Aptitreglering Det är ingen smal sak att reglera aptiten

Transkript

1 Aptitreglering Det är ingen smal sak att reglera aptiten Dietetik B p, 2008 vt Agneta Andersson Inst. för kostvetenskap Referenslitteratur: * Appeteite regulation: from the gut to the hypothalamus. Review. Neary N, et al. Clinical Endocrinology 60: , 2004 * The psychobiological approach to appetite and weight control. J. Blundell. In: Eating disorders and obesity. Ed: K.Brownell & C Fairburn. Guilford Press,1995. * Aptitreglering. Stefan Rössner. Kapitel I boken Fetma/fedma en nordisk lärobok. Red: T. Andersen, A. Rissanen och S. Rössner. * Metabolic and cognitive coefficients in the development of hunger sensations after pure macronutrient ingestion in the morning. K Fischer et.al. Appetite 42:49-61, 2004 * Relative Effects of carbohydrates and Protein on Satiety A Review of Methodology. M. Reid and M. Heterington. Neuroscience and Bibehaviour Reviews 21(3): , * A satiety index of common foods. S. Holt et al. European Journal of Clinical Nutrition 49: , * Biomarkers of satiation and satiety. De Graff C et al. American J Clinical Nutrition 79:946-61, 2004 * The anorexia of again. Francesco F et al. Digestive Diseases 25; , 2007 * The control of food intake. Drewnowski. A eta l. Chap 15 in Metabolism & Nutrition, M. Gibney.Blackwell Publishing * Näringslära för högskolan, Abrahamsson mfl. Liber, Kapitel 9, Reglering av kroppsvikt - en svår balansgång? Vuxna 20 år 60 år viktuppgång 10 kg 10 kg fettväv x 7000 kcal = kcal kcal / 40 år = 1750 kcal per år 1750 kcal / 365 dagar = 4,8 kcal per dag Alltså ett intag av knappt 5 kcal extra per dag! Räkneexempel från: Nutrition & metabolism, 2003 Gibney. M et al. Physiological factors Hunger Appetite Satiation Satiety trigger Meal stop Palatability Energy density Variety Macronutrient content Intermeal interval Environmental factors Control of food intake Meal Time Idé källa: Nutrition & metabolism, 2003 Gibney. M et al. Centrala begrepp Hunger: subjektiv känsla som initierar ätande Mättnad: 1) subjektiv känsla som får oss att avsluta en måltid 2) denna känslans varaktighet mellan måltider Aptit: mer renodlad psykologisk önskan om att äta något specifikt, kopplat till en angenäm smakupplevelse Olika faktorer spelar roll för olika tidsperspektiv: * Kortsiktig reglering (short term) inom/mellan måltider * Långsiktig reglering (long term) dagar-veckor-år energi/kroppsvikts balans/homeostas Appetite: drive to eat, hunger, satiation, satiety 1

2 Komplex reglering av aptit Biologiska mekanismer: Hormonsystem (magtarm-kanalen hypothalamus) Autonoma nervsystemet (para-/sympatikus) Transmittorsubstanser/neuropeptider CNS Metaboliter nivåer i blod Psykosociala faktorer: Inlärt beteende, preferenser, humör (ledsen, glad) Yttre faktorer: Tillgång på mat, smak och lukt, stress, sociokulturella aspekter (måltidmiljö, mm.) Specifika tillstånd: sjukdom, svält, fetma, ätstörning Källa: Bok, Frayn K. Metabolic regulation 2003 Fysiologiska förlopp och psykologiska intryck i samband med en måltid (exempel på short-term regulation) J. Blundell Metabola svar efter måltid Måltid blodsocker Blodglukos 0 Effektiv absorption 8 st friska individer Lunch 4 timmar efter frukost Måltid Insulin Insulin ,6 0,5 0,4 0,3 Fria fettsyror Fria fettsyror AA2004 0,2 0,1 0 Måltid

3 GLP-1 (glukos like peptid) Mat tunntarm GLP 1 insulin + ileal brake + aptit Exempel på hormonella svar vid måltid Lever grelin Gallblåsa Sekretin Magsäck HCl - CCK Gastrin PYY Pankreas Källa: Bok Frayn K. Metabolic regulation 2003 GIP GLP-1 insulin glukagon CCK Matens termogena effekt (DIT) Betydelse för mättnadsupplevelse? DIT i princip: fett < kolhydrat < protein Protein också generellt hög mättnad Parallella fynd eller direkt relation? Fysiologiska förlopp och metabol feedback över längre tid (exempel på long-term regulation) Fettväv Leptin teorier om Leptin Hjärnan Matintag EE Fettväv Leptin Hjärnan Matintag EE Ob/ob-musen (1994) saknar helt leptin fetma Människa: övervikt/fetma oftast höga leptinnivåer Leptinresistens? 3

4 Hur mäter man hunger och mättnad? 1) Skattning av subjektiv upplevelse VAS (Visual Analog Skala) 1) Subjektiva skattnings skalor (VAS) 2) Fritt ätande/matintag (ad libitum meal) 3) Biomarkörer (blodprov) Inte alls mätt Extremt mätt Hur hungrig känner du dig, hur stor är din önskan om att äta, hur mycket mer kan du äta, hur mätt känner du dig? VAS korrelerar i flera studier väl med efterföljande matintag Subjektiv skattning av hunger efter måltid 2) Matintag Observeration/registrering (mm) Pre-C1 Pre-L Pst-L Pre-C2 Pst-C2 Pre-C3 Pst-C3 Pre-Snk Pst-Snk HGI (röd) = Kolhydratrik måltid med högt GI LGI (grön) = Kolhydratrik måltid med lågt GI HP (blå) = Proteinrik måltid VAS-skala, genomsnitt 32 friska vuxna individer Preliminära data, icke ännu publicerad studie, Andersson et al. HGI LGI HP Ad libitum meal Mängd och/eller typ av livsmedel Ät hur mkt/lite du vill Svårigheter: vi äter inte alltid då vi är hungriga, vi avstår inte alltid från mat då vi är mäta Skillnad laboratorier miljö vs verkliga livet 3) Biomarkörer CNS, biomarkörer i hjärnan: * PET, MRI: hjärnröntgen aktivitet olika områden Perifera signaler till CNS: * Blodglukossänkning (< 5 min): initierar ätande dock ingen tydlig relation mellan: absolut blodsockernivå & aptit * Leptin (> 2-4 dagar): vid neg. energibalans fettväv leptin aptit / födointag (djurstudie) * Grelin (kort/långtid): glukosintag grelin magtarmkanal (svält) grelin aptit & energiintag Biomarkers of satiation and satiety Am J Clin Nutr 2004;79: ) forts. Biomarkörer * CCK (cholecystokinin): fett i duodenum magsäckstömning + aptit * GLP-1 (glukagon like peptide): fett & CHO i ileum ileal brake + insulin + aptit * GRP (gastric-releasing peptide): aptit dock relativt få studier * PYY (peptid YY): colon hypothalamus: stimulerar Y2 receptorer och hämmar därmed NPY (neuropeptid Y, transmittor i CNS som stimulerar aptit) Biomarkers of satiation and satiety Am J Clin Nutr 2004;79:

5 3) forts. Biomarkörer * DIT (diet-induced thermogenesis) relation till mättnad?? * Magsäcksuttänjning t.ex.radioaktiv isotopteknik ballong som magsäckuttänjning matintag Obs! Flertalet biomarkörer behöver utvärderas vidare för att säkert förstå vad dessa betyder för vår aptitregleringen. Biomarkers of satiation and satiety Am J Clin Nutr 2004;79: Makronäringsämne och mättnad Protein > kolhydrat > fett Protein > fett > kolhydrat Beroende på: metodik, typ av kolhydratkälla & postprandieltidpunkt Energitäthet? Makronäringsämne - födopreferenser Socker medfött Fett inlärt Individuella skillnader (kön, kroppsvikt) The Fat-paradox Fett tunntarm mättnad CCK Fett överätande p.g.a. smaklighet J. Blundell Att fundera över: Vad vi testar experimentellt avspeglar inte självklart det som sker i det verkliga livet? Livsmedel och mättnad Mättnadsindex(MI) AUC 2 timmar efter måltid Per energienhet 1 MJ (240 kcal) Högt MI: potatis, fisk och gröt Lågt MI: choklad, kakor och jordnötter MI positiv korrelerat med: portionsvikt, fiber, vatten och protein MI negativt korrelerat med: smaklighet Holt et al However, notions that certain foods or components of foods, themselves lead to overeating or obesity are likely to be oversimplistic. M.Reid & M. Hetherington Neurosci Biobehav Rev. 21(3):1997 Fysisk aktivitet - effekt på aptit & energiintag? 19 % av interventionsstudierna Ökat energi intag 65 % av interventionsstudierna Oförändrat energi intag = 16 % av interventionsstudierna Minskat energi intag Tvärsnittsstudier ca 50 % inget samband Konklusion: Inget tydlig koppling mellan energiförbrukning och intag + Ökad fysisk aktivitet kan hjälpa viktnedgång/kontroll via ökad energiförbrukning - Födointag regleras inte ner automatisk om vi slutar träna Blundell J & King N. Med Sci Sports Exerc. 31(11)S573-S583,

6 Sammanfattning Aptitreglering (matintag) är ett komplext samspel mellan fysiologiska, metaboliska, psykologiska, beteendemässiga och sociala faktorer Mättnad/hunger påverkas exempelvis av gastrointestinala hormon, cirkulerande metaboliter i blod, kroppens energilager och neurotransmittorer i hjärnan Det förefaller finnas starkare regleringssignaler mot underätande än överätande Skillnad normalviktiga, överviktiga, underviktiga? Skillnad olika situationer, frisk, sjukt.. Hormonnivåer olika effekter/betydelse olika situationer? Nutritional Questionnaire - screening 1. Height: Usual weight: Actual weight: 2. Have you had a recent weight lose of greater than 10 lb within 30 days? 3. Have you followed a weight reduction diet? yes no If yes how long ago? 4. Have you had a recent changes in appetite? yes no 5. Do you have any problems with: swallowing? yes no chewing? yes no nausea? yes no diarrhea? yes no vomiting yes no constipation? yes no 6. Do you follow any special diet? yes no If yes, what type of diet? 7. What foods are you allergic to? 8. Do you take any vitamin/mineral supplements? yes no If yes please list: 9. Do you take any medications? If yes please list: Krause s 11th, Box 17-3, 12th Box 14-1 Taste Smell Energy expenditure Exercise The Anorexia of aging. Digestive Disease 2007;25: Abnormal hunger and satiety control mechanisms Anorexia Malnutrition Social problem Disease Drugs Depression The anorexia of aging From 40 to 70 years: 25 % reduced energy intake At more advantages age: kcal/day per year Abnormal peripheral signal pattern and alternation in central hypothalamic control Negative feed-back from gastric motility, exaggerated long term adiposity signals (leptin and insulin) and postprandial anorexigenic signals (CCK, PYY) Possible intervention strategies: 1) Fractioning food intake in small digestible meals to contrast slow gastric emptying. 2) Improve taste and flavour to enhanced blunted hunger. 3) Limiting fats and proteins to reduce CCK signal. The Anorexia of aging. Digestive Disease 2007;25: Fig. 1. Biological model for the anorexia of aging. The anorexia of aging in humans. Hays et al. Physiology & Behavior 88; , 2006 Appetite Changes and Drugs Krause s 12th ed, Chapt 16, page In general, most CNS stimulants, including amphetamine mixture and methylphenidate, suppress appetite. Extensively used to treat ADHD in children. Sibutramine and phentermine (related to amphetamine) are used to suppress appetite in obese patients. Other medications stimulates appetite: Antiphychotic drugs such as clozapine. Corticosteroid (sodium, water retention and appetite stim.) Used at cachexia: hormone megastrol acetate and GH somatropin (indicated as appetite stimulants and antiwasting agents). Omega-3? 6