Energiläget i Norrbotten

Transkript

1 Energiläget i Norrbotten

2 Förnybar energi producerad i länet skapar arbetstillfällen. Kari Marklund Landshövding i Norrbottens län Klimatet och industristrukturen gör Norrbotten till ett väldigt energiberoende län. Det är självklart att vi ska vara ledande inom ett för oss så viktigt område som energiområdet. Inte minst på biobränslesidan. Kurt A Larsson Ordförande Kommunförbundet Norrbotten

3 Energiläget i Norrbotten NENET, Norrbottens Energikontor Kungsgatan 32, Boden Tel Fax FÖRFATTARE Maria Jonsson OMSLAGSBILD Erik Jonsson FORM, OMSLAG Lena Ahlbäck UPPLAGA 200 ex TRYCK Sunderby Tryck AB Luleå, Oktober 2000

4 FÖRORD Föreliggande studie har sammanställts hos NENET, Norrbottens Energikontor, under sommaren Studien har kunnat genomföras tack vare finansiering från Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Arbetet har till stor del baserats på de kommunvisa energistudier som upprättades av NENET under Dessa studier, utförda av Andreas Gällerspång, Hans Grönberg och Åsa Karlsson, har varit till stor hjälp och jag vill härmed rikta ett stort tack till ovan nämnda personer. En annan trio som också varit till stor hjälp under hela arbetets gång är de anställda vid Norrbottens Energikontor, Fred Nordström, Tord Pettersson och Andreas Gällerspång. Tillsammans med NENET hoppas jag att denna studie ska utgöra grund för ett ännu intensivare arbete med energifrågorna i Norrbotten och välkomnar en diskussion runt denna ute i kommuner, energiföretag m.fl. aktörer på energimarknaden. Förhoppningsvis leder det till att vi i ännu högre grad nyttjar de tillgångar vi har i regionen, som bioenergi och spillvärme. Ett ökat nyttjande av dessa tillgångar samt en utveckling av fjärr- och närvärme skulle ha en positiv inverkan på sysselsättningen i regionen samtidigt som det skulle vara viktiga steg i rätt riktning för att nå ett hållbart samhälle. Boden, augusti 2000 Maria Jonsson 1

5 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Metod Avgränsningar Disposition Begrepp och förklaringar ENERGISITUATIONEN I NORRBOTTENS LÄN 1998 SAMMANFATTNING Total energitillförsel Total slutlig användning 1998 uppdelat på energibärare Total slutlig användning uppdelat på användarkategorier NORRBOTTENS LÄN Befolkning och yta Natur Sysselsättning och export ENERGIBALANS FÖR NORRBOTTENS LÄN Elkraft Produktion Vattenkraftverk Mottryckskraft och Kraftvärme Vindkraft Förbrukning Fjärrvärme Produktion Förbrukning Fossila bränslen Förbrukning Bioenergi Trädbränsle Pellets Torv Biogas Etanol Avlutar Övrig energianvändning Solenergi Avfall Spillvärme Värmepumpar ENERGIEFFEKTIVISERING, MILJÖEFFEKTER OCH UTSLÄPP Energieffektivisering- energisparande Potential för energieffektivisering i Norrbotten Miljöeffekter Klimatpåverkande gaser och växthuseffekt Koldioxid Lustgas, metangas och freoner Utsläpp orsakade av Norrbottens energianvändning Utsläpp av koldioxid Utsläpp av kväveoxid Utsläpp av svaveldioxid PRESENTATION AV ENERGISTATISTIK FÖR KOMMUNERNA I NORRBOTTEN Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Bodens kommun Gällivare kommun Haparanda kommun Jokkmokks kommun Kalix kommun Kiruna kommun

6 6.9 Luleå kommun Pajala kommun Piteå kommun Älvsbyns kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun REFERENSER BILAGA 1. Indelning i användarkategorier. 3

7 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund År 1992 hölls en konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro, Brasilien. Denna konferens kan ses som startskottet för en rad internationella insatser vilka syftar till att angripa problemet med global uppvärmning. Sedan dess har fler konferenser hållits på detta tema, bland annat i japanska Kyoto Där förband sig EU- länderna att minska sina gemensamma utsläpp av koldioxid med 8% fram till år 2012, med år 1990 som utgångspunkt. Som ett led i detta har EU satt upp som mål att andelen förnybara energikällor som används för medlemsländernas totala energitillförsel skall öka från dagens 6% till 12% år 2012 (EU, 1998) En konkret åtgärd som EU vidtagit för att uppnå dessa båda mål är att upprätta regionala energikontor i de olika medlemsländerna. Norrbottens Energikontor, vilket startade sin verksamhet under våren 1997, är ett av de 12 energikontor som för närvarande finns i Sverige. Energikontorens huvuduppgifter är att: Verka för energihushållning och energieffektivisering. Verka för introduktion av förnyelsebara energikällor. Vara EU:s kontakt ut mot regioner och kommuner i energi- och miljöfrågor. En av energikontorens inledande uppgifter är att sammanställa en energibalans för den aktuella regionen. En energibalans är en form av nulägesanalys som beskriver energins flöden i regionen, med tyngdpunkt på omvandling av inhemska och importerade råvaror kontra egen användning och export. En sådan studie upprättades 1997 av Norrbottens Energikontor och redovisades i Energibalansstudie över Norrbottens län, vilken till största del baserades på uppgifter från år Därefter har Norrbottens Energikontor upprättat separata energistudier för länets samtliga kommuner, vilka till största del baserats på uppgifter från Följande studie är dels en sammanfattning av de kommunvisa energistudierna, och dels en uppdatering av den tidigare utförda energibalansstudien. 1.2 Syfte En energibalansstudie kan fungera som underlag vid upprättande av energistrategier, dels för enskilda kommuner och dels för länet som helhet. Syftet med denna studie är att på ett enkelt och överskådligt sätt redovisa energianvändningen i Norrbottens län Materialet kan användas som underlag för kartläggning av gemensamma problem och möjligheter inom energi- och miljöområdet, lokalisering av intressanta EU- projekt och undervisning. 1.3 Metod Arbetet med att ta fram föreliggande studie har till stor del handlat om att sammanställa redan befintliga uppgifter. Det kan beskrivas som en sammanställning av de kommunvisa energistudier vilka Norrbottens Energikontor lät uppföra under

8 De uppgifter som har använts från de kommunvisa studierna har till största del erhållits från Statistiska Centralbyrån, SCB, samt genom personliga kontakter med personer på intresseorganisationer, värmeverk, nätbolag m.m. Vidare har ett antal rapporter inom energisektorn studerats, bland annat energibalansstudier framtagna för andra regioner. Uppgifter har även inhämtats från studien Energin och framtiden i Norrbotten, framtagen av Norrbottens Energikontor på uppdrag av Länsstyrelsen. Uppgifternas riktighet är till viss del beroende på tillförlitligheten i de uppgifter som erhållits från uppgiftslämnarna, samt energibolagens och övriga aktörers vilja och möjlighet att lämna ut erforderliga uppgifter. 1.4 Avgränsningar Studiens innehåll har begränsats till att ge en bild av nuläget avseende tillförsel och användning av energi inom länet. De utsläpp som tillförsel eller omvandling och användning av energi ger upphov till har begränsats till koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Beräkningarna är utförda på ett schablonmässigt sätt och skall därför ses som riktvärden. Vidare presenteras inte några förslag till förbättringar eller målsättningar eftersom frågor kring detta är något som kommunerna själva får ta ställning till. Förslagsvis läggs inriktningen fast i en kommunal energiplan. Mer ingående uppgifter avseende statistik och tillvägagångssätt vid beräkningar finns att tillgå i de kommunvisa studierna. Där kan mer detaljerad information angående uträkningar, källor, omfattning etc. införskaffas.(adress till Norrbottens Energikontors hemsida: kontaktperson: Andreas Gällerspång ). 1.5 Disposition Studien inleds med en sammanfattande och översiktlig beskrivning av energibalansen i Norrbottens län följt av en kortfattad beskrivning av länets natur, befolkningsmängd, sysselsättning och export. Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av energisituationen i Norrbottens län där tillförd energi, både omvandlad med inhemska råvaror samt importerad, och använd energi redovisas. Vidare görs en grov uppskattning av de miljökonsekvenser energianvändningen i Norrbottens län ger upphov till. I studiens avslutande del redovisas Norrbottens läns kommuner var för sig med fokus på, invånarantal, näringsliv, energianvändning per person och hur den använda energin fördelades mellan olika användarkategorier mm. 1.6 Begrepp och förklaringar Energi: Termodynamikens första huvudsats slår fast att vid all energiomvandling förblir den totala energimängden konstant. Det finns i huvudsak två former av energi. a) Energi som i obegränsad omfattning kan omvandlas i en annan energiform, till exempel mekanisk och elektrisk energi. b) Energi som, även vid reversibla (omvändbara) förlopp, endast i begränsad omfattning kan omvandlas i annan energiform, till exempel värme. Med detta som bakgrund borde de annars vanligt förekommande uttrycken energiproduktion och energiförbrukning ej användas utan istället termerna energiomvandling och 5

9 energianvändning. Även om det i föreliggande studie förekommer uttryck som energiproduktion och energiförbrukning är det viktigt att ha i åtanke att energi varken kan produceras eller förbrukas, utan endast omvandlas i olika former. Energibärare: Ämne eller material lämpat att transportera energi, till exempel vatten, luft, eller elektriska kablar, battericeller samt bränslen som kol, råolja, ved och dylikt. Energiomvandling: Process vid vilken tillförd energi omvandlas till energi av annat slag. GWh: 1 GWh = MWh = kwh. En villa förbrukar ca kwh/ år (värme+ hushållsel). Förnybar (förnyelsebar) energikälla: Energikälla som kan reproduceras i samma takt som den utnyttjas. 6

10 2 ENERGISITUATIONEN I NORRBOTTENS LÄN 1998 SAMMANFATTNING Övrigt Elkraft Fossila bränslen Bio - bränslen Avlutar Total energitillförsel: GWh Biobränslen 800 Fjärrvärme Övrigt Elkraft Fossila bränslen Större industrier Elexport (+ elnätförluster) Total slutlig användning GWh Off. Förv Övrigt Industri Bostadshus Transport Tot. slutlig anv., GWh, uppdelat på användarkategorier 1) Övrigt inkluderar här torv, avfall och importerad fjärrvärme. 2) Innefattar delar av SSAB:s användning av kol och olja samt de tre massaindustriernas, AssiDomän Kraftliners, SCA Packaging Munksunds och AssiDomän Karlsborgs användning av avlutar, tallolja och trädbränsle. Detta redovisningssätt har valts eftersom dessa industrier även producerar stora mängder spillvärme och el samtidigt som det är oklart hur energiflödena ser ut och hur stora förlusterna är i dessa industrier. 3) Övrigt inkluderar här pelletsexport, fjärrvärmeförluster samt exporterad fjärrvärme. 4) I kategorin övrigt ingår här även 152 GWh fjärrvärme som härstammar från de fem kommuner som inte kunnat lämna ut uppgifter på hur fjärrvärmeleveranserna fördelat sig på olika användarkategorier. 5) Här ingår endast 25% av SSAB:s totala kolanvändning. Figuren ovan åskådliggör hur energitillförsel och energianvändning var fördelade på olika energibärare i Norrbottens län Figuren visar även energianvändningen för de olika användarkategorierna. 7

