UTVÄRDERING AV INLÄRNINGS- RESULTAT I MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅK 9 VÅREN 2001

Transkript

1 Chris Silverström UTVÄRDERING AV INLÄRNINGS- RESULTAT I MODERSMÅL OCH LITTERATUR I ÅK 9 VÅREN 2001 Utvärdering av inlärningsresultat 4/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN

2 Utbildningsstyrelsen Ombrytning: Sirpa Ropponen ISBN ISSN Yliopistopaino, Helsingfors 2002

3 INNEHÅLL SAMMANDRAG TIIVISTELMÄ ABSTRACT INLEDNING 1 PRESENTATION AV PROVET OCH ARRANGEMANGEN Provets uppbyggnad Exempel på provuppgifter Arrangemang Rapport från ett skolbesök Bedömning ELEVURVAL OCH STATISTISK ANALYS Samplet Den statistiska analysen Validitet och reliabilitet Censorerna RESULTAT ENLIGT KÖN, LÄN, KOMMUNGRUPP OCH EU-STÖDOMRÅDE Resultat i hela provet Flickors och pojkars resultat Skillnader mellan skolor Resultat i Södra Finlands län och Västra Finlands län Resultat i städer, tätorter och landsbygdskommuner Resultat enligt EU-stödområde Sammanställning av provresultatet RESULTAT I LÄSNING OCH LITTERATUR, SKRIVANDE OCH SPRÅKKÄNNEDOM Elevernas färdigheter inom olika delområden Läsning och litteratur Skrivande Språkkännedom Jämförelse med provet i äidinkieli ja kirjallisuus... 71

4 5 INFORMATION OM ELEVERNA, UNDERVISNINGEN OCH SKOLORNA Elevenkäten Information från lärarna Rektorsenkäten BAKGRUNDSUPPGIFTERNAS SAMBAND MED RESULTATET Hemspråk och resultat Vitsord och resultat Elevattityder och resultat Skrivundervisning och resultat Granskning av övriga bakgrundsfaktorer CENSORERNAS ARBETE Censorernas kommentarer Lärarnas kommentarer till enskilda uppgifter Samstämmighet mellan censorer och lärare SLUTSATSER DISKUSSION LITTERATUR BILAGOR

5 SAMMANDRAG I mars 2001 utvärderades inlärningsresultaten i modersmål och litteratur i åk 9 i den grundläggande utbildningen. I samplet för utvärderingen ingick sammanlagt 940 elever från femton svenska skolor. Dessa femton skolor valdes ut så att de representerade olika län, kommungrupper och EUstödområden. Av provdeltagarna var 52 % flickor och 48 % pojkar. I samband med provet samlades även bakgrundsinformation från elever, lärare och rektorer in. Uppgifterna i provet var av olika slag, t.ex. flervalsuppgifter och öppna frågor. De kan hänföras till tre olika delområden inom ämnet modersmål och litteratur: läsning och litteratur, skrivande och språkkännedom. Resultatet visar att den allmänna kunskapsnivån i provet är nöjaktig eleverna har i medeltal nått 65 poäng av 100 möjliga i provet. Nästan två tredjedelar av provdeltagarna (65 %) har presterat nöjaktiga, goda, berömliga eller utmärkta resultat, medan 29 % av eleverna bara har visat hjälpliga eller försvarliga kunskaper i provet. Resten, 6 %, har erhållit färre än 41 poäng i provet, vilket betyder att de inte klarar godkändgränsen. Då flickornas och pojkarnas resultat jämförs är det uppenbart att flickorna har bättre kunskaper i ämnet. Detta gäller både totalresultatet och de olika delområdena i provet. Flickorna har i snitt fått 71 poäng i provet, medan pojkarna i medeltal nått 60 poäng. Drygt tre fjärdedelar av flickorna har nöjaktiga eller ännu bättre resultat i provet. Ungefär hälften av pojkarna har ett nöjaktigt eller bättre resultat. Resten av pojkarna (49 %) har försvarliga, hjälpliga eller underkända kunskaper. Nivån på kunnandet är densamma i Södra Finlands län och Västra Finlands län vad det totala resultatet beträffar. Men inom delområdet läsning och litteratur är provdeltagarna från Södra Finlands län duktigare än deltagarna i Västra Finlands län. Ett resultat inom delområdet skrivande är att flickorna i Västra Finlands län är skickligare på att skriva nyhetstexter och beskrivningar än andra elever. Över huvud taget är skillnaden mellan flickors och pojkars kunskaper en aning större i Västra Finlands län än i Södra Finlands län. Många flickor i Västra Finlands län klarar provet mycket bra, samtidigt som en hel del av pojkarna i samma län presterar svaga resultat. En jämförelse mellan kommuner av olika typ visar att stads- och tätortseleverna i genomsnitt presterar bättre resultat än eleverna på landsbygden. Denna skillnad gäller alla delområden i provet. Elevernas färdigheter i läsning och litteratur är överlag goda. I många läsuppgifter, särskilt de som gäller att hitta enskild information, har eleverna berömliga eller utmärkta resultat. Litteraturuppgifterna går inte riktigt lika bra. Över lag har flickorna goda kunskaper i läsning och litteratur (lösningsprocent 76), medan pojkarna har nöjaktiga kunskaper (lösningsprocent 67). 5

6 6 Inom delområdet skrivande har de deltagande flickorna i genomsnitt också nått ett gott resultat (lösningsprocent 74). Pojkarnas skrivfärdigheter är nöjaktiga (lösningsprocent 61). Många elever har haft svårigheter med att skriva en haikudikt, medan resultaten är något bättre i den mest omfattande skrivuppgiften där eleverna skulle skriva antingen en nyhetstext eller en beskrivning utgående från en bild. De största problemen har provdeltagarna inom delområdet språkkännedom, där kunskaperna i grammatik och ordförståelse prövades. Flickorna har försvarliga kunskaper (lösningsprocent 58) och pojkarna hjälpliga kunskaper (lösningsprocent 45). Särskilt kunskaperna i grammatik är bristfälliga. Eleverna har t.ex. svårigheter med begreppen predikat och sats, och inte heller i fråga om ordklasserna vittnar elevernas svar om någon större säkerhet. Flickor som inriktar sig på gymnasiet har lyckats bäst i provet: de har i medeltal fått 74 poäng (motsvarande siffra för de gymnasiebenägna pojkarna är 65 poäng). Elever med siktet inställt på yrkesutbildning klarar provet sämre (flickor 62 poäng, pojkar 51 poäng). Den språkliga bakgrunden verkar inte ha någon stor betydelse för elevernas provresultat. Någon skillnad mellan provdeltagarna från enspråkigt svenska hem och provdeltagarna från tvåspråkiga hem framkom inte. Den enda skillnad som framkommit gäller de elever som talar enbart finska hemma. Mellan dem och de elever som talar bara svenska eller mer svenska än finska hemma finns en nästan statistiskt signifikant skillnad. Skillnaden gäller delområdena skrivande och språkkännedom, där de provdeltagare som talar enbart finska hemma har ett sämre resultat. En jämförelse mellan vitsord i modersmål och litteratur och provresultat visar att dessa följs åt. Elever med höga vitsord presterar i regel också ett gott provresultat. De flickor som deltagit i provet har vitsordsmedeltalet 8,2, pojkarna har medeltalet 7,2. En allmän iakttagelse är ändå att eleverna inte riktigt når upp till den nivå i provet som de borde nå med tanke på deras vitsord i ämnet. 85 % av eleverna har vitsorden sju, åtta, nio eller tio. I provet har bara 65 % visat nöjaktiga, goda, berömliga eller utmärkta kunskaper. Elevernas vitsord motsvarar deras färdighetsnivå i läsning och litteratur. Också i skrivande befinner sig eleverna ofta på den nivå som deras vitsord förutsätter. Men provdeltagarnas vitsord motsvarar inte deras kunskaper i språkkännedom (ordförståelse och grammatik). Stora flertalet har i provet visat avsevärt sämre kunskaper inom detta delområde än vad deras betygsvitsord förutsätter. De elever som har vitsorden fem, sex eller sju befinner sig t.ex. på en underkänd nivå i språkkännedomsuppgifterna. Eleverna är ganska positivt inställda till ämnet modersmål och litteratur. Flickorna är mer positiva än pojkarna och de som klarar sig bra i provet har en positivare inställning än de som det inte går så bra för. Provdeltagarna upplever att de behärskar ämnet och uppger även att de tycker om ämnet. Modersmål och litteratur verkar ändå inte vara elevernas favoritämne i skolan. I elevenkäten ställdes många frågor om skrivundervisningen. Enligt elevsvaren är eleverna vana vid en tämligen traditionell skrivundervisning. Eleverna uppger att de i årskurserna 7 9 mest har skrivit berättelser eller historier, noveller, beskrivningar eller andra skönlitterära texter. Lärarna har i viss mån krävt att

7 eleverna planerar sina texter och skriver utkast. Men bara drygt hälften av eleverna har någon gång under årskurs 9 jobbat så att de bearbetat en text som läraren har kommenterat. Vid analysen har inget samband mellan skrivundervisningsmetoder och provresultat kunnat påvisas. Både elever och lärare uppger i enkäterna att lärarnas egenhändigt utarbetade material används mer i undervisningen än t.ex. läroböcker. Elever som uppger att deras lärare ofta använt skönlitteratur i undervisningen har i provet nått bättre resultat än andra elever. De yttre faktorer som enligt lärarna påverkar inlärningsresultaten i negativ riktning är främst otillräckliga resurser för specialundervisningen och elevernas olika kunskapsnivå i svenska språket. Enligt sampelskolornas rektorer arbetar ungefär varannan elev i undervisningsgrupper med mellan 16 och 20 elever. Resten av provdeltagarna arbetar i modersmålsgrupper med något fler eller något färre elever. De ordinarie lärarna i modersmål och litteratur har i medeltal 18 timmar undervisning i veckan. Ämnesord: den grundläggande utbildningen, modersmål och litteratur, inlärningsresultat, utvärdering, läsfärdighet, litteratur, skrivande, språkkännedom, språklig bakgrund, vitsord, attityder, undervisningsmetoder 7

8 TIIVISTELMÄ Maaliskuussa 2001 arvioitiin perusopetuksen 9. vuosiluokan oppilaiden oppimistuloksia äidinkielen (ruotsi) ja kirjallisuuden osalta. Otokseen kuului yhteensä 940 oppilasta 15 eri ruotsinkielisestä koulusta. Nämä koulut valittiin siten, että ne edustivat eri läänejä, kuntaryhmiä ja EU-tukialueita. Kokeeseen osallistuneista oppilaista 52 % oli tyttöjä ja 48 % poikia. Kokeen yhteydessä koottiin myös taustatietoa otoskoulujen oppilailta, opettajilta ja rehtoreilta. Koe sisälsi monentyyppisiä tehtäviä, esimerkiksi monivalintatehtäviä ja avoimia tehtäviä. Tehtävät liittyivät äidinkielen ja kirjallisuuden kolmeen osa-alueeseen: lukemiseen ja kirjallisuuteen, kirjoittamiseen ja kielentuntemukseen. 8 Osaamisen yleistaso kokeessa on tyydyttävä oppilaat ovat saaneet keskimäärin 65 pistettä enimmäispistemäärästä (100). Lähes kaksi kolmasosaa kokeeseen osallistuneista oppilaista (65 %) pääsi tyydyttäviin, hyviin, kiitettäviin tai erinomaisiin tuloksiin, kun taas 29 % oppilaista sai vain välttävän tai kohtalaisen tuloksen. Jäljelle jäävä 6 % oppilaista on saanut kokeessa alle 41 pistettä. Taso vastaa hylättyä suoritusta. Tyttöjen ja poikien tuloksien vertailu osoittaa selvästi, että tytöillä on paremmat tiedot ja taidot. Tämä koskee sekä kokonaistulosta että eri osa-alueiden tuloksia. Tytöt ovat saaneet keskimäärin 71 pistettä, kun poikien vastaava luku on 60. Runsaat kolme neljäsosaa tytöistä on yltänyt tyydyttävään tai sitä parempaan tulokseen kokeessa. Noin puolet pojista on päässyt tyydyttävälle tasolle. Loput pojista (49 %) on saanut kohtalaisen, välttävän tai heikon (hylätyn) tuloksen. Kokonaistuloksen osalta osaamisen taso on sama Etelä- ja Länsi-Suomen läänissä. Lukemisen ja kirjallisuuden osa-alueella oppilaat Etelä-Suomen läänissä menestyvät kuitenkin paremmin kuin kokeeseen osallistuneet oppilaat Länsi-Suomen läänissä. Kirjoittamisen osa-alueen tulokset osoittavat, että tytöt Länsi-Suomen läänissä hallitsevat muita oppilaita paremmin uutistekstin tai kuvailevan tekstin kirjoittamisen. Ylipäätään tyttöjen ja poikien osaamiserot ovat jonkin verran suuremmat Länsi-Suomen kuin Etelä-Suomen läänissä. Monet tytöt Länsi-Suomen läänissä suoriutuvat kokeesta erittäin hyvin, mutta huomattava osa saman läänin pojista on saanut heikkoja tuloksia. Eri kuntatyyppien vertailu osoittaa, että kaupungeissa ja taajamissa kokeen jokaisella osa-alueella oppilaat yltävät keskimäärin parempiin tuloksiin kuin oppilaat maaseudulla. Oppilaiden taidot lukemisessa ja kirjallisuudessa ovat yleisesti ottaen hyvät. Oppilaat ovat yltäneet kiitettäviin tai erinomaisiin tuloksiin monessa lukutehtävässä, varsinkin niissä, joissa piti löytää tietoa tekstistä. Kirjallisuustehtävissä osaaminen ei ole ollut aivan samalla tasolla. Yleensä tyttöjen tiedot lukemisessa ja kirjallisuudessa ovat hyvät (ratkaisuprosentti 76), kun taas poikien tiedot ovat tyydyttävät (ratkaisuprosentti 67). Myös kirjoittamisen osa-alueella kokeeseen osallistuneet tytöt yltävät keskimäärin hyvään tulokseen (ratkaisuprosentti 74). Poikien kirjoitustaidot ovat tyydyttävät (ratkaisuprosentti 61). Haiku-runon kirjoittaminen on tuottanut vaikeuksia monelle oppilaalle, kun taas uutistekstin tai kuvauksen kirjoittaminen sujui jonkin verran paremmin.

9 Suurimpia ongelmia tuli näkyviin kielentuntemuksen osa-alueella, jossa tutkittiin oppilaan kielitietoutta ja sanaston hallintaa. Tyttöjen osaamisen taso on kohtalainen (ratkaisuprosentti 58), poikien välttävä (ratkaisuprosentti 45). Varsinkin kieliopissa oppilaiden taidot ovat puutteellisia. Esimerkiksi käsitteet predikaatti ja lause tuottavat oppilaille vaikeuksia, ja myös sanaluokkia koskevissa vastauksissa tulee näkyville epävarmuutta. Lukioon suuntautuvat tytöt menestyvät kokeessa parhaiten: taitotaso on keskimäärin 74 pistettä (vastaava luku lukioon suuntautuvilla pojilla on 65 pistettä). Ammatilliseen koulutukseen tähtäävät oppilaat menestyvät kokeessa huonommin (tytöillä 62 pistettä, pojilla 51 pistettä). Oppilaiden kielellisellä taustalla ei näytä olevan juuri vaikutusta koetuloksiin. Merkitsevää eroa yksikielisesti ruotsinkielisistä kodeista tulevien oppilaiden ja kaksikielisistä kodeista tulevien oppilaiden välillä ei tule esille. Ainoa esille tullut ero koskee oppilaita, jotka puhuvat kotonaan ainoastaan suomea. Ero näiden oppilaiden ja kotonaan ainoastaan tai pääsääntöisesti ruotsia puhuvien oppilaiden koetulosten välillä on tilastollisesti melkein merkitsevä: kirjoittamisen ja kielentuntemuksen osa-alueilla ainoastaan suomea kotonaan puhuvat oppilaat menestyvät muita heikommin. Oppilaiden äidinkielen ja kirjallisuuden todistusarvosanojen ja koetulosten vertailu osoittaa, että ne oppilaat, joilla on korkeat arvosanat, menestyvät hyvin myös kokeessa. Kokeeseen osallistuneiden tyttöjen arvosanojen keskiarvo on 8,2, pojilla 7,2. Kuitenkaan oppilaat eivät kokeessa yleensä yltäneet täysin arvosanansa edellyttämälle tasolle. Oppilaista 85 %:lla on arvosana seitsemän, kahdeksan, yhdeksän tai kymmenen. Kokeessa kuitenkin vain 65 % oppilaista on yltänyt tyydyttävään, hyvään, kiitettävään tai erinomaiseen tulokseen. Lukemisen ja kirjallisuuden osa-alueella oppilaiden arvosanat vastaavat heidän taitotasoaan. Myös kirjoittamisessa oppilaat ovat usein arvosanojensa edellyttämällä tasolla. Kielentuntemuksen (sanojen ymmärtäminen ja kielioppi) osaalueella arvosanat eivät kuitenkaan vastaa osaamisen tasoa. Enemmistö oppilaista on tällä osa-alueella selvästi heikommalla tasolla, kuin arvosanan perusteella voisi edellyttää. Esimerkiksi kielentuntemuksen tehtävissä oppilaat, joiden arvosana oli viisi, kuusi tai seitsemän eivät päässeet kokeessa edes hyväksyttävälle (välttävälle) tasolle. Oppilailla on suhteellisen myönteinen asenne äidinkieleen ja kirjallisuuteen kouluaineena. Tyttöjen asenne on positiivisempi kuin pojilla. Kokeessa hyvin menestyneiden oppilaiden asenne on myönteisempi kuin niiden, jotka menestyivät heikommin. Osallistujat kokevat hallitsevansa oppiainetta suhteellisen hyvin ja sanovat myös pitävänsä siitä. Äidinkieli ja kirjallisuus ei kuitenkaan näytä olevan mieluisin kouluaine. Oppilaille suunnatussa kyselyssä esitettiin useita kysymyksiä kirjoituksen opetuksesta. Vastaustensa perusteella oppilaat ovat tottuneet varsin perinteisen kirjoituksen opiskeluun. Oppilaat kertovat, että he ovat lähinnä kirjoittaneet kertomuksia tai tarinoita, novelleja, kuvauksia tai muunlaisia kaunokirjallisia tekstejä luokilla 7 9. Opettajat ovat jossain määrin edellyttäneet, että oppilaat myös luonnostelevat ja työstävät tekstejään. Kuitenkin vain runsaat puolet 9. luokan oppilaista kertovat työstäneensä tekstiä sen jälkeen, kun opettaja on sen kommentoinut. Analyysissä ei tullut näkyville selvää yhteyttä kirjoitusopetusmenetelmien ja koetulosten välillä. 9

10 Kyselyissä sekä oppilaat että opettajat kertovat, että opetuksessa käytetään opettajan tuottamaa materiaalia enemmän kuin esimerkiksi oppikirjoja. Oppilaat, jotka kertovat opettajansa usein käyttäneen opetuksessa kaunokirjallista materiaalia, ovat menestyneet kokeessa muita paremmin. Opettajien mielestä lähinnä erityisopetuksen riittämättömät resurssit ja oppilaiden eritasoinen ruotsin kielen hallinta ovat ulkoisia tekijöitä, jotka vaikuttavat negatiivisesti oppimistuloksiin. Rehtorien ilmoituksen mukaan noin joka toisessa otoskoulussa oppiainetta on opiskeltu hengen ryhmissä. Muissa kouluissa ryhmät ovat olleet hieman pienempiä tai suurempia. Äidinkielen ja kirjallisuuden vakinaisten opettajien opetustuntien määrä on ollut keskimäärin 18 tuntia viikossa. Asiasanat: perusopetus, äidinkieli ja kirjallisuus, oppimistulokset, arviointi, lukutaito, kirjallisuus, kirjoittaminen, kielentuntemus, kielellinen tausta, arvosanat, asenteet, opetusmenetelmät 10

11 ABSTRACT In March 2001, an evaluation of the learning performance of pupils in their mother tongue (Swedish) and literature was carried out among ninth-graders. The sample consisted of 940 pupils in 15 Swedish-speaking schools. These schools were chosen to represent different provinces, local government groupings and the European Community Structural Fund objective regions. 52 % of the participants in the test were girls, 48 % boys. Background information was also gathered from pupils, teachers and principals in connection with the evaluation. The test incorporated a variety of tasks, including multiple-choice questions and open-ended questions, all relating to three sub-areas of mother tongue and literature: reading and literature, writing and linguistic competence. The general competence level was, on average, fair the pupils scored an average of 65 points out of a maximum score of 100 in the test 1. Nearly two thirds of the participants (65 %) scored fair, good, very good or excellent, while 29 % of the pupils only scored passable or satisfactory. The remaining 6 % scored less than 41 points in the test and thereby failed to pass. A comparison of boys and girls results clearly shows that girls have a better command of the subject. This applies to both the total test score and the scores in the separate parts of the test. Girls scored an average of 71 points in the test, whereas boys averaged 60 points. A good 75 % of the girls scored fair or better in the test. Approximately 50 % of the boys reached the same level. The remaining 49 % of the boys scored satisfactory, passable or failed the test. Competence and skills were similar in the Southern and the Western province regarding total test result. However, participants in the Southern province achieved better results in the parts of the test that covered reading and literature than those in the Western province. Girls in the Western province, on the other hand, achieved better results than others when asked to produce news or descriptions in the part of the test that covered writing. Generally, the difference between girls and boys skills was slightly bigger in the Western province than in the Southern province. Many girls in the Western province achieved very good results in the test, while quite a few boys in the same province did poorly. A comparison of different types of municipalities shows that pupils in cities and population centres achieved better results than pupils in rural areas. This discrepancy can be found in all separate parts of the test. The general level of pupils skills in reading and literature was good. In many reading tasks, especially those that required finding specific information, pupils achieved very good or excellent results. Literary tasks were slightly more problematic. Generally, girls achieved good results in reading and literature (task success rate 76 %), while boys achieved fair results (task success rate 67 %). Girls also did well on average in the part of the test that covered writing (task success rate 74 %). Boys writing skills were fair (task success rate 61 %). Many pupils experienced difficulties with writing a haiku poem, while the results were slightly better in the most comprehensive writing task, in which pupils were asked to either write news or a description of a picture. 1 Grade scale: 10 excellent, 9 very good, 8 good, 7 fair, 6 satisfactory, 5 passable, 4 fail. 11

12 The participants experienced most difficulties in the part of the test that covered linguistic competence, which tested the pupils skills in grammar and word comprehension. Girls showed satisfactory skills (task success rate 58 %), while boys showed passable skills (task success rate 45 %). Pupils skills were deficient especially in grammar. For example, pupils had difficulties with the concepts of predicate verb and clause; likewise they were uncertain in their answers about word classes. Girls aiming at upper secondary education did best in the test: they scored an average of 74 points (the corresponding figure for boys aiming at upper secondary education was 65). Pupils aiming at vocational education achieved poorer results (girls average score was 62 points, boys 51). The pupils linguistic backgrounds did not seem to affect their test results to any great extent. The difference in competence between participants from monolingual Swedish-speaking families and bilingual families was insignificant. The only notable difference was concerning those pupils who only speak Finnish at home. Compared to those pupils who only speak Swedish or more Swedish than Finnish at home there is an almost statistically significant difference. The results showed that pupils who only speak Finnish at home displayed poorer results than the other group in the part of the test that covered writing and linguistic competence. A comparison of pupils grades in mother tongue and literature and the results of the test shows that the two go hand in hand. Pupils with good grades generally do well in the test. The average school report grade of the girls that participated in the test was 8.2 (good), while the boys average grade was 7.2 (fair) 2. However, it should be noted that the participants test results do not quite correlate with their subject grades. While 85 % of the pupils had grades 7 (fair), 8 (good), 9 (very good) or 10 (excellent) in the subject, only 65 % of the pupils reached the same level in the test. The pupils grades are a fair representation of their skills in reading and literature. Also in writing the pupils grades correlate with their skills. However, the grades give a distorted picture of the participants skills in linguistic competence (word comprehension and grammar). The majority of the participants achieved significantly poorer results in this part of the test than their grades would suggest. For example, pupils with grades 5 (passable), 6 (satisfactory) or 7 (fair) achieved less than the minimum score in the linguistic competence tasks. The pupils have a relatively positive attitude towards the subject of mother tongue and literature. Girls are more positive than boys, and those who do well in the test tend to have a more positive attitude towards the subject than those who do poorly. The participants feel that they master the subject and also report that they like the subject. However, mother tongue and literature does not seem to be the pupils favourite subject in school. In a questionnaire the pupils were asked several questions about the teaching of writing skills. The answers indicate that the teaching follows fairly traditional lines. Pupils report that they have written mainly short narratives, tales, short stories, descriptions or other kinds of fiction in the seventh to ninth grades. To 12 2 Grade scale: 10 excellent, 9 very good, 8 good, 7 fair, 6 satisfactory, 5 passable, 4 fail.

13 some extent teachers seem to demand that pupils plan their texts and make draft versions. However, only a slight majority of the pupils report that they have, during the ninth grade, revised texts after the teacher has marked them. An analysis of the test results has not yielded any connection between the methods used in teaching writing skills and test results. In the questionnaires both pupils and teachers report that material prepared by the teacher him/herself is used in teaching more often than, for instance, textbooks. Pupils, who report that their teacher has often used works of fiction in class, show better results than others in the test. The main external factors that impair learning performance are, according to the teachers, insufficient resources for remedial teaching and the pupils varying degree of linguistic competence in the Swedish language. The principals in slightly more than half of the sample schools reported that the teaching groups in mother tongue and literature consist of 16 to 20 pupils. In the remaining schools the teaching groups consisted of slightly less than 16 or slightly more than 20 pupils. The permanent teachers of mother tongue and literature teach for an average of 18 hours per week. Key words: basic education, mother tongue, learning performance, evaluation, reading skills, literature, writing, linguistic competence, linguistic background, grades, attitudes, teaching methods 13

14 INLEDNING Utbildningsstyrelsen genomförde våren 2001 en nationell utvärdering i modersmål och litteratur som gällde eleverna i årskurs 9 i den grundläggande utbildningen. Det är fråga om den andra nationella utvärderingen av inlärningsresultaten i åk 9. Denna utvärdering har liksom de tidigare genomförts med stöd av 21 i lagen om grundläggande utbildning och utarbetats med Grunderna för grundskolans läroplan 1994 som utgångspunkt. Den första utvärderingen i modersmål och litteratur i åk 9 genomfördes våren 1999 (Hannén 2000). Syftet med denna utvärdering var att få tillförlitlig, nationell information om kunskaperna i modersmål och litteratur i det skede då eleven avslutar den grundläggande utbildningen. Det insamlade materialet används för att utvärdera undervisningen, utveckla undervisningen och läroplanen samt för att utvärdera jämlikheten i utbildningen. Enskilda skolor, lärare eller elever rangordnas inte i rapporten. Inte heller kommer några enskilda resultat som gäller skolor eller individer att publiceras i något skede av utvärderingen. Utvärderingen är sampelbaserad. De finlandssvenska skolor som ingick i samplet för utvärderingen våren 2001 var totalt 15 till antalet. Denna rapport baserar sig på resultaten i dessa sampelskolor. De enskilda sampelskolorna fick sitt eget resultat, som kunde jämföras med det nationella resultatet, i slutet av maj Utvärderingen kunde också beställas av andra finlandssvenska skolor som ville låta sina niondeklassare göra provet och få feedback från Utbildningsstyrelsen. Dessa skolors resultat behandlas dock inte i den här rapporten. Förutom provet ingick i utvärderingen en enkät till rektorn, en enkät till modersmålslärarna och en enkät till eleverna. Utvärderingen ägde rum fredagen den 30 mars För utvärderingen hade eleverna tre timmar till sitt förfogande. De tre tyngdpunktsområden, till vilka uppgifterna den här gången hade anknytning, var läsning och litteratur, skrivande samt språkkännedom. Två arbetsgrupper har arbetat med utvärderingen för åk 9. Först tillsattes en grupp sakkunniga som drog upp riktlinjerna för utvärderingarna i äidinkieli ja kirjallisuus och modersmål och litteratur. Specialplanerare Krisse Hannén från Utbildningsstyrelsen satt som ordförande för arbetsgruppen. Medlemmar i arbetsgruppen var lektor Christian Ahlbom (Vasa övningsskola, Åbo Akademi), professor Irina Buchberger (Institutionen för lärarutbildning vid Helsingfors universitet), lektor, ordförande Tuula Uusi-Hallila (Äidinkielen opettajain liitto), professor Kaisa Häkkinen (Institutionen för finska språket och allmän språkvetenskap vid Åbo universitet), specialplanerare Hannu-Pekka Lappalainen (Utbildningsstyrelsen), professor Merete Mazzarella, (Helsingfors universitet, Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur), professor Ilkka Savijärvi (Institutionen för finska språket och litteraturen och kulturforskning vid Joensuu universitet), tf professor Patrik Scheinin (Pedagogiska institutionen vid Helsingfors universitet) och lektor, ordförande Agneta Wickman-Skult (Svenska modersmålslärarföreningen i Finland). Aulikki Etelälahti fungerade som sekreterare för arbetsgruppen. 14

15 Senare sammankallades en arbetsgrupp bestående av modersmålslärare som utarbetade förslag till provuppgifter. Den arbetsgruppen bestod av lektor Ghita von Bonsdorff, Helsingfors, lektor Yvonne Luoto, Borgå och lektor Ulf Moberg, Ekenäs. Förslag till uppgifter för provet i äidinkieli ja kirjallisuus utarbetades av lärare i en motsvarande finsk grupp. Provet har utvecklats och genomförts under ledning av specialplanerare Krisse Hannén. Det statistiska materialet som ingår i rapporten och den feedback som har gått ut till skolorna svarar specialforskare Jorma Kuusela vid Utbildningsstyrelsen för. Han har också skrivit delar av kapitel 2. Projektplanerare Annika Sahi har assisterat vid planeringen och genomförandet av provet. Dessutom har praktikanten Jan Hellgren jobbat med att mata in uppgifter i de datorprogram som använts. Han har också gjort en första analys av resultaten. Under sommaren 2001 analyserade två utomstående censorer materialet och i slutet av år 2001 skrevs rapporten av Chris Silverström, som anställdes som specialplanerare i oktober. Ett stort tack till alla inte minst lärare och elever som har bidragit till att den här rapporten har kommit till! Helsingfors den 27 februari 2002 Chris Silverström 15

16 1 PRESENTATION AV PROVET OCH ARRANGEMANGEN Provuppgifterna för utvärderingen av inlärningsresultaten i åk 9 utarbetades av en grupp modersmålslektorer i samråd med Utbildningsstyrelsens experter. Utgångspunkten var målen i Grunderna för grundskolans läroplan I provet, vars tema är Resa, ingår tio deluppgifter samt en extra uppgift som eleverna kunde utföra då de hade blivit klara. Uppgifterna finns i ett uppgiftshäfte, medan texterna som uppgifterna bygger på är tryckta i ett separat texthäfte. 1.1 Provets uppbyggnad De tre delområden i ämnet modersmål och litteratur som uppgifterna har anknytning till är läsning och litteratur, skrivande samt språkkännedom. 41 % av uppgifterna hör till området läsning och litteratur, 38 % till skrivande och 21 % till språkkännedom. Inom området språkkännedom finns uppgifter som gäller ordkunskap och grammatik. Det högsta möjliga poängtalet i provet är 100. Inom delområdet läsning och litteratur kunde provdeltagarna få sammanlagt 31 poäng för läsförståelseuppgifterna och totalt 10 poäng för sina kunskaper i litteratur. Delområdet skrivande innehåller diktamen (15 poäng), en skrivuppgift där eleverna skulle producera antingen en nyhetstext eller en beskrivning med utgångspunkt i en bild (17 poäng) samt en uppgift där eleverna skulle skriva en haikudikt efter att ha fått några exempel och en beskrivning av en haikudikt (6 poäng). Inom delområdet språkkännedom gav ordkunskapsuppgifterna 13 poäng och grammatikuppgifterna 8 poäng. I provet ingår både öppna uppgifter och flervalsuppgifter. Eleverna kunde få maximalt 30 poäng för flervalsuppgifterna. Svaren på flervalsuppgifterna förde eleverna själva över till den optiska svarsblanketten. De flesta uppgifter är kopplade till någon text i texthäftet. Uppgifterna till en och samma text mäter vanligen elevernas kunskaper inom olika delområden, t.ex. både läsning och språkkännedom. De uppgifter som hör ihop med ett utdrag ur Marianne Backléns roman På andra sidan Finska viken gäller både läsförståelse (9 poäng) och språkkännedom (ordkunskap och grammatik, 7 poäng). På liknande vis gäller uppgifterna som hör till en faktatext om Östersjön grammatik och ordkunskap (8 poäng), samt i någon mån läsförståelse och litteratur (2 poäng). I provet ingår även en skrivuppgift med anknytning till en bild. Den testar i första hand skrivande och de poäng (maximalt 17 poäng) som eleverna har fått har räknats in i delområdet skrivande, men för att framgångsrikt klara av uppgiften behövde eleverna t.ex. en viss genremedvetenhet. För att kunna skriva en nyhetstext måste de känna till vad som kännetecknar den texttypen. Dessutom är språkriktighet (som egentligen hör hemma inom kategorin språkkännedom) ett bedömningskriterium bland många andra. Absoluta gränser mellan delområdena är alltså svåra att dra, eftersom en uppgift kan mäta elevens färdigheter på många olika områden. 17

17 För att provresultatet skall kunna jämföras med resultatet i motsvarande prov i äidinkieli ja kirjallisuus, är vissa provuppgifter identiska. Nyanser finns, som t.ex. att exemplen på haikudikter är olika och att det i någotdera provet, utöver de gemensamma frågorna, kan finnas fler uppgifter till en text. De uppgifter som är gemensamma för det svenska och det finska provet täcker alla delområden i provet. Två uppgifter i provet i modersmål och litteratur har ursprungligen ingått i det nationella ämnesprovet i svenska i Sverige. Uppgifterna till dikten När du får resa mitt barn var en del av provet för åk 9 vårterminen De hänför sig till språkkännedom och ger totalt 5 poäng. Uppgiftshäftet omfattar följande texter eller utdrag ur texter: Erik Andersson: Två haikudikter ur Orden är ögon, 1983 (dikter) Marianne Backlén: På andra sidan Finska viken, 1997 (romanutdrag) Bioveckan. Presentation av veckans filmer i Åbo Underrättelser (tidningstext) Graciela Curbelo: När du får resa mitt barn (ur Livstecken. Röster från när och fjärran) 1988 (dikt) Eeva Furman, Harri Dahlström & Risto Hamari: Östersjön naturen och människan, 1998 (utdrag ur faktabok) Kaxen: En hunds haiku, Hufvudstadsbladet, 1999 (dikt) Joel Rundt: Över det drömmande kärret (ur Under dessa skyar), 1954 (dikt) Mikaela Sundström: Dessa himlar kring oss städs, 1999 (romanutdrag) Tågtidtabell (Statsjärnvägarnas ficktidtabell) Den extra uppgiften gäller dikten Stulen lycka ur Bengt Ahlfors Läsebok, Exempel på provuppgifter För att läsaren skall kunna skapa sig en bild av provuppgifterna som ingår i provet, presenteras några av dem i det här avsnittet. Exempel på läsförståelseuppgifter: A. Dessa himlar kring oss städs handlar om a) vad drottningkärlek kan åstadkomma. b) problem som uppstår då landsbygden avfolkas. c) en mamma som slutligen hittar sin dotter i England. d) en flicka som inte är nöjd med sitt liv på landet. e) en pappa som vill resa och en mamma som vill vara hemma. f) vandrarhem som ungdomars övernattningsställen. 18

18 B. Läs igenom de korta filmpresentationerna (Åbo Underrättelser ). Texten finns på sidan 14 i Texthäftet. Besvara sedan frågorna. Skriv efter varje fråga siffran för den film som passar ihop med frågan. Sök stöd i texten. Varje film kan förekomma endast en gång. Vilken film skulle du välja om du vill se a) en film som baserar sig på sanna händelser? e) en film om ett invecklat triangeldrama? I den första uppgiften (A) skall eleverna dra slutsatser utifrån det som berättas i hela romanutdraget och komma fram till att romanen handlar om en flicka som inte är nöjd med livet på landet. Den andra uppgiften (B) kräver att eleverna noga läser filmpresentationerna och i a) väljer filmen Erin Brockovich som i ÅU-texten uppges vara verklighetsbaserad. I e) krävs att eleverna känner till innebörden hos ordet triangeldrama. Om de förstår ordet kan de välja filmen The Next Best Thing där Abbie, Ben och Robert är involverade i just ett triangeldrama. Exempel på litteraturuppgift: Texten Östersjön naturen och människan hör till genren: a) memoarer b) drama c) propaganda d) skönlitteratur e) sak- eller faktatext f ) ställningstagande text Eleverna skall i den här uppgiften ta ställning till textens genre efter att de har läst hela textutdraget. Det är fråga om en typisk faktatext som innehåller en historisk tillbakablick på livet på öarna, holmarna och skären i Östersjön. Exempel på skrivuppgifter: A. Haiku är en japansk kortdikt på tre orimmade rader. Den består av 17 stavelser, uppdelade på tre rader ( = 17), på den första och den tredje raden fem stavelser och på den mittersta sju. En haiku fångar genom en bild från naturen (ett berg, en väg, ljuset eller en slätt), en känsla eller en tanke. Läs haikudikterna i Texthäftet på sidan 13. Skriv sedan en egen haiku kring till exempel temat resa. 19

19 B. Att resa är. Det är. Men man måste komma ihåg att ta det. Om man inte gör det, kan resan sluta i en. Haikuuppgiften är en kreativ skrivuppgift, där eleverna får visa sin förmåga att uttrycka sig i diktform. Här testas även elevernas förmåga att följa detaljerade instruktioner. En helt annan sida av skrivandet utvärderades i diktamen. I exempel B finns luckor för de sex första orden i diktamensuppgiften. I luckorna skulle eleverna fylla i orden intressant, faktiskt, sant, alltid, lugnt och tragedi. Exempel på uppgifter inom delområdet språkkännedom: A. Vad betyder följande ord som nämns i texten? Dra ett streck under det ord eller uttryck som betyder samma sak. a) unna sig 1) njuta av 2) vara värd 3) narras 4) väcka till liv b) girlander 1) prydnad 2) flaggor 3) snåljåp 4) prydnadsranka B. På raderna hittar du ord som evakuerades, ödelades, införlivades, framträdde, försvann och har blivit. Till vilken ordklass hör de här orden? Ordkunskapsexemplet (A) utgör en tredjedel av en ordkunskapsuppgift i anslutning till utdraget ur Backléns roman. Eleverna kunde hitta orden i romanutdraget och dra slutsatser om ordens betydelse. Likaså finns de ord som räknas upp i grammatikuppgiften (B) i texten om Östersjön och provdeltagarna har alltså kunnat studera orden i ett textsammanhang och tillämpa sina kunskaper om ordklasserna och meningars grammatiska uppbyggnad. 1.3 Arrangemang Provet i modersmål och litteratur hölls fredagen den 30 mars Det skulle helst hållas på förmiddagen, under en sådan tid som passade skolan, och det skulle vara avklarat före klockan De femton sampelskolorna hade fått information om sin medverkan i den nationella utvärderingen i ett brev från Utbildningsstyrelsen den 9 november I brevet informerades rektorerna i stora drag om hur provet skulle genomföras. Dessutom bifogades en rektorsenkät där rektor skulle bekräfta skolans deltagande och ge vissa uppgifter om skolan. Den 26 februari 2001 postades ytterligare ett informationsbrev till rektorerna. Materialet skickades till skolorna den 12 mars Materialet bestod av: texthäften, uppgiftshäften och svarsblanketter till varje elev, instruktioner och bedömningsgrunder till ämneslärarna, frågeformulär till ämneslärarna samt returkuvert. I häftet med instruktioner till lärarna ingick instruktioner till övervakarna. 20

20 Utvärderingsmaterialet förvarades i ett låst rum fram till den 30 mars. Modersmålslärarna kunde trots allt bekanta sig med instruktionerna och bedömningsgrunderna tidigare. Dessutom fick lärarna i modersmål och litteratur studera utvärderingsmaterialet torsdagen den 29 mars, dagen före provdagen. Avsikten var att lärarna på förhand skulle känna till provet för att kunna hjälpa eleverna till rätta under själva provet. På provdagen fick eleverna under den första timmen (60 minuter) jobba med texthäftet, där de först skulle fylla i elevenkäten. Resten av timmen använde eleverna till att läsa texterna i häftet. Efter den första timmen hade alla elever en paus, t.ex. för lunch. Därefter hölls det egentliga provet under två timmar (120 minuter). Alla elever satt i provsalen under denna tid och de snabbaste eleverna fick tidningar och tidskrifter att läsa efter att de hade blivit klara med provet. Då provtiden hade gått ut överlämnade provdeltagarna allt material till den övervakande läraren. Eleverna kunde få ytterligare 15 minuter tid för att föra över sina svar till en svarsblankett och för att kontrollera sina svar. Allt provmaterial överlämnades efter provet till modersmålslärarna för genomgång och bedömning. Då bedömningen var klar postades materialet till Utbildningsstyrelsen i de medsända returkuverten. Materialet och den alfabetiska elevförteckningen skulle skickas till Utbildningsstyrelsen senast skärtorsdagen den 12 april Skolorna fick sina resultat i slutet av vårterminen. Varje skola fick förutom den egna skolans resultat en jämförelse med det landsomfattande resultatet i fråga om följande aspekter: Totalpoäng för hela provet Poäng enligt delområde: Läsning och litteratur Skrivande Språkkännedom Elevens inställning till modersmålsundervisningen Att tycka om ämnet Att behärska ämnet Att behöva mer hjälp Kunskaper och attityder Olika skrivuppgifter som eleverna haft under åk 7 9 Dessutom ingick en bedömning av skolans starka sidor och utvecklingsområden i den feedback som skolorna fick. Uppgifter om enskilda skolor skickades enbart till de berörda skolorna och arkiverades inte någon annanstans. Avsikten med feedbacken till enskilda skolor är att stöda och hjälpa skolorna i planeringen och i den fortsatta utvecklingen av undervisningen i modersmål och litteratur. 21

21 1.4 Rapport från ett skolbesök Två utvärderare från Utbildningsstyrelsen besökte den 30 mars 2001 en sampelskola och kunde på nära håll iaktta hur utvärderingen ordnades i den skolan. Utvärderarna intervjuade också rektorn och den ansvariga modersmålsläraren. Här följer en rapport från det besöket: Skolans rektor hade gjort upp en tidtabell inför provdagen. Provet genomfördes kl och Mellan de två passen hade eleverna en halv timmes lunchrast. Hela åk 9 hade samlats i skolans gymnastiksal, där studentskrivningar nyligen hade hållits eftersom ett gymnasium verkar i samma byggnad. Utanför salen hängde information om att provet pågick, likaså i lärarrummet. På dörren till gymnastiksalen fanns en karta över sittordningen samt uppgifter om vad eleverna skulle ha med sig. Tidtabellen för dagen fanns bifogad. Också i skolans matsal fanns information om att provet hölls den dagen. Lärarna hade fått Instruktioner till övervakaren. De sammanlagt elva lärarna, som tre åt gången övervakade provet, skulle alla enligt läsordningen ha haft lektioner i åk 9 denna dag. Den ansvariga övervakaren satt längst framme i salen och talade i mikrofon, vilket bidrog till att instruktionerna och diktamen hördes mycket bra över hela salen. Under provet vädrades det ett par gånger i salen. Både provdeltagare och lärare var väl informerade om provet. Rektorn hade delegerat det praktiska genomförandet till en ansvarig modersmålslärare, som hade sett till att informationen hade gått vidare i ett tidigt skede. Eleverna hade på förhand tillsammans med sina modersmålslärare på lektionstid gått igenom ett informationsbrev skrivet av modersmålslärarna, där all information som eleverna behövde fanns. Samma information gavs även strax efter att eleverna hade samlats i provsalen. Under själva provet verkade eleverna därför veta vad de skulle göra och då de behövde ställa någon fråga, räckte de upp handen och fick hjälp. Elevernas uppförande var mycket gott de var lugna och sakliga. Under den första delen av provet blev en del elever klara med uppgifterna efter ungefär fyrtio minuter. Under den andra delen av utvärderingen hade vissa elever gjort uppgifterna efter 1 h 15 min. och fick läsa tidningar och tidskrifter. Efter 1 h 30 min. hade stora flertalet elever gjort uppgifterna och efter 2 h, kl , lämnade de flesta in sina häften och svarsblanketter. Endast ett fåtal elever behövde ytterligare 15 minuter tid för att överföra sina svar till svarsblanketten, en uppgift som en del elever oroade sig för. Den ansvariga läraren tyckte då hon intervjuades att det var positivt att eleverna fick delta i utvärderingen, så att lärarna kunde få information om deras kunnande. Hon ansåg att texterna var intressanta och att instruktionerna verkade rediga. Skolans rektor hade en positiv inställning till utvärderingen och ansåg att det var bra att alla niondeklassister fick delta och känna sin betydelse. Rektorn var nöjd med instruktionerna för provets genomförande och ansåg att de var klara, rediga och kortfattade. 1.5 Bedömning 22 Varje elev fick under provet en optisk svarsblankett där han eller hon skrev sitt eget namn och skolans namn. Till denna blankett överförde eleven själv svaren på flervalsuppgifterna genom att svärta den bokstav eller siffra som motsvarade hans eller hennes svar. Eleven fyllde alltså i en hel del svar själv och dessa bedömdes inte av läraren.

22 I ett häfte riktat till läraren i modersmål och litteratur ingår bedömningsanvisningar som hade gjorts upp i förväg och utformats under förtestet. Där finns de rätta svaren och poängtalen för alla uppgifter, också flervalsuppgifterna. Efter provdagen bedömde läraren de elevsvar som inte var flervalsuppgifter enligt de på förhand utformade anvisningarna och överförde sedan sin bedömning till baksidan av samma optiska blankett som eleven hade fyllt i. Allra längst ner på blanketten skrev läraren elevernas totala poängsumma. Läraren fick inte göra anteckningar i elevernas uppgiftshäften, eftersom dessa skulle läsas av censorer som inte fick påverkas av lärarnas bedömning. Läraren bedömde t.ex. skrivuppgifterna: diktamen, nyhetstexten/beskrivningen och haikudikten. De mest specifika anvisningarna fanns för nyhetstexten/ beskrivningen. I anvisningarna uppmanas läraren att beakta följande aspekter: att texten passar till bilden, att textens längd följer anvisningarna, att rubriken passar till texten, att eleven skrivit ett utkast, en tankekarta eller en disposition, att tidpunkt och plats nämns, att orsak och följd behandlas, att ett sakligt skriftspråk används, att texten har ett korrekt språk, att situationsbeskrivningen är klar, att uppställningen är genomtänkt och att handstilen är läslig. För de tre första aspekterna kunde eleverna få 0 1 poäng, för de övriga fick de 0 2 poäng. Totalt kunde eleverna få 17 poäng för sin text. Övriga uppgifter som läraren skulle ta ställning till var bl.a. elevernas förslag till synonymer för ordet intensiv, elevernas exempel på adjektiv och räkneord ur texten om Östersjön och elevernas förslag till ny styckeindelning i samma text. Eleverna fick även skriva förklaringar till ord och kommentera en läsvärd bok. Som stöd för läraren fanns modellsvar i anvisningarna. 23

23 2 ELEVURVAL OCH STATISTISK ANALYS 2.1 Samplet Utvärderingen i modersmål och litteratur är sampelbaserad. Utgångspunkten för valet av skolorna är regional representativitet och ekonomisk representativitet. Det här betyder att viktiga kriterier för valet av sampelskolor är i vilka län de ligger, i vilken typ av kommun de finns samt vilket EU-stödområde de tillhör. (Det nationella utvärderingssystemet gällande inlärningsresultat 1998, 9). Våren 2001 genomfördes tre utvärderingar i årskurs 9 i de finlandssvenska högstadierna. Förutom inlärningsresultaten i modersmål och litteratur granskades inlärningsresultaten i finska samt i religion, livsåskådningskunskap och umgängesfostran. Den allmänna principen var att flera utvärderingar inte skulle genomföras i samma skola. Det enda undantaget utgjorde små grupper (svenskspråkiga elever med ämnena ortodox religionskunskap samt livsåskådning), som måste tas med i bedömningen också från de skolor där man granskade modersmål och litteratur och det andra inhemska språket. På så sätt säkerställdes att också de svenskspråkiga eleverna var representerade i dessa grupper. Eftersom det finns 44 svenska högstadier på fastlandet, och enligt rektorerna totalt elever i dem, deltog varje skola i någon av de tre utvärderingarna våren Skolorna delades in i tre utvärderingsgrupper. I varje grupp skulle ungefär lika många skolor och elever ingå, och samplet skulle dessutom, som nämnt, vara representativt med hänsyn till län, kommuntyp och EU-stödområde. I denna text används benämningen element om de nämnda regionala klassificeringarna. Skolor där någon lärare hade medverkat i planeringen, uppgörandet och den preliminära testningen av provuppgifterna, kunde inte vara med om utvärderingen. Skolorna indelades per element i storleksordning. Bland de skolor som ordnats per element i storleksordning valdes var tredje i varje grupp ut, i storleksordning, och så att ordningsföljden varierades, t.ex. enligt mönstret finska - modersmål - religion, religion - modersmål - finska, modersmål - religion - finska. Med hjälp av den varierande ordningen säkerställdes att det inte systematiskt ingick flera elever i den första gruppen än i de följande. Genom lottning valdes vilken utvärderingsgrupp som togs först vid den första granskningen, vilken som togs som andra och vilken som tredje. Eftersom det i detta kontrollskede gjordes små korrigeringar på basis av elevantalet, kan urvalet inte betraktas som helt slumpmässigt. Att ett slumpmässigt urval delvis ersattes med handplockning av skolor ansågs ändå vara en mindre olägenhet än att utvärderingen i samtliga tre grupper skulle ha snedvridits. Ifall den enskilda eleven och inte skolan hade använts som enhet vid urvalet, hade givetvis en fullständigare statistisk representativitet nåtts. Då skulle det från varje skola ha lottats ut elever från de tre utvärderingsgrupperna. Eftersom en medverkan i tre skilda utvärderingar skulle ha vållat svårigheter för de finlandssvenska skolorna, användes skolan som sampelenhet. 25

24 Våren 2001 omfattade samplet för modersmålets del 15 skolor och 940 elever. Av tabell 1 3 framgår hur populationens och samplets elever fördelade sig på län, kommuntyper och EU-stödområden. Enligt uppgift fanns i åk 9 i de 15 skolorna sammanlagt 1054 elever. Bortfallet beror på frånvaro och sjukdom under själva provdagen. Utbildningsstyrelsen fick poängsatta prov från 940 elever. Flickorna utgjorde 52 % av provdeltagarna och pojkarna 48 %. De resultat som presenteras i denna rapport baserar sig på de 940 elevernas provsvar. De elever som deltog i provet utgjorde 28 % av alla svenskspråkiga elever i åk 9 läsåret På grund av att alla elever inte har besvarat alla uppgifter i provet, uppgår det totala antalet elever i den här rapportens tabeller och figurer inte alltid till 940. TABELL 1. Populationen och samplet länsvis. Län Population Sampel % av skolor antal elever skolor antal elever populationen Södra Finlands län % Västra Finlands län % Uleåborgs län % Totalt % TABELL 2. Populationen och samplet enligt kommuntyp. Kommuntyp Population Sampel % av skolor antal elever skolor antal elever populationen städer % tätorter % landsbygden % TABELL 3. Populationen och samplet enligt EU-stödområde. EU-stödområde Population Sampel % av skolor antal elever skolor antal elever populationen % % % 26