Finsam, samordningsförbund och de samhällsekonomiska effekterna Rapportskiss

Transkript

1 Finsam, samordningsförbund och de samhällsekonomiska effekterna Rapportskiss Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Till er som deltar i processen Tack för all feedback och allt material ni skickat in Vi har nu omarbetat vår text och den kommer nu till er som en första version av vår rapport Fortfarande med FRÅGOR OCH UPPMANINGAR MED VERSALER inne i texten det vi vill diskutera då vi ses Vi har också gjort våra allra första testkalkyler mest för att se hur de kan se ut. Dessa vill vi verkligen diskutera då vi ses Natuuurligtviss har vi vare sej språkkorrigerat eller stavvvningskorrrrrigerat denna gång heller Ska bli kul att ses igen

2 Finsam - rapportskiss sid 2 1 INLEDNING 1.1 Finsamverksamheten och de ekonomiska effekterna Sedan några tillbaka sker s.k. finsamverksamhet i form av samordningsförbund i ett antal kommuner och regioner runt om i landet. Denna verksamhet ska följas upp och detta ska redovisas till regeringen i maj och december Av ett antal skäl har det varit svårt att få fram data, underlag och modeller för den ekonomiska utvärderingen av detta. Vi har blivit kontaktade för att se om det går att hitta en förenklad form för sådan utvärdering som ger meningsfulla svar både lokalt och för riksplanet. Detta är resultatet av en sådan utvärdering. 2 SYFTE OCH SAMMANHANG 2.1 Syfte Utvärderingens syfte har varit att identifiera de mest frekventa målgrupperna från finsamverksamheten och för dessa ta fram typkalkyler som belyser * utanförskapets kostnader för dessa målgrupper * vilka ekonomiska vinster som uppstår av framgångsrik rehabilitering på kort sikt (rehabeffekten) * effekter på lång sikt av detta (investeringseffekten) * fördelning av förändrade kostnader/och intäkter mellan olika samhällsaktörer till följd av en lyckad rehabprocess. 2.2 Arbetsmodell Arbetsmodellen har i dennautvärdering styrts av tidsförhållanden och resurstillgången. Med de förutsättningar som förelegat (kort om tid och begränsad budget) har vi valt att arbeta med vad vi kallar scenariometoden eller karriärmetoden. Lite förenklat innebär den att man för valda typpersoner inom de valda målgrupperna beskriver och identifierar insatsmönster innan och efter det att en rehabprocess genomförts. I detta fall med eller utan insatser från ett samordniungsförbund. Detta insats- eller konsumtionsmönster kvantifieras och prissättes och presenteras i form av socioekonomiska kalkyler. Arbetet har byggt på en samverkan mellan oss som utredare/forskare och representanter från ett antal samordningsföbund. Arbetsprocessen är interaktiv och baseras på ett antal arbetsseminarier (i detta fall 3 st ). Vid dessa seminarier sker den ovan beskrivna identifierings- kvantifierings- och värderingsprocessen. Mellan seminarierna har slutsatserna dokumenterts och kommuniserats med de ingående samordningsförbunden. Metoden har stora likheter med det som i andra sammanhang kallas folkusgrupper

3 Finsam - rapportskiss sid Avgränsningar Som vi inledningsvis har påpekat har denna studie skett under begränsad tid med begränsade resurser. Därför kan det vara viktigt att peka på vilka konsekvenser det får för resultaten och deras generaliserbarhet. Då man ska studera effekterna aven preventiv insat eller en rehabinsats har man att följa logiken i figuren nedan. Man ser vilket problem som ska lösas, vilka resurser som stoppas in för att hantera detta, vilka insatser som genomförs och därefter vilka effekter det ger på den enskilde. Inget av detta kommer vi att studera. Vi kommer att fokusera på bildens sista steg effekternas ekonomiska konsekvenser Men inte heller detta är riktigt sant eftersom vi inte ska studera vilka rehabeffekter de olika samordningsförbundens insatser ger utan rehabeffekternas ekonomiska konsekvenser. I figuren nedan illustreras studiens fokus. Vi kommer i ett första steg att diskutera vilka ekonomiska konsekvenser utebliven rehabilitering ger business as usual scenariot. Därefter kommer vi att ställa detta mot scenariot att en rehabprocess lyckas. Huruvida detta verkligen sker helt eller delvis, ligger utanför ramen för denna studie

4 Finsam - rapportskiss sid 4 Metodmässigt har vi alltså arbetat med det vi kallar scenariometoden, vilket vi gjort i många andra studier. Detta innebär att de kostnader vi kommer fram till bygger på den sammanvägda kunskapen hos ett tjugotal personer för de berörda samordningsförbunden med god kunskap om de egna verksamheterna och deras klienter. Erfarenhetsmässigt ger detta en mycket god och träffsäker kunskap, men på en översiktligt nivå. Idealet vore nasturlgitvis att basera kalkylen på registerdata, men detta har inte låtit sig göra här. Vi är också begränsade till fyra olika typkarriärer att räkna på. Vår uppgift har varit att fånga dessa med så hög grad av representastivit som möjligt. Nasturligtvis kan de inte inrymma alla de individuella variationer som denna komplexa målgrupp innehåller. Den inledande texten om utanförskapets utseende och mekansimer är kortfattad och fragmentarisk (för en utförligare analys av detta se reflistan). Vi har koncenterat vår text till att beskriva de fyra karriärerna, hur vi tänkt kring dessa och kostnaderna för detta utanförskap FLER RESERVATIONER???? HUR BÖR VI FORMULERA OSS HÄR???

5 Finsam - rapportskiss sid 5 3 VAL AV MÅLGRUPPER FÖR STUDIEN 3.1 En diffus och sammansatt problematik I den ursprung liga projektplane för studien var angivet att vi skulle studera fyra olika målgrupper nämligen följande; missbruk, rygg/rörelseorgan, psyk ohälsa, arbetslöshet och unga. Efter dialog med de i studien ingående samordningsförbunden och uppdragsgivaren valde vi att i stället utgå från en grupp av klienter som samtliga har en diffus, sammansatt, mångtydig problematik av ungefär det slag som i bilden nedan. De personer som står långt från arbetsmarknaden har ofta en diffus och sammansatt problematik som består av många olika delar. Bakom en oförmåga att försörja sig kan finnas språksvårigheter, psykisk ohälsa, missbruk. Ofta består problematiken av många olika delar som hänger samman och lika ofta är det diffust både vad som är underliggande orsaker och vad som är mer manifesta konsekvenser av dessa orsaker. Erfarenheten och många studier visar att de personer som ligger långt från arbetsmarknaden och därmed inte försörja sig själva inte bara saknar arbete och förmåga att försörja sig själva. De har ofta behov av en komplex och sammansatt vård- och rehabilitering. Många gånger både av psykiatrisk och somatisk natur. Men man saknar stundtals utbildning, yrkeserfarenhet, kunskap om hur man agerar på en arbetsplats etc. Många saknar också fungerande och positiva sociala nätverk. Det går att identifiera några olika mekanismer bakom denna problematik. En första är att personerna som tillhör målgruppen har en sammansatt problematik som gör att ingen enskild aktör har ansvar för

6 Finsam - rapportskiss sid 6 eller ser helheten bakom de problem som finns vilket i sin tur leder till att insatserna kring den enskilde inte samordnas utifrån ett sådant helhetsperspektiv En annan mekanism är just det diffusa i problematiken. Eftersom den är diffus och svår eller mångtydig är det inte självklar vare sig vilken aktör som har kunskap om den eller vilken aktör som har ansvar för att hantera den. Många gånger saknar man både personal och metoder för att arbeta med det diffusa och sammansatta En följd av dessa båda mekanismer är att dessa personer är mycket tids- och arbetskrävande, svåra att diagnosticera och svåra att upprätta en samlad handlingsplan för. Konsekvenserna av detta är att dessa personer inte får behandling, får felaktig behandling, får en behandling som inte ger önskat resultat och i värsta fall motverkar det resultat man vill uppnå och som en konsekvens av detta ramlar mellan stolarna. En konsekvens av detta är att många personer under lång tid lärt sig leva med sin problematik i utkanten av välfärdssystemen. Eftersom gruppen både är diffus, ansvaret för eventuella insatser är oklart och att detta lett till både passivisering och bristande motivation hos de berörda kan man kanske tala om ett partiellt osynliggörande eller möjligtvis otydliggörande av gruppen och dess samlade behovsbild. Det är här samordningsförbundet kommer in i bilden som an aktör med ansvar för det komplexa, sammansatta och diffusa. 3.2 En lång förhistoria och komplicerad försörjningssituation En stor del av de, framförallt äldre, som kommer till samordningsförbunden har en lång förhistoria av många olika och sällan samordnade rehabiliteringsinsatser. Insatser som många gånger har misslyckats eftersom de inte haft ett helhetsperspektiv eller inte samordnats. Den yngre gruppen uppvisar en något annorlunda bild ofta med inslag av osynlighet, social isolering, mobbing och skolmisslyckanden som ibland/vare sig har upptäckts eller åtgärdats. I den mån insatser har sketts har de ofta varit partiella och riktat sig mot de akuta symptomen och sällan mot de underliggande orsakerna. Det råder en tämligen samfälld bild från de deltagande samordningsförbunden om att få (som mest 10-20% vid högkonjunktur) personer i målgruppen på egen hand eller inom ramen för samhällets traditionella åtgärder skulle förmå ta sig in på arbetsmarknaden. Man anger också att i dagsläget är det också få (10% är en siffra som anges) som har full arbetsförmåga. Men man säger också att det är få (även här anges siffran 10%) som i dagsläget helt saknar arbetsförmåga. Den resterande gruppen på cirka 80% anger man har idag viss men inte full arbetsförmåga. Men man säger också att för många i denna grupp finns med rätt insatser och med rätt motivations- och stödarbete en rimlig sannolikhet om att uppnå full arbetsförmåga Det föreligger alltså ett stort gap mellan samhällets nuvarande förmåga att ta till vara målgruppens arbetsförmåga och vad som skulle vara möjligt. Låt oss med dessa siffror göra ett räkneexempel med utgångspunkt i 100 personer illustrerade i tabellen nedan. Vi tänker oss att i dagsläget är det endast 10 av 100 personer som genom egna initiativ eller dagens konventionella insatser kommer i arbete. Detta leder till med en tänkt månadslön på kronor till ett samhällsvärde på cirka 2.75 Mkr/år (17.000*12*1.35*10) Om däremot målgruppen innehåller 80 personer med begränsad arbetsförmåga som med rätt insatser (t.ex. till följd av insatser frrån samordningsförbundets sida) skulle kunna komma i arbete och att detta arbete sker på nivån 50% arbetsförmåga ser vi i tabellen att det totala årliga samhällsvärdet av detta produktionstillskott uppgår till 11 Mkr. Totalt sett skulle målgruppen kunna tillföra ett årligt samhällsvärde på Mkr per år i stället för 2.75 Mkr per år. En differens med faktorn 5. Denna differens utgör ett sorts första mått på den potentiella möjligheten av effekterna av en framgångsrik och samordnad rehabinsats

7 Finsam - rapportskiss sid 7 Helt i arbete Delvis i arbete Ej i arbete Summa Dagens situation Värde 2.75 Mkr Möjligt situation Värde 2.75 Mkr 11 Mkr Mkr Differens Värde 0 11 Mkr 0 11 Mkr Då personer (onödigtvis??) marginaliseras och inte kan försörja sig själva uppstår två typer av effekter. Dels upphör eller minskar deras förmåga att försörja sig själva, deras produktionsvärde (det man skulle kunna kalla deras BNP-bidrag eller generella bidrag till folkhushållet) och dels kommer de att nyttja olika välfärdstjänster i vårt samhälle. Den första gruppen av effekter illustreras i räkneexemplet ovan. Dessa välfärdstjänster i sin tur består av två slag. Kostnader för deras försörjning och kostnader för olika vård- och rehabiliteringsinsatser. Försörjningen för människor i partiellt eller totalt utanförskap är ofta en väv eller ett pussel av flera olika försörjningskällor som variera från fall till fall. Komplexitetens i försörjningen illustreras i figuren nedan STÄMMER BILDEN NEDAN??? HJÄLP OSS GÄRNA ATT MODIFIERA!!! UNGEFÄR SAMMA BILD ÅTERKOMMER BLAND KEDJORNA NEDAN

8 Finsam - rapportskiss sid 8 I den del av målgruppen för samordningsförbunden som vi här studerar förefaller det vara så att * unga i hög grad är försörjda via ekonomiskt bistånd (i vissa fall anger man siffran upp till 90%)och i mindre omfattning av försäkringskassan * att en hel del unga dessutom har sin ekonomiska försörjning via föräldrar eller på andra informella vis

9 Finsam - rapportskiss sid 9 * att för gruppen äldre förefaller försäkringskassan vara huvudförsörjare (siffran 80% nämns) och i mindre omfattning A-kassa * för gruppen i sin helhet nämns siffran 50% som försörjningsbördan som drabbar försäkringskassan, en något mindre andel ekonomiskt bistånd och A-kassa med den minsta andelen * männen förefaller i större utsträckning än kvinnorna belasta A-kassa * det förefaller också finnas en dynamik så att då man blir utförsäkrad inom A-kassan utvecklar man en behovs- eller symptombild som i första skedet belastar sjukvården och i ett senare skede försäkringskassa och ekonomiskt bistånd för att få försörjning * en del av denna förändring skulle man lite tillspetsat kunna kalla en byråkratisk diagnos- och symptombild en annan del speglar mer verkliga upplevda symptom och sjukdomssignaler

10 Finsam - rapportskiss sid 10 4 DESSA FYRA KARRIÄRER SKA VI STUDERA UTIFRÅN ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV 4.1 Rehabiliteringsvinst och rehabiliteringsavkastning I denna studie kommer vi att fånga utanförskapets kostnader för den målgrupp som ingår i de olika samordningsförbundens verksamheter. Vi kommer att göra detta genom att (av skäl som vi redan inledningsvis kommenterat) göra oss skyldiga till en överförenkling av verkligheten. Vi kommer att mejsla fram fyra olika typkarriärer, typscenarios eller typindivider som ingår i målgruppen. Naturligtvis föreställer vi oss inte att vi i dessa fyra karriärer fångar alla målgruppens variationer och komplexitet, men utifrån de begränsningar i arbetsförutsättningar som föreligger och utifrån de medverkande samordningsförbundens uppfattningar har vi valt dessa som tillräckligt representativa för att fånga en stor del av målgruppen. Härigenom har vi också valt bort ett antal andra målgrupper som sålunda inte kommer att studeras inom ramen för denna rapport t.ex.. missbruk, personer med en tydlig somatiskt problematik i till exempel rörelseorgan och/eller rygg. Vi kommer att i det följande mejsla fram ett livspanorama för var och en av dessa fyra karriärer och därefter omvandla dessa bilder till en kalkyl över de samhällskostnader deras utanförskap kan komma att skapa. I de diskussioner vi haft med samordningsförbunden har vi funnit att det finns två dimensioner som varit väsentliga att lyfta fram för att beskriva dessa karriärer. Den ena av dessa är kön. Utanförskapets utseende är väsentligt annorlunda för män än för kvinnor. Den andra dimensionen är ålder. Äldre personer utanförskap skiljer sig starkt från de yngres. Det handlar bl.a. om en starkare outsideridentifikation som ofta är svårare att bryta ju mer den fördjupats. Vi kommer här inte att ställa priset för detta utanförskap i relation till kostnaden för de insatser eller effekten av dessa insatser som sker inom ramen för samordningsförbunden. Detta är något som ligger utanför vårt uppdrag. Men med utgångspunkt i figuren nedan skisserar vi översiktligt hur en sådan beräkning kan gå till. Varje ekonomisk beräkning måste ha ett referensalternativ något att jämföra med. I figuren nedan ser vi att alternativet till en rehabinsats inom ramen för samordningsförbundet är vad vi kallar inga insatser alls eller insatser som idag (business as usual scenariot). I det ena fallet har vi ett kvarvarande utanförskap med alla dess kostnader i det andra fallet har vi ett upphört eller reducerat utanförskap med minskade kostnader som följd. Men vi har också kostnaderna för den rehabilitrerande insatsen

11 Finsam - rapportskiss sid 11 Om man bryter ner processen i steg får man följande resonemang * vilka är kostnaderna för ett visst utanförskap K(U) * vilka är kostnaderna för en viss rehabinsats - K(R) * vilken reduktion av utanförskapet leder denna rehabinsats till - R(U) * vad ger det för ekonomiska effekter i form av minskade kostnader för utanförskap - K (RU) * skillnaden mellan utanförskapets kostnader och det reducerade utanförskapets kostnader plus kostnaderna för rehabprocessen är den rehabiliteringsvinst som uppstår V(R) = K(U) K(RU) + K(R) * kvoten mellan rehabvinsten och rehabkostnaden är den kortsiktiga avkastningen på rehabinsatsen A(R) = V(R)/K(R) Denna kalkyl kan först göras på årsbasis och därefter, vilket rimligtvis borde vara det mest meningsfulla, ur ett flerårsperspektiv eftersom en framgångsrik rehabprocess i viss mån är en kortsiktigt engångskostnad, medan intäkterna i bästa fall är något som genereras år efter år Låt oss illustera med ett ränkeexempel. Ludde är 20 år gammal och på väg in i ett utanförskap som sannolikt kommer att leda till långvarig eller rentav livslång sjukskrivning, arbetslöshe och/eller/förtidspension. En insats för att få honom tillbaka till samhället bestånde av utbildning, psykotreapi, arbetscoaching m.m.beräknas kosta kronor. Är detta lönsamt om vi samtidigt vet att den årliga kostnaden fär denna typ av utanförskap uppgår till cirka kronor? På ett års sikt är rehabvinsten vid en total återgång till arbetslivet = kronor. Dsv en förlust på kronor. På fem års sikt är vinsten (med 4% diskontering) = kronor. Avkastningen på denna process uppgår till / = xxx, Med andra ord ger en lyckad rehabprocess på fem års sikt en avkastning på mellan 3 och 4 gånger insatsen. Eller annorlunda uttryckt; om var tredje person i rehabprocessen återgår till arbete under de kommande fem åren har processen varit lönsam,även om de två övriga helt har misslyckats i sin rehabprocess.. Ur ett livlångt perspektiv blir avkastningen ännu större ( )/ = 15 gånger insatsen

12 Finsam - rapportskiss sid Yngre & äldre Att definiera vad som kan anses vara yngre eller äldre målgrupp i en studie av detta slag är ingen självklarhet. Det finns i samhällets olika administrativa system en mängd brytpunkter man skulle kunna använda sig av för att särskilja gruppen yngre från de äldre. Det finns också andra skäl att välja olika brytpunkter. HÄR BEHÖVER VI YTERLIGARE HJÄLP MED BRYTPUNKTERNA MELLAN ÄLDRE OCH YNGRE Vid 18 års ålder blir man myndig och ekonomiskt och juridiskt ansvarig för sitt eget liv, vilket skulle kunna vara en gräns. Vid 20 års ålder överförs vårdansvar i vissa fall från ungdomsverksamheten och övertas av vuxenverksamheten. Vid 25 års ålder blir många psykiska ohälsotillstånd så tydliga att de får en diagnos. Vid omkring 25 års ålder blir också många unga klara med sin högskoleutbildning och klara att gå ut i arbetslivet på allvar och skaffa sig egen bostad. Ofta är det coskå vid denna ålder man bildar familj. På så sätt kan man säga att beroendet av föräldra generation reduceras vid denna ålder. Försäkringskassan har en tydlig brytpunkt vid 29 års ålder På samma sätt omdefinierar arbetsförmedlingen tidsrymden för begreppet långtidsarbetslös vid xx år VILKA ÄR DESSA BRYTPUNKTER??? Efter diskussion med de deltagande samordningsförbunden valde vi att i denna studie se det som att vi diskuterar två åldersgruppe med delvis olika konsumtionspanorama då det gäller välfärdstjänster till följd av utanförskap. En yngre grupp från år. Och en äldre grupp från år. Vår bild är att utanförskapets omfattning och utseende skiljer sig starkt åt mellan dessa grupper vad gäller. * styrkan i utanförskapet och karaktären av detta * förhistoria innan man kommer till samordningsförbundet * behov av insatser för att bryta utanförskapet * svårigheter att bryta utanförskapet * MER??? * MER??? Samordningsförbundens representanter trycker på några skillnader som kan vara värda att notera * den äldre gruppen är mera förankrad i sitt utanförskap som därmed är svårare att bryta dels till följd av den tydligare outsideridentiteten och dels till följd av den passivitet detta leder till * den äldre gruppen har skaffat sig en livsstil som bygger på utanförskapets identitet och livsförhållanden * å andra sidan har den äldre gruppen ofta en annan vuxenroll och arbetslivserfarenhet att falla tillbaka på om man lyckas med rehabprocess * den yngre gruppen har ännu inte skapat sig någon vuxenidentitet vilket gör att de inte har några referenspunkter t.ex. kring arbetslivet Därmed kan man inte med säkerhet sig att den ena eller andra av dessa två grupper är svårare att rehabilitera än den andra. Det handlar snare om att det kräver helt olika typer av insatser

13 Finsam - rapportskiss sid Män & kvinnor Vi har också i vår analys valt att separera könen i den ekonomiska analysen eftersom den bild som växt fram är att det finns betydande skillnader. Lite förenklat och något tullspetsat kan man säga att män är mera utagerande och mera beroende av arbete som identitetsskapande faktor men socialt mera ensamma isolerade. Kvinnorna är mer inåtvända i sitt utanförskap, mer passiva, men mer socialt aktiva. Mer preciserat är den bild vi fått från samordningsförbunden följande HÄR HAR VI GJORT EN BRUTTOLISTA ÖVER DE SVAR VI FÅTT VI SKULLE GÄRNA VILJA DISKUTERA DEM DÅ VI SES. NÅGRA AV SVAREN ÄR MOTSTRIDIGA * männen tenderar oftare att se sig som arbetslösa medan kvinnorna oftare ser sig som sjuka * kvinnorna får i hög omfattning försörjning från försäkringskassorna (65% i vissa fall) * männen har större inslag av A-kassa och ekonomiskt bistånd * kvinnorna söker sig i större utsträckning än männen till vård * då männen söker sig till vården kan det handla om socialt mer acceptabla sjukdomar såsom ryggont * den psykosociala problematiken hos kvinnorna handlar ofta om diffusa besvär, depression, sorg, värk * kvinnorna tenderar att vända misslyckandet inåt medan männen kan vända sina misslyckanden mot myndigheterna * män är mera utagerande i sitt utanförskap får konflikter på jobb eller hemma oftare alkohol med i bilden än hos kvinnorna * myndigheterna tenderar att satsa på fler och dyrare utredningar på män än kvinnor * skillnaderna mellan män och kvinnor är mindre i de yngre åldersgrupperna * HJÄLP!!! FLER TYDLIGA SKILLNADER??? Utifrån skillnaden i utanförskapsmönster mellan män och kvinnor och mellan yngre och äldre kommer vi nu fram till de fyra typkarriärer vi baserar den ekonomiska kalkylen på. Innan vi går in på själva karriärerna finns det skäl att peka på några saker * genom att välja dessa fyra grupper har vi, av skäl som vi angivet ovan, medvetet valt bort ett antal andra grupper man skulle kunna göra en ekonomisk kalkyl kring

14 Finsam - rapportskiss sid 14 * det gemensamma för alla fyra är att deras problematik är en sort kombination av att vara både diffus och sammansatt * en följd av detta är att det vare sig är självklart för olika rehabaktörer vari problemet består eller vem som har ansvar för att hantera det * beskrivningarna är naturligtvis grova och generaliserande och försöker fånga ett sorts genomsnittligt mönster för gruppen som helhet * vi formulerar oss medvetet på ett ganska konkret och tillspetsat vis för att bilden av vilken sorts personer vi talar om ska bli så tydlig som möjlig * detta kan stundtals leda till tanken att det vi målar fram är en sorts överdriven karikatyr, men det vi beskriver är de fyra typkarriärer som de berörda samordningsförbundens representanter beskriver som rimligt representativa HÅLLER DU MED OM NEDANSTÅENDE??? Det finns några gemensamma drag hos alla karriärerna * deras problem är komplexa och sammansatta och består av flera olika delar som samverkar * det råder en sorts oklarhet kring vad som är ytliga symptom och vad som är de underliggande orsakerna * de flesta har ganska snabbt gått in i en utanförskapsroll eller outsideridentitet där passivitet och upplevd hjälplöshet inte är obetydliga inslag * man kan hos många ana inslag av dålig självkänsla som en del av grundorsaken till deras situation * påfallande många har svag eller begränsad utbildningsbakgrund svaga sunda sociala nätverk växt upp i familjer med likartade mönster (det sociala arvet) svag förankring i det svenska samhället, ibland av etniska skäl eller språkskäl men ibland också till följd av socialt utanförskap * MER??? * MER??? KRING VÅRA FYRA KARRIÄRER HAR VI NU MODIFIERAT UTIFRÅN ERA SYNPUNKTER MEN BEHÖVER TA YTTERLIGARE EN FÖDJUPAD DISKUSSION FÖR ATT FÅ DESSA FYRA BILDER SÅ RIMLIGA OCH KONSISTENTA SOM MÖJLIGT MED ANDRA ORD; HJÄLP!!!

15 Finsam - rapportskiss sid Anna 38 år Förhistoria och nuläge Anna är 38 år gammal. Långtidssjukskriven. Hon är ensamstående, skild sedan ett antal år tillbaka. Hon har 2 barn (7 och 14 år gamla). Barnen har olika pappor. Anna lider av depression. Hon har svårt att sova. Oroar sig för barnen, ekonomin och framtiden. Hon har panikångestsymptom, kanske i kombination med astma. Hon är en ofta återkommande patient inom vården, i första hand vårdcentralen men också inom den öppna allmänpsykiatrin. Hon söker för magsmärtor, ryggont, huvudvärk. Ständig nya symptom. Hon har gått på vårdlinjen i 2-årigt gymnasium. Hon har arbetat i stort sett sedan hon blev vuxen men med många olika och ganska korta anställningar, ofta inom kommunen eller inom landstinget. Hon har en sjukpenninggrundad inkomst. Hon försörjer sig sedan fem år tillbaka år med sjukpenning respektive sjukersättning kompletterat med ekonomiskt bistånd från kommunen. Sedan skilsmässan är hon ensam försörjare. Hon har det mycket knappt ekonomiskt och lider av detta främst för bar ens skull säger hon. Båda barnens pappor har missbruksproblem och särskilt en av dem kan då han dricker bli våldsam. Hon bär sedan barndom med sig olika former av trauma. Hon kommer från ett hem präglat av både missbruk och ständiga bråk. Anna är duktig på att hålla masken utåt och visar inte för omvärlden hur sliten hon är. I vardagen gnetar hon på och gör allt för att hålla hemmet i ordning och vara en god mor. Det görs mängder av utredningar kring henne både inom sjukvården och vid försäkringskassan. Man lyckas inte riktigt hitta vari problemet ligger. Olika former av diffusa men besvärliga symptom återkommer gång på gång. Hon besöker ofta läkare och kurator på vårdcentralen. Då och då går hon till den öppna psykiatriska vården. Hon medicinerar för sömnsvårigheter, depression och ångest. Trots alla svårigheter ger hon inte upp. Hon vill fortfarande komma tillbaka. Hon kan, ofta med stöd från olika rehabhandläggare, ta några steg i rätt riktning och kommer med i någon form av rehabiliterande program som inte riktigt passar, som kanske kräver lite för mycket. Detta leder till att hon misslyckas och hamnar i ett sämre läge än innan hon inledde processen. Detta leder till att hon hamnar i en självförstärkande neråtgående spiral. Hennes barn får problem i skolan. BUP kopplas in och socialtjänsten gör utredning på barnen. Detta förstärker både hennes oro samtidigt som hennes självkänsla ytterligare försvagas Vad kommer att hända framöver? Vad kommer att hända med Anna om inget görs utöver de traditionella insatser som görs idag * hennes självkänsla kommer att gröpas ur alltmer och hon kommer till slut att helt sakna tro på sin förmåga att återvända till arbetslivet * sannolikt kommer hon att isolera sig alltmer * den psykiska problematiken tilltar och hon kommer att få alltfler vårdtillfällen i huvudsak inom öppenvården * vid tillfällen med starka panikångestattacker blir det ambulansfärd till akuten

16 Finsam - rapportskiss sid 16 * hon kommer att dämpa sin ångest alltmer med alkohol och/eller tabletter. Försäkringskassan kommer att utreda henne i flera olika steg och sannolikheten är stor att hon inte anses ha rätt till sjukpenning. Samtidigt är hon för sjuk för att arbetsförmedlingen ska anse att hon står till arbetsmarknadens förfogande. Det görs ett flertal olika rehabiliteringsutredningar kring henne av olika konsulter som kommer med kloka idéer som inte kan realiseras av en mängd olika skäl; resursbrist, insatsen passar inte hennes behov, de insatser hon behöver finns inte tillgängliga etc. Regelverket medger inte att hon prövar olika arbeten på den funktionsnivå där hon befinner sig. Socialtjänstens åtgärdsfixering kring henne blir direkt kontraproduktiv. Man ställs inför en individ med problem och är inte nöjd förrän man fixat något för henne en kurs, en praktikplats, ett bidrag etc. oavsett om man förstått problembilden kring henne eller ej Det långsiktiga utfallet för Anna är att hon vid 45 års ålder får permanent sjukersättning kompletterat med bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd. ÄR DETTA EN RIKTIG BESKRIVNING AV HENNES GRUNDPROBLEMATIK Grundproblematiken för Anna består av en mängd faktorer som sammantaget skapar stora svårigheter för henne att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden * depressionen och panikångesten kanske i kombination med sociala fobier utgör den synliga problematiken * bakom detta kan man ana den svaga självkänslan som under åren av utanförskap har förstärkts känslan av att inte duga * kanske har hon också då barnen varit små varit tillfreds med en hemma tillvaro och efter några år som sjuk tillägnat sig en livsstil/livshållning som utanför, passiv och försörjd * den ekonomiska pressen späder på detta i kombination med de regelverk i de olika systemen som gör att de insatser som erbjuds henne inte är relevanta och att det strikt ekonomiskt kanske inte ens lönar sig att gå tillbaka till arbete I grund och botten är Anna förmodligen en person som med rätt och samordna insatser över längre tid skulle kunna återta sin arbetsförmåga till åtminstone 50%, kanske i bästa fall 100% 4.5 Gunnar 40 år BERÄTTELSEN OM GUNNAR KÄNNS LITE TUNN HÄR SKULLE VI BEHÖVA MER HJÄLP

17 Finsam - rapportskiss sid Förhistoria och nuläge Gunnar är 40 år gammal och är sedan 3-4 år en långtidssjukskriven/arbetslös industriarbetare. Han lever sedan några år tillbaka med sin sambo i lägenhet. De har ett barn tillsammans. Gunnar har två barn från ett tidigare äktenskap kring vilka han har underhållsskyldighet. Han är 181 cm lång och väger 118 kilo. Med andra ord är han överviktig, med en stor del av övervikten placerad i en rejäl ölmage. Han har ryggvärk och ont i axlar och bröst liksom höfterna. Bröstsmärtorna är av psykosomatik natur. Man har efter flera undersökningar konstaterat att han ej haft infarkt eller har andra akuta hjärtproblem även om han befinner sig i en riskzon. Men i hemlighet oroar sig Gunnar mycket kring detta. Hans pappa avled efter en infarkt Man har genomfört många olika undersökningar och utredningar av Gunnar och hans besvär magnetröntgen, hjärtutredning, ryggutredning etc. Gunnar blev av med sitt jobb i samband med en omorganisation på hans arbetsplats. Innan dess hade han haft konflikter med såväl arbetskamrater som ledning. Gunnar är en socialt lite kantig person. Han har av tidigare arbetskamrater beskrivits som en av de inte alltför ambitiösa och flitiga på jobbet. Gunnar är mycket välförankrad i sin industriarbetaridentitet och kan inte tänka sig att prova andra yrken eller omskolning. Att sätta sig på skolbänken känns för honom otänkbart. Då hans rygg medger det så svartjobbar han lite inom bygg- och anläggningssektorn och pysslar med hans och sambons fritidshus. Svartjobbets extrainkomster, en låg hyra och sambons inkomst gör att paret, trots underhållsbidrag till de två barnen, har en acceptabel ekonomisk situation. Han utreds gång på gång av arbetsförmedling och försäkringskassa. Utredningarna är dyra och leder i stort sett ingenstans. Alla dessa utredningar fokuserar på det sjuka i honom och det konkreta i symptombilden. Ingen utredning får egentligen till botten med varför han, trots det diffusa i problembilden, efter så lång tid fortfarande är utanför arbetslivet. Då han blir till föremål för olika insatser anstränger han sig för att visa upp sin bästa sida Alla tycker att han är så trevlig och positiv. Hur mycket av detta som är äkta och hur mycket som är en fasad är svårt att avgöra. Han ställer upp på alla åtgärder och misslyckas lagom mycket (naturligtvis i huvudsak omedvetet) för att få ytterligare erbjudanden om rehabiliteringsinsatser och hålla sig snurrande i systemet. Han har ett starkt undvikande beteende inför konflikter och konfrontationer, inte minst i förhållande till barnen och den förra frun. I grunden har han ett dåligt självförtroende som bl.a. kommer till uttryck i olika sociala sammanhang då han av många beskrivs som underlig, en kuf, lite avvikande. Hans skolunderbyggnad är svag. Han läser dåligt. Kanske är han dyslektiker. Någon har till och med kastat fram tanken att han har en svag yttring av någon form av neuropsykiatrisk problematik Vad kommer att hända framöver? Vad kommer att hända med Gunnar om inget extraordinärt görs utan dagens insatser fortsätter som förut * han kommer alltmer och mer att definierar sig som icke arbetsför och skapa sig en identitet som outsider * arbetsförmedlingen konstatera att han inte står till arbetsmarknadens förfogande * hans sjukskrivning kommer efter många och dyra utredningar att övergå till en permanent sjukersättning

18 Finsam - rapportskiss sid 18 * kontakterna med barnen och förra hustrun blir allt mer infekterade varför vårdnadsfrågan aktualiseras. Socialtjänsten blir involverad i detta * han kommer att fortsätta komplettera med allt mer svartarbete samtidigt som hans sociala utanförskap och drag som udda kommer att förstärkas * hans drickande i kombination med spelmissbruk (enarmade banditer på puben och nätpoker) kommer att tillta. Det blir många och långa stunder av passivt tittandes framför TV:n med en ölburk i handen * som en följd av detta försämras hans psykiska och somatiska status. Han går upp i vikt. Han mår allt sämre. Det uppstår faktiska hjärtproblem, liksom drag av tungsinthet och vredesutbrott då han ärt berusad Gunnar kommer sannolikt aldrig på egen hand att lyckas ta sig tillbaka till arbetslivet, Vid 44 års ålder har han en permanent sjukersättning. Frågan är om han ens i detta skede av sitt liv har vilja och motivation för detta. Han kommer att bli försörjd av samhället och om sambon stannar kvar kanske på denna nivå få ett förhållandevis drägligt men inte gott liv. Om hans sambo ger upp och lämnar honom är risken att utanförskapet drickandet och sjukdomsbilden förvärras dramatiskt. VAD ÄR DE EGENTLIGA BAKOMLIGGANDE FAKTORERNA BAKOM GUNNARS PROBLEM??? HJÄLP!!! SJÄLVKÄNSLA??? SOMATISKA ORSAKER? PSYKOSOCIALA ORSAKER HELA LIVSSTUATIONEN. MEN HURDÅ??? 4.6 Rebecka 23 år Förhistoria och nuläge VAD ÄR EGENTLIGEN REBECKAS PROBLEM? Rebecca är 23 år gammal. Det är en ung tjej som har haft och fortfarande har det tufft i livet. Trots sin ungdom har hon erfarenhet av långa perioder av både sjukskrivning och arbetslöshet. Just nu är hon långtidssjukskriven av psykiska skäl. Hon är deprimerad. Skolan gick inte så bra. Redan på högstadiet var misslyckandet ett faktum Tiden på gymnasiets individuella program bekräftade bara detta med ännu större skärpa. Hon har mått dåligt under en lång följd av år- Hon lider av ätstörningar och skär sig själv då ångesten blir alltför hög. Hon deltar i en chatsida på nåtet där man ger varandra råd om hur man kan dölja ätstörningar och skära sig själv. Hon har genomfört ett par aborter. Hon kommer från ett hem präglat av emotionell torftighet., bråk mellan de vuxna och missbruksproblem i form av helgsupande. Stödet under skoltiden var svagt för att inte säga obefintligt

19 Finsam - rapportskiss sid 19 Till det yttre är Rebecka en snygg och prydlig tjej mån om att vårda sitt yttre. Hon lägger mycket tid och pengar både på smink och kläder. Ibland så mycket att hon inte riktigt har råd med att äta ordentligt Rebecka bor tillsammans med sin pojkvän och är lite av en levnadskonstnär. Mirakulöst tycks hon hanka sig fram med minimum av ekonomiska resurser. Hon försörjer sig på sin partner, får lite hjälp från sina föräldrar, stundtals studiemedel från CSN, mellan varven ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Hon ser till att med jämna mellanrum jobba de 14 dagar som behövs för att få SGI och därmed sjukpenning från försäkringskassan. Trots hennes skicklighet att hanka sig fram drar hon på sig skulder vilket leder till inkassokrav och kontakter från kronofogden. Hon kan till följd av sinna betalningsanmärkningar inte få kontokorto, hon blir inte accepterad av hyresvärdar ocdh kan inte ta några lån Man skulle lite tillspetsat kunna säga att Rebecka har vuxenfobi. Hon vill inte bli vuxen och hon vill inte heller ha kontakter med vuxensamhället. Även i övrigt innehåller hennes sociala liv inslag av torftighet. Hon har mest sociala kontakter på nätet. Hon är där ensam även om hon elektroniskt är tillsammans med andra. Vid en noggrann undersökning är det möjligt att man skulle kunna upptäcka inslag av ADHD eller någon anna neuropsykiatrisk diagnos hos henne. Många av hennes gamla kompisar har sprungit ifrån henne och gjort något av sina liv. Hon har halkat efter. Ingen vill väl ha mig hon väljer själv bort sig själv vid jobbintervjuer etc. Hon börjar så småningom definiera sig själv som udda. Hon hade under skoltiden god kontakt med elevhälsan, ungdomsmottagning etc. Men det är ett stort glapp till insatserna för vuxna. Nu måste hon gå via vårdcentralen och hon tycker att det inte är samma sak. Ingen ser henne. Hon får medicin men upplever inte att hon får stöd att ta tag i sitt liv. Det goda stöd hon tidigare fått från BUP, har inte följts upp från vuxenpsykiatrins sida. Glappet är för stort mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Rebecka gör inte mycket på dagarna mer än att sitta vid datorn och chatta, sminka sig, dra omkring på stan, sitta på kaféer. Utifrån ser hon prydlig ut. På insidan är hon trött, ledsen, deprimerad. Man skulle kanske kunna säga livstrött. Ser inte meningen. Den medicin hon får räcker inte. i hög grad är gom, vid sidan av den försörjning hon får från samhället, tämligen osynlig för myndigheterna. Egentligen skulle hon vilja dricka mer alkohol (alkoläsk, cider och vin) men har inte råd. Hennes haschrökande tilltar efter hand. Socialtjänsten handläggare har längre varit oroade för Rebecka och hennes framtid och satt in olika åtgärder för att stötta och hjälpa henne men hon klarar inte av att vara i grupper och de förväntningar som finns Hon straffar ut sig själv gång på gång varpå socialtjänstens engagemang falnar Vad kommer att hända sedan? FÖR OSS ÄR DET LITE GRUMLIGT VAD SOM KOMMER ATT HÄNDA REBECKA HJÄLP Rebeckas utanförskap kommer sannolikt att accelerera de kommande åren om inget anmärkningsvärt inträffar * Hon skaffar barn med olika fäder istället för att jobba. * Hon går på arbetsträning och gör påhugg inom hemtjänsten

20 Finsam - rapportskiss sid 20 * Finns risk att hon isolerar sig (med barnen). Socialtjänsten intresserar sig eftersom hon kommer från familj som är känd sedan tidigare. * Hennes kropp värker allt mer. Spänningarna har gått över i riktig värk. * Kommer med i rehabprojekt 3-6 månader som inte fungerar. Bilden är lika entydig som negativ kring Rebeckas långsiktiga framtid. Sannolikheten för att hon kommer att ta sig in i samhället, om inga extraordinära insatser görs, måste bedömas som mycket liten. Hon förfaller vara dömd till ett livslångt utanförskap, försörjd av samhället i en eller annan form Det mesta talar för att hon någon gång runt 30-årsåldern kommer att erhåller en permanent sjukersättning. Vägen dit kantas av mängder med utredningar och insatser. Man lyckas aldrig riktigt fastställa vad som är Rebeckas egentliga problem utan samhället kapitulerar VAD ÄR EGENTLIGEN REBECKAS GRUNDPROBLEM OCH VARFÖR FASTNAR HON I ETT UTANFÖRSKAP TROTS ATT HON SER UT ATT HA EN HEL DEL GODA FÖRUTSÄTTINGAR DET ÄR JU INTE EN TJEJ HELT UTAN RESURSER NEDAN HAR VI FÖRSÖKT HITTA NÅGRA FÖRKLARINGAR * ingen vuxenidentitet * svaga stödjande sociala nätverk inkl familj * dålig självkänsla * ingen skolbakgrund vilket gör henne föga anställningsbar * men i grunden ganska kapabel 4.7 Allan 24 år Förhistoria och nuläge ÄVEN ALLAN KÄNNS LITE TUNN SKULLE BEHÖVA HJÄLP ATT FYLLA PÅ HANS HISTORIA Allan är 24 år gammal och bor periodvis med sin pappa som har vissa missbruksproblem. Periodvis bor han ensam eller tillsammans med kompisar. Allan är en kille som socialt är lite udda och inåtvänd. Skolan gick inte så bra, med ett undantag datorer. Man kanske kan säga att Allan är svagbegåvad, eller möjligtvis starkt socialt understimulerad och i avsaknad av vuxenstöd kring sina studier. Han

21 Finsam - rapportskiss sid 21 genomförde gymnasietiden på det individuella programmet med måttlig framgång. Även om han kanske inte är en gigant i datorvärlden är det där han lever sitt liv Han sitter klistrad framför datorn hela nätterna och sover på dagarna. Han missköter sitt utseende och sin hygien. Går ofta i trasiga och skitiga kläder, men verkar inte bry sig. Han har egentligen aldrig varit inne på arbetsmarknaden. Allan är intresserad av musik. Han spelar trummor och drömmer om att slå igenom med sitt reggaeband eller att bli berömd programmerare/hacker. Han har lätt för att träffar människor på nätet där han kan bygga upp vilken identitet som helst. Helt annorlunda än hans tämligen trista vardag Han dricker inte mer än andra unga människor. Lite öl och kanske starksprit till helgen. Däremot har han provat droger av olika slag (ofta inhandlade via nätet) och nyttjar hasch tämligen regelbundet. Allan är aktuell både på arbetsförmedlingen och hos socialtjänsten men uteblir oftast från planerade möten. Han försover sig eller struntar helt i att komma. Han får erbjudanden om daglig sysselsättning, men känner inte att han passar in. Då han uteblir allt mer och mer drar kommunen in det ekonomiska biståndet. Hans socialsekreterare är frustrerade. Dom får inget gensvar hos Allan vad dom än gör Allan bryr sig varken om morötter eller piskor. Allan upplevs som passiv, håglös, initiativlös och ointresserad. Han har knappt styrfart i livet Vad händer sedan? Det finns få skäl att tro att Allans liv kan komma att ändras dramatiskt om inget oväntat händer. Han förefaller bli en permanent loser i livet. Sannolikheten är stor att han före 30 års ålder funnit en permanent tillvaro som försörjd av samhället. Hans liv kan då gestalta sig på följande vis * är i växlande grad försörjd via ekonomiskt bistånd (sannolikast) och försäkringskassa (mindre omfattning) * bor kanske med kompis som delar hans intressen och som också drabbas av ett partiellt utanförskap. * ökat drogberoende men som trots allt inte leder till att han blir en fullfjädrad sprutnarkoman * Ägnar sig åt lite svarta/och gråa affärer, men inget större. Säljer bredbandstid mot att de tar med mat till honom. Säljer figurer i on-linespel. * Han har en tilltagande social fobi, sömnproblem och ångestattacker. Han blir mer och mer udda. * Blir föremål för utredningar och till sist skriver psyk intyg. * Bristen på diagnos styr hans liv. Ingen tar ansvar för/tar tag i honom. Tveksamt om han skulle vilja att någon gjorde det. * Aktivitetsersättning och därefter permanent sjukersättning ÄVEN HÄR SKULLE VI VILJA FUNDERA PÅ VILKA DE UNDERLIGGANDE MEKANSIMERNA KRING ALLANS UTANFÖRSKAP ÄR * begåvning??? * psyko/socialt sammanhang???

22 Finsam - rapportskiss sid 22 * familjesituation??? * dold psykiatrisk/neuropsykiatrisk sjukdom??? * missbruk??? * hans grundläggande konstitution??? 4.8 Några avrundande reflektioner kring karriärerna NEDAN LISTAR VI I PUNKTFORM NÅGRA GEMENSAMMA DRAG VI SER HÅLLER DU MED??? * Diffusa orsaker * Varierande symptombild över tid * Sammansatta problem * Svårt att greppa * Ingen enskild aktör ser helhet eller arbetar långsiktigt * De hamnar för sin försörjning på sikt hos Fk med komplettering från soc * På kort sikt hankar sig alla fram, på lång sikt förefaller de knappast få ett gott liv * Det handlar om många år av framtida utanförskap * De yngre blir aldrig vuxna * De äldre permanentar sin outsideridentitet * Stora inslag av passivitet * Inom vården är det vårdcentralen, psykofarmaka och mängder av utredningar som dominerar

23 Finsam - rapportskiss sid 23 5 DETTA KOMMER VI ATT FÖRSÖKA RÄKNA PÅ MARGINALISERINGSEKVATIONEN Utanförskapet leder till att människor måste försörjas via de offentliga systemen. Men detta är bara en begränsad del av de kostnader som uppstår. Det uppstår en mängd indirekta effekter förknippade med detta utanförskap. Den första av dessa är alla de indirekta välfärdskostnader av olika slag som uppstår kring personer med långvarigt utanförskap. Det man skulle kunna kalla en sorts isbergseffekt kring utanförskapet. Nästa är effekter skulle vi vilja kalla marginaliseringsaccelerationen. Med andra ord ju längre man befinner sig i utanförskap desto mer tenderar man att utveckla den hjälplösa, beroende och sjuka delen av ens personlighet. Man skulle också kunna kalla det en samhällelig hospitaliseringseffekt som gör att ju längre man befinner sig i utanförskap desto mer tilltar ens behov av olika välfärdsinsatser. Den tredje effekten är att till följd av utanförskapet går samhället miste om det produktionsvärde som inte utnyttjas och som finns i stort sett hos all personer i målgruppen, även om den naturligtvis inte uppgår till 100% idag, och kanske inte ens någon gång kommer att göra detta. Men som nästan alltid och för alla är större än noll. En fjärde effekt som utgör en bieffekt eller följdeffekt av föregående handlar om de välfärdsintäkter i form av löneskatt, sociala avgifter samt utebliven moms som inte kommer samhället till del genom först utebliven produktion. Och som en följd av detta uteblivna skatteintäkter av olika slag Allt detta kan sammanfattas i vad vi skulle vilja kalla en sorts marginaliseringsekvation * marginaliseringskostnader = direkta försörjningskostnader + indirekta välfärdskostnader på kort sikt + ökade välfärdskostnader på lång sikt + uteblivna produktionsvärden + uteblivna välfärdsintäkter * M (K) = K (F) + K (VFK) +K (VFL) + K (P) + K (VFI) där K (F) = direkta kostnader för försörjning K (VFK) = de indirekta välfärdskostnader som på kort sikt är förknippade med utanförskapet. K (VFL) = de välfärdskostnader som på lång sikt tilltar till följd av den drogfrie missbrukarens fortsatta utanförskap K (P) = det produktionsvärde som inte tillförs samhället till följd av att en tidigare missbrukare trots förmåga och vilja inte får arbete börjar arbeta och producera K (VFI) = de välfärdsintäkter som inte tillförs samhället till följd av att en tidigare missbrukare inte kan börjar betala skatt, socialförsäkringsavgifter etc. eller på andra vid bidra till de kollektiva välfärdssystemen

24 Finsam - rapportskiss sid 24 6 KEDJOR OCH KOSTNADSPOSTER Vi har ställt samman en uppsättning preliminära kartor kring de insatser/aktivigteter vi kan förvänta oss kring de fyra typpersonerna. De är egentligen en blandning av de kartor vi använt i tidigare projekt. Nu behöver vi hjälp med att mejsla fram de insats-/aktivitetskartor som skall ligga till grund för kalkylen. Titta igenom kartorna och fundera på: - ÄR DET EN RELEVANT UPPDELNING I FUNKTIONELLA OMRÅDEN? FÖRSÖRJNING, BOENDE ETC - ÄR DE VALDA INSATSERNA/AKTIVTETERNA (DE MEST) RELEVANTA INOM DETTA OMRÅDE - KAN MAN KVANTIFIERA DESSA INSATSER PÅ ETT RIMLIGT SÄTT (PER MÅNAD, TILLFÄLLE, TIMME ETC) - KAN DU BIDRA MED RELEVANTA PRIS-/KOSTNADSUPPGIFTER KRING INSATSERNA

25 Försörjning Aktivitetsersättning Försörjning Läkare Utredning Sjukersättning Rehabersättning Sjuk Utredning Sjukpenning Dålig ekonomi Utredning Försörjn. stöd Studiebidrag Studerar Studielån A-kassa Inget jobb Utredning Alfakassa Aktivitetsgaranti OSA Lönebidrag Arbetar Lön Skatteintäkter Intäkt Prod. värde Släkt & Vänner Bidrag Lån

26 Försörjning - fortsättning Försörjning fortsättning Arbetar Lön Skadereglering Skatteintäkter Intäkt Prod. värde Släkt & Vänner Bidrag Lån Bedrägeri Polisutredning Egendom förlust Stöld etc Egend. skador Tid/lön drabbad Gripande

27 Beroende -vård Psykiat. vård Medicin Primärvård Övrig Somatisk och psykiatrisk vård samt medicinering Akutmottag. Utredning Somatik Operation svår. Operation medel Psykiska problem Psyk öppenv Läkarbesök PV Psykakut besök Sköterske -besök Särskilt boende Läkare Spec.

28 25% 50% Prod. bortfall 100% Sjukpenning Vårdcentral Specialist Föräldrar /Familj 25% Läkem. 50% 100% Föräldrar, släkt, vänner & Barn Utredning BUP Terapi BUP. Barn Utredn Kommun Utredn Rättsv..

29 OSA Skyddat arbete Utredning Komm. syss.proj Öppen verksamh VUX Boende & Sysselsättning Boende Nämnd Särskilt boende Behandl. hem Sysselsättning Biståndsbedömn. Rehabplan Lönebidrag Vårdplanering Rehabplanering Bostadsbidrag Försöksboende Boendestöd Lägenh. sanering

30 Utredning Soc Utredn. omhändert Missbruk HVB Avgiftning Missbruk, Brott & Straff Inbrott utredn gripande Inbrott skadereglering Inbrott kostn allmänhet Polisingr Häktningsförh. Inkassoärende Gripande Utredn Kf Arrest Brott & Straff Anhållande Rättegång Sluten anstalt Öppen anstalt Villkorlig dom Lätt Medel Svår Övervakn

31 Hela bilden Kommunen BarnUtredKom BARN Terapi Landsting Utredning BUP Rättsväsendet BarnUtredRättsv Försäkringskassan Bostadsbidrag Skyddat arbete Arbetsförmedling OSA Rehabplan Sysselsättningprojekt SYSSELSÄTTNING Kommunen Utredning Öppen verksamhet VUX Akutmottagning Operation Medel Operation Svår Landsting Läkarbesök SOMATISK VÅRD Sköterskebesök Läkarbesök Särskilt boende Kommunen Psykakut Psykiatrisk öppenvård Utredning Landsting PSYKVÅRD HVB Utredning Omhändertagande Utredning Soc Avgiftning Kommunen Landsting MISSBRUK Medicin Beroende Medicin Primv Landsting Medicin Psyk MEDICINERING FinsamKedjor Behandlingshem Boendestöd BOENDE Funktionsbedömning Kommunen Lägenhetssanering Särskilt boende Utredning boende Anhållande Häktningsförhandling Rätteg Lätt Rätteg Medel Rätteg Svår Sluten anstalt Villkorlig dom Rättsväsendet Öppen anstalt Övervakning BROTT OCH STRAFF Inkassoärende Utredning Kf Arrest Gripande InbrottUtredn/Gripande Polisingr InbrottKostnAllm Övriga InbrottSkadaReglÖvr Akassa Aktivitetsstöd Arbetsförmedling Lönebidrag 75% Utredning Af Aktivitetsersättning Sjukersättning Sjukpenning 100% Försäkringskassan Sjukpenning 25% FÖRSÖRJNING Sjukpenning 50% Utredning Fk Kommunen Försörjningsstöd Övriga Studiebidrag Studielån Bidrag Intäkt