11 2.1 Total energitillförsel Total energitillförsel inkluderar i denna studie dels energi som omvandlats i länet med hjälp av inhemska resurser så som vattendrag, skogsmark och torvmark, samt dels energi som importeras till länet så som fossila bränslen och viss fjärrvärme. Den totala energitillförseln under 1998 i Norrbottens län uppgick till ca GWh och kan utläsas i tabell 2:1 nedan. Total energitillförsel GWh Elkraft Fossila bränslen Biobränslen Avlutar Torv/avfall/fjärrvärme 400 1) Inkluderar endast 25% av SSAB:s totala kolanvändning vilket är den del som har uppskattats användas för energiändamål. Tabell 2:1 Total energitillförsel i Norrbottens län Total slutlig användning 1998 uppdelat på energibärare Begreppet energibärare används för att ange den form energin har då den levereras till slutkunden, t ex el, fjärrvärme eller oljeprodukter. Den totala slutliga energianvändningen i Norrbottens län 1998 uppgick till GWh och redovisas i tabell 2:2 nedan. Med kategorin större industrier egen förbrukning + förluster nedan inkluderas delar av SSAB:s kol- och oljeanvändning samt massaindustrierna AssiDomän Kraftliners, SCA Packaging Munksunds och AssiDomän Karlsborgs användning av avlutar/tallolja och trädbränsle. Dessa industrier producerar stora mängder spillvärme och el vilka dels används för eget bruk och dels levereras till energibolag och andra kunder. Det är oklart hur mycket som används för eget bruk, hur stora förlusterna är och hur energiflödena ser ut i dessa industrier. För de delar av dessa industriers energiförbrukning där vi inte med tillgängligt material kunnat reda ut dessa oklarheter har vi valt att redovisa denna mängd separat. Som exempel kan nämnas att SSAB:s förbrukning av kol samt delar av dess petroleumanvändning ger upphov till fjärrvärme och el producerat av LuleKraft AB och Luleå Energi AB. Dessutom är det oklart hur mycket som används i de egna processerna och hur mycket som är förluster. 8

12 Total slutlig användning GWh Elkraft Fossila bränslen Biobränslen 800 Fjärrvärme Större industrier egen förbrukning + förluster Elexport Fjärrvärmeförluster / pelletsexport / 600 exportförluster 1) Innefattar delar av SSAB:s användning av kol och olja samt delar av SSAB:s användning av kol och olja samt de tre massaindustriernas AssiDomän Kraftliners, SCA Packaging Munksunds och AssiDomän Karlsborgs användning av avlutar, tallolja och trädbränsle. Detta redovisningssätt har valts eftersom dessa industrier även producerar stora mängder spillvärme och el samtidigt som det är oklart hur energiflödena ser ut och hur stora energiförlusterna är hos dessa industrier. Tabell 2:2 Total slutlig energianvändning i Norrbottens län Total slutlig användning uppdelat på användarkategorier Nedan följer en sammanställning över hur den slutliga användningen av energi fördelade sig på några olika användarkategorier. För beskrivning av användarkategorier se bilaga 1. Med övrigt avses här kategorierna Jordbruk, skogsbruk och fiske, Övriga fastigheter och Övrigt med undantaget att drivmedelsförbrukningen för kategorin Övrigt redovisas som Transport. Eftersom det saknas uppgifter om hur fjärrvärmeleveranserna fördelades på användarkategorier för ungefär hälften av länets kommuner redovisas den delen separat för dessa. Total slutlig användning uppdelat på användarkategorier GWh Industri Bostadshus Offentlig förvaltning Transport Övrigt + Ospecificerad fjärrvärme ) I fem av länets kommuner kunde fjärrvärmeverken inte lämna ut uppgifter om hur fjärrvärmeleveranserna fördelade sig på olika användarkategorier. Fjärrvärmeleveranserna i dessa fem kommuner motsvarade 152 GWh. Tabell 2:3 Total slutlig energianvändning uppdelad på användarkategorier i Norrbottens län

13 3 NORRBOTTENS LÄN 3.1 Befolkning och yta Norrbottens län har invånare (Länsstyrelsen, 12/98) och består av 14 kommuner. I länet, som utgör nära en fjärdedel av Sveriges yta, bor inte fullt tre procent av landets befolkning. Det innebär att det bor ca 2,7 invånare per km 2. Motsvarande siffra för hela Sverige är 21,5 invånare per km 2. De olika kommunernas placering i länet respektive invånarantal kan utläsas i tabell 3:1 och figur 3:1 nedan. Kommun Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Norrbottens län Riket Invånarantal Tabell 3:1 Folkmängd 31 december 1998, Länsstyrelsen Norrbotten Figur 3:1 Karta över Norrbottens län 3.2 Natur Norrbottens län har en varierande natur. Här finns både Sveriges högsta fjäll, Kebnekaise, och den djupaste sjön, Hornavan. Samtidigt som det är permafrost i fjällområdena strömmar turisterna till havsbaden vid Bottenvikskusten. En procent av länets yta består av jordbruksmark och drygt fyrtio procent utgörs av skogsmark. Endast 0,5 procent av Norrbottens län klassas som bebyggd mark - för hela Sverige är motsvarande siffra 2,0. En förklaring till detta är det stora fjällområdet. Med en naturgeografisk beskrivning består Norrbottens län av: En skärgård med sandiga öar och ett slättlandskap kring Bottenviken. Ett inland med omväxlande barrskog, myrar och fjällhedar. Ett fjällområde i väster med branta fjäll och glaciärer. 3.3 Sysselsättning och export I Norrbotten arbetade år 1998 sammanlagt närmare personer inom tillverkningsindustrin, varav cirka vid basföretagen LKAB, SSAB, Inexa, AssiDomän, 10

14 SCA och Boliden. Därutöver finns många andra industriföretag med stark anknytning till nyss nämnda basföretag. Drygt personer arbetar inom gruvbrytning, vilket motsvarar tre procent av de förvärvsarbetande i länet. Cirka 40 procent av arbetskraften i Norrbotten arbetar inom den offentliga sektorn. Bland annat har länet jämförelsevis många statliga myndigheter representerade genom Luleås karaktär av centrum för övre Norrland. Drygt två procent av arbetskraften finns inom jord- och skogsbruk. Det finns ungefär 700 renskötselföretag i länet och jordbruksföretag varav 400 mjölkleverantörer. Nästan en femtedel av landets vattenkraft kommer från Norrbotten. Hälften av elproduktionen i Norrbotten, totalt TWh, transporteras söderut, vilket motsvarar ett försäljningsvärde på cirka tre miljarder kronor. Det innebär att Norrbotten svarar för att elenergi motsvarande en till två kärnreaktorer kommer övriga landet till del. Norrbottens skogsindustrier exporterar för mellan fem och sex miljarder kronor. Gruvbolaget LKAB:s årsförsäljning uppgår till närmare 5,1 miljarder kronor, varav drygt 80 procent är export (Länsstyrelsen, 1998). 11

15 4 ENERGIBALANS FÖR NORRBOTTENS LÄN Elkraft Produktion I Norrbottens län produceras elkraft främst genom vattenkraft, mottrycksanläggningar och kraftvärmeverk. Länet har för närvarande 33 vattenkraftverk, 2 kraftvärmeverk, 4 anläggningar för mottrycksproduktion, samt 3 nya större vindkraftverk. I tabell 4:1 nedan kan de olika anläggningarnas normalårsproduktion utläsas Vattenkraftverk Vattenkraftverk omvandlar lägesenergi i vatten till elektrisk energi. Vattenkraftverk med installerad effekt under 1,5 MW räknas i Sverige till så kallad småskalig vattenkraft. De tretton småskaliga vattenkraftverken som finns i Norrbotten producerar tillsammans ca 40 GWh per år och de större vattenkraftverken producerar tillsammans ca GWh per år. Länets totala produktion av el framställt genom vattenkraft 1998 var 14,3 TWh vilket motsvarar nästan 20 % av hela landets produktion av el framställt med vattenkraft 1998, eller cirka 10% av Sveriges totala produktion av elkraft. Tabellen nedan inkluderar inte de fyra vattenkraftverken på gränsen till Arvidsjaurs kommun, vars totala normalårsproduktion är GWh per år. Orsaken till detta är att dessa gränsar mot Västerbottens län och dessa brukar vanligen redovisas som tillhörande de angränsande kommunerna belägna i Västerbottens län Mottryckskraft och Kraftvärme Mottryckskraft kallas det när elektrisk energi produceras med hjälp av tillgängligt temperaturfall i anläggningar som producerar ånga. Numera benämns mottryckskraft antingen som kraftvärme i fjärrvärmesystem eller som kraftvärme i industrin. Kraftvärmeverk är kraftverk som producerar både el och värme till angränsande fjärrvärmenät eller industriella processer. Kraftvärmeverken i Luleå och Kiruna producerade under 1998 tillsammans ungefär 530 GWh. Länets fyra mottrycksanläggningar producerade tillsammans ca 330 GWh samma år. Länets sammanlagda elproduktion framställt genom kraftvärme 1998 var 0,86 TWh vilket då utgjorde ca 9% av hela landets produktion av el framställt med kraftvärme Vindkraft Vindkraftverk är kraftverk som omvandlar vindenergi till elektrisk energi. Den nuvarande elproduktionen från vindkraft i Norrbotten är i stort sett försumbar. Sveriges totala produktion av elkraft framställt med vindkraft 1998 var ca. 300 GWh. Det enda större vindkraftverket i Norrbotten som varit i drift mer än ett år ligger i Suorva, Jokkmokks kommun. Suorva vindkraftverk är det vindkraftverk som producerat mest el i Sverige, och produktionen det första året var 1,7 GWh. Utanför Piteå har två vindkraftverk uppförts och den beräknade produktionen från dessa är 2,9 GWh per år. Det finns även ett mindre vindkraftverk på industriområdet i Kiruna som varit i drift något år. Beräknad produktion ligger runt 0,06 GWh per år. 12

16 ANLÄGGNING ÄGARE EFFEKT MW NORMALÅRS- PRODUKTION GWH Vattenkraftverk Ritsem, Luleälven Vietas, Porjus Harsprånget Ligga Messsaure Porsi Laxede Vittjärv Boden Seitevare Parki Randi Akkats Letsi Sikfors, Piteälven Sädva, Skellefteälven Rebnis, " Bergnäs, " Slagnäs, " (Bastusel) ", Malå kommun (Grytfors) ", Malå kommun (Gallejaur) ",Norsjökommun (Vargfors) ",Norsjökommun Småskaliga vattenkraftverk Kvarnån Krokfors Rimjokk Holsvattnet Forsbacken Ljusån Bodån Sälla, Hornavan Ringsele, Sädvajaure Ekforsen Kengisforsen Taipaleä Råbäcken Lillpite kvarn Summa vattenkraft Mottryck/kraftvärme AssiDomän Kraftliner AssiDomän Karlsborg Gällivare Värmeverk AB SCA Packaging Munksund AB Kiruna Luleå Summa mottryck/kraftvärme Vindkraftverk Suorva vindkraftverk Pitholmen, Nordanvind 2 st Kiruna Summa vindkraftverk TOTAL ELPRODUKTION Vattenfall " " " " " " " " " " " " " " Skellefteå Kraft " " " Trygg Hansa " " Bodens Energi AB " " " Ekfors Energi AB " Kengis Bruk Assar Nordebo med söner PiteEnergi AB " Kiruna Värmeverk AB LUKAB Vattenfall Privat Kiruna stål AB (107) (31) (219) (122) , (1,3) 1 (0,026) (549) (185) (700) (440) , GWh 2 210, GWh 1,7 (2,9) 1 (0,06) 1 1,7 GWh GWh 1 ) Produktion startade 1999, ingår därför inte i redovisningen. 2) Bastusel, Grytfors, Gallejaur och Vargfors har ej räknats med i totalen. Tabell 4:1 Anläggningar för elproduktion, samt normalårsproduktion, i Norrbottens län. 13

17 Figur 4:1 nedan visar fördelningen mellan de olika kommunernas elproduktion Beräkningarna bygger huvudsakligen på uppgifter för normalårsproduktion, med undantag av Luleå kommun där LuleKraft AB:s mottrycksanläggnings maximala årsproduktion har använts. Arvidsjaurs kommun är redovisat i diagrammet nedan, trots att kommunens egentliga elkraftsproduktion kan betraktas som noll då Vattenfall valt att redovisa de länsgränsande vattenkraftverken i Västerbottens län. Kommunernas elproduktion 1998, GWh GWh Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Figur 4:1 Kommunernas elproduktion 1998, GWh Förbrukning Energiformernas kvalitet bedöms efter deras möjlighet att utföra arbete. El tillhör de högkvalitativa energiformerna och kan utföra mycket mekaniskt arbete. Användningsområden där elenergins höga kvalitet kan utnyttjas fullt ut är exempelvis belysning, elektronisk apparatur, högtemperaturprocesser och motordrift. Till uppvärmning av hus och lokaler bör man i första hand välja energiformer av lägre kvalitet. El framställt på förhållandevis miljövänligt sätt är en bristvara, varför en omställning från elvärme till alternativa uppvärmningssystem som utnyttjar lågkvalitativ energi ses som en viktig förutsättning för ett hållbart samhälle. Den totala elanvändningen i Norrbotten 1998 var ca GWh, vilket motsvarar ca 50 % av länets vattenkraftproduktion. Av detta användes uppskattningsvis nästan GWh el för uppvärmning av bostäder, vilket motsvarar 26% av den totala elanvändningen i Norrbottens län. Hur stor andel av dessa GWh el, som gick till hushåll med enbart direktverkande el är oklart. Det finns emellertid en relativt detaljerad redovisning avseende uppvärmningssätt för småhus och flerbostadshus upprättad av Folk- och bostadsräkningen år Enligt denna redovisning var antalet småhus med enbart direktverkande el för uppvärmning stycken i Norrbottens län. Eftersom småhusbyggandet varit relativt lågt under talet samt att kostnaden för att konvertera ett hus med direktverkande el till vattenburen värme är hög, torde storleksordningen för antalet småhus med direktverkande el för uppvärmning vara den samma även idag. Om antagande görs att vardera småhus förbrukar kwh per år, exklusive hushållsel, betyder det att ungefär 443 GWh el användes för uppvärmning av småhus med 14

18 enbart direktverkande el. Det innebär att av de ca GWh el som används för uppvärmning av bostäder går närmare 32% till småhus med enbart direktverkande el. Om de cirka GWh el, som användes för uppvärmning av bostäder i länet 1998 (exklusive den el som används för uppvärmning i övriga fastigheter och offentliga lokaler), ersattes med annan lokalt utvunnen energi så skulle Norrbotten kunna bidra med ytterligare elenergi, motsvarande nära halva årsproduktionen i den kvarvarande Barsebäckreaktorn (Norrbottens Energikontor, 2000). Länets totala elförbrukning för 1998, uppdelat i användarkategorier kan utläsas i figur 4:2. I tabell 4:2 redovisas den totala elförbrukningen samt fördelningen mellan de olika användarkategorierna för respektive kommun. Elförbrukning för järnvägstransport är ej medräknad då det inte varit möjligt att erhålla uppgifter avseende detta varken på kommuneller länsnivå. Elförbrukning, uppdelat på användarkategorier, i Norrbotten 1998 GWh Kommun Jord-, skogsbruk, Industri El- och Off. Bostadshus Övriga Övrigt Tot. elförbr. fiske värmeverk Förvaltning fastigheter Arjeplog 1,2 88,5-12,2 43,4 9,6 2,4 157,3 Arvidsjaur 2,4 21,2-25,5 64,2 16,4 2,9 132,6 Boden 12,7 26,1 4,1 90,8 223,4 31,5 4,2 392,8 Gällivare 1,5 958,0 1,8 61,0 170,0 32,0 6, ,6 Haparanda 2,4 32,1 2,0 19,6 62,9 8,0 1,1 128,1 Jokkmokk 1,7 23,5 4,8 22,3 60,4 10,8 2,3 125,8 Kalix 8,4 377,1 1,1 22,6 168,5 13,1 3,7 594,5 Kiruna 1, ,0 20,4 65,7 145,6 31,9 12, ,4 Luleå 28,0 692,4 20,6 166,6 458,4 68,9 43, ,0 Pajala 3,8 13,0 5,5 20,0 73,7 11,7 1,1 128,8 Piteå 11, ,9 6,6 66,0 335,8 60,9 4, ,8 Älvsbyn 4,1 31,9 1,1 19,4 67,7 10,1 1,4 135,7 Överkalix 2,3 11,9 0,2 11,5 35,1 8,5 1,4 70,9 Övertorneå 3,6 9,6 2,1 11,3 40,4 3,5 0,2 70,7 Totalt 84, ,2 70,3 614, ,5 316,9 86, Tabell 4:2 Elförbrukning, uppdelat på användarkategorier, i Norrbotten 1998 Elförbrukning i Norrbotten 1998 fördelat på användarkategorier, totalt GWh 4% 1% 1% 26% 8% 1% 59% Jord-, skogsbruk, fiske Industri El- och värmeverk Offentlig förvaltning Bostadshus Övriga fastigheter Övrigt Figur 4:2 Elförbrukningen i Norrbotten 1998, uppdelat på användarkategorier. 15

19 Diagrammet ovan visar att industrisektorn stod för den största delen (59%) av länets totala elkonsumtion Motsvarande siffra för Sverige var 37%. Vidare kan de olika kommunernas elförbrukning utläsas i figur 4:3 nedan. Luleå-, Piteå-, Kiruna- och Gällivare kommun har en markant högre elförbrukning än de övriga kommunerna, vilket dels beror på att industrierna i dessa kommuner är mycket energikrävande, och dels att dessa kommuner är befolkningsmässigt stora. I Luleå kommun förbrukade industrin 1998, främst genom SSAB Tunnplåt AB och AGA Gasol, ungefär 692 GWh. Motsvarande siffra för Piteå kommun var ungefär GWh, och då främst genom AssiDomän Kraftliner samt SCA Packaging Munksund AB. För Kiruna kommun var industrisektorns elförbrukning GWh med LKAB som storförbrukare. Industrisektorns elförbrukning i Gällivare kommun motsvarade 958 GWh och de större förbrukarna där var LKAB och Boliden (Aitik). Kommunernas elförbrukning 1998, GWh GWh Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Figur 4:3 Kommunernas elförbrukning 1998, GWh. I Norrbotten var elförbrukningen år 1998 totalt GWh, vilket betyder att elförbrukningen per invånare var cirka kwh. I riket var motsvarande siffra för elförbrukning kwh per person. Det betyder att elförbrukningen i Norrbotten per person var nästan kwh mer än riksgenomsnittet, vilket kan förklaras av de energikrävande industrierna samt det kallare klimatet. Elförbrukningen per person i länets olika kommuner år 1998 kan ses i figur 4:4 nedan där visas också elförbrukningen per person exklusive industrins förbrukning och den raka linjen motsvarar genomsnittsvärdet för hela landet.(energimyndigheten,1999). 16

20 Elförbrukning per person 1998, kwh förbr.kwh /pers. förbr.exkl.industri kwh/pers. Sverige förbr.kwh/pers. Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Figur 4:4 Elförbrukning per person i Norrbottens län år 1998, kwh. 4.2 Fjärrvärme Produktion I Norrbottens län finns femton fjärrvärmeverk fördelade på tretton av länets kommuner. Arvidsjaurs kommun är den enda kommunen i länet som för närvarande inte har något fjärrvärmeverk. Dock pågår arbete för att ett sådant skall upprättas. Kiruna-, Luleå- och Piteå kommun har, förutom i centralorterna, även mindre fjärrvärmeverk. Dessa mindre fjärrvärmeverks produktion och bränsleåtgång redovisas ej separat utan är inräknade i respektive kommuns värden. Den totala bränsleförbrukningen för framställning av fjärrvärme i Norrbottens län 1998 var GWh. Den levererade mängden fjärrvärme motsvarade GWh. Enligt Svenska Fjärrvärmeföreningen levererades det under 1998 ungefär 45,4 TWh fjärrvärme från landets samtliga fjärrvärmeverk. Det innebär att Norrbottens fjärrvärmeverks leveranser motsvarade ca 4% av Sveriges totala fjärrvärmeleveranser Den procentuella fördelningen av bränslen som använts för produktion av fjärrvärme i Norrbottens län kan utläsas i figur 4:5 nedan. 17