Grafisk manual för Sveriges riksdag

Transkript

1 Grafisk manual för Sveriges riksdag

2 2 Grafisk manual för Sveriges riksdag Inledning Innehåll Inledning... 3 En tydlig avsändare...4 Tillgänglighet...5 Grundelement... 7 Riksdagens logotyp...8 Färg...14 Typsnitt...16 Grafiskt element...18 Bilder...20 Kontorsdokument...23 Trycksaker...25 Format och papper...26 Layout...28 Typografi...36 Lättläst...38 Övrigt material...39 Annonser...40 Utställningar och evenemang...42 Skyltar...43 Profilartiklar...44 Arbetskläder...45 Inre miljö...46 Digital publicering...47

3 Inledning Grafisk manual för Sveriges riksdag 3 Inledning Riksdagens grafiska profil ska signalera trovärdighet, stabilitet och integritet. I den här grafiska manualen presenteras profilen och hur den ska tillämpas på trycksaker, webb, presentationer och allt annat visuellt material. Om den används konsekvent utstrålar det enhetlighet och leder till igenkänning riksdagen blir tydlig som avsändare. Anders Forsberg Riksdagsdirektör

4 4 Grafisk manual för Sveriges riksdag Inledning En tydlig avsändare Vad är en grafisk profil? En grafisk profil är de riktlinjer som beskriver hur all visuell information ska presenteras. Varför har riksdagen en grafisk profil? Om man är konsekvent i den grafiska kommunikationen så leder det till igenkännande hos mottagaren. Syftet med riksdagens grafiska profil är att göra riksdagen tydlig som avsändare. Med en tydlig grafisk profil finns också förutsättningar för ett konsekvent och enhetligt utseende på allt från brevpapper och broschyrer till utställningar och webbsidor. Det förmedlar stabilitet och trovärdighet. Hur ska den grafiska manualen användas? I den grafiska manualen sammanfattas den grafiska profilens delar. Manualen är ett hjälpmedel vid produktion av grafiskt material som har riksdagen som avsändare. Den visar hur information från riksdagen kan nå fram till mottagarna på ett effektivt och tillgängligt sätt. Manualen ska användas vid all produktion av material med riksdagen som avsändare. Kontakt Har du frågor om den grafiska manualen och hur den ska användas, är du välkommen att vända dig till formgivarna på informationsenheten. tfn: (vxl) e-post: formgivning@riksdagen.se

5 Inledning Grafisk manual för Sveriges riksdag 5 Tillgänglighet Riksdagsförvaltningen har en policy för tillgänglighet. Det innebär att förvaltningen ska sträva efter att utforma och bedriva sin verksamhet så att den är tillgänglig för alla. Så långt som möjligt ska Handisams, Myndigheten för handikappolitisk samordning, riktlinjer för tillgänglighet följas. Policyn innebär också att förvaltningen ska arbeta för att både den interna och den externa informationen ska vara tillgänglig för alla. Detta gäller även för den grafiska profilen, som har tillgänglighetstestats. I kapitlet om trycksaker finns särskilda riktlinjer för produkter på lättläst svenska.

6 6 Grafisk manual för Sveriges riksdag Grundelement

7 Grundelement Grafisk manual för Sveriges riksdag 7 Grundelement Här presenteras de grundläggande elementen i riksdagens grafiska profil: logotyp, typsnitt, färger, grafiskt element och bilder. Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor FLYGANDE BäCKASINER SöKA HWILA På MJUKA TUVOR Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor

8 8 Grafisk manual för Sveriges riksdag Grundelement Riksdagens logotyp Logotypen visar tydligt att det är Sveriges riksdag som är avsändare. Därför är det mycket viktigt med en kon sekvent användning av logotypen. Riksdagens logotyp togs fram 1995 av Karl-Erik Lindgren. Den består av ordbilden Sveriges riksdag samt de tre kronorna som är Sveriges heraldiska nationalsymbol. Logotypens färger är blått för symbolen och svart för ordbilden. Logotypen finns också som svart eller vit (negativ). Logotypen ska alltid visas i sin helhet med både ordbild och kronor. Förhållandet mellan dem får inte ändras. Om logotypen placeras ovanpå ett mönster eller en bild måste kontras ten vara så hög att logotypen fortfarande tydligt framgår för mottagaren. Ordbilden svart och kronorna blå CMYK (100 % cyan, 70 % magenta, 40 % gul) PMS 541U PMS 534C RGB ( ) Ordbilden och kronorna svarta Ordbilden och kronorna vita mot mörk bakgrund

9 Grundelement Grafisk manual för Sveriges riksdag 9 Logotypens storlek Storleken på logotypen mäts från kant till kant. Den minsta storlek logotypen kan ha är 17 mm. Proportionerna mellan kronorna och ordbilden får aldrig ändras. Logotypens storlek på de vanligaste pappersformaten 30 mm A6 35 mm A5, nedskuret A5 och S5 40 mm A4 och nedskuret A4 50 mm A3

10 10 Grafisk manual för Sveriges riksdag Grundelement Felaktig användning av logotypen Använd inte den gamla rikdagslogotypen med felaktig blå färg SVERIGES RIKSDAG Ändra inte typsnitt på ordbilden Ändra inte färg på symbolen eller ordbilden Förvräng inte logotypen Ändra inte förhållandet/proportionerna mellan symbol och ordbild Rotera inte logotypen Undantag Symbolen med de tre kronorna kan i undantagsfall användas utan ordbilden, oftast i konstföremål och arkitektur där även sigillet förekommer (kronor på vågmönster). I vissa fall kan särskild avsändare inom riksdagen markeras med en undertext mellan två streck. Detta ska dock alltid stämmas av med riksdagens formgivare. Samma variant används också i de fall en engelsk version behövs.

11 Grundelement Grafisk manual för Sveriges riksdag 11 Logotypens placering Logotypen ska placeras i övre högra hörnet och på flersidiga trycksaker även centrerad på baksidan av omslaget. (Se vidare under avsnittet Layout, fasta placeringar.) Placeringen av logotypen ska alltid ta hänsyn till riktlinjerna för frizonen (se nästa sida). Kammarkansliet Tfn: Adress: Sveriges Riksdag Stockholm

12 12 Grafisk manual för Sveriges riksdag Grundelement Frizon Det tomrum som alltid ska finnas mellan logotypen och bilder eller texter kallas för frizon. Frizonen ska säkerställa att ingenting stör logotypen eller uppfattas som en del av logotypen. Logotypens frizon ska vara höjden på bokstaven R i ordbilden. Frizonen bildas genom att man ritar en rektangel som exakt rymmer hela logotypen och sedan lägger till frizonen utanför den rektangeln.

13 Grundelement Grafisk manual för Sveriges riksdag 13 Logotypen i kombination med andra logotyper När Sveriges riksdags logotyp ska användas tillsammans med andra logotyper ska frizonen avgöra hur de placeras i förhållande till varandra. Det är viktigt att säkerställa att logotyperna inte stör varandra eller kan sammanblandas. I den övre vita modulen får endast riksdagens logotyp finnas. 7 mm Mellanrummet mellan två logotyper utgörs av riksdagslogotypens frizon plus den andra logotypens frizon, i Regeringskansliets fall 7 mm.

14 14 Grafisk manual för Sveriges riksdag Grundelement Färg En särskild färgpalett har tagits fram för riksdagen vilket skapar enhetlighet i kommunikationen. Den riksdagsblå färgen är riksdagens profilfärg (kronornas färg i logotypen). Ytterligare åtta komplementfärger skapar en harmonisk palett. Färgpaletten är inspirerad av riksdagstryckets klotband, men också av atmosfären och inredningen i Riksdagshuset. Namn C M Y K Pantone Pantone obestruket bestruket RD-riksdagsblå U 534C RD-hallon U 193C RD-paprika U 180C RD-mandarin U 144C RD-aprikos U 142C RD-kakao U 7505C RD-mossa U 5753C RD-lime U 398C RD-himmel U 2717C

15 Grundelement Grafisk manual för Sveriges riksdag 15 Färgtoner Färgerna i färgpaletten kan också användas i toner. Tänk på att papperskvalitet, trycksätt och färgskrivare återger färgerna på olika sätt. 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % RD-riksdagsblå RD-hallon RD-paprika RD-mandarin RD-aprikos RD-kakao RD-mossa RD-lime RD-himmel

