FVF 1996:5 KRAFTVÄRME I NORDEN. En jämförelse av kraftvärmeutnyttjandet i Sverige, Danmark och Finland. Maj 1996 FJÄRRVÄRME

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FVF 1996:5 KRAFTVÄRME I NORDEN. En jämförelse av kraftvärmeutnyttjandet i Sverige, Danmark och Finland. Maj 1996 FJÄRRVÄRME"

Transkript

1 FVF 1996:5 KRAFTVÄRME I NORDEN En jämförelse av kraftvärmeutnyttjandet i Sverige, Danmark och Finland Maj 1996 FJÄRRVÄRME

2 KRAFTVARME I NORDEN En jämförelse av kraftvärmeutnyttjandet i Sverige, Danmark och Finland Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för Energiteknik Avdelningen Kraft och Värmeteknologi

3 Förord Det finns stora skillnader i tillgång och utnyttjande av kraftvärmen i olika länder. Denna studie redovisar läget i Sverige, Danmark och Finland. Samtliga har en omfattande miljömedvetenhet och har alla väl utbyggda fjärrvärmesystem. Kraft värmeproduktionen har dock ej utnyttjats i samma omfattning i Sverige som i våra grannländer har varit toppåren för kraftvärmeproduktion med ca 5,5 TWh el. Efter dessa år har dock kraftvärmeproduktionen sjunkit. Under perioden fram till idag har produktionen av fjärrvärme ökat med 70 %. Även kraftvärmeeffekten har byggts ut sedan Ändå har kraft värmeproduktionen minskat av olika skäl. Denna rapport ger en övergripande bakgrund till hur man agerat i de studerade länderna och vilka konsekvenser det har fatt. Rapporten avslutas med en statistikredovisning av konsekvenserna i de studerade länderna, med statistik för åren Rapporten pekar på att om fjärrvärmebranschen far de rätta förutsättningarna så kan en betydande andel el produceras med miljö- och energieffektiv kraftvärme. Studien har utförts av teknologer från Institutionen för Energiteknik, avdelningen Kraft och Värmeteknologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Inom den högre kursen under det avslutande året genomförs ett projektarbete som under 1995 bl a omfattade denna studie. De teknologer som genomfört studien har varit Charlotte Ferdman, Anders Gladh, Sofie Karlsson, Fredrik Nyrén, Bo Pettersson, Anders Röstin, Johan Schuber och Åsa Westén. SVENSKA FJÄRRVÄRMEFÖRENINGEN Rolf Stålebrant

4 SAMMANFATTNING Kraftvärmens andel av energiproduktionen är inte bara en fråga om höga a-värden och ett stort värmeunderlag. Till en mycket stor del är det ekonomiska och politiska styrmedel som är avgörande för att kunna bygga ut kraftvärmen. I rapporten visar vi på hur olika utvecklingen varit i Danmark, Finland och Sverige. Det finns stora skillnader i synen på energiproduktion mellan de tre länderna Danmark, Finland och Sverige. Trots att man har liknande samhällssystem och relativt välutbyggda fjärrvärmenät har man gått tre skilda vägar inom energiområdet. Till en del har tillgången på resurser (kol, olja, vattenkraft, kärnkraft) och efterfrågan, från tung industri, på billig energi varit avgörande för utvecklingen. En annan del av förklaringen finns i de olika politiska styrmedeln och uppsatta målen som länderna har. Det blir stor skillnad i resultat om man har prisregleringar och centralstyrning som i Danmark än om man främst prioriterar låga elpriser som i Finland och Sverige. Idag står kraftvärmen för en mycket stor del av elproduktionen i Danmark medan den i Sverige ger ett marginellt bidrag. Elproduktionen skiljer sig också markant mellan länderna. Elproduktion 1993 EJ Danmark B Finland D Sverige Kraftvärme Elkraftverk Vindkraft Vattenkraft Kärnkraft Med oljekrisen på 1970-talet påbörjades tre skilda utvecklingar. Danmark bytte sitt tidigare stora oljeberoende mot en satsning på kol och naturgas, som kunde användas i kraftvärmeproduktion. I Sverige och Finland var man inte lika beroende av olja för elenergiproduktion, då vattenkraften, och senare kärnkraften, var väl utbyggd och därmed gav oljekrisen inte samma omvandlingstryck på svenska och finska energiproducenter. Danmark har sedan dess, till skillnad mot Finland och Sverige, en mycket centralstyrd politik där bränslepriser och energiproduktionsatsningar tvingats fram. År 1976 beslutade folketinget i Danmark om en ny elförsörjningslag där noggranna regler för transmission, produktion och distribution av el samt import- och exportbestämmelser angavs. Den stora naturgassatsningen påbörjades i samband med detta. Vidare har Energiplan 81 och Energiplan 90 drivit på utvecklingen mot en ökad naturgasanvändning och utbyggnad av kraftvärme. I den senare planen lades tonvikten på en utbyggnad av småskalig kraftvärmeproduktion. I dag är Danmark i stort sätt självförsörjande på naturgas och olja till kraft och värmeproduktion.

5 I Finland har energipolitiken mycket handlat om att skapa redundans, dvs liten sårbarhet gentemot omvärlden och ingen ensidig satsning på endast en energikälla. Därför har en mångfald av bränslen och energislag för elproduktion prioriterats. Även ett minskat beroende av f.d. Sovjetunionen har ansetts viktigt, då man historiskt sett importerat såväl naturgas och olja som elektricitet därifrån. Till följd av detta har Finland, till skillnad från Sverige, uppmuntrat och stött industriell mottrycks-produktion och kraftvärme. Stora delar av utvecklingen har skett med hjälp av olika former av investeringsstöd. Bland annat har stöd givits till Investeringar som främjar utnyttjandet av inhemska energikällor och Investeringar som främjar en säker eller mångsidig energiförsörjning. Den svenska och finska industristrukturen är till stora delar lika, med många tunga och elintensiva företag. I slutet av 1960-talet ökade dessa företags, liksom hushållens efterfrågan på el markant. Utvecklingen var starkast i Sverige. Eftersom vattenkraften var utbyggd satsade båda länderna på kärnkraft. I Sverige avstannade därmed utbyggnaden av kraftvärme och industriellt mottryck då de ej längre var ekonomiskt lönsamma, och kärnkraften fyllde hela efterfrågegapet. I Finland valde man att satsa på flera olika energislag och byggde inte ut kärnkraften lika kraftigt som i Sverige. Både Finland och Sverige har som övergripande mål haft konkurrenskraftiga elpriser. Den snabba kärnkraftsutbyggnaden i Sverige ledde till ett elöverskott och därmed låga elpriser. I Finland fick man, på grund av en mindre kärnkraftsutbyggnad under 1970-talet, kompensera elunderskottet med kraftvärme och fortsatt import av el från öst. I såväl Danmark, Finland som Sverige har man infört ett flertal miljö- och emissions lagar i takt med nyvunna kunskaper och opinionsyttringar. Sverige har oftast lett denna utveckling medan Danmark, med mycket fossila bränslen, haft det svårare. Styrning Danmark Oljeoberoende Självförsörjande på bränsle Finland Sverige 1 Konkurrenskraftigt elpris 11 Konkurrenskraftigt elpris Mångfald i energiförsörjning 11 Miljöhänsyn Centrala direktiv Central uppmuntran Vem producerar? Speciellt för landet Tvingande lagar Investeringsstöd Prisregleringar Skatter Elkraft, El sam, Landesällskap Imatra voima, Neste, Lokala sammanslutningar 11 Vattenfall, Sydkraft, Kommunala energibolag Egen olja och naturgas Vattenkraftsmöjligheter Naturligtvis har även de stora svängningarna i opinionen haft mycket stor betydelse för olika energisatsningar. Ofta har tekniska och ekonomiska vetskaper fått ge vika för "tyckande"och starka intressegruppers önskningar. Den helt avgörande faktorn för att kraftvärmen i Sverige inte nått någon större utbredning är målet om låga elpriser. Till viss del har även emissionslagar, skatter och avgifter förstärkt denna utveckling, då fossila bränslen (som finns i kraftvärmeproduktion) drabbats betydligt hårdare än kärn- och vattenkraftproduktion. Investeringsstöden till olika former av kraftvärmeprojekt och skattebefrielsen på

6 biobränslen har inte kunnat gynna kraftvärmen i tillräckligt hög grad, och satsningar har uteblivit. I Finland skulle utvecklingen troligen varit liknande den som vi haft i Sverige om man inte haft den starka viljan, att ha en mångfald i energiproduktionen. Den något långsammare kärnkraftutbyggnaden (till viss del p.g.a. långsammare industriell utvecklingen) gjorde att den industriella mottrycksproduktionen och kraftvärmen kunde bibehållas och utvecklas. Finland har också kunnat förlita sig på leveranser av billig el från öst, vilken inte kommer från kraftvärmeverk. Till skillnad från Finland och Sverige har man i Danmark inte haft en målsättning om låga elpriser, utan självförsörjandegraden på inhemska bränslen har varit viktigare. Detta synsätt har lett till att centrala direktiv och regleringar varit nödvändiga inslag i energipolitiken. Dessutom har man en betydande import av el från Norge och Sverige. Kraftvärmen har tack vare detta blivit en betydande del av den danska energiproduktionen. Olika faktorer som påverkar kraftvärmeutveckling Positivt Danmark Oljekrisen Centralstyrd energipolitik Nej till kärnkraft Prisreglering Finland Tradition med industriellt mottryck Investerings- Bränslemångfald Nej till mer kärnkraft Sverige Avvecklingsbeslut om kärnkraften Investerings- Negativt Import av billig el Miljökrav vid fossila bränslen Osäker naturgasför sörjning Avreglering av elmarknaden Elintensiv industri Vattenkraft och Kärnkraft Elöverskott Elintensiv industri Vattenkraft och kärnkraft Miljökrav

7 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Projektbeskrivning Energiproduktion i de tre länderna Danmark Finland Sverige Metod Mål BAKGRUND Danmarks energiutveckling Landet En historisk tillbakablick I och med oljekrisen Bränslen Kraftvärmens framväxt i Danmark Så började det Finlands energiutveckling Landet En historisk tillbakablick I och med oljekrisen Naturgas Kraftvärmens framväxt i Finland Mottryck Fjärrvärmens intåg Sveriges energiutveckling Landet En historisk tillbakablick I och med oljekrisen Kärnkraften Alternativa bränslen Kraftvärmens framväxt i Sverige Så började det Kraftvärme eller kondens? Den fortsatta utbyggnaden Miljöfördelar Industriellt mottryck Lokal självförsörjning... 15

8 3. BESKRIVNING AV OLIKA KRAFTVERKSTYPER Kondenskraftverk Mottryckskraftverk Kraftvärme Kraftvärmeverk med avtappning Gasturbin med avgaspanna Kombikraftverk Kraftvärmeproduktion med förbränningsmotorer Några viktiga begrepp KRAFTVÄRME I DANMARK Energiorganisation Landdelsällskap Kraftsällskap Fjärrvärme Politisk organisation Avreglering Danmarks energipolitik Inledning Energipolitisk handlingsplan Energipolitiska inriktningen klarnade Miljöaspekten Energi Kritiska röster mot Energi Skatter, lagar och avgifter Lagar Diverse skatteförklaringar Investeringsstöd Forskning och utveckling Naturgasprojektet Förnyelsebara energikällor Investeringsstöd som kan påverka kraftvärmeproduktionen Energihushållning Hushållen främsta energispararna Sparåtgärder Resultat Stödprogram KRAFTVÄRME I FINLAND Energiorganisation Kraftproduktion med starkt industriellt inflytande Avregleringen av elmarknaden... 29

9 5.1.3 Olja och naturgas Politisk energiorganisation Finlands energipolitik Inledning Energiprogram Miljöaspekter Skatter, lagar och avgifter Lagar Förklaringar till en del skatteförändringar Diverse skatteförklaringar Investeringsstöd Generella stöd till energiproduktionen Stödets storlek Förnyelsebara energikällor Investeringsstöd som kan påverka kraftvärmeproduktionen Energihushållning KRAFTVÄRME I SVERIGE Energiorganisation Kraftfull koncentration till stora bolag Kraftöverföring Stort antal eldistributörer Politisk organisation Statlig utredningsverksamhet Energipolitik Inledning Det svenska energisystemet Skatter, lagar och avgifter Lagar Energiprogram Styrmedel som kompletterar lagar Investeringsstöd Stod för energiproduktion Stödets storlek Investeringsstöd som kan påverka kraftvärmeproduktionen Generella investeringsstöd - Biobränsle Forsknings och utvecklingsstöd - Biobränslen Fabel - Främjande av biobränsleanvändningen för elproduktion Olika stöd Energihushållning Energisparande... 40

10 6.6.2 Åtgärder DISKUSSION Positiva tendenser för kraftvärmeutvecklingen i Danmark Oljekrisen Centralstyrd energipolitik Nej till kärnkraft Subventionerade bränslen Fjärrvärmenätet är grunden Negativa tendenser för kraftvärmeutvecklingen i Danmark Importbehovet Miljö Energihushållning Positiva tendenser för kraftvärmeutvecklingen i Finland Kraftvärmetradition Styrmedel Bränsleanvändning Kärnkraftsfrågan Fjärrvärmen och miljön Negativa tendenser för kraftvärmeutvecklingen i Finland Naturgassamarbete Ekonomiska frågor Elmarknadens avreglering Positiva tendenser för kraftvärmeutveckling i Sverige Kärnkraftsomröstningen Lagar och stöd Kunskap Negativa tendenser för kraftvärmeutveckling i Sverige Elintensiv industri Två produktionssätt Elöverskott CO 2 -utsläpp REFERENSER BILAGOR

11 1. Inledning 1.1 Projektbeskrivning Projektet syftar till att visa vad som skiljer de tre länderna, Danmark, Finland och Sverige beträffande kraftvärmens utveckling. Vi har studerat teknik, energipolitik, organisation och styrmedel i respektive land och jämfört dessa. Uppdragsgivare är Svenska Fjärrvärmeföreningen. 1.2 Energiproduktion i de tre länderna För att producera kraftvärme, dvs både kraft och värme i en och samma anläggning måste ett flertal kriterier vara uppfyllda. Såväl grundläggande tekniska som ekonomiska faktorer styr möjligheterna att bygga och driva ett kraftverk. Mest styr externa faktorer, såsom utbudet av billig el, hur väl utbyggt distributionsnätet är (fjärrvärme) och politiska styrmedel. I Danmark, Finland och Sverige är förut-sättningarna för fjärrvärme likartade medan de politiska styrmedlen och elutbudet skiljer markant. De tre ländernas naturliga förutsättningar och strukturer är också vitt skilda. Länderna har olika befolkningsmängd och industristruktur. Detta leder följdaktligen till variationer i såväl produktion som konsumtion av el. Befolkningsmängd 1993 Danmark Finland Sverige 5,20 milj inv 5,10 milj inv 8,80 milj inv MIL Bg/b/k%mgsmÄMgd 1993 Elproduktion och elkonsumtion Konsumera d Producerad Max last 1. Danmark 2. Finland 3. Sverige figl.l. Elproduktion och elkonsumtion (Maxlast är mätvärde från )

12 1.2.1 Danmark I Danmark har man varken kärnkraft eller vattenkraft som kan försörja landet med el, utan man lägger stor vikt vid olika former av kraftvärmeanläggningar. Till viss del beror detta på att man inte har någon tung elintensiv industri och därmed ett relativt lågt elbehov. Det beror också på att man historiskt valt en annan väg än t ex Sverige. Fram till oljekrisen på 1970-talet var oljan det helt dominerande bränslet i Danmark. I dag har naturgasen en mycket prioriterad ställning pga dess miljöegenskaper och att den kan hämtas från inhemska källor. Dansk energipolitik har sedan oljekrisen haft en mycket centralistisk inriktning med fasta bränslepriser och lagar som tvingat fram utbyggnaden av naturgaseldad kraftvärme. Danmark har 19 kraftvärmeverk. År 1992 svarade kraftvärmens andel för nästan 60 % av hela fjärrvärmebehovet. Danmark Vindkraft värmekraft flg 1.2. Andel producerad el - olika energislag.total elproduktion 32,0 TWh (1993) Finland Under en lång tid har Finlands relation till fd Sovjetunionen varit mycket viktig för landets energipolitik. Såväl import av el och bränsle som en stor handel med Sovjet påverkade utbyggnaden i energisektorn. En elintensiv industri och tillgång till vattenkraft har påverkat energiproduktionen. Finland har idag en mycket diversifierad energiförsörjning med såväl vattenkraft och kärnkraft som kraftvärme. Tillgången på bränsle har ändrats från ett stort beroende av olja från fd Sovjet till inhemska biobränslen och köp av övriga bränslen på världsmarknaden. Fram till sekelskiftet har man leveransavtal på el med Ryssland. Energipolitiken är inriktad på att främja den elintensiva industrin.

13 Finland Vattenkraft värmekraft Kärnkraft flg 1.3. Andel producerad el - olika energislag.total elproduktion 58,1 TWh (1993) Sverige I Sverige är vattenkraften och kärnkraften de helt dominerande energikällorna för att täcka elbehovet av landets mycket tunga industri. Uppbyggnaden av kärnkraften från och med början av 1970-talet har till stor del motverkat utbyggnaden och användande av kraftvärme. Sverige har under en lång tid kunnat ha mycket låga elpriser års beslut om att avveckla kärnkraften har ännu inte gett några konsekvenser. Svensk energipolitik har till stor del varit inriktad på investeringsstöd och energiskatter, utan långsiktig planeringsförutsättning. Sverige värmekraft Kärnkraft Vattenkraft flg 1.4. Andel producerad el - olika energislag.total elproduktion 140,8 TWh (1993) 1.3 Metod För att finna information om de tre ländernas kraftvärmeutveckling har huvudsakligen de två sökvägarna litteratur och intervjuer används. Den lästa litteraturen har främst varit rapporter från berörda myndigheter, organisationer och företag. Intervjuer har genomförts i Danmark och Finland med hjälp av telefon och fax. I dessa länder har inga besök gjorts. I Sverige har intervjuer skett både med telefon och genom besök. Någon jämförande kritisk granskning av de olika källorna har inte gjorts. Rapporten har avgränsats att gälla tidsperioden Därför har inga framtidsscenarier gjorts. 1.4 Mål Vårt mål med rapporten är att visa på hur kraftvärmen har utvecklats i Danmark och Finland jämfört med Sverige och vad detta beror på. Vi vill främst visa på skillnader i ekonomisk och politisk hållning i de tre länderna.

14 2. Bakgrund 2.1 Danmarks energiutveckling Landet Danmark är ett av de mest tätbefolkade länderna i Europa med 118 invånare per kvadratkilometer. Tidigare var Danmark ett utpräglat jordbruksland med en stor del av landets befolkning sysselsatt inom lantbruket. Idag får landet 70 % av sina inkomster genom industri och handel. Endast 10 % av ytarealen är skogsmark, varav den största delen är bokskogar med ringa ekonomisk betydelse. Danmark har ett fåtal elintensiva industrier En historisk tillbakablick Danmarks brist på vattenkraft och andra viktiga naturresurser för energiproduktion har lett till en helt annan utveckling än för de andra nordiska grannländerna. Det gamla bondesamhället hade på det hela taget mest behov av uppvärmning. Detta skedde lokalt där avfall från jordbruket och importerad kol användes som bränsle. I och med att energibehovet ökade behövdes mer bränsle importeras. Kol och koks dominerade tillsammans med lignin och stadsgas den danska bränsleförsörjningen fram till mitten av 1950-talet. Energibehovet steg mycket fort under efterkrigstiden. Samtidigt medförde vissa politiska händelser och prisförändringar ändringar i användningen av olika energikällor. Från slutet av 1950-talet fram till den första oljekrisen i början av 1970-talet mer än fördubblades energikonsumtionen. De mycket låga importpriserna på olja ledde till en omfattande övergång till olja för fastighetsuppvärmning under och 70-talet. Oljeberoendet utgjorde vid oljekrisens början över 90 % av den totala energiförsörjningen. Elproduktionen har således i överhängande grad skett med hjälp av kol och olja i termiska kraftverk I och med oljekrisen Danmark importerade all olja vilket gjorde landet extremt sårbart för svängningar i tillgång och pris på olja. Kraftverkens bränslebehov utgjorde under 1980-talet nära en tredjedel av landets totala bränslebehov. Före oljekrisen var energiproduktionen i stort sett fri och oreglerad. CU Tillväxten minskade till följd av den dyra oljan, pga oljekrisen, och det ensidiga oljeberoendet och åtgärder sattes in. Staten började påverka energiproduktionen. Detta skedde i och med utarbetandet av värmeförsörjningsplaner för varje kommun samt lagen om införande av naturgas. Eftersom direktiven i energiförsörjningsfrågan riktades mot oljan som bränsle och för en bättre energieffektivitet låg det nära tillhands att utnyttja kraftvärmeproduktion på ett bättre sätt än vad som hittills varit fallet. Detta möjliggjordes genom att Danmark redan hade ett väl utbyggt fjärrvärmesystem. Ändå ökade oljeanvändningen fram till och med den andra oljeprisstegringen föll efterfrågan på olja drastiskt. Under åren låg energiförbrukningen åter på 1979 års nivå för att de senaste åren åter falla något. Sett över hela perioden har Danmarks energiförbrukning planat ut. Ungefär 1/3 av Danmarks totala energibehov gick och går fortfarande till uppvärmning. Efter oljekrisen 1973 har användningen av bränslen ändrats. Inget land i världen har haft en så stor omställning i sitt energisystem. (1) Moe Nils, Energipolitik i plan och verklighet-i de nordiska länderna 1992.

15 2.1.4 Bränslen Oljan som bränsle har minskat drastiskt från 92 % 1972 till 44 % Det är främst inom el-och värmesektorn som omställningen har varit stor. Oljan utgör fortfarande en mycket viktig del av energiförsörjningen och eftersom den största delen (85 % av oljebehovet 1993) av både olje- och gasbehov kan täckas av den egna produktionen från de danska fyndigheterna är detta inte längre besvärande. Oljan beräknas räcka en bit in på 2000-talet då läget åter kan komma att ändras. Under perioden mer än tredubblades den inhemska bränsleanvändningen. Naturgasen inträdde på marknaden som inhemsk energikälla år 1985.De danska gasfyndigheterna beräknas inrymma en potential på 40 år. Naturgasen utgjorde år 1988 ungefär 8% av bränsleanvändningen för att sedan ha ökat till 12 % år Kol- och koksanvändning har således ökat och utgjorde % av det danska energibehovet, 1972 endast 6 %. År 1985 fattade folketinget det slutgiltiga beslutet om att ej bygga kärnkraft. Beslutet framtvingades av den folkliga opinionen. Danmark har nått långt vad gäller satsning och utveckling av vindkraft och satsning av såväl biomassa, ved, halm samt biogas uppmuntras av staten. Ovan nämnda energislag stod 1994 för 5,4 % av den primära energitillförseln. Danmark är ändå till största delen beroende av fossila bränslen. Sedan slutet på 1980-talet har en ganska omfattande import av el skett främst från Norge men också från Sverige. Detta pga den rikliga vattentillgången i de båda länderna som medfört billig el. Danmark har importerat närmare % av sitt årliga elbehov från dessa länder. 2.2 Kraftvärmens framväxt i Danmark Så började det Danmark är det land i Europa som har störst andel utbyggd fjärrvärme för uppvärmning. Den första fjärrvärmeanläggningen byggdes redan 1903 i Frederiksbergs kommun nära Köpenhamn, för att förse ett sjukhus med värme. På 1920-talet byggdes fjärrvärmenätet ut i större skala. Flera städer i Köpenhamn- och Odense området anslöts. Det första större värmekraftverket i Danmark, H C Orstedtsverket, byggdes redan år 1920 och eldades med kol. Detta försåg under en längre tid hela Köpenhamn med elektricitet. Alltsedan 1920-talet har det skett en kraftig centralisering av elproduktionen i Danmark. Mindre värmekraftverk har lagts ner när större, effektivare har byggts och kunnat försörja en större del av regionerna. År 1920 fanns det cirka 500 värmekraftverk. År 1992 producerades 97,6 % av all el vid 19 stora verk, varav 15 alstrade både el och värme. En väldig koncentration av produktionen har skett. Från de stora kraftverken har omfattande fjärrvärmenät byggts till omgivande närområden. I Danmark hade fjärrvärmen länge en relativt svag ställning. Anledningen till detta var den billiga oljan som under efterkrigstiden användes både till elproduktion och för uppvärmning i panncentraler och småhus. Kraft- och fjärrvärmeverken gick också över till olja under perioden

16 I och med oljekrisen 1973 byttes i mer än 200 danska små och mellanstora städer de individuella uppvärmningssystem ut mot fjärrvärmenät. En av fördelarna med storskaligheten var en ökad bränsleflexibilitet (se bilaga 1, Fjärrvärme i Danmark). I början av 1970-talet var kraftvärmens bidrag till fjärrvärmen litet, ca 25 %. År 1988 svarade den för hälften och 1992 för nära 60 % av hela fjärrvärmebehovet. Fjärrvärmen svarade då för cirka hälften av den totala energianvändningen för lokaluppvärmningen i Danmark. Köpenhamn har västvärldens största fjärrvärmesystem baserat på kraftvärme produktion. Systemet förser mer än 1/2 miljon av Köpenhamns invånare med värme. Kraftvärmen har nått en stark ställning I både Odense och Köpenhamnregionen. Beslutet att inte bygga kärnkraft har varit av avgörande betydelse för den danska kraftvärmens utveckling. W Den ökande efterfrågan på framförallt el skall mötas med utbyggnad av småskalig kraftvärme under 1990-talet. Detta kommer att ge Danmark ett bra bidrag till ny elkapacitet. Man räknar med att bygga ut småskalig kraftvärme i mer än 250 danska tätortsområden där det finns ett fjärrvärmeunderlag. De skall vara små, ägas lokalt och byggas för biobränsle alternativt naturgas. År 1993 togs beslut på att bygga 97 kraftvärmeverk. Potentialen för omställningen till småskalig kraftvärme är ca 1200 MW el. 2.3 Finlands energiutveckling Landet Finlands nordliga geografiska läge och hårda vintrar leder till ett stort energibehov. Ytarealen är stor och landet är glest befolkat med 16 invånare per kvadratkilometer. Odlad mark täcker ca 9 % av landets areal och skog 70 %. Av den arbetsföra befolkningen är 15 % sysselsatt inom jordbruk,skogsbruk och fiske. Industri- och servicesektorn sysselsätter ca 35 % resp. 50 % av befolkningen. Skogs- och massaindustrin svarar för 50 % av Finlands hela export. Metall och verkstadsindustrin spelar en viktig roll och svarar för 1/4 av den totala industriproduktionen. Bland andra viktiga industrier kan nämnas livsmedelindustrin och den kemiska industrin En historisk tillbakablick Finlands energiförsörjning präglas av landets elintensiva industri och av bristande tillgångar på fossila bränslen. När det gäller energiförbrukning per capita hör Finland till världens högkonsumenter. Samtidigt är självförsörjningsgraden på bränsle låg. Den inhemska andelen av energiförsörjningen sjönk från 68 % 1955 till 27 % År 1980 var den inhemska andelen 28 %. Den viktigaste inhemska energikällan är vattenkraften. I början av 1920-talet anlades de första anläggningarna i södra Finland, som i och med industrins expansion under det senaste seklet i växande utsträckning tagits i bruk vid sidan av torv och ved, vilka i århundraden utgjorde de naturliga bränslena. Ett större behov av bränsleimport uppkom först efter andra världskriget, eftersom landets tillgängliga vattenkraft redan blivit utbyggd. Vid andra världskrigets slut hade cirka hälften av hushållen på landsbygden tillgång till el. År 1948 inleddes en elektrifieringskampanj, genom vilken elektrifieringsgraden fram till början av 1970-talet kunde höjas till 95 %. Järnvägarnas elektrifiering inleddes först i slutet av 1960-talet. (1) Hård Mikael, Istället för kärnkraft-kraftvärmens framväxt i fyra länder

