C-UPPSATS. Vattenkraft samhällsekonomiskt lönsamt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Vattenkraft samhällsekonomiskt lönsamt?"

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:010 Vattenkraft samhällsekonomiskt lönsamt? En studie om hur samerna, sportfisketurismen och miljön påverkas av en vattenkraftsutbyggnad i Kalixälven Fredrik Morin Luleå tekniska universitet C-uppsats Samhällskunskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2006:010 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/010--SE

2 Vattenkraftsutbyggnad samhällsekonomiskt lönsamt? -En studie om hur samerna, sportfisketurismen och miljön påverkas av en vattenkraftsutbyggnad i Kalixälven FREDRIK MORIN Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Lärarutbildningen Samhällskunskap C Vetenskaplig handledare: Annica Sandström

3 Sammanfattning Uppsatsen belyser vilka faktorer som påverkar om en utbyggnad av vattenkraft i Kalixälven är samhällsekonomiskt lönsamt med beaktande av olika näringar samt de eventuella miljöeffekter som uppstår. Teorin utgörs av centrala begrepp ifrån en cost-benefit kalkyl. Under arbetet med uppsatsen har ett tydligt mönster utkristalliserat vilket utmynnat i följande. De slutsatser som dragits av studien är fördelar som ökad elförsörjning, intäkter samt ökad sysselsättning. Förlorade forssträckor orsakar ekonomiska förluster på grund av minskad fisketurism och naturupplevelsen av en fritt strömmande fors, vilket också drabbar turister och fritidshusägare i omgivningen. En annan faktor som talar för ett bevarande är om området anses riksintressant för naturvård eller friluftsliv. Vidare om åtgärden stör koncessionsrenskötseln i älvdalen när betesmarker och bosättningar översvämmas, vilket samerna får en viss ekonomisk ersättning för. Miljön i älven påverkas negativt av externa effekter som kvicksilverfrigörelse och koldioxidutsläpp. Erosionen och sedimentationen påverkar bottenfaunan, flora och vattenvegetationen vid stränderna försvinner. En annan faktor som talar för ett bevarande är att åtgärden medför stora skador på landskapsbilden och sällsynta växtsamhällen slås ut, skogs och jordbruksmark med biologiskt värdefulla deltan samt angelägna biotoper för utter, strömstare, älg och ren förstörs. Naturliga lekplatser, vandringsmöjligheter och reproduktion minskas. Odlad lax och öring påverkar den genetiska variationen. Det är svårt att sätta ett pris på dessa miljöeffekter, men alla fördelar och alternativkostnader bör ingå i en fullständig samhällsekonomisk kalkyl. Enligt miljöbalken skall värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och en långsiktigt god hushållning tryggas. Dock går ett riksintresse för försvaret alltid före, vilket det inte är i det här fallet Att vattendraget är orört är en ytterligare faktor som talar för dess bevarande. Som en ytterligare slutsats kan konstateras att de upptäckta negativa externa effekterna i studien ger fler alternativkostnader än fördelar med en vattenkraftsutbyggnad av Kalixälven. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod och material Disposition Teoretisk referensram Cost-benefit kalkyl Faktorer som påverkar en utbyggnad av Kalixälven Prövning av vattenverksamhet Vattenkraftens påverkan på miljö, samerna och sportfisketurism Miljöpåverkan Samisk näring Sportfisketurismen Analys och slutsatser Diskussion...31 Referenser...32

5 1. Inledning Frågor om vem som innehar rätten att nyttja naturresurser som skog, malm, jord samt vattendrag har varit omtvistade sedan urminnes tider. Denna uppsats fokuserar på nyttjandet i kontrast med bevarandet av naturresurser. I vårt samhälle ställs ofta ekonomisk tillväxt mot kraven på ekologisk balans i naturen och hushållning med knappa resurser är en central fråga inomnationalekonomin. I kontrast med bevarandet av nationalälvarna finns samhällets behov av att säkerställa tillgången på el och energiförsörjning. Turismnäringen är en starkt växande framtidsbransch och betydelsefull för länet där upplevelseturism, ekoturism och sportfisketurism ingår som viktiga grenar, vilka sätter naturen i främsta rummet samt är starkt beroende av den för fortsatt överlevnad. Samerna är även beroende av markerna för sin försörjning. De skilda synsätten gällande bevarande eller nyttjande av den förnyelsebara naturresursen fick mig intresserad av bakgrundsfaktorerna runt denna problematik. I denna uppsats vattenkraften. Är en utbyggnad av vattenkraften förenlig med en långsiktig 1 hållbar utveckling?, det vill säga en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov, (Bruntland, 1987, s. 263). 1.1 Bakgrund Till nationalälvar räknas Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven samt ett antal andra vattendrag. Även biflöden och källflöden är skyddade. I dessa vattenområden är alla former av vattenkraft, vattenreglering eller överledning av vatten förbjudna enligt miljöbalkens (MB) 4 kapitel 6 (Naturhistoriska riksmuseet & Svenska naturskyddsföreningen, 2002) 1 Begreppet hållbar utveckling kan tolkas på många olika sätt, vilket delvis förklarar dess breda användning. En klar innebörd är dock att råvaru- och energianvändningen måste effektiviseras. En vanlig tolkning är också att fördelningen måste bli mer rättvis, såväl mellan generationer som mellan länder (www. ne.se). 4

6 Enligt Boverket (2000) anses den rika kulturmiljön i glesbygden vara en nationell tillgång för att skapa en kulturmiljöbaserad verksamhet inom turism. Vidare anses dessa geografiska områden i glesbygden och skärgården utgöra en stor regional resurs inför framtiden, vilket skulle kunna leda till att kulturlandskapet bevarades och utvecklades samtidigt som turistnäringen gynnas. De områden som framträder som intressanta för turismnäringen är nordöstra Småland, Tornedalen, fjälltrakterna på gränsen mellan Norr- och Västerbotten samt centrala Ångermanland (Boverket, 2000). Vidare anses inte Sveriges framtida behov av energi att öka utan snarare minska. Även satsningen på biobränslen bedöms ha goda förutsättningar och stöd till investeringar kommer att göras på uppemot 200 miljoner kronor de närmaste åren. I förlängningen kan Sverige ha förutsättningar att exportera biobränslen. Genom avregleringen av elmarknaden inom EU bedöms inträdet i förlängningen ge effekter på utvecklingen inom den svenska elmarknaden (Boverket, 2000). År 2002 antogs en ny energiproposition (2001/02:143) av riksdagen som löd enligt följande: ( ) Den svenska energipolitikens mål är enligt propositionen att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall dessutom skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle, (Naturvårdsverket, 2005). Marie Granlund, ordförande i näringsutskottet menar att vattenkraften är den renaste energikälla som vi har (www.sportfiskarna.se). Sportfiskeförbundets generalsekreterare reagerade kraftigt mot uttalandet och redogjorde för den stora inverkan som vattenkraft har på naturvärden, friluftsliv och sportfiske i synnerhet (ibid). Kampen om naturen är en konflikt som pågått över 500 år och började med den svenska statens kolonisering av lappmarken där samerna bebodde norra Sverige långt innan staten hade detta i åtanke. Det finns många intressenter som berörs i 5

7 älvdalarna av beslut om utbyggnad av vattenkraft; såsom samebyar, besöksnäringen, fiskeintresserade och staten/länsstyrelsen. Det stora antalet aktörer medför att konkurrenssituationer lätt uppstår i områdena gällande vattendragens bevarande och utnyttjande, om naturvård och andra former av markanvändning ( Samebyarna, 2000). Sådana frågor blir åter aktuella i och med att riksdagen vill trygga tillgången på el och energi på kort och lång sikt samt skapa en effektiv och hållbar energianvändning. Ansvaret för att skydda naturtillgångar, unika vildmarksområden samt den biologiska mångfalden anses inte lika prioriterade på den politiska dagordningen. Vilka faktorer påverkar då om en utbyggnad av Kalixälven är samhällsekonomiskt lönsam? 1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar om en utbyggnad av vattenkraft i Kalixälven är samhällsekonomiskt lönsamt med beaktande av olika näringar samt de eventuella miljöeffekter som uppstår. Syftet resulterar i följande frågeställningar: Vilka faktorer utgör grunden för en utbyggnad av vattenkraften? Hur påverkas olika näringar av en utbyggnad av vattenkraften? Hur påverkas miljön i älvar där vattenkraften byggs ut? 1.3 Avgränsningar Frågeställningen avgränsas till att omfatta hur rennäringen och sportfisketurismen påverkas av en utbyggnad av vattenkraften samt hur miljön i älvar påverkas av en utbyggnad av vattenkraften och inte Kalixälven specifikt. Jag studerar inte heller hur hela turismnäringen påverkas av en utbyggnad av vattenkraften. Ingen fullständig samhällsekonomisk kalkyl kommer heller att utföras. Vidare kommer ingen beräkning utföras av miljöeffekter samt hur lokalbefolkningen drabbas av en kraftverksutbyggnad i form av ekonomiska och sociala värden. 6

8 1.4 Metod och material I detta avsnitt redogörs för val av material och tillvägagångssätt för studiens genomförande. För att uppnå syftet har jag valt att använda mig av kvalitativa litteraturstudier. Uppsatsens empiriska material baseras på studier kring offentliga dokument och avhandlingar som berör naturresursutnyttjande ur olika intressenters perspektiv. Den kvalitativa metoden menar Svensson (1996) går på djupet och bygger på verbala formuleringar. I den ingår frågan vilka faktorer som avgör om det är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga ut nationalälven Kalixälven. Jag försöker få förståelse för hur olika näringar, människor och miljön påverkas av en framtida utbyggnad av vattenkraften. I min studie rör denna förståelse turistnäringen, samer och staten/länsstyrelsens perspektiv. De källor som studien baserar på har tyngdpunkt i olika förhållningssätt, vilket medför att problematiken runt frågan om naturresursens bevarande eller nyttjande tenderar att beskrivas ur olika perspektiv. Kraftbolagens och statens synsätt fokuserar mer på nyttjande än bevarande, vilket står i kontrast till samernas och turismnäringens synsätt som är mer för ett hållbart nyttjande. Naturvårdsverket och sportfiskeförbundet har också liknande synsätt om bevarandefrågor och markanvändning. Det är viktigt att beakta dessa olika synsätt vid studier av rapporter för att göra bedömningar avseende markanvändning och miljöförstöring. Källornas tillförlitlighet får anses god beroende på att den SOU- rapport som används i studien är författad av personer som har kunskap i ämnet. 1.5 Disposition Uppsatsen innehåller 6 kapitel. Kapitlet 1 ger en introduktion i ämnet i form av dess syfte, frågeställningar och metod. Den teoretiska referensramen för studien redogörs i kapitel 2. Kapitel 3 beskriver de faktorer som påverkar en utbyggnad av vattenkraft. Den påverkan som vattenkraften har på miljön, samerna och sportfisketurismen beskrivs i kapitel 4. Dessa kapitel utgör studiens resultat. Kapitel 5 utgör en analys där den teoretiska utgångspunkten vävs samman med studiens syfte och frågeställningar. I kapitlet beskrivs även de slutsatser som studien lett till. Avslutningsvis förs en diskussion i kapitel 6 om fördelar och 7

9 alternativkostnader med en vattenkraftsutbyggnad av Kalixälven samt förslag på fortsatt forskning. 8

10 2. Teoretisk referensram I detta kapitel redogörs för studiens teoretiska referensram i form av de centrala begrepp som behövs för att uppfylla syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar om en utbyggnad av vattenkraft i Kalixälven är samhällsekonomiskt lönsamt samt kunna svara på frågeställningarna om hur rennäringen respektive sportfisketurismen påverkas av en utbyggnad av vattenkraften och hur miljön i älvar påverkas av en utbyggnad av vattenkraften. 2.1 Cost-benefit kalkyl I min modell används cost-benefit analysen som en anologi för att utreda vilka vilka faktorer som påverkar om en utbyggnad av vattenkraft i Kalixälven är samhällsekonomiskt lönsamt samt hur samer och sportfisketurismen påverkas av en utbyggnad. I min modell utgår jag från välfärdsekonomiska utgångspunkter, men i studien utförs ingen beräkning om en vattenkraftsutbyggnad av Kalixälven leder till minskad eller ökad välfärd. I modellen definieras och identifieras projektets effekter i form av fördelar och externa effekter som ger alternativkostnader för samhället. I en fullständig c-b kalkyl ingår kvantifiering och värdering av projektets effekter, avsikt med min modell är endast att beskriva dessa effekter. Vidare ingår diskontering till ett nuvärde, beräkning av nettonuvärdeskvoten samt känslighetsanalys. Ovanstående steg beskrivs för att läsaren skall erhålla en helhetsbild. Eftersom c-b kalkylen inte följs till fullo utförs inte dessa beräkningar, beroende på att resultatet inte skulle bli helt tillförlitligt. En cost-benefit kalkyl (samhällsekonomisk kostnads/intäktskalkyl) avgör om samhället har fått det bättre eller sämre med en viss åtgärd. Med samhället menas vanligtsvis alla medborgare inom en nation. Dylika kalkyler består av beräkningar utav samhällets fördelar och kostnader menar Mattsson (1988). Huvudmålet med c-b kalkyler är att uppskatta effekterna för samhället (ibid). Brukligt i utredningsmetoden är att undvika värderingar av fördelarna för att 9

11 istället beskriva dessa. Den slutliga analysen har som mål att ge svaret på vilken åtgärd eller projekt som ger den lägsta samhällsekonomiska kostnaden (www.ne.se). Ett krav på en c-b kalkyl är att vid beräkning av kostnader utgå ifrån samhällets alternativkostnad för att sedan undersöka hur den skall fastställas anser Mattsson (1988). Det finns en risk i företags- eller hushållsekonomiska kalkyler att bortse från anmärkningsvärda effekter för samhället som miljöförstöring genom alltför snäva avgränsningar. Viktigt blir att utreda de verkliga fördelarna och alternativkostnader för samhället (www.ne.se). Mattsson (1998) menar att kostnaderna skall mätas i form av upptäckt av alternativkostnader. ( ) Med alternativkostnad avses värdet av det man förlorar vid bästa användning av resurserna, (Mattsson, s. 43). Han menar att om arbetskraft nyttjas i en ekonomi med full sysselsättning kan lönen vara en god måttstock på samhällets alternativkostnad i form av reducerad produktion inom ett annat område. Eftersom den intressanta beståndsdelen är samhället skall en studie utföras av vad det går miste om t ex. arbetskraft, kunnande mark etc (ibid). Ett annat krav på c-b kalkylerna är att de skall ha utgångspunkt i en välfärdsteori som har anknytning till dess användningsområde. Med c-b kalkyler går det att ta mått på välfärden i samhället, med det menas att vi avser att ha det så bra som möjligt. Med andra ord skall teorin tala om för oss hur vi går tillväga för att avgöra om välfärden i ett samhälle stiger eller sjunker. Vidare ge information om vilka positiva och negativa välfärdseffekter som finns. En teori som avgör välfärdsökningar i samhället utgår från Hicks/Kaldor kriteriet, vilket har som utgångspunkt om vinnarna kan överkompensera förlorarna så innebär åtgärden en välfärdsökning för samhället, (Mattsson, 1988 s. 31). Det första steget i kalkylen är välfärdsdsekonomiska utgångspunkter. Det handlar om vad som menas med ökad eller minskad välfärd och hur vi skall veta om en åtgärd minskar eller ökar välfärden. Målet är att uppnå så hög välfärd i 10

12 samhället som är genomförbart. Därför krävs det redskap för att vi ska kunna avgöra ifall välfärden minskar eller ökar menar Mattsson (1998). Mattsson (1998) menar att nästa steg i kalkylen är att definiera projektet. I detta ingår noggrant bestämmande av förutsättningarna för kalkylen t ex vid val av lokalisering av en flygplats är det viktigt att klarlägga vilken turtäthet som förutspås för flyget. Det är också viktigt att undersöka och jämföra konsekvenserna av ett nollalternativ, vilket kan sägas vara det ursprungliga läget om ingenting görs. Enligt Mattsson (1998) utgör den tredje åtgärden att identifiera projektets effekter. När projektet och det nollalternativ som är tänkt att jämföras har tydliggjorts, gäller det att identifiera alla effekter som drabbar medborgarna. Det kan vara svårt att bedöma vilka effekter som anses vara kostnader samt fördelar inom samhället. En ny väg innebär att vissa trafikanter kommer fortare fram men medför kanske också ökad olycksrisk. Trafikökningen innebär troligen också ökat buller för vissa människor, (Mattsson, 1998 s. 14). Vidare hur väljs kalkylperioden, det vill säga den tid som kalkylen omfattar? (ibid). Nästa steg i kalkylen anser han är kvantifiera och värdera projektets effekter. När alla effekter beaktats gäller det att kunna härleda dem till fördelar och kostnader vid olika tidpunkter. ( ) vi kan mäta hur många kilo äpplen och päron ( = kvantifiering) vi får i vår trädgård och med hjälp av ett marknadspris kunna uttrycka vår skörd i kronor ( =värdering), (Mattsson, 1998 s. 14). Mattsson (1998) anser att det ibland är tvunget för vissa faktorer att göra avkall på principen med fördelar och kostnader. Eventuellt klaras kvantifieringen av t ex miljöeffekter som antal gram kvicksilver i vattnet, men kanske räcker inte kunskaperna eller resurserna till för att prissätta effekten på miljön. Vissa 11

13 effekter kanske inte går att kvantifiera. En beskrivning får i detta fall anses nöjbart. Enligt Mattsson (1998) kan det liknas vid en negativ extern effekt, på grund av att nettofördelarna är lägre för samhället än för det företag som åsamkat förlusterna. I en monetär (pengamässig) värdering tillkommer utöver investeringskostnader kalkylvärden för luftföroreningar, vilken ofta förknippas med externa effekter menar Mattsson (1988). Det finns även positiva externa effekter beroende på att nettofördelarna är ansenligare för samhället än för den beståndsdel som effekten åsamkat menar Mattsson (1998). Andra negativa externa effekter när vattenkraft produceras är förstörda naturupplevelser för turister i trakten, eftersom de inte erhåller någon ekonomisk kompensation anser Mattsson (1998). Vidare existerar ingen marknad för orörd natur eller bullerfri miljö i vårt land. Faktorer för att beräkna dessa värden kan vara kostnader för resor som sker till den orörda naturen idag eller differenser mellan fastighetspris ibland hus som ligger nära motorvägen och de hus som ligger längre bort enligt Mattsson (1998). Till nu har en ström i framtiden av fördelar samt kostnader erhållits. Ifall intresset är ringa för vilken tidpunkt dessa inträffar, räcker det med att addera fördelar och subtrahera kostnader för att få fram projektets nettovärde enligt Mattsson (1998). Nästa steg i kalkylen är diskontering till ett nuvärde. Stor del av nyttor och kostnader kan infalla i framtiden. Därför måste de räknas om, diskonteras för att de skall gå att jämföra med de kostnader samt nyttor som finns idag. Följande åtgärd är att beräkna nettonuvärdeskvoten. Den talar hur om hur mycket vi får tillbaka per satsad krona enligt Mattsson (1988). Eftersom samhällsekonomiska beräkningar ofta innehåller inslag av osäkerhet kan en känslighetsanalys göras, vilken går ut på att undersöka hur känsliga resultaten är för förändringar (Statens institut för kommunikationsanalys, 2005). När 12

14 teoridelen har behandlats skall vi nu övergå till den empiriska delen av studien och de faktorer som talar för en utbyggnad av vattenkraften i Kalixälven. 3. Faktorer som påverkar en utbyggnad av Kalixälven Som nämnts tidigare tillhör Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven samt ett antal andra vattendrag gruppen nationalälvar. Även biflöden och källflöden är skyddade. I dessa vattenområden är alla former av vattenkraft, vattenreglering eller överledning av vatten förbjudna enligt MB kap 4 6 (Naturhistoriska riksmuseet & Svenska Naturskyddsföreningen, 2002). Vilka faktorer utgör grunden för en utbyggnad av vattenkraften? Undantag i MB kan dock göras för sådan vattenverksamhet som bara innebär obetydlig miljöpåverkan. Det skulle kunna användas till elproduktion men de ekonomiska förutsättningarna är sämre eftersom ett fåtal terawattimmar (TWh) kan produceras. I riksdagens vattenkraftsplan har 3 TWh upptagits av de 6 TWh som kvarstår. Naturresurslagen har avslagit 1 av dessa TWh (SOU 1995:139 ). Den eventuella utbyggnadspotentialen i de fyra nationalälvarna bedöms till ca 5 TWh ifall miljöhänsynen utvidgas vid anläggandet. De befintliga anläggningarna väntas erhålla lägre effektet på grund av att miljöfrågor inte hade samma prioritet på dagordningen när vattendomarna fastställdes. Ifall de skulle omprövas kommer vederligen minimikraven på avtappningen i befintliga strömfåror att ökas, vilket väntas ge ett bortfall i produktionen på ca 0,5 TWh. (ibid). Faktorer som påverkar kostnaden för elproduktion är avhängiga om den produceras i befintliga kraftverk eller nyproduceras. Om elektriciteten produceras i redan befintliga kraftverk ligger den rörliga kostnaden bland 1.5 och 3 öre per kwh (SOU 1995:139). 13

15 När det gäller nyproduktion beräknas kostnaden ske med lägre exploateringsgrad med hänsyn till miljösynpunkt till öre per kwh. I kostnaden ingår realränta 4%, en avskrivningstid på 50 år och en driftkostnad om 5 öre per kwh. När kraftverksanläggandet ägde rum vid Klippen angavs en produktionskostnad om ca 50 öre per kwh (ibid).enligt Mattsson (1998) medför en anläggning av vattenkraft en investeringskostnad om ca 200 miljoner kronor. Finns det ytterligare faktorer som påverkar ett beslut om en utbyggnad av vattenkraft? 3.1 Prövning av vattenverksamhet Det finns ett antal regler utanför miljöbalken som kan åberopas för att generera skydd för vatten, exempelvis status som nationalälvar och naturreservat varav de senare har ett bindande skydd. Dock är detta inte för evigt eftersom nationalälvarna inte är upptagna i grundlagen. I praktiken innebär det att det räcker med ett riksdagsbeslut för att lösa upp skydden. De vattendrag som berörs av EU:s habitatsdirektiv hör dock till undantagen men i skrivandes stund är de relativt få vattendrag som omfattas. Det finns även brister i MB: 7 kapitel gällande skyddet av vattendrag, om naturreservatets syften inte motverkas får nämligen vattenföretag ändå utföras! ( Naturhistoriska riksmuseet & Svenska Naturskyddsföreningen 2002, s. 81). För att definitivt hindra exploatering krävs att myndigheterna anger en noggrann beskrivning beträffande reservatsföreskrifternas syften. Vid nyplanering av mark- och vattenanvändning måste en intresseavvägning äga rum enligt 3 kap MB hushållningsbestämmelser. Ifall Naturvårdsverket rangordnar vattendrag som riksintressant för naturvård innebär det att t. ex reglering av vattendrag, vägbyggen, och försvarsanläggningar som kan innebära märkbara skador stoppas. Rennäringen, yrkesfisket samt friluftslivet kan utgöra intressen för riket och utgöra en övervägande faktor till naturvårdens sida. (Naturhistoriska riksmuseet & Svenska Naturskyddsföreningen 2002,). 14

16 Det finns även andra faktorer som kan utgöra riksintressen för riket: Men energiproduktion, kommunikationer, och försvaret kan också vara riksintressen, och är det ofta. I så fall ska intressena vägas mot varandra en viktning som naturvårdsintresset ofta, åtminstone innan Miljöbalkens tillkomst, förlorat. Ett riksintresse för försvaret går alltid före. Men man får i detta sammanhang inte glömma att även vid denna avvägning ska Miljöbalkens inledande paragraf (1:1 MB) användas. Denna säger att Miljöbalken ska tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och att långsiktigt god hushållning tryggas. (ibid, s. 83). Nedanstående skäl har talat för naturvården gentemot utbyggnaden av vattenkraft vid utredningar: Vattendraget är orört Handlingen stör rennäring, fiske, turism och/eller frilufslivet Området är riksintressant för naturvård eller frilufsliv Vattenkraftföretaget är inte i synnerhet lönsamt, företrädesvis inte i jämförelse med det ekonomiska värde som kullkastas Åtgärden innebär stora skador på landskapsbilden Sällsynta växtsamhällen och hotade arter kommer att slås ut Ingen grundlig miljökonsekvensbeskrivning har utförts, vilket krävs enligt 6 kap MB, (Naturhistoriska riksmuseet & Svenska Naturskyddsföreningen, 2002, s. 83). På hemsidan för Svensk energi går att läsa följande: Vattenkraften hyllas idag som en förnyelsebar energikälla fri från utsläpp. Anläggningstekniken har blivit skonsammare mot naturen, men miljökraven har samtidigt skärpts, (www.svensk energi. se). Sammanfattningsvis är faktorerna som talar för att för att bygga ut vattenkraften främst ny energi som är förnyelsebar samt ökad sysselsättning. Faktorer som talar emot en utbyggnad av Kalixälven är att den är orörd eller om handlingen stör rennäring, fiske eller turism. Vidare om vattenkraftsföretaget är lönsamt i jämförelse med det ekonomiska värde som kullkastas eller om åtgärden medför stora skador på landskapsbilden. Hur påverkas då samerna, sportfisketurismen och miljön i älvar av en utbyggnad av vattenkraften? 15

17 4. Vattenkraftens påverkan på miljö, samerna och sportfisketurism Detta kapitel utgör studiens empiriska del. Under rubriken 4.1 beskrivs de miljöeffekter som uppstår i samband med att vattenkraften byggs ut i älvar globalt och regionalt. De faktorer som beaktas är dammarnas påverkan samt infrastrukturens inverkan i utbyggda älvar. Under rubrikerna 4.2 och 4.3 beskrivs hur samerna och sportfisketurismen påverkas av en vattenkraftsutbyggnad. 4.1 Miljöpåverkan Hur påverkas miljön i älvar där vattenkraften byggs ut? En utbyggnad av vattenkraft medför mycket stora ingrepp i naturen. När fallhöjden används för kraftproduktion förändras och utarmas växt- och djurlivet. De arter som är beroende av vatten som strömmar utarmas och ersätts med arter från insjöar. Genom anläggandet av dammar tvingas vattnet rinna genom turbiner i kraftverket istället för i den naturliga älvfåran med torrlagda forsar och fall som resultat. Andra kända miljöeffekter av vattenkraft är att stora markområden hamnar under vatten, skogs- och jordbruksmark utarmas med biologiskt värdefulla deltan. Äldre kulturmiljöer som i vissa fall innefattar fornminnen förloras. Vidare medför anläggandet en avsevärd förändring av stränder vid älvar och sjöar samt att de naturliga perioderna av högvatten förbytts mot lågvatten och vice versa (Naturhistoriska riksmuseet & Svenska Naturskyddsföreningen, 2002). Den globala påverkan som sker vid reglering av vattendrag är att nedbrytningen påskyndas av organiskt material som medför att koldioxid frigörs. Vid miljöanpassningar av vattenkraften beräknas koldioxidfrigörandet utgöra 0,3-16

18 0,5 miljoner ton koldioxid årligen. I de norrländska älvarna utgör medelvärdet 2,4 g koldioxid per kwh. När vattnet regleras beräknas ca 5g koldioxid utgå per kwh, men uppgiften är dock relativt osäker (SOU 1995:139). När vatten avleds från den ursprungliga forssträckan med hjälp av tunnlar eller turbiner leder det vattenföringen blir lägre och ett torrare mikroklimat uppstår. I synnerhet drabbas 2 oceanisk moss och lavvegetation, vilka är beroende av hög luftfuktighet. Vid dämningen urlakas det kvicksilver som tidigare varit bundet i marken ur i vattnet. Urlakningen av kvicksilver tilltar när överdämningsområdet innehåller torvmark. Växlande vattenstånd resulterar i växlande syreförhållanden, vilket medför att kvicksilvret omvandlas till metylkvicksilver. Denna form av kvicksilver lagras i näringskedjorna och kan medföra att halterna av kvicksilvet i fisken blir otjänlig för konsumtion (SOU 1995:139). Vattenvolymen ökar i dammarna, vilket påverkar transporten av ämnen till havet. Dock visar studier att kvävet som forslas till Östersjön är mindre i reglerade än oreglerade vattendrag. Det växlande vattenståndet medför att strandzonen förändras och blir onaturligt bred av vattnets variationer, vilket orsakar ökad erosion och sedimentation. Detta medför att strandzonen blir otjänlig för växt- och djurliv på grund av att många arter är beroende av den. Erosionen och sedimentationen inverkar också på bottenfaunan. När temperaturen i vattnet ökar ändras näringsförhållanden, vilket påverkar plankton och 3 pelagiska insekter som i sin tur inverkar negativt på fiskfaunan (ibid). När flödet utslätas minskar den naturliga vårfloden i storlek och strandzonen i älvens nedre delar reduceras. De ekologiska miljöerna minskar vilken ger en 2 Oceanisk moss och lavvegetation har att göra med oceanerna (www.ne.se). 3 Pelagiska insekter är insekter som lever i vatten (ibid). 17

19 negativ inverkan på artrikedomen. Backsvalan är ett exempel på en art som drabbas eftersom den brukar nyeroderade sandåsar för häckning när den är beroende av insekter som lever i dessa sandåsar. Andra kända miljöeffekter är att floran och vattenvegetationen vid stränderna försvinner liksom förändringar i vattenkvalité och nivåer för grundvatten. Även angelägna biotoper för utter, strömstare, älg och ren blir förstörda och tillgången på mat reduceras för många fåglar ( Naturhistoriska riksmuseet & Svenska Naturskyddsföreningen, 2002). Fiskens vandringsmöjligheter uppströms hindras när vattenvägarna stängs av när dammar anläggs. Även vandringen nedströms påverkas eftersom en betydande del av flödet sker genom turbiner där fisken skadas. De arter som främst drabbas är lax, öring och harr. Anläggande av fisktrappor är en åtgärd som kan underlätta passagen. Beklagligen existerar få lekplatser i reglerade vattendrag ovanför dammarna. Strömhastigheten inverkar även negativt på spridningen av kärlväxter (SOU 1995:139). När forssträckorna minskar påverkas naturliga områden för fiskarnas reproduktion i form av lekplatser. När reproduceringen minskar sker utsättning av lax och öring som odlas, vilket påverkar den genetiska variationen i stammarna beroende på att urvalet är för litet samt att en genetisk anpassning äger rum till förhållandena i odlingsanläggningarna (SOU 1995:139). Laxen som är en vandrande fisk tappar sina lekplatser och faunan av fisk ändrar sammansättning med genetisk utarmning som följd (Naturhistoriska riksmuseet & Svenska naturskyddsföreningen, 2002). En annan risk med utsättning av odlad lax och öring leder till konkurrens med det vilda beståndet på grund av att de inte hybridiserar (SOU 1995:139). En förändring i artsammansättningen har uppmärksammats mellan öring och lax i reglerade forssträckor, sträckor som harren också är beroende av (ibid). 18

20 Utbyggnad av vattenkraft medför även en inverkan när infrastrukturen byggs i form av ökad tillgänglighet till tidigare orörda områden, vilket medför ökade risker för markslitage och störningar på djurlivet när turismen tilltar samt risker för tjuvjakt. Detta står i kontrast med bevarandevärdet för områdena i fjällen på grund av den ekonomiska potentialen för turismen. Anmärkningsvärt är att de fyra nationalälvarna innefattar de enda oreglerade vattendragen i Europa (Ryssland undantaget) och med ett europeiskt synsätt särskilt betydelsefulla ur ett ekologiskt- och ekonomiskt perspektiv (ibid). Vilken påverkan har då vattenkraften på olika näringar? 4.2 Samisk näring En av frågeställningarna var hur samerna påverkas av en utbyggnad av vattenkraften? Rennäringens stora geografiska utbredning leder till kontakt och kamp med andra markanvändare och intressen. Ingreppen under 1900-talet har lett till att betesmarker styckats upp, vinterbetet minskat, flyttningarna försvårats och att renarna störts under känsliga perioder. Under 1900-talet har kraftverksdammar byggts ut, med undantag för nationalälvarna har varje älv i Sápmi blivit reglerad (Samebyarna, 2000). Vattenkraften har varit av nationellt intresse av den orsaken att den utgör en mycket viktig del i landets elförsörjning, uppemot 85 % produceras i Norrlands älvar. Femton kraftverk och fem stora magasin som snuddar vid Laponias gränser har anlagts i fjälldalarna. Regleringen av Luleälven har medfört att stora markarealer, bosättningar och betesmarker med ett rikt växt- och djurliv hamnat under vatten. Vattenkraftsutbyggnaden har medfört mycket negativa förändringar för den samiska befolkningen och företrädesvis renskötarna (ibid). Utbyggnaden av vattenkraften är den åtgärd som enskilt haft den i särklass största betydelse för omdaningen av fjällområdet. Vattenregleringarna som huvudsakligen utfördes från till 1970-talet medförde att älvfåror torrlades och att stora arealer betesmark överröstes när vattenkraftsdammar anlades. Älvdalarna har stort värde för renskötseln, på grund av dess goda betesmarker. 19

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Vattenfall Vattenkraft AB

Vattenfall Vattenkraft AB Vattenfall Vattenkraft AB Vattenkraft/Miljöåtgärder Pite havsbad 2012 0507 Thord Lindström PY-MP Elproduktionssystemet 2 Vattenfall Vattenkraft AB enskilt, på nätet och i branschen Konkurrans utsatt marknad

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg

Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg 2 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska alltid en behovsbedömning genomföras. Behovsbedömningen är en analys

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 2 Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är

Läs mer

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Dnr 20xx.yyyy Behovsbedömning MKB Datum 2011-03-01 1 (6) Detaljplan för HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Finspångs kommun, Östergötlands

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Dikning skyddar vägen

Dikning skyddar vägen 1 Foto: Torbjörn Svensson Dikning, dikningsjord och andra överskottsmassor ska hanteras med hänsyn till kringliggande miljö, artrikedom samt natur- och kulturskyddade områden. Sådana arbeten får inte utföras

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Tobias Gunnarsson, Planarkitekt Christina Marmolin, Miljöchef

Tobias Gunnarsson, Planarkitekt Christina Marmolin, Miljöchef 2 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska alltid en behovsbedömning genomföras. Behovsbedömningen är en analys som leder fram till ett ställningstagande om huruvida

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:

Läs mer

Del av Torshälla-Mälby 8:1

Del av Torshälla-Mälby 8:1 Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (8) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-05-20 SBN/2011:392 1.25 Planavdelningen Karolina Ehrén, 016-710 10 31 Samrådshandling Detaljplan för Del av Torshälla-Mälby

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer