2009 Badrumsrenovering och garderober i sovrummet

Transkript

1 Badrumsrenovering och garderober i sovrummet Under vintern och våren 2009 tog vi tag i ett av de projekt som vi pratat om sedan vi flyttade in: renovering av badrummet. Under julledigheten rev vi ut garderoben i sovrummet och flyttade väggen för att ge plats för en duschhörna. De ganska iögonfallande spegeldörrarna ersattes med mer diskreta dörrar i björk (begagnade, inköpta på Blocket). Garderoben inreddes med ett trådkorgsystem från IKEA. En smink- och hårvårdshörna med spegel inreddes intill garderoberna. Trådkorgsystemet fungerade så bra att vi även köpte en uppsättning till tvättstugan och därmed äntligen slapp ha hela golvet fullt med tvättkorgar. I mitten av februari påbörjades själva badrumsrenoveringen på allvar. Den befintliga toaletten ställdes provisoriskt på avloppets inspektionslucka i pannrummet. Även om vattencisternen fick fyllas manuellt med en hink, fungerade det riktigt bra. Tvätt stugans vask fick tjänstgöra som handfat. Duschen hade vi redan tidigare flyttat ner till tvätt stugan i form av en duschkabin som vi fått av Susanne. Badrumsrenoveringen blev ett ganska drygt arbete och under flera månaders tid la Micke nästan all ledig tid på badrummet. Det var många moment som skulle genomföras, mycket grubblande på lämpliga lösningar på diverse problem och många turer till olika affärer för att köpa material. I mitten av maj kunde vi äntligen premiärduscha i vårt helkaklade badrum med golvvärme. Duschutrymmet förbereds där det tidigare var garderob. Sakta men säkert växer garderoben fram. 23

2 Här blir det garderober. Det mesta av inredningen på plats. Så här fint blev det. Dressing room i miniformat. 24

3 Det visade sig att det fanns en gammal vattenskada i badrumsgolvet. Bjälkarna behövde förstärkning. Förstärkta bjälkar och avloppsrör. Golvet isoleras. 25

4 Väggar växer fram. Golvvärmekabel läggs på plats. Flytspacklingen var ett orosmoment som visade sig gå ganska bra. Fuktspärren på plats i form av en kombination av hidroflex och våtrumsfolie. 26

5 Hörn och rör krävde extra noggrannhet med fuktspärren. Golvklinkers kommer på plats. Kaklingen börjar ta form. Vår stolthet: egenhändigt designade kakelplattor, frästa i NC-fräsen. 27

6 Rördragningen började likna ett konstverk. Detaljstudier Och till slut var hela badrummet färdigt! 28

7 29

8 Vår i trädgården Eftersom ungefär all ledig tid under vintern och våren las på badrumsrenoveringen, blev det lite si och så med vårbruket i trädgården. En solig aprildag kom dock Mickes kompis Robert och beskar några av våra fruktträd. Det var välbehövligt, särskilt några av de äldre träden var väldigt dåligt underhållna. Två nya lådland spikades ihop. Tanken var att de fyra befintliga landen alltmer skulle härbärgera perenner medan de två nya landen skulle användas som köksträdgård med sallad, rädisor och liknande. Första veckan i maj gjordes den första sådden i dessa land och redan nån vecka senare stack de första små gröna skotten upp. 17 maj sådde vi trädgårdslandet efter att först ha kört dit en stor mängd välbrunnen hästgödsel. Den här gången begränsade vi antalet grödor till såna som vi vet brukar fungera bra. Vi var också ovanligt noga med att mäta upp avståndet mellan raderna och göra ordentliga gångar mellan de olika grödorna. Dessa gångar täcktes med markduk för att minska mängden ogräs. Sommar Försommaren var kall och grödorna tog sig dåligt. I mitten på juni var de fortfarande små och späda. Det enda som växte någorlunda som det skulle var sallad, rädisor m.m. som vi sått i lådor och under fiberduk. Tyvärr fick vi påhälsning av rådjur som utnyttjat hål som katterna gjort i duken och kunde ta för sig av godsakerna. För att slippa ovälkomna besökare sydde vi tält som vi satte över lådorna och sen fick vi ha grönsakerna i fred. Klematisen, som höll på att kvävas bland rosorna, flyttades till baksidan av terrassen och även om den såg lite skrämd ut så tog den sig ganska bra. Nysått trädgårdsland med markduk mellan raderna för att minska ogräset. Kronärtskockor planterades i en av lådorna. Smultronplantor sattes i en av lådorna. Tält syddes för att skydda smålanden från objudna gäster. 30

9 Ett litet land med ätbara perenner gjordes i ordning och där sattes kronärtskocka, luftlök och smultron. Allteftersom sommaren gick tog det sig i våra odlingar och det mesta av det vi sått växte frodigt. Skörden startade kanske lite senare än vanligt, men från slutet av juli var vi självförsörjande på det mesta i grönsaksväg och frossade i t ex rödbetor, morötter, potatis och bönor. I slutet av semestern monterade vi en lång markis på terrassen och under den placerades två infravärmare. Resultatet blev t o m ännu bättre än vi trott! Det blev en härlig ombonad känsla när markisen rullades ut, infravärmen slogs på och massor av ljus och lyktor tändes. Plötsligt kunde vi sitta ute långt in på kvällarna trots att temperaturen sjönk. En ny vattenkran monterades under terrassen. På så sätt blev det närmare när trädgårdslandet ska vattnas och trycket blev även lite bättre, men huvudsyftet var att kunna dra upp vatten till uteköket. Väderstation I födelsedagspresent till mig köpte Micke en väderstation. En mätenhet sattes upp på garagetaket och den trådlösa displayen placerades i sovrummet. Via denna gick det att följa hur temperatur, nederbörd, vind med mera skiftade under dygnet. Noteringarna gick att spara ner i en dator och med hjälp av dessa kan statistik över vädret göras. En stor markis samt infravärmare monterades på terrassen. En ny kran monterades under terrassen. Kronärtskockan gav kanske inte så mycket skörd, men frukterna var vackra. Väderstationen registrerar vädrets växlingar i Mullebo. 31

10 Syrénen blommade fantastiskt i början av juni. Vackra blommor i rabatten. I salladslandet kunde man i början av juni se vad som komma skulle. 32

11 Utediskbänken gjorde att vi fick en bra arbetsplats utomhus. Vår rosenkvitten blommade rikligt i slutet av maj. I juli började trädgårdslandet att se lovande ut. 33

12 Trädgårdslandet sommaren 2009 Palsternacka Rödbetor Potatis (2 rader sparrispotatis, 3 rader finsk matpotatis) Squash Gul Trädgårdslandet sommaren 2009 Charlotten Röd Morötter Kålrabbi Fänkål Brytbönor Lök Sockerärtor 34

13 Skörd En kall vår och försommar gjorde att grödorna fick en sen start, men när de väl kom igång så växte merparten bra och gav goda skördar. I trädgårdslandet fanns: Palsternackor; lite sena i starten men sedan blev de stora och fina. Morötter; blev både många och stora och i många roliga former. Den största morotskonsumenten var som vanligt Lotus. Rödbetor; trots elstängsel så lyckades ett rådjur ta sig in i trädgårdslandet och tugga i sig av de späda rödbetsplantorna. Som tur var så tog sig plantorna igen och vi kunde skörda fina rödbetor långt in på hösten. Godast smakade de med chevreost. Kålrabbi; lättodlad även i år, även om bladen blev hårt angripna av insekter. Fänkål; växte så det knakade och de flesta plantorna bildade fina knölar. Kanske lät vi dem stå lite för länge eftersom stammarna hann bli hårda och nästan vedartade. Brytbönor; årets nykomling. Växte så det knakade och gav enorm skörd under en lång period. Jättegoda och tacksamma att odla. Lök; gul, röd och charlotten. Växte inte till sig riktigt så bra som vi hoppats, men vi hade ändå lök så att vi klarade oss ända in i september. Sockerärtor; sattes som vanligt mot bodväggen, men skörden blev inte riktigt så bra som den brukar. Squash; i år blev nog skörden mer normal, vilket vi betraktade som ganska dåligt. Fröna ville inte riktigt gro och sedan blommade plantorna sent. Några fina squashar fick vi dock och den största vägde över tre kilo. Morötterna antog de mest underliga former. Denna squash vägde drygt två kilo. Rädisorna blev gigantiska men smakade ändå gott. Nästan en hel middag, direkt från trädgårdslandet. 35

14 Potatis; vanlig matpotatis (en finsk sort som jag glömt namnet på) och sparrispotatis (eftersom vi inte fick tag på mandelpotatis). Vi kom ovanligt långt in på säsongen innan vi kunde börja skörda, men sedan blev skörden riklig. Tyvärr drabbades potatisen av brunröta och värst drabbad var sparris potatisen. I början av september grävde vi upp all potatis, sorterade bort den ruttna och la resten (tvättad och torr) i matkällaren. Där klarade den sig bra i flera månader. Spenat; vi sådde en omgång i en av lådorna och trots att det inte var mycket hade vi svårt att hinna med att skörda den innan den gick i blom. Rädisor; såddes i flera omgångar i lådorna och de växte fantastiskt bra. Tack vare att vi hade täckduk över lådorna hela sommaren klarade de sig från insektsangrepp även sent på säsongen. Ruccola; även ruccolan mådde bra av växa under duk hela sommaren och långt in på hösten. Den tålde till och med flera nätters minusgrader. Sallad; blandade sorter i pallkragarna gav bra skörd länge. Ny sort för i år var ekbladssallad som gav stora kraftiga blad med god smak. I kryddlandet: Timjan; timjanplantorna klarade inte vintern (vilket tydligen var ett vanligt problem i år). Nya plantor (citron och vanlig) köptes med hopp om att de ska hänga med några år. Dragon, salvia och oregano växte sig enormt stora och användes flitigt. En liten salvia samt en rosmarin som köpts vanlig mataffär och såg ganska ämliga ut, tog sig rejält när de kom ut i landet. Vi köpte även en rosmarin som var avsedd för utplantering och som vi ska försöka övervintra inomhus. Första laddningen dill som skördades och hamnade i frysen. Roserna växte och blommade nåt alldeles enormt. Smultronplantorna växte och växte och gav massor av goda bär. Det frodades i våra lådor. 36

15 Pepparmyntan satte igång att växa alldeles förskräckligt så vi var tvungna att stänga in den med plankor för att den inte skulle ta över hela kryddlandet. Dill; två fina skördar, varav mycket hamnade i frysen. Persilja; persiljan ville inte riktigt ta sig. Den enda som växte bra var en liten tuss som självsått sig och förmodligen fanns redan förra året. Smått och gott: Rabarber; växte som vanligt bra började tidigt och gick bra att skörda långt in på säsongen även om vi glömde bort den lite. Förutom att vi gjorde paj och kompott så kokade vi god chutney på rabarbern. Kronärtskocka; vi köpte två plantor på försommaren och satte i en av lådorna. Trots att plantorna blev rejält angripna av löss, satte de blommor. De blev inte särskilt stora, men smakade gott. I oktober grävdes plantorna upp och planterades i krukor för vinterförvaring inomhus. Plommon; skörden blev stor, nästan FÖR stor. Grenarna blev nämligen så tunga av frukt att två stora grenar gick av innan plommonen hunnit mogna. Vi tog dock hand om stora mängder goda plommon som vi dels åt naturella, dels kokade sylt och marmelad på samt bakade fantastiskt goda plommon kakor. Vinbär; god skörd, särskilt av de svarta. Eftersom vi fortfarande hade saft kvar från förra året, rensade vi bären och kokade sylt på dem i stället. Det blev ca 3 kilo av de röda och ca 7 kilo av de svarta. Hallon; inte heller i år blev det nån större skörd, men vi kunde njuta av rårörd sylt vid några till fällen (mums till våfflor!). Förmodligen får hallonen lite för lite sol eftersom de hamnat i skugga av häcken samt en stor tall. Vi klippte dock bort ett par stora grenar i slutet av sommaren så förhoppningsvis blir det bättre nästa år. Krusbär; i år tog vi för en gångs skull hand om krusbären, som gav god skörd. Vi kokade både sylt (ca 3 kilo) och marmelad (smaksatt med kardemumma) (ca 2 kilo). Klematisen fick en ny plats med lite bättre utrymme. Härlig grönsaksskörd. 37

16 Tomater; egentligen hade vi inte tänkt odla några tomater, men Mickes pappa kom med ett par plantor som vi placerade mot garageväggen. De växte över förväntan och vi kunde skörda ovanligt många röda tomater. Som vanligt hann vi komma långt in på hösten innan de mognade och eftersom det blev minusgrader i oktober frös plantorna innan vi hunnit skörda de sista tomaterna. Blåbär och lingon fanns det enormt mycket av och särskilt blåbären var ovanligt stora. Förutom att vi kunde göra både muffins och pajer med blåbär, så frös vi in 7 kilo. Vi plockade även 10 kilo lingon och tack vare att lingonen var både stora och många gick det ovanligt fort att plocka. Svamp; 2009 var inget vidare svampår. Karl Johan och blodriska växte knappt överhuvudtaget. Gula kantareller sas det att det fanns det gott om, men i vår skog verkade de inte trivas. I mitten av september började vi plocka trattkantareller och trumpetsvamp (rödgul och svart). Tyvärr blev september varm och torr och svampen växte inte riktigt till sig. Diverse andra aktiviteter gjorde att vi inte riktigt hade tid att plocka svamp och i oktober blev det minus grader på nätterna vilket gjorde att svampsäsongen kom av sig lite. Sedan följde en regnig period när svampen visserligen växte men var enormt blöt. Med andra ord blev årets skörd inte särskilt stor (några liter torkade trattkantareller) men å andra sidan hade vi kvar en hel del från förra året. Härlig utomhusmatlagning. Sommarens favorit; grekisk sallad där åtminstone en del av ingredienserna kom från den egna trädgården. 38