17 Vattenkraftens andel av elproduktionen översteg ännu i mitten av 1960-talet 60 %. Ett drygt decennium senare sjönk den till ca 30 %. Även om det tidigt anlades vattenkraft-verk var stamnätet för distribution ej utbyggt och industrin fick tidigt ta hand om sin egen försörjning. En betydelsefull del av den elkraft som alstrades tillsammans med värme erhölls från mottrycksproduktion. Denna producerades lokalt inom industrin, särskilt skogsindustrin. Landets beroende av importerat bränsle ökade kraftigt under och 70-talet. Viktigast av de importerade bränslena var den råolja som import-erades från forna Sovjetunionen. Detta sköttes av det statliga bolaget Neste Oy I och med oljekrisen Importen från det forna Sovjetunionen täckte i slutet av 1970-talet Finlands oljebehov till ca 70 %. I och med Sovjetunionens sönderfall importeras idag nästan all olja (80 % ) från nordsjöländerna Norge och Storbritanien. För att komma ifrån oljeberoendet satsades det på kärnkraft, vilket påbörjades Vidare inleddes 1974 import av naturgas genom pipelines från det dåvarande Sovjetunionen. Under samma period utökades även den inhemska produktionen av torv. Meningen med detta var en ökad satsning på inhemska energiformer och en bättre självförsörjningsgrad. Mycket har gjorts för att främja produktion och användning av inhemska energislag. Användningen av trä är idag ca 12 % av den totala energikonsumtionen. Det är den högsta andelen i samtliga industriländer. I början av 1980-talet fanns det fyra kärnkraftsblock i landet med en sammanlagd effekt på 2160 MW, 30 % av elkraften alstrades i kärnkraftverk. Tillgängligheten har varit hög, mer än 90 %. Sedan slutet av 1950-talet har direktimport av el från Sverige och Ryssland varit viktig för att täcka elbehovet. År 1991 täcktes 70 % av bränslebehovet av import av kol, olja och naturgas. Naturgasen importeras uteslutande från Ryssland. Leveranssäkerheten har varit mycket god. En parallell ledning planeras till Helsingfors för utökad gaskombicykel-produktion. w Oljan svarar för 36 % av Finlands energitillförsel och därefter kommer kärnkraften och övriga fasta bränslen på vardera 18 %. Finland använder störst andel fasta bränslen av alla OECD-länder. Som redan tidigare nämnts har man subventionerat produktion med inhemska bränslen. Som en följd av de höga oljepriserna på 1970-talet fick VAPO (statens bränslecentral) i uppdrag att producera torv på många skilda håll. Finland har stora torvförekomster och resultatet blev att torv idag täcker ca 4-5 % av landets energi-behov. Efter de två oljekriserna byggdes det omkring 100 nya värmeverk, till största delen i tätorter i norra och östra Finland. Dessa finansierades med statliga bidrag och var planerade för inhemska bränslen såsom torv, ved och flis. Till följd av denna storsatsning höll verken kvar vid de inhemska bränslena när oljan gick ner i pris runt 1985 och många värmeverk subventionerades med skattemedel. När sedan de statliga driftbidragen togs bort återgick de succesivt till olja. Trots detta har både små och stora anläggningar fortsatt att använda inhemska bränslen Naturgas Den Finska staten har satsat på naturgas. Försörjningen med naturgas är ej helt problemfri eftersom gas uteslutande importeras från Ryssland. Regeringen anser att användningen av naturgas ej bör öka förrän leveranser från skilda håll kan tryggas, tex i ett gemensamt nordiskt gasnät. Det finns farhågor att de värmeverk och (1) Koivisto Heikko, Finska värmeverksföreningen, Telefon intervju. 11

18 kraftvärmeverk som idag är storkonsumenter av naturgas blir erbjudna billig elenergi i samband med en öppen elmarknad. Detta har lett till att den finska regeringen nu för en politik som kan underlätta för naturgasen, w 2.4 Kraftvärmens framväxt i Finland Mottryck De första anläggningarna med industriellt mottryck byggdes redan i slutet av 1920-talet. Syftet var att säkerställa kraftproduktionen såväl produktionsmässigt som ekonomiskt. Satsningarna utgick från de lokala möjligheterna. Industriellt mottryck baseras på massaavfall som bränsle. Massan är mycket lämplig att förbränna då den innehåller trä som har ett bra värmevärde. Pappersproduktionen startade så tidigt som på 1880-talet och krävde en utveckling inom kraftområdet för att kunna expandera. I början drevs processen med vattenkraft men stamnätet i Finland var illa utbyggt. Därför drevs den elintensiva industrin tidigt med träavfall och kol. När sedan bränslepriserna steg som en följd av depressionen på 1920-talet, påskyndades utvecklingen av kombinerad kraft och värmeproduktion. De kraftvärmeverk som byggdes tidigt ägdes till stor del av industrin. De stora statliga kraftbolagen byggde kraftverk först efter Majoriteten (ca 85 %) av den finska industrin är processansluten till den finska skogsindustrin. Skogsindustrin förbrukar nära en fjärdedel av all den energi som används i Finland, 60 % av den totala energin som industrin använder. Mottryckskraftens andel hör till de högsta i världen och kan ej höjas mycket mer eftersom de viktigaste värmekonsumenterna redan utnyttjar värmen från mottrycksproduktion.l Den totala effekten på elproduktion från industriellt mottryck uppgår idag till 1600 MW (se bilaga 2, Fjärrvärme i Finland) Fjärrvärmens intåg Det är kostsamt att överföra värme över långa avstånd. Det maximala driftekonomiska avståndet är några få kilometer. Därför är det lämpligt att bygga kraftvärmeverken nära konsumenterna. Finlands kalla klimat gör det nödvändigt att värma husen under större delen av året. Ungefär en femtedel av den konsumerade energin i Finland går till uppvärmning av byggnader. Uppvärmningen är uppdelad på fjärrvärme, oljeeldning och eluppvärmning. Fjärrvärmen byggdes först ut i de största städerna på och 60-talet, för att sedan utökas till mindre städer efter oljekrisen i början av 1970-talet. Det finns över 200 värmedistri-butionsanläggningar och de flesta producerar själva sin värme. Meningen med de stora satsningarna på utbyggnad av fjärrvärme har oftast varit en samproduktion av kraft och värme. Motivet har varit att städerna vill trygga sin egen värmeförsörjning. Det har hela tiden funnits ett krav på att produktionen av fjärrvärme skall vara lönsam även utan samproduktion med kraftvärme. Fjärrvärmen skall prismässigt kunna konkurrera med andra former av uppvärmning. Andelen fjärrvärme som kommer från kraftvärme är idag över 70 %. Med hjälp av effektiva anslutningssystem har många fjärrvärmesystem fått stor anslutningsgrad, i Helsingfors drygt 85 %. För en ytterligare utbyggnad måste alfa-värdet höjas på kraftvärmeverken genom modern (1) Finska värmeverksföreningens Fax-svar. (2) Koivisto Heikko, Finska värmeverksföreningen, Telefon intervju. 12

19 2.5 Sveriges energiutveckling Landet Sverige är ett relativt glest befolkat land med 20 invånare per kvadratkilometer. Industrin är elkrävande och är uppbyggd kring de inhemska naturresurserna järn och stål, massa och papper samt övrig industri. Landet har ett förhållandevis strängt klimat som fordrar uppvärmning under större delen av året En historisk tillbakablick Under första hälften av 1900-talet baserades Sveriges energiförsörjning på de inhemska energislagen ved, vedavfall och vattenkraft och till en lika stor del av importerat kol och koks. Det starkt ökande energibehovet efter andra världskriget tillgodosågs i första hand med olja. Oljan var då mycket billig. Däri ligger en förklaring till hur Sveriges expansiva utveckling till välfärdssamhälle kunde ske. Samtidigt skedde en snabb utbyggnad av vattenkraften, medan importen av fasta bränslen minskade. Energiförbrukningen steg stadigt (avsevärt under 1960-talet) till följd av industrins expansion, den ökande bilismen och den förbättrade bostadsstandarden. Kärnkraften kom i början av 1970-talet och utgör idag tillsammans med vattenkraften stommen i den svenska elproduktionen I och med oljekrisen Oljekrisen, vintern , ändrade radikalt villkoren för landets energiförsörjning och oljepriset fyrdubblades på ett år. Detta drev fram ett energipolitiskt program som riksdagen beslutade om Samtidigt beslöts att kärnkraften skulle byggas ut till tolv block. Oljeförbrukningen minskade därmed drastiskt och är nu drygt hälften av vad den var under 1970-talet. Oljepriset har sedan sjunkit under 1980-talet. Kärnkraftens utveckling medförde ett elöverskott som gjorde att ingen annan elproduktion var ekonomisk lönsam. 1 Det uppstod till och med avsättningssvårigheter för den billiga elektriciteten. På grund av den goda tillgången till el kunde tex elpannor och senare även värmepumpar tas i drift. Den andra stora förändringen kom efter den andra oljekrisen Då steg oljepriset kraftigt och den kärnkraftsbaserade elen blev än mer konkurrenskraftig. Detta ledde till en klar övergång från olja till elenergi för uppvärmning. Oljeandelen i energiproduktionen var omkring 70 % 1970 och har sedan dess minskat kraftigt till 43 % Minskningen har skett genom användningen av kol, inhemska bränslen och framförallt kärnkraftens ökning. Från 1980-talets början har nära hälften av all elenergi använts för uppvärmning Kärnkraften Beslutet i folkomröstningen 1980 att successivt avveckla kärnkraften ledde till att inga fler reaktorer skulle byggas. Den ensidiga energisatsning som kärnkraften utgjorde blev allt mer ifrågasatt, i 1 ) År 1983 brast elöverföringen i två 400 kv ledningar från Norrland ner till Mellansverige. Då dessa bröt samman pga ett jordfel blev sårbarheten i systemet uppdagad. Ytterligare tveksamheter om kärnkraften kom i samband med olyckan i Tjernobyl. En stark allmän opinion bildades och den socialdemokratiska regeringen tog beslut om att avveckla två reaktorer i förtid, en i Ringhals och en i Barsebäck. Detta ledde till ett ökat intresse för dels alternativa energilösningar och dels en större beredskap och driftssäkerhet i systemen. (1) Hård Mikael, Istället för kärnkraft-kraftvärmens framväxt i fyra länder 1994.

20 2.5.5 Alternativa bränslen Sverige har satsat på en ökad användning av inhemska bränslen som biobränsle och torv. År 1990 svarade dessa för 15 % jämfört med 9 % 1970 räknat på den totala bränsletillförseln. Staten har gett olika bidrag till investeringar i anläggningar som eldas med biobränslen. Avgifter har lagts på fossila bränslen vilket har gynnat användningen av biobränslen. Motsvarande siffror för kol och koks var 7 % 1990 och 4 % Trots ökningen har de värmeverk som förr var koleldade nu lagts om till biobränsleeldade pga de miljöavgifter som lagts på kolet. 2.6 Kraftvärmens framväxt i Sverige Så började det Den svenska kraftvärmeutvecklingen påbörjades först under efterkrigstiden och dess utbyggnad är fortfarande ringa. En av de främsta orsakerna är våra låga elpriser. CO På 1940-talet stod det klart att vattenkraften ensam ej skulle klara den ökande efterfrågan på energi. Det behövdes en ytterligare energikälla. Andra världskriget medförde brist på vissa bränslen. En effektiv användning av bränsle till elproduktion blev därför nödvändig. Kraftvärme och fjärrvärme blev därmed intressanta lösningar. Det svenska fjärrvärmenätet togs i drift 1948 i Karlstad. Några år senare följde Malmö och Norrköping efter. Under 1950-talet satsade även stora kommuner som Stockholm och Göteborg på fjärrvärmen. Trots detta var utbyggnaden mycket begränsad fram till mitten av 1960-talet, då endast 5-6 TWh värme distribuerades per år Kraftvärme eller kondens? När en ökad elproduktion krävdes stod valet mellan kraftvärmeutbyggnad och kondenskraft. Man valde att bygga båda parallellt och 1954 avslutades den första utbyggnadsepoken av verk baserade på fossila bränslen (se bilaga 3, Fjärrvärme i Sverige) Den fortsatta utbyggnaden Vid en konferens i Geneve 1954 delgav USA omvärlden sitt kunnande om atomkraftens möjliga civila användningsområde. Kärnkraften ansågs då utgöra lösningen på många energiproblem. Som en följd därav bromsades och bordlades många kraftvärmeprojekt. Ett fortsatt accelererande elbehov och låga oljepriser motiverade kraftvärmeutbyggnaden under 1960-talet. Kraftvärmens elproduktion var som störst under 1970-talets början. Därefter minskade dess betydelse på grund av kärnkraftens intåg, w Fjärrvärme- och samhällsutvecklingen kan sägas ha gått hand i hand. Den ökande industrialiseringen och inflyttningen till städerna ledde till det sk miljonprogrammet. Nyproduktion av bostäder aktualiserade satsningen på en effektiv uppvärmning i stor Därefter har det skett en kraftig expansion av fjärrvärme, speciellt från 1970 till 1980 då nätet mer än fördubblades till 26 TWh. Sedan fortsatte utbyggnaden främst i större städer och tätorter för att år 1992 vara ca 38 TWh. Den viktigaste drivkraften har varit fjärrvärmens konkurrensfördelar i förhållande till andra uppvärmningsformer. Tidigare var det prisrelationen mellan tjockolja och den (1) Svenska Fjärrvärmeföreningen, Några glimtar från fjärrvärmens 40 år i Sverige. 14

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E)

Rapport På väg mot ett oljefritt Sverige (dnr N2007/1050/E) Kommunstyrelsen 2007-05-14 90 186 Arbets- och personalutskottet 2007-04-30 97 199 Näringsdepartementet, Stadsbyggnadskontoret, Miljönämnden, Tekniska nämnden 07.79 37 majks12 Rapport På väg mot ett oljefritt

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Kontakten. nytt kraftvärmeverk. spara el på rätt sätt. Euroheat & Power. Miljövänlig el och fjärrvärme. Matnyttiga tips som sänker din förbrukning

Kontakten. nytt kraftvärmeverk. spara el på rätt sätt. Euroheat & Power. Miljövänlig el och fjärrvärme. Matnyttiga tips som sänker din förbrukning Kontakten #2, 09 mölndal energi ditt lokala energiföretag spara el på rätt sätt Matnyttiga tips som sänker din förbrukning nytt kraftvärmeverk Miljövänlig el och fjärrvärme Euroheat & Power Kämpar för

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Småskalig kraftvärme med biobränslen

Småskalig kraftvärme med biobränslen www.opet.se Småskalig kraftvärme med biobränslen - förutsättningar inom Västra Götaland OPET Sweden Tel: 016-544 20 00 Drottninggatan 50 Fax: 016-544 22 07 111 21 Stockholm E-post: opet@stem.se Varför?

Läs mer

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö k8energi.doc, 04-11-23, Miljöföreläsning 8: Energi och miljö Denna föreläsning syftar till att belysa hur miljön påverkas av vår användning av energi. Inledningsvis behandlas den nuvarande energisituationen

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 N2007/386/E Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2007-03-09 REMISSYTTRANDE N2007/386/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Boverkets rapport Ett fortsatt solvärmestöd Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer