C-UPPSATS. Tills döden skiljer oss åt

Transkript

1 C-UPPSATS 2007:064 Tills döden skiljer oss åt Margaretha Hallikainen, Nina Taipaleensuu Luleå tekniska universitet C-uppsats Social omsorg Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Social omsorgsvetenskap 2007:064 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--07/064--SE

2 Luleå tekniska universitet Sociala omsorgsprogrammet Ht 2006 Tills döden skiljer oss åt? Har makar/sambor möjlighet till att avsluta sina dagar tillsammans på ett särskilt boende Until death do us apart? Have married couples/cohabitors the possibility to complete their days together on a elderly care home? Margaretha Hallikainen Nina Taipaleensuu Examensarbete: C-uppsats Social Omsorg 10 poäng. Handledare: Ingrid Löfstrand Examinator: Johans Sandvin

3 Förord Denna C-uppsats är ett examensarbete som en avslutning på vår utbildning, Sociala omsorgsprogrammet 140p, Institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet. Arbetet med studien har många gångar varit slitsamt och påfrestande för oss men även för våra familjer som fått stå emot vårt skiftande humör under denna tid. Denna uppsats hade varit svårt att genomföra om vi inte hade haft handledaren, opponenterna, Examinatorn som vid seminarierna gett sett sin syn på arbetets fortskridande samt övriga kurskamrater som varit till hjälp då de har kommit med värdefulla tips och råd på förändringar samt haft övriga synpunkter på vårt arbete. Vi tackar även biståndshandläggarna som ställde upp på att delge oss relevant information, utan deras medverkan hade denna studie inte varit möjlig. Stort tack till er alla som stöttat och hjälpt oss på vägen, utan er hjälp hade det inte gått! Margaretha Hallikainen Nina Taipaleensuus 2

4 Hallikainen, M. Taipaleensuu, N. Tills döden skiljer oss åt. Har makar/sambor möjlighet att bo tillsammans på särskilt boende? Examensarbete i Social omsorg 10 poäng vid Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Abstrakt Statistik visar att den äldre befolkningen kommer att öka. Det medför att kraven på kommunerna kommer att utvidgas. Med den nya parboendegarantin som finns i Socialtjänstlagen, 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453), och som trädde i kraft 1 juni 2006, så kommer även kravet på att det skall finns platser på särskilda boenden som är anpassade till parboende. Syftet med studien är att vi vill ta reda på om makar/sambor har möjlighet att åldras tillsammans på ett särskilt boende den dagen som detta blir aktuellt för dem. Metoden som vi har använt oss av är att vi först har läst aktuell litteratur och sedan gjort intervjuer som vi analyserat. Materialet vi fått fram via intervjuerna har vi kategoriserat i olika grupper med underkategorier, detta för att försöka visa hur verkligheten ser ut för de äldre som vill flytta in tillsammans på särskilt boende den dagen det kan komma att bli aktuellt för dem. Av analysen framkom det att riktlinjer efterfrågas av kommunerna när bedömningar görs angående parboende. Antalet platser som är anpassade för parboende är i behov av utökning enligt biståndshandläggarna. Men även nya regeringen framför i budgetpropositionen 2006/07:1 samma saker. Att det behövs tydligare riktlinjer samt fler platser i särskilda boende former. Sökord: Parboendegarantin, särskilt boende, bistånd, äldre makar/sambor, boende, äldre politik, biståndshandläggare. 3

5 Innehållsförteckning Inledning. 5 Syfte...6 Bakgrund.7 Ädelreformen.8 Lite om vad lagen säger.9 Särskilt boende..10 Biståndsbedömning...11 Bakgrund till parboendegarantin...12 Parboendegaranti...13 Trygghet i boendet...14 De äldres rätt till inflytande...14 Metod..15 Tillvägagångssätt...16 Avgränsning...17 Analys...18 Riktlinjer...18 Handläggningsrutinerna.20 Verktyg vid bedömning..23 Utbudet av särskilt boende vid parboende..26 Handläggarnas åsikter.28 Slutord.29 Förslag till fortsatt forskning Referenslista...33 Bilagor Informationsbrev...35 Intervjuguide..36 Beslutsprocessen...39 Tackbrev...40 Från socialdepartementet

6 Inledning I en motion till Riksdagen 2004 tog Torkild Strandberg och Christer Nylander, som båda är riksdagsmän upp frågan om Äldre makars möjlighet att leva tillsammans. De skrev i motionen om att äldre människor själva måste få fatta de avgörande besluten i livet, t ex valet av boende, vilken mat de vill äta, vem de vill umgås med och vilken omsorg de vill ha. Enligt författarna så är det en stor påfrestning att skiljas åt efter ett liv tillsammans och att inte få bo på samma boende. De skriver att det är djupt omänskligt att dela på makar som hela livet levt eller bott tillsammans. Regeringen har som målsättningen att Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Detta förutsätter både en långsiktig och uthållig satsning under det kommande decenniet (Faktablad S ). När man av olika skäl inte längre kan bo kvar i eget boende erbjuder kommunen plats inom "särskilda boendeformer". I dessa boendeformer hyr man själv sin lägenhet eller sitt rum och kan ta med sig lite egna möbler, tavlor och gardiner, precis som i en vanlig hyreslägenhet, skillnaden är att i ett särskilt boende kan man få hjälp av personal med vård och omsorgsinsatser. Om äldre makar/sambor får ett så stort omvårdnadsbehov att det inte längre kan tillfredsställas med hemtjänst, samt att bägge två i förhållandet anses ha behov av särskilt boende och blir beviljade sådant boende av socialtjänsten, får de då bo ihop på ett särskilt boende tillsammans? Vi tror att det är ett problem för makar att få flytta in på boende gemensamt i de fall där båda två har behov av sådana platser. Särskilt boende är antingen sjukhemsplats, boende på gruppboende eller något annat liknande boende som tillhandahålls av kommunen. Denna undersökning handlar om äldre människor, på grund av att vi under vår studietid fastnat för olika problem som äldre människor kan råka ut för. Och i samband med att en ny parboendegaranti infördes 1 juni, 2006 så anar vi att det kommer att uppstå problem av varierad grad, till exempel att kunna erbjuda parboende, ute i landets kommuner när det gäller kommunernas möjlighet att uppfylla garantin gentemot de äldre och dem det berör. Men det kan likväl vara på det sättet att det redan är så här det fungerar ute i kommunerna, att man tar hänsyn till makar/sambor när man gör särskilt boende utredningar. Därav blev vi nyfikna att göra denna undersökning för att vi vill få en inblick i hur Parboendegarantin fungerar ute i verkligheten i några olika kommuner. 5

7 Syfte Syftet med studien är att vi vill ta reda på om makar/sambor har möjlighet att åldras tillsammans på ett särskilt boende den dagen särskilt boende blir aktuellt för dem. Vilka svårigheter kan den enskilde stöta på? Hur resonerar de som beviljar hjälpinsatserna denna garanti? Detta med anledning av den nya parboendegarantin som finns i Socialtjänstlagen 5 kap. 5 Socialtjänstlagen (2001:453) och som trädde i kraft 1 juni Vi kommer att utgå från följande frågeställningar för att uppnå syftet med studien. Vad kan kommunen erbjuda i dagsläget när äldre makar/sambor är beviljat särskilt boende och vill bo tillsammans på ett särskilt boende? Vad innebär parboendegarantin för kommunen och hur hanterar biståndshandläggarna de ärenden där garantin gör sig gällande? Finns det några styrdokument eller några andra riktlinjer som biståndshandläggarna använder sig av vid handläggning av ärenden som berör par och parboendegarantin? Ordförklaringar Parboendegarantin - En ny bestämmelse trädde i kraft den 1 juni kap. 2. Socialtjänstförordningen. Parboendegarantin innebär att i de fall där makar/partners båda är i behov av ett sådant boende som avses i 5kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) skall båda beredas plats i samma boende, om de begär detta. Biståndshandläggare/biståndsbedömare - Den person som är anställd av kommunen för att pröva olika ansökningar som kommer in till Socialnämnden. Bistånd - Hjälp Biståndsbedömning - Prövning av ansökan om äldreomsorg Särskilt boende - Bostäder för äldre, de drivs och/eller finansieras av kommunen. Man kan ta med lite egna möbler, utöver hyran så får man betala för den mat och omsorg som man får. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå för personer som bor i särskilt boende. Totalundersökning - När alla som sysslar med det som undersökningen tar upp är medverkande. 6

8 You are reading a preview. Would you like to access the full-text? Access full-text

9 Till dig som arbetar som biståndshandläggare inom Socialtjänsten: Vi är intresserade av att få intervjua dig angående frågor om särskilt boende för makar/sambor. Våra frågeställningar berör frågor om makar/sambor har möjlighet att avsluta sina dagar tillsammans på ett särskilt boende. Intervjun för varje enskild biståndshandläggare beräknas ta cirka en timme och vi kommer att spela in intervjun på band, såvida du inte motsätter dig det. Intervjun är helt frivillig och får när som helst under intervjuns gång avbrytas av den som blir intervjuad. Inga namn på kommuner eller på handläggare kommer att skrivas ut i examensarbetet eller på något annat ställe där någon utomstående (förutom vi två som genomför studien) kan ta del av resultatet. Inte heller i själva intervjun som spelas in på band eller i våra anteckningar kommer några namn eller kommuners namn att finnas med. All insamlad data i form av band och anteckningar som skapas i samband med intervjuerna kommer att förstöras efter att examensarbetet är färdigt och godkänt. Studien kommer då att finnas tillgänglig på < under> länken Universitetet publikationer. Vi tar snart kontakt med er, som ställer upp för en intervju. Margaretha Hallikainen tel Nina Taipaleensuu tel , eller Handledare för vårt examensarbete är: Ingrid Löfstrand vid LTU tel Tack för att du tog dig tid att läsa detta brev! 36

10 Bilaga 2 Intervjuguide 1. Finns det i kommunen något skriftlig styrdokument eller liknande när det gäller särskiltboende/ parbogarantin? 2. Har du som biståndshandläggare några skriftliga handläggningsrutiner som du använder dig av då du handlägger ärenden. 3. Vad har kommunen att erbjuda par där bägge två är beviljade särskilt boende. Hur många platser på särskilda boenden finns det totalt i kommunen? Hur många av platserna är lämpliga eller anpassade för makar/sambor? Vi undrar gärna hur det ser ut inom olika kategorier såsom, sjukhem, gruppboende och övrigt särskiltboende typ servicehus eller liknande när det gäller möjligheten till parboende? 5. Hur ser det ut idag i er kommun, bor det par tillsammans på de olika särskilda boendena? Du får gärna berätta själv hur det aktualiseras att det kan bli aktuellt för ett par att flytta in gemensamt annars har vi några frågor kring detta: 4. Är det många par som ansöker om att få bo tillsammans? 5. Är det de själva som ansöker eller är det någon anhörig? 6. Om den ena parten har blivit beviljat boende något år tidigare än sin make, hur gäller garantin i sådana fall? 7. Erbjuder kommunerna detta till de par där bägge två är beviljat särskilt boende eller måste de begära det själva att de VILL bo tillsammans. 8. Har du som biståndshandläggare egna tankar eller funderingar kring parboendegarantin, tex. är det praktiskt genomförbart i praktiken? Vilka effekter kan denna garanti ge, såväl mot den enskilde individen som mot kommunen? 9. Har kommunen några planer för detta med att kunna erbjuda par att bo tillsammans? Har kommunen börjat fundera eller har ni gjort någon handlingsplan för att informera utåt om de ändrade reglerna och de nya rättigheterna för sammanboende par? Har handläggningsrutinerna blivit ändrade eller kommer de att ändras på grund av den nya 37

11 regeln? 10. Vi har inga fler frågor. Har du något mer att ta upp eller fråga om innan vi avslutar intervjun? 38

12 Bilaga3 39

13 Bilaga 4. Kalix och Haparanda Vi vill på detta sätt tacka just DIG för att du ställde upp och lät oss intervjua Dig till våran C- uppsats. Vi kanske inte hade så lätta frågor att besvara men tack vare DINA svar så har kunnat göra våran C-uppsats. Om ni är intresserade av att läsa våran färdiga C-uppsats så finns den att läsa på instutitionens hemsida under länken Examensarbete. Titeln på våran uppsats är Tills döden skiljer oss åt? 40

14 Bilaga 5. 41

15 42