*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "*) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen."

Jörgen Svensson
för 8 år sedan
Visningar:

Så tillverkas el Elproduktionen i Sverige består främst av vattenkraft och kärnkraft. Dessa svarar tillsammans för över 90 procent av elproduktionen.

Energi finns till exempel i olja, kol, naturgas, biobränslen, avfall, uppdämt vatten och uran samt vind och solstrålning.

1 Så tillverkas el Elproduktionen i Sverige består främst av vattenkraft och kärnkraft. Dessa svarar tillsammans för över 90 procent av elproduktionen. Resten produceras främst med fossila bränslen genom värmekraft. En liten del av vår el kommer från vindkraft. Energi är en källa som behövs för att vi ska få värme, ljus och olika arbeten utförda. Energi finns till exempel i olja, kol, naturgas, biobränslen, avfall, uppdämt vatten och uran samt vind och solstrålning. El är en energibärare, det vill säga el transporterar energi från ett kraftverk till en plats där energin ska användas. El är alltså ett alternativ till tankbilar, tankbåtar, lastbilar, lastbåtar, gasledningar och oljeledningar. Om energikällan och omvandlingen till el i kraftverket är miljövänliga, kan vi använda hur mycket el som helst. Vattenkraften dominerar i Sverige och i Norden. Hur mycket el som kan produceras beror på nederbörden i form av regn och snö. Ett normalår produceras ca 65 TWh el med vattenkraft. År med lite nederbörd, så kallat torrår, kan produktionen bli 50 TWh, medan våtår kan ge över 75 TWh. Regnvatten och det vatten som bildas vid snösmältningen under våren och försommaren sparas i stora vattenmagasin. I magasinen lagras vattnet för att användas under vinterhalvåret. Då är elbehovet som störst i landet. Allt vatten lagras dock inte. Hela året produceras en viss mängd el. Kärnkraften kompletterar vattenkraften. På vintern, hösten och våren utnyttjas den så mycket som möjligt. Sommartid är kärnkraftverken avställda i omgångar för underhållsarbete och bränslebyte. Sveriges numera reaktorer kan ge ca 65TWh per år. Medan vattenkraften främst produceras i norrländska älvar är kärnkraftverken lokaliserade till södra och mellersta Sverige. Under vissa tider på året, främst vintertid, räcker inte kärnkraften och vattenkraften. Då körs värmekraftanläggningar. I så kallat kraftvärmeverk produceras både el och värme, som utnyttjas i fjärrvärmesystemen i våra tätorter. Kondenskraftverk producerar enbart el och släpper ut spillvärmen utan att den tas tillvara. Dessa kraftverk använder biobränslen, olja, naturgas och kol. Till värmekraftanläggningar räknas också gasturbiner. Det pågår en ständig handel med el mellan Sverige och grannländerna. Det finns en nordisk elbörs. Med ett gemensamt elförsörjningssystem i Norden kan resurserna användas på bästa sätt för ekonomi och miljö. Elproduktionen har ökat i Sverige. Från 1970 till mitten av 80-talet steg elproduktionen från ca 60 TWh till nivån 140 TWh. El har ersatt andra energiformer, främst fossila bränslen. Den största ökningen har skett inom industrin och bostadsuppvärmningen.

2 Om olika energislag Den helt dominerande energikällan för alla aktiviteter på jorden är solen. Solenergin finns i form av ständigt flödande elektromagnetisk strålning som kan utnyttjas direkt eller indirekt, t.ex. genom att bindas i gröna växter genom fotosyntesen. Solenergin finns också som lagrad energi i form av kol, olja och naturgas. Det här är källor som inte förnyas. Energikällor som inte har sitt ursprung i solen är värme från jordens inre, tidvattenvågor och kärnenergi. Globalt sett är den lagrade, icke-förnybara energin dominerande för människans aktiviteter. Något som i ett längre tidsperspektiv är orimligt. Vid jämförelser mellan olika energikällor är därför frågan om huruvida källan är förnybar eller icke-förnybar viktig. De vanligaste energislagen och deras användning Förnybara energikällor: Sol Värme och elgenerering Vind Elgenerering Vatten Elgenerering Bioenergi Värme, el och drivmedel (biogas, etanol) Icke-förnybara energikällor: Fossila bränslen Olja Drivmedel, värme och elgenerering Kol El och värme Naturgas El, värme och drivmedel Uran Elgenerering Torv* Värme *) P.g.a. den låga tillväxttakten kan torven inte betraktas som förnybar trots att den brukar räknas till gruppen biobränslen. Källor: och

Solenergin finns också som lagrad energi i form av kol, olja och naturgas. Det här är källor som inte förnyas.

3 1. Fyll i ordlistan. Ange alla böjningsformer. 1. energiantuotanto 2. polttoaine 3. öljy 4. maakaasu 5. jäte 6. tuottaa 7. varastoida 8. ydinvoimala 9. kunnossapitotyö 10. lämpövoimala 11. hyödyntää 12. hukkalämpö 13. sähkönhuoltojärjestelmä 14. lämmitys 15. säteily 16. uusiutuva 17. uusiutumaton 2. Tolka till svenska. 1. Aurinko-, vesi- ja tuulivoima ovat uusiutuvia energianlähteitä. 2. Sademäärä vaikuttaa siihen, kuinka paljon sähköä voidaan tuottaa. 3. Ydinvoimaa hyödynnetään mahdollisimman paljon niinä vuodenaikoina, jolloin vesivoima ei riitä kattamaan energiantarvetta. 4. Lämpövoimala tuottaa sekä sähköä että lämpöä, kun taas lauhdutusvoimala tuottaa ainoastaan sähköä. 5. Sähköntuotanto on kasvanut voimakkaasti 70- ja 80-luvuilta lähtien. 6. Tulevaisuudessa on löydettävä vaihtoehtoja uusiutumattomille energianlähteille, kuten öljylle, hiilelle ja maakaasulle.

2. Sademäärä vaikuttaa siihen, kuinka paljon sähköä voidaan tuottaa. 3. Ydinvoimaa hyödynnetään mahdollisimman paljon niinä vuodenaikoina, jolloin vesivoima ei riitä kattamaan energiantarvetta. 4.

4 3. Fyll i tabellen med s-passiv i alla tidsformerna. Vad heter verben på finska? VERB INFINITIV PRESENS IMPERFEKT PERFEKT/ PLUSKVAMPERFEKT lagra lagras lagras lagrades lagrats använda avveckla belasta bygga framställa generera hitta lägga ner omvandla producera vädra

5 4. Tolka satserna till svenska. Använd s-passiv. 1. Puolet kaikesta energiasta tuotetaan tuodulla uraanilla. 2. Riippuen energiatyypistä ja siitä, kuinka energiaa tuotetaan, kuormitetaan ympäristöä eri tavoin. 3. Öljyä ja kaasua tuotetaan varmasti vielä kauan. 4. Suurin öljykenttä löydettiin Norjassa vuonna Öljyä käytetään esimerkiksi muovin ja lääkkeiden valmistuksessa. 6. Bioenergia voidaan polttamalla muuttaa lämpimäksi vedeksi tai höyryksi. 7. Monet tuulivoimalat on tähän asti rakennettu maalle.

Öljyä ja kaasua tuotetaan varmasti vielä kauan. 4. Suurin öljykenttä löydettiin Norjassa vuonna 1969. 5.

Relevanta dokument

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.