16 16 Grafisk manual för Sveriges riksdag Grundelement Typsnitt I riksdagens grafiska profil ingår två typsnitt för trycksaker: Gill Sans Pro for Riksdagen (Gill Sans) och Minion Pro (Minion). Bägge två är Open Type-typsnitt. Dessa typsnitt har hög läsbarhet i både tryckt och digital form och ger en tydlig karaktär åt riksdagens material. Gill Sans är ett lättläst typsnitt som lämpar sig väl för rubriker, mellan rubriker och kortare texter. Minion är ett lättläst typsnitt som även fungerar i små punktstorlekar och i digital användning, t.ex. vid läsning på skärm. Gill Sans Pro for Riksdagen Light Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Light italic Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Medium Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Medium italic Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Bold Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Bold italic Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Minion Pro Regular Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Italic Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Bold Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Bold italic Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor kapitäler flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor Semibold Flygande bäckasiner söka hwila på mjuka tuvor

17 Grundelement Grafisk manual för Sveriges riksdag 17 Gill Sans Rubriker, bildtexter och andra kortare texter. Torsdag den 1 oktober kl 8.00 Vill Du ha kaffe/te och ostsmörgås? Anmäl till Anders Lidman senast 30/9, kl 12 (e-post) Arrangörer Riksdagsbiblioteket & PAKS FRUKOSTMÖTE I RIKSDAGSBIBLIOTEKET PAKS och Riksdags biblioteket inbjuder till höstens första frukostmöte Stefan Einhorn professor, läkare och författare berättar om sin senaste bok,vägar till visdom. Om hur du själv kan växa i visdom och ha nytta av det i livets alla aspekter. Förord Riksdagsåret 2008/09 präglades på många sätt av planering för ordförandeskapet i Europeiska unionen, ett ordförandeskap som vi är mitt uppe i när denna årsbok kommer ut. Både ledamöter och anställda har på olika sätt deltagit i förberedelserna. De första aktiviteterna har också genomförts under det gångna riksdagsåret. I rollen som ordförandeland har riksdagen tagit emot två talmän från Europaparlamentet: den avgående talmannen Hans-Gert Pöttering och den nytillträdde talmannen Jerzy Buzek. Båda betonade vid sina besök vikten av utvidgat samarbete mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet. Gruppledarna i Europaparlamentet var också med vid första besöket. Ordförandeskapet har också bidragit till att Sveriges riksdag har tagit emot betydligt fler utländska besök än normalt, med en topp under första halvåret Även i kammarens och utskottens arbete har de EUrelaterade frågorna fått allt större utrymme. Ett viktigt avgörande fälldes den 20 november Efter en lång och intensiv debatt beslöt kammaren med mer än fem sjättedelars majoritet röstsiffrorna 243 mot 39 att godkänna Lissabonfördraget. Riksdagen har också på flera sätt uppmärksammat att det i år är 200 år sedan Sverige fick en ny regeringsform. I denna infördes två nya instrument för kontroll och granskning, konstitutionsutskottet och Justitieombudsmannen. Två viktiga funktioner vars betydelse med tiden har blivit allt större års händelser innebar också att Sverige och Finland gick skilda vägar efter mer än 600 års riksgemenskap. Vid märkesårsinvigningen i kammaren deltog såväl kungaparet som Finlands president Tarja Halonen. Klimat- och miljöfrågorna står högt på den politiska dagordningen, även i riksdagens inre arbete. I maj blev riksdagsförvaltningen miljöcertifierad, beviset på att ett omsorgsfullt miljöarbete gett resultat. Riksdagen är Sveriges centrala arena för politiska möten och debatt. Under en sommarvecka riktas dock det politiska intresset mot Visby och Almedalen. I år var riksdagen för första gången på plats som arrangör, med ett samtal om jämställdhet och möjligheten att kombinera en ledande politisk roll med att vara förälder. Inget riksdagsår utan ombyggnader i någon av riksdagens fastigheter. Riksdagsåret 2008/09 inleddes med slutförande av ombyggnaden av entrén Riksgatan 1, som fått höjd säkerhet och handikappanpassning. Året avslutades med ombyggnad av salen innanför entrén, Bankhallen, som fått bättre akustik och en liten scen, lämplig för de många stora och små träffar som hålls där. Det var ytterligare ett litet steg på vägen mot att stärka riksdagens centrala roll som mötesplats. Per Westerberg Riksdagens talman F oto : M e l k e r Da h l s t r a n D Minion Huvudsakligen för brödtext.

18 18 Grafisk manual för Sveriges riksdag Grundelement Grafiskt element Ett grafiskt element är en form som kan användas kreativt som ett komplement till logotypen för att bidra till enhetlighet och igenkänning mellan olika produkter. Riksdagens grafiska element har kammarens form och voteringstavlan som förebild. Felaktig användning av det grafiska elementet. Elementet ska inte vridas så att den innersta bågen vänds uppåt.

19 Grundelement Grafisk manual för Sveriges riksdag 19 Riksdagen en kort vägledning Grafisk manual för Sveriges riksdag Riksdagens interna telefonkatalog Oktober 2009 Det grafiska elementet kan användas i olika storlekar, beskäras, fyllas med färger och bilder eller vara transparent.

20 20 Grafisk manual för Sveriges riksdag Grundelement Bilder Fotografier och övriga illustrationer ska, då så är möjligt, hämtas från utskottens politikområden. Riksdagen är hela Sveriges riksdag. Bilderna bör därför visa hela landets representation i riksdagen både i fråga om geografi, etnicitet och kön. Ett mångfaldsperspektiv ska vara vägledande. Stämningsfyllda profilbilder kan också användas som komplement till rena verksamhetsbilder. Om text placeras på en bild måste hänsyn tas till läsbarheten. Den aktuella delen av bilden måste ha en enhetlig färg och kontrasten mellan text och bild måste vara god. Bildbehandling För att öka enhetligheten mellan olika bilder i synnerhet på omslag ska bilderna i första hand tryckas som duplex där båda duplexfärgerna sätts till samma kulör från färgpaletten. När man använder en färgbild är det viktigt med mycket god kvalitet, välj annars gråskala i stället. Bilder bör placeras utfallande i trycksaken då detta är möjligt. 18 Sveriges fyra grundlagar Sveriges fyra grundlagar 19 EU och våra grundlagar Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) innebär att riksdagen inte ensam fattar beslut om de lagar som ska gälla i Sverige. Sveriges grundlagar står över våra vanliga lagar, men EU:s lagar står över alla medlemsländers lagar. På flera olika områden har vi bestämt att vi avstår från vår rätt att ta beslut för att i stället bestämma tillsammans med EU:s övriga medlemsstater. När EU:s ministerråd beslutar så är det regeringen som företräder Sverige. Innan en svensk minister åker till ett möte i ministerrådet stäms regeringens politik av med riksdagen. Ett beslut i EU kan nämligen innebära att vi i Sverige behöver ändra på någon av våra lagar. Det är viktigt att regeringen att hela tiden hålla riksdagen informerad. Regeringen och riksdagen arbetar med EU frågor i riksdagens kammare, i utskotten, i EU nämnden och genom samarbete med parlamenten i andra medlemsländer. Samtidigt som EU:s institutioner arbetar med att förbereda beslut, arbetar varje medlemsland med samma frågor hemma hos sig. När beslut sedan ska tas är representanter för alla regeringar på plats. Både ministerrådet och det folkvalda Europaparlamentet är med och beslutar om lagarna i EU. EU bygger på fördrag som är överenskommelser mellan medlemsstaterna. Man kan kalla det en sorts grundlagar. Fördragen är det bara medlemsstaterna själva som kan ändra. Lissabonfördraget förändrar Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft. Kravet för att ett nytt fördrag ska kunna börja gälla är att det godkännas i alla EU länder. När Lissabonfördraget infördes krävdes inga nya ändringar av den svenska grundlagen. De justeringar som gjordes av regeringsformen, dels inför att Sverige gick med i EU 1995, dels 2002, gäller fortfarande. Lissabonfördraget innebär att fler frågor blir överstatliga. Det betyder att alla länder inte behöver vara överens för att ett beslut ska kunna fattas. Det vanligaste sättet att fatta beslut innebär att Europaparlamentet och minsterrådet gemensamt fattar beslut om nya lagar. EU har dessutom fått en fast ordförande och en utrikesminister. Parlamenten i de olika medlemsländerna får samtidigt mer att säga till om eftersom de ska kontrollera så att besluten tas så nära medborgarna som möjligt. Vi bevakar våra intressen Arbetet med att hävda våra svenska intressen pågår ständigt. En viktig förändring för oss i Sverige är att EU får en egen bestämmelse kring fri och rättigheter. EU har också infört förordningen om handlingars offentlighet i EU:s institutioner. Här har Sverige varit med och drivit på för att öka öppenheten inom EU. Samtidigt har det varit viktigt att se till att EU reglerna inte påverkar den svenska offentlighetsprincipen. Att EU regler står över svensk grundlag gör att Sverige hela tiden måste bevaka sina intressen och förhandla så att det inte uppstår konflikter med grundlagen. Vi kan inte gå med på ett förhandlingsresultat som inte stämmer med svensk grundlag. Däremot kan man tänka sig ett resultat som förutsätter att den svenska grundlagen ändras. Men då måste vi ändra grundlagen innan vi kan godkänna ett fördrag eller genomföra ett direktiv på rätt sätt. Riksdagens roll i EU-arbetet När EU beslutar om ge mensamma lagar och regler är det regeringen som företrä der Sverige. För att riksdagen ändå ska kunna ha ett inflytande finns bestämmelser om att regeringen är skyldig att informera och samråda med riksdagen i EU-frågor. Sedan 2003 är denna skyldighet inskriven i regeringsformen. FÖRDJUPNING PÅ RIKSDAGEN.SE Fördrag, direktiv och förordningar I EU:s fördrag finns regler för hur EU ska fungera och vad EU får besluta om. Fördragen har förhandlats fram av medlemsstaterna och kan jämföras med våra grundlagar. Direktiv och förordningar liknar mer våra vanliga lagar. Direk tiv är uppdrag till medlemsländerna att själva stifta lagar som uppfyller vissa mål. Förordningar börjar gälla direkt.

21 Grundelement Grafisk manual för Sveriges riksdag 21 LunChSeminarium Separation och lagring av koldioxid risker och möjligheter med CCS För att klara klimatmålen hävdar allt fler att separation och lagring av koldioxid i berggrunden är en nödvändig åtgärd för att vinna tid. Men vad säger forskarna? Hur långt har man kommit i själva separationstekniken och hur ser det ut med riskanalysen kring lagringsmöjligheterna? Hur realistiska är olika alternativ vad gäller lagring i Sverige och vilka tidsskalor handlar det om? Medverkande: Inledning av Carl B Hamilton, ordförande i näringsutskottet Lennart Bergström, professor i materialkemi Gia Destouni, professor i hydrologi Anders Hansson, forskare i teknik och social förändring Moderator: Eva Krutmeijer Onsdagen den 24 mars kl Lokal: Partimatsalen. Lunchsmörgås och kaffe serveras från Anmälan senast 23 mars till rojda.sahin@riksdagen.se Summary of follow-up report 2009/10:RFR1 Committee on Environment and Agriculture Follow-up of central government measures for small-scale food production Arrangör: Samverkansgruppen forskare och folkvalda För omslag och affischer används i första hand gråskalebilder i färgtoner (dvs. att det svarta i gråskalebilden ersätts av en färg). Färger från riksdagens färgpalett används. 1

22 22 Grafisk manual för Sveriges riksdag Kontorsdokument

23 Kontorsdokument Grafisk manual för Sveriges riksdag 23 Kontorsdokument Riksdagens brevpapper, pm, visitkort, korrespondenskort och kuvert kallas för kontorsdokument. Dessa ingår i dellansering 2 av den grafiska profilen. Mallar för kontorsdokument, presentationer (Power Point) och enklare broschyrer som program och inbjudningar kommer att tas fram.

24 24 Grafisk manual för Sveriges riksdag Trycksaker

25 Trycksaker Grafisk manual för Sveriges riksdag 25 Trycksaker Riksdagen producerar externt och internt tryckt material. Några exempel är årsboken, skolbroschyrer och presentationsfoldern Sveriges riksdag.

26 26 Grafisk manual för Sveriges riksdag Trycksaker Format och papper Format Riksdagen använder standardformat som A4, A5 och statsformat, samt två kvadratiska format (se nedan). Trycksaker av samma serie eller typ bör alltid ha samma format. Papper För omslag och inlaga i böcker och broschyrer används miljömärkt obestruket papper med hög opacitet. Skuren A4 210x210 mm Skuren A5 148x148 mm

27 Trycksaker Grafisk manual för Sveriges riksdag 27 A4 210x297 mm S5 165x242 mm A5 148x210 mm A6 148x105 mm

28 28 Grafisk manual för Sveriges riksdag Trycksaker Layout För att allt material ska få ett enhetligt utseende delas sidan in i fem lika stora moduler. En modul är alltid en femtedel av sidans höjd. I inlagor får endast pagina, kolumntitel och enradiga rubriker placeras i den övre modulen. På till exempel omslag och affischer kan rubriken ligga i den övre modulen. De marginaler som anges på följande sidor gäller för inlagor. En modul = 1/5 av sidans höjd Neder-, inner- och yttermarginaler = halva modulhöjden Övermarginalen = modulhöjden Kolumntitel/pagina placeras alltid 1/3 modulhöjd från överkanten Kolumntitel och pagina Kolumntitelns färg kan variera (se riksdagens färger) medan paginan alltid är svart A4-sida indelad i fem moduler utifrån sidans höjd 4 Kolumntitel Kolumntitel 5

29 4 Kolumntitel Kolumntitel 5 4 Kolumntitel Kolumntitel 5 Trycksaker Grafisk manual för Sveriges riksdag 29 Spalter Vid layout av riksdagens trycksaker används 2 spalter respektive bredspalt/smalspalt. I listor och tabeller kan även 3 spalter användas. Innehållets art styr vilken layout som är lämpligast. 4 Kolumntitel Kolumntitel 5 2-spalt 4 Kolumntitel Kolumntitel 5 4 Kolumntitel Kolumntitel 5 Varianter på smalspalt

30 30 Grafisk manual för Sveriges riksdag Trycksaker A4 210x297 mm Kolumntitel och pagina Gill Sans medium 10 p 20 mm 30 mm 4 Kolumntitel Kolumntitel 5 59,5 mm 30 mm 30 mm Spaltmellanrum 6 mm 2-spalt 30 mm 110 mm 34 mm Spaltmellanrum 6 mm 1-spalt med smalspalt

31 Trycksaker Grafisk manual för Sveriges riksdag 31 Skuren A4 210x210 mm 21 mm 14 mm 4 Kolumntitel Kolumntitel 5 42 mm Kolumntitel och pagina Gill Sans medium 10 p 21 mm 21 mm 2-spalt Spaltmellanrum 6 mm 21 mm 4 Kolumntitel Kolumntitel mm 46 mm Spaltmellanrum 6 mm 1-spalt med smalspalt

32 32 Grafisk manual för Sveriges riksdag Trycksaker S5 statsformat 165x242 mm Kolumntitel och pagina Gill Sans medium 10 p 18 mm 24 mm 4 Kolumntitel Kolumntitel 5 48,5 mm 24 mm 24 mm Spaltmellanrum 6 mm 2-spalt 24 mm 82 mm Spaltmellanrum 6 mm 29 mm 1-spalt med smalspalt

33 Trycksaker Grafisk manual för Sveriges riksdag 33 A5 148x210 mm Kolumntitel och pagina Gill Sans medium 9 p 14 mm 4 Kolumntitel Kolumntitel 5 21 mm 42 mm 21 mm 21 mm Spaltmellanrum 4 mm 2-spalt 21 mm 78 mm 23 mm Spaltmellanrum 4 mm 1-spalt med smalspalt

34 34 Grafisk manual för Sveriges riksdag Trycksaker Fasta placeringar Logotypen placeras alltid i den översta modulen på framsidan samt, på flersidiga trycksaker, i den nedersta modulen på baksidan. På baksidan placeras logotypen med baslinjen på halv modul. Text för upplysning om tryckår, tryckeri, fotograf etc. placeras på omslagets bakre insida eller på baksidan. Riksdagen en kort vägledning Logotypen placeras alltid i den övre modulen på framsidan. Kontaktuppgifter placeras centrerade under logotypen på omslagets baksida, placerad med hänsyn till logotypens frizon. Omslag får en vit bård högst upp i den översta modulen där även titeln kan placeras. Bården fortsätter runt trycksakens baksida.

35 Trycksaker Grafisk manual för Sveriges riksdag 35 På alla trycksaker placeras logotypen i övre högra hörnet enligt följande: A4 12 mm 15 mm Skuren A4 8,4 mm 10,5 mm S5 9,7 mm 12 mm A5 6,5 mm 9 mm

36 36 Grafisk manual för Sveriges riksdag Trycksaker Typografi Riksdagens typsnitt Gill Sans och Minion används i allt material. Gill Sans används i första hand till rubriker, ingresser, mellanrubriker och faktarutor medan Minion främst används till brödtext. Brödtext Brödtextstorleken för trycksaker kan variera mellan 10 och 12 punkter beroende på målgrupp, syfte och format. Radavståndet ska vara 120 % av brödtextstorleken, dvs 10/12, 11/13,2 osv. Var sparsam med att använda kursiv och fet stil samt versaler och understrykningar då dessa påverkar läsbarheten. Mellanrubriker Storleken på mellanrubriker följer brödtextstorleken. Det ska alltid finnas 1/5 radavstånd luft mellan mellanrubrik och nästa stycke. Luften ovanför mellanrubriken ska anpassas till brödtextens baslinje. Rubrik och ingress Rubrik och ingress anpassas efter längd och sammanhang. Användningen av olika storlekar måste vara konsekvent i en trycksak eller en sammanhängande serie av trycksaker....mo tem fugit, aut ut fugit velest voluptat pligendis nem repudi tem aspelit aut illa con repudae exce omnisit aut velest, quidis est. Mellanrubrik Ignienimolut assendition pa eos magniatur? Leseribus ut omnimet liquunti sendae is ea quas voloruptatia sam... Styckeindelning Där det är möjligt är styckemellanrum att föredra framför indrag. Mellanrummet motsvarar då en blankrad. Detta gäller främst vid kortare texter där trycksakens sidantal inte påverkas nämnvärt. Brödtext: Minion 10/12 Mellanrubrik 1: Gill Sans bold 11,5/12 Mellanrubrik 2: Gill Sans bold Italic 10/11 Mellanrubrik 3: Gill Sans medium 10/11 Brödtext: Minion 11/13,2 Mellanrubrik 1: Gill Sans bold 13/13,2 Mellanrubrik 2: Gill Sans bold Italic 11/12 Mellanrubrik 3: Gill Sans medium 11/12 Brödtext: Minion 12/14,4 Mellanrubrik 1: Gill Sans bold 14/14,4 Mellanrubrik 2: Gill Sans bold Italic 12/13 Mellanrubrik 3: Gill Sans medium 12/13 Luft ovanför mellanrubrik = radavstånd (12 p) minus 1/5 radavstånd (2,4 p) p Luft under mellanrubrik 1/5 radavstånd, dvs 2,4 p Exempel på luft vid mellanrubriken vid brödtext 10/12 och mellanrubrik 11/12

37 Trycksaker Grafisk manual för Sveriges riksdag 37 Kolumntitel och pagina Gill Sans medium 10 p Dårrad/rubriknivå 2 Gill Sans light 12 Kolumntitel Rubriknivå 1 Gill Sans medium Ingress Gill Sans light 1-spalt 13/16 2-spalt 14/19 Dårrad/rubriknivå två Rubrik med rubriknivå ett Voluptat millaborit, sit acearum recte volut porem aliquia quodio. Nem ut fugiant la dolore poribusam que lab inci ut acime corero es estis doluptaquam fugit essunt res as minvento omni occus aut enimper epelent quam, to tem hitio. Sumquid ulpa sequibus moluptae conserrum aut veliquat ute planduntur? Brödtext Minion p Radavstånd 120 % vid 2-spalt Mellanrubrik 1 Gill Sans bold 11,5 14 p Mellanrubrik 2 Gill Sans bold italic p Mellanrubrik 3 Gill Sans medium p Indrag Helfyrkant (4 mm) vid 2-spalt Hel-+halvfyrkant (6 mm) vid bredspalt Offic te dolo volorrori dolores rem latquibus quo ent parum asinctur, que expel et voluptium ut dios nos aut volor asim et ero dolesto expelliquis sere quo quia ipsamen imporro voluptae. Nemperum imus dolest, cus dolupta tiumet quamusandi inctatusa destisit, ipsant andiciist, opta cum que sandio dio blaboris aborrumqui qui andis rerciliquid que eicid Mellanrubrik 1 Lessit omnis adi nim eatum fugiasit quibus audam fugia qui omnient quiatis exces erunt mod mo tem fugit, aut ut fugit velest voluptat pligendis nem repudi tem aspelit aut illa con repudae exceperro quat. Ignienimolut assendition pa eos magniatur? Leseribus ut omnimet liquunti sendae is ea quas voloruptatia sam et omnisit aut velest, quidis est, il ipsam quiae et rest voluptati dundis aliquam, sinctin ihillis re maios sum aut inullis alitatur? Gendit pliquo expliam, simi, adit, temas et pratendit posa nonsernatur? Uda consequatet evelest ut dolorecaepe re imi, unt vel ipsamet aut aliquia at experchil esentum dolorerferro idiati non nam a eos et is earum aut vellam repre veriatis magniendi invenetur ati ipsam quidunt otaspic itemquae cor abor magnat. Sit fuga. Itas excesciunt. Rum restis et mint es nullore ssitio. Et hit officae dolor aut ea dolupta velit unt, si int ut et et pra et debitae. Et quidere ssunt, aut ut venienis eaquis aut molorest, od eum qui omnimporum qui odi inimod molupta doloribus. Lorera vid qui berfero dolorioriam re eos nos eribeat uriorem porehent aut haruntem iliquae eostibus aut eos idesse dolorpora cum vita volupit ute nihil inusapid quam recus. Mellanrubrik 2 Videm voluptaque es mos recum, core voluptis venis sequos andelest as sam fugiti nonsedi aniatis pera nim ullam qui tem ea vent amus. Denim autam diostrum quia nus, simus quam il et rem eatur, occupta quatus atatis quam fugit el in consequia solori rentibeatur, sini reseque nobis enis esequam quiducia sit, sed evendestrum, et aspe nobis aditem quis essitio nseque sus et aciisquam, excerum voloreiunt laborecte porem landand antempo rioreprectur solupta voluptur, idunda audit que eneculpa vello ex earibus. Mellanrubrik 3 Andebis ad et pror maionsequam quat aut volorep ersperf erfero volento voleculla des sit vellaccum rerroris et, ut quiant a quat magnisciisti senteca borest, si quis et fugiatest vendit, occus, si cum net que nihil il ius ut aut ped quiasimus se maximpe rentiis conseque solupta vel idit vendion secatur accupid Justering Vänsterjusterad text (ojämn höger)

38 38 Grafisk manual för Sveriges riksdag Trycksaker Lättläst För de trycksaker som produceras på lättläst svenska gäller särskilda grafiska regler. Typografi Brödtext och bildtext ska sättas i Minion 12 punkter. Gill Sans får endast användas i korta rubriker. Texten ska vänsterjusteras, högerkanten ska vara ojämn. Radlängden ska vara max tecken, radbrytningarna bestäms av textinnehållet. Författaren bestämmer radbrytningarna och formgivaren ska följa dem. Formgivningen ska vara luftig, inget ska störa texten. Använd mellanrubriker, ordentliga radavstånd och dela in texten i korta stycken. Som styckeindelning används alltid styckemellanrum som motsvarar en blankrad. Texten bör sättas i 1-spalt. Parenteser, tankstreck, citattecken och liknande kan inte användas för att kommunicera budskap men kan dock användas av estetiska skäl. Bilder Bilder ska ha en tunn ram (linje). De får inte vara utfallande. Bilderna ska ha ett tydligt och konkret motiv som är kopplat till textinnehållet. Stämningsbilder ska undvikas. Det ska alltid finnas en bildtext som beskriver motivet. Färg Följande färger får användas till text på vit bakgrund: Svart RD-riksdagsblå RD-hallon RD-paprika RD-kakao RD-mossa Färgade texter bör endast användas i korta rubriker och liknande. Färg kan inte användas för att kommunicera budskap men kan dock användas av estetiska skäl.