MAGASINET FÖR BOENDE I MICASA FASTIGHETER 1/2010. Skapa SOMMAR på balkongen Renässans för TEXTIL. Kungliga bröllop

Transkript

1 MAGASINET FÖR BOENDE I MICASA FASTIGHETER 1/2010 Skapa SOMMAR på balkongen Renässans för TEXTIL Kungliga bröllop

2 Hemtjänst det är du som väljer! Med kundvalsmodellen väljer du själv vem som ska stå för dina hemtjänstinsatser. Kostnaden för din hemtjänst är densamma oavsett vilken utförare du väljer. Våra medarbetare försöker alltid ge det lilla extra i mötet med dig. Hos oss är det du som står i fokus. Om du inte har hemtjänst i dag, men ändå behöver hjälp i hemmet, kan du anlita oss för hushållsnära tjänster exempelvis städning och fönsterputsning. Ring oss om du har frågor om hemtjänst:

3 Innehåll Sommarens Stockholmsevenemang 6 Renässans för gamla textiltekniker 10 Vi älskar våra superhjältar 14 Clas Ohlsons historia 16 Kungliga bröllop 20 Vinodling tar fart i Sverige 22 Trivsel besöker Amelia Adamo 26 Situation Stockholm, ett steg framåt 28 Slussen inför förnyelse 30 Skrivstilen, en försvinnande konstart 32 Somrigt med melon 34 Mer än bara blommor på balkongen 36 Livet och döden 38 Vårda dina fötter 40 Bokrecensioner 42 Korsordet Glad grön sommar! Stockholm är Europas miljöhuvudstad Inte svårt att förstå när man tittar ut och ser en glittrande vattenspegel, prunkande grönska och mängder av cyklister som far fram. Men utmärkelsen har vi fått för mångåriga miljösatsningar. Miljöförbättringar handlar om allt från kampen mot klotter och nedskräpning till miljöbilar och energieffektivisering. Som hyresgäst hos Micasa Fastigheter är du också delaktig i att Stockholms stad fortsätter strävan att vara helt fossilbränslefritt år För en tid sedan fick du en lågenergilampa från Micasa Fastigheter. Utdelningen var startskottet på en treårig satsning för att minska energiförbrukningen genom att förbätt ra värme system och ventilation och gå över till förnyelsebara energikällor. Inte bara miljön är vinnare på att Micasa Fastigheter ligger i framkant med miljöarbetet. Som hyresgäst kommer du att märka av en mycket bättre komfort. Att bidra till en bättre miljö kan vara både billigt och bekvämt. Jag önskar er alla en varm och skön sommar och hoppas att ni ska få uppleva mycket utevistelse, känna solens strålar och vinden rufsa till håret. Ewa Samuelsson (KD) Äldreborgarråd och ord förande för Micasa Fastigheter Trivsel ges ut av Micasa Fastigheter AB, Rosenlundsgatan 44 B, Box , Stockholm. Telefon: Redaktör Maria Ehn-Notrica Medarbetare i detta nummer Cari Busin, Gunnar Danielsson, Ingrid Eiritz, Linus Höök, Lisa Lindqvist, Nicholas Nace, Anna Nordlund, Astrid Olsson, Li Samuelsson, Jenny Sandgren, Isabelle Swahn, Eva Wase Omslag Olof 3 Holdar Produktion Hedh & Franke Tryck Danagårds Grafiska. Micasa Fastigheter ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB. Pantone 7469

4 EVENEMANG Det är hög tid att gå ut och njuta av allt som Stockholm har att erbjuda! Sommaren bjuder på allt från Allsång på Skansen till opera på Drottningholms Slottsteater. Kort sagt, det finns något för alla! Sommarens Stockholmsevenemang FOTO: ANNA YU Musik Folkmusik på Skansen. Juni-augusti, tis fre Spelmansmusiken har funnits på Skansen sedan första början, och i sommar är den tillbaka igen. Varje sommarvecka tisdagar till fredagar spelar Skansens spelmän i Älvrosgården med nyckelharpor och fioler. De tisdagar då allsången huserar på Skansen flyttar spelmännen sin livfulla musik till Delsbogården i stället. Skansen, Djurgårdsslätten 49, Skansen Taube i Ligurien. 30 juni kl. 20. Nationalskalden Evert Taube gifter sig med konstnärinnan Astri Bergman år 1925, och bröllopsresan går till italienska Ligurien. Resan kom att inspirera Evert till fantastiska dikter till liguriska melodier. Ett urval av dessa framförs av Mikael Samuelsson på sång och Mats Bergström på gitarr i Nationalmuseums vackra trapphall. Biljetter till evenemanget finns att köpa i museets bil jettkassa. Nationalmuseum, Södra Blasieholmshamnen, Utställningar Brutus Östling och Lars Jonsson: Ringmärkt. 22/5 22/8, tis fre: 11 18, lör sön: Målaren Lars Jonsson och fotografen Brutus Östling möts i denna utställning där fåglarna är i fokus. Galleri 5, Kulturhuset, Sergels Torg 3, Ed Ruscha: Femtio år av måleri. 29/5 till 5/9. Denna utställning på Moderna Museet är en omfattande retrospektiv av Ed Ruschas måleri och konstnärskap. Ed Ruscha hade rötterna i grafisk design, foto och film och hans måleri rör sig Ed Ruscha från enkla porträtt av ord, över realistiska bilder, till mer komplexa verk där ord, fraser och andra motiv kombineras i målningarna. Museet är väl anpassat för funktionshindrade. Moderna Museet, Skeppsholmen, /sv/stockholm Hemma: Skandinaviska interiörer i konsten. 16/6 16/8. Sommarens utställning på Nationalmuseum visar interiörer från skandinaviska hem såsom de är skildrade av några nordens mest kända konstnärer. Verk av bland annat Anders Zorn, Carl Larsson och Fanny Brate visas utifrån olika teman som bondestugor, borgerlighetens salonger och sekelskiftets ljusa rum. FOTO: JOE GOODE 4

5 FOTO: PETRA HELLBERG Nationalmuseum, Södra Blasie holmshamnen, Scen Drottningholms slottsteater. Denna vackra teater byggdes 1766 och ser nästan likadan ut än idag. Från maj till september är teatern öppen varje dag och teaterns guider berättar engagerat om allt från maskineriets finesser till teaterhemligheter. Vill man kan man också se föreställningar av och 1700-talsopera. 30/5 till 13/6 ges föreställningen La Finta Giardiniera. 31/7 till 14/8 spelas Don Giovanni. Biljetter kan bokas via telefon och särskilda platser för rörelsehindrade finns. Drottningholms Slottsteater, Sista Sommaren av Ernest Thompson på Stockholms Stadsteater. Sista sommaren är en berättelse om kärlek, familjerelationer och åldrande. Föreställningen handlar om paret Norman och Ethel som tillbringar ännu en sommar i huset vid sjön. Men denna sommar blir inte som de andra. Spelas mellan 28/5 och 24/10 på Stockholms Stadsteater i Kulturhuset, Sergels Torg 7, Sista sommaren Änkeman Jarl av Vilhelm Moberg på Stockholms Stadsteater. Ingvar Hirdwall spelar änklingen Jarl, som inte har det inte lätt i denna uppsättning på Stadsteatern. Aldrig trodde Jarl att hans älskade Kristina skulle dö innan honom. Han känner sig ensam och det är mycket som krävs för att få mat på bordet. Kan kanske den nyblivna änkan i grannhuset ersätta Kristina? Spelas 7/8, 8/8 och 10/8 på Stockholms Stadsteater i Kulturhuset, Sergels Torg 7, Övrigt Allsång på Skansen. 29/6 17/8, kl , Sollidenscenen. Den 29 juni och sju tisdagar framåt intar allsången Skansen. Sommarkvällarna är fullspäckade av skönsjungande artister och publik, och ledare för allsången är Anders Lundin. Ta chansen att vara med under en direktsänd sommarklassiker, och gläds och sjung med resten av den stora publiken på bänkarna vid Sollidenscenen. Skansen, Djurgårdsslätten 49, EVENEMANG Parkteatern Östersjöfestivalen: Musik, Miljö, Ledarskap. 22/8-2/9 i Berwaldhallen. Östersjöfestivalen innebär klassisk musik i massor! Sveriges Radios Symfoniorkester som alltid huserar i Berwaldhallen får sällskap på scen av ensembler från när och fjärran, bland annat Mahler Chamber Orchestra. Dessutom håller Världsnaturfonden WWF sitt årliga Östersjöseminarium. Berwaldhallen, Dag Hammarskjölds väg 3, se/berwaldhallen Parkteatern i Stockholm. Parkteatern har funnits runtom i Stockholms parker i 68 år, och nu är det snart dags för sommarens program. Där finns allt från cirkus till opera, musik, dans och teater och mycket mer. Det alltid fri entré, och man behöver inte boka plats, det är bara att komma förbi och slå sig ner! Program finns att hämta på Kulturhuset, på Stockholm Tourist Centre, på alla sommaröppna bibliotek, på medborgarkontoren i respektive stadsdel samt på SL center. Stockholms Stadsteater, Kulturhuset, Sergels Torg 7, Av Lisa Lindqvist FOTO: CARL THORBORG 5

6 KULTURFÖNSTRET FOTO: KATRIINA FLENSBURG Textil i förändring Stickning, sömnad och knyppling är inte längre bara ett hantverk. Textil kan vara konst, en färgklick i gatumiljön, ett smycke eller en önskan att lämna ett spår, ett avtryck. Samtidigt som intresset för det traditionella hantverket ökar, sjuder också kreativiteten bland textilkonstnärer som finner nya material och sätt att arbeta. 6

7 KULTURFÖNSTRET Som textilkonstnär som skapar föremål som inte är till för att användas i det dagliga livet, anser jag att jag har ett ansvar att utbilda folk om textil konst som går utanför användbara saker, säger Maria Simonsson. Textilier har en speciell ställning i alla kulturer. Alla har en relation till textilier, från det att vi föds är vi omgivna av dem. Det gör att alla kan närma sig textil konst på ett friare sätt än till exempel måleri, även om man inte har någon erfarenhet av konst innan som betraktare alltså. Min övertygelse är att textilkonstnärerna får en annan relation till dem som betraktar deras konst än andra konstnärer får, säger Mi Simonsson, svensk textilkonstnär verksam i USA. Folk tar till sig textilkonst väldigt lätt, även om åsikten att föremålen ska gå att använda till något sitter djupt. De flesta textilier som ickekonstnärer kommit i kontakt med har ju varit vardagstextilier, möjligen hantverk och konsthantverk som oftast har en praktisk användning. Maria Simonsson hittade inspiration till den textila teknik hon använder i Sydafrika metalltråd viras i långa remsor av textil i lager på lager som sedan dekoreras med broderi och pärlor. Jag upptäckte att det var en otroligt flexibel teknik och att jag kunde skapa vad som helst med den. Om jag kunde föreställa mig något, så kunde jag också skapa det. Sedan dess har jag experimenterat med att göra föremål som man normalt inte förväntar sig att se i textil, som till exempel stora urnor, säger Maria Simonsson. Jag tror inte att det finns någon gräns för hur man kan använda textil. Dagens unga konstskoleelever använder sig ofta av textilier i installationer och andra verk, utan att för den skull kalla sig textilkonstnärer. Det håller kanske på att bli ett mer accepterat medium i samverkan med andra, inte en kategori för sig. Det är inte helt ovanligt, under en promenad på stan, att man ser stickningar monterade på stolpar, på parkeringsmätare, benvärmare på statyer eller en helt instickad parkbänk. När jag går på Söder och hittar en liten stickmanifestation, tänker jag att här har någon tagit ansvar för att det ska bli litet färggladare. En person som med sitt skapande vill säga något, säger Helene Wallin, en av grundarna till Sticka! Sveriges Stickförening. Händernas skapande Föreningen bildades 2004 helt enkelt därför att det inte fanns någon nationell stickförening. Idag har den över medlemmar över hela Sverige. Grundstenen är att främja stickning, att bevara gamla kunskaper och att vidareutveckla dem. Jag har stickat hela mitt liv. Om jag inte stickar varje dag, blir jag litet olycklig. Jag gör det aldrig för att jag fryser eller behöver en spetssjal. Det är processen som fascinerar mig. Handgjort skapande är nästan meditativt, säger Helene Wallin. Hon anser att inställningen 7

8 KULTURFÖNSTRET till stickning har ändrats, sedan slutet av 90-talet när datorerna raskt blev en konkurrent till allt annat man skulle göra och de flestas arbete blivit helt datoriserat. Mina timmar med stickning, vävning, knyppling, bakning allt det man gör med händerna blev plötsligt viktigt. Det har blivit viktigare och mer intressant att pyssla och att träffas för att göra det. Stickning har inte bara blivit intressantare för fritidspysslare, det har också tagit ett stort experimentellt steg framåt med nya material och nya kreationer. Det vansinnigaste jag sett är Debbie News båt. Hon har stickat en rund matta som hon sedan låtit gjuta in så att det ser ut som en tvättbalja. Jag har också sett en regnkappa som är vackert mönsterstickad av iturivna platspåsar, säger Helene Wallin. Det vackraste jag sett det är fortfarande en tunn sjal stickad med spindelvävstunt garn i Estland. Sticktekniken är sådan att mönstret ser ut som liljekonvaljeknoppar. Det är så svårt attdet är tekniskt Fakta Föreningen Svenska spetsar har funnits sedan 1962 och ger kurser i knyppling. www. svenskaspetsar.se Kreativ knyppling om både knypplingens historik, grunder och fri knyppling av Anita Olsson kan köpas via Medborgarskolan. Sticka! Sveriges stickförening omöjligt för en stickmaskin att sticka detta. Med rötter i Kina Quiltning eller vaddstickning är en sömnadsform som förenar två tyglager med en fyllning. Tekniken har en lång, djup historia i många kulturer och tekniken är urgammal. Redan på 1000-talet användes tekniken i Egypten. Man anser dock att vaddstickningens ursprung finns i Kina, Mellanöstern och Afrika. Till Europa kom den med korsfararna. Textil är ett kvinnligt material som vi kan skapa i på våra villkor. Tyger känns nära och naturligt. Vi kan skapa lika bra som manliga målare kan är en sticksajt som har över medlemmar från hela världen. Där finns bl a bilder på garner, mönster och tips. Mer information om quiltning hittar du på och Mer om Maria Simonsson fiberskulpturer hittar du på www. torpedofactory.org/artists/ simonsson_m.htm måla. Vi skulle också kunna välja att måla men vi väljer tyget, säger Katriina Flensburg, konstnärinna i art quilt. Lappteknik är också gammal. Man har alltid lappat kläder. Den avancerade formen av lappteknik utvecklades under 1600-talet när ostindiefararna kom hem med vackra, tryckta tyger fram till dess inte funnits i Europa. När man sytt det tyget först var avsett för tog man tillvara de vackra överblivna tygbitarna och började komponera mönster. Det är i USA quiltning haft sin främsta utveckling. Först fick den ett uppsving med amerikanska pionjärkvinnor på 1800-talet och sedan den stora renässansen på 1960-talet när amerikanska kvinnor började söka sin identitet. Den textila kulturen har en långsam utveckling i Sverige och har högre status i de andra nordiska länderna. I Sverige betraktas det fortfarande som kvinnokraft. Textil konst kommer aldrig till en nivå där det betraktas som en konstform som alla andra om inte kultursidorna börjar ta upp ämnet, säger Katriina Flensburg. Jag har aldrig betraktat 8

9 FOTO: LINUS HÖÖK mina verk som hantverk utan ser på dem som vilka bilder som helst. De bara råkar vara utförda i textil, säger Katriina. Katriina Flensburg anser att intresset för quiltning har ökat tack vare utvecklingen av material och tillbehör men också på grund av människans nyskapande natur. Det är viktigt att lämna sin egen stämpel i tiden. Människor är också mer självständiga idag. Vi vill lämna spår Även Siri Homlong, doktor i textilvetenskap och lektor i textil, formgivning och hantverk, anser att anledningen till att traditionella hantverkstekniker idag har börjat utvecklats är bl a för att det har kommit så mycket nya material som inspirerar. En annan orsak till att vi ser ett ökat intresse för olika hantverk är att det är så många som har ett jobb som inte lämnar några spår. Vi har ett behov av att lämna spår efter oss. Vi får också mycket mer impulser och inspiration i dagens kommunikationssamhälle, säger Siri Homlong. Anita Olsson är slöjdlärare och har knypplat i 50 år. I Sverige fanns det bara spetsmönster då. Man knypplade spetsar till lampskärmar, dukar, dopklänningar, lakan och gardinkappor. Det handlade mest om heminredning, säger Anita. Ursprungligen växte knypplingen fram ur bruket med fyrflätade fransar som flätas ihop som ett nätmönster. Det blev alltmer avancerat och pinnar och nålar började användas. Ja, nålar var det inte fråga om i början utan tunna fiskben. KULTURFÖNSTRET Knypplad blomma i ljusstake. Fakta Föreningen Svenska spetsar har funnits sedan 1962 och ger kurser i knyppling. Kreativ knyppling om både knypplingens historik, grunder och fri knyppling av Anita Olsson kan köpas via Medborgarskolan. Sticka! Sveriges stickförening är en sticksajt som har över medlemmar från hela världen. Där finns bl a bilder på garner, mönster och tips. Mer information om quiltning hittar du på och Mer om Maria Simonsson fiberskulpturer hittar du på artists/simonsson_m.htm Tredimensionell knyppling Både Italien och Flandern (idag delat mellan Frankrike och Belgien) anser sig vara ursprungsland för knyppling. Man tror att tekniken har sitt ursprung från senare delen av 1400-talet och att den knypplade spetsen uppstått samtidigt i båda länderna. Vadstena blev Sveriges knypplingscentrum och i mitten av 1700-talet knypplades det spetsar i de flesta hem i bygden. Idag har knypplingen utvecklats så att det bara är fantasin som sätter gränser, säger Anita Olsson. Själv knypplar hon örhängen, påskägg och jultomtar, både platta och tredimensionella i alla regnbågens färger. Det blir bordsdekorationer, blommor, smycken och figurativa tavlor. Ska tekniken kunna leva vidare så måste man titta framåt, satsa på nytänkande och nyskapande. Och ska man kunna intressera ungdomar måste knyppling bli litet häftigare. De vill inte ha spetsar. Nu kan man knyppla med både papperssnören och trasor. Det är tillåtet att leka. Jag har till och med sett knypplingar tillverkade med bubbelplast och hört om ett hotell som satt upp knypplade ljusslingor! Om resultatet blir bra är materialet oväsentligt, säger Anita Olsson. Av Anna Nordlund FOTO: LINUS HÖÖK 9

10 KULTURFÖNSTRET Superhjälten med övernaturlig kraft och starkt rättspatos FOTO: ALAMY IMAGES Stålmannen Superhjältar har egentligen alltid funnits, i de grekiska hjältesagorna och i de nordiska myterna, berättade från generation till generation. Det finns också historiska personer som med tiden fått en allt mer magisk hjältestatus som Robin Hood eller Kung Arthur. Först i början av trettiotalet kom det fenomen vi idag kallar superhjältar, i och med serietidningarna. 10

11 Idag är serietidningen i sitt traditionella format mindre populär än under dess storhetstid, till 1980-talet. Desto mer populära är serier på filmduken, på Internet och i den allt mer växande genren serieromanen, serier i bokform. Men vad är egentligen en superhjälte? Och var har serier sitt ursprung och varför fortsätter vi att läsa dem trots konkurrensen från så många andra medier? Det har i alla tider varit populärt med kombinationen text och bild. Även om serietidningen i sig är på väg nedåt ser vi en ökning av serieböcker och serier på Internet, säger Jakob Hallin, verksamhetschef och konstnärligledare på Sveriges Seriefrämjande. En superhjälte är en karaktär som på något sätt har en ovanlig förmåga eller kraft att bekämpa ondska med. Började i USA De första superhjälteberättelserna började i USA på talet med Stålmannen som den första riktigt kända. Berättelserna började dyka upp i serietidningar och som serieklipp i dagstidningar. Under decenniet som följde exploderade antalet maskerade hjältar med övernaturliga krafter av olika slag på tidningsmarknaden och spred sig över världen. Det finns några gemensamma nämnare som avgör huruvida en karaktär är en superhjälte eller bara en hjälte. Superhjältar kan exempelvis ha en medfödd eller införskaffad övernaturlig kraft av något slag, någon annan kunskap eller ting (en ring eller en bil) som gör att de kan göra saker Seriernas historia Nästan alla superhjältar har sitt ursprung i serieformatet och detta format är långt äldre än de moderna superhjälteserier vi kan läsa idag. Även om den massproducerade serien dök upp först i samband med den industriella revolutionen fanns det redan i det gamla Egypten målade bildsekvenser kombinerade med text för att berätta en historia. I den medeltida konsten var det inte ovanligt att flera scener ur samma berättelse var målade på en och samma duk för att visa en tidsföljd i det man ville berätta. Men det var med tryckpressen som serien fick sitt riktiga genombrott hos folket. På och 1700-talet började serien nå en stor publik genom att illustrera politiska och samhällsfrågor i målade bildserier. Illustrationerna var ofta som karikatyrer på makthavare och det blev ett effektivt verktyg för att kunna sprida politiska budskap. På 1800-talet började serierna allt mer få det format vi ser i moderna serierutor med hjälp av tidningarnas trycktekniker. Det var även under 1800-talet som pratbubblan utvecklades ifrån det medeltida sättet att genom rutor visa vad någon sa. Det blev också KULTURFÖNSTRET allt populärare med satirteckningar för att spegla samhället ur en mer komisk synvinkel. Detta gick hem hos folk i många länder och i flera fall var serierna så populära att de ökade tidningarnas totala försäljning. Sedan 1900-talet är det framförallt det konstnärliga tecknandet och det episka berättandet som utvecklats. Under 2000-talet kan man se att serien tar sig in på bokmarknaden och på Internet. Jakob Hallin tror att följetongsserier som Fantomen kommer att sakta dö ut i dagstidningspressen men istället leva genom Internet. En svensk serie som redan nått internationella framgångar på Internet är följetongsserien Anders loves Maria. I framtiden kommer de långa följetongerna i tidningarna konkurreras ut men på Internet kan man läsa lite när man vill och det tror jag uppskattas av seriepubliken, säger Jakob Hallin. FOTO: ALAMY IMAGES 11

12 KULTURFÖNSTRET som vanliga människor inte kan. Exempelvis flyga. De har ofta en hemlig identitet som skyddar deras omgivning mot de onda skurkarna som annars skulle kunna göra dem illa. Och de flesta har en stark moralisk värdering åt något håll som gör att de orkar fortsätta sin kamp mot det de tycker är fel. Superhjältar i Sverige När man hör ordet superhjälte dras tankarna förmodligen till karaktärer som Stålmannen, Läderlappen och Fantomen. Av dessa är kanske Fantomen den som är kändast eftersom serietidningar om honom går att hitta i de flesta butiker och många av Sveriges morgontidningar har en återkommande Fantomenserie. Fantomen är nog den superhjälte serie jag har läst allra mest. Den produceras även i Sverige, för en framförallt nordisk publik och det är nog en stor anledning att den hållit sig vid liv i dagspress och bland tidningsställen, säger Jakob Hallin. Även om superhjältarna Bamse BULLS PRESS Fantomen i traditionell bemärkelse inte varit lika populära i Sverige som i t ex USA så finns det fler kända karaktärer som till vardags inte direkt associeras med ordet superhjälte men som ändå borde räknas dit, t ex Pippi Långstrump och Bamse. För även om de inte har någon hemlig identitet har de ju många drag som liknar en superhjältes. De är båda onaturligt starka. Pippi har det medfött medan Bamse blir stark när han ätit Dunderhonung och båda har en stark moralisk värdering. De bekämpar dessutom orättvisor med hjälp av sin övernaturliga förmåga. För att en serie, eller en berättelse över huvud taget, ska få någon genomslagskraft bör den vara mänskligt allmängiltig. Folk måste kunna känna igen sig i problematiken och underhållningen, säger Jakob Hallin. Av Nicholas Nace 12

13 En annan slags konst 12 juni 15 augusti 2010 Det bästa av nordiska konstnärer som befinner sig bortom den etablerade konstvärlden. öppettider: tis-sön kl liljevalchs konsthall, djurgårdsvägen 60

14 ÅTERBLICK Clas Ohlson har en förunderlig dragningskraft på män. Här söker de rätt på verktygen och prylarna som ska förverkliga drömmen om jag kan själv. Så här gick det till när en teknikintresserad yngling från Insjön i Dalarna startade en verksamhet som idag omsätter nästan fem miljarder kronor och lockar till sig hemmafixare i alla åldrar. Clas Ohlson hemmafixarens köptempel Clas Ohlson i sina bästa år. I varje man finns det en liten hantverkare. Vi bär på en dröm om att ta tag i det praktiska, skapa med egna händer och laga det som gått sönder. Den här drömmen är kanske det som fått Clas Ohlson att växa från en idé hos en man, till en verksamhet med tusentals anställda som fortsatt expanderar i Norden och Europa. Året är 1914 och platsen är Insjön i Dalarna. Clas Ohlsons äldre bror Arvid, omkommer i en olycka. Arvid hade en liten cykelverkstad som den då 18-årige Clas övertar. Men tiderna är svåra och det är inte lätt att få allt att gå ihop. Clas sommarjobbar bland annat på postorderföretaget Åhlén & Holm som då ägs av Clas kusin och morbror valde Åhlén & Holm att flytta hela verksamheten till Stockholm från Insjön. Inte många av de anställda följde med men Clas valde att flytta. Men storstaden var inget för Clas. Han stannade bara tre månader och återvände till Insjön. Där inregistrerade han firman Clas Ohlson & Co tillsammans med sin halvbror Emil. Emil var typograf och skulle starta ett litet tryckeri som tillsammans med cykelverkstaden skulle utgöra verksamheten. Det visade sig att kombinationen inte var så lyckad. Snart var Clas ensam i företaget med sin lilla cykelverkstad. Uppfinningsintresserad Den mycket teknik- och teckningsintresserade Clas hade redan under skoltiden ägnat sig åt att göra ritningar av alle handa uppfinningar som vindkraftverk och motordrivna sparkstöttingar. Det här intresset kom att bli det som satte hjulen i rullning för det sedan så framgångsrika företaget. Långt senare berättade Clas Ohlson själv om hur det gick till: På hösten 1918 blev reparationerna få och inkomsterna magra på grund av att folk på den tiden lämnade in sina cyklar för vinterförvaring. De gick eller åkte spark på grund av de sörjiga vägarna. Jag hade nu dåligt med arbete och små inkomster samtidigt som jag fick Min mor föreslog att jag skulle börja på sågen, den enda industri som fanns i Insjön. Men det var inget tilltalande förslag för mig. 14

15 ÅTERBLICK utgifter i hyra och så skulle jag gifta mig i november. Min mor föreslog att jag skulle börja på sågen, den enda industri som fanns i Insjön. Men det var inget tilltalande förslag för mig. Jag är ej så funtad att jag kan stå vid en maskin eller hålla på med ett rutinarbete. Då, när det såg som mörkast ut, kom det som en blixt från klar himmel. Clas var mycket intresserad av handböcker och teknisk litteratur av olika slag, men på landet fanns ingen bokhandel som kunde stilla hans bildningshunger. Första initiativet Då kom idén att det säkert fanns många fler på landsbygden som lever i mörker när det gäller teknisk utbildning. Så jag skrev till några bokförlag i Stockholm och begärde kataloger på deras förlagslitteratur i den tekniska branschen. När katalogerna kom, valde jag ut de böcker som för mig verkade intressanta, plitade ihop en liten annons och lade den i ett kuvert jämte 20 kronor, med veckotidningen Triumf i Uppsala, som adress. Efter denna lilla annons fick firman Clas Ohlson & Co order för sammanlagt 365 kronor och den som blev glad och såg framtiden ljusare, det var jag. Försäljningen av tekniska handböcker gick så bra att Clas vågade sig på att satsa ordentligt. Inom några månader hade Clas producerat sin första egna postorderkatalog med ett utökat sortiment av böcker. Det blev nu bråda tider. Försäljningen via postorder växte. Varje morgon hängde han ryggsäcken med paket på ryggen och cyklade eller åkte skidor till posten i byn. Snart blev hemmet för litet för den växande verksamheten. Cykelverkstaden och postorderfirman flyttade nu till en egen liten stuga sålde han cykelverkstaden och flyttade postorderverksamheten till en större lokal närmare järnvägen. Nu anställdes de två första medarbetarna. Utökat sortiment Snart utökades sortimentet med kameror, elektriska komponenter, konstnärsmaterial, båt- och möbelritningar och verktyg för lövsågning. En stor succéartikel var möbelritningar som på bara några år såldes i hundratusental. Förtjänsten var mycket god och nu fanns det pengar för fortsatt expansion. Den 1 januari 1925 sände AB Radiotjänst sitt första program. I Clas Ohlsons katalog fanns redan första året komponenter att köpa för kunder som ville bygga sin egen radio. Samma år var det dags att flytta igen. Ett stenhus fick nu inhysa såväl verksamheten som den växande familjen byggdes den välkända fastigheten vid riksväg 70, som sedan dess kommit att bli ett av Sveriges mest besökta resmål. Clas Ohlson arbetade i mer än 60 år i firman han skapat. Idag har företaget flera tusen anställda och butiker i Sverige, Norge, Finland och Storbritannien. Den snabba utvecklingen i den globala handeln har gjort att de allra flesta av produkterna i dagens sortiment, tillverkas i Asien. Därigenom skiljer man sig inte mycket från övriga aktörer på prylmarknaden. Nu vill man istället möta konkurrensen genom bättre effektivitet, bra personalhantering, god kundservice och snabb butiksexpansion. Men den bärande idén har inte förändrats. Fortfarande lockar man till sig män (och en växande andel kvinnor) som vill förverkliga drömmen om jag kan själv. Av Gunnar Danielsson Röster om Clas Ohlson Det är inte för inte som man kallar Clas Ohlson för gubbdagis, säger Lennart Eriksson, 90 år, Uppsala. Damerna placerar gärna sina män där för att de ska få gå och handla i lugn och ro. Men mina starkaste minnen av Clas Ohlson har jag nog från katalogerna. I min ungdom på 30-talet var det en stor händelse att få bläddra bland nymodigheterna och drömma om vad man skulle kunna göra med alla fantastiska saker. Jag tror att Clas Ohlsons framgångar har att göra med att man förde ut katalog-varuhuset ut i stugorna till folk som annars aldrig var i närheten av en stad med butiker, säger Leif Jonsson, 50 år, Göteborg. För mig betyder Clas Ohlson billiga prylar och stort sortiment säger John Eriksson, 21 år, Stockholm. Ja, och så Insjön förstås. Pappa vill alltid ta en tur i fyndhörnan när vi är i närheten. 15

16 AKTUELLT Den 19 juni i år gifter sig Kronprinsessan Victoria med Herr Daniel Westling efter nära nio år tillsammans. Det är ett traditionellt datum för ett mycket unikt evenemang kantat av detaljer som känns igen genom den Bernadottska ättens släkthistoria. Ett bröllop för FOTO: ANDERS WIKLUND/SCANPIX Förlovningen mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling eklaterades den 24 maj i fjol. Planering av det kungliga bröllopet har följts med stort allmänintresse och det är svårt att inte ryckas med i den glädjeyra som omgärdar tillställningen. Giftermålet mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling är det första kvinnliga tronföljarbröllopet i den svenska regentlängden och är en historisk händelse för svensk monarki. Vigseln kommer att förrättas i den nyrenoverade Storkyrkan i Stockholm som rymmer gäster. Stockholms gamla bykyrka invigdes 1306 och har sedan 1500-talet varit en plats för kungliga kröningar, bröllop, dop och begravningar. Ärkebiskopen viger Fem gånger tidigare har en kung eller tronföljare vigts i kyrkan. Först Gustav Vasa år 1531 med Katarina av Sachsen-Lauenburg och nu senast Kung Carl XVI Gustaf som år 1976 gifte sig med Silvia Sommerlath. Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling kommer att vigas av ärkebiskop Anders Wejryd. Beslutet att vigseln ska förrättas av ärkebiskopen togs i samband med Gustav Vasas första bröllop och är en tradition som lever kvar än i dag. Gustaf Sjökvist som är hovleverantör av musik sedan Gustaf VI Adolfs begravning år 1973 kommer att arrangera det musikaliska inslaget vid det kungliga bröllopet. Sjökvist hade samma uppdrag vid det kungliga bröllopet år 1976 och då framfördes Sinfonia de Chiesa av Johan Helmich Roman, Festmusik av Lars- Erik Larsson, ett orgelverk av Johann Sebastian Bach och en kantat av Telemann samt de svenska psalmerna I Denna ljuva sommartid och Herren vår Gud är en konung i makt och ära. Det första bröllopet för släkten Bernadotte som ägde rum i Sverige innebar ett nytt kapitel i svensk bröllopshistoria. Karl XVI Johans son Kronprins Oscar I gifte sig med Daniel och Kronprinsessan Vik toria på lysningsdagen. 16

17 AKTUELLT Sverige i tiden Prinsessan Josefina den 19 juni år Datumet känns igen genom släkthistorien. Drottning Lovisa gifte sig den 19 juni år 1850, Drottning Silvia år 1976 och Drottning Sofia anlände till Stockholm samma datum efter sitt bröllop i Wiesbaden år 1857 med Kronprins Oscar II. Bröllopsmode i vitt och silver Sedan renässansen har det varit brukligt för furstliga brudpar i Europa att bära vitt eller silver, något som spred sig till Sverige under 1500-talet. Gustav Vasa var den förste svenske kung som bar en vit bröllopsskrud och traditionen höll i sig ända till 1850 då Karl XV, iklädd en mörkblå generalsuniform, äktade Lovisa. Brudklänningarna har varierat i modell och material men färgen vitt har bestått. Sedan 1900-talets början har klänningarna i regel haft längre ärmar och modesta urringningar. Drottning Silvia gifte sig i en duchesseklänning i klassisk modell som var sydd av Marc Bohan vid det franska modehuset Dior. Silvia valde även att bära det kamédiadem som Drottning Josefina medförde till Sverige år Kamédiademet har tillika burits av Prinsessan Birgitta vid hennes bröllop 1961 samt Prinsessan Désirée år Drottning Sofias spetsslöja är också en viktig detalj i flera kungliga bröllop. Slöjan bars av Prinsessan Sibylla samt av prinsessorna Désirée, Margaretha och Christina. Myrtenkvist för kärleken Att bära en kvist av myrten i brudkronan eller buketten är en tradition som ses över hela Europa men som också anammats av släkten Bernadotte. Sedan Karl XV:s bröllop med prinsessan Lovisa, år 1850, har myrten varit en del av sånär på alla kungliga brudars bröllopsskrud. Myrten växer vilt runt Medelhavet och förknippas med kärlek och äktenskap. I det forna Egypten associerades växten med Afrodite och under romarriket helgades myrten åt Venus. När Prinsessan Ingrid gifte sig den 24 maj år 1935 i Storkyrkan med Danmarks Kron Kronprins Oscars och Josefinas silverskimrande bröllopskläder, från vigseln i Storkyrkan den 19 juni Kläderna visas på Livrustkammarens utställning Bröllop för kung och fosterland. prins Frederik bar hon en myrtenkrona med kvistar från den planta som Prinsessan Margareta fört med sig från England till slottet Sofiero. Kvistar från samma myrtenplanta sedan dess har funnits med i flera kungliga vigslar. Kungliga hästekipage är en viktig del av de svenska statsceremonierna. Tidigare tjänade hästekipagen som ett transportmedel både till fest och till FOTO: MATTI ÖSTLING. LIVRUSTKAMMAREN 17

18 AKTUELLT FOTO: CHARLES HAMMARSTEN/IBL BILDBYRÅ Karl XVI Gustaf och Silvia på kungaslupen. vardags. Ofta var vagnarna gåvor från andra länder och bröllop mellan de europeiska kungahusen var en utrikespolitisk angelägenhet. I modern historia är det brukligt med en kortege genom Stockholm efter ett kungligt bröllop, en tradition som har ersatt de tidigare processionerna. Kung Carl XVI Gustaf och Silvia färdades i en av Hovstallets paradkalescher som var förspänd i ett fyrspann à la Daumont, då ryttarna rider på vänsterhästarna, och gratulerades av tusentals människor efter vigseln i Storkyrkan. Kaleschen är tillverkad vid L.V. Nyhlunds vagnfabrik i Stockholm omkring sekelskiftet 1900 och har använts vid de allra flesta kungliga bröllop som skett i Stockholm under efterkrigstiden. Vasaslupen Även Kronprinsessan Victoria och Daniel planerar en kortege genom Stockholm i en av Hovstallets kalescher och sedan i Vasaslupen för att motta folkets gratulationer. Kungaslupen Vasaordern Evenemang i bröllopsanda I samband med Kronprinsessans bröllop hålls evenemanget Love Stockholm Flera museer har tillfälliga utställningar på temat kärlek och Bernadotte: Bröllop för kung och fosterland, Livrustkammaren (20 maj 3 oktober). En samling av kungliga bröllopsdräkter från 1600-, och 1800-talen visas och gamla traditioner belyses. byggdes år 1774 efter ritningar av Fredrik Henrik af Chapman. Premiärturen var i samband med Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlottas ankomst till Stockholm den 17 juni samma år inför sitt giftermål med den blivande Karl XIII. Den ursprungliga Vasaslupen förstördes i en brand år 1921 men en ny kungaslup byggdes samma år efter originalritningarna och användes första gången då Kung Gustaf V invigde Stockholms Stadshus år Delar av den gamla slupen kunde räddas och används än i dag, bland annat en full uppsättning åror. Vasaordern används vid festligare tillfällen så som Prinsessan Ingrids bröllop 1935, Kung Gustaf V:s åttioårsdag 1938 och Kung Gustaf VI Adolfs nittioårsdag år Den användes även vid Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvias bröllop då de nygifta färdades från Skeppsholmen till det kungliga slottet. Säkerhetspådraget är enormt inför bröllopet den 19 juni. I över ett år har Stockholmspolisen arbetat med säkerheten och evenemangets storlek jämförs med Olof Palmes begravning. Gäster från nästan alla Europas kungahus väntas och luftrummet över Stockholm kommer att stängas, prickskyttar placeras ut på strategiska platser och civilspanare kommer röra sig bland allmänheten även om Polisen menar att det inte finns en hotbild mot Kronprinsessparet. Bröllopet kommer att TVsändas vilket anses vara brukligt i modern tid. Av Isabelle Swahn Bernadotter i svart och vitt, Nationalmuseum (16 juni 23 januari). Museet visar en utställning med porträttfotografier av det släkten Berna dotte från Karl XIV Johan fram till Kronprinsessan Victoria. Ring och krona, Waldemarsudde (15 juni 3 oktober). En utställning med brudkronor från 1600-tal till 2000-tal samt vigselringar och andra ringar som har en intressant historia visas. 18

19 Ljuspunkten! På mötesplatsen Ljuspunkten finns gemenskap, skratt och glädje. Röda Korsets frivilliga finns till hands. Välkommen! Foto: Johanna Henriksson/Svenska Röda Korset Tisdagar mellan kl (även sommartid) Ljuspunkten Norrtullsgatan 12 M Röda Korset arbetar för att skapa gemenskap Vi har över 30 mötesplatser i Stockholms län. Vill du veta om det finns någon nära dig? Vill du veta om du kan få besök i hemmet eller någon som följer med dig på promenad? Ta kontakt med Röda Korset där du bor Foto: Johanna Henriksson/Svenska Röda Korset Stöd Röda Korsets arbete för att skapa gemenskap

20 MAT & DRYCK Vinodling tar fart i Sverige FOTO: ISTOCKPHOTO Göran Amnegård på Blaxsta Vingård är vinproducenten som sätter svenskt vin på världskartan. Han går sin egen väg bland svenska vinodlare och odlar enkom ädla druvor som vidal, chardonnay och merlot. Han lyckas onekligen bra. I år har hans vin Vidal Icewine 2008 vunnit prestigefyllt guld i vin-vm. Sverige är av tradition inget vinodlarland. Att ett svenskodlat vin ligger i topp i världen känns överraskande. Är det överhuvudtaget möjligt på våra breddgrader att odla druvor? Göran Amnegård vet efter 17 år i Kanada att vårt nordliga klimat inte hindrar de ädla druvorna från att växa. Visst går det att odla ädla druvor här hos oss. Det kräver lite mer och plantorna ger mindre skörd än på sydligare breddgrader, men det går. Att vintern är kall spelar ingen roll, eftersom det är förhållandena under växtsäsongen som är viktiga, säger Göran. Mycket dagsljus För att druvorna ska mogna fullt ut under säsongen krävs att de får ett visst antal graddagar, det vill säga att de får ett visst antal grader ett visst antal dagar utslaget på säsongen. Vårt nordiska ljus med avsevärt fler dagsljustimmar än i södra Europa, bidrar också till mognaden. Förutsättningarna i klimatet gör till och med att svenska bär och frukter håller toppkvalitet i världen eftersom de utvecklar hög sötma. Att göra ett vin på så bra råvara är att ha de bästa förutsättningarna. Vinodling handlar om kunskap, om odlingen såväl som om vinframställningen. Göran Amnegård förklarar att han skaffade sitt vetande under åren i Kanada. Från början åkte han dit för att arbeta som handelssekreterare på Exportrådet men bytte snart karriär. Efter kockutbildning blev han sedermera stjärnkock och medlem i kanadensiska kocklandslaget. Han drev en restaurang som ägdes av ett kanadensiskt vinhus, vilket öppnade portarna till vinodlarnas rike. När beslutet att återvända till Sverige väl var fattat var det med ambitionen att starta en vingård. Blaxsta som ligger i Sörmland utanför Flen valde han just för det gynnsamma läget för vinodling. I Sverige kan vi inte prata om vinregioner. Det handlar istället om att hitta ett lokalt fördelaktigt växtställe. I Blaxsta ligger mina odlingar i sydsluttningarna ner mot sjön Långhalsen vindskyddade av en grandios lada och omgivande skogsdungar. Ett perfekt läge för vinodling. Ursprungsdruvan Han är tydlig med att han ser sin vinodling som en profession och inget lustfyllt experiment som han tar lättvindigt på. För att göra bra vin som efterfrågas är hans övertygelse att ädla druvor krävs, det vill säga druvor som innehåller mer än 50 procent av ursprungsdruvan vitis vini 20

21 fera. Med några undantag har andra svenska odlare valt bort de ädla druvorna till förmån för druvor som är framtagna för att vara mer lämpade för vårt klimat och mer sjukdomsresistenta. Göran Amnegård tror inte på de druvorna för vinframställning. Jag tycker att svenska odlare fastnar i fällan att göra viner som ska smaka som tyskt vin på druvor som inga konsumenter känner igen. Jag tror mer på att göra vin på välkända druvor och låta vinet få en särpräglad svensk karaktär. Det mesta på export Han förklarar att svenska viner alltid blir dyrare än motsvarande europeiska, eftersom klimatet gör att varje druva ger mindre must. Han frågar sig vem som skulle köpa en flaska svenskt vin för 250 kronor när han kan få samma kvalitet från Europa avsevärt billigare på Systembolaget. Svenska viner går generellt inte att köpa på Systembolaget. Svenska vinproducenter kan få in sitt vin på det lokala Systembolaget eller finnas i beställningssortimentet. Göran Amnegård ser ingen lönsamhet i den lösningen. Av sitt vin säljer han 15 procent till svenska restauranger och 85 procent går på export till Hong Kong, Brasilien och Holland. Den största delen av intäkterna kommer från mitt isvin, även om jag till antalet liter sett producerar mer vanligt vin. Isvin är väldigt kostsamt att framställa, och riskfyllt eftersom druvorna skördas på vintern ökar risken att skörden förstörs. På marknaden är isvin exklusivt idag, kunderna är beredda att betala lite mer för det. Där har jag som svensk vinproducent min nisch internationellt. För svenska odlare som inte exporterar sina viner, är förmodligen den enda chansen att bli kommersiell att Sverige ändrar sin alkohollagstiftning och tillåter gårdsförsäljning av vin. Göran Amnegård menar att alkohollagstiftningen är förlegad. Han lyfter fram det MAT & DRYCK absurda i att hans besökare på vingården får höra om vinerna och framställningen men inte får smaka på dem utan att mat serveras, eller att de inte får köpa med sig en flaska vid besöket. Japanska och tyska besökare har väldigt svårt att förstå varför. Jag överlever ändå eftersom jag exporterar mina viner, men för de flesta svenska odlare är gårdsförsäljning i kombination med att göra vingården till en besöksattraktion den enda möjligheten att få verksamheten att gå runt. Kan vi då tala om Sverige som ett vinodlarland? Det tycker Göran Amnegård att vi kan. Visserligen är vi ännu i vår linda men förutsättningarna finns i klimat och råvara, med en lagändring som tillåter gårdsförsäljning skulle de svenska vinodlarna segla i medvind. Av Eva Wase Föreningen Svenska Vinodlare Föreningen är öppen för alla som vill odla druvor eller göra eget vin, både de med kommersiell ambition och de som vill ha några vinrankor i trädgården för att det ser trevligt ut. Syftet är att sprida kunskap om odlingen och framställningen av vin i Sverige. Föreningen har cirka 250 medlemmar. Isvin Isvin tillverkas av druvor som fått sitta kvar på vinrankan så länge att vattnet i druvorna fryser. På så sätt blir smakkoncentrationen större. Det söta vinet passar fint till söta desserter. Vindruvor Det finns runt kända druvsorter, men bara ett hundratal används till vin. Nästan alla dessa sorter hör till samma art, vitis vinifera, som odlats sedan urminnes tider i Europa och troligtvis härstammar från Centralasien. Det är inom vinifera-arten alla kända druvsorter finns, som cabernet sauvignon, chardonnay och merlot. Fruktvin Under 1800-talet, innan vinmonopolet infördes i Sverige, fanns en stor tradition att göra fruktvin, fortfarande görs vin på frukt i landet. På etiketten måste då alltid frukten anges, exempelvis körsbärsvin. Vin utan fruktangivelse är alltid gjort på druvor. Källa: 21

22 TRIVSEL PÅ BESÖK FOTO: OLOF HOLDAR Amelia Adamo Tidskriftsdrottningen som längtar efter en hobby Hon utstrålar vitalitet när hon kommer och hälsar välkommen till Bonniers Tidskrifters redaktion. Det korta, nonchalant rufsiga håret, det breda leendet, de glada ögonen och öppenheten finns där, det som karaktäriserar henne och som läsarna är vana att möta henne på omslaget av M-Magasin. 22

23 Amelia Adamo är idag Sveriges okrönta tidskriftsdrottning med magasin som amelia, Tara, M-magasin och nu senast S bakom sig. Förutom journalist och chefredaktör kan hon till sitt namn lägga till fil kand, debattör, föreläsare och konferencier. Det hade kunnat gå annorlunda. Med historia, kriminologi och sociologi i sin filosofie kandidatexamen ville hon först bli lärare i historia, sedan kriminolog, men ödet ville annorlunda. Vändpunkten kom med kärleken och med den inledde Amelia Adamo sin publicistiska karriär som varat i drygt fyra decennier nu. Publicist och entreprenör Hon har varit Gala-Peter på Svensk Damtidning, reporter på Husmodern, redaktionschef på Vecko- Revyn ( ), tidningen hon återvände tio år senare till och ryckte upp efter svåra motgångar. Då hade hon hunnit vara featurechef på Aftonbladet och byggt upp tidningens söndagsbilaga vilken hon också fick stora journalistpriset för. Tidningen amelia, som lanserades våren 1995, uppkallad efter henne, var en milstolpe. Jag bestämde mig för att jag kan själv, berättar hon. Magasinet amelia vänder sig i första hand till kvinnor i 30-årsåldern, en livsstilstidning för kvinnor vinklat på bland annat relationer, arbete, skönhet, ekonomi, resor, män och mode. Kanske är det just den här mixen seriöst kontra yta som gör att många reser ragg när de hör hennes namn, medan andra tar henne till sitt hjärta. Efter amelia kom tidningen Tara och 2006 M-magasin med målgruppen kvinnor 50+. M-magasin vill visa dynamiska och starka personligheter, kvinnor som varit med ett tag både till det yttre och inre. Livet ska ha guldkant, även om det är måndag och jag vill ha roligt med mina barn och barnbarn. Man vill även rikta strålkastarljuset mot kvinnor som är bortglömda. Med tidningen S, vars första nummer utkom i år, är Amelia Adamo inne i en ny fas. Den är mitt största högriskprojekt någonsin, erkänner hon. S, som i Sveriges smartaste snackisar, vill hon se som ett lyckat äktenskap mellan Veckans Affärer och Svensk Damtidning. Magasinet fokuserar på stjärnor från styrelserummet, näringslivet och nöjesvärlden, rapporterar från maktens korridorer och de kungliga slotten. En kändistidning utan skvaller och rykten är ambitionen. Att se och synas Konkurrensen är stenhård, inte minst från kvällstidningarna och att få näringslivets dolda höjdare att ställa upp är inte helt lätt. De behöver inte oss på samma sätt som vi behöver dem, medger hon. TRIVSEL PÅ BESÖK För att ligga före sina konkurrenter vet hon värdet av omvärldsanalys och god målgruppskunskap och det hon kallar en intuitiv mage. Och att vara ärlig i sina avsikter. Jag tycker inte om att ljuga och vill gärna komma tillbaka till människor. Hon är känd för att få bra kontakt med folk. Hon kommunicerar och inger förtroende, vilket ibland leder till att hon kan bli onödigt intim med vissa personer. Lättheten och öppenheten ser Amelia Adamo som en del av sitt italienska arv. I Sverige säger vi Mitt hem är min borg. I Italien säger människorna Mitt hem är min terrass. Från terrassen kan du se ut och samtidigt själv vara synlig. Till Sverige Amelia Adamo var nio månader och enda barnet när hon kom till Sverige med sin ensamstående mamma en iskall novemberdag. De levde under fattiga förhållanden men modern såg alltid till att Amelia hade snygga kläder. Jag är fortfarande svag för rosa, volanger och glitter, säger hon. Modern städade, tvättade och passade barn. Så småningom träffade hon en landsman, Oscar Adamo, vars efternamn Amelia fick. Hon sattes i nunneinternat, tyska Mariasystrarnas, i Björknäs, utanför Stockholm. Det var händerna på täcket och år av längtan. Och hon ville bli svensk. Jag ville vara en kvinna utan blank underklänning. Idag känner hon sig som både svensk och italiensk men 23

24 MAT & DRYCK ju äldre hon blir, ju mer italiensk tycker hon sig bli. 60-talets vänstervåg har hon lämnat bakom sig och betraktar sig idag som borgerlig. Vi 40-talister som var unga under 60-talet blev politiskt mer tränade än andra generationer. Vi ställer krav och är pionjärer på många vis. Flera av oss lever delar av året utomlands, vi är förändringsbenägna och friskare än våra föräldrar. Och vi är många. Det finns inget av Jantetänkandet hos Amelia Adamo. I sitt bejakande av lusten och glädjen att leva kan hon kännas lite osvensk. Hon ger inte mycket för det svenska gnället utan menar att vi svenskar har så mycket att vara glada och tacksamma över jämfört med hur många andra människor har det i andra länder. Jag vill ha kul medan jag lever och inte ha det som min mamma. Det var så tungt. Livet ska ha guldkant, även om det är måndag och jag vill ha roligt med mina barn och barnbarn. I hennes värld handlar det också om att ta eget ansvar, göra rätt för sig och hon inspireras av människor med civilkurage. Hon gläds när det går riktigt bra på jobbet, att ha någon att krama, att känna närheten till en annan människa. Pasta och vin har hon svårt att vara utan liksom den svenska försommaren när naturen vaknar och fåglarna återvänder. Segrarnas baksida Drivkraften att tjäna pengar kom efter Aftonbladet och hon känner en ära att vara erkänd. Jag är fort farande svag för rosa, volanger och glitter. Och makten då? Jo, hon vill ha makt inte för maktens egen skull, däremot vill hon ha makt över sina produkter och sina idéer. Det säger hon med eftertryck i rösten, samtidigt som hon lägger skalen från apelsinen hon nyss ätit i en prydlig hög på en pappersservett på bordet. Hon talar utan omsvep om sin prestationsångest. Segrarna tynger och förväntningarna från omgivningen och henne själv finns där inför varje nytt projekt. Hon erkänner sitt stora bekräftelsebehov. Varifrån det kommer vet hon inte. Hon har blivit sedd av sin mamma, sina män och sina barn, men ändå vill hon stå längst fram och vifta här är jag. På frågan vad hon skall göra resten av sitt liv svarar hon lite överraskande att hon vill odla en hobby. Jag kan ingenting, inte spela golf, inte segla,inte laga mat. Och hon vill gärna tillbringa sin tid både i Italien och i Sverige när arbetet inte längre tar hennes tid. Platsen eller storleken på boendet har ingen betydelse. Däremot vill hon bo barnbarnsnära och med likasinnade. Men det lär dröja tills dess. Åren verkar inte ha bitit på henne. Kanske har hennes ungdomliga utstrålning något med att göra att hon har träffat en ny man. Det känns som att ha hittat hem, säger hon och avslöjar att han är från Italien men bor i Stockholm. Mer vill hon inte säga. Av Ingrid Eiritz FOTO: OLOF HOLDAR 24

25 Världens vackraste ord: i morgon. Tack vare framgångsrik forskning överlever i dag mer än hälften av alla människor i Sverige som drabbas av cancer. Med mer forskning kan vi rädda ännu fler i framtiden. Ge en gåva eller bli regelbunden givare på cancerfonden.se Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? Telefon Plusgiro cancerfonden.se 25

26 TRIVSEL PÅ BESÖK Situation Stockholms arbete med hemlösa med hjärtat på rätta stället Hemlösa människor har alltid funnits. På 1500-talet när kyrkan reformerades ändrades synen på välgörenhet och att ge till de fattiga, samtidigt som tiggeri förbjöds. Först två århundraden senare blev hjälpen till utsatta mer organiserad när varje socken i Sverige fick ta ansvar för de fattiga och hemlösa och s k fattighjon inrättades. De senaste 30 åren har antalet hemlösa ökat kraftigt, mycket beroende på att Sveriges ekonomi försvagats under och 90-talet och att bostadsbristen ökat. Idag finns flera organisationer som hjälper hemlösa, Situation Sthlm är en av dem. De håller till i små lokaler på Krukmakargatan på Södermalm. Här finns tidningsredaktionen inhyst samt gemensamhetsutrymmen som café, datarum och möteslokaler där hemlösa träffas och umgås, men även utgår från, när arbetsdagen med försäljning startar. Jenny Lindroth har arbetat för organisationen i fyra år. Idag är hon bland annat ansvarig för den sociala verksamheten på Situation Sthlm. Det som skiljer Situation Sthlm från andra hjälporganisationer är att Situation Sthlm är en fristående organisation som är helt politiskt och religiöst obunden. Organisationen bygger på ledorden Hjälp till självhjälp. Vill du hjälpa? Situation Sthlm finansieras av annonser i tidningen, företagsprenumerationer och tidningsförsäljning. Vill du hjälpa? Köp Situation Sthlm av försäljare på plats eller stöd den sociala verksamheten genom att sätta in pengar på Ett så kallat 90- Här erbjuder vi verktyg för de hemlösa som dels ger sysselsättning, dels möjlighet till egen inkomst, fortsätter Jenny. Tidningen har olika grundsyften och uppgifter, en är att sprida kunskap om hemlöshet samt lyfta frågor som har med hemlöshet att göra, men Situation Stockholm nyanserar även bilden av hemlösa och porträtterar dem i sina tidningar. Utöver detta ges hemlösa möjligheten att arbeta och på så sätt bidrar Situation Sthlm även till sysselsättning. Mest av tidningsförsäljningen Tidningsförsäljningen är vad som ger jobb till allra flest. Att sälja tidningen blir en del av ett socialt sammanhang. Vi uppmuntrar människor att arbeta och delta i verksamheten, säger Jenny. Situation Stockholm ska upplevas som en vanlig arbetsplats. Försäljningen av tidningen bidrar till en värdighet och de hemlösa får oftast en väldigt positiv respons från medmänniskor. Personliga möten med människor betyder jättemycket för individen, säger Jenny. konto innebär att insamlingen av pengar kontrolleras av Stiftelsen för insamlingskontroll, vilket garanterar att alla pengar går till den välgörande verksamheten. Tidningen är ett icke vinstutdelande aktiebolag allt eventuellt överskott går tillbaka in i verksamheten. Den sociala verksamheten är en ideell förening. 26

27 TRIVSEL PÅ BESÖK Situation Sthlm är mer än bara en tidning. Utöver tidningsredaktionen finns även en social verksamhet som på flera sätt försöker stödja hemlösa människors väg tillbaka till samhället. Förändra livssituationen Den sociala verksamheten inrättades 2001 och ambitionen är att göra mer än att ordna sysselsättning till de hemlösa. Detta uppnås genom att erbjuda komplement till försäljningen, som bidrar till att hemlösa kan förändra sin livssituation. Vi fungerar som en stöttepelare för de hemlösa och erbjuder dem verktyg för att förbättra sin livssituation, berättar Jenny. Hemlösa erbjuds lån av datorer och telefon. Dessutom anordnas datakurser internt på Situation Sthlm. Grundläggande datorkunskaper är ofta en förutsättning för många samhällsfunktioner idag och därför är det så viktigt med tillgång till datorer, säger Jenny. Gratis juridisk hjälp I Situation Sthlms lokaler finns skrivarverkstad för dem som behöver hjälp att skriva brev, cv, jobbansökningar eller artiklar som publiceras i tidningen. Varje torsdag kommer studenter från juristlinjen och ger hemlösa gratis juridisk hjälp. Det kan vara allt från rådgivning till instruktioner om hur man begär skuldsanering eller överklagar ett beslut. Studenterna får träna på att möta människor med riktiga problem och de hemlösa får i sin tur kvalificerad hjälp av blivande jurister. På Situation Sthlm finns Här har alla ett gemensamt mål, säger Jenny Lindroth, ansvarig för den sociala verksamheten på Situation Stockholm. dessutom en caféverksamhet där personer som av olika anledningar inte vill eller kan sälja tidningar, istället kan arbetsträna, hjälpa till med servering samt enklare vaktmästeriuppgifter. Utöver möjligheterna i egna lokaler arrangerar Situation Sthlm även andra saker för sina försäljare, så som luncher, studiebesök, bio, grillkvällar och liknande sociala aktiviteter. Tvärt emot vad många tror är mitt jobb väldigt positivt. Människor som jag möter i mitt jobb och som kommer hit är inte alls deppiga, vi skrattar tillsammans och stämningen är positiv. Alla är vi här för att uppnå gemensamma mål och göra ett bra jobb och vi har trevligt tillsammans under tiden, säger Jenny Lindroth. Av Jenny Sandgren Om Situation Stockholm Tidningen startades 1995 influerad av The Big Issue i London, en engelsk motsvarighet Läses av per månad Genomgående tema i tidningen är utanförskap Hemlösa själva är skribenter och försäljare av tidningen Ges ut i 8 andra städer jämte Stockholm Cirka 300 försäljare i Stockholm Om hemlöshet Mellan och människor i Stockholm saknar ett hem Närmare människor är hemlösa i Sverige (Socialstyrelsen 2006) 25 procent av dem är kvinnor FOTO: OLOF HOLDAR 27

28 STOCKHOLM Slussen en kär trafikkarusell En historisk del av Stockholm ska rivas och bygget väntas kosta drygt sex miljarder. Men innan den Nya Slussen står klar om åtta år är det många som vill ge goda råd eller rent av stämma upp i protest. Trafiken snurrar, kollektivtrafiken susar och Stomatoltuben levererar alltjämt en sträng tandkräm i neon. När Slussen under 1930-talet organiserades till dagens system var det efter ett tilltagande trafikkaos, Slusseneländet som det kallades i debatten. För att möta det ökande antalet bilar byggdes nuvarande fyrklöverformade trafikkarusell enligt amerikanskt snitt. Det var en oerhörd innovation som bland annat hyllades av den legendariske arkitekten Le Courbusier: Ni, ni i Stockholm, har gjort den moderna tidens första stora verk, trafikknuten Slussen. Nu är det dags för ett nytt storverk på platsen. Slussen är en konstruktion vars byggnader de senaste åren lappats och lagats, det har stagats och täppts till och dess betongfundament sjunker lite varje dag. Trafiken har letts om på nya vägar och antalet fotgäng are har ökat. Nyligen stängde Stadsbyggnadskontoret sin utställning av den modell av vad som föreslås bli Nya Slussen. Ett förslag som väckt en hel del debatt. De hetaste känslorna rörs upp av två saker. Den åttafiliga väg som blir Skeppsbrons förlängning söderut, samt den mur av byggnader som förändrar utsikten mellan Gamla Stan och Södermalm. Förslaget i korthet Vattenytan breddas som en försäkring mot framtida översvämningar Ny slussränna byggs Två nya broar anläggs en gångbro och en bilbro med plats för åtta körfält Genial kringla Omkring synpunkter på förslaget har lämnats in till Stockholms stad och på Slussens trottoarer muttras en hel del. Det är inte precis Autobahn vi vill ha här. Slussen ska vara lika bra för fotgängare som för bilar. Och den kringla som de har byggt för bilarna här är så genial att den inte behöver ändras. Det säger Maud Lindesvärd som är ute på en av sina vanliga promenader genom Slussen. Vänninan Barbro Friberg håller med: Det ska vara som det är nu. De behöver förstås rusta upp byggnader och vägar, men någon åttafilig motorväg vill vi En ny bussterminal anläggs tillsammans med ny omstigningshall Marken norr om Stads museet utvidgas för att ge plats åt nya byggnader Nya kajer ska anläggas med restauranger och kaféer 28

29 STOCKHOLM FOTO: STOCKHOLMS STAD FOTO: LINUS HÖÖK Barbro Friberg och Maud Lindesvärd tycker Slussen är bra som den är. inte se. Om vi inte tar vara på vad vi har utan bara river och bygger nytt försvinner stadens historia, säger hon. Kanske har hon rätt. Å andra sidan kanske ny historia skrivs med Nya Slussen. Det är åtminstone så Stadsbyggnadskontoret vill se på saken. I sin information om Nya Slussen beskrivs den nybyggda platsen som tydligt tillägg i Stockholms historiska lager och en destination för framtida generationer. Nytt offentligt rum I diskussionsforum och i anslutning till artiklar om det nya bygget har kommentarerna haglat friskt. Inte alla är kritiska. Signaturen Max har kommenterat en artikel i Svenska Dagbladet som följer: knappt gå i Slussen området på grund av risken att bli deprimerad. Och visst går det att hålla med om att vissa miljöer är lite deppiga. Åtminstone till viss del ödsliga. I Slussens blomsterbutik står en man med en Rädda Slussen-knapp tydligt placerad på jackan. Han visar sig vara arkitekten Gunnar Mattsson, även ledamot i Konstakademien och en av personerna bakom uppropet. Som arkitekt är han av princip inte emot nybyggnader, men i fallet Slussen kämpar han hårt för att sätta ned foten. Slussen är värdefull som historiskt minne och bör repareras och rekonstrueras, säger han. I det upprop som ligger till grund för protesterna skräder Gunnar Mattson och hans akademikolleger inte med orden: Allt släcker man nu ut, ersätter med en banal trafiklösning, en hård exploatering. En gapande bred motorväg, en lång och ödslig gångbro. En norrvänd mur av tunga stadskvarter som stänger utsikter och sammanhang. Värre kan det inte bli. Skam och förbannelse över de nidingar som gör detta, skriver Konstakademien i uppropet. En stor del i det nya förslaget handlar om att fånga upp delar av historien men att anpassa den till dagens trafiksituation. Vad gäller farhågor om en ny Autobahn ska vi komma ihåg att det idag går tolv körfält över två broar. Vi minskar det till åtta som löper över en. Vi försöker alltså minska biltrafiken och i förslaget ökar vi ytor på kajer och torg med över hundra procent för att det ska bli lättare att röra sig till fots och på cykel, säger planarkitekten Martin Schröder på Stockholms stadsbyggnadskontor i en kommentar till farhågorna. Han sitter för närvarande med ett antal pärmar innehållande de omkring synpunkter som lämnats in om Nya Slussen. De ska granskas och vägas in i det nya förslag för ett ännu nyare Slussen. Ett förslag som väntas presenteras under hösten. Av Linus Höök En stad är organisk, den ska förvandlas och byggas om. Jag är så less på dessa slätstrukna torrbollar som vill bo i ett museum. Det är förresten bara en liten del egoister som blir drabbade av sämre vy från sina fönster, det stora antalet får njuta av det nya offentliga rummet. I dag vågar man Minskar biltrafiken Det bör kanske påpekas att De nidingar som Konstakademin pratar om är folkvalda politiker som för snart tre år sedan utrett, skickat på remiss och debatterat om Slussens framtid. Till slut beslutades att rivning och nybygge var det bästa alternativet. Arkitekten Gunnar Mattsson har kallat till upprop för att Rädda Slussen. FOTO: LINUS HÖÖK 29

30 KULTURFÖNSTRET Under hundratals år har människor använt pennor och bläck. Det började med fjäderpennor som senare utvecklades till reservoarpennor, kulspetspennor och tuschpennor. Skrivkonsten har en lång historia men i Sverige skrivs det alltmer sällan för hand. Skrivstil en utrotningshotad konstart FOTO: LI SAMUELSON På bara några decennier har förmågan att kunna skriva med en vacker handstil nästan blivit som en utrotningshotad konstart. I vår tekniskt utvecklade och digitaliserade del av världen anses det inte längre vara viktigt att kunna skriva vackert, än mindre att behärska skrivstil Mången minns hur det var förr i skolan då välskrivning stod på schemat. Mycket möda ägnades åt handstilsövningar. På linjerade rader skrevs bokstäver i rätt stilhöjd och med rätt lutning. Träning lades ner på pennans och handens ställning. Skriften skulle bli tydlig med jämna avstånd och korrekta bokstavsformer. Svårt för vänsterhänta För en del barn gick det ganska lätt, de kunde kombinera en ledig pennföring med en viss snabbhet. Andra barn, som inte hade en lika väl utvecklad finmotorik, fick kämpa mer för att få till skrivstilens stolpar och 30

31 öglor. Särskilt besvärligt hade de vänsterhänta barnen som ofta tvingades lära sig att skriva med höger hand. I dagens skola räcker det att barnen kan skriva läsligt. En del elever använder sig inte alls av skrivstil, de har aldrig utvecklat en naturlig färdighet. De har visserligen fått prova på och någon gång fått lära sig grunderna men de har inte varit motiverade att träna på skrivstil. När de ska lämna in sina läxor och skolarbeten behöver de inte vara handskrivna utan hellre snyggt utskriva på datorns skrivare. Fokus på innehåll Maskinskrivning som förr var en speciell duglighet inom vissa yrken är idag en självklarhet för de flesta. Särskilt snabbt går det att trycka på tangenterna för alla dem som vuxit upp med datorer. En fördel som visat sig med elevernas datorskrivande är att de fått lättare att uttrycka sig och finna ord med tonvikt på innehåll och berättande. De hämmas inte, som en del i tidigare generationer gjorde, av att kämpa med handens rörelser för att få till välskrivna bokstäver. Det som går förlorat är det personliga och sådant som gör en handskriven text levande som till exempel lutande rader, pennans oregelbundna tryck, schvung och energi. Handens rörelser styrs av hjärnan och är ett kroppsspråk som uttrycker känslor, tankar och temperament. Stilen får olika betydelser om den är skriven med små eller stora bokstäver om den är säker och stabil, snabb eller långsam, kraftfull eller spänd. En regelbunden stil kan betyda ansträngning, självdisciplin, saklighet och precision. Små detaljer som uppenbarar en personlighet. Ett brev betyder så mycket hette en kampanj som Posten inledde redan på 1960-talet. Det var då människor började telefonera alltmer istället för att skriva till varandra och posten fick sälja färre frimärken. Numera har det vanliga handskrivna brevet fått betydligt fler konkurrenter än telefonen inte minst av e-post, sms och andra digitala sätt att kommunicera med. Det som kommer i brevlådan består mest av räkningar och reklam. KULTURFÖNSTRET Vacker handstil blir hobby När något blir sällsynt blir det också mer värdesatt. Ett riktigt välskrivet brev eller vykort med frimärke på, värmer hjärtat. Ett brev går att ta på, lukta på och spara med band runt om i en skokartong. Visserligen går det att skriva ut e-post som kommer via datorn men inte riktigt med den handskrivna känslan. Kanske blir det så i framtiden att kunskapen att skriva med en vacker handstil degraderas till ett hobbyämne som lärs ut av studieförbunden och förbehållet dem som är särskilt intresserade. Kanske blir det så att pennan nästan byts ut mot tangenter och inte ens inköpslistor och kom ihåg-listor skrivs för hand. Troligtvis behövs då även kurser i hur man tyder handskrift ty den som inte har lärt sig skriva skrivstil kan heller inte läsa en sådan stil. Någon som inte klagar på denna utveckling eller förfall, beroende på hur man ser det, är receptarien som slipper försöka tolka slarvigt skrivna läkarrecept. Det har hänt flera gånger att fel mediciner har delats ut på apoteken därför recepten varit skrivna med en slarvig handstil, kråkfötter som liknar allt annat än bokstäver. Lyckligtvis är det numera historia och apotekarna kan läsa tydliga recept skrivna på datorn. I andra sammanhang har ändå välskrivning och skrivstil länge varit en självklarhet för många människor, en kunskap värd att bevara och uppskatta. Vi märker det nästan inte men helt plötsligt händer det bara att en kunskap håller på att försvinna. Av Li Samuelson 31

32 MAT & DRYCK Meloner nyttiga törstsläckare Vad kan väl vara friskare och somrigare än att sätta tänderna i en krispig bit vattenmelon? Eller att njuta en enkel rätt med skinka och någon av alla olika sorters sockermelon som finns, tillsammans med ett glas väl kylt vitt vin. Vi lotsar dig rätt i melonernas sinnliga rike. FOTO: ISTOCKPHOTO Melonerna delas in i sockermeloner och vattenmeloner. Vattenmelonerna är karaktäristiskt röda i fruktköttet med insprängda svarta kärnor. Lite ovanligare är vattenmelonen med gult fruktkött, men den finns. Sockermelonerna är betydligt fler. Att lära sig skilja på dem är en utmaning för den bäste. Just när du tror att du vet skillnaden mellan en galia och nätmelon dyker det upp en snarlik cantaloup. Gemensamt för alla sockermeloner är, som namnet antyder, den söta smaken, och kärnhuset i mitten av frukten. Sinnliga former Melonens ursprung hittar vi i Afrika, till Europa kom den under romartiden. Kanske var de med sina runda sinnliga former ett både vällustigt och gott inslag på fruktfaten vid de romerska kejsarnas divaner. I vår tid odlas den i alla världsdelar. Här hemma importerar vi melon hela året, högsäsongen är från maj till september. Odlar meloner själva gör vi också, både i växthus och på friland. Tanken förs måhända inte till en örtagård när du ser en melon, men växten är faktiskt en ört besläktad med gurka och pumpa. Har du en balkong i söderläge skulle du mycket väl kunna göra ett försök att odla den själv. Frösådd bör ske redan i maj, men köper du plantor kan du plantera ut dem senare. Nätterna får bara inte vara för kalla, som lägst tål de en temperatur på 10 grader. Aktas för kyla Eftersom melonerna är känsliga för temperaturer under 10 grader ska du vara försiktig med att förvara dem i kylskåp. Bäst mår sockermelonen vid grader och vattenmelo 32

33 Olika sorters sockermeloner Honungsmelonen är gul och blank i skalet med lite spetsiga ändar i formen. Smaken påminner om honung. Nätmelonen är klotrund och gul med ett karaktäristiskt nätmönster och ljusgult fruktkött. Cantaloupen är relativt liten även den med ett nätmönster på skalet. Fruktköttet är ljusgrönt eller orange. Ogen, galia och charantais är också små meloner med gulgrönt skal och längsgående mörkare strimmor, ofta med ett ljusare nätmönster. nen vid 15 grader. Vill du ha en kyld melon som svalkar i sommarvärmen, lägg den i kylskåpet en stund innan servering. De är törstsläckare utan dess like, meloner består till 90 procent av vatten. I meloner finns kalium, ett viktigt mineral som bland annat reglerar blodtrycket. Lykopen är en antioxidant som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. I de orangea melonerna finns också antioxidanten betakaroten som är bra för synen och hjärnan. Sötman ger snabb energi och tillfredsställer sötsuget. Att kombinera melonens sötma med sältan i vissa ostar är ett uppfriskande tips för den som vill göra något mer än njuta melonen naturell. Av Eva Wase Melonsallad med ädelost och skinka 2 portioner 4 skivor rökt skinka 80 g ädelost 2 msk grädde ½ honungsmelon, tärnas ½ ananas, tärnas 1 msk honung 1 limefrukt, pressas 2 msk olivolja svartpeppar och färsk koriander till garnering Tillagning Blanda ut ädelosten med grädde och bred på skinkskivorna. Rulla ihop och skär mitt itu. Gör en dressing av honung, lime saft, olivolja och svartpeppar. Häll dressingen över melonen och ananasen. Fördela fruktsalladen på portionstallrikar, ställ skinkrullarna på högkant och droppa dressingen runt om. Garnera med koriander. Bulgursallad med skinka, melon och kanelsås 2 portioner 1 dl bulgur 2 tsk smör ½ tsk curry 2 dl vatten ½ hönsbuljongtärning 150 g skinka ½ galiamelon 2 msk russin Några nävar ruccolasallad Sås 1 dl mild yoghurt 1 dl kesella ½ tsk kanel 2 krm salt Tillagning Fräs bulgur, smör och curry i en kastrull. Häll på vatten och smula i buljongtärningen. Koka MAT & DRYCK under lock enligt anvisning på förpackningen. Skär skinkan i strimlor. Skala melonen och dela i bitar. Blanda bulgur med skinka, melon, russin och rucola på ett fat. Blanda ihop kanelsåsen och servera med salladen. Melon med parmaskinka och getost 4 portioner 1 kg valfri sockermelon, t ex cantaloup 2 färska fikon 3 msk pumpakärnor 1 l späda salladsblad, t ex röd mangold, spenat, ruccola 200 g getost 2 msk olivolja 1,5 msk balsamvinäger 100 g parmaskinka i tunna skivor Tillagning Skär melonen i klyftor, skär bort skalet och skrapa bort kärnorna. Dela fikonen. Rosta pumpakärnorna i en torr och het panna ett par minuter. Lägg upp sallad, melon och fikon på ett stort fat eller tallrikar. Smula över osten och droppa över olivolja och balsamvinäger. Krydda med salt och peppar. Lägg på skinkan och strö över pumpakärnor. Sallad med vattenmelon och fetaost ½ vattenmelon, tärnas 150 g fetaost, tärnas 1 l späda salladsblad ½ gurka Skär melonen och gurkan i bitar. Blanda med salladsbladen och smula ner fetaosten i stora bitar. Servera med kallskuret kött eller grillat. 33

34 PYNTAT & FINT SAMTLIGA FOTON: OLOF HOLDAR En balkong inbäddad med växter och doftande kryddor. Ett uterum att avnjuta morgonkaffet i, att gona sig i solen eller invänta skymningstimmen i om kvällen. En omöjlig dröm? Inte alls. Balkongodling Att odla och vistas på balkongen har blivit inne. För att resultatet ska bli lyckat handlar det om att tänka smått och planera noga. Och att se i alla riktningar. Högt och lågt. Vertikalt och horisontalt. Många älskar blommor, andra vill ha något matnyttigt i sina krukor och lådor och det skall vara lättskött. En balkong med klätterväxter ger ett ombonat intryck. Passionsblomma och klematis passar bra i öst-söderläge och planteras djupt i inte alltför grunda krukor med lecakulor i botten eller vattenhållande kristaller som blandas med jorden, säger Karåla Dalbom, diplomerad trädgårdsmästare i Älvsjö. Samtidigt slår hon ett slag för ampeln. Som hängväxt passar både revande jordgubbar och månadssmultron bra, såväl i amplar som i lådor. Silvernjurvinda, med sitt hängande hår och hängpelargon är andra växter som gör sig bra i amplar, kanske i komposition med en ståtlig vävare. Ampel i ögonhöjd Den alltmer populära murgrönan ger både volym och grönska, vill ha jämn fuktighet och låter sig väl blandas med vita penséer eller rosenskära och fungerar i alla väderstreck. Snöflingeblomma och brudslöja fungerar även som hängväxter och är lätta att komponera med andra växter. Ampeln bör sättas i ögonhöjd som gör det lätt att vattna. Här kommer de vanliga s-krokarna väl till pass. Krukor, oavsett i vilket material de är tillverkade, ska ha ett hål i botten för avrinning, och lecakulor i botten för dränering. Luftfickor bildas kring kulorna och gör att jorden tillgodogör sig vatten bättre.(numera finns jord att köpa med lecakulor i.) Ju större kruka desto bättre resultat. Små krukor gör att jorden lättare torkar ut. Vilket material krukorna ska ha är en smaksak. Bra att tänka på är att de inte får bli för tunga att hantera. Leran är av tradition det material som harmoniskt samverkar med växter. Glaserade lerkrukor är dekorativa och spännande att plantera i. Men det finns lättare material att ta till. Ny på marknaden är en kruka som är gjord av EPP, ett expanerat propylen. Materialet andas samtidigt som det isolerar växternas rotsystem. 34

35 PYNTAT & FINT till nytta och lust Krukan är lätt, isolerar mot kyla och hetta och håller fuktigheten. Viktigt att gödsla Korgar, välgjorda och kraftiga med innerkappa av plast med hål i, ger fräschör till uterummet, även om de inte är så hållbara i längden. Jorden ska vara anpassad till krukodling. Torv i jorden är för kompakt, kräver mycket skötsel och påskyndar uttorkning. Gödsel är ett måste. Flytande näring gör trötta jordar pigga. En trevlig vattenkanna är både praktisk och snygg att ha till hands. Pelargoner är klassiska kruk- och lådväxter. De finns i ett otal färger och sorter, de är vackra och kan överleva torka och en viss vanvård. Doftpelar goner har små blommor men en underbar doft. Den romantiska aklejan i vitt, rosa, lila och ljusblått är lättodlad men kortlivad och varar inte hela sommaren. Arrangerad tillsammans med passionsblomma och murgröna är den en fröjd för ögat. Lavendel, med sin fantastiska doft och färg, är härdig och blommar länge. Den drar till sig fjärilar och humlor. Margeriter, miniros, krasse och bougainvillea är andra klassiska växter att fylla lådor och krukor med. Lättodlade kryddor För den som vill ha något matnyttigare i krukorna passar både chilifrukter, paprika och tomater. Tomater och paprika kräver värme och sol och bör stå i skyddat söderläge. Tomater ska tjuvas, d v s alla skott i bladvecken ska bort så att ingen kraft går förlorad, om de inte redan är det när man köper dem. Bäst att fråga i affären. Att insupa den varma doften av en nyplockad, egenodlad tomat och sedan ta en rejäl tugga är en ren njutning. Kryddor är lättodlade och förhöjer trivseln på balkongen och i köket. Ett arrangemang av persilja,gräslök, salvia, timjan och rosmarin ger lön för mödan. Vill man kan man sticka i några skott av ringblomma och krasse. Krassens blommor och ringblommornas kronblad är utsökta i en sommarsallad. Av Ingrid Eiritz 35

36 KROPP & SJÄL Att vara klar när det är dags Livets resa gör vi alla här på jorden. Vad vi upplever längs färden är individuellt, liksom hur vi förhåller oss till slutdestinationen döden. Ett är i alla fall säkert. Döden kan lära oss en hel del om livet. Vi måste bara lyssna på vad den säger oss. Döden talar till oss hela tiden Och vad gör vi? Hänger upp oss på småsaker. Det säger Lisbeth Carlborg, föredragshållare kring livsinspiration med över 30 år i prästyrket och erfarenhet av äldrevården. I sitt yrkesliv, och även privat, har döden varit påfallande nära. Tack vare det har hon funderat mycket kring både livet och döden. Hon föredrar att se på döden ur ett livsbejakande perspektiv. Att döden kan hjälpa oss att förstå vad som är viktigt i livet. Eftersom vi ändå snart ska dö, borde vi ha lättare att ägna oss åt sådant som verkligen är viktigt. Och vad är det då som är viktigt? Viktigt är det som blir kvar när du skalar bort allt oviktigt. Viktigt för Lisbeth Carlborg är att ta de där angelägna samtalen, att vara närvarande i stunden, att möta människor och att vara tydlig med sin kärlek. Vi ska leva värdigt och vara stolta över oss. Då får vi essensen av livet, och förmodligen känner vi oss klara när det väl är dags att dö. Ta tag i rodret Hon har sett personer som har lätt för att dö medan andra inte vill släppa taget. Vad kan det bero på? Lisbeth Carlborg tror att de som har lätt för att dö känner sig färdiga, medan de andra har saker ogjorda. Jag vet en 84-årig kvinna som hade bokat tid hos en terapeut. Någon undrade vad hon skulle göra där, hon som var så gammal. Kvinnan svarade: Det är några saker jag inte förstår. Jag tycker det är underbart. Har du saker du behöver göra, gör dem. Lisbeth Carlborg förklarar att det är först när du tar ansvar för ditt liv som livet blir ditt. Att skylla på något eller någon är vanligt, men då gör du dig själv till offer. Bättre att själv ta tag i rodret. Så visst kan döden lära oss om livet. Ändå kan vi nog påstå att döden är lite tabubelagd i vår kultur. Kanske på grund av ovanan att hantera den och kanske för att vi historiskt, bland annat genom kyrkan, har skrämts med den i tal om himmel och helvete. Lisbeth Carlborg menar att själva döden inte är den stora frågan. Vi vet ju inget om den. Ingen har någonsin kommit tillbaka och berättat hur det är att vara död. Snarare handlar känslorna om det som döden 36

37 KROPP & SJÄL Vi borde ha lättare att ägna oss åt sådant som verkligen är viktigt. FOTO: OLOF HOLDAR för med sig sorg, saknad, lidande. Det är det som skrämmer oss. Hon poängterar att alla har sitt eget förhållningssätt till döden där rädsla eller erfarenhet styr vad vi känner, och som alltid finns det många sanningar. För att få veta måste vi fråga. Fråga och se vad du får för svar. Att äldre personer skulle vara räddare för döden än yngre avfärdar hon snabbt. Här och nu Vi är nog aldrig räddare för döden än när vi är i 40-årsåldern. Äldre personer tänker inte på döden på det sättet. De lever här och nu. Vi kan ju alla dö i morgon oavsett ålder. Fjärmar vi oss för döden idag? Ja, Lisbeth Carlborg tycker att vi gör det i västerlandet. Vi stoppar in den på institution och slipper se den. På så vis saknar vi kunskap om hur vi ska göra när någon dör. Lyssna till svaret I kulturer där de inte har råd med vårdhem är den döende hemma hos sin familj. Då kommer de nära och lär sig hur de ska göra. Bäst är om de gamla lär de unga om både livet och döden. En nära vän till mig var döende i cancer. Att vara nära honom i hans slutskede lärde Det är viktigt att leva här och nu säger Lisbeth Carlborg. mig mycket om mig själv. Hans mål var att orka leva ett år till för att få uppleva fler stunder med sitt barnbarn. Vad han behövde för att orka var att få vara precis där han befann sig i sin smärta och upplevelse, inte där andra, som jag själv, ville att han skulle vara. Jag insåg att det måste finnas plats för någon annan inuti mig själv. Han gav mig perspektiv. När jag inte tycker om mig själv i spegeln hör jag min sjuke väns ord ringa i öronen. Lägg av. Lägg av med oviktigheterna. Gå ut och ta för dig av livet. Köp saker till barnbarnen, ruinera dig av kärlek. Vi ska ju ändå snart dö. Lisbeth Carlborg återkommer till att döden är en ständigt pågående väckarklocka. Hon menar att det viktiga i livet är att ställa frågan, och lyssna till svaret. I Sverige är vi frågvisa. Vi har drivits av nyfikenhet att utforska världen och sett så mycket. Vi vet att det finns flera sanningar. Jag tror på den kompetenta människan. Ställ bara frågan. Av Eva Wase 37

38 KROPP & SJÄL Ta hand om dina fötter de ska bära dig genom livet Fötterna är den del av kroppen som man i regel sköter minst, trots att det är den kroppsdel som man belastar mest. Det säger Margaretha Wiklander, fotvårdare sedan mer än 30 år tillbaka. Har man ont i fötterna påverkar det ofta hela kroppen. Det kan t ex leda till snedbelastning på ryggen och smärtor i andra kroppsdelar. Fotfakta Visste du att naglar växer oavbrutet, i genomsnitt 0,1 mm per dygn och upp till 7 mm per månad. Då du går belastas foten med 1 1,5 gånger kroppsvikten vid varje steg. Då du springer belastas foten med 4 6 gånger kroppsvikten vid varje steg Den genomsnittliga människan går ungefär steg per dag. Under en hel livslängd kan det totala antalet steg jämföras med att gå runt jorden fyra gånger! Uttrycket Akilleshäl kommer från den grekiska mytologin. Akilles doppades som barn i floden Styx för att bli osårbar. Modern höll honom i hälsenan vilken inte doppades i vattnet och blev därför den enda punkten där osårbarheten inte tog. De första skorna tillverkades under istiden och var gjorda av djurhudar. Den grekiske filosofen Socrates sa en gång, När våra fötter gör ont, har vi ont överallt. Den vanliga foten expanderar cirka 5 procent i volym under dagen, därför är det bäst att shoppa nya skor på eftermiddagen. De antika romarna var de första som skapade speciella vänster- och högerskor. Innan dess var skorna varken höger- eller vänsterorienterade. FOTO: ISTOCKPHOTO Att gå på fotvårdsbehandling kan därför göra gott för mer än bara fötterna. Svåra eller fula fötter finns inte, enligt Margaretha. Det enda som förekommer är onda fötter och då blir det en utmaning för mig att fixa till det, fortsätter hon. Man kan fråga sig varför det är roligt att sköta om folks fötter? Fötter som inte sköts är i mångas ögon snuskigt. De luktar illa och är kanske både smutsiga och svettiga. Jag tänkte faktiskt på mitt jobb när jag var ute och vårkrattade tidigare i år, berättar Margaretha. Det är en så härlig känsla när man ser att det man gör blir rent och fint, för att inte tala om den respons man får från sina kunder, säger hon. Det här kan du göra själv Vid bad eller dusch, tvätta fötterna noga, skrubba gärna med svamp för att få upp blodcirkulationen. Du kan använda en gammal tandborste till att skrubba runt dina naglar. Det är extra viktigt att få bort skräp från utrymmen kring nageln, som om det får ligga kvar ofta leder till inflammationer, säger Margaretha. A och O när det gäller enkel fotvård hemma, är att klippa sina tånaglar. Tänk på att klippa nageln rätt för att undvika nageltrång, rakt av och ej ner i kanterna. Köp hem en fotfil och fila undersidan minst en gång i månaden. Det är jätteviktigt att använda en fotfil med sandpapperyta och inte en fotfil helt i metall. Fotfilerna i metall gör mer skada än nytta, säger Margaretha. Smörj in hela fo 38

39 KROPP & SJÄL Vanliga fotåkommor och hur de behandlas FOTO: ISTOCKPHOTO ten med mjukgörande salva. Var noga med att låta foten torka innan du går barfota på golvet. Jag brukar tipsa mina kunder om att smörja in fötterna och sätta på bomullsstrumpor precis innan sänggående. Om krämen får verka över natten blir fötterna extra mjuka, säger Margaretha. Det vanligaste missförståndet när det gäller fotåkommor är att alla förändringar på tånaglar är svamp, berättar Margaretha. Det finns annat som också kan orsaka förändringar. Testa inte med diverse svampmedel från apotek förrän din läkare tagit prov och odlat. Odlingen kan bli missvisande om du laborerat med antimycotiska preparat, säger Margaretha. Av Jenny Sandgren Hälsporre är en inflammation som plötsligt kan uppstå i hälen och kan även sträcka sig mot mitten av fotvalvet och ankeln. Första tecknet är att det gör ont när man tar de första stegen på morgonen eller efter vila. Det enda som avhjälper hälsporre är att man vilar och inte belastar hälen mer än nödvändigt. Ibland kan det hjälpa med en sko med klack, berättar Margaretha. Liktorn orsakas bl a av felaktiga skor som är för trånga eller låga. De kan också orsakas av s k hammartå (uppböjd tå) och uppträder då på ovansidan av tårna. Måste behandlas hos auktoriserad fotvårdare. Köp absolut inte hem liktornsplåster från apoteket, säger Margaretha. I plåstret finns salicylsyra som förstör inte bara liktornen utan huden kring liktornen. Vi får ofta börja med att försöka åtgärda hudskadorna som bildats, säger hon. Hudsprickor orsakas ofta av trånga skor. Långvarigt tryck på fötterna eller att gå på hårda underlag med hårda klackar samt dåligt skötsel av fötter kan också ge upphov till hudsprickor. Även ärftlighet och övervikt kan spela roll. Nageltrång kan bero på en medfödd deformitet där nageln tvingas att växa snett. Detta kan också uppstå om man klämmer sig eller om naglar kontinuerligt klipps fel. Sjukvård måste uppsökas. Nagelsvamp. Svampinfektion som gör naglar spröda men ogenomskinliga. Finns andra nagelåkommor och hudsjukdomar som påminner om nagelsvamp, därför behövs läkares bedömning. Fotsvamp orsakas av en svampinfektion. Svampen finns exempelvis på golv och i flagor från hud och naglar. Vid fotsvamp infekteras huden mellan och under tårna. Fotsvamp kan också spridas vidare upp på fotryggen, med klåda, fjällning och rodnad som följd. Hallux Valgus. Med hallux valgus menas snedställd stortå. Stortåns grundled putar samtidigt ut och nöter mot skon. Skons tryck mot stortåns grundled medför att det uppstår en knölbildning. Opereras bort. Fotvårtor orsakas av virus (HPV) och bör behandlas med läkemedel. Förhårdnader orsakas av felaktiga skor, vissa hudsjukdomar eller kan uppkomma på grund av övervikt. En fotvårdare kan tillfälligt få bort förhårdnader men de återkommer lätt. Kartnagel det vill säga tjocka naglar leder till att nageln växer på höjden. Behandlas hos fotvårdare. 39

40 KULTURFÖNSTRET Trevlig sommarläsning Den senaste tiden har jag läst tre böcker som till viss del utspelar sig under andra världskriget, två av dem i Tyskland och en i Japan och Kina. På något sätt tycker jag att de hänger ihop och att alla tre är några av de bästa böcker jag har läst. Först rekommenderar jag Boktjuven av Markus Zusak. Det är Döden som berättar. Han berättar om den unga Liesel Memingers liv och öde. Och det är svårt att låta bli att fångas av berättelsen. Det är en så hoppfull bok trots att den berättas av döden och att den utspelas under kriget. Boken börjar i Tyskland 1939 och döden har aldrig haft mer att göra, och mer blir det. Nioåriga Liesel Memingers liv förändras när hon plockar upp en bok på marken bredvid sin lillebrors grav. Det är Dödgrävarens handbok som lämnats där av misstag och det är den första bok hon stjäl. Med hjälp från sin fosterpappa lär hon sig läsa. Böcker är den röda tråden i boken. Böckerna öppnar upp nya världar för Liesel och snart börjar hon stjäla fler böcker: från nazisternas bokbål, borgmästarens bibliotek eller varhelst hon hittar dem. Hon delar böckerna med sina grannar när de sitter i skyddsrummen, och med den judiske man som gömmer sig i hennes källare. Och till sist är det den bok hon själv skriver som bokstavligen räddar livet på henne. Kunzelmann & Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren är en underhållande och helt otrolig roman om brott och bedrägeri, om falskhet och äkthet. Det tog ett litet tag för mig att komma in i boken men snart kunde jag knappt lägga den ifrån mig. Jag blev gripen av historien om de två generationerna Kunzelmann, fadern Viktor och barnen Joakim och Jeanette. När Viktor Kunzelmann dör framför sitt staffli, 83 år gammal, rullar en osannolik historia upp sig. Den har sina rötter i mellankrigstidens Tyskland, utspelar sig under andra världskriget och löper vidare in i 40- och 50-talets Sverige. Den framgångsrike och berömde tavelkonservatorn, änkling och tvåbarnsfar, visar sig också ha hetat något helt annat, och varit någon helt annan. Fram kommer en ny bild av Viktor, där småstaden Falkenberg och karriärårens Stockholm får sällskap av helt andra miljöer och erfarenheter, som förfalskarverkstäder, fångläger och berlinska bögklubbar. Sonen Joakim Kunzelmann lever i sin tur i början av det nya seklet ett annat slags dubbelliv, i en hektisk virvel av pengar och sex där lögner och självförakt är på väg att knäcka honom. Han har miss 40

41 KULTURFÖNSTRET för lata dagar lyckats som skribent och med sitt äktenskap, och han lever nu ett hårt och tufft liv över sina tillgångar. Vi följer honom på lyxkrogar och på dokusåparedaktioner och han gör svarta affärer av olika slag. Samtidigt som han försöker förstå vem hans far egentligen var. Fågeln som vrider upp världen Haruki Murakami. Det är inte så ofta jag läser böcker från Japan men den här boken fastnade jag verkligen för. Det är en tjock bok och en lång historia men den är ändå lättläst och den är spännande, ja riktigt ruskig ibland. Det är svårt att sluta läsa. Boken börjar med att Toru Okadas katt har försvunnit. Kort därefter försvinner även hans fru. Samtidigt börjar han få en rad anonyma sexsamtal på telefon, han blir kompis med en morbid med gladlynt grannflicka, träffar en kvinna som är uppkallad efter en ö i Medelhavet och lär känna en åldrad löjtnant från andra världskriget. Efter en tid har Okadas ordnade Tokyo-tillvaro bytts mot total förvirring. För att återfå kontroll över situationen börjar han tillbringa alltmer av sin tid i en torrlagd brunn och det är tydligt att inget kommer att bli som det varit. Boken är ingen deckare men man får ändå följa letandet efter katten och efter vad det är som händer på den öde tomten som ligger granne med Toru Okadas hus. Vilka är människorna som bor runt honom? Vad är det som styr och vad är det som händer? Och man får veta en hel del om Japan och Kina under kriget länderna dem emellan. En hel del japansk filosofi får man sig också till livs. Av Cari Busin Stockholms hjälpmedelsbutik 500 hjälpmedel för alla URIFORM URI-FORM AB STOCKHOLM Timmermansgatan 38. Stockholm. (hörnet Maria Prästgårdsgata) Tel Fax T-Mariatorget buss 43,55,66. mån-fre 10-18, lördag 11-15, söndag stängt. 41

42 KORSORD LÄGET I SPORT- TABELL UPP- RÖRDA GÖR MAN PÅ BANK SKÖTSAMT BLOMMAR PÅ BILDEN? VAD FINNS I HUSEN? VILKET LAND? HOFORS MEKANISK LYFTAN- ORDNING UTVECKLAS I KUPA SAMMAN- HÄNGANDE MÖTES- PERIOD FÖRE DIGITALA SVULLET BERGS- SLUTT- NING BESIKTIGAR SJÄLSLIGA KROSSA STRÄNGIN- STRUMENT EXPONENT I MATEMATIK TRÄD VID VATTEN HOLLAND KORT UNDKOMMA GÖRS JU I REGISTER STÅR OFTA PÅ ENTRÉ KAN HON BÄRA HEMMA HUVUD- STAD I ÖSTAFRIKA- LAND I SYFTE ATT BEHÅL- LA I GOTT SKICK ORERA LAGGKÄRL FÖRTÄRA HEJAR PÅ RÅSUNDA BLODBRIST KAOS OXUDDE STOR ISHOCKEYLIGA GUDS- EDWALL FÖRNEK ARE TOTALT HAR GÅTT SAMMAN PLATTFORM UTE TILL HAVS SLUGHET HAR MARKANT HUGGTAND SKRED PRATADE INOM KORT VAPENFÖR- RÅD FÖRR STYR KRETSEN GAMMAL MÄRR ITU VISAR TIDEN ANGER NAMN OKÄNT VANLIGT PÅVE- NAMN YNGEL ÄR VI MED I HEKTO- LITER BOKSTAV FÖR VARU- MÄRKE GRILLAR OCH RÖKER SAMTIDIGT VASSBÅT GÖR MAN OST BIBELDEL ÄR HÖG- TRYCKS- BETONADE NÄTTER MÅLTID HAR FÅTT MÅNGA DAR I BUREN Korsordstävling Lös korsordet och skicka in det till: Micasa Fastigheter, att: Maria Ehn-Notrica, Box 17211, Stockholm. De tre första som skickar in rätt svar får pris. Glöm inte att skriva ned din adress så att vi vet vart vi ska skicka priserna. 42

43 Glömmer du lätt apparater påslagna eller fönster och dörrar olåsta? Trygg i hemmet är produkten som påminner dig om det du glömmer. Trygg i hemmet informerar och styr utrustningen i hemmet. Exempelvis genom att informera om när tvätten är klar, om spisen eller lampor är på eller om vattnet står och rinner. Trygg i hemmet kan självklart påminna om annat som att ta medicin, gå till läkaren eller äta lunch. Det är dina behov som styr vad som skall inträffa och när det skall utföras. Det kan även öka tryggheten i ditt nya trygghetsboende! Trygg i Hemmet är kostnadseffektivt och byggt i moduler så att du kan koppla in fler funktioner som exempelvis inbrottslarm, brandvarnare och läckagelarm Funktionerna som behövs för ett tryggt och säkert boende är individuella. Systemet kan ge påminnelser eller styra hemmet automatiskt. Du väljer själv hur du får informationen t ex, via ljud, SMS, dator eller skärm. Bilder, ordval och texter väljer du också själv. Du väljer även vem som ska få informationen, du själv, eller någon i din omgivning. Vill du veta mer kontakta oss: Telefon: Epost: info@alleato.se Hemsida:

44 Returadress: Micasa Fastigheter Box 17211, Stockholm Micasa Fastigheter önskar glad midsommar!