TTkanalen 2/2013. Misstänker du att din kollega dricker för mycket? Vad innebär det att vara odontologiskt ansvarig?

Transkript

1 2/2013 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Ledare - Ta kontrollen över din pension Misstänker du att din kollega dricker för mycket? Vad innebär det att vara odontologiskt ansvarig? Arbetsskadad - blir man det fortfarande? På besök vid ett medlemsmöte i Dalarna

2 Styrelse och kansli 2013 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 2/2013 Ordförande Kenth Nilsson (b) /90 (a) fax: Kanslichef Björn Petri Ledare s. 3 Vad är lämplig pensionsålder? s. 4-5 Alkoholism på jobbet s. 6-9 Rapport från vårens utbildningskonferens s Vice ordförande Hans Göransson hans.goransson@dll.se Susanna Magnusson ombudsman susanna@tjanstetandlakarna.se Skyddsombud - med rätt att göra skillnad s. 14 Arbetsskadad - blir man det fortfrande? s Gunilla Carlsson gunilla.carlsson@nll.se Mats Olson ombudsman mats@tjanstetandlakarna.se Stramare utbetalningar i arbetsskadeförsäkringen s Tandvårdspolitik på tapeten s. 17 John Bratel john.bratel@vgregion.se Aino Landes ekonomi aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner Besök på medlemsmöte i Dalarna... s Och i Kronoberg s. 21 TT i dialogmöte s. 22 Tiden för att skicka in underlag vid en efterhandskontroll har kortas s. 22 Chaim Zlotnik chaim.zlotnik@ftv.sll.se Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Eva Nylander informatör/assistent eva@tjanstetandlakarna.se Foto: Michael Melanson/Urban Orzolek Färre bivkningsanmälningar s. 23 Fråga Ombudsmannen s. 23 Ditt lokala ombud s

3 Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Fokus på pensionen Layout Eva Nylander Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd Stockholm Tel Fax kansliet@tjanstetandlakarna.se Den som har arbetat i folktandvården hela sitt yrkesliv utan några särskilda avbrott kan räkna med en pensionsnivå som gör att man i stort sett kan fortsätta sitt liv med bevarad levnadsstandard. Grunden för det är att våra kollektivavtal ger en avtalspension som i princip baseras på den lön man har under de sista yrkesverksamma åren. Redan nu finns det många problem knutna till detta. Vi har flera gånger beskrivit i TTkanalen om konsekvensen av att få lön från flera håll under den period i yrkeslivet då pensionen ska beräknas. Perioder av arbete utan koppling till avtalspension, till exempel hos arbetsgivare utan kollektivavtal eller arbete utomlands, kan visa sig påverka pensionen rejält. I grunden finns det en logik i detta. Avtalspension brukar beskrivas som uppskjuten lön, men om avsättningar inte görs finns det ingen lön som skjuts upp och följaktligen ingen pensionsfordran. Problemet är i stället att många av oss förväntar sig att pensionsfrågan har tagits om hand och att den enskilde inte ska behöva bekymra sig. Det är först under yrkeslivets senare del som insikten brukar växa fram om pensionens betydelse. Då är det hög tid eftersom det som sparas ihop ska räcka till ca 17 års pension i genomsnitt. Under de närmaste åren får vi räkna med att pensionen blir allt mer individuellt baserad. Pensionen för den enskilde blir mer beroende av ställningstaganden som görs av individen i form av hur pensionsfordran placeras och när pensionen börjar tas ut. Det som framför allt blir av ökad betydelse är att beakta pensionsavsättningarna under hela yrkeslivet. För den yngre tandläkaren kan det kännas lockande att välja en arbetsgivare som erbjuder bättre lön än en annan. Det gäller då att hålla i minnet att pension också är lön även om den inte utbetalas förrän flera decennier senare. Den har på det sättet ändå ett värde som kan uppgå till flera tusen kronor per månad. Budskapet till alla medlemmar, men särskilt för er som har många år av arbete kvar och är verksamma inom den enskilda sektorn kontrollera pensionen! Kenth Nilsson Juni

4 Pension Vad är lämplig pensionsålder? Få saker brukar engagera människor så mycket som när det är lämpligt att lämna arbetslivet. En del personer längtar under nästan hela yrkeslivet över att få lämna det för att på heltid få ägna sig åt snickrande på fritidshuset, klättra i berg, fiska eller annat som man tycker är det roligaste som finns. Andra ser med fasa på att pensionsdagen närmar sig och vill arbeta kvar så länge som möjligt eftersom man tycker att arbetet är så roligt och utvecklande. Oavsett vilken inställningen är till när det är lämpligt att låta pensionera sig är politikerna i varje fall överens om en sak. Svensken måste arbeta längre. En allt högre medellivslängd kräver ett längre arbetsliv. Regeringen beslutade därför att i april 2011 tillsätta en utredare, Ingemar Eriksson, med uppdraget att göra en översyn av pensionsrelaterade åldersgränser och möjligheter för ett längre arbetsliv. Utredaren har överlämnat sitt slutbetänkande Åtgärder för ett längre arbetsliv vilket nu är ute på remiss. Trots insatser som gjorts de senaste åren för att få människor att arbeta längre har resultaten varit blygsamma, 65 år är fortfarande den normala pensionsåldern i Sverige. Cirka 80 % tar ut sin pension senast vid 65 år och enligt utredningen är det inte hållbart. En högre livslängd kräver ett längre arbetsliv annars blir pensionsnivårena för låga, försörjningsbördan orimlig och välfärdens finansiering hotas. I utredningen föreslås därför flera åtgärder som man anser kommer att bidra till en högre faktisk pensionsålder. Utredningen poängterar att det är viktigt med åtgärder som inte bara på sikt höjer pensionsåldern utan även åtgärder som ger resultat relativt snabbt. Utredningen föreslår därför en riktålder för lämplig pensionsålder och denna riktålder ska följa medellivslängden. Riktåldern föreslår man ska beräknas årligen med hänsyn till medellivslängdens utveckling. Valet av tidpunkt för när individen går i pension anses i hög grad vara påverkad 4

5 TT-kanalen 2/2013 av de olika åldergränser som finns idag och därför bör även dessa anknyta till riktåldern. Det skulle innebära bland annat följande: 61-årsgränsen för tidigaste uttag av ålderspension höjs till 62 år från och med 2015 och enligt nuvarande prognoser till 63 år från och med årsgränsen för garantipension, sjukersättning m fl förmåner höjs till 66 år från och med 2019, allt enligt nuvarande prognoser. Rätten att kvarstå i anställning enligt LAS (Lagen om anställningsskydd) höjs från 67 år till 69 år från och med årsgränsen för att börja ta ut tjänstepensioner och privata pensioner höjs till 62 år från och med I utredningen påpekas att det inte finns något entydigt stöd för att tidig pensionering i genomsnitt förbättrar hälsan, minskar dödligheten eller höjer de äldres livskvalitet. Det finns heller inget stöd för att äldres fortsatta arbete innebär att det blir svårare för de yngre att komma in på arbetsmarknaden. För att få fler att arbeta längre anser utredningen att det krävs ett flertal åtgärder så som: Satsningar på arbetsmiljön Mellan % av arbetstagarna upplever fysiska problem i arbetet och till det kommer i allt högre grad upplevda psykosociala och stressrelaterade problem. Arbetsmiljöverkets arbete behöver förstärkas, en kunskapssatsning för skyddsombud föreslås liksom att grundläggande arbetsmiljökunskap ska ingå i vissa högskoleutbildningar. En ny funktion inrättas för forskning inom området och för utvärdering inom arbetsmiljöpolitiken liksom att resurser bör avsättas för interventionsstudier. Fortsatta åtgärder mot åldersdiskriminering De få studier som finns visar att diskriminering av äldre i arbetslivet kan vara omfattande och därför föreslås förstärkt skydd i lagstiftningen mot åldersdiskriminering. För att säkerställa att detta får önskad effekt bör en översyn göras av diskrimineringslagen om några år. Bättre villkor för äldre som vill uppgradera sin kompetens För att underlätta byte på arbetsmarkanden eller för att kunna behålla ett arbete är det viktigt att under hela arbetslivet utveckla och upprätthålla sin kompetens. För det behövs höjda åldersgränser och generösare villkor i studiestödet, utveckling av kursutbudet anpassat till äldres efterfrågan, resurser till Arbetsförmedlingen för karriärrådgivning till äldre liksom ökade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning för äldre. Avtalade tjänstepensioner som bidrar till ett längre arbetsliv De åldersregler och även andra regler som omgärdar tjänstepensionen idag stimulerar inte till ett långt arbetsliv och gör det svårare att fortsätta arbetet. Tjänstepensioner är en del i kollektivavtalet vilket i sin tur tecknas av parterna på arbetsmarkanden. Därför bör trepartssamtal med arbetsmarknadens huvudorganisationer inledas och i dessa bör en genomgång göras av hur tjänstepensionerna och lagstiftningen kring den kan utvecklas för att gynna ett längre arbetsliv. Ökade möjligheter till flexibel arbetstid Det finns ingen enighet i forskningen, enligt den kunskapsinventering utredningen låtit göra, som stöder att flexibla arbetstider bidrar till ökat antal arbetande timmar bland äldre. Utredningen vill därför inte diskutera kring lagstiftning för flexibla arbetstider men föreslår även här trepartssamtal med arbetsmarknadens huvudorganisationer om hur avtalen, arbetstider och lagstiftningen etc. inom detta område kan förändras för att ge äldre ökade möjligheter till flexibla arbetstider. Informationen behöver utvecklas Det ligger ett stort ansvar på individen att planera för den ekonomiska tryggheten under ålderdomen. Sverige har hög ambitionsnivå för att förmedla kunskaper inom området men utredningen bedömer att det trots detta behövs ytterligare åtgärder inom området. Informationen på internet bör utvecklas och även göra det möjligt för individen att beräkna hur den disponibla inkomsten ser ut resten av livet vid alternativa pensioneringsbeslut. Forskning bör initieras inom området för att öka kunskaperna om hur pensionsinformationen påverkar arbetsutbudet bland personer runt 60 år och äldre. Remissinstansernas yttranden över denna utredning ska vara inne senast den 30 augusti. Vad resultatet av detta sedan blir återstår för oss ännu icke pensionärer att se. Susanna Magnusson 5

6 Misstänker du att din kollega dricker för mycket? 6

7 TT-kanalen 2/2013 Akoholism är en av våra största folksjukdomar. Sjukdomen drabbar 10 % av befolkningen urskiljningslöst. Men den drabbar inte bara den som själv dricker. Omgivningen anar ofta att något inte står rätt till och måste förhålla sig till det. Vad kan och vad bör man göra när en kollega uppvisar tecken på alkoholism? I Stockholm samlades skyddsombuden för att diskutera det svåra dilemmat som uppstår när man misstänker att en kollega är alkoholiserad. Två medelålders män med spikraka karriärer, fina villor och barn. En dag vaknar de upp, var och en på sitt håll och inser att de har förlorat allt. Till sin bästa vän och samtidigt största fiende: alkoholen. Pelle och Tord har varit nyktra alkoholister i tre och ett halvt respektive åtta år nu. De har lyckats ta sig ur sitt beroende och har sin sjukdom under kontroll. Genom Anonyma Alkoholister, AA, delar de med sig av sina livshistorier och informerar om hur anhöriga, kollegor och chefer kan bemöta en person som är alkoholist. Tillsammans med Pelle och Tord arrangerade Stockholms TT-avdelning i slutet av maj en föreläsning med efterföljande seminarium för skyddsombuden i Stockholm. För tandvården är inget undantag, sjukdomen alkoholism finns inom alla samhällskikt, det finns inga socioekonomiska eller geografiska gränser. Det är alltså Anonyma Alkoholister, AA, är en ideell förening. Det enda villkoret för medlemskap i AA är en önskan att sluta dricka. Det främsta syftet är att medlemmarna ska hålla sig nyktra och hjälpa andra alkoholister att uppnå nykterhet. AA startade 1935 och finns idag med över AA-grupper i över 180 länder och i Sverige finns cirka 440 AA-grupper. Hur många medlemmar som finns totalt vet ingen, det finns inga medlemsregister. Medlemsbegreppet bygger på att den som är alkoholist och anser sig vara medlem är det. Ekonomin sköts genom personliga donationer som samlas in på mötena. Det finns ingen vanlig medlem; alla kan drabbas av alkoholism, ung som gammal, rik som fattig, med eller utan yrkesutbildning, med eller utan ett gott hem. Idag är dock en ökande andel av besökarna i AA-grupperna unga tjejer runt 25 år. Alkoholism är en progressiv sjukdom, som oundvikligt eskalerar. Det enda sättet att kontrollera sjukdomen är att inte inta någon form av alkohol, någonsin. En person som lider av alkoholism blir nämligen aldrig frisk, det är att jämföra med en allergi som inte växer bort. Alkoholism är en beroendesjukdom som, om den inte behandlas, är dödlig. En alkoholist blir aldrig frisk från sjukdomen, det enda sättet att hantera den är att helt och hållet avhålla sig från alkohol. Alkoholister brukar alkohol i medicinerande syfte, den bakomliggande orsaken till att en person börjar dricka är psykisk ohälsa. Alkoholism är ärftligt. 10 % av världens befolkning lider av alkoholism. Det är en rättvis sjukdom som drabbar alla urskiljningslöst, oavsett geografiskt läge eller socioekonomiska faktorer. mycket stor sannolikhet att du som läser det här kommer att stöta på problemet på din arbetsplats åtminstone någon gång under ditt arbetsliv. 95 % av de missbrukande alkoholisterna går till jobbet varje dag och sköter sina sysslor Pelle berättar att den som är alkoholist utvecklar en otroligt manipulativ sida. Omgivningen anar därför oftast ingenting innan alkoholisten nått ett så pass sent stadium i sjukdomen att personen inte längre kan hålla samman sin vardag. En alkoholist kan ha 2-3 promille i blodet utan att det ens märks rent fysiskt, den som inte dricker så ofta har för det mesta tuppat av och behöver magpumpas vid de nivåerna. Pelle understryker att det är många alkoholister som kommer till jobbet utan att det märks att de druckit. Faktum är att 95 % av de missbrukande alkoholisterna går till jobbet varje dag och sköter sina sysslor. De är oftast inte onyktra under arbetsdagen, men när de kommer hem hägrar inget annat än flaskan. Det är alltså endast ett fåtal personer med grava problem som uppträder som typiska parkbänksalkisar men eftersom de flesta enbart associerar alkoholism till det uppträdandet uppmärksammas inte de tidiga tecknen på missbruket. Forts. nästa sida 7

8 Alkoholism på jobbet Tecknen på att någon har alkoholrelaterade problem är oftast få och otydliga till att börja med men efter hand får den alkoholiserade allt svårare att dölja sin sjukdom. Utvecklingen följer ett tydligt mönster och för många i omgivningen blir det i efterhand uppenbart vad som varit på gång. En person som luktar sprit och uppträder berusat befinner sig i ett sent skede i sjukdomen, tidigare tecken att hålla utkik efter är när någon ofta kommer sent till jobbet och har mer och mer fantasifulla bortförklaringar till varför man är sen ofta sjukskriver sig, framförallt på måndagar och fredagar uppvisar fysiska tecken så som rödmosighet och glansig blick ökar mycket i vikt har starka humörsvängningar är lättirriterad och uppvisar aggressivitet, speciellt när alkohol kommer på tal ofta är otålig visar tendenser till att vara deprimerad och upplever att hela världen är emot mig Tord berättar att alkoholen funnits vid hans sida i mer eller mindre trettio år. Han hittade alltid anledningar till att unna sig ett glas vare sig det var något som skulle firas eller om han haft en dålig dag på jobbet. Själv drack han alltid dyrare drycker och ursäktade sig med att alkis är man bara när man dricker fuldricka. Det var alltså inte bara omgivningen som han lyckats lura utan även sig själv. Det var först när hustrun, som länge varit medberoende och slätat över, hittat förklaringar till och sopat spåren av Tords beroende under mattan, inte orkade längre och bestämde sig för att lämna honom som Tord vaknade upp och kom till insikt. Då hade han redan förlorat sitt jobb, sin inkomst och sina vänner. Pelle och Tord är själva nyktra alkoholister. De har båda fått hjälp att sluta dricka genom AA och som en del i rehabiliteringen föreläser de om sina egna erfarenheter. Det kallas att de delar med sig av sin livshistoria samtidigt som de också berättar om den hjälp AA erbjuder. Det är deras sätt att ge något tillbaka för den hjälp de själva fått genom organisationen. Enligt Pelle kan ingen som lider av alkoholism hjälpas ur sitt missbruk om den personen inte själv vill det. För det krävs att personen har kommit till insikt i sin sjukdom. Insikten kommer när personen har nått sin yttersta botten och innan dess, när förnekelsen fortfarande råder, är det i princip omöjligt att som utomstående bidra med hjälp då den alkoholiserade inte kan stå emot suget efter effekten som alkoholen ger. Tord hade konfronterats av många men det var först när hans fru gav honom ultimatumet att välja mellan henne och alkoholen som Tord förstod vidden av den konsekvens som hans drickande gav. Trots att han hade förlorat så mycket innan dess var det först när den grundtrygghet som förhållandet innebar försvann som Tord nådde sin botten.

9 TT-kanalen 2/2013 En anställd som har missbruksproblem utgör en risk på arbetsplatsen och äventyrar patientsäkerheten. Skyddombuden i Stockholm fick efter Pelle och Tords föredrag möjlighet att ventilera sina funderingar. De som varit med om att hantera missbruksproblem på arbetsplatsen delade med sig av sina erfarenheter. Pelle och Tord berättar att all hjälp som syftar till att stötta en person som dricker för mycket också underlättar drickandet i sig. Till exempel hjälper oftast en partner till att upprätthålla en fasad ut mot andra närstående. Partnern sörjer också för att det finns en inkomst, bostad och trygghet att luta sig emot vilket innebär att alkoholisten kan fortsätta att dricka utan att drabbas av hårda konsekvenser. Pelle säger med eftertryck att Det bästa är att separera en person som inte kan hantera sitt drickande från all trygghet, det är det enda sättet att få personen att göra något åt sin situation. Det gäller även på arbetsplatsen. Om du lägger märke till att en kollega av olika anledningar gör misstag på misstag är det viktigt att inte bortse från det och släta över situationerna. Sker tillbud ska det alltid rapporteras till chefen och vid minsta misstanke att något inte står rätt till med en kollega ska även det rapporteras. Chefen har i sin tur ansvar för att hantera det som rapporteras, inom folktandvården i Stockholm finns exempelvis riktlinjer för hur chefen ska gå tillväga. Det är viktigt att en ordentlig utredning genomförs och att den som har ett missbruksproblem får komma in i ett program som hjälper personen att hålla sig nykter. Som vårdgivare har arbetsgivare inom tandvården ett tungt ansvar för att säkerställa patientsäkerheten. En anställd som har missbruksproblem utgör en risk på arbetsplatsen och äventyrar patientsäkerheten. Arbetsgivaren är då skyldig att vidta åtgärder och det är därför vanligt Vill du veta mer om Anonyma Alkoholister, AA? AA anordnar förutom möten med enbart medlemmar också så kallade öppna träffar där vem som helst kan komma och lyssna eller delta. Misstänker du att någon i din närhet har alkoholrelaterade problem kan du delta i en öppen träff för att få hjälp att hjälpa. Läs mer på Sådant du kan göra om du misstänker att en kollega har ett missbruk: Konfrontera. Fråga kollegan rakt ut om den har tänkt över sin alkoholkonsumtion och på vilket sätt denna dricker. Är det för smaken skull eller är det för effekten? Berätta om dina misstankar för chefen. Det här handlar inte om att skvallra på en kollega, det är en fråga om patientsäkerhet. Arbetsgivaren är ansvarig att erbjuda hjälp till den som har missbruksproblem men det är ingen förutom missbrukaren själv som kan hjälpa denna att ta sig ur sitt missbruk. att en person som genomgår en utredning befrias från all patientkontakt samtidigt som den erbjuds att delta i ett program. Om en person som genomgått en utredning inte samarbetar genom att delta i rehabilitering kan dennas anställning äventyras. Enligt Pelle och Tord är de också de bästa lösningarna för den missbrukande alkoholisten då konsekvensen kan leda till det uppvaknande som personen behöver för att själv få kraft att ta sig ur sitt missbruk. Som kollega ska man alltså inte tveka att konfrontera en arbetskamrat som uppvisar tecken på missbruk och eller att prata med sin chef om det. Finns det någon annan anledning till att personen uppträder på ett visst sätt kan denna själv berätta om anledningen för chefen. Det är alltid bättre att fråga en gång för mycket än för lite, uppmanar Pelle och Tord. Många upplever att det är ett mycket känsligt ämne men man ska också kanske ställa sig frågan vad som händer om vi inte uppmärksammar problemet. Eva Nylander 9

10 10

11 TT-kanalen 2/2013 Löner och chefsrollen viktiga frågor under vårens utbildningskonferens Fackliga ombud från landets alla hörn samlades i början av maj till vårens utbildningskonferens i en fängslande miljö på Långholmen. Tandläkarnas löner liksom chefsfrågor var ett dominerande inslag i programmet, som bland annat också bjöd på trendspaning om framtidens tandvård och en översikt av arbetsskadeförsäkringen. En efter en droppade ombuden in till den gemensamma frukost som inledde konferensen. Sorlet steg högt mot taket och deltagarna utväxlade glada hälsningar på nya och gamla bekantskaper. Fraser som Hur går det med rekrytering av nya chefen där? och Hur länge har du varit skyddsombud här? växlades med Nejmen, gick inte du på Käftis i Umeå året under mig!? Tiden går som bekant fort när man har roligt och det var snart dags att dra igång konferensen. Deltagarna sökte sig till konferenssalen genom de vindlande gångarna i det gamla nedlagda fängelset och utan att ha tappat bort någon kunde föreningens ordförande Kenth Nilsson välkomna alla till mötet. Den årligen återkommande utbildningskonferensen samlar varje vår två fackliga ombud från varje lokalavdelning. Ombuden utbildas i olika frågor av facklig karaktär och de har också möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter till varandra. Under mötet informeras de också om vad som är på gång inom föreningen och varje lokalavdelning har möjlighet att lyfta frågor som florerar inom respektive avdelning. Det ständigt aktuella ämnet Lön, det vill säga vad som av Nationalencyklopedin kännetecknas som ersättning för arbete enligt anställningsavtal var den inledande punkten på programmet. Tandläkarna har generellt sett haft en god löneutveckling de sista tjugo åren. Att lönerna ser ut som det gör beror på en rad faktorer som till exempel den brist som rått på erfaren personal men också tack vare våra lokala Mats Olson, ombudsman på Tjänstetandläkarna, gick igenom årets lönerevision. ombud som förhandlar om de landstingsanställdas löner. Bland ombuden har vi mycket duktiga förhandlare som i de allra flesta fall lyckas komma överens om bra villkor med arbetsgivarna. Jag vill verkligen berömma era insatser, framhöll Kenth till ombuden vid inledningen av konferensen. Vid löneförhandlingarna, som stundtals kan vara mycket tuffa, finns några riktlinjer som parterna utgår ifrån. Först och främst ska man vara medveten om att det är en faktisk förhandling som sker, vilket ibland kan innebära en ganska utdragen process. Parterna träffas vid flera tillfällen och i de flesta fall lyckas lokalavdelningarnas träffa avtal under våren men vid oenighet fortsätter förhandlingarna även under hösten. Riktmärket inom landstingen i år är 2,6 % som bland annat Vision är garanterade genom sitt centrala avtal, utöver det tillkommer lokala faktorer och landstingens ekonomiska läge. Forts. nästa sida 11

12 Utbildningskonferens maj 2013 Acceptabla löner för utfört arbete är en förutsättning för att tandläkarna ska stanna kvar på arbetsplatsen. Det är en av de grundläggande principerna vi jobbar efter när det gäller lönesättning. Mats Olson är Tjänstetandläkarnas egen löneexpert och till honom vänder sig de lokala ombuden ofta för att diskutera kring löneförhandlingarna inom landstingen. Årets avtalsrörelse är i skrivande stund inte avslutad i några landsting blir det inte klart före hösten och under mötet delade deltagarna med sig av tips till varandra inför kommande träffar med arbetsgivaren. Tjänstetandläkarnas löneförhandlingar skiljer sig från många andra fackförbund inom Saco då vi fortfarande tillämpar traditionell löneförhandling, det vill säga att den lokala fackliga företrädaren förhandlar lönerna för samtliga medlemmar inom lokalavdelningen. Varje år vill arbetsgivarna ändra förhandlingssätt och föreslår att lönerna ska sättas direkt i dialog mellan chef och medarbetare, men vi har inte märkt att samtalsmodellen gett mer. De flesta chefer känner sig bakbundna av landstinget/regionen vilket ger få möjligheter att sätta rätt löner på klinikerna, förklarar Mats. Det viktigaste är att medarbetarna har ett lönesamtal med sin chef före den lokala löneförhandlingen så att man kan diskutera kring lönekriterierna. Acceptabla löner för utfört arbete är en förutsättning för att tandläkarna ska stanna kvar på arbetsplatsen Nästa ämne att avhandlas under konferensen var Chefskap. Utgångspunkten var att det idag finns många klinikchefer som inte är tandläkare, utan att det vid många enheter kan vara en tandsköterska eller tandhygienist som är klinikchef. I de fallen krävs det att det ska finnas en odontologiskt ansvarig tandläkare på varje klinik som bidrar med sin kompetens inom de odontologiska frågorna. Det är då viktigt att den odontologiskt ansvarige respekteras av klinikchefen och får gehör för sina bedömningar. Eftersom odontologin har en nyckelroll i verksamhetens struktur ska också den odontologiskt ansvarige sitta med i ledningsgruppen där verksamhetsplaneringen sker. Vårdgivaren, det vill säga det företag eller den organisation som erbjuder vården, har alltid det yttersta ansvaret för patientsäkerheten och behandlarna måste kunna jobba under sådana förutsättningar att patientsäkerheten kan garanteras. Detta står reglerat ytterst i patientsäkerhetslagen. Skulle en klinikchef inte respektera den odontologiskt ansvariges önskemål och anvisningar blir det alltså en fråga för ledningen att se till att arbetsfördelningen fungerar. Hur uppfattar medlemmarna då att det är ha en chef som inte är tandläkare? De flesta verkar tycka att det under omständigheterna fungerar bra, under förutsättningen att den kompetens som saknas kompletteras genom ytterligare resurser i form av en odontologiskt ansvarig som tillåts ta plats. Det är också viktigt att definiera vad det är som saknas i chefskapet och utifrån det också bestämma vad den odontologiskt ansvarige ska ha för ansvarsområde. Exempelvis är det en fördel om denna även kan ge stöd till chefen i samband med lönrevisionen då en tandläkares insatser tenderar att värderas olika beroende på om den lö- Är du odontologiskt ansvarig vid en klinik med en klinkchef som inte är tandläkare? Då finns det några saker som du ska tänka på när det gäller ditt ansvarsområde. Det är vårdgivaren, det vill säga arbetsgivaren, som är ytterst ansvarig för den vård som ges på kliniken och arbetsgivaren lyder under patientsäkerhetslagen. Arbetsgivaren måste alltså säkerställa att vården som ges håller hög kvalitet. Det kan inte garanteras av en klinikchef som inte är tandläkare eftersom den odontologiska kompetensnivån inte är tillräcklig. Därför måste det finnas en odontologisk ansvarig tandläkare som kan ta beslut i de odontologiska frågorna. En klinikchef som inte själv är tandläkare är skyldig att lyssna på de synpunkter som du som odontologiskt ansvarig för fram. Tjänstetandläkarna rekommenderar starkt att både klinikchefen och den odontologiskt ansvarige tandläkaren deltar i de ledningsmöten som hålls när verksamhetsplaneringen sker. Det är viktigt då planeringen måste anpassas till de odontologiska aspekter som verksamheten vilar på och beroende på yrkesbakgrund kan verksamhetsplaneringen bedömas olika. Det är också av yttersta vikt att du som är odontologiskt ansvarig har en utförlig arbetsbeskrivning som redogör för ansvarsområdet. Arbetsbeskrivningen reglerar vem som har huvudansvar i olika frågor och det är den som du kan luta dig emot om det skulle uppstå en konflikt mellan dig och klinikchefen. Tar du ett uppdrag som odontologiskt ansvarig är det viktigt att dina rekommendationer följs så att du kan stå för det arbete som bedrivs på kliniken. På grund av ansvarsbördan bör du avstå en tjänst som odontologiskt ansvarig om du upplever att du inte får gehör från klinikchefen. 12

13 TT-kanalen 2/2013 Olika faktorer framstår helt enkelt i olika ljus beroende på klinikchefens yrkesbakgrund nesättande chefen själv är utbildad tandläkare eller inte. Olika faktorer framstår helt enkelt i olika ljus beroende på klinikchefens yrkesbakgrund. Tandvården i Sverige är under konstant utveckling och förändringar sker hela tiden, så som i de flesta branscher. En timme av konferensen ägnades därför åt trendspaning inom framtidens tandvård, som gav en vink om vad tandläkarna kan förvänta sig av framtiden. Förutom ombudens egna tankar och idéer delgav företrädare för de tre största dentalkedjorna Colosseum, Smile och Distriktstandvården sin syn på vilka utmaningar framtidens tandvård ställer tandläkarna inför. Bland annat innebär de allt hårdare kraven på patientsäkerhet, kompetensutveckling, rapportering, etc. att de mindre klinikerna som drivs av egenföretagande tandläkare kommer att få allt svårare att klara sig. Det blir allt viktigare att samverka över gränserna och det måste i allt högre utsträckning ske mellan olika kliniker inom samma organisation men också i vissa fall mellan olika sektorer. Gemensamma databaser kommer att bidra till kompetensöverföringen. Hur personalförsörjningen kommer att se ut framöver går det bara att spekulera i men över lag kommer det antagligen att vara en större rörlighet på arbetsmarknaden och även mellan olika sektorer. Redan idag är det fler sökande tandläkare till varje ledig tjänst än för bara något år sedan, antalet utbildningsplatser har ökat och tandläkare som arbetat utomlands söker sig till Sverige i större utsträckning samtidigt som det väntas stora pensionsavgångar inom tandvården. När ordet lämnades fritt till åhörarna var löner åter på tapeten men även hur de tre kedjorna ser på frågan om att upprätta kollektivavtal. Lars Svärd från Colosseum konstaterade att eftersom antalet anställda inom organisationen är så pass stort hade det varit enklare att ha kollektivavtal att följa vid nyanställ- Ulf Lejonklou från LO-TCO Rättsskydd AB föreläste om reglerna i arbetsskadeförsäkringen. Susanna Magnusson, ombudsman på Tjänstetandläkarna, tackar Lars Svärd från Colosseum, Tobias Wirén från Smile och Jan Lindqvist från Distriktstandvården AB för deras tankar kring framtidens tandvård. ningar och förhandlingar, något som idag sker i samtal med varje enskild individ. Den åsikten delades av de övriga två kedjorna men eftersom majoriteten av företagarna inom branschen inte vill teckna kollektivavtal så har inte heller de större kedjorna möjlighet att göra det då avtalet skulle gälla tandläkarna inom hela den privata sektorn. Från framtidsvisioner till något som varit aktuellt länge inom den fackliga sfären, nämligen arbetsskador. Trots att det görs mycket för att förebygga skador på arbetsplatsen händer det att mer omfattande arbetsrelaterade olyckor inträffar. När det sker och skadan är så pass allvarlig att den innebär att den drabbade helt eller delvis förlorar sin inkomst eller får en nedsatt funktionsförmåga finns det möjlighet att söka ekonomisk kompensation via arbetsskadeförsäkringen. De senaste åren har det skett förändringar i lagstiftningen som innebär att förutsättningarna att få kompensation ändrats. Ulf Lejonklou från LO-TCO Rättsskydd AB hade därför bjudits in till konferensen för att förkovra ombuden i hur reglerna kring försäkringen ser ut. Mer om det kan du läsa på sidan där vår ombudsman Susanna sammanfattat Ulfs föredrag. Trots att mötesdeltagarna spenderat natten i varsin cell verkade de, om än fullmatade med information, pigga och alerta vid den andra dagens slut. Konferenssalen fylldes av ett ivrigt surr som sakta tonades ut i takt med att salen tömdes och ombuden spreds ut över landet igen. Eva Nylander 13

14 Arbetsmiljö Skyddsombud med rätt att göra skillnad 2012 firades 100-årsjubileet av inrättandet av skyddsombud. I samband med det genomförde Saco en enkätundersökning till sina skyddsombud. Saco har uppskattningsvis 5000 skyddsombud och i undersökningen deltog 17 av Sacos 22 medlemsförbund, däribland även Tjänstetandläkarna. Fram till 2008 skulle anmälan av skyddsombud göras till arbetsgivaren och Arbetsmiljöverket. Därefter ändrades reglerna så att anmälan enbart ska göras till arbetsgivaren vilket i sin tur lett till att det är svårt att ha en helt säker bild av totalpopulationen av Saco-federationens skyddsombud. Undersökningen bestod av en webbenkät och genomfördes under perioden 1 juni till 15 augusti Utskicket gjordes via till personer. I denna grupp hade 3539 personer fungerande e-postadresser men av dessa uppgav 290 personer att de inte längre tillhörde målgruppen skyddsombud skyddsombud och huvudskyddsombud har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 53 %. Skyddsombudets uppgift är att företräda sina arbetskamrater i arbetsmiljöfrågor. En viktig del för att hantera uppdraget är att få den utbildning som behövs. Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skyddsombuden får erforderlig utbildning. Omfattningen av hur mycket utbildning skyddsombuden har ser olika ut och påverkas naturligtvis av hur länge man haft uppdraget men två tredjedelar av de svarande uppger att de har gått en arbetsmiljöutbildning inom de senaste tre åren. I enkäten uttrycker skyddsombuden behov av mer utbildning inom framför allt de områden som berör stress och arbetsbelastning, systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsorganisation och konflikthantering/mobbning. Ett skyddsombud har enligt Arbetsmiljölagen rätt till den tid som krävs för att fullgöra uppdraget med bibehållna anställningsförmåner. I praktiken kan det ändå upplevas som svårt att hinna ta den tid som krävs och ungefär tre av tio anser att tiden bara räcker för det viktigaste eller inte alls. Två av tio svarande tycker att de kan ta all den tid som de behöver. I en bedömning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön ansåg en stor del av skyddsombuden att den 14 fysiska arbetsmiljön var bättre än den psykosociala. Nästan hälften av skyddsombuden uttrycker också att den psykosociala arbetsmiljön har försämrats under de senaste två åren. I val av de områden som skyddsombuden ansåg som mest angelägna att arbeta med blev det följande lista: 1. Stress- och arbetsbelastning 2. Arbetsorganisation och arbetsformer 3. Fysisk arbetsmiljö 4. Chefs- och ledarskapsfrågor 5. Trivsel/socialt klimat En person som har en viktig del i arbetsmiljöarbetet är chefen. Tre av fyra skyddsombud angav att deras chef antingen fullt ut eller delvis hade kunskaper för att se och åtgärda risker i arbetsmiljön och befogenheter och resurser för att åtgärda risker. En viktig del inom detta område är arbetsgivarens skyldigheter inom det systematiska arbetsmiljöarbetet men här anger bara 15 % av skyddsombuden att de anser att arbetsgivaren har tid för att driva det systematiska arbetsmiljöarbetet och 44 % anger att arbetsgivaren har delvis tid för det. Läs hela rapporten på Susanna Magnusson

15 TT-kanalen 2/2013 Arbetsskadad blir man det fortfarande? Ett sätt för statsmakten att styra är genom att stifta lagar och ändra i regelsystem. Hur effekten av sådana förändringar blir är olika. Ibland passerar förändringarna närmast obemärkt förbi och ibland märks det omedelbart och får också stora konsekvenser för människor. Förändringar i socialförsäkringssystemet får nog anses tillhöra den sistnämnda kategorin. Sjukskrivningar, beviljande av sjukersättningar och förtidspensioner liksom anmälan och godkännande av arbetsskador brukar vara föränderligt över tiden och förändringarna kan ofta ses i samband med regelförändringar. Tittar man på statistik över antal anmälda arbetsskador kan man se att 1993 var det en topp i antal anmälningar. Det är nog få som tror att det just då var ovanligt många som skadades på arbetet utan snarare får det nog antas vara ett resultat av att det genomfördes förändringar i arbetsskadeförsäkringen det året. Skälet för att förändringen genomfördes då var att kostnaderna för arbetsskador hade ökat under en följd av år. Vid den här tiden hade arbetsskadebegreppet en bevisregel som var utformad till den försäkrades fördel. Kostnaderna ansågs således ha blivit för höga och därför infördes ett nytt sätt för att bedöma om en skada var arbetsrelaterad och därmed ersättningsberättigad. Det som då infördes var en tvåstegsbedömning och bevisbördan övergick till den försäkrade. Resultatet lät inte vänta på sig, efter 1993 blev situationen den att antalet godkända arbetsskador minskades och det så till den milda grad att försäkringen så småningom gick med överskott. Efter en tid konstaterades det också att det inte bara generellt blivit svårare att få en skada godkännd, utan det hade blivit särskilt svårt för kvinnor att få sina arbetsskador godkännda. Det ledde till att det 2002 återigen genomfördes vissa förändringar i arbetsskadeförsäkringen där man gick tillbaka till ett enhetligt beviskrav. I lagen uttrycks följande Med arbetsskada avses en skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada ska anses ha uppkommit av sådan orsak, om övervägande skäl talar för det. Sedan dess har inga förändringar skett förutom redaktionella då försäkringen lyftes in i den nya Socialförsäkringsbalken den 1 januari Trots avsaknad av förändringar i försäkringen minskar antalet arbetsskadeanmälningar. Varför det har blivit så finns inget klart svar på men det kan det naturligtvis spekuleras kring. Forts. nästa sida 15

16 Arbetsskada En orsak kan vara de förändrade sjukskrivningsreglerna från 2008 liksom betydligt svårare möjligheter att erhålla sjukersättning. Vad innebär arbetsskadeförsäkringen? Alla anställda i landet omfattas av arbetsskadeförsäkringen som i sin tur hanteras av Försäkringskassan. En arbetskada kan uppstå till följd av: Sjukdom orsakad av arbetet Olycksfall Färdolycksfall på väg till eller från arbetet Det finns olika faktorer i arbetet som kan leda till sjukdom så som exempelvis: Buller Tungt eller ensidigt arbete Olika kemiska ämnen Vibrationer Påfrestande psykosociala situationer Psykiska och psykosomatiska sjukdomar räknas inte som arbetsskada även om de beror på sådant som: Företagsnedläggning Bristande uppskattning av arbetsinsatser Vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater. När en arbetsskada har skett anmäls det till Försäkringskassan. Det kan ske elektroniskt på eller via blankett därifrån. Arbetsgivaren är ansvarig för att en anmälan görs, som även skickas vidare till Arbetsmiljöverket för statistik inom området. Även skyddsombudet ska ta del av anmälan eftersom arbetsgivaren ska använda sig av alla arbetsskadeanmälningar i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Om du som försäkrad anser att skadan lett till sådana besvär att det kan berättiga till ersättning från arbetsskadeförsäkringen ska ytterligare en anmälan göras. Det är först när en sådan anmälan gjorts som Försäkringskassan prövar om det är en arbetsskada och om det därigenom kan berättiga till ersättning från försäkringen. Det du kan begära ersättning för är följande: Livränta för inkomstförlust som uppstått till följd av - nedsatt arbetsförmåga pga skadan/sjukdomen - byte av arbete/arbetsuppgifter eller omplacering pga skadan/sjukdomen - deltagande i utbildning/omskolning pga skadan/ sjukdomen Ersättning för tandvård Ersättning för särskilda hjälpmedel Ersättning för sjukvård utomlands Det är också möjligt att erhålla arbetsskadesjukpenning och arbetsskadesjukpenning för två karensdagar. Har arbetsskadesjukpenning eller livränta beviljats betalas med automatik ersättning för två karensdagar ut, finns behov av ersättning för fler karensdagar kan även det beviljas Stramare utbetalningar i försäkringen drabbar Det grundläggande syftet för arbetsskadeförsäkringen är att ge en fullgod ekonomisk kompensation och att täcka alla risker som den enskilde utsätts för i sitt arbete. I det ingår bland annat att försäkringen ska täcka merkostnader vid en arbetsskada vilket även gäller vid behov av tandvård. Har en patient råkat ut för en olycka på sin arbetsplats som innebär att denna till exempel slagit av en tand ska alltså den nödvändiga kostnaden för att återställa tanden ersättas. Arbetsskadeförsäkringen handhas av Försäkringskassan, som också administrerar utbetalningarna från försäkringen. De tandvårdskostnader som uppstår ersätts under förutsättning att vården som ges kan berättiga till ersättning enligt det statliga tandvårdsstödet. I tandvårdsstödet regleras vilka åtgärder som ersätts och nivån 16 på själva ersättningen, som är den lägsta av vårdgivarens pris och referenspriset. I arbetsskadeförsäkringen nämns inget om vilken kostnad som ersätts men i Försäkringskassans utbetalningar av försäkringen har referenspriserna börjat användas som riktlinjer för vad som ersätts ekonomiskt. Tyvärr har referenspriserna felaktigt inverkat på vilken ersättning Försäkringskassan betalar ut från arbetsskadeförsäkringen. Det är inte referenspriserna som ska reglera ersättningen från försäkringen utan den ska täcka alla de kostnader för den vård som ges för att återställa patientens skador, förklarar Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande. Det här skapar förödande konsekvenser för de skadedrabbade patienterna, då vissa av dem inte har ekonomiska förutsättningar att själva betala det som vården kostar utöver den summa som

17 TT-kanalen 2/2013 efter ansökan. Arbetsskadesjukpenning betalas ut som vid annan sjukdom och bara om det inte betalas ut någon annan ersättning. Vid sjukpenning på fortsättningsnivå på grund av en godkänd arbetsskada finns inte någon tidsgräns för hur länge sådan kan utbetalas. Vid dödsfall som inträffat på grund av arbetsskada kan efterlevande få livränta och den avlidnas dödsbo få begravningshjälp. Det finns tre typer av livränta som efterlevande kan få: barnlivränta, omställningslivränta och änkelivränta. Denna del av arbetsskadeförsäkringen hanteras av Pensionsmyndigheten. Genom kollektivavtal finns kompletterande försäkringsskydd och dit ska det också göras anmälan. För anställda inom stat, kommun, landsting, region och landstigsägda bolag görs en sådan arbetsskadeanmälan till Är du privatanställd ska du höra med din arbetsgivare om det finns kompletterande arbetsskadeförsäkring. Det är viktigt med kompletterande försäkring eftersom Försäkringskassan har ett tak på ersättningsnivån för livränta. Din årliga inkomstförlust måste vara minst kronor (en fjärdedel av prisbasbeloppet). Livräntan ska täcka den inkomstförlust du har gjort på grund av skadan upp till kronor (7,5 prisbasbelopp). En livränta är skillnaden mellan den inkomst du skulle ha haft om du inte blivit skadad med den inkomst du beräknas få efter skadan. Livräntan är skillnaden mellan inkomsterna. patienterna Susanna Magnusson referenspriserna anger. Det innebär också att många patienter hellre väljer en behandling som kostar mindre, trots att den inte återställer dem till ett tillstånd som är likvärdigt med det före olyckan. Det är inte så försäkringen var tänkt att fungera. Ytterligare en förändring i arbetsskadeförsäkringen är att regeringen har beslutat att ta bort möjligheten att få förhandspröva behandlingsförslag. Det här gör ju att ännu färre patienter väljer behandling efter vad som är bäst och istället väljer det som är billigast och det drabbar de som är ekonomiskt svaga hårdast. Tyvärr innebär det också att de oftast får större kostnader för reparativ vård i framtiden och det är naturligtvis en bekymmersam situation, menar Kenth. Eva Nylander Tandvårdspolitik på tapeten Nästa år är det valår och den politiska aktiviteten intensifieras när riksdagspartierna mobiliserar sig. För Tjänstetandläkarna är det viktigt att finnas med i den politiska debatten när agendan för den svenska tandvården stakas ut. Det är tandläkarna som behandlare som ser de yttersta konsekvenserna av den tandvårdspolitik som drivs och under våren har Tjänstetandläkarna träffat riksdagsledamöter från Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att föra fram behandlarnas syn på hur politiken påverkar patienterna. Vi i Tjänstetandläkarna representerar den professionella grupp som regelbundet möter de människor som får leva med konsekvenserna av de politiska besluten. Vi ser hur de som inte har råd att besöka tandvården på regelbunden basis drabbas när större behandlingar så småningom blir nödvändiga att genomföra. Vi ser också hur relationen mellan de egna utläggen och ersättningsnivåerna Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande påverkar vilken vård patienten väljer. För de flesta tandläkare är det viktigast att patienten får den bästa behandlingen men i slutändan är det patienten själv som avgör vilken behandling det blir och då spelar den personliga ekonomin ofta en avgörande roll. Om vi ska få en bättre munhälsa generellt sett i landet måste förutsättningarna för att få subventionerad tandvård förändras. Det har vi lyft för både Miljöpartiet och Socialdemokraterna och vi hoppas att de ska lyssna på den erfarenhet vi bär med oss, säger Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande. Han tycker att Tjänstetandläkarnas resonemang och synpunkter tagits emot väl av politikerna även om det är svårt att avgöra i förväg hur pass mycket de tillgodogör sig informationen. Det visar sig först långt i efterhand. Tjänstetandläkarna är partipolitiskt obundna, men vi applåderar gärna förslag som gör att förutsättningarna för våra patienter förbättras. Eva Nylander 17

18 Medlemsmöte På besök vid ett medlemsmöte i Dalarna På vårkanten kallar de flesta TT-avdelningarna runt om i landet till medlemsträffar för att stämma av hur medlemmarna har det på sina arbetsplatser. Vilka frågor som diskuteras beror på det klimat som råder på arbetsplatserna och om arbetsgivarna annonserat om att någon särskild förändring ska ske inom organisationen. TT-avdelningen i Dalarna bjöd öppenhjärtligt in till sitt vårmöte för att dela med sig av hur ett sådant kan gå till. Om jag får in en akutpatient fem minuter före lunchrasten och tvingas jobba på lunchen, får jag ta ut det som flex- eller övertid i så fall? Det händer inte så ofta, men ibland har jag ju ingen möjlighet att klämma in en patient utan att ta tid från rasten. Jag har blivit erbjuden en uppdragsutbildning, ska jag ta studielån för att genomföra den? Jag har sagt att jag är intresserad men vågar inte tacka ja innan jag vet vad som gäller. Frågorna var många när lokalavdelningen i Dalarna 18 samlade tandläkarna i länet till ett allmänt fackligt informationsmöte i mitten på maj. Ann Broman, ordförande i avdelningen, hade fullt upp att besvara allas funderingar och flera av frågorna sattes upp som punkter på en lång lista att ta vidare till ett tvärfackligt möte. Vid de tvärfackliga mötena deltar även representanter från övriga arbetstagarorganisationerna inom FTV Dalarna och det är då Ann har möjlighet att gå igenom fackliga ärenden tillsammans med arbetsgivaren. Vi diskuterar kring allt mellan himmel och jord som

19 TTkanalen 2/2013 berör tandvårdspersonalens dagliga arbete under de tvärfackliga mötena, förklarade Ann för tandläkarna. Det är jag och Eva Edström från styrelsen som för vidare de synpunkter ni har till arbetsgivaren. Vi har varit bra på att få svar på våra frågor, det gäller att ha skinn på näsan i de här samtalen och det har vi, skrattar hon. Eva tillägger att eftersom de båda har varit Det gäller att ha skinn på näsan i de här samtalen med länge behöver de inte oroa sig för att det ska drabba dem i tjänsten. Det ska det ju inte göra oavsett ålder eller vilka ärenden som framförs, men det kan vara så att man är mer försiktig gentemot arbetsgivaren om man inte känner sig säker. Ann har ett förflutet som tandläkare i England och har jobbat där i många år innan hon flyttade tillbaka till Sverige för 6 år sedan. Tanken var att varva ned men när hon fyllde 65 kände Ann att hon inte var riktigt färdig med tandläkeriet ännu. När den förra lokalavdelningsordföranden meddelade att han skulle sluta som facklig företrädare i samband med sin ST-tjänstgöring tog Ann på sig uppdraget. Styrelsen har sedan dess utökats med ytterligare tre ledamöter. En av dem är Daniela Ferreira, som varit med i styrelsen i ett halvår. Hon kom till Sverige för drygt fem år sedan då hon som nyutexaminerad rekryterades från Portugal upp till Norrbotten. Efter fyra år inom folktandvården i Norrbotten sökte sig Daniela söderut och fastnade för en tjänst som allmäntandläkare i Falun. Både landstinget i Norrbotten och i Dalarna har rekryterat ett stor antal portugisiska tandläkare och idag fungerar Daniela som en viktig länk mellan lokalavdelningsstyrelsen och de portugisiska tandläkarna. När jag själv var nyinflyttad till Sverige och skulle börja jobba visste jag inte vad som gällde. Arbetsgivaren är duktig på att informera om vilka skyldigheter man har som arbetstagare men mindre noggranna att tala om vilka rättigheterna är. Jag vill hjälpa mina portugisiska kollegor att förenkla deras start i arbetslivet här. Hur ska man som nyanländ kunna veta något om vad man ska tänka på om ingen berättar det för en? Jag visste själv inte vad a-kassan var och hur den fungerade och ta bara en sådan sak som att förstå hur en deklaration ska genomföras! Arbetsgivaren är duktig på att informera om vilka skyldigheter man har som arbetstagare men mindre noggranna att tala om vilka rättigheterna är Under mötet översätter Daniela viskande de mer komplicerade diskussionerna för en portugisisktalande kollega. Just det här mötet är öppet för alla tandläkare i Dalarna och efter att det avslutats har tandläkaren som Daniela hjälpte bestämt sig för att teckna ett medlemskap. Vi känner att det är så viktigt att den här informationen når tandläkarna, även de som inte är medlemmar. Att de kan komma hit och får höra vilka frågor vi faktiskt diskuterar är ett sätt för oss att visa upp vad medlemskapet innebär, säger Ann. Eftersom landstinget i Dalarna utmärker sig med det stora antalet nyrekryterade tandläkare från Portugal har också lokalavdelningen många frågor att jobba med som är knutna till det. I övrigt liknar det fackliga arbetet det som utförs inom de flesta lokalavdelningar. Bland annat är Ann med vid rekryteringen av tjänster och liksom i övriga landet märks det även i Dalarna att tillgången på tandläkare har ökat den senaste tiden. Just nu har vi bara tre vakanta tandläkartjänster inom hela landstinget och till de tjänsterna fick vi in 15 till 20 ansökningar till varje tjänst. Det var länge sedan arbetsgivaren kunde välja mellan så många namn. En annan fråga som är ständigt aktuell är den om tandläkarnas arbetsmiljö. När ett nytt huvudskyddsombud skulle tillsättas uppstod en kort diskussion om uppdragets roll. Huvudskyddsombudet ska företräda all personal på klinikerna när arbetsmiljön ses över, men eftersom både tandsköterskorna och tandhygienisterna redan har skyddsombud representerade enades mötesdeltagarna om att lyfta frågan om ett regionalt skyddsombud för enbart tandläkarna. Det skulle innebära att det skulle bli tre ombud som övervakar arbetsmiljön i Dalarna istället för en. Om arbetsgivaren går med på det så är det ju alltid bra att vara fler som kan föra fram våra synpunkter, fastslog Ann. En mer livlig diskussion uppstod när frågan ställdes om vad som gäller för den som är odontologiskt ansvarig vid en klinik som har Forts. nästa sida Ann Broman Eva Edström Daniela Ferreira Lars Eriksson 19