Omedelbara effekter. Tidig exponering för stress och smärta. Långsiktiga konsekvenser

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "14-11-29. Omedelbara effekter. Tidig exponering för stress och smärta. Långsiktiga konsekvenser"

Lars-Erik Olofsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Söta lösningar och specifikt neonatalt omhändertagande Mats Eriksson Tidig exponering för stress och smärta Endotrakeal sugning, hälstick, borttagande av häfta, venpunktion, iv infarter Stevens 2003; Simons exponeringar (0-62) / dag Carbajal (0-469) per vecka Johnston / dag (range 1-12) Kyololo 2014 Bilder och fakta: tack till Marsha Campbell-Yeo m fl Av upphovsskäl har fotografier tagits bort. Omedelbara effekter Akuta fysiologiska och beteendemässiga svar på smärtsamma stimuli HR, BP, O2, ICP Kortisol Långsiktiga konsekvenser Ändrad perception & uppmärksamhet Johnston 1996, Taddio 2006, Hermann 2009 Motorisk utveckling Grunau 2009 Hjärnans utveckling Brummelte 2012, Ranger 2013, Vinall 2013 Kognition Vinall 2014, Doesburg 2013 Emotionell reglering Ranger 2013, Vinall 2013 Smärtbeteende Taddio 1995, Buskila 2003 A B Ökat antal neonatala invasiva procedurer är associerat med minskad utveckling av vit substans och subkortikal grå substans 1

2 Systematisk översikt: neonatal smärta och neurologisk utveckling (13 studier) ELBW barn VLBW barn Försenad postnatal tillväxt Försämrad kvalitet på motorisk och Sämre tidig neurologisk utveckling kognitiv utveckling vid 1 års ålder Förändringar I kortikal aktiviet och I kortex Ökad kortisolaktiviering tjocklek vid 7 års ålder Påverkad hjärnutveckling Ändrad hjärnutveckling Valeri, BO. Clin J Pain Varför är läkemedel inte alltid det bästa svaret? Mestadels off-label Tre gånger långsammare clearance, Baumeester 2004 Potentialt negativ neurologisk utveckling Anand, 2004, Hall, 2012, Grunau 2013, MacPherson 2014, Schurmanns 2014 Begränsad effekt för procedurer Hall, 2012 Opioider och topikala läkemedel ej effekt vid hälstick Begränsad kunskap om NSAID och paracetamol vid procedursmärta Clinics Perinatology 2013 Sept Pyramid för behandling av barn vid procedurer Kunskapsdokument Utökad farmakologisk behandling Distraktion/ fysikaliska metoder Se film, läsa saga Blåsa såpbubblor Värme-kyla Grundläggande behandling Förberedelse: Individuell och åldersanpassad Hudbedövning/topikal anestesi Nyfödda och späda barn: Vara mätt, napp, söta lösningar, hud mot hud, stödjande sammanhållning Planering Analys: Bakgrundsdokument Risk/fördel med proceduren Barnets tidigare erfarenheter Personal- och materiella resurser Anpassa proceduren till barnets sov-/mattider 16 Rekommendationer (i kunskaps- och bakgrundsdokumenten) Alla enheter som vårdar nyfödda barn bör utforma och införa lokala riktlinjer i överensstämmelse med nationella /internationella riktlinjer Lokala riktlinjer Söta lösningar Icke-nutritivt sugande Hud-mot-hudvård Stödjande sammanhållning Minimera antalet smärtsamma ingrepp Optimerad vårdmiljö Amning, matning 2

3 Kapillärstick, lätt underburna barn Medelv. skriktid, sek Medelv. skriktid, sek Glukos Ej Ingen beh Bröstmjölk 10 % 30 % Skogsdal Hälstick Venpunktion Eriksson Kapillärstick Venstick Total tid, s Median PIPP Mer än ett stick, % 41,7 25,0 EMLA Glukos Eriksson 1999 Gradin 2002 Hur mycket? Analgesisk effekt av sackaros och Cochrane: 0,5-2 ml av12-50% sackaros (Stevens 2010) 1 ml 30% ges i små doser sambdigt som barnet erbjuds napp eller finger Ge yierligare 0,5 ml om det tar lång Bd Mindre dos Bll mindre barn När? Söta lösningar har en bifasisk effekt (Barr 1999) Omedelbar sbmulans i munnen ESer 2 min biokemisk påverkan Nyfödda Utmärkt effekt Sackaros (suckros) barn (57 studier) Stevens 2013 Ej sackaros (oftast ) barn (38 studier) Bueno 2013 Spädbarn 1-12 mån Tillräcklig effekt Glukos barn (18 studier) Kassab 2012 Söta lösningar barn (14 studier) Kassab

4 Återstår att besvara: ü Dos respons hos barn i olika ålder ü Dos respons vid olika procedurerr ü 20-faldig variation i dosrekommendationer ü Samtidig adminstrering med andra läkemedel och icke-farmakologiska interventioner ü Verkningsmekanismen ü Graden av analgesi oenighet i fysiologiskt och beteendemässigt studerade smärtsvar Carbajal 1999 Icke-nutritivt sugande Pillai-Ridell (Cochrane) 2011 Känguruvård - KMC, Kangaroo Mother Care - hud-mot-hudvård - hudnära vård Minskad gråt (Gunnar 1984, Campos 1989, 1994) Reducederad stress (Field 1984) Lägre pulsökning (Field 1984) Mindre minskning av po 2 (Treolar 1994) Lägre smärt-poäng (Stevens 1999, Carbajal 1999) Källa: WHO Skin-to-skin care for procedural pain in neonates PIPP-score 30 sekunder efter hälstick. SSC jämfört med kuvös eller standardvård Johnston C, Campbell-Yeo M, Fernandes A, Inglis D, Streiner D, Zee R January Studier barn 4

5 Effekter av SSC Är mamma bäst? ü Lägre smärtpoäng ü Kortare skriktid ü Snabbare återhämtning ü Mer robust hjärtfrekvensvariabilitet ü Lägre kortisolsvar ü Mindre svängning i hjärtfekvens ü Mindre svängning i syremättnad Johnston, 2011 Optimerad vårdmiljö och beteendestöd Utvecklingsstödjande neonatalvård - NIDCAP Timing klustring Provtagningsteknik Ven > kapillär Fjäderlansett Värma? Dra ur infart Icke-invasiva tekniker Hantering Pillai-Ridell (Cochrane) 2011 Hålla barnet Position (Corff 1995) Linda - swaddling (Campos 1989, Fearon 1997, McIntosh 1994) Hophållande facilitated tucking (Axelin 2006, 2009, Liaw 2012, Sundaram 2013) Foto: Ann-Cathrine Berg Timing Klustra interventioner Tolka barnets signaler (NIDCAP ) Förbered rätt vaken- och uppmärksamhetsnivå Respektera vilo- och sömnperioder Åtgärder för en anpassad vård Avskärma ljud, ljus och akbvitet Undvik överdrivna synintryck Tolka barnets signaler 5

6 Amning Matning: Andel barn som fortfarande skriker 1,1 Amning minskar, jämfört med placebo eller ingen intervention, effektivt beteendemässiga smärtsvar vid rutinmässig procedursmärta Shah et al. Breastfeeding or Breast Milk for Procedural Pain in Neonates. Cochrane Database, ,0,9,8,7,6,5,4,3,2,1 0, Ej ammad, Ej ammad, ej Ammad, Ammad Tid, sekunder Gradin, 2004 Jämförelser och kombinationer Söta lösningar > NNS, FT enskilt. Together ++ NNS + FT = ++ Amning > lindning, hållande, NNS, bröstmjölk enskilt Bröstmjölk < sweet taste KMC (SSC) > FKC, AKC, sambäddning KMC > söta lösningar Amning > söta lösningar Amning + söta lösningar = ++ Amning + KMC = +++ Nytt och hett Föräldrarnas roll i smärtbehandling Musik / vaggsång? Förbättrad smärtskattning nya metoder Ta-hem-budskap: rätt smärtlindring vid rätt tillfälle! Det här är målet! Beteendestöd och miljöoptimering Söta lösningar Paracetamol Morfinpreparat Lokalanestetika Smärtpolicy smärtmanual! Algoritm - pyramiden 6

7 Svenska riktlinjer läsa mer Läkemedelsveket. Behandling av barn i samband med smärtsamma procedurer i hälso- och sjukvård kunskapsdokument Socialstyrelsen. Vård av extremt för tidigt födda barn en vägledning för vård av barn födda före 28 fullgångna graviditetsveckor Svensk barnsmärtförening. Nationella riktlinjer för prevention och behandling av smärta i nyföddhetsperioden senaste rev Kapitel i läroböcker, t ex. Wigert & Jackson 2013, Lundqvist 2013 & en uppdatering av Barn och smärta (kommande) PEARL Pain in EArly Life Nätverk i sin linda (Danmark), Finland, Island, Norge, Sverige Samverkan med PICH Pain in Child Health, Kanada Neonatal smärtforskning Icke-farmakologisk (Farmakologisk) Smärtskattning Föräldramedverkan Utbildning (magister och forskarnivå) Resurs för föräldrar samt hälso- och sjukvården Tack för uppmärksamheten! 7

Relevanta dokument

Neonatal smärtskattning och ickefarmakologisk

Neonatal smärtskattning och ickefarmakologisk smärtlindring Mats Eriksson mats.h.eriksson@oru.se Svenskt barnsmärtsymposium, Lund 23-24 maj 2015 Därför! A 25 veckor B 28 veckor C 30 veckor D 33 veckor