Hattstugans fritids/rydöbruksskola. Likabehandlingsplan

Transkript

1 Hattstugans fritids/rydöbruksskola Likabehandlingsplan Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete. Dessa är skollagen kap 14a och diskrimineringslagen. Riksdagen har fattat beslut om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn, elever och vuxna. Det innebär ett förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Samt att det innebär att man ska förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan och syftet med planen är att främja elevers- och vuxnas lika rättigheter när det gäller ovanstående punkter. Vad är diskriminering? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och förhindra trakasserier som har samband med: Kön- Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Etnisk tillhörighet - Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Undervisningen får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Sexuell läggning Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning menas, homo- bi och heterosexualitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Det omfattar de flesta transpersoner. Begreppet används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsutryck. Mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.

2 Ålder Elever får inte trakasseras eller diskrimineras på grund av ålder. T ex får man inte reta någon för att han eller hon är yngre än sina klasskamrater. Direkt diskriminering en elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön. Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs eller vuxens värdighet. Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar och för diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. En kränkning är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningarna kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) Texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities) Kränkande behandling kan i sin tur delas in i: Trakasserier Mobbning Trakasserier Det är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet och ålder. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling. Det är en upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt försöker skada eller orsaka obehag. Mobbning är ingen konflikt utan en obalans där en stark part kränker en svag upprepade gånger under en tid.

3 Exempel: När elever har en tyst överenskommelse att frysa ut en elev genom att inte röra saker som en viss elev rört. En elev luras återigen ner till baksidan av skolan och får utstå slag och sparkar av en klasskamrat. Vision Barn som trivs och är trygga lär sig bättre. En trygg lärandemiljö kännetecknas av respekt, arbetsglädje, kreativitet och samarbete. Kartläggning Varje termin fyller eleverna i ett sociogram och en karta över skolgården. Där får barnen bland annat fylla om de känner sig otrygga och i så fall var. Mål efter kartläggning Kartläggning med åtgärder Gjord ht 2012 på samtliga elever inskrivna på fritids under perioden. Eleverna uppger: Fotbollsplanen Åtgärd: När eleverna håller till på fotbollsplanen ska en pedagog vara på plats till en början. Därefter med jämna mellanrum återkomma för att observera och titta till eleverna. Bäcken Åtgärd: Alla elever meddelar personal när de går till bäcken och leker, personalen som lovat eleverna att gå dit har ansvar att titta till då och då. På frågan om det finns någon plats där någon annan kan känna sig otrygg svarade eleverna: Bäcken Åtgärd: Alla elever meddelar personal när de går till bäcken och leker, personalen som lovat eleverna att gå dit har ansvar att titta till då och då. Bakom kullen Åtgärd: Personalen är extra observant och tittar till eleverna ofta.

4 På fotbollsplanen bakom förskolan, där man inte syns från gården. Åtgärd: Personalen rör på sig över skolgården så att vi är synliga för eleverna där de befinner sig. Elevernas delaktighet Eleverna får 1gång/år fylla i och svara på frågor kring otrygga platser på fritids och skola. Utifrån den revideras årligen planen mot kränkande behandling. Dagliga samtal vid samlingen med eleverna på fritids utgör också en viktig grund för vårt vidare arbete för en tillåtande och accepterande miljö i skolan och på fritids. Eleverna och föräldrarna kommer under VT 13 att få göra en utvärdering kring bl.a. trivseln på fritids och serviceåtaganden. Fritidshemmets metod för att förebygga diskriminering och kränkande behandling är: Vi har alltid vuxna bland eleverna. Vi samarbetar med skola och förskola. Vi samarbetar med föräldrar och erbjuder samtal vid behov. Vi har noll- tolerans, inga elever ska utsättas för kränkande behandling. Vi arbetar medvetet för att få en relation med alla våra elever på fritids. Vi utformar fritidsregler tillsammans med eleverna, vilka föräldrarna också ska godkänna. Vi erbjuder utvecklingssamtal 2 gånger/termin. Uppföljning och utvärdering: Resultatet ska mätas i fritidshemmets barn och föräldra- enkät Utvärdering av Hattstugans fritidsverksamhet, serviceåtagandeenkäten och utvecklingssamtalen. Under VT 13 kommer vi att arbeta extra med att barnen ska känna sig trygga och lägga krut på diskriminering. Personalen på fritids utvärderar skriftligt tillsammans 2 gång/termin. VT 13 görs en ny kartläggning av elevernas otrygga platser på skola/fritids och nya utvärderingar lämnas ut Delaktighet Personal, elever och föräldrar görs delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen och utarbetar tillsammans förebyggande åtgärder via fritidssamling, Apt, elevråd, skolråd och föräldramöten. Handlingsplan vid våld, hot, trakasseri och konflikt på Rydöbruksskola. Handlingsplan som ett stöd om något skulle inträffa.

5 Barn/elever hotar andra barn/elever eller personal Åtgärdstrappan vid negativt beteende hos ett barn/elev kan ha följande steg: 1. Alla vuxna och elever reagerar och agerar när ett barn/elev visar negativt beteende. Tillsägelse vid mindre elakheter, retsamhet, bråkighet, tillmälen osv. 2. Vid konflikter, hot, trakasserier och grova ord skall samtal ske mellan berörda barn/elever och ansvarig lärare för klassen/gruppen. Kontakt ska tas med föräldrarna. Tillbudsrapport ska skrivas vid behov och en kopia ska förvaras på skolan. Uppföljningssamtal bör ske efter cirka en vecka för att se att de inblandade tagit ansvar för att konflikten blivit löst. Samtalet leds av klassläraren eller rektor. 3. Vid våldsamheter mot barn/elev eller vuxen samt vid grova tillmälen kontaktas föräldrarna omedelbart. Tillbudsrapport skrivs och kopia sparas och eleven tas bort från verksamheten för dagen. Skriftlig överenskommelse med barnet/eleven om ett förbättrat uppförande. Uppföljningssamtal sker efter cirka en vecka. Här är föräldrar, barn/elev, personal och rektor med. 4. Vid återkommande våld, konflikt, hot, trakasseri eller skadegörelse m.m. hålls enskilda samtal med berörda barn/elever. Kontakt tas med föräldrarna av antingen klasslärare eller rektor. Samtal sker mellan barn/elev, personal, föräldrar, skolsköterska, skolkurator och rektor eller någon likvärdig. Rektor ska dock alltid underrättas. I de flesta fall blir det alltså en elevvårdskonferens som sker. 5. Enskilda samtal med trygghetsteamet elevhälsoteamet. 6. Är våldet, hoten, trakasserierna eller konflikten av allvarlig karaktär görs anmälan till Arbetsmiljöverket av rektor. I vissa fall bör polisanmälan göras av rektor och då blir det polisens ansvar att göra undersökningen. Även anmälan till de sociala myndigheterna görs av rektorn. 7. I sista hand sker en omplacering av barnet/eleven. Hot från föräldrar eller annan vuxen mot skolans barn/elever eller personal. 1. Vid hot uppsöka någon annan vuxen för att få hjälp och stöd. Aldrig vara ensam vid utvecklingssamtal om man misstänker hot mm.

6 2. Försök få bort barnen/eleverna från händelsen. 3. Vid incident larma annan personal. Vid behov ring Försök att vara lugn, lyssna och dämpa den aggressive. 5. Om något händer, sätt er i säkerhet. 6. Meddela din chef. 7. Den/de drabbade erbjuds möjlighet att samtala om det inträffade med tex. rektor, krisgrupp. 8. Utvärdera det som hänt med berörda. 9. Skriv incidentrapport till rektor. - Namnuppgifter - plats och tid för händelsen - kort beskrivning av det inträffade - vittnen - ev. förslag till åtgärder 10. Om skäl föreligger görs anmälan till Arbetsmiljöverket av rektor. Handlingsplan vid kränkande behandling personal barn/elever/personal Arbetsgivarens ansvar Arbetsgivaren har det formella ansvaret att förhindra att kränkande behandling sker. Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete är arbetsgivaren skyldig att undersöka, följa upp och åtgärda brister i arbetsmiljön. Genom att skapa en arbetsorganisation där personalen har inflytande och där arbetet ger meningsfullhet, samhörighet och delaktighet minimeras riskerna för att kränkande behandling ska uppstå. Arbetsgivaren skall också regelbundet genomföra medarbetar/utvecklingssamtal och där bör frågor om trivsel och arbetsklimat behandlas.

7 Checklista för arbetstagare som är utsatt för kränkande behandling - säg tydligt ifrån att de kränkande behandlingarna är ovälkomna - tala om problemet och sök kamratstöd - dokumentera anteckna när, var och hur - kontakta närmast ansvarig arbetsledare och begär enskilt samtal med denne så fort som möjligt - begär att din arbetsledare snarast vidtar åtgärder - kontakt kan tas med fackligt ombud Checklista för arbetsgivare - vänta inte börja på en gång och utgå från den kränktes upplevelse och ta situationen på allvar - samtala först med och lyssna på den som känner sig drabbad, därefter med övriga berörda personer - dokumentera händelseförloppet - var objektiv skuldbelägg eller döm ingen - förneka inte eller dölj att ett problem finns - ge stöd åt den utsatte och erbjud stödkontakt - se till att kränkningen upphör Vem kan jag vända mig till I första hand vänder sig arbetstagare som känner sig utsatt för kränkande behandling till sin närmaste arbetsledare. Kan inte arbetsledaren hjälpa i situationen kan man vända sig till någon av följande: - förvaltningschef - personalchef Företagshälsovården kan erbjuda beteendevetenskaplig kompetens till stöd, det är viktigt att vi använder oss av detta stöd.

8 Bilaga 1. Dokumentations blankett 2. Karta över skolgården 3. Fritids ordningsregler 4. Hattstugans målsättning 5. Tillbudsrapport

9 Viktiga telefonnummer och e-adresser Barn och elevombudsmannen Tfn Jämställdhetsombudsmannen Tfn Handikappombudsmannen Tfn Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Tfn Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Tfn BRIS Tfn

10 Bilaga 1 Dokumentation- blankett 1. Tid och plats 2. Involverade 3. Kortfattad beskrivning av händelseförloppet 4. Åtgärd enligt vår handlingsplan 5. Datum för uppföljningsmöte Namn: Datum:

11 Bilaga 3 Hattstugans ordningsregler ht-12, vt-13 Vi tar hand om varandra och är kompisar. Våra saker på fritids är vi rädda om. Man får inte slå, bita, nypa eller kalla någon något kränkande. Vi använder oss av ett trevligt språk på fritids. Behöver vi springa eller skrika går vi ut. Vid mellan mål sitter vi till eller tills alla vid bordet är färdiga. Alla använder ett trevligt bordsskick Fritids ansvarar inte för några leksaker hemifrån. I bäcken har vi på oss stövlar om det inte är sommar och varmt. Vi sätter skorna på skohyllan Bilaga 4

12 Verksamhetens målsättning EMPATI: Varje barn utvecklar sin förmåga att leva sig in i andra människors situation och tar avstånd från kränkande behandling. Tar avstånd från att människors utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor (Lgr 11) SOCIAL KOMPETENS: Varje barn utvecklar sin förmåga att visa respekt för varje människas egenvärde. Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen (Lgr 11) INFLYTANDE: Barnen utvecklar sin förmåga att påverka fritidshemmets verksamhet efter ålder och mognad. Har kunskap om demokratins principer och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former (Lgr 11) MENINGSFULL FRITID: Vår strävan är att utveckla vår verksamhet så att den blir alltmer meningsfull för alla barn. Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt (Lgr 11)

13 Bilaga 5 RAPPORTERING AV TILLBUD av allvarligare art. Tillbud är en plötslig händelse som kunde lett till en personskada 1. När inträffade tillbudet?..dagen den..klockan 2. Typ av tillbud? Fysisk Psykosocialt Kränkande särbehandling 3. Var ägde tillbudet rum? (Vid vanlig arbetsplats, vid tillfällig arbetsplats, till och från arbetsplatsen, annat?) 4. Lokal på arbetsplatsen?. 5. I vilken arbetssituation?. 6. Ingick arbetssituationen i de vanliga arbetsuppgifterna? Ja Nej 7. Vana vid arbetssituationen? Stor Ingen Liten Normal 8. Hur inträffade tillbudet/skadan? Beskriv tillbudet så noggrant som möjligt och ange vad som orsakade tillbudet.... forts på sid. 9. Var skyddsanordningar i funktion? Ja Nej ej relevant 10. Användes den personliga skyddsutrustningen Ja Nej 11.Om nej ange varför?. 12. Vad kunde följden blivit av tillbudet? (allvarligt olycksfall, skadade kroppsdelar, typ av skada)..

14 13. Har du något liknande inträffat tidigare? Ja Nej 14. Har någon annan varit med om något liknande tidigare Ja Nej 15. Vad kan göras för att inte tillbudet ska inträffa igen? 16. Vad behöver göras direkt? 17. Vem ansvarar för att det blir gjort? Finns arbeten där liknande tillbud kan inträffa? Ja, ange i så fall:.... Datum:..... Underskrift anmälare Personnummer.. Namnförtydligande. Underskrift av rektor. Namnförtydligande