Tablå UR Samtiden vecka juni 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tablå UR Samtiden vecka 23-24 4 17 juni 2012"

Transkript

1 Tablå UR Samtiden vecka juni 2012 UR Samtiden i Kunskapskanalen Vardagar Helger UR Samtiden Tema söndagar Måndag 4 juni Tribunal 12: Vi anklagar Europa - Gränskontrollen Att försöka komma in i Europa, om man inte tillhör de redan utvalda länderna, är ett moment 22. Man ska söka visum från sitt hemland. Men hur gör man det om man är på flykt? Återstår alltså att ta sig in i Europa olagligt. Tribunal 12 ställer Europa till svars för sin flyktingpolitik. Vi får höra tre verkliga historier berättas inför en jury med bestående av bland andra den egyptiska författarinnan Nawal el Saadawi och Saskia Sassen, sociologiprofessor från Columbiauniversitetet i USA. Arrangerat av Shahrazad - stories for life tillsammans med Kulturhuset i Stockholm och Mänskliga Rättighetsdagarna. Tribunal 12 fortsätter tisdag Naturkunskap för lärare: Skola på vetenskaplig grund Lärare är den akademiska yrkesgrupp som minst frågar efter forskningsrön helt enkelt för att forskningen inte tillräckligt pekar på undervisningen, säger Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete. Man pratar ofta om problemet mellan teori och praktik, säger Ulla Runesson, professor i pedagogik. Hon menar att idag produceras för lite av kunskapen ute i skolan. Johanna Lundén, rektor på Nossebro skola, berättar hur personalen på hennes skola arbetat för att lära sig av egna erfarenheter, och från forskningen. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med, Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning Naturkunskap för lärare: Kreativitet i klassrummet Hasse Persson, lärarfortbildare och läromedelsförfattare, delar med sig av sina knep för att utveckla undervisningen i fysik och kemi. Han visar hur vatten expanderar, hur luftpelare skjuts genom rummet, hur kroppar flyger genom luften, hur man gör om en PET-flaska till en termos. Grunden är att eleverna ska våga testa sina egna idéer, och genom det både lära sig något och uppfylla läroplanen. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med, Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning TED Talks Datorutvecklaren Tan Le har skapat en dator som tar order direkt från hjärnan. Nu förändras förutsättningarna för funktionshindrade. Vetenskapsjournalisten Annie Murphy Paul undersöker hur vi påverkas av hur vi har det som foster. Tisdag 5 juni TED Talks Datorutvecklaren Tan Le har skapat en dator som tar order direkt från hjärnan. Nu förändras förutsättningarna för funktionshindrade. Vetenskapsjournalisten Annie Murphy Paul undersöker hur vi påverkas av hur vi har det som foster Tribunal 12: Vi anklagar Europa - Asylprocessen FN uppskattar att över sökte asyl i Europa Bara 25 procent av dem fick det. I dag flyr folk ofta för att länder faller samman eller från förtryck på grund av till exempel etnisk tillhörighet, kön eller sexualitet. Tribunal 12 anklagar Europa för att ha en för snäv syn på vem som ska få skydd, och vem som inte ska få det. Här lyssnar asylexperter och en jury till verkliga flyktingars historier. Arrangerat av Shahrazad - stories for life tillsammans med Kulturhuset i Stockholm och Mänskliga Rättighetsdagarna. Tribunal 12 fortsätter onsdag. samtiden@ur.se 1 (10)

2 Modets magi och drivkrafter Antingen man är modemedveten, ointresserad eller upprörd över lyxkonsumtion - mode berör. Men vad är mode egentligen och vad är modevetenskap? Vi måste skilja på mode som princip och mode som uttryck, säger Hanna Wittrock, forskare i socialantropologi och lärare i modevetenskap. Hon visar på vad som påverkar modet, och vad som gör att något är äkta och autentiskt i en tid av masskonsumtion och masskopiering. Arrangör: Lunds universitet. Repris från 3/ Vad gör en kändis till en kändis? Kändisskap är ett fenomen som skapas i samverkan mellan tre aktörer - person, publik och medier. Kändisskapet är ofta flyktigt, dagsaktuellt, lockar fram våra drömmar och stimulerar fantasin. Det säger Michael Rübsamen, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet. Repris från 1/ Musikvideon som konstverk Musikvideons historia är relativt kort, den är ett medium som ständigt experimenterar i takt med vad teknikutvecklingen tillåter. Musikvideon har två huvudsyften: att göra reklam och att vara ett konstnärligt uttryck för vad som ska kommuniceras. Mikael Askander, forskare i kulturvetenskap, berättar om gamla och nya musikvideor. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 23/ Magi och välbefinnande Människor är idag beredda att betala flera tusen för att koppla av, göra ingenting. Men paradoxalt nog är de flesta spabesök fyllda av olika aktiviteter och behandlingar. Thomas O Dell, professor i etnologi vid Lunds universitet, menar att vårt behov av religion och andlighet ökar och att det ökade intresset för spa i själva verket visar på sökande efter en slags magi. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 25/4. Onsdag 6 juni Tribunal 12: Vi anklagar Europa Papperslösa flyktingar Papperslösa flyktingar är de personer som finns i Europa som i högst utsträckning saknar röst. Det menar Henrik Dahl i sin roll som åklagare när Europa ställs till svars för sin flyktingpolitik. Vi får höra tre papperslösa flyktingars historier. Bland dem den papperslösa flyktingen Kenans historia som för honom och hans familj till ett trångt rum i Skåne och till svartjobb hos arbetsgivare som lurar dem. Arrangör är Shahrazad - stories for life tillsammans med Kulturhuset i Stockholm och Mänskliga Rättighetsdagarna. Tribunal 12 fortsätter torsdag Barn som väcker funderingar På varje förskoleavdelning och i varje klass finns det barn som kräver mer och som inte reagerar som majoriteten. Vilka barn handlar det om och vilka signaler sänder de ut? Hur skall pedagoger förstå och få dessa barn att fungera väl i barngruppen? Ulrika Aspeflo, logoped och författare, ger konkreta exempel på hur man kan arbeta så att också dessa barn får en chans att lära och utveckla sig. Inspelat vid Förskoledagarna. Arrangör: Sefif utveckling. Repris från 25/5. Torsdag 7 juni Tribunal 12: Vi anklagar Europa Förvar och deportation Att utan förvarning hämtas, förhöras och på obestämd tid hållas kvar i fängelselik miljö - det är verklighet för många av Europas flyktingar och migranter, som oannonserat och brutalt kan transporteras tillbaka till det land de flytt ifrån. Tribunal 12 är en iscensatt rättegång som bygger på autentiskt material, rapporter, statistik och berättelser från flyktingar och migranter. Deltar gör ett antal ledande experter och forskare inom medicin, juridik och migration, samt en jury av människorättskämpar.arrangerat av Shahrazad - stories for life, Kulturhuset i Stockholm och Mänskliga rättighetsdagarna Tribunal 12: Vi anklagar Europa Juryns diskussion och utlåtande Historien om migration går tillbaka till starten för mänsklighetens historia. Vi måste tänka på vårt ansvar, säger BS Chimni, chef för Center for International Legal Studies på J Nehruuniversitetet i Indien. Han ingår i juryn för Tribunal 12, en iscensatt rättegång som ställer Europa till svars för brott mot internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter och flyktingfrågor. Deltar gör också Henning Mankell, Arne Ruth, Nawal el Saadawi, Saskia Sassen, Nuruddin Farah, Sadik J al-azm och Parvin Ardalan. Arrangerat av Shahrazad -stories for life, Kulturhuset i Stockholm och Mänskliga rättighetsdagarna. Fredag 8 juni Det första andetaget Lars Björklund, överläkare vid Skånes universitetssjukhus, berättar om det för tidigt födda barnets lungor. Extremt tidigt födda barn kan överleva då de ofta har en "accelererad lungmognad" vid födelsen - lungkapaciteten är bättre än vad man kunde förvänta sig med tanke på fosterutvecklingen. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/ Jordens resurser en hållbar värld samtiden@ur.se 2 (10)

3 Vi talar om att vi lever över våra tillgångar i penningekonomin, men jag menar att vi också gör det i miljöekonomin. Det säger Anders Wijkman, tidigare bland annat ordförande för Röda korset och Europaparlamentariker. Vi har tiodubblat omsättningen i världsekonomin. Men detta sätter också ökat tryck på jordens ekosystem med ökade utsläpp och ökade energibehov. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning Jordens resurser energi för framtiden Det finns tre och en halv miljard människor som inte har el, som lagar mat med ved, och som bidrar till den globala uppvärmningen. Detta är en av de största utmaningarna vi står inför, säger Thomas B Johansson, professor vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet. Han går genom en rad olika typer av förnyelsebar energi, och visar bland annat att det inte kostar mer att bygga hållbara passivhus med låg energiförbrukning än traditionella hus. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning Jordens resurser mat, vatten, energi Hållbara energilösningar och rent vatten är inte bara helt nödvändiga för utveckling och för miljön. Det är också en mänsklig rättighet, säger Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm environment institute. Han menar att det är viktigt att denna typ av frågor är centrala i skolans undervisning av naturkunskap. Många av dem är tvärvetenskapliga, och kan bara förstås om de sätts in i sammanhang. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning Jordens resurser livsmedelssäkerhet Hållbar utveckling är ett förhållningssätt. Det är inte miljö det handlar om utan sammanhanget mellan miljön, samhället och de sociala systemen. Det säger Thomas Rosswall, biokemist och professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Problemen drabbar alltid de fattiga, säger Thomas Rosswall. Fattiga länder har inte systemen att hantera problemen. Därför, menar Thomas Rosswall, är FN:s mål att utrota fattigdom så viktigt. Men när det gäller mat går vi åt fel håll; världssvälten ökar, inte minskar som vi trodde för några år sedan, säger Thomas Rosswall. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning Jordens resurser metaller och mineraler 14 ton salt förbrukar en människa under sin livstid. Och 600 kilo koppar, 50 gram guld, 775 ton sten, sand och grus. Det säger Kaj Lax, chef vid Sveriges geologiska undersökning. Han ger en bild av hur beroende vi människor är av mineraler och metaller och hur läget är på olika håll i världen, bland annat det snabbt växande Kina, där oerhörda mängder mineraler kommer behövas framöver. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning TED Talks Datorutvecklaren Tan Le har skapat en dator som tar order direkt från hjärnan. Nu förändras förutsättningarna för funktionshindrade. Vetenskapsjournalisten Annie Murphy Paul undersöker hur vi påverkas av hur vi har det som foster. Lördag 9 juni Grav språkstörning: När språklig sårbarhet möter skolans krav I skolan förutsätts att alla själva kan göra sig förstådda. Men det är ingen självklarhet. Barbro Bruce är logoped och verksam vid Malmö högskola. Hon berättar om vilka utmaningar barn med språkstörning möter i skolan och hur man kan möta dem. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Repris från 24/ Grav språkstörning: Att undervisa i läsförståelse Undervisning i läsning kräver att läraren har kännedom om hur läsförståelse skapas och hur den kan utvecklas. Barbro Westlund är lärarutbildare och berättar om hur man kan hjälpa elever att förstå innebörden i olika slags texter. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Repris från 24/ Grav språkstörning: Barns möten med skriftspråket Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, visar exempel på hur olika läs- och skrivmiljöer i förskoleåren och skolåren kan se ut och hur man som pedagog kan göra för att stödja en så positiv utveckling som möjligt. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Repris från 24/ Grav språkstörning: Flerspråkiga elever med språkstörning Ylva Dalsenius och Jenny Ohlsson beskriver den praktiska vardagen i sitt arbete på Kryddgårdsskolan i Rosengård i Malmö, en miljö där eleverna talar flera olika språk, och hur de arbetar med elever som har språkstörning. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Repris från 24/ Grav språkstörning: Olika samtalsstilar för olika barn Hur pratar man med barn som har svårigheter med att förstå liknelser som, till exempel, "kasta ett öga"? Pernille Holck, logoped, beskriver hur man kan underlätta språkutvecklingen för barn med språkstörning genom att helt samtiden@ur.se 3 (10)

4 enkelt prata olika med barn med pragmatiska språkstörningar. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Repris från 25/ Grav språkstörning: Att möta det som är annorlunda "Kulturmöten" ordet klingar av att möta människor från olika delar av världen. Men Gillis Herlitz, forskare i etnologi och antropologi, menar att de vanligaste kulturmötena handlar om att möta människor med olika världsbilder: En ung nyutexaminerad akademiker från storstaden som möter en äldre man från Norrlands inland, till exempel. Eller helt enkelt mötet mellan gammal och ung. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Repris från 25/ Se barnet i förskolan: Hissad och dissad Barn som leker tillsammans är hela tiden involverade i ett relationsarbete där de både hissar och dissar varandra. De är positiva och uppmuntrar varandra samtidigt som de kränker, sänker och avvisar varandra. Det berättar Margareta Öhman, psykolog och förskolekonsult. Att som förskolepedagog kunna se och reagera på kränkningar mellan barnen är jätteviktigt menar hon. Inspelat vid Förskoledagarna. Arrangör: Sefif utveckling. Repris från 27/ TED Talks Datorutvecklaren Tan Le har skapat en dator som tar order direkt från hjärnan. Nu förändras förutsättningarna för funktionshindrade. Vetenskapsjournalisten Annie Murphy Paul undersöker hur vi påverkas av hur vi har det som foster. Söndag 10 juni Arvet efter Raoul Wallenberg: Individens ansvar Vi behöver alla ikoner och Raoul Wallenberg är en lysande ikon för oss idag. Utan förebilder får vi ett rättsväsende som kan liknas vid en båt på stormigt hav utan skeppare. Det säger professor Kjell Åke Modéer vid detta seminarium till Raoul Wallenbergs minne. Om du som människa inte slåss för mänskliga rättigheter i en demokrati kommer det att vara omöjligt att hävda dessa rättigheter i tider med despotism, säger Kjell Åke Modéer. Arrangör: Lunds universitet. Repris från 3/ Arvet efter Raoul Wallenberg: Vårt gemensamma ansvar Det internationella samfundet måste använda alla diplomatiska och humanitära verktyg som står till buds för att förhindra folkmord och krigsutbrott. Det säger Kofi Annan i sitt anförande i samband med 100-årsjubileet av Raoul Wallenbergs födelse. Dock finns det mycket kvar att göra, inte minst i den aktuella konflikten i Syrien där övergrepp på civilbefolkningen sker dagligen, säger Annan som är FN:s och Arabförbundets sändebud i syrienkonflikten. Arrangör: Lunds universitet. Repris från 3/ Arvet efter Raoul Wallenberg: Från retorik till verklighet Trots att vi lever i en tidsålder där informationsflödet ökar explosionsartat är kunskapen om mänskliga rättigheter fortfarande otillräcklig på många håll. Därför är det oerhört viktigt att vi arbetar med att föra ut kunskap om mänskliga rättigheter. Det säger Navi Pillay, högkommissarien för mänskliga rättigheter i FN. Arrangör: Lunds universitet. Repris från 3/ Arvet efter Raoul Wallenberg: Ett annat slags krig Historien är full av exempel på sexuellt våld i samband med konflikter och det råder fortfarande ofta en stigmatisering av offren. Men sexuellt våld är alltid en kriminell handling säger Margot Wallström som i FN:s regi arbetar mot sexuellt våld i konflikter. I sitt föredrag hyllar hon Raoul Wallenberg som ett tydligt exempel på vad en enskild människa kan göra. Individer på alla nivåer i samhället måste agera och visa mod om vi i framtiden skall uppnå full respekt för de mänskliga rättigheterna Arrangör: Lunds universitet. Repris från 3/ Arvet efter Raoul Wallenberg: Kampen för mänskliga rättigheter Det är viktigt att dagens ungdomar att blir medvetna om de övergrepp mot mänskliga rättigheter som ägde rum under andra världskriget, säger ambassadör Hans Corell. Här kan vi också berätta om Raoul Wallenberg. Vi kan visa på den förebild han är för oss alla genom det mod han visade genom att hjälpa utsatta människor. Arrangör: Lunds universitet. Repris från 3/ Arvet efter Raoul Wallenberg: Stoppa, skydda, straffa Paneldebatt om arbetet för mänskliga rättigheter under ledning av CNN-ankaret Todd Benjamin. Med Thomas Hammarberg, tidigare människorättskommissionär i Europarådet, Leila Nadya Sadat, professor vid Washington University School of law och Almiro Rodrigues, domare vid Kosovos konstitutionsdomstol. Arrangerad av Lunds universitet. Repris från 1/ Kina och mikrobloggarnas makt 2005 stängde Microsoft ned Michael Antis - också känd som Zhao Jing - blogg efter påtryckningar från kinesiska myndigheter. Sedan dess har han blivit en världskänd journalist och en av de främsta kinesiska förespråkarna för frihet. Här gästar han Sverige för ett samtal om sociala mediers betydelse för den kinesiska frihetsopinionen. Övriga deltagare är docenten Marina Svensson och professorn Christian Christensen. Moderator är Ulrika K Engström. Arrangerat av Magasin 3. Repris från 8/4. samtiden@ur.se 4 (10)

5 Kinesisk yttrandefrihet i blickfånget Kinas ekonomiska uppgång är en av de händelser som definierar de första åren av 2000-talet. 300 miljoner kineser har lyfts ur fattigdom. Men vad får man säga i Kina och vart går gränsen för den kinesiska yttrandefriheten? Hur förändras yttrandefriheten när levnadsstandarden ökar? Den tidigare diplomaten Börje Ljunggren, Kinaexperten Malin Oud och professorn Andrew J Nathan samtalar under ledning av The Guardians Asienkorrespondent Dominic Ziegler. Repris från 9/ Gesällerna före industrialiseringen Lättja eller ambition? På och 1800-talet klagade de bildade och förmögna ofta över gesällernas livsföring, när de vandrade mellan städerna och ställde till det på krogarna. Lars Edgren, professor i historia, berättar att gesällerna ansågs vara äventyrliga, men motivet för gesällvandringen var att samla kunskap för att bli duktiga mästare. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 25/ UR Samtiden Tema: Kärlek Neurokemisten Anna-Lena Ström berättar vad som händer i hjärnan när Amors pilar träffar solarplexus. Vad betyder troheten för en etablerad relation? Polyamorösa Emma Wieslander möter monogame Åke Bonnier i ett samtal om trohet, respekt och sex. Och varför måste kärlek vara så förtvivlat svårt för vissa? Rolf Alsing pratar om Gustaf Frödings förhållande till kvinnan. Repris från Måndag 11 juni Från källa till hav: Vatten och havsförvaltning Björn Risinger, generaldirektör för knappt ett år gamla Havs- och vattenmyndigheten, presenterar verksamheten med fokus på naturvård i vatten. Arrangör: Artdatabanken SLU Från källa till hav: Där vattenlandskapet börjar De flesta vattendrag i Sverige är små. 80 % är smalare än 2 meter. Det säger ekologen Lennart Henriksson. Han berättar att de små vattendragen avgör kvaliteten för allt annat vatten och att de är känsliga. Arrangör: Artdatabanken SLU Från källa till hav: Gäddans livshistoria Ungefär hälften av alla gäddor i Östersjön är födda i sötvatten, till skillnad från vad man tidigare trott. Det säger Per Larsson, professor i marinekologi, som har följt gäddornas livshistoria. Kunskaperna ställer nya krav på förvaltning och fiskevård för att stärka bestånden av gädda i Östersjön. Arrangör: Artdatabanken SLU Från källa till hav: Kransalger Kransalger växer i alla typer av vatten. Vattenekologen GustavJohansson berättar hur man ska få bättre kännedom om kransalger och vilka åtgärder som behövs för att bevara dem. Arrangör: Artdatabanken SLU Från källa till hav: Östersjön i förändring Artsammansättningen i Östersjön har förändrats och det beror på en kombination av fiske, övergödning och klimatförändringar. Det säger Anna Gårdmark, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Påverkan sker på flera olika ställen i ekosystemet och sprider sig även till ekosystem i närliggande områden, berättar hon. Arrangör: Artdatabanken SLU Miljö och framtidstro: Klimatet och hälsan Klimatförändringar är verkliga och att de påverkar människors hälsa. Det säger Paul Alan Cox, professor och chef för Institute for Ethnomedicine Wyoming USA. Som exempel visar han på en av vinnarna av att klimatet på jorden blir varmare: cyanobakterierna. De gillar värme, ökar i antal och producerar ett neurotoxin som misstänks orsaka bland annat ALS och Alzheimers hos människor. Arrangörer: Konung XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien och Svenskt Näringsliv. Repris från 10/ Miljö och framtidstro: Hushålla med naturen Klimatförändringarna är världens största koordinationsproblem, hur får man alla att ta ett steg tillbaka på samma gång? Det frågar sig Jason Shogren, professor i miljöekonomi vid University of Wyoming, i sin föreläsning om naturen som ekonomisk resurs. Arrangörer: Konung XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien och Svenskt Näringsliv. Repris från 11/ Astma och allergi under graviditeten Astma kan och bör behandlas på samma sätt hos gravida som hos icke-gravida. Likaså kan allergiker använda moderna antihistamintabletter under graviditeten. Det säger överläkaren Lars Gottberg som berättar om aktuell forskning. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/ TED Talks samtiden@ur.se 5 (10)

6 Irakiskfödda Zainab Salbi har på nära håll sett hur förtryck och förföljelse kan se ut. 19 år gammal, och med en pappa som var Saddam Husseins före detta privatpilot, flydde hon till USA. Skämten är ståuppkomikern Maz Jobranis främsta vapen när han som iranskfödd amerikan kämpar mot världens fördomar. Tisdag 12 juni TED Talks Irakiskfödda Zainab Salbi har på nära håll sett hur förtryck och förföljelse kan se ut. 19 år gammal, och med en pappa som var Saddam Husseins före detta privatpilot, flydde hon till USA. Skämten är ståuppkomikern Maz Jobranis främsta vapen när han som iranskfödd amerikan kämpar mot världens fördomar Från källa till hav: Syrgasbrist och bottendjur i nordiska vatten Under de senaste hundra åren har utbredning av syrebrist och döda bottnar ökat i nordiska vatten. Karl Norling, forskare vid Norsk institutt for vannforskning, berättar om detta, men ger också exempel på områden där minskade utsläpp och förändringar i miljön har bidragit till återhämtning. Arrangör: Artdatabanken SLU Från källa till hav: Direktsändning från valkadavret Björn Källström, akvariechef på Sjöfartsmuseets akvarium, berättar om hur han upptäckte en ny benätande mask genom att sänka ned valkadaver till havsbotten. Han visar också hur man med undervattenskameror kan följa vad som sker under havets yta. Arrangör: Artdatabanken SLU Från källa till hav: Svenska utsjöområden - en hotad skattkammare Utsjöområden är de områden som ligger i öppet hav utanför kusten och skärgårdarna, vilka vi generellt vet väldigt lite om. Marinbiologerna Anna Karlsson och Maria Kilnäs, berättar om ett av dessa områden, Bratten. Det döljer sig stora naturvärden under ytan som är viktiga att skydda. Arrangör: Artdatabanken SLU Från källa till hav: Vattnets plats i landskapet Lena Tranvik, programchef på Artdatabanken, talar om sina visioner med sötvatten och bevarande av arter och naturtyper i sötvatten. Arrangör: Artdatabanken SLU Från källa till hav: Naturvård som engagerar Journalisten Folke Rydén berättar hur man bäst kan kommunicera viktig information om mångfald, miljö och hållbarhet. Det går att påverka, det går att förändra, och det tycker jag är otroligt givande, säger Folke. Arrangör: Artdatabanken SLU Naturkunskap för lärare: Skola på vetenskaplig grund Lärare är den akademiska yrkesgrupp som minst frågar efter forskningsrön helt enkelt för att forskningen inte tillräckligt pekar på undervisningen, säger Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete. Man pratar ofta om problemet mellan teori och praktik, säger Ulla Runesson, professor i pedagogik. Hon menar att idag produceras för lite av kunskapen ute i skolan. Johanna Lundén, rektor på Nossebro skola, berättar hur personalen på hennes skola arbetat för att lära sig av egna erfarenheter, och från forskningen. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med, Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning. Repris från 4/ Naturkunskap för lärare: Kreativitet i klassrummet Hasse Persson, lärarfortbildare och läromedelsförfattare, delar med sig av sina knep för att utveckla undervisningen i fysik och kemi. Han visar hur vatten expanderar, hur luftpelare skjuts genom rummet, hur kroppar flyger genom luften, hur man gör om en PET-flaska till en termos. Grunden är att eleverna ska våga testa sina egna idéer, och genom det både lära sig något och uppfylla läroplanen. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med, Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning. Repris från 4/6 Onsdag 13 juni Barnrättsdagarna: Makt, vanmakt och rättigheter Om vi nånsin ska kunna förebygga övergrepp och våld mot barn måste vi lära oss förstå förövaren, hur avskyvärd handlingen än är, säger Lars H Gustafsson, barnläkare och författare till tiotalet böcker. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset. Repris från 21/ Barnrättsdagarna: Max 18 ett verktyg för barnrätt Max 18 är ett nätverktyg med statistik och fakta kring barn och unga. Tanken är att följa hur arbetet med barnkonventionen efterlevs. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset. Repris från 21/ Barnrättsdagarna: Kartläggning av våld mot barn Det finns ingen snabb lösning när det gäller att förändra attityder. Tålamod, uthållighet och långsiktighet är nyckelorden för ett bättre arbete när det gäller våld mot barn, säger Bodil Långberg, kanslichef på stiftelsen Allmänna barnhuset. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset. Repris från 21/ Barnrättsdagarna: Ungas erfarenheter av våld i nära relationer samtiden@ur.se 6 (10)

7 Varför var det ingen som såg mig när jag blev slagen hemma? Varför såg man mig först när jag skadade mig själv och andra, och hamnade på ungdomshem? Barnombudsmannen Fredrik Malmberg menar att samhället måste lyssna mer på barn och ungdomar som utsatts för våld. Det är inte vi som är experter på våld i nära relationer, det är barnen, säger han. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset. Repris från 21/ På spaning efter den inre potentialen När nyandligheten utvecklades på 1960-talet var det ett intresse för enskilda, men på senare år har det integrerats mer i vårt samhälle, med coacher och måbra-kurser i arbetslivet. Religiositeten i Sverige minskar inte, den tar sig bara andra uttryck än kyrkan. Det säger Anne-Christine Hornborg, professor i religionshistoria. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 6/ Att skapa en superstjärna Musikvärlden kryllar av nya stjärnskott. En hel industri är inriktad på att hitta den ultimata superstjärnan. Men vad avgör vem som blir en stjärna? Pianisten och kompositören Franz Liszt var 1800-talets Michael Jackson. Han kunde konsten att skapa sig stjärnstatus säger musikvetaren Marion Lamberth. Hon berättar om Liszts väg till framgång. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 25/ Miljöinformation i sociala medier Hur blir den ekologiska livsföringen verklighet? Miljöinformation är inte lätt men kunskaper om miljön omsätts ofta i praktiska råd på nätet. Det intressanta är hur informationen utbyts och sprider sig, säger Jutta Haider. Hon forskar inom ett nytt område som heter digitala kulturer. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 25/ Förbenat! Surfaröra, golfartå och tennisarm - olika yrken och fritidsintressen sätter spår i våra skelett. Våra vanor förbenas. Likaväl som förbeningar i skelett visat arkeologer hur tidigare generationer levt kommer nutidsvanorna att synas i våra skelett. Helene Wilhelmson, forskare i arkeologi och osteologi, berättar vad man kan utläsa i studiet av ben. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 6/5. Torsdag 14 juni Barnrättsdagarna: Våld mot barn behovet av skydd och stöd Barn som upplever våld i familjen har få möjligheter att tala om det, säger Maria Eriksson, forskare i barn- och ungdomsvetenskap. Därför är det viktigt att skapa möjligheter för att synliggöra dem. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset. Repris från 22/ Barnrättsdagarna: Max 18 fakta om barn och unga Jag tycker att det är bra att vuxna vet hur barn har de, så att det gör rätt saker, säger barnet Amanda. Och Lena, tolv år, menar att vuxna måste lyssna mer på barnen. Båda bidar till nätverktyget Max 18. Hanna Larheden, utredare hos barnombudsmannen, talar om hur verktyget, som riktar sig till vuxna som arbetar med utsatta barn, fungerar. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset. Repris från 22/ Barnrättsdagarna: Så fungerar sjukvården vid barnmisshandel När jag var liten så slog min pappa mig. Ibland så mycket att jag fick åka till sjukhuset. De var snälla där, och sa att jag hade haft tur. De kallade mig olycksfågel. Björn Tingberg, specialistsjukskötare, återberättar vad barn har sagt om sina möten med vården. Han resonerar om hur sjukvården fungerar - och inte fungerar - i mötet med de utsatta barnen. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset. Repris från 22/ Barnrättsdagarna: Att förebygga övergrepp i ideell verksamhet Det vi egentligen gör i scouterna är att göra ungdomarna redo för livet, säger Helene Gestrin, kammaråklagare och ordförande för Scouterna. Då måste det också kännas tryggt. Helene Gestrin talar om hur det går att arbeta mot övergrepp i olika ungdomsorganisationer. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset. Repris från 22/ Barnrättsdagarna: Vad gör mest ont i dag och på sikt? Det som gör mest ont ur barnets perspektiv är att inte bli sedd, Det säger barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson. Det finns barn som bara väntar på att någon ska fråga hur de mår. Den stora utmaningen, menar han, är hur vi alla kan bli bättre på det. Tillsammans med Staffan Jansson, barnläkare och professor på Barnrättsakademin vid Örebro universitet, samtalar han om vad som verkligen är bra, både i ett nu och i ett sedan, för barn som far illa av våld i nära relationer. Arrangörer: Barnombudsmannen, Barnrättsakademin och Stiftelsen Allmänna barnhuset. Repris från 22/ Spring för livet behandling vid cystisk fibros Förr var personer med cystisk fibros (CF) rekommenderade att inte anstränga sig och var ofta befriade från skolgymnastiken. Nu vet man att fysisk träning tvärtemot är bra. Detta berättar sjukgymnasten Louise Lannefors. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2. samtiden@ur.se 7 (10)

8 Fredag 15 juni Så undviker man fukt i hus Vi har blivit bättre på att ta fuktfrågorna på allvar säger Lars-Erik Harderup, forskare i byggnadsfysik. Men det finns mycket kvar att göra. Det är många faktorer som ska samverka för att hus ska hålla sig friska. Han visar på de största fällorna och hur man kan undvika dem. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 3/ Ungdomar och alkohol: Alkoholen och den unga hjärnan Hur påverkar alkoholen den unga hjärnan? Hjärnan fortsätter att utvecklas fram till 25 års ålder vilket gör den mycket sårbar, berättar Ingrid Nylander, professor i farmakologi. Stör man utvecklingen av den unga hjärnan kan detta leda till att personen påverkas både emotionellt och kognitivt vilket i sin tur gör henne mer mottaglig för sjukdom längre fram i livet. Arrangör: Uppsala universitet. Repris från 16/ Ungdomar och alkohol: Stoppa missbruk i tid KBT-terapeuten Ulf Wahlgren vid beroendecentrum i Stockholm berättar om ett nystartat projekt med en livsstilsmottagning. Tanken är att vända sig till ungdomar i åldern år som har eller är på väg att utveckla ett beroende till alkohol och narkotika. Medvetet talar vi inte så mycket om beroende utan trycker mer på begreppet livsstil, säger Ulf Wahlgren. Arrangör: Uppsala universitet. Repris från 16/ Den långsiktiga trenden är att våldet minskar. Det säger Steven Pinker, professor i psykologi vid Harvard. Han förklarar den nedåtgående trenden i våldsamhet med förändringar i samhällets organisation och struktur. Vi borde inte fråga oss vad vi gör fel, utan vad vi har gjort rätt, säger Pinker. Medverkar gör även Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning, Karin Hassan Jansson, forskare i historia och Peter Haldén, freds- och konfliktforskare. Arrangör: Uppsala universitet. Repris från 4/5. Lördag 16 juni Tribunal 12: Vi anklagar Europa - Gränskontrollen Att försöka komma in i Europa, om man inte tillhör de redan utvalda länderna, är ett moment 22. Man ska söka visum från sitt hemland. Men hur gör man det om man är på flykt? Återstår alltså att ta sig in i Europa olagligt. Tribunal 12 ställer Europa till svars för sin flyktingpolitik. Vi får höra tre verkliga historier berättas inför en jury med bestående av bland andra den egyptiska författarinnan Nawal el Saadawi och Saskia Sassen, sociologiprofessor från Columbiauniversitetet i USA. Arrangerat av Shahrazad - stories for life tillsammans med Kulturhuset i Stockholm och Mänskliga Rättighetsdagarna. Repris från 4/ Tribunal 12: Vi anklagar Europa - Asylprocessen FN uppskattar att över sökte asyl i Europa Bara 25 procent av dem fick det. I dag flyr folk ofta för att länder faller samman eller från förtryck på grund av till exempel etnisk tillhörighet, kön eller sexualitet. Tribunal 12 anklagar Europa för att ha en för snäv syn på vem som ska få skydd, och vem som inte ska få det. Här lyssnar asylexperter och en jury till verkliga flyktingars historier. Arrangerat av Shahrazad - stories for life tillsammans med Kulturhuset i Stockholm och Mänskliga Rättighetsdagarna. Repris från 5/ Tribunal 12: Vi anklagar Europa Papperslösa flyktingar Papperslösa flyktingar är de personer som finns i Europa som i högst utsträckning saknar röst. Det menar Henrik Dahl i sin roll som åklagare när Europa ställs till svars för sin flyktingpolitik. Vi får höra tre papperslösa flyktingars historier. Bland dem den papperslösa flyktingen Kenans historia som för honom och hans familj till ett trångt rum i Skåne och till svartjobb hos arbetsgivare som lurar dem. Arrangör är Shahrazad - stories for life tillsammans med Kulturhuset i Stockholm och Mänskliga Rättighetsdagarna. Repris från 6/ Guus Kuijer Almapristagare 2012 I hans böcker är respekten för barnet lika självklar som avståndstagandet från intolerans och förtryck. Det säger Almaprisets jury om den nederländske författaren Guus Kuijer. Här berättar han själv om sitt arbete och sina verk vid en pristagarföreläsning i Stockholm. Arrangerat av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Repris från 28/5. Söndag 17 juni Tribunal 12: Vi anklagar Europa Förvar och deportation Att utan förvarning hämtas, förhöras och på obestämd tid hållas kvar i fängelselik miljö - det är verklighet för många av Europas flyktingar och migranter, som oannonserat och brutalt kan transporteras tillbaka till det land de flytt ifrån. Tribunal 12 är en iscensatt rättegång som bygger på autentiskt material, rapporter, statistik och berättelser från flyktingar och migranter. Deltar gör ett antal ledande experter och forskare inom medicin, juridik och migration, samt en jury av människorättskämpar. Arrangerat av Shahrazad - stories for life, Kulturhuset i Stockholm och Mänskliga rättighetsdagarna. Repris från 7/6. samtiden@ur.se 8 (10)

9 Tribunal 12: Vi anklagar Europa Juryns diskussion och utlåtande Historien om migration går tillbaka till starten för mänsklighetens historia. Vi måste tänka på vårt ansvar, säger BS Chimni, chef för Center for International Legal Studies på J Nehruuniversitetet i Indien. Han ingår i juryn för Tribunal 12, en iscensatt rättegång som ställer Europa till svars för brott mot internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter och flyktingfrågor. Deltar gör också Henning Mankell, Arne Ruth, Nawal el Saadawi, Saskia Sassen, Nuruddin Farah, Sadik J al-azm och Parvin Ardalan. Arrangerat av Shahrazad -stories for life, Kulturhuset i Stockholm och Mänskliga rättighetsdagarna. Repris från 7/ Jordens resurser en hållbar värld Vi talar om att vi lever över våra tillgångar i penningekonomin, men jag menar att vi också gör det i miljöekonomin. Det säger Anders Wijkman, tidigare bland annat ordförande för Röda korset och Europaparlamentariker. Vi har tiodubblat omsättningen i världsekonomin. Men detta sätter också ökat tryck på jordens ekosystem med ökade utsläpp och ökade energibehov. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning. Repris från 8/ Jordens resurser energi för framtiden Det finns tre och en halv miljard människor som inte har el, som lagar mat med ved, och som bidrar till den globala uppvärmningen. Detta är en av de största utmaningarna vi står inför, säger Thomas B Johansson, professor vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet. Han går genom en rad olika typer av förnyelsebar energi, och visar bland annat att det inte kostar mer att bygga hållbara passivhus med låg energiförbrukning än traditionella hus. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning. Repris från 8/ Jordens resurser mat, vatten, energi Hållbara energilösningar och rent vatten är inte bara helt nödvändiga för utveckling och för miljön. Det är också en mänsklig rättighet, säger Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm environment institute. Han menar att det är viktigt att denna typ av frågor är centrala i skolans undervisning av naturkunskap. Många av dem är tvärvetenskapliga, och kan bara förstås om de sätts in i sammanhang. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning. Repris från 8/ Jordens resurser livsmedelssäkerhet Hållbar utveckling är ett förhållningssätt. Det är inte miljö det handlar om utan sammanhanget mellan miljön, samhället och de sociala systemen. Det säger Thomas Rosswall, biokemist och professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Problemen drabbar alltid de fattiga, säger Thomas Rosswall. Fattiga länder har inte systemen att hantera problemen. Därför, menar Thomas Rosswall, är FN:s mål att utrota fattigdom så viktigt. Men när det gäller mat går vi åt fel håll; världssvälten ökar, inte minskar som vi trodde för några år sedan, säger Thomas Rosswall. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning. Repris från 8/ Jordens resurser metaller och mineraler 14 ton salt förbrukar en människa under sin livstid. Och 600 kilo koppar, 50 gram guld, 775 ton sten, sand och grus. Det säger Kaj Lax, chef vid Sveriges geologiska undersökning. Han ger en bild av hur beroende vi människor är av mineraler och metaller och hur läget är på olika håll i världen, bland annat det snabbt växande Kina, där oerhörda mängder mineraler kommer behövas framöver. Arrangerat av Vetenskapsfestivalen tillsammans med Kungliga vetenskapsakademin och Stiftelsen för strategisk forskning. Repris från 8/ Rockens roll Rockjournalisten Fredrik Strage talar om idoldyrkan vid en kulturdag arrangerad av Dagens Nyheter. Repris från UR Samtiden Tema: Hjärnans ljusa och mörka sidor Vad händer i hjärnan när man får "flow", då hårt arbete inte ens känns ansträngande? Blir man smart av musik och hur funkar psykopater? Högt och lågt när ledande hjärnforskare och experter samlas för att berätta om de senaste rönen som rör människans processor: hjärnan. Repris från 8/1. Från källa till hav: Syrgasbrist och bottendjur i nordiska vatten Under de senaste hundra åren har utbredning av syrebrist och döda bottnar ökat i nordiska vatten. Karl Norling, forskare vid Norsk institutt for vannforskning, berättar om detta, men ger också exempel på områden där minskade utsläpp och förändringar i miljön har bidragit till återhämtning. Arrangör: Artdatabanken SLU. Från källa till hav: Direktsändning från valkadavret samtiden@ur.se 9 (10)

10 Björn Källström, akvariechef på Sjöfartsmuseets akvarium, berättar om hur han upptäckte en ny benätande mask genom att sänka ned valkadaver till havsbotten. Han visar också hur man med undervattenskameror kan följa vad som sker under havets yta. Arrangör: Artdatabanken SLU Från källa till hav: Svenska utsjöområden - en hotad skattkammare Utsjöområden är de områden som ligger i öppet hav utanför kusten och skärgårdarna, vilka vi generellt vet väldigt lite om. Marinbiologerna Anna Karlsson och Maria Kilnäs, berättar om ett av dessa områden, Bratten. Det döljer sig stora naturvärden under ytan som är viktiga att skydda. Arrangör: Artdatabanken SLU. Från källa till hav: Vattnets plats i landskapet Lena Tranvik, programchef på Artdatabanken, talar om sina visioner med sötvatten och bevarande av arter och naturtyper i sötvatten. Arrangör: Artdatabanken SLU. Från källa till hav: Naturvård som engagerar Journalisten Folke Rydén berättar hur man bäst kan kommunicera viktig information om mångfald, miljö och hållbarhet. Det går att påverka, det går att förändra, och det tycker jag är otroligt givande, säger Folke. Arrangör: Artdatabanken SLU. samtiden@ur.se 10 (10)

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar Nyhetsklipp Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv Bohusläningen 2015-10-16 2 Plast i havet stort hot mot växt och djurliv Bohusläningen

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Fosfor eller kväve eller båda?

Fosfor eller kväve eller båda? Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Välkommen Till Fredriksdals Förskola Avdelning Trollstjärnan Fredriksdals Förskola Trollstjärnan Innehållsförteckning Välkomna till Fredriksdals Trollstjärnans profil Förskolans Grund-idé Lek & Skapande

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare

Läs mer

Lövestad bibliotek Stängt under renovering Meröppetfilial öppnar i början av 2016 Vid frågor kontakta Sjöbo bibliotek

Lövestad bibliotek Stängt under renovering Meröppetfilial öppnar i början av 2016 Vid frågor kontakta Sjöbo bibliotek Sjöbo bibliotek Höstprogram 2015 Sjöbo bibliotek måndag 10-19 tisdag 10-18 onsdag 12-18 torsdag 10-19 fredag 10-18 lördag 10-14 Gamla Torg 10, 275 80 Sjöbo Tel: 0416-271 60 E-post: biblioteket@sjobo.se

Läs mer

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande.

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Framtidens kunskaps - bedömning och betygsättning

Framtidens kunskaps - bedömning och betygsättning Framtidens kunskaps - Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 januari 2011 PRAKTIKFALL FRÅN Viktor Rydbergs gymnasium Ämnesexpert i Skolverkets arbete med GY11 Kunskapsskolan i Sverige AB Sofie Lindén

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare. Lärarhandledning Hej! Denna lärarhandledning är till för dig, pedagog eller lärare, som har sett eller ska se Teater Eksems föreställning Mangoträdet. I handledningen ger vi förslag på hur du genom samtal

Läs mer

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 32 Fredag 29 oktober 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 32 Fredag 29 oktober 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 32 Fredag 29 oktober 2010 NORRBOTTEN Poliser grep utpressare Många maskerade poliser stoppade en bil i centrala Piteå i lördags. Poliserna hade vapen i händerna när dom drog ut två

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Vad händer med vårt klimat?

Vad händer med vårt klimat? Min gröna bok. Vad händer med vårt klimat? Googlar du på ordet klimat får du drygt 22 miljoner träffar. Sökningen tar bara 0,05 sekunder och det är nästan kusligt hur blixtsnabbt sökmotorn reagerar. Precis

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar Nyhetsklipp Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk 2015-03-17 13:37 2 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010 NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010 Skutansförskola ~ 1 ~ Övergripande tema Arlanda - närmiljön Under läsåret 2010/2011 kommer vi att arbeta med tema Arlanda, det kommer genomsyra

Läs mer

Barn På Flykt. Av: Mojeb Hakimy. Tema: Kärlekstema Namn: Mojeb Hakimy Klass: 8m3 Lärarens Namn: Lena Torshall

Barn På Flykt. Av: Mojeb Hakimy. Tema: Kärlekstema Namn: Mojeb Hakimy Klass: 8m3 Lärarens Namn: Lena Torshall Barn På Flykt Av: Mojeb Hakimy Tema: Kärlekstema Namn: Mojeb Hakimy Klass: 8m3 Lärarens Namn: Lena Torshall Varför flyr man? När flydde flest barn/ungodmar och varför? Hur kommer de fram till t.ex Sverige?

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

Finn upp gör problemlösning roligt!

Finn upp gör problemlösning roligt! Vad är det här? Finn upp gör problemlösning roligt! Finn upp är en pedagogisk metod för alla lärare i skolår sex till nio som vill väcka elevernas lust att upptäcka kunskap. I Finn upp används uppfinnande

Läs mer

Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Elevernas trygghetsplan

Elevernas trygghetsplan Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Mosippans förskola 2015-2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Mosippans förskola 2015-2016 Barn och utbildningsnämnden ASKERSUNDS KOMMUN Förskolor Norra skolområdet: Rönneshytta, Snavlunda, Åsbro LIKABEHANDLINGSPLAN Mosippans förskola 2015-2016 Oktober 2015 Lisbeth Gunnarsson Inledning En likabehandlingsplan

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

KONFIRMATION PÅ ÖSTERMALM

KONFIRMATION PÅ ÖSTERMALM Konfirmationsresa till Kreta Följ med på en annorlunda resa, både i det inre och till det yttre. Vår första träff äger rum den 4/12 2016. Därefter träffas vi söndagarna: 29/1 19/2, 26/3. Helgen 20-21/5

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Valberedningens arbete under året

Valberedningens arbete under året Valberedningens arbete under året Här är valberedningens förslag till Riksårsmötet 2016. Valberedningen har till uppgift att ta fram kandidater, intervjua och lägga förslag på personer som årsmötet väljer.

Läs mer

Våren är här och vi har kickat igång rejält!

Våren är här och vi har kickat igång rejält! Våren är här och vi har kickat igång rejält! I DETTA NYHETSBREV: Rädda Barnen Lund söker praktikant för HT2014 s. 2 Hallå där... Lovisa Harfeldt s. 3 Hänt i Mars s. 4 Händer i April s. 6 Kalendarie för

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

Verksamhetsråd Stora Hammars rektorsområde

Verksamhetsråd Stora Hammars rektorsområde Verksamhetsråd Stora Hammars rektorsområde Ärende: Verksamhetsråd Stora Hammars platschefsområde Höllviken Datum: 20 mars 2012 Plats: Stora Hammars skola Närvarande: Tove Svensson, tillförordnad rektor

Läs mer

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter!

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016. Barnens verkstad med många möjligheter! Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret 2015-2016 Barnens verkstad med många möjligheter! Vår organisation Barn Arbetslag Lärandemiljöer - Utemiljö - Innemiljö - Närmiljö

Läs mer

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 25 Fredag 10 september 2010. Gruvan i Aitik växer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 25 Fredag 10 september 2010. Gruvan i Aitik växer LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 25 Fredag 10 september 2010 NORRBOTTEN Gruvan i Aitik växer Förra veckan invigdes Nya Aitik utanför Gällivare. Nya Aitik är namnet på den utbyggnad som gruvbolaget Boliden gör i Aitik.

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2012-2013 Definitioner och begrepp Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 Åshammars Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 (Reviderad 2014-12-09) Likabehandlingsplan Åshammars förskola I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Välkommen till Floby Förskola! Visionen för Floby/Odensberg förskola/skola

Välkommen till Floby Förskola! Visionen för Floby/Odensberg förskola/skola Välkommen till Floby Förskola! Vi hoppas att Ni ska trivas hos oss och att tiden i förskolan ska bli en positiv erfarenhet för hela familjen. Om detta är Er första kontakt med barnomsorgen är det säkert

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Nytorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nytorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Nytorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola 1-3 och fritidshem Läsår: 2015-16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig. i. När Gud beskriver sig själv med egna ord, så beskriver han sig själv så här:

den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig. i. När Gud beskriver sig själv med egna ord, så beskriver han sig själv så här: Jona 3 (Vers 1-10) Jona i Nineve 1 HERRENS ord kom för andra gången till Jona. Han sade: 2 Stig upp och bege dig till Nineve, den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig. 3 Då steg Jona

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Frågor och svar om MFJ

Frågor och svar om MFJ Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

CHILD PROTECTION POLICY BARNHEM THAI-SWEDISH FOUNDATIOn

CHILD PROTECTION POLICY BARNHEM THAI-SWEDISH FOUNDATIOn CHILD PROTECTION POLICY BARNHEM THAI-SWEDISH FOUNDATIOn 1. Policy and procedures 2. Utbildning 3. Rekrytering av personal och volontärer 3. Uppföranderegler för personal och volontärer 3. Regler för besök

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 3 Underlag och

Läs mer

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em.

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em. Jona Det är gött att Jona bok finns med i Bibeln. Det berättas om många män och kvinnor i Bibeln som upplever att Gud kallar dem och vill dra dem in i sitt uppdrag, men som inte tror på sig själva, Jeremia

Läs mer

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Sunne 10 maj 2010 37 Sunne kommun, Svetsarevägen 2, SE-686 80 Sunne. Tel +46 565-179 00. Fax +46 565-179 01. info@brobygrafiska.se Bankgiro 113-8445. Postgiro

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013 Välkommen till förskolan Nyponbacken Lokal arbetsplan Reviderad september 2013 Förskolan har fem avdelningar Igelkotten Myran Kaninen Giraffen Räven 1 3 år 1 3 år 3 5 år 3 5 år 3 5 år På förskolan arbetar

Läs mer

självmålet analysera LÄRARHANDLEDNING

självmålet analysera LÄRARHANDLEDNING självmålet analysera Det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Ett samtal efter en föreställning kan bredda och fördjupa upplevelsen, och det kan

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 30 Fredag 15 oktober 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 30 Fredag 15 oktober 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 30 Fredag 15 oktober 2010 NORRBOTTEN Fel att låsa in dementa Tv-programmet Uppdrag granskning visade nyligen hur gamla och sjuka låstes in på äldreboendet Öjagården i Piteå. Nu har

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Mellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Mellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Mellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 1 Vår vision Till Mellanvångens förskola går barn, föräldrar och personal med glädje. Var och en ska känna sig trygg och bli

Läs mer

Undervisa i världens största språk - musik

Undervisa i världens största språk - musik Joel Johansson 24 år Ämneslärarprogrammet Undervisa i världens största språk - musik Institutionen för Musik, Pedagogik och Samhälle KMH:s ämneslärarprogram KMH:s ämneslärarprogram i musik med inriktning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Inledning till vår policy Vår förenings värderingar bygger på scoutrörelsen synsätt och uppfattningar. Nedan finns

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen

Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen Planeringsverktyg för ekosystemtjänster Bild: WHITE Naturen i staden livsviktigt! Ekosystemtjänsters betydelse i planeringen Så får du beslutsfattarna att förstå nyttan med ekosystemtjänster Metoder och

Läs mer

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Forsnäsgården Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför?

Läs mer

Den gåtfulla bronsåldern Lärarhandledning

Den gåtfulla bronsåldern Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade

Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program Lokal arbetsplan 09-10 Strömbackaskolan Gymnasiesärskolan nationella program i Piteå kommun Gymnasiesärskolan är en frivillig skolform där undervisningen

Läs mer