Rapport 2014:5 REGERINGSUPPDRAG. Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2014:5 REGERINGSUPPDRAG. Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar"

Transkript

1 Rapport 2014:5 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar

2 Titel: Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar Utgivare: Boverket januari 2014 Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Bygglov, bygglovsplikt, undantag, skyltar, ljusanordningar, bakgrund, rättspraxis, slutsatser, författningsförslag, plan- och byggförordningen, PBF, konsekvensutredning Dnr: /2013 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Fotografier i rapporten är tagna av Kajsa Lind/Boverket, Kerstin Åkerwall/Boverket och Klara Falk/Boverket. Boverket 2014

3 3 Förord Ett samhälle består av såväl stora som små beståndsdelar. Staden är dels vägar, byggnader och parker, men lika viktigt för upplevelsen är detaljer som bland annat skyltar och ljusanordningar. Plan- och bygglagen (PBL) reglerar tillsammans med förordning och föreskrifter ett mycket stort spektra från den regionala planeringen ner till de tekniska egenskapskraven i byggnader. En liten del bland dessa regler är bygglovsplikten för skyltar och ljusanordningar som finns i plan- och byggförordningen (PBF). Regeringen har bett Boverket att se över om det går att göra lättnader i lovplikten för skyltar och ljusanordningar och vad det i så fall skulle kunna innebära. Ansvarig enhetschef för regeringsuppdraget har Anette Löfgren varit. Kajsa Lind och Klara Falk har varit projektledare för regeringsuppdraget. I arbetet med uppdraget har även Karl Evald, Carina Karlsson, Nisse Norling och Kerstin Åkerwall deltagit. Karlskrona januari 2014 Janna Valik generaldirektör

4 4 Innehåll Inledning och läsanvisningar... 5 Sammanfattning... 6 Bakgrund... 7 Bygglovsplikten idag...7 Vad är en skylt?...8 Rättspraxis skyltar Vad är en ljusanordning? Rättspraxis ljusanordningar Vad prövas vid bygglovshandläggningen av skyltar och ljusanordningar Olovliga skyltar och ljusanordningar Andra tillstånd Remissen av förslag till ny PBF Intervjuer om bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar Skyltprogram och ljuspolicys i kommuner Problembeskrivning och slutsats Författningsförslag med motiv och konsekvenser Legaldefinition på skylt Undantag från lovplikt för ljusanordningar och vissa skyltar Ändring av lovplikten Konsekvensutredning Bilagor Bilaga 1 Rättspraxis skyltar Bilaga 2 Rättspraxis ljusanordningar Bilaga 3 Förslag till ändring i plan- och byggförordningen... 57

5 5 Inledning och läsanvisningar I Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2013 (S2012/8390/SAM) finns 15 uppdrag. Uppdrag 5 Utredning av vissa frågor i plan- och byggförordningen - ansvarar enheten för detaljplanering, bygglov och plangenomförande för. Uppdraget lyder: Boverket ges i uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar enligt 6 kap. 3 plan- och byggförordningen (2011:338). Boverket ska också se över och utreda behovet av definitioner av termerna byggnadshöjd, vind, källare, suterrängvåning och nockhöjd/totalhöjd i plan- och bygglagen eller plan- och byggförordningen. Utredningen av definitioner ska ske mot bakgrund av de förslag som remitterades 2010 som en del av förslaget om ny plan- och byggförordning, och de synpunkter som kom in på dessa förslag. I regleringsbrevet angavs att sammanställningen skulle redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 oktober Efter kontakter med departementet om omfattningen av uppdraget gjordes en ändring av regleringsbrevet som innebar en förlängning till 31 januari Boverket har delat uppdraget i två delar, en del om skyltar och ljusanordningar (del skyltar) och en del om definitioner av termerna byggnadshöjd, vind, källare, suterrängvåning och nockhöjd/totalhöjd (del definitioner). Boverket har arbetat med uppdraget som två parallella projekt. Den här rapporten behandlar den del av uppdraget som avser bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar. Rapporten innehåller en bakgrundsdel med redogörelse för hur bygglovsplikten ser ut idag och vilka övriga tillstånd som krävs. Bakgrundsdelen innehåller även resonemang om vad skyltar och ljusanordningar är och vad de används till. Vidare finns en kort sammanställning av rättsläget, en genomgång av det förslag till ändringar i lovplikten som var på remiss 2010 och de synpunkter som kom in då. Boverket har med hjälp av konsult gjort intervjuer med olika berörda samt en genomgång av ett antal kommuners skyltprogram, slutsatser från detta finns i rapporten. Rapporten innehåller också ett förslag till förändring av lovplikten med författningsförslag, motiv och beskrivning av eventuella konsekvenser. Som bilagor till rapporten finns korta referat av rättsfall om skyltar och ljusanordningar.

6 6 Sammanfattning Idag krävs det enligt plan- och byggförordningen bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar inom detaljplanelagt område. Vad som avses med skylt och ljusanordning framgår inte av förordningen. Det finns få rättsfall som behandlar bygglovsplikten för skyltar och ljusanordningar. De rättsfall som finns klarlägger heller inte rättsläget i någon vidare omfattning. Boverket har genomfört ett antal intervjuer med kommuner, företagsföreningar och skyltföretag. Intervjuerna visar på en samstämmighet i att lovplikten för skyltar i grunden upplevs som positiv och att det framförallt är tillämpningen och byggprocessen som upplevs som problematisk. Den otydliga lovplikten leder till osäkerhet om vad som gäller och medför en oförutsägbarhet för näringsidkare, fastighetsägare och andra berörda. Boverket förslår: att begreppet skylt definieras i plan- och byggförordningen att ljusanordningar undantas från krav på bygglov åtta undantag från lovplikt för skyltar att kommunerna ska ha möjlighet att i detaljplan och områdesbestämmelser öka eller minska lovplikt för skyltar att kommunerna ska ha möjlighet att i detaljplan och områdesbestämmelser i vissa fall införa lovplikt för ljusanordningar

7 Bakgrund 7 Bakgrund Bygglovsplikten idag Idag krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar inom detaljplan. Det framgår av plan- och byggförordningens 6 kap 3. För skyltar utanför planlagt område krävs inte bygglov, däremot kan andra tillstånd behövas. 6 kap Bygglov för skyltar och ljusanordningar 3 I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för skyltar eller ljusanordningar. 4 Kommunen får i områdesbestämmelser bestämma att det krävs bygglov för att 1. sätta upp, flytta eller väsentligt ändra ljusanordningar inom ett område som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde, eller 2. sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar inom ett område som utgör en värdefull miljö. Enligt 9 kap 33 PBL kan tidsbegränsade lov ges för skyltar och ljusanordningar som bara ska vara uppsatta en begränsad tid. Tidsbegränsade lov ges för en bestämd period och sökande åtar sig att ta bort skylten och återställa platsen då lovtiden gått ut. Tidsbegränsat lov kan ges för högst 5 år. Tiden kan förlängas men kan aldrig överstiga sammanlagt10 år. Enligt plan- och bygglagens 9 kap 2 punkten 3c krävs det bygglov för ändring av en byggnad om ändringen innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Ibland kan det bli gränsfall om det är en skylt eller en fasadändring. Det gäller till exempel när ett skyltfönster täcks helt med plastfilm som det finns texter eller loggor på. Det är även gränsfall när fasta markiser monteras ovanför dörrar eller fönster eller rulljalusier framför skyltfönster och det på dessa finns texter eller loggor. Då kan det bli lovpliktigt antingen som skylt eller som fasadändring. Minskad lovplikt i detaljplan Kommunen kan i detaljplan bestämma att bygglov inte krävs för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar. Det måste

8 8 Rapportens titel tydligt framgå av planbestämmelserna vilka åtgärder som är lovbefriade, hur de ska genomföras och inom vilken tid. Bestämmelserna ska innehålla de krav som ska vara uppfyllda för att en lovpliktig åtgärd ska bli lovbefriad, till exempel att skyltar som utformas eller utförs på visst sätt eller enligt en viss ritning. En förutsättning är dock att åtgärderna är av sådan art att en bygglovsprövning inte är nödvändig för att tillvarata grannars eller allmänna intressen. Utökad lovplikt i områdesbestämmelser Utanför detaljplan får kommunen införa bygglovsplikt för skyltar genom områdesbestämmelser. Detta kan enbart göras inom områden som utgör värdefull miljö. För ljusanordningar finns denna möjlighet förutom inom områden som utgör värdefull miljö även inom områden som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde. Vad är en skylt? Skylt finns inte definierat i plan- och bygglagen eller plan- och byggförordningen idag. Enligt Nationalencyklopedin, NE, är en skylt en tavelliknande anordning med någon upplysning eller dylikt, ofta avsedd för allmänheten. Exempel kan vara dörrskylt, kaféskylt, ljusskylt, namnskylt, nummerskylt, registreringsskylt, reklamskylt, varningsskylt eller vägskylt. Skyltar utomhus finns i många varianter: Fasadskyltar De vanligaste fasadskyltarna är enkelsidiga skyltar som sitter på fasaden. De finns i många olika utföranden exempelvis som målade bokstäver, lösa bokstäver, neon/diodskyltar, lösa bokstäver på skyltyta, hela skyltplattor/skivskyltar, skyltlådor, skylt på skyltfönster, skylt innanför skyltfönster, reklamytor på fasad, affischtavla och fast markis.

9 Bakgrund 9 En annan variant på fasadskyltar är de dubbelsidiga skyltar som sticker ut från fasaden. Exempel på sådana skyltar är flaggskylt, flaggskylt som skyltlåda, pendelskylt och plogskylt. Det finns även mjuka skyltar som fästs på fasaden, dessa upplevs ofta som tillfälliga och byts ibland. Det förekommer att de sitter uppe permanent. Exempel på mjuka skyltar är vepa och banderoll. Fristående skyltar Mindre fristående skyltar som är löst placerade på marken är vanliga i stadsmiljö, framförallt i stadskärnor. De har lite olika utföranden och namn som till exempel trottoarpratare, vippskylt och sandwichskylt. Större fristående skyltar är vanliga i mer externa lägen i staden. Exempel på sådana skyltar är skyltpylon, stolpskylt, skylttavla på stolpar, reklamballong, reklamyta på parabolantenn och takskylt.

10 10 Rapportens titel Både i stadskärnor och i mer externa lägen förekommer fristående reklamytor eller reklamtavlor. De kan antingen vara helt fristående eller placerade på till exempel en busskur. På dessa finns ofta reklam för en produkt eller ett företag som kanske inte finns på samma plats som skylten. De kan ha olika form och storlek och det finns bland annat affischpelare, affischtavla, anslagstavla, reklampelare, reklamtavlor med klistrade reklambudskap, reklamtavla bakom glas, bildväxlande skylt och reklamballong. Mjuka skyltar som vepor och banderoller finns inte bara på fasader utan det är även vanligt att de finns upphängda på till exempel staket, plank eller mellan träd. Informations- och orienteringstavlor förekommer ibland vid infarter till en kommun eller en ort, då vänder sig informationen ofta till turister eller andra besökare. Vid infarten till ett industriområde, ett handelsområde eller ett bostadsområde finns ibland orienteringstavlor som vänder sig till besökare och vars syfte är att hjälpa besökaren att hitta till rätt byggnad eller entré.

11 Bakgrund 11 Tillfälliga skyltar Det finns skyltar som är avsedda att finnas på en plats under en begränsad tid. De vanligaste är skyltar, vepor eller banderoller för ett visst evenemang till exempel en marknad, en auktion eller en cirkus. Vid större byggprojekt finns ofta så kallade byggskyltar. På dessa kan det stå vad som ska byggas, vem som bygger och för vem, vilka olika entreprenörer som anlitas och hur man kan köpa eller hyra en bostad eller lokal i den byggnad som byggs. Inför allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet sätts det ofta upp skyltar med reklam både för olika partier och olika politiker. Flaggor Flaggor med företagsnamn, företagsloggor och produktnamn så kallade reklamflaggor på fristående flaggstänger är vanliga framförallt i externa lägen i städer. Inne i stadskärnor förekommer motsvarande flaggor ibland, men är då oftast på en stång som är fäst i fasad eller på tak. En variant på reklamflagga är fjäderflaggan. Skyltar inomhus I köpcenter och gallerior har företag ofta skyltar inomhus som motsvarar de som finns vid affärer som har ingång från en gata. I skyltfönster är det vanligt med skyltar av olika slag. Det kan vara både företagsnamn,

12 12 Rapportens titel produktnamn och olika kampanjer. Ibland har företag både sitt företagsnamn i skyltfönstret, på insidan eller utsidan av själva glasrutan och på fasaden. Skyltar som enkelt kan släckas, flyttas, tas ner eller fällas in: Det finns skyltar som inte är permanenta utan som lätt kan tas bort eller gömmas. Exempel på det är tryck på fällbara markiser eller på rulljalusier. Även reklam på fordon, mobila byggnader och luftballonger kan lätt flyttas eller tas bort helt. En lite nyare skyltvariant är ljusprojektion på fasad eller annan yta. Vägmärken I trafiken finns många olika skyltar, vägmärken och andra anordningar. Exempel på sådana är lokaliseringsmärken, upplysningsmärken, påbudsmärken och varningsmärken. De flesta av dessa skyltar och anordningar regleras i vägmärkesförordningen 1. På sjön finns det också skyltar, märken och andra anordningar. Exempel på sådana är varningsmärken, förbudsmärken och upplysningsmärken. Sjövägmärken och säkerhetsanordningar för sjöfarten regleras i sjötrafikförordningen 2. 1 SFS 2007:90 2 SFS 1986:300

13 Bakgrund 13 Andra skyltar och anordningar som inte alltid uppfattas som skyltar: Förutom ovanstående skyltar finns det många andra skyltar som inte alltid uppfattas som skyltar. På byggnader sitter ibland skyltar med fastighetsägarens företagsnamn. Lekande barn på villagatan. På byggnader, staket och grindar finns larmskyltar. Det finns skyltar med gatunamn och på nästan alla byggnader finns skyltar med gatunummer. Det finns även skyltar utan text, som till exempel en logotyp. Vad är syftet med en skylt Syftet med en skylt är att lämna information eller förmedla ett budskap. Detta görs med hjälp av text och/eller bild. Den information man oftast ser på skyltar är ett företagsnamn som till exempel Stadshotellet, en verksamhetsbeskrivning exempelvis vårdcentral eller enbart en logotyp. Huvudsyftet för en sådan skylt är att visa att ett visst företag eller en viss verksamhet finns på en plats eller i en byggnad. Med hjälp av skyltar kan vi orientera oss och hitta dit vi ska oavsett om det är i en ort, en stadsdel eller ett företag. Skyltar kan förmedla ett reklambudskap för en produkt eller ett företag. Det finns även andra sorters skyltar som lämnar samhällsnyttiga upplysningar som till exempel vägmärken, vägvisningskyltar, informationstavlor eller affischtavlor. Varför det krävs bygglov för skyltar Skyltar är en naturlig del av stadsmiljön och det är viktigt att olika butiker, serviceföretag och andra verksamheter får synas. För att en stadsmiljö ska kännas attraktiv är helhetsintrycket viktigt och skyltar påverkar det intryck man får på ett väsentligt sätt. Skyltarna ses varje dag av de som passerar förbi, både boende och besökare, och utgör en del av vår gemensamma miljö. Skyltar ska vara en del av vackra och inbjudande stadsmiljöer, en attraktiv stadsmiljö har också ett kommersiellt värde och bidrar till tillväxt. Stadsmiljön tillhör alla som vistas i den och det är viktigt att den är trivsam och säker. Skyltar kan placeras eller utformas så att de innebär en fara för trafiksäkerheten eller försvårar tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Eftersom många verksamheter vill synas mer än konkurrenterna så tenderar skyltarna att bli många och stora. Det resulterar i sin tur i att konkurrenten vill ha ännu fler och ännu större skyltar, vilket till slut leder

14 14 Rapportens titel till att de enskilda skyltarna inte går att se i det visuella buller som blir följden av detta. Dessutom verkar det råda en stor övertro till skyltarnas förmåga att locka kunder. Ofta behövs skylten bara första gången man besöker ett företag för nästa gång vet man var det ligger. Alltför många skyltar eller skyltar med olämplig utformning och placering leder till att stadsmiljön upplevs som stökig och oattraktiv. Stadsmiljön upplevs som mer harmonisk och vackrare med en genomtänkt och tillbakahållen skyltning och man har då lättare för att läsa de skyltar som finns och hitta det man söker. Skyltar och flaggor kan vara ett positivt inslag i stadsmiljön men är de illa utformade eller placerade så förstör de upplevelsen av staden. Byggnadsnämndens roll vid handläggning av bygglovsansökningar är att förena verksamheters behov av att annonsera sin tillvaro med intresset av en attraktiv stadsmiljö, trafiksäkerhet och tillgänglighet. Det är främst antalet skyltar och placeringen av dem som byggnadsnämnden granskar. Även skyltars form, färg och övriga utseende är en viktig del av bedömningen. Rättspraxis skyltar Det finns få rättsfall som behandlar bygglovsplikten för skyltar. Det finns visserligen ett flertal rättsfall där domstolen bedömer om bygglov kan ges för en viss skylt på en viss plats. Det finns däremot mycket få fall där tolkningen av begreppet skylt varit avgörande och där det har handlat om en viss anordning kan ses som en bygglovspliktig skylt eller inte. De få rättsfall som finns klarlägger heller inte rättsläget i någon vidare omfattning. I ett tidigt avgörande, som återges i NJA 1963 s. 125, fastslog Högsta Domstolen att en skylt som fästs på ett biltak och som tas in över natten inte ska ses som skylt. KR Stockholms dom i mål nr tillämpade samma synsätt och avgjorde att en skylt som fästs på en vagn krävde bygglov. Detta eftersom vagnen fästs i marken med stag och därmed inte kunde flyttas utan mer ingående tillgrepp och därför inte heller blev frekvent flyttad. Det tycks ha varit bedömningen av de aktuella skyltarnas varaktighet som avgjorde i båda dessa fall. Flaggor har i flera fall inte betraktats som skyltar. I både RÅ 81 2:36 och i RÅ 2004 not. 127 valde Regeringsrätten att inte kräva bygglov för flaggor som hängde från en flaggstång fäst på en fasad, s.k. fasadflaggor. Bedömningsgrunden är oklar, men det tycks som att den språkliga definitionen varit avgörande, dvs. att en flagga normalt sett inte kallas skylt och därför inte träffas av bygglovsplikten i PBL, som ju gäller endast för skyltar. Det är också möjligt att varaktigheten har haft betydelse, för en flagga uppförs ju så gott som alltid för att enkelt kunna tas ner, t.ex. för underhåll eller vid hårt väder, för att sedan uppföras igen. En liknande dom avkunnades i LR för Skåne Län i mål

15 Bakgrund 15 nummer , där domstolen bedömde att en flagga med en yta på ca 82 kvm på en traditionell flaggstång inte skulle kräva bygglov, eftersom den inte ansågs kunna betraktas som skylt. Däremot så har bygglov krävts för s.k. vepor, tygstycken av något mjukare material, så som tyg eller plast, som fästs direkt på en vägg. I MD Vänersborgs dom i mål nr P behandlades en ca 2 kvm stor vepa, som ansågs kräva lov. Praxis framstår som motstridig i det här avseendet, för enda skillnaden mellan en fasadflagga och en vepa är hur den fästs på fasaden. I samma dom krävdes inte lov för skyltar som fästs utanpå fönster och som upptagit endast en mindre del av fönstrets yta. Det verkar alltså som att praxis lämnar en viss möjlighet att inte kräva bygglov för skyltar med en sett till omständigheterna liten omgivningspåverkan. Dock har inget av de övriga studerade rättsfallen lagt avgörande betydelse vid omgivningspåverkan. Frågan måste betecknas som oklar. Referat av de nämnda rättsfallen finns i Bilaga Rättspraxis skyltar. Vad är en ljusanordning? Ordet ljusanordning finns inte i Nationalencyklopedin, NE. En ljusanordning torde vara en anordning som sprider ljus, vilket kan innefatta många olika sorters anordningar. De vanligaste är förmodligen gatubelysning och strålkastare på idrottsanläggningar, p-platser, industriområden och liknande platser. Även belysning på fasader eller skyltar, både vanliga belysningsarmaturer och uplights borde vara att betrakta som ljusanordningar. Även dekorationsbelysning på konstverk eller på träd i en park är en form av ljusanordning. En lite modernare form av ljusanordning är ett företagsnamn, en text eller en logga som är projicerad på en vägg eller en annan yta. Vad är syftet med en ljusanordning Syftet med en ljusanordning är att lysa upp någonting, antingen en plats eller ett objekt. Det finns olika typer av ljusanordningar och de finns både inomhus och utomhus. Gatubelysning Gatubelysning lyser upp en färdväg som man rör sig utmed som t.ex. vägar, gator, gång- och cykelvägar, promenadvägar i parker eller motionsspår i naturen. Syftet med gatubelysningen är att man ska se vägen, att man ska se andra trafikanter och för att den skapar trygghet.

16 16 Rapportens titel Platsbelysning Platsbelysning lyser upp en plats. Belysningen kan vara av samma karaktär som gatubelysning vid till exempel torg, parkeringsplatser, skolgårdar eller återvinningsstationer. Belysningen kan även vara av strålkastarkaraktär. Det är vanligast vid till exempel större parkeringsplatser, hamnområden, återvinningscentraler, industriområden, bensinstationer och idrottsanläggningar. Platsbelysning kan även vara mindre belysningsanordningar placerade vid entrén på en byggnad så kallad ytterbelysning. Sådan belysning förekommer på både småhus, flerfamiljshus och verksamhetslokaler. Syftet med platsbelysningen är att lysa upp så att man ska kunna se på platsen och kunna använda den när det är mörkt ute. Platsbelysningen är också viktig för upplevelsen av stadsmiljön under dygnets mörka timmar och för att skapa trygghet. Dekorationsbelysning Dekorationsbelysning kan vara belysning av objekt som träd, rabatter, broar, konstverk eller byggnader. Det finns även säsongsbetonad dekorationsbelysning exempelvis julbelysning över gator, i träd eller på fasader. Syftet med dekorationsbelysning är att framhäva ett intressant objekt i stadsmiljön när det är mörkt. Dekorationsbelysning skapar

17 Bakgrund 17 rumslighet och gör stadsmiljön vacker, trevlig och attraktiv. Dekorationsbelysning kan även skapa trygghet. Belysning av skyltar och projektioner Skyltbelysning lyser upp en skylt. Belysningen kan antingen vara en del av skylten eller vara placerad en bit ifrån så att den belyser skylten. Med ljus kan man skapa en avbildning på en yta till exempel en fasad eller en gata. Projektionen kan bestå av både bostäver, mönster och symboler. Det vanligaste är att man projicerar ett företagsnamn, en logotype eller slogan eller ett annat budskap. Varför det krävs bygglov för ljusanordningar Ljusanordningar är precis som skyltar en naturlig del av en stadsmiljö. De fyller en mycket viktig funktion under dygnets mörka timmar för orientering, för att människor ska kunna och våga använda platser, för att se föremål, skapa stadsrum och ge trygghet. Ljusanordningar sätts i de flesta fall inte upp med samma syfte som skyltar det vill säga att sprida ett budskap utan de sätts upp för att belysa en plats eller ett föremål. Man sätter inte upp flera ljusanordningar än nödvändigt eftersom de är relativt kostsamma vid både installation, drift och underhåll. Den som sätter upp

18 18 Rapportens titel ljusanordningen får inget mervärde av att sätta upp fler ljusanordningar än vad som krävs för att uppfylla syftet med den exempelvis att lysa upp ett motionsspår. Ljusanordningen i sig påverkar visserligen stadsmiljön men den största påverkan får själva ljusspridningen. Det är inte lika självklart som för skyltar vad det är som ska prövas vid en bygglovsansökan och varför. Är det placering och utformning av själva anordningen det vill säga armaturen eller är det ljusspridningen som den skapar eller är det både ock? Ljusspridningen kan vara svår att förutsäga, då kan kommunen behöva kräva in beräkningar eller provljussättningar. I många fall krävs det belysning för att man ska kunna använda en plats när det är mörkt, som till exempel en idrottsanläggning. Om man inte får bygglov för ljusanordningarna, så går den bara att använda under dagtid. Det förekommer ibland klagomål på ljusanordningar, men oftast är det själva ljusspridningen som anses vara en olägenhet. Det kan vara att det lyser in eller bländar i exempelvis ett sovrum eller ett vardagsrum. Belysningen kan också upplevas som en fara vid en väg eller på en annan plats. Sådana klagomål kan hanteras utifrån två olika lagstiftningar, planoch bygglagen och miljöbalken. Ett klagomål hanteras antingen enligt endera av dem eller enligt båda. Rättspraxis ljusanordningar Vad gäller ljusanordningar finns det mycket få rättsfall, varav endast ett ses som prejudicerande, nämligen RÅ 1993 ref 81. I och med detta rättsfall är åtminstone en sak klarlagd: Ljusanordningar av typen gatubelysning kräver inte bygglov, medan anordningar av typen strålkastare gör det. Denna uppdelning har också stöd i Didón m.fl. lagkommentarer för ÄPBL 8:3 pt. 2, samt styrktes genom två senare domar, KR Göteborgs dom i mål nr samt i mål nummer Regeringsrättsdomen gällde visserligen ljusanordningar vid ett motionsspår, som inte ansågs utgöra strålkastare utan var att jämställa med gatubelysningar, men de allmänt hållna uttalanden som domstolen gjorde har fått prejudicerande betydelse för tolkningen av begreppet ljusanordningar. Troligtvis går det t.o.m. att säga att det bara är ljusanordningar av typen gatubelysning som inte kräver bygglov. Motsatsvis kräver antagligen övriga ljusanordningar bygglov. Det kan tilläggas att det faktum att flera ljusanordningar endast är tända vissa tider på dygnet eller i veckan inte har haft någon som helst betydelse för frågan om bygglov ska krävas. Detta kan jämföras med bedömningen av skyltar, där omständigheten att skylten tas ner ibland kan vara helt avgörande. Referat av de nämnda rättsfallen finns i Bilaga Rättspraxis ljusanordningar.

19 Bakgrund 19 Vad prövas vid bygglovshandläggningen av skyltar och ljusanordningar Vad som ska prövas vid handläggning av bygglov inom detaljplan står i plan- och bygglagens 9 kap 30. Där står bland annat att åtgärden ska överensstämma med detaljplanen. Det är relativt ovanligt med planbestämmelser avseende skyltar. Förutom planenlighet ska även vissa krav i 2 och 8 kapitlen uppfyllas. När man läser dessa paragrafer så är det mycket svårt att reda ut vilka delar av kapitlen som gäller för skyltar. Här behövs ett förtydligande i lag och förordning. Olovliga skyltar och ljusanordningar Enligt 11 kap 51 PBL ska byggnadsnämnden ta ut en byggsanktionsavgift om någon påbörjar en åtgärd i fråga om en skylt eller en ljusanordning som kräver lov innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Enligt 57 samma kapitel ska byggsanktionsavgiften tas ut av den som, när överträdelsen begicks, var ägare till fastigheten, den som begick överträdelsen eller den som har fått fördel av överträdelsen. Byggsanktionsavgiften fastställs utifrån det prisbasbelopp som gäller för det år som beslutet om avgiften fattades. Byggsanktionsavgiftens storlek framgår av 9 kap 14 PBF. Alla vet inte att skyltar och ljusanordingar kräver lov eller struntar kanske i att det krävs lov. Detta leder till att det finns olovliga skyltar och ljusanordningar som kommunen måste hantera, vilket kräver mycket resurser. Många kommuner har otillräckliga resurser för tillsyn och de arbetar enbart med olovlig byggnation när någon gör en anmälan. Skyltar och ljusanordningar blir sällan anmälda som svartbyggen utan oftast är det byggnadsnämnden själv som initierar ett tillsynsärende när de ser en olovlig skylt. Självinitierad tillsyn är ofta inte prioriterad av kommunens politiker, Om kommunen inte handlägger de olovliga ärendena så missgynnas de som följer lagen och söker lov, vilket minskar viljan att söka lov. Vad kostar ett bygglov och vad kostar det om man inte söker lov? Bygglovsavgifter varierar från kommun till kommun. Boverket har gjort en liten genomgång av några olika kommuners avgifter samt taxan från Sveriges kommuner och landsting. Bygglovsavgiften för en liten skylt är ca kr och för en stor skylt ca kr. Bygglov för en ljusanordning kostar ca kr. Sanktionsavgiften om man sätter upp en skylt utan varken lov eller startbesked beror på hur stor skylten är, avgiften för en liten skylt på en kvadratmeter är cirka kr, för en mellanstor på 10 kvadratmeter är avgiften cirka kr och för en stor skylt på 20 kvadratmeter är avgiften cirka kr. Sanktionsavgiften

20 20 Rapportens titel för att sätta upp en ljusanordning utan varken lov eller startbesked är omkring kr. Andra tillstånd Förutom plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen finns det andra lagar, förordningar och regler som styr skyltar och ljusanordningar. Markupplåtelse Om skyltar eller ljusanordningar placeras på mark som ägs av någon annan krävs tillstånd från fastighetsägaren. Om skyltar eller ljusanordningar placeras på mark som ägs av kommunen krävs tillstånd från ansvarig markförvaltare på kommunen. Ordningslagen och lokala ordningsföreskrifter För placering av skylt på offentlig plats inom detaljplanelagt område krävs tillstånd från polismyndigheten. (Ordningslag (1993:1617) 3 kap 1 ). Kommunen kan ta beslut om lokala ordningsföreskrifter som gäller utöver ordningslagen. I dessa kan det finnas regler för till exempel skyltar, affischer, banderoller, ljusanordningar, markiser och flaggor.(ordningslag (1993:1617) 3 kap 8 samt Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617)) Väglagen och lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Inom ett vägområde (oftast 5-10 från vägbanan) Tillstånd krävs från Trafikverket för att vidta åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten eller vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande. (Väglagen (1971:948) 43 ) Intill ett vägområde Utanför detaljplan krävs tillstånd från länsstyrelsen för att intill ett vägområde vidta sådana åtgärder som kan vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande. Tillstånd krävs även för att sätta upp ljusanordningar som försämrar ljusförhållandena för trafikanterna. (Väglagen (1971:948) 45 ) Skyltar inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde Utanför detaljplan krävs ibland två tillstånd, ett enligt Väglagen och ett enligt lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.

ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING

ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för kommunen när det gäller bedömning av bygglov, upplåtelse av mark och yttrande till polisen för nyttjande av offentlig

Läs mer

SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun. Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123

SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun. Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123 SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123 2 Typritning skyltar i centrummiljön Upprättat av Hjo

Läs mer

Riktlinjer för skylt- och ljusanordningar i Vetlanda kommun

Riktlinjer för skylt- och ljusanordningar i Vetlanda kommun 1 (15) Riktlinjer för skylt- och ljusanordningar i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Miljö- och byggnämnden (2016-05-03 75) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2016-05-03

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKYLTNING

RIKTLINJER FÖR SKYLTNING TANUMS KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för butiks-/fastighets- och skyltägare, skyltdesigner/tillverkare och beaktas med fördel redan i ett tidigt skede. Riktlinjerna

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats 2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,

Läs mer

Skyltar. Riktlinjer för skyltning i Landskrona

Skyltar. Riktlinjer för skyltning i Landskrona Skyltar Riktlinjer för skyltning i Landskrona Innehåll 1 Skyltar i Landskrona... 1 2 Allmänna riktlinjer för skyltning... 2 3 När behöver jag söka bygglov?... 4 3.1 Skyltar som kräver bygglov... 4 3.2

Läs mer

Skyltpolicy. för Årjängs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-07

Skyltpolicy. för Årjängs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-07 www.arjang.se Skyltpolicy för Årjängs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-07 Innehåll Inledning 4 När behövs tillstånd? 4 Allmänna riktlinjer 4 Centrumområden i tätorterna 4 Industriområden och

Läs mer

Skyltprogram för Gävle kommun

Skyltprogram för Gävle kommun Skyltprogram för Gävle kommun BYGG & MILJÖ GÄVLE Bakgrund De första skyltarna var varuprover som sattes upp utanför butiken. Idag hänger inga riktiga bullar över bageriets ingång, men ibland en kringla

Läs mer

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för kommunen när det gäller bedömning av bygglov, upplåtelse av mark och yttrande till polisen för nyttjande av offentlig

Läs mer

Rätt skylt på rätt plats

Rätt skylt på rätt plats Rätt skylt på rätt plats Riktlinjer för kommersiell skyltning i Sundbybergs stad Antaget av... Innehåll Skyltning i Sundbyberg 3 Rätt skylt på rätt plats 4 Placering 5 Utformning 6 Skyltexempel 7 Skyltar

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun Riktlinjerna i den här foldern gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar, torg,

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Stadsbyggnadskontoret. Skyltpolicy. Hässleholms kommun 2013

Sida1. www.hassleholm.se. Stadsbyggnadskontoret. Skyltpolicy. Hässleholms kommun 2013 Sida1 www.hassleholm.se Stadsbyggnadskontoret Skyltpolicy Hässleholms kommun 2013 Inledning Hässleholms kommun vill med denna skyltpolicy verka för en god dialog mellan verksamhetsutövare och kommunen.

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

SKYLTPOLICY FÖR PAJALA KOMMUN

SKYLTPOLICY FÖR PAJALA KOMMUN SKYLTPOLICY FÖR PAJALA KOMMUN RÅD OCH RIKTLINJER FÖR SKYLTNING FRAMTAGEN AV PLAN OCH MILJÖENHETEN 2012 PÅ UPPDRAG AV PLAN- OCH MILJÖNÄMNDEN Bildkollage på välutformade skyltar i Pajala tätort. 1 SKYLTAR

Läs mer

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Information om nya byggsanktionsavgifter NYA BYGGSANKTIONSAVGIFTER GÖR DET MYCKET DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Plan- och byggförordningen PBF (2011: 338) 9 kap. 1-21 Den 2 maj 2011 ändrades

Läs mer

Skyltprogram för Lidingö stad Råd och riktlinjer

Skyltprogram för Lidingö stad Råd och riktlinjer Skyltprogram för Lidingö stad Råd och riktlinjer Innehållsförteckning Vad är och varför har vi ett skyltprogram?... 3 Övergripande råd och riktlinjer... 4 Olika typer av skyltar... 5 Särskilda riktlinjer...

Läs mer

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra Lov & anmälan Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier: åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, åtgärder som kräver anmälan och åtgärder som varken kräver lov eller

Läs mer

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag Information om Plan- och bygglagen i din vardag 2 Titel: Information om Plan- och bygglagen i din vardag Upplaga: 2 Illustrationer: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket ISBN (pdf): 978-91-7563-028-1 Boverket

Läs mer

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110 2012-04-17 Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110 Antagen i tekniska nämnden 2012-05-03 TN_2012_110 - Policy f%f6r v%e4gvisningsskyltar och tillf%e4lliga

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning Anders Larsson, jurist Riksdag (PBL) Myndighet (BBR) Bemyndigande Bemyndigande Regering (PBF) Allmänna råd Idé: Otto Ryding Ny plan- och bygglagstiftning den 2 maj 2011 Gamla

Läs mer

Skyltprogram. Råd och riktlinjer. ljusdal.se. Samhällsutvecklingsförvaltningen Ljusdals kommun

Skyltprogram. Råd och riktlinjer. ljusdal.se. Samhällsutvecklingsförvaltningen Ljusdals kommun Ljusdals Kommun Skyltprogram Råd och riktlinjer Samhällsutvecklingsförvaltningen Ljusdals kommun ljusdal.se En gång i tiden var Ljusdal känt för sina fina skyltar i neon. Flera av dessa finns faktiskt

Läs mer

SKYLTPROGRAM. Byggnadskontoret

SKYLTPROGRAM. Byggnadskontoret SKYLTPROGRAM Byggnadskontoret 2016 INNEHÅLL Inledning... Syfte... Karaktär för fasadskyltar... Tillgänglighet... Traiksäkerhet... Brandskydd... Tillstånd Allmän plats... Bygglov... Markupplåtelse... Offentlig

Läs mer

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Rapport 2014:20 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov överväga ytterligare åtgärder författningsändringar med anledning av dom i mål P 3537-12

Läs mer

regler och vägledning för skyltar

regler och vägledning för skyltar SKYLTPOLICY regler och vägledning för skyltar En attraktiv stad för alla Skyltar är en viktig del i stadsmiljön och dess utformningen har stor betydelse för att skapa attraktiva stads- och bebyggelsemiljöer.

Läs mer

Riktlinjer för skyltar. Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen:

Riktlinjer för skyltar. Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen: Riktlinjer för skyltar Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen: Förord Skyltar är en viktig del i upplevelsen av det offentliga rummet. Placering och utformning av skyltar har stor betydelse

Läs mer

SKYLTNING. Riktlinjer för Gnesta kommun. Upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen 2015

SKYLTNING. Riktlinjer för Gnesta kommun. Upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen 2015 SKYLTNING Riktlinjer för Gnesta kommun Upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen 2015 INNEHÅLL sid 3 sid 3 sid 3 sid 3 sid 4 sid 4 sid 5 sid 6 sid 6 sid 7 sid 9 sid 9 sid 9 sid 10 sid 10 sid 10 sid 10

Läs mer

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen Bakgrund Prop.2013/14:59 Fler bostäder åt unga och studenter Ändringar i Plan- och bygglagen, PBL (SFS 2014:224) Beslutades i riksdagen

Läs mer

Riktlinjer för skyltning i Sollentuna kommun

Riktlinjer för skyltning i Sollentuna kommun Riktlinjer för skyltning i Sollentuna kommun www.sollentuna.se 1 Innehållsförteckning Skyltning i Sollentuna...3 Generella regler... 3 Omgivningens betydelse...4 Olika typer av skyltar...5 Fasadskyltar...

Läs mer

PM 2012:156 RIII (Dnr /2012)

PM 2012:156 RIII (Dnr /2012) PM 2012:156 RIII (Dnr 001-1270/2012) Förslag till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 december 2012 Borgarrådsberedningen

Läs mer

SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning

SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning Gemensam miljö Stadens offentliga platser har mycket stor betydelse för intrycket av stadens miljö. För utvecklingen av hela staden

Läs mer

4. Avgift fastställs till 57 231 kronor (i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige). Faktura för avgiften skickas separat.

4. Avgift fastställs till 57 231 kronor (i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige). Faktura för avgiften skickas separat. 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-24 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn BYGG 2014-000487 Bygglov för fasadändring av industribyggnad samt uppsättning av 3 st fasadskyltar och 2 st fristående skyltar och bygglov

Läs mer

SKYLTPROGRAM FÖR KUNGSBACKA. RÅD och RIKTLINJER

SKYLTPROGRAM FÖR KUNGSBACKA. RÅD och RIKTLINJER SKYLTPROGRAM FÖR KUNGSBACKA RÅD och RIKTLINJER INNEHÅLL Skyltar i Kungsbacka centrum s. 4 Skyltar i verksamhetsområden och köpcentrum s. 7 Skyltar i kommundelscentrum s. 7 Skyltar på landsbygden s. 8 Olika

Läs mer

Skyltning i Kumla Råd och riktlinjer

Skyltning i Kumla Råd och riktlinjer Skyltning i Kumla Råd och riktlinjer Antagen av kommunstyrelsen 2014-09-03, 116 Innehållsförteckning Inledning 1 Uppfö ljning 1 Skyltar i olika miljöer 2 Skyltar i Kumla centrum 2 Skyltar i böstadsömra

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Skyltpolicy för Eda kommun. Råd och riktlinjer för en trivsammare utemiljö

Skyltpolicy för Eda kommun. Råd och riktlinjer för en trivsammare utemiljö Skyltpolicy för Eda kommun Råd och riktlinjer för en trivsammare utemiljö Byggnadsnämnden december 2005 2 1. Allmänt om skyltning Skyltar och reklam av olika slag är ett etablerat inslag i stadsbilden.

Läs mer

Riktlinjer för skyltar. i Stenungsunds kommun

Riktlinjer för skyltar. i Stenungsunds kommun Riktlinjer för skyltar i Stenungsunds kommun Typ av dokument Beslut av Beslutsdatum Dnr Riktlinjer Kommunfullmäktige 2016-09-19 0064/16 Dokumentägare Giltighetstid Reviderad Samhällsbyggnadschef Tills

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338); SFS 2014:471 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Regeringen föreskriver i fråga om plan-

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Riktlinjer för uppsättning av skyltar

Riktlinjer för uppsättning av skyltar Riktlinjer för uppsättning av skyltar Beslutade av Miljö- och samhällsnämnden 2010-12-15 Reviderad 2013-02-20 Allmänt om skyltning Skyltar ska anpassas i storlek, utförande och innehåll till platsen, det

Läs mer

Skyltprogram. för centrala Falköpings Stad. Antagandehandling. Godkänd av Byggnadsnämnden 2011-02-24 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-04-26

Skyltprogram. för centrala Falköpings Stad. Antagandehandling. Godkänd av Byggnadsnämnden 2011-02-24 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-04-26 Skyltprogram för centrala Falköpings Stad Antagandehandling 2011 04 26 Godkänd av Byggnadsnämnden 2011-02-24 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-04-26 Beställare: Projektledare: Medarbetare: Konsult: Uppdragsledare:

Läs mer

Gubbängen 1:1, Tallkrogen

Gubbängen 1:1, Tallkrogen Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Bygglovsavdelningen Sida 1 (16) 2014-09-18 Handläggare Isra Hussein Telefon 08-508 27 150 Till Stadsbyggnadsnämnden Ansökan om bygglov för uppförande av 30 meter

Läs mer

Skyltar. Riktlinjer för Helsingborg

Skyltar. Riktlinjer för Helsingborg Skyltar Riktlinjer för Helsingborg STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SKYLTAR Helsingborgs stad har som mål att skapa en positiv stadsmiljö. Vi tycker det är viktigt att lyfta fram hur affärer, butiker och verksamheter

Läs mer

Bygg- och miljönämndens delegationsordning fastställd den 14 juni

Bygg- och miljönämndens delegationsordning fastställd den 14 juni Bygg- och miljönämndens delegationsordning fastställd den 14 juni 2011 45 Bilaga B Plan och byggfrågor Författning PBL 9 kap. Delegat PBL 9 kap. 2 första stycket 1 och 2 Nybyggnad av en- eller tvåbostadshus

Läs mer

Allmänna lokala ordningsföreskrifter

Allmänna lokala ordningsföreskrifter Antagen av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-02-10 11 Ersätter: 1995-09-04 KF 105, senast reviderad 2007-04-23 KF 47 Allmänna lokala ordningsföreskrifter Olofströms kommun föreskriver följande med stöd av

Läs mer

Skyltprogram. för Falköpings Stad

Skyltprogram. för Falköpings Stad Skyltprogram för Falköpings Stad 2010 06 22 Beställare: Projektledare: Konsult: Uppdragsledare: Desktop: Foto: Dokument-ID: Falköpings kommun Maria Bergqvist Ramböll Sverige AB, Göteborg Lars Fredén Karin

Läs mer

Skyltning i Sala SALA KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING I SALA

Skyltning i Sala SALA KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING I SALA SALA KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING I SALA SALA KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING I SALA KOMMUN FÖRORD Den 14 november 2007 gav Bygg- och miljönämnden i uppdrag åt bygg- och miljöförvaltningen att se

Läs mer

Skyltpolicy för Örkelljunga kommun. Råd och riktlinjer, version 2016

Skyltpolicy för Örkelljunga kommun. Råd och riktlinjer, version 2016 Skyltpolicy för Örkelljunga kommun Råd och riktlinjer, version 2016 Skyltolicyn är framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen. Skyltpolicyn antogs av Samhällsbyggnadsnämnden 2016-10-03 82 Innehållsförteckning

Läs mer

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Hjo kommun

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Hjo kommun Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Hjo kommun Dokumenttyp Ordningsföreskrifter Fastställd/upprättad 1996-01-25 av Kommunfullmäktige 5 Senast reviderad 2002-05-30 av Kommunfullmäktige 54 2014-02-27

Läs mer

Mölndals Skyltpolicy. En vägledning VID bygglovsprövning

Mölndals Skyltpolicy. En vägledning VID bygglovsprövning Mölndals Skyltpolicy En vägledning VID bygglovsprövning 1 Innehåll Bakgrund Skyltar i stadsmiljö Skyltar i landskapsmiljö Skyltar i industriområden Olika typer av skyltar Principer för skyltning Måttsättning

Läs mer

Punkt Beslut Delegat Ändring

Punkt Beslut Delegat Ändring 6.1.6 Beslut om avgift enligt taxa för tillsyn inom strålskyddslagens (1988:220) område 6.1.7 Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgift enligt taxa för tillsyn inom strålskyddslagens (1988:220)

Läs mer

Riktlinjer för skyltning utmed vägar

Riktlinjer för skyltning utmed vägar 1 (5) HANDLÄGGARE Alexandra Mattsson 08-535 365 61 alexandra.mattsson@huddinge.se Riktlinjer för skyltning utmed vägar Inledning Dessa riktlinjer vänder sig till alla aktörer som arbetar med storskalig

Läs mer

Byggnadskontoret 2015 SKYLTPROGRAM

Byggnadskontoret 2015 SKYLTPROGRAM Byggnadskontoret 2015 SKYLTPROGRAM INNEHÅLL Inledning... Syfte... Tillstånd Bygglov... Markupplåtelse... Fasadskyltar... Fria bokstäver... Hel skylt... Flaggskylt... Banderoll... Vimplar... 4 4 4 5 6 6

Läs mer

ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER UPPLÅTELSE AV OFFENTLIG PLATS

ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER UPPLÅTELSE AV OFFENTLIG PLATS ARVIDSJAURS KOMMUN RIKTLINJER UPPLÅTELSE AV OFFENTLIG PLATS Inledning För att få använda offentliga platser till något annat än vad de är till för, krävs normalt alltid tillstånd av polismyndigheten. Kommunen

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens son dödas

Läs mer

Riktlinjer för skyltning

Riktlinjer för skyltning Arvidsjaurs kommun Riktlinjer för skyltning 2016-01-04 Riktlinjer för skyltning Dessa riktlinjer har tagits fram av Arvidsjaurs kommun tillsammans med Företagarna i Arvidsjaur. Företagarna, Polisen, Trafikverket,

Läs mer

Föredragande borgarrådet Regina Kevius anför följande.

Föredragande borgarrådet Regina Kevius anför följande. PM 2014:109 RIII (Dnr 001-480/2014) Två rapporter från Boverket: Rapport 2014:4, Uppdrag att utreda definitioner på byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd, vind, suterrängvåning och källare och Rapport 2014:5,

Läs mer

Beslut att bevilja bygglov

Beslut att bevilja bygglov Stadsbyggnadsnämnden Dnr 2016-08398-575 Sida 1 (5) Henrik Åkerblom, Lena Åkerblom Knäpparvägen 38 125 57 ÄLVSJÖ Beslut att bevilja bygglov Byggnadsarbetena får inte påbörjas förrän tekniskt samråd hållits

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Olovligt byggande och bygglov i efterhand

Olovligt byggande och bygglov i efterhand TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-05-17 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (6) Dnr: 2012BNS0398 Byggnadsnämnden Olovligt byggande och bygglov i efterhand Förslag till beslut 1. Med stöd av 11 kap. 51 plan-

Läs mer

Skyltprogram. Antaget i Bygg- och miljönämnden 2015-06-11

Skyltprogram. Antaget i Bygg- och miljönämnden 2015-06-11 Skyltprogram Antaget i Bygg- och miljönämnden 2015-06-11 Skyltprogram för Upplands-Bro kommun Medverkande från Upplands-Bro kommun: Viktoria Pettersson, Cecila Narström, Ingela Sydstrand Sandgren, Ylva

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

Skyltpolicy. För UDDEVALLA KOMMUN

Skyltpolicy. För UDDEVALLA KOMMUN Skyltpolicy För UDDEVALLA KOMMUN Allmänt om skyltning Utformning Vad säger lagen Byggnadsnämndens riktlinjer 24 april 1998 Reviderad Miljö och stadsbyggnad 20 februari 2003 2 (12) Skyltpolicy för Uddevalla

Läs mer

Skyltprogram Mjölby Kommun Råd & Riktlinjer

Skyltprogram Mjölby Kommun Råd & Riktlinjer Skyltprogram Mjölby Kommun Råd & Riktlinjer Antaget av byggnads- och räddningsnämnden 2013-02-25 33 reviderat i mars inför antagande i kommunfulläktige 2013-05-21 56 Medverkande: Mjölby kommun Magnus Petersson,

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

Prövning av bygglovet

Prövning av bygglovet Detta händer när bygglovsansökan eller anmälan har lämnats in Om åtgärden kräver lov prövas lovet innan den tekniska prövningen tar vid. Prövning av bygglovet Granskning Granskningen utförs av handläggare

Läs mer

Skyltprogram. Information om skyltning i Solna stad

Skyltprogram. Information om skyltning i Solna stad Skyltprogram Information om skyltning i Solna stad Inledning Skyltprogram för Solna