MÅNGA KOCKAR BÄTTRE SOPPA? KARTLÄGGNING AV STÖDSYSTEMET FÖR NYFÖRETAGANDE I ÖVRE NORRLAND

Transkript

1 MÅNGA KOCKAR BÄTTRE SOPPA? KARTLÄGGNING AV STÖDSYSTEMET FÖR NYFÖRETAGANDE I ÖVRE NORRLAND 1

2 Innehåll 1 INLEDNING Behovet av insatser för att stärka nyföretagande och entreprenörskap i Övre Norrland AKTÖRER INOM DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET KATEGORISERING AV AKTÖRERNAS INSATSER DET FÖRETAGSFRÄMJANDET SYSTEMETS FUNKTIONALITET Hur ser samverkan mellan aktörerna ut? Informationskanaler mot nya potentiella entreprenörer Flexibilitet i insatserna? Vilka aktörer saknas i stödsystemet SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Litteraturförteckning BILAGA 1: TABELL

3 3

4

5 1 INLEDNING Denna rapport baseras på en kartläggning av stödsystemet mot nyföretagare och entreprenörskap i Norrbottens- och Västerbottens län. Rapporten ger en beskrivning av vilka aktörer som finns i Norrbottens och Västerbottens län (nedan Övre Norrland) och vilka insatser som dessa tillhandahåller för att främja nyföretagande. Studien syftar till att redovisa hur företagsfrämjande organisationer agerar när de ska nå ut till personer som vill starta företag samt om och hur aktörerna samverkar med varandra. Genom att beskriva existerande aktörer och deras insatser presenteras i rapporten det utbud av stöd som riktas till potentiella företagare i regionen. Kartläggningen illustrerar vidare i vilken utsträckning stöden anpassas till olika geografiska förhållanden som stad och inland samt hur de är inriktade mot eller anpassade till olika gruppers behov, som exempelvis unga, kvinnor och män samt personer med utländsk bakgrund. Huvuddelen av studien bygger på intervjuer med ett 20-tal personer vid lika många företagsfrämjande organisationer i Norrbotten och Västerbotten och vi vill särskilt tacka dem för värdefulla synpunkter och tankar. Utöver intervjuerna har också ett omfattande arbete gjorts i form av dokumentstudier inklusive genomgång av ett stort antal styrdokument, rapporter etc. Studien har genomförts av Thomas Westerberg (uppdragsledare), Terese Strenger, Erik Bergfors och Markus Burman (kvalitetsansvarig) vid Sweco Eurofutures AB, på uppdrag av Regionförbundet Västerbottens län. 5

6 1.1 Behovet av insatser för att stärka nyföretagande och entreprenörskap i Övre Norrland Andelen sysselsatta i nystartade företag i Övre Norrland är i de flesta kommuner i regionen, lägre än andelen sysselsatta i nystartade företag generellt i Sverige. Av regionens 29 kommuner har 21 kommuner en lägre andel av sysselsättningen i nystartade företag jämfört med riket i stort. Tabell 1 presenterar andel sysselsatta i nystartade företag bland kommuner med högre andel än riket. I tabellen redovisas också grupper av kommuner i regionen som har en lägre andel av sysselsättning i nystartade företag jämfört med riket. Tabell 1: Andel av sysselsättning i nystartade företag år 2010 Kommuner Andel av sysselsättning i nystartade företag (%) Boden 4,1 Sorsele 3,6 Älvsbyn 3,5 Jokkmokk 3,4 Haparanda 3,4 Arjeplog 3,0 Malå 2,9 Sverige 2,8 10 kommuner i Övre Norrland 2,0 2,5 8 kommuner i Övre Norrland 1,9 1,6 4 kommuner i Övre Norrland 1,5 Källa: Tillväxtanalys Av de kommuner som uppvisar en högre andel sysselsatta i nya företag relativt riket är en av kommunerna Sorsele - bland de kommuner i Övre Norrland med lägst befolkningsantal. Boden och Haparanda som tillhör de större kommunerna i Övre Norrland har också en relativt större andel av sysselsättningen i nystartade företag sett till riket. Arjeplog och Malå som är kommuner med en befolkning under men mer än invånare har också de en högre andel av sysselsättningen i nystartade företag jämfört med Sverige i helhet. Samma sak gäller för Älvsbyn och Jokkmokk som är kommuner som kategoriseras i gruppen, befolkning över invånare men mindre än personer. Antalet nystartade företag per invånare (etableringsfrekvensen) överstiger rikssnittet i 5 av Övre Norrlands 29 kommuner. Samtliga fem kommuner är inlandskommuner med ett jämförelsevis litet befolkningsunderlag. 6

7 Tabell 2 presenterar etableringsfrekvensen bland kommuner i Övre Norrland med högre etableringsfrekvens än riket, samt grupperingar av kommuner med lägre etableringsgrad än riket. Tabell 2: Etableringsfrekvens bland kommuner i Övre Norrland och Sverige år 2010 Kommuner Etableringsfrekvens (%) Malå 13,4 Sorsele 13,3 Jokkmokk 13,2 Pajala 12,6 Åsele 12,4 Sverige 12,3 3 kommuner i Övre Norrland 10,0 11,9 13 kommuner i Övre Norrland 7,0 10,9 8 kommuner i Övre Norrland 6,9 Källa: Tillväxtanalys Anm; Med etableringsfrekvens avses antal nystartade företag per individer. Högst andel nystartade företag per individ finns således i kommuner där befolkningsvolymen är relativt liten. Bland de befolkningsmässigt stora kommunerna - Umeå, Luleå, Skellefteå, Piteå, Boden som tillsammans utgör 65 % av regionens totala befolkning, är etableringsfrekvensen mellan 2,8 till 5,6 procentenheter lägre, än den nationella etableringsnivån. Sett till antalet personer med utländsk bakgrund som startar företag i Övre Norrland skiljer sig andelen åt mellan Norrbottens- och Västerbottens län. I Norrbotten startas omkring 17 % av de nya företagen av personer med utländsk härkomst medan motsvarande andel i Västerbottens län är 13 %. Andelen i riket är 21 %. Skillnaden mellan länen och mellan länen och riket kan i viss mån förklaras utifrån skillnader i befolkningens sammansättning. I Västerbotten utgör personer med utländsk bakgrund 9 % av länets befolkning medan motsvarande andelar för Norrbotten respektive riket uppgår till 11 % och 19 %. Tabell 3 illustrerar andelen nystartade företag relativt totala antalet nystartade företag bland svenska län. 7

8 Tabell 3: Andel nystartade företag av personer med utländsk härkomst relativt totalt antal nystartade företag år 2010 Län Andel nystartade företag av personer med utländsk härkomst Stockholm, Skåne, Kronoberg, Västra Götaland > 20 % Västmanland, Örebro, Södermanland, Norrbotten (17 %), Blekinge, Jönköping, Uppsala Mindre än 20 % men mer än 15 % Halland, Kalmar, Jämtland, Dalarna, Östergötland, Värmland, Västerbotten (13 %), Gävleborg, Västernorrland Mindre än 15 % men mer än 10 % Gotland < 10 % Källa: Tillväxtanalys Också vad det avser ledningen i de nystartade företagen skiljer det sig något åt mellan länen i Övre Norrland. I Norrbottens län består ledningen i de nystartade företagen till 34 % av en eller flera kvinnor medan motsvarande andel för Västerbottens län utgör 31 %. Andelen företag som har en gemensam ledning (man+kvinna) är av de nystartade företagen i Norrbottens län 8 % medan motsvarande andel i Västerbotten är 5 %. Tabell 4 presenterar andelen företag med en eller flera kvinnor i ledningen för företaget bland län i Sverige. Tabell 4: Andelen kvinnor i ledningen av nystartade företag år 2010 Län Andel nystartade företag som leds av en eller flera kvinnor Blekinge, Gävleborg, Norrbotten (34 %), Uppsala 34 % - 35 % Västmanland, Kronoberg, Stockholm, Kalmar, Västernorrland, Jämtland, Jönköping, Värmland, Skåne, Gotland, Västerbotten (31 %) Halland, Östra Götaland, Västra Götaland, Dalarna, Örebro, Södermanland 31 % - 33 % 26 % - 30 % Källa: Tillväxtanalys Befolkningsstrukturen i Övre Norrland är i stor utsträckning koncentrerat till ett fåtal städer och större samhällen. Drygt 80 % av regionens befolkning är bosatta i någon av de tio största kommunerna. Tabell 5 redovisar total befolkning och andel av befolkning per kommungrupp i Övre Norrland- kategoriserat efter storlek på kommun. 8

9 Tabell 5: Befolkningsstorlek- och andel i och av Övre Norrland kategoriserat i grupper efter kommunernas storlek år 2012 Kommungrupp (antal befolkning) Antal kommuner i gruppen Kommungruppens andel av total befolkning i Övre Norrland Befolkning i kommungruppen > % Mindre än 100' men större än 50' 2 29 % Mindre än 50 men större än % Mindre än 20 men större än 10' 3 9 % Mindre än 10 men större än % Mindre än 5 men större än % < % Källa: SCB, 2013 Det är dock svårt att allmänt belägga ett särskilt behov av insatser för nyföretagare i glesbygd och nyföretagare i städer. Sannolikt är affärsidén, kapital, marknad, nätverk, erfarenhet/kunskap viktiga faktorer för hur väl ett företag ska lyckas, oavsett om entreprenören befinner sig i stad- eller i landsbygd. Däremot kan tillgången på dessa faktorer skilja sig åt, i urbana och rurala områden. Vad avser affärsidén planen för företagandet och hur produkten/tjänsten ska nå ut till kunder på en marknad bygger i stor utsträckning på entreprenörens kunskaper och färdigheter. I detta avseende är utbildning, rådgivning och mentorskap exempel på viktiga insatser för potentiella entreprenörer. Givet att det finns en bärande affärsidé är en utmaning för de flesta nyföretagare bristen på finansiellt kapital för verksamheten. Tillgången till krediter, riskkapital investerings- och rörelsekapital är i de flesta fall direkt avgörande för möjligheten att starta företag. I Övre Norrlands glesbygd kan möjligheten att erhålla finansiellt kapital (t ex lån) antas vara mer begränsat än i områden med större befolkningsvolym. Utifrån geografins befolkningsstruktur kan kreditgivarens syn på att utnyttja t ex fastigheter eller andra tillgångar som säkerhet på lånet förväntas vara mer restriktivt än i mer tätbefolkade områden eftersom andrahandsvärdet på fastigheterna i de flesta fall är relativt lågt värderat i regionens inlandskommuner. Studier av (Holms, 1998) visar att företagarens tidigare utbildning påverkar företagarens sätt att planera ekonomin och olika rutiner i företaget. (Malmström, 2002) pekar också på kunskap i form av tidigare erfarenhet som en viktig faktor för hur väl företag utvecklas. Erfarenhet från branschen som nyföretagaren planerar att starta eget i är relevant. Malmström menar vidare att företagaren utifrån erfarenhet kan besitta rele- 9

10 vanta kunskapsbaser, erfarenheter och relationer. Utifrån detta resonemang är individuella karaktäristika viktigt för att utveckla nya företag. Samtidigt kan antas att entreprenörens möjlighet att delta i nätverk med andra företagare och aktörer inom nyföretagarens område i sig är viktigt för att utveckla företagarens erfarenhet och kunskap. Inte minst menar (Thordén, 2001) att det är viktigt att företagen inkluderar sina kunder i sina nätverk. Anledningen till detta är givetvis att kunderna är företagarens största tillgång där idéer kan testas och också i företagens uppstart kan ge ekonomiskt stöd genom bland annat bra betalningsvillkor. Möjligheten till att i nätverken erhålla legitimitet för verksamheten, ökad självtillit, resurstillförsel och kompetensutveckling är enligt (Johannison, 1996) viktiga insatser att utgå ifrån i de nätverk som företagaren befinner sig i eller söker efter. 10

11 2 AKTÖRER INOM DET FÖRETAGSFRÄM- JANDE SYSTEMET Ett stort antal aktörer finns representerade inom det företagsfrämjande systemet i Övre Norrland. I kartläggningen av stödsystemet kring nyföretagande i Övre Norrland har Sweco i samråd med Regionförbundet Västerbottens län valt ut 20 organisationer vars verksamheter har fått utgöra underlag för kartläggningen. 1 Vissa aktörer, som länsstyrelserna och i viss utsträckning ALMI, utför sitt uppdrag utifrån statliga direktiv. Länsstyrelsen i Norrbotten- och Västerbottens län tilldelas årligen medel av regeringen som ska användas till olika företagsstöd. Dessa stöd ska hjälpa länets företag att få en långsiktig lönsamhet och tillväxt. Som en del av insatserna för regional tillväxt kan bidrag ges till bland annat investeringar, marknadsföring, innovationsutveckling och utbildning i små och medelstora företag. Exempel på stödformer som kan inriktas mot nyföretagande är mikrobidrag och innovationsbidrag. Dessutom finns, inom ramen för Landsbygdsprogrammet , startstöd till yngre företagare som för första gången startar eller övertar ett jordbrukseller trädgårdsföretag. ALMI ägs av staten tillsammans med offentliga ägare i regionen. I Övre Norrland återfinns ALMI inom Region Nord och verkar inom fyra affärområden Rådgivning, Lån, Riskkapital och Inkubation. Rådgivning utförs av Almis rådgivare eller av externa underkonsulter. Innovationsrådgivningen ges i fyra faser, den första är att beskriva idén, den andra att verifiera idén, den tredje att utveckla idén och den fjärde att kommersialisera idén. Nyföretagarrådgivningen riktar sig till personer som är på väg att bli företagare. En del av verksamheten är IFS Rådgivning som vänder sig till företagare med utländsk bakgrund. Mentor är ett komplement till ordinarie rådgivning för nya företag och företag i tidiga skeden. ALMI bedriver också andra insatser direkt inriktat mot särskilda målgrupper. I projektet Investera i invandrarkvinnor stöttar Almi kvinnor med invandrarbakgrund och arbetar för att öka andelen kvinnor som får tillgång till finansiering och rådgivning och genom regeringsuppdraget Styrelsekraft, arbetar Almi för att öka andelen kvinnor i styrelser. 1 Organisationerna som inkluderas i kartläggningen är Länsstyrelserna, ALMI, Arctic Business Incubator, BIC Factory, Krenova, CONNECT Norr, Coompanion, Convoy, Hushållningssällskapet, Innovation Västerbotten, LRF, Ung företagsamhet, Venture Cup, Almi Entreprenörcentrum, Innovationssluss Norr, Innovationssluss Västerbotten, Centek, Luleå Science Park och Uminova Innovation. Information om organisationerna är hämtad från verksamhetsberättelser, styrdokument, rapporter och annan tillgänglig information vid respektive organisations hemsida. 11

12 Genom lån kompletterar ALMI marknaden genom att erbjuda riskvilliga lån när ingen annan gör det. Till företrädesvis nystartade företag erbjuder ALMI små lån, upp till kronor. Vid dessa lån kan ALMI låna ut 100 procent av kapitalbehovet då kreditbedömningen huvudsakligen baseras på affärsidéns möjligheter. Bolaget ALMI Invest inom ALMIkoncernen erbjuder därutöver riskkapital till nystartade företag. Ägarkapitalet investeras i tillväxtföretag med en skalbar affärsidé. I ALMI:s uppdrag ingår också att finansiera och kvalitetssäkra inkubatorer. Andra aktörer i det företagsfrämjande systemet i Övre Norrland utgörs av inkubatorer som t ex. Arctic Business Incubator, BIC Factory, och Krenova. Arctic Business Incubator (ABI) stöttar innovatörer och entreprenörer oavsett idéernas ursprung, så länge de bedöms vara skalbara och ha en internationell marknad. ABI erbjuder inkubatorverksamhet, kompetenshöjning samt tillhörande stödtjänster. Syftet är att utveckla entreprenörer och deras affärsidéer till lönsamma livskraftiga internationella tillväxtbolag, som i sin tur genererar arbetstillfällen och exportintäkter till regionen. I dagsläget har man 15 medlemsföretag från flera branscher, allt från IT till basindustrin. ABI ägs till lika delar av LTU Holding, Norrlandsfonden, Längmanska företagarfonden, Luleå och Skellefteå kommun. ABI finansieras av ägarna samt av ALMI företagspartners satsning på Inkubatorer, B.I.G. Sweden. BIC Factory är en företagsinkubator, som stödjer unga, lovande entreprenörer som vill starta egna företag i Umeå. BIC erbjuder lokaler, tillgång till etablerade affärsnätverk, vidareutbildning samt vägledning från en erfaren projektledare, affärscoacher och andra entreprenörer. Hos BIC får företagen stanna i upp till två år. De företag som i dagsläget sitter hos BIC uppvisar stor bredd, allt från fastighetsmäklare till yoga. De flesta kunder finns i Umeå, men har intresse av att också bedriva verksamhet i Skellefteå, Lycksele och Örnsköldsvik. BIC Factory finansieras av Umeå kommun, Region Västerbotten, EU mål 2 (regionala utvecklingsfonden) samt Umeå Kommunföretag AB. Krenova är en inkubator för professionella kreatörer. I inkubatorn erbjuds kreatörer en kontorsplats, utrustning och i vissa fall en personlig coach. I dagsläget har Krenova 14 företag i Umeå och 11 i Luleå. Företagen får sitta i Krenovas lokaler i max ett år och får under denna tid även rådgivning minst en gång i månaden per företag. Krenova håller även regelbundna inkubatormöten, fikaträffar, nätverksträffar och seminarier. Samt har utvecklat ett utbildningsprogram Entreprenörsprogrammet. Krenova driver även resursen Kreatörsbanken som är en sökbar, webbaserad databas där näringsliv och samhälle får kontakt med kreatörer i Norrbotten och Västerbotten. Krenova är ett EU-projekt som ägs av Region Västerbotten. Övriga finansiärer är Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, Norrbottens läns landsting, Umeå kommun, Skellefteå kommun och ALMI Företagspartner Nord. I Övre Norrland finns även ett flertal medlems-, intresse och ideella organisationer, bl.a. CONNECT Norr, Coompanion, Convoy, Hushållningssällskapet, Innovation Västerbotten, LRF, Ung företagsamhet och Venture Cup vilka alla utgör aktörer i det företagsfrämjande systemet. 12

13 CONNECT Norr är en ideell organisation med omkring 100 medlemmar som verkar för fler arbetstillfällen i Övre Norrland och Mellersta Norrland. CONNECT ger stöd till företag både i uppstarts- och tillväxtfasen. Connect:s huvudsakliga tjänster består av Språngbrädan och FöretagsAcceleratorn och syftar till att bidra till att stödja företag till hög tillväxtpotential på en nationell eller internationell marknad. CONNECT tillhandahåller experter inom olika branschområden. De kunder man hittills haft kommer i huvudsak från de större tätorterna, men man har även haft kunder från mindre kommuner. CONNECT Norr driver också ett av EU delfinansierat projekt; CONNECT Interreg med norra FöretagsAcceleratorn (CIFA), som är ett gränsöverskridande nätverk som tillhandahåller mötesplatser för entreprenörer, investerare och andra näringslivets aktörer i norra Sverige och Norge. Coompanion är en ekonomisk förening som erbjuder kostnadsfri rådgivning till dem som vill starta kooperativt företag. Rådgivningen ges ofta till en grupp individer som tillsammans vill starta ett kooperativ. De flesta kunderna finns i Umeå, Luleå, Piteå och Boden men kunder finns i någon utsträckning i samtliga kommuner i Övre Norrland. Verksamheten finansieras av organisationer, offentlig sektor, konsultintäkter, EU-medel samt av Tillväxtverket. Convoy ( Egenanställningsföretaget norr ekonomisk förening ) är en ekonomisk förening, som syftar till att förenkla för entreprenörer att starta och driva verksamhet genom tillgång till administrativ service. Convoy erbjuder även rådgivning, kurser/seminarier, mentorskap och nätverk. Medlemmarna/ägarna är Företagarna Västerbotten, Coompanion Norrbotten och Coompanion Västerbotten, Hushållningssällskapet AC/BD samt Länsbygderådet Västerbotten och Hela Sverige ska Leva Norrbotten. Verksamheten som Convoy erbjuder riktar in sig mot samtliga kommuner i Övre Norrland i bemärkelsen att man arbetar med digital information och rådgivning per telefon. Vid behov åker man ut till olika kommuner när efterfrågan finns. Flertalet egenanställda entreprenörer finns i Umeå och Luleå och därigenom har också den övervägande delen av antalet rådgivningar genomförts till egenanställda där. Vidare har man genomfört nätverksträffar i Umeå, Luleå, Skellefteå och i Västerbottens inland. Sedan 1 juli 2011 driver Convoy projektet "Flexibelt entreprenörskap". Projektet, som är finansierat av EU:s regionala fond, Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Norrbotten ska arbeta med att utveckla verksamhet och verktyg, påverka strukturer och policies samt skapa nätverk och samverkansmöjligheter som ger stöd i utvecklingen av entreprenörskap genom egenanställning. Hushållningssällskapet i Norrbottens- och Västerbottens län är en medlemsorganisation som har cirka 4000 medlemmar och som verkar för en livskraftig landsbygd i Norrbotten och Västerbotten. Inom rådgivningsbolaget Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB erbjuds rådgivningstjänster inom områdena lantbruk, företagsekonomi, trädgård, miljö, mat, turism och slöjd. Hushållningssällskapet erbjuder tjänster i alla kommuner i Övre Norrland. Föreningen har drivit och driver många utvecklingsprojekt med inriktning mot de gröna näringarna. Flera projekt riktas till unga och till nysvenskar. Exempel på projekt är Grön Plattform syftar till att utveckla den svenska landsbygden och ta tillvara på de kompeteneser nysvenskar har med sig från sina hemländer. Ett annat exempel är Urgent som är ett projekt som i huvudsak ska rikta sig mot unga nysvenskar i åldrarna år, men det kommer även att vara öppet för ungdomar födda och uppvuxna i Sverige som är intresserade 13

14 av att starta företag. Flera projekt som bedrivits och drivs, delfinansieras av ERUF och/eller Jordbruksfonden. Innovation Västerbotten ägs av Idéforum Skellefteå och har till uppgift att verkställa och ansvara för projekt initierade av Idéforum Skellefteå. Innovation Västerbotten hjälper till att kommersialisera uppfinningar i både nya och befintliga företag. Den individuella rådgivningen kompletteras med olika faktaseminarier som även vänder sig till andra nyföretagare än dem som har deltagit i rådgivningen. Organisationen vänder sig till innovatörer, nyföretagare, studenter och forskare och verkar framförallt i Skellefteå och Piteå kommun, men även i Norsjö, Malå kommun. Utöver rådgivning erbjuds även arbetsplatser. Innovation Västerbottens samarbetspartners är EU:s strukturfonder, Piteå kommun, Länsstyrelsen Västerbottens län, Skellefteå kommun, Umeå kommun, Västerbottens läns landsting och Region Västerbotten. LRF är en intresse- och företagarorganisation för människor och företag inom de gröna näringarna. Verksamheten ska bl. a ge medlemmarna stöd i utvecklingen av sina företag genom professionell medlemsservice och företagsutveckling. Insatserna bedrivs i hela Övre Norrland men tyngdpunkt ligger främst längs kusten där de flesta och största företagen finns. I såväl Norrbotten och Västerbotten genomfördes under åren en extra satsning på företagsutveckling, via de delvis EUfinansierade projekten Grön Framtidsgård och Gröna Piloter. Grön Framtidsgård gick ut på att hjälpa jordbrukare att diversifiera sin verksamhet. Gröna Piloter var ett projekt med syfte att resultera i 18 pilotsatsningar inom energi, entreprenad och turism. Pilotföretagen skulle fungera som förebilder och bidra till ökad framtidstro. Projektet har letts av LRF i de båda länen och finansierats av privata finansiärer, nationella offentliga finansiärer samt av EU:s landsbygdsprogram. Vad gäller nyföretagande ser LRF att åldersstrukturen i gröna näringen är en stor utmaning. Därför görs satsningar på att få fler ungdomar och nysvenskar att utbilda sig och satsa inom gröna näringar. Ung Företagsamhet är en ideell organisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. Ung Företagsamhet ger barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Ung Företagsamhet har tre utbildningskoncept: Vårt Samhälle (målgrupp Åk 2-5), Se Möjligheterna (målgrupp Åk 6-9) och UFföretagande (målgrupp gymnasiet). Dessutom finns ett Alumni-nätverk bestående av före detta UF-företagare. Företag, myndigheter och organisationer är partners som stödjer organisationen finansiellt och genom att dela med sig av sin kunskap som rådgivare till de ungdomar som deltar i utbildningen. I Västerbotten har Ung företagsamhet ett 50-tal samarbetspartner, däribland 14 av länets 15 kommuner. Även i Norrbotten har organisationen ett 50-tal samarbetspartners, däribland samtliga 14 kommuner i länet. Venture Cup är en ideell organisation som i Övre Norrland bedrivs inom området Region Nord som även täcker in Mellersta Norrland. Venture Cup arrangerar bl. a en nationell tävling för de som vill utveckla en affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Årligen delas 1,8 Mkr ut till nytänkande affärsidéer och entreprenörer med syftet att bidra till en hållbar svensk tillväxt. Venture Cup erbjuder, handledning samt professionell feedback på affärsidéerna som lämnas in till tävlingen. I Venture Cup ingår även nätverk bestående av erfarna entreprenö- 14

15 rer, investerare, branschexperter, konsulter och akademiker som engagerar sig ideellt i Venture Cup för att främja skapandet av nya, hållbara tillväxtföretag och inspirera till entreprenörskap. Partners till Venture Cup är Vinnova, Tillväxtverket, Energimyndigheten, EON, Erik Johan Ljungbergs minnesfond, SEB samt McKinsey & Company. Venture Cup samarbetar med Almi och Norrlandsfonden. Rådgivare från dessa organisationer ingår i juryn 45 jurymedlemmar som ställer upp ideellt och ger skriftlig feedback på deltagarnas affärsplaner. I Övre Norrland finns även flera verksamheter som närmast kan kategoriseras efter att de bedrivs i projektform med ett flertal intressenter, t.ex. Almi Entreprenörcentrum, Innovationssluss Norr, Innovationssluss Västerbotten och ovannämnda Krenova, vilka alla utgör aktörer i det företagsfrämjande systemet. Projektet ALMI Entreprenörcentrum är ett av Sveriges mest omfattande EU-projekt för idéutveckling och nyföretagande. Inom ramen för projektet Entreprenörcentrum bedrivs stora delar av Norrbottens och Västerbottens rådgivningsinsatser riktade till dem som är intresserade av att starta företag eller till dem som nyligen har startat sitt företag. Entreprenörcentrum erbjuder kostnadsfri affärsrådgivning till personer som är intresserade av att starta eller som nyligen har startat sitt företag. Nyföretagaren guidas att göra en analys av företagets affärsidé och företagets utvecklingsbehov samt stöd i arbetet med att skapa strategier och målsättningar för att utveckla företaget. Entreprenörcentrum erbjuder också rådgivning till personer som vill utveckla en idé, innovation eller uppfinning. Innovationsrådgivaren bistår med att diskutera och bedöma idén, att utvärdera de kommersiella möjligheterna och att hjälpa till med att hitta finansiärer för att vidareutveckla idén. Projektet finansieras av Europeiska regionalfonden, 14 kommuner i Västerbottens län, 8 kommuner i Norrbottens län, Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten samt Almi Företagspartner Västerbotten, som är projektägare. Innovationssluss Norr och Innovationssluss Västerbotten syftar till att ta tillvara idéer till innovationer inom hälsa, vård och omsorg och bidra till att dessa omsätts till färdiga produkter och lösningar. Detta är två separata projekt med ett nära samarbete. Innovationssluss Västerbotten vänder sig till idébärare inom hälsa, vård och omsorg. Projektet fungerar även som kontaktnod för företag som vill testa sina produkter och underlätta introduktionen av innovationer i vården. Finansiärer till projektet är Region Västerbotten, Vinnova, Västerbottens läns landsting, Umeå kommun och Skellefteå kommun. Verksamheten bedrivs i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Innovationssluss Norr vänder sig till idébärare som arbetar inom hälsa, vård och omsorg i Norrbotten men vänder sig till patienter, brukare eller anhörig med idéer om nya produkter eller tjänster. Projektet arbetar både i Norrbotten och Västerbotten med att hjälpa små och medelstora regionala företag som vill utveckla och anpassa produkter, tjänster eller system för hälsa, vård och omsorg med ingångar till landsting, kommuner och vårdföretag. Innovationssluss Norr är ett samverkansprojekt mellan Norrbottens läns landsting, Region Västerbotten och Almi Företagspartner Nord AB och delfinansieras av Regionala Utvecklingsfonden. Verksamheten har idébärare från nästan samtliga kommuner i Norrbotten. 15

16 Dessutom finns i Övre Norrland ett antal verksamheter som närmast kan beskrivas som företagsparker/inkubatorer/kommersialiseringsfrämjande verksamheter och som har direkt koppling till universiteten. Till dessa hör Centek, Luleå Science Park och Uminova Innovation. Centek vid Luleå Tekniska Universitet är ett affärsdrivande aktiebolag som drivs av LTU Holding. Centek ska vara en regional huvudaktör för tillväxt, en aktör som bygger broar inom kunskapsöverföring och nytänkande - regionalt och internationellt. Målet är att hjälpa forskare, studenter och anställda vid Luleå tekniska universitet att kommersialisera sina idéer och sin kunskap - antingen genom att starta ny verksamhet eller genom att införliva dem i befintliga företag. Centek har fem primära verksamhetsområden: Internationalisering, Kommersialisering, Design & Innovation, spetskompetens inom mineral/energi/miljö samt utbildningar & program. Man har genomfört/genomfört projekt som är delfinansierade av EU, t.ex. det pågående projektet Bothnian Arc Steel and Metal Industry, som delfinansieras av INTERREG IV A NORD. Centek finns i Luleå, Piteå, Skellefteå och Kiruna och har 22 anställda. Centek är medlem i nätverket Enterprise Europe Network. Merparten av verksamheten sker i campusorterna, Umeå, Skellefteå, Luleå och Kiruna. I Skellefteå samverkar man med IUC, ABI, universitetet, Connect med flera. Luleå Science Park är primärt en IT-park, som är belägen på universitetsområdet och som drivs av Luleå Näringsliv. I parken finns i dag 101 företag som sysselsätter ca 1100 personer. Primärt fokus är Luleå, men man samarbetar även med företag i andra kommuner och har genomfört insatser i Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn, Kalix och Haparanda. Man samarbetar även med grannkommunerna, t.ex. med att marknadsföra Luleåregionen i Stockholm. Luleå Science Parks huvudsakliga arbetsområde är affärsutveckling; man kopplar samman människor, bolag och finansiering och erbjuder i huvudsak tid, nätverk och events. Man har rollen som spelfördelare och samarbetar med i princip alla nyföretagarorganisationerna. Man arbetar även med etableringar, då i huvudsak gentemot etablerade företag (ej nystart). Dessutom verkar men för att stärka relationerna mellan LTU och näringslivet. Finansieringen sker via driftsbudget. Uminova Innovation har som uppdrag att bygga kunskapsintensiva tillväxtföretag med skalbara affärsmodeller. Huvudsakligt fokus är forskare, anställda och studenter vid universitetet. Idéerna kan även komma från andra håll, t.ex. NUS och näringslivet i övrigt, och kan ha inriktning mot både produkt- och tjänstenäringarna. Uminova erbjuder affärsutvecklingsstöd i tre steg: startskedet, utveckling av företaget, tillväxt/internationalisering. Vanligtvis arbetar man 3-5 år med ett bolag, vilket är längre än många andra inkubatorer. Verksamheten erbjuds över hela länet, men eftersom huvudfokus är kunskapsintensiva tillväxtföretag ligger tyngdpunkten i universitetsorterna: Umeå, Skellefteå, Lycksele och Örnsköldsvik. Utöver inkubatorverksamhet driver/medverkar Uminova Innovation även i satsningar för att stärka Umeå och Västerbotten, t.ex. Biotech Umeå, InfoTech Umeå, Innovationskontoret och Enterprise Europe Network. Biotech Umeå, InnovaH samt Umeå Biotech Incubator delfinansieras av strukturfonderna (ERUF). Uminova Innovation ägs av Umeå universitet, 16

17 Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå kommun, Västerbottens läns landsting och Region Västerbotten via ALMI Företagspartner Nord. Grundfinansieringen kommer från ägarna, övrig finansiering från Innovationsbron, Tillväxtverket och Vinnova. 17

18 3 KATEGORISERING AV AKTÖRERNAS INSAT- SER Kartläggningen som presenterades i föregående avsnitt visar att det finns ett stort antal aktörer i det företagsfrämjande systemet i övre Norrland. Dessa kan översiktligt kategoriseras som: statliga aktörer, inkubatorer, projekt, medlemsorganisationer och universitetsnära organisationer. Av dessa organisationer är det organisationer med statliga uppdrag; länsstyrelserna och ALMI som erbjuder lån/bidrag till nyföretagande. Vad det gäller organisationerna i systemet så vänder sig verksamheterna mot en bred målgrupp även om vissa aktörer är mer specialiserade mot t ex specifika branscher som gröna näringar, kreativa näringar samt vård och omsorg. Det finns även exempel på organisationer som främjar en specifik företagsform Coompanion riktar sin verksamhet mot företag inom kooperativa organisationsformer. Gemensamt för samtliga är dock att man söker drivna entreprenörer. Ålder och ursprung har inte samma betydelse, även om en del aktörer aktivt försöker nå kvinnor, unga och utrikesfödda. Det stora flertalet organisationer erbjuder sina insatser i alla kommuner i Övre Norrland. Några aktörer, främst de med koppling till universitetsorterna, är något mer avgränsade men har ändå en del aktiviteter riktat mot andra kommuner än universitetsorterna. I några enstaka fall finns en tydlig kommunal avgränsning, vilket förklaras av att verksamheten finansieras av dessa kommuner. Den absoluta tyngdpunkten i aktörernas verksamhet är rådgivningsinsatser man hjälper på olika sätt entreprenörer att bedöma företagsidén och komma igång, man informerar och lotsar vid behov vidare till andra aktörer. Utbildningsinsatser hänger nära samman med rådgivning och går delvis in i varandra. En del aktörer anger att de erbjuder specifika utbildningar som rör hur man driver företag, i andra fall får det anses hänga nära samman med den rådgivning aktörerna erbjuder. I stort sett alla aktörer erbjuder någon form av nätverk. I huvudsak handlar det om nätverk inom det företagsfrämjande systemet, men det finns även några exempel (t.ex. inkubatorer) där tidigare deltagande företag finns kvar i nätverket. I bilaga 1 redovisas en tabell där verksamheten hos respektive aktör beskrivs. 18

19 4 DET FÖRETAGSFRÄM- JANDET SYSTEMETS FUNKTIONALITET Avsnittet diskuterar, utifrån enkätsvaren och intervjuerna, hur det företagsfrämjande systemet i Övre Norrland fungerar. Frågor som behandlas är: Hur aktörerna samverkar? Vilket utrymme det finns bland aktörerna att anpassa insatser mot skilda behov i glesbygd och städer samt olika målgrupper? Hur organisationerna når ut till potentiella entreprenörer? Om det finns områden som inte tillgodoses inom det nuvarande systemet? 4.1 Hur ser samverkan mellan aktörerna ut? Kartläggningen visar att det finns många aktörer som främjar nystart i Västerbotten och Norrbottens län. Flera av organisationerna är inriktade på en specifik målgrupp. Exempelvis inkubatorerna som stödjer företag som har en skalbar idé med potential att nå ut på en internationell marknad eller Hushållningssällskapet som främjar nystart för företag på landsbygden. Majoriteten av organisationerna erbjuder rådgivningsinsatser. Det är bara länsstyrelserna som enbart erbjuder finansiering och det är bara Almi som utöver rådgivning också erbjuder finansiering. Om man skulle se på företagsrådgivning som en vanlig marknad skulle man kunna konstatera att det råder relativt stor konkurrens mellan rådgivningsaktörerna. Uppfattningen bland dessa aktörer tycks dock vara en annan. Organisationerna lyfter nämligen fram att det finns en mycket god samverkan dem emellan. De tar initiativ till och deltar gemensamt vid olika aktiviteter som riktar sig till individer som är intresserade av att starta eget eller som nyligen har startat ett företag. Flera organisationer träffas regelbundet för att ha en nära dialog och få en kontinuerlig information om varandras aktiviteter. Det finns också exempel där man sitter i samma lokaler. Aktörerna menar också att de hänvisar personer vidare om det visar sig att deras egen verksamhet inte möter de behov individen har. Samtidigt är det flera organisationer som lyfter fram att de sällan får deltagare via andra aktörer. De som tydligt får kunder via andra är de som har ett kompletterande utbud. Med detta menar vi de som erbjuder finansiering, som Almi och länsstyrelserna. Det finns säkert flera förklaringar till detta. Det kan vara så att kunderna oftast hittar rätt i systemet, det vill säga går till rätt organisation från början. Det kan också vara så att företagsrådgivningen inte är så målgruppsanpassad som man gör gällande, utan att det i huvudsak går att få samma anpassade stöd från olika organisationer, varför det inte är nödvändigt att hänvisa någon vidare. En annan bidragande orsak kan vara 19

20 att organisationernas finansiärer sätter upp mål och återrapporteringskrav om ett visst antal nystartade företag som rådgivningen ska bidra till. Dessa resultatkrav riskerar leda till att man inte vill hänvisa personer vidare utan känner sig pressad att klara resultatmålen. Denna förklaring har lyfts fram av ett par intervjupersoner. Den dominerande uppfattning är dock, som sagt, att det inte finns någon konkurrens mellan organisationerna utan att man samarbetar väl för att kunna nå ut till personer som vill starta företag och också för att kunna matcha efterfrågan på stöd hos dessa individer. 4.2 Informationskanaler mot nya potentiella entreprenörer Den viktigaste informationskanalen för att nå ut med sitt utbud är genom andra företagsfrämjande organisationer. Genom god kännedom om varandras verksamheter sker informationsspridningen på detta sätt. De allra flesta organisationer har mycket marginella resurser för traditionell marknadsföring. Även om det förekommer att man genomför olika former av annonsering. Sociala medier, som facebook och twitter, används av samtliga för att nå ut med sitt utbud. Organisationerna satsar också på att utforma lättillgängliga och informativa hemsidor, som uppdateras regelbundet. Organisationerna är huvudsakligen lokaliserade i större städerna och samhällen som Umeå, Skellefteå, Luleå, Piteå och Lycksele. Aktörerna ska täcka in ett stort geografiskt område samtidigt som det vanligtvis bara arbetar en handfull personer inom respektive organisation. Kommunernas näringslivskontor blir därför betydelsefulla för att nå ut till individer som vill starta företag i inlandskommunerna. Det varierar dock hur aktiva kommunerna är inom detta område, vilket påverkar antalet tillfällen som organisationerna kan marknadsföra sig. Sweco:s uppfattnings är att det genomförs många aktiviteter generellt där organisationerna kan närvara. Det kan gälla aktiviteter på campusområdena eller branschspecifika aktiviteter som genomförs av branschorganisationer eller kommuner. En intervjuperson lyfter dock fram att det är svårt att locka personer till dessa aktiviteter och att det är en stor skillnad jämfört med för tio år sedan trots att programinnehållet har utvecklats. En förklaring till detta är att de flesta inhämtar information via internet och att behovet av informationsträffar därför har minskat. 4.3 Flexibilitet i insatserna? Rådgivningen varierar inte beroende på var i länet entreprenören är verksam. Vissa verksamheter har dock en tydlig lokal prägel genom att dessa exempelvis riktar sig mot studenter och forskare på högskolan eller främjar företagande på landsbygd. Hushållningssällskapet uppger särskilt att de anser sig kunna ta en större roll för att främja nystartade 20

21 företag på landsbygden, men att detta kräver offentlig finansiering eftersom betalningsförmågan oftast är låg. Det har inte varit möjligt att få statistik över antalet deltagare uppdelat per kommun för samtliga organisationer. En översiktlig bedömning av den statistik som har presenterats visar dock att det inte sker en överrepresentation av antalet rådgivningsdeltagare i de större städerna om man även tar hänsyn till antalet invånare i dessa kommuner. Rådgivningen skiljer sig vanligtvis inte heller åt beroende på om den som söker rådgivning är man eller kvinna med svensk bakgrund eller man eller kvinna med utländsk bakgrund. Det finns dock vissa undantag, som att organsationen erbjuder rådgivning på betydligt fler språk än svenska och engelska eller att man erbjuder fler rådgivningstimmar till kvinnor som vill starta eget därför att det har visat sig att kvinnor vill ha mer stöd i nystartsfasen för att våga ta steget. Många menar att utformningen av rådgivningsverksamheten i mycket större utsträckning är anpassad till kvinnors behov idag jämfört med för tio år sedan och att denna förändring är tydlig. Det handlar bl.a. om attityderna hos rådgivarna, som anses ha en större öppenhet gentemot företagsidéer från kvinnor. Det handlar också om språkbruk och förebilder i organisationernas marknadsföring. En annan viktig förändring som lyfts fram är att andelen kvinnliga företagsrådgivare har ökat genom medveten rekrytering. Ett par organsationer lyfter fram att fler satsningar borde göras för att främja entreprenörskap bland unga i inlandskommunerna. Ung Företagssamhet är verksam i samtliga kommuner, men deras insatser är framför allt inriktade på gymnasieungdomar. Samtidigt så menar flera att man inte bör fokusera alltför mycket på företagande i denna grupp eftersom det är en fördel att man har arbetslivserfarenhet innan man startar eget och att företagande är förenat med ekonomiska risker. Insatserna gentemot unga bör mer handla om att stimulera självförtroende och initiativkraft. Ett par intervjuande lyfter fram att åldersgränsen bör sänkas för åtgärder som kan finanserias av strukturfonderna. Den stora utmaningen tycks emellertid vara att både nå ut till och att anpassa rådgivningen för att möta efterfrågan hos individer med utländsk bakgrund. Sweco:s kartläggning visar att aktörerna inte följer upp kundernas etniska bakgrund. Det främsta skälet är att detta riskerar att upplevas som stigmatiserande. Gruppen individer med utländsk bakgrund är givetvis en brokig skara och inom vissa områden, som turism startar enligt uppgift flera företag av personer med ursprung från exempelvis Norge, Tyskland eller Holland. Det finns också flera exempel på högskoleutbildade personer med utländsk bakgrund som via inkubatorerna har fått hjälp att starta företag. Utmaningen ligger främst i att nå ut till utomeuropeiska personer som inte studerar på en högskola. Uppfattningen bland flera intervjuade är att det borde finnas en stor potential att få flera av dessa individer att starta företag som är lönsamma och överlever. Det finns en tendens att dessa individer startar företag i service- eller restaurangbranschen där det finns en överetablering eller där lönsamheten är låg. Organisationerna upplever sig inte ha rätt nätverk eller rätt informationskanaler för att nå ut till dessa individer. Att marknadsföra sig via kommunernas näringslivkontor eller via andra företagsfrämjare är inte verkningsfullt. Några organisationer menar att man kontinuerligt diskuterar 21

22 bristen på kunder med utländsk bakgrund, men att det finns en osäkerhet om hur man bör gå tillväga både för att komma in i rätt nätverk, men också för att skapa en företagsrådgivning som eventuellt behöver kompletteras för att anpassas till individer som inte är så etablerade på den svenska arbetsmarknaden. Almi har lång erfarenhet av att arbeta med denna kundgrupp, men med något enstaka undantag, har övriga organisationer inte gjort någon särskild satsning för att få fler kunder med utländsk bakgrund. 4.4 Vilka aktörer saknas i stödsystemet Bilden som framträder i Norrbottens och Västerbottens län är att det finns risk för överetablering av företagsrådgivningsinsatser som riktas mot nystart. Ingen av de intervjuade lyfter fram att de inte har kapacitet att genomföra insatser som möter efterfrågan. Utmaningen ligger snarare i att nå ut med vad man har att erbjuda. Som nämnts tidigare i rapporten finns det dock visst stöd i intervjuundersökningen för att utveckla nystartsrådgivningen riktat till företag på landsbygden och till unga entreprenörer. Den starkaste utvecklingspotentialen tycks dock finnas i att utveckla företagsrådgivningen mot entreprenörer med utländsk bakgrund. Detta ska dock inte tolkas som att det behövs särskilda aktörer inom dessa områden. Det finns en tydlig kritik mot att antalet aktörer är för många. Varför det i stället handlar om att utveckla verksamheten hos befintliga aktörer. På finansieringssidan verkar det också vara en god tillgång på finansiering riktad till nystartade företag. Almi uppger exempelvis att organisationen, trots riktade marknadsföringsinsatser har haft svårt att få nya finansieringskunder. 22

23 5 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Kartläggningen visar att det finns många aktörer som erbjuder företagsrådgivning i Västerbotten och Norrbotten. Antalet aktörer är särskilt framträdande när det gäller att främja företagande som bygger på en innovativ tjänst eller produkt. Många av aktörerna är små och beroende av projektfinansiering. Aktörerna framhåller att de samverkar mycket med varandra och att detta är nödvändigt för att dels nå ut till kunderna, men också för att kunna hänvisa kunderna till rätt organisation. Sweco:s uppfattning är att organisationerna anstränger sig för att få kunskap om varandras verksamheter och att de genomför informationsinsatser tillsammans för att nå ut till potentiella entreprenörer. Det är dock relativt ovanligt att organisationerna hänvisar kunder till varandra, även om detta förekommer. Detta kan tolkas som att entreprenören hittar rätt i systemet och/eller att rådgivningsinsatserna inte är så kompletterande som man gör gällande. De flesta aktörerna har ett upptagningsområde som sträcker sig över hela Västerbottens eller Norrbottens län trots att deltagarna framför allt kommer från de större städerna vid kusten. Utifrån den statistik som finns tillgänglig finns det dock inget som talar för att antalet deltagare i städerna är överrepresenterade i förhållande till antalet invånare. Kombinationen av stort upptagningsområde, stor konkurrens bland rådgivningsaktörerna, osäker finansiering och små organisationer leder oundvikligen till att effektiviteten i dessa organisationer kan ifrågasättas. Det finns skäl att tro att en stor del av tiden går åt till att marknadsföra sin verksamhet i olika sammanhang och att söka projektfinansiering. I studien har inte ingått att närmare analysera hur de anställda disponerar sin tid, men Sweco gör ändå bedömningen att finansiärerna till dessa organisationer i större utsträckning bör beakta eventuella stordriftsfördelar som kan uppstå genom att organisationer slås samman. Utbudet av rådgivning och finansiering riktade mot nystart förefaller vara heltäckande. Det finns inget som tyder på att organisationerna har svårt att möta den efterfrågan som finns snarare har de har svårt att nå ut med sitt utbud och få nya kunder. Sweco uppfattar att detta snarare rör sig om en överetablering av insatser snarare än att organisationerna har en felaktig marknadsföringsstrategi. Det förefaller dock finnas en utvecklingspotential i att organisationerna i större utsträckning når ut till entreprenörer med utländsk bakgrund. Det handlar både om att synas på de arenor och i de nätverk där personer med utländsk bakgrund finns, men det handlar också i viss utsträckning om att anpassa rådgivningen till denna grupp. I viss mån handlar det nog om att rådgivningsaktörerna gör samma resa som man har gjort för att bättre anpassa sig till att möta kvinnliga entreprenörer. 23

24 6 Litteraturförteckning Holms, S. N. (1998). An Analysis of the Use of Accounting Information by Australian Small Business. Journal of Small Business Management 26, Johannison, B. (1996). Det mångfasetterade småföretagandet. i B. L. Johanisson, Företag, företagare och företagsamhet. Lund: Studentlitteratur. Malmström, M. (2002). Acquiring Competence to Create and Sustain Competitive Advantages - A Study of Four Small High Technology Firms. Luleå tekniska universitet. Thordén, U.-L. (2001). Bli din egen - En bok för företagssamma. Stockholm: Svenska förlaget. 24

25 BILAGA 1: TABELL LÄSANVISNING TILL TABELL: Källorna till nedanstående uppgifter är verifierade genom skriftliga uppgifter från respektive organisation (hemsidor, annat material), och genom intervjuer med företrädare för organisationerna. Där rapporter och/eller intervjuer redovisat storleken på insatserna, finns dessa redovisade i tabellen. Om det saknas information om storleken på insatserna men organisationen genomför insatser, markeras det med Ja i tabellen. Ingen uppgift ( i.u. ) definierar att det inte går att säkerställa ifall organisationen bedriver verksamhet mot dessa aktiviteter. Målgrupp/ Insatser 2012 Målgrupp Geografi Lån och bidrag Rådgivningsinsatser Utbildningsinsatser Nätverk Länsstyrelsen AC Länsstyrelsen BD Länsstyrelsen har flera stödinsatser riktade till nystart. Till de viktigaste hör: Innovationsbidrag: till nystartade små eller medelstora företag, för nyskapande utvecklingsprojekt i tidiga skeden. Mikrobidrag: till nystartade företag med investeringsbehov på högst kr. Stöd lämnas med upp till 50 procent av godkända investeringskostnader. Länsstyrelsen har flera stödinsatser riktade till nystart. Till de viktigaste hör: Innovationsbidrag: till nystartade små eller medelstora före Samarbete med samtliga kommuners näringslivskontor och med andra aktörer. Merparten ansökningar kommer från de större kommunerna p.g.a. koncentrationen människor och företag. Samarbete med samtliga kommuner. Merparten ansökningar kommer från de större kommunerna p.g.a. koncentrationen människor och Innovationsbidrag: ca kr, 31 ärenden. 86% till män, 11% till kvinnor, 3% till båda. Mikrobidrag: Ca kr, 21 ärenden. 52% till män, 43% till kvinnor, 5% till båda. Innovationsbidrag: ca kr, 15 ärenden. 100% till män, 0% till kvinnor (räknat i antal beviljade stöd). Mikrobidrag: Ca En betydande del av verksamheten handlar om information. En betydande del av verksamheten handlar om information. i.u. i.u. i.u. i.u. 25

26 tag, för nyskapande utvecklingsprojekt i tidiga skeden. Mikrobidrag: till nystartade företag med investeringsbehov på högst kr. Stöd lämnas med upp till 50 procent av godkända investeringskostnader. företag, men t.ex. Arvidsjaur sticker ut som en kommun med många ansökningar, främst p.g.a. det stora antalet mindre turismföretag. ALMI Finansiering Alla. Mätt i antal lån: i Umeå, Skellefteå och Luleå. I t.ex. Pajala 2 lån, Malå 5 lån, Lycksele 4 lån, Åsele 1 lån. Jämfört med befolkning är det samma andel i samtliga kommuner kr, 23 ärenden. 40% till män, 53% till kvinnor, 7% till båda (räknat i antal beviljade stöd). Innovationslån: 2,4 Mkr, 11 ärenden. Lån till nystart: 8,2 Mkr, 50 ärenden. För samtliga lån/bidrag 2012: 24% kvinnor, 10% män och kvinnor, 66 % män. För nystart är kvinnoandelen ca 40%. i.u. i.u. i.u. Arctic Business Incubator BIC Factory Krenova Connect Norr Innovatörer och entreprenörer oavsett idéernas ursprung, så länge de bedöms vara skalbara och ha en internationell marknad. Unga, lovande entreprenörer (<40 år), som vill starta egna företag i Umeå. Jämn könsfördelning. Professionella kreatörer som vill starta eller som driver eget företag. Start ups samt små och medelstora företag, med hög tillväxtpotential och i.u. Nej. 24 företag 71 anställda (varav 7 kvinnor) 10 med utländsk härkomst (varav 2 kvinnor) 24 företag 71 anställda (varav 7 kvinnor) 10 med utländsk härkomst (varav 2 kvinnor) Umeå kommun. Nej. Ja. Ja. Ja. Norrbotten och Västerbotten. Alla kommuner, men efterfrågan finns främst i de största tätorterna. Nej. Nej. Samverkar med andra. 14 företag i Umeå, 11 i Luleå. Jan 11 maj 13: 26 sv män, 46 sv kvinnor, 11 totalt utl män/kvinnor. 28 st är år totalt. 33 är år. 11 st är 40+ år. Samtliga företagare i inkubator erbjuds kontinuerlig utbildning i form av workshops, seminarier etc. samt affärsrådgivning och nätverksträffar Ja. Ja. Delvis ja. Ja. Samtliga företagare i inkubator erbjuds kontinuerlig utbildning i form av workshops, seminarier etc. samt affärsrådgivning och nätverksträffar 26