Vattenkraften, ren och förnybar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vattenkraften, ren och förnybar"

Transkript

1

2 attenkraften, ren och förnybar F ftersom vattenkraften är soldriven är den i praktiken outsinlig. Den första som effektivt lyckades flytta energi från vattenfallens närhet till anläggningar flera kilometer bort var svensken Christoffer Polhem. Han utvecklade i slutet av 1600-talet så kallade stånggångar av trä för att transportera energi från vattenhjulen vid fallen till pumpverken i gruvorna. Det var först i slutet av 1800-talet, när man började producera el via vattenkraft, som kraften på riktigt kunde transporteras långa sträckor. Sedan dess har vattenkraft i Sverige varit grunden för vår elförsörjning. dag finns vattenkraftverk i Sverige. De flesta är små. Hälften är mindre än kilowatt, medan de största är på tals kilowatt. Sverige svarar vattenkraften för ungefär hälften av all elproduktion. Större delen av vattenkraften finns i norr, medan kärnkraften och övrig elproduktion är koncentrerad till södra Sveriges kuster. ekniskt sett kan vattenkraften i landet fördubblas. Men miljöhänsyn har begränsat fortsatt utbyggnad och det finns riksdagsbeslut på att spara de sista fyra orörda älvarna. dag sker ingen större vattenkraftutbyggnad i västvärlden. stället inriktas arbetet på att göra dagens kraftverk effektivare och mer miljöanpassade. Orsaken till detta är att i stort sett all tillgänglig vattenkraft är utbyggd. Undantag är älvar i de nordiska länderna och i anada. tt exempel på ett land som satsar stort på vattenkraft är ina. ina beräknas fördubbla sin vattenkraftproduktion till drygt 400 Wh till år 2010*. Som jämförelse kan Sveriges vattenkraftproduktion nämnas, den är sedan 1990 i genomsnitt 68 Wh. attenkraften och miljön För ungefär hundra år sedan togs de första vattenkraftverken i drift. rask takt fortsatte utbyggnaden till talets slut. början diskuterades mest hur vattenkraften störde andra näringar som renskötsel, fiske och skogsbruk. dag diskuteras också andra naturvårdsfrågor. n sådan fråga är påverkan på faunan. Dammar och kraftstationer försvårar för fiskar att vandra. orden är det framför allt lax, öring, harr och ibland sik som påverkas av att de naturliga vandringsvägarna blockeras. umera vet man relativt väl hur fisken påverkas och har metoder för att upprätthålla fiskbestånden, exempelvis fisktrappor som gör det möjligt för fisken att passera förbi olika hinder på sin uppströms vandring. n stor insats görs genom att kraftbolagen odlar och sätter ut fisk för att förbättra bestånden. Det handlar om drygt en halv miljon havsöringar och två miljoner laxar om året. Flera mindre kraftverk och vattenmagasin, i stället för ett stort, mildrar påverkan på miljön. Sådan miljöanpassning är möjlig vid nybyggnad av vattenkraftverk, men inte i befintliga anläggningar. *älla: nternational nergy gency

3 vattenkraftverket utnyttjas vattnets lägesenergi mellan två nivåer. atten som strömmar från en högre till en lägre nivå passerar en turbin och får turbinaxeln att rotera. Lägesenergi omvandlas till rotationsenergi i vattenkraftturbinen. urbinen driver i sin tur en generator som omvandlar rotationsenergi till elenergi. Den förs via en transformator ut på ledningar över landet. F l är en färskvara lenergi kan inte lagras mer än till mycket liten del. Därför måste el produceras i samma ögonblick som den ska användas. Däremot kan det vatten som ska nyttjas för elproduktionen lagras. ftersom efterfrgan på el är störst på vintern gäller det för elprodcenterna att anpassa vattentillgången till efterfrågan. Därför samlas överskottsvattnet från den vattenrika delen av året i jättelika magasin. årens snösmältning och höstens regn ger mycket vatten, som utnyttjas i kraftverken under vinterhalvåret då efterfrågan på el är stor. 9

4 indkraft ger ett litet men viktigt tillskott D F Beräknad årsmedianvindhastighet i meter/sekund på 50 m höjd. älla: SMH. Mindre än 5 m/s 5 6 m/s 6 7 m/s 7 8 m/s Mer än 5 m/s, med stora lokala variationer. Fjälltrakterna är ofullständigt analyserade. Sverige, som ligger inom västvindbältet, har högre genomsnittliga vindhastigheter än många andra länder. Som framgår av kartan blåser det mest längs våra kuster. Fjällområdena har också goda vindförhållanden för vindkraft. *ffekt (här) = aggregatens maxkapacitet. Solinstrålningen ger olika temperaturer på olika platser som i sin tur ger variationer i lufttrycket. Det sätter luften i rörelse. indkraft är alltså en sorts solenergi. Blåser det mer än sex meter per sekund (och det gör det ganska ofta längs kusterna) kan vinden driva vindkraftverk. Däremot vet man inte i förväg när och hur mycket el verken kommer att producera. Därför behöver vindkraften samspela med annan elproduktion, som kan regleras lätt, t ex vattenkraft. början av 2002 fanns ca 600 vindkraftverk i Sverige och varje år byggs flera nya. ndelen vindkraftel är dock försvinnande liten, 0,3 procent av elproduktionen. Danmark, som är ett ledande land när det gäller vindkraftutveckling i uropa, finns vindkraftverk. indkraften stod för 12 procent av Danmarks elförsörjning år 2000 och målet är att den år 2030 skall svara för hälften. yskland har, med många nyinstallerade stora aggregat, världens största maxkapacitet, 8000 MW. Största antalet vindkraftverk finns i alifornien, US. De flesta är små och bidrar, trots antalet, bara marginellt till den totala elförsörjningen. ill havs finns stora möjligheter att utnyttja vind. Men det är dyrare att bygga till havs och kostnaderna för drift och underhåll ökar. Sveriges första vindkraftpark till havs finns vid Utgrunden i almarsund, med sju maskiner och en gemensam effekt* på ca 10 MW. 10

5 Den strömmande vinden får ett vindkraftverks vingar att rotera och vrida runt en axel så att vindenergi omvandlas till elektricitet. Det är alltså vindkraftverkets vingar och nav som fungerar som turbin. urbinens axel är kopplad till en generator inne i maskinhuset. D F 11

6 Bioenergi från skog och åkerm a B O G Det finns en energikälla som växer nästan överallt omkring oss: Biobränsle. Med biobränsle menar man bränslen som hämtas från växtriket. Det är en energikälla som har ökat i betydelse de senaste decennierna, framför allt för produktion av värme i fjärrvärmeverk. Det viktigaste biobränslet för energiproduktion kommer med all sannolikhet att vara trädbränslen. rädbränslen är bl a de grenar och Bioenergi svarar i dag för ca en sjättedel av Sveriges energitillförsel. Det anses finnas potential för åtminstone en fördubbling av bioenergiproduktionen. Huvuddelen av ökningen kan tas ur skogen. toppar, som blir över sedan skogsindustrin tagit vara på trädstammarna. detta spill finns mycket stora energimängder tillgängliga. Det finns också särskilt odlad energiskog och olika sorters energigrödor som odlas på åkermarker. nergiskog består främst av snabbväxande vide. nergigrödor är t ex ettåriga rörflen och ärtväxter. Även halm används för energiproduktion. ästan en femtedel den industrialiserade världen har man i långa tider använt ved för uppvärmningsändamål. fter oljekrisen på 1970-talet ökade intresset för användningen av biobränslen igen. dag, när ca 16 procent av Sveriges energitillförsel täcks av biobränslen, ser man biobränsle som en viktig del av den framtida energiförsörjningen. Den är både inhemsk och förnybar och finns i så stor mängd att den kan bli en av framtidens viktigaste energikällor. Biobränslet kan genom förbränning omvandlas till varmvatten och/eller ånga. Ångan kan driva en turbin och på så sätt generera el och därefter avge värme till ett fjärrvärmenät. n anläggning med ett sådant dubbelt utnyttjande kallas kraftvärmeverk (se sid 27). framtiden kan det bli aktuellt att först omvandla bränslet till gas, som driver en gasturbin och sedan genererar ånga. På så sätt kan man få ut mer el. Biobensin Biobränslen kan även utnyttjas i transportsektorn. tanol anses allmänt vara det mest intressanta. Den kan tillverkas av t ex säd, men själva odlingen är relativt energikrävande. id mer omfattande etanoltillverkning är det bättre att utgå från träbränsle, t ex energiskog som är mer energieffektivt. Hittills är det främst innerstadsbussar som körts på etanol i Sverige, men det finns också personbilar för etanoldrift. nvändningen förväntas öka eftersom det inte finns några nämnvärda problem med lukt eller utsläpp. tt annat alternativ till diesel är rapsolja. Det som talar mot rapsoljan är den begränsade tillgången och att en stor del fossilt bränsle och gödningsmedel krävs för att framställa den. Den betraktas därför som mindre intressant. Bioenergins kretslopp För att trädbränslen i skogen ska bli ett långsiktigt hållbart alternativ krävs att askan från förbränningen återförs till skogen. skan innehåller nämligen alla de mineralämnen som fördes bort med bränslet. Bränslets kväve omvandlas däremot vid förbränningen huvudsakligen till kvävgas. vävenedfallet är bland annat på grund av biltrafiken, så stort över södra Sverige att det ofta är bättre ur miljösynpunkt att askan inte innehåller kväve. Återföring av aska har prövats i många stora experiment med gott resultat. Men det har ännu inte blivit en rutin. Därför deponeras (lagras) askan ofta idag på särskilda upplag. 12

7 rk opp 5% n stor del av världens energibehov tillgodoses genom självhushållning med ved och annat biobränsle. Denna användning ingår inte i den internationella statistiken. Grenar 10 15% Stam 60 65% Stubbe 5 10% ötter 10 20% nergiinnehållet fördelat på olika delar av trädet. Det är främst de outnyttjade delarna vid skogsbolagens avverkning, toppar och grenar som används för energiproduktion. Stubbarna lämnar man dock kvar i marken. F SOF Stoft består av mindre partiklar och kan vara t ex sot, kemiska föreningar och oljedroppar. Utsläpp av stoft till atmosfären sker naturligt genom t ex vulkanutbrott, men det är vid förbränning av fossila bränslen, torv, biomassa och avfall samt i trafiken som de stora utsläppen sker. id kraftverk renas avgaserna nästan fullständigt från stoft med olika typer av filter. Däremot är vedeldning i småhus ett problem. För att minska dessa stoftutsläpp krävs mderna och miljögodkända pannor. många städer är det t o m förbjudet att elda med ved på grund av utsläppen. Stoftpartiklar kan fastna i människors lungor och orsaka sjukdomar. B O G 13

8 orven förnyas långsamt orv finns i mossar och kärr och består av ofullständigt förmultnade växtdelar. Det har länge använts som bränsle och jordförbättringsmedel. Sverige används energitorv nästan enbart i fjärrvärmeanläggningar, medan man i andra länder, t ex yssland, Finland och rland, även använder torv för elproduktion. xempel på hur en sjö eller havsvik kan ha utvecklats till mosse. orvmark kallas det då torvtäcket är djupare än 40 cm. 15 procent av Sveriges landyta är torvmark. tt tunnare torvtäcke finns över ytterligare 10 procent. O Stor energikälla 15 procent av Sveriges landyta är täckt av ett minst 40 cm tjockt torvlager. Det finns torv i hela landet, men mest i orrland. ftersom en torvmosse växer med upp till 2 mm per år, innebär det att tillväxten är mellan 18 och 20 Wh per år. Den årliga torvutvinningen motsvarar i nuläget en energimängd på ca 2 4 Wh. Den totala energimängden i den ekonomiskt brytvärda torven i Sverige uppskattas till totalt Wh, så torvreserven räcker alltså mycket länge. orvens miljöproblem är torven förbränns ger den utsläpp av koldioxid som tidigare bundits i torven i flera tusen år. Därmed bidrar torvförbränning till växthuseffekten (se sid 17). gengäld minskar torvmossens naturliga utsläpp av metan, som är en aggressiv växthusgas. fter de år som torven utvinns bereds marken till våtmark eller planteras med skog. n del av utsläppen från torvförbränning balanseras då genom att frigjort kol binds i nya växter. På hela jorden finns ca 5 miljoner km 2 torvmark vilket motsvarar 3,5 procent av jordytan. F BYG O nnan man börjar utvinna torv på en mosse måste man noggrant undersöka om torven är tillräckligt energirik. ndast en mindre del av torvmossarna är möjliga och lönsamma att använda. Första steget vid utvinning av torv är att ta bort träd och buskar. Därefter dräneras mossen så att vattenhalten i torven minskar från 90 till 80 procent. Först efter ett till tre år kan man börja utvinna torven. orven tas upp genom att man fräser upp ett tunt lager av torv och låter det torka i solen på mossen. tt annat sätt är att skörda hela bitar, 1 2 dm långa och låta dem torka på mossen i ca 3 veckor tills fukthalten är ca 35 procent. Produktionen av torv sker på sommaren. orven lagras vanligtvis i stora stackar i närheten av mossen. fter ca 20 år avslutar man utvinningen. På ytan planterar man skog eller anlägger en våtmark. 14

9 Jordens största energilager ol är jordens största fossila energitillgång och svarar för en fjärdedel av världens energianvändning. olreserverna är inte oändliga, men förhållandevis stora. Med oförändrad förbrukning räcker de kända kollagren till år De största reserverna finns i ordamerika (26 procent), Forna Sovjetunionen (23 procent), uropa (12 procent), ina (11 procent) och ustralien (9 procent). Under 1900-talets första hälft dominerade kol som bränsle i västvärlden. Under 1950-talet konkurrerades kolet ut av den mer lätthanterliga oljan. På grund av 1970-talets oljekriser började kolet återigen användas som bränsle, främst för elproduktion. Sverige bryts inte kol och förbrukningen minskar från en redan låg nivå. dag svarar kol bara för ca 4 procent av energitillförseln. Från växtdelar till energikälla Första stadiet i kolbildningen är torv som består av växtdelar som inte riktigt förmultnat. n torvmosse har så stort vatteninnehåll att luftens syre inte kan hjälpa till att bryta ned växtresterna. fterhand täcks torven Brunkol bildas efter torv och är inte lika energirikt som stenkol som bildats efter ytterligare omvandlingar. med sand, lera och nya torvlager. orven utsätts då för tryck och värme, vattnet försvinner och växtdelarna bryts ned till mindre partiklar. fter miljoner år har de förvandlats till kol. Först bildas brunkol vilket är mindre energirikt än stenkol som bildats efter ytterligare omvandlingar. Det mesta kolet bildades för ca 300 miljoner år sedan (under den så kallade karbontiden). ollagren i jordskorpan består av olika breda band. Lagrens tjocklek varierar från några centimeter till upp till 30 meter och kan förekomma långt ner i jordskorpan. Omvandlingen av torv till kol resulterar inte i några större mängder olja. Däremot kan naturgas ha bildats. tt exempel är gasfyndigheterna i södra ordsjön. F O L Produktion onsumtion Jämförelse av storleksordningen mellan produktion och konsumtion av kol i världen OLS SLOPP ftersom grundämnet kol (C) ingår i alla organiska ämnen finns ämnet i såväl växter som djur. äxterna binder kol i fotosyntesen. är djur och människor äter växter återförs det mesta av kolet till luften. Det sker i utandningen i form av koldioxid (CO 2 ) Detta är kolets s k snabba kretslopp. Under årmiljoner har små mängder av kolet försvunnit ur detta kretslopp och bildat det kol, den olja och gas vi nu använder som energikällor. Det finns även ett geologiskt kolkretslopp där ämnet kol finns bundet i olika bergarter. 15

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Utgåva. Utökad med FoU avsnitt ENERGI KÄLLOR

Utgåva. Utökad med FoU avsnitt ENERGI KÄLLOR 7 Utgåva Utökad med FoU avsnitt KÄLLO Den eviga kärnreaktorn Solen är inte bara viktig för vårt välbefinnande. Ur solen hämtar vi också det mesta av den energi vi använder och omvandlar den till ljus,

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

RÄKNA MED VINDKRAFTEN

RÄKNA MED VINDKRAFTEN Vi skulle kunna ha betydligt mer vindkraft i Sverige. Med hjälp av vattenkraften kan de oberäkneliga vindarna jämnas ut. Men miljöhänsyn begränsar utbyggnaden. RÄKNA MED VINDKRAFTEN AV LENNART SÖDER Den

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

6 olika energikällor

6 olika energikällor Projektarbete PA1201 28/2 2011 6 olika energikällor För och nackdelar Oscar Bengtsson, NV3A Göran Paulson Sammanfattning Det här arbetet har gått ut på att skapa en övergripande bild av 6 olika energikällor

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Hej och hå ingen tid att förspilla

Hej och hå ingen tid att förspilla Hej och hå ingen tid att förspilla Ingenting kan uträttas utan att energi omvandlas. Därför är våra sätt att använda energi viktiga. I det här kapitlet ser vi på sådan teknik som har som huvudsyfte att

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

Biobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder

Biobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder Biobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder MVKN10 Energitransport Institutionen för energivetenskap Ahmed El-Ali mt06 Filip Olsson mt06 1 Inledning & Sammanfattning Användningen av fjärrvärme

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng 1 (6) Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2511 Tentamen ges för: En1, Htep2 Tentamensdatum: Tisdag 10/4, 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö k8energi.doc, 04-11-23, Miljöföreläsning 8: Energi och miljö Denna föreläsning syftar till att belysa hur miljön påverkas av vår användning av energi. Inledningsvis behandlas den nuvarande energisituationen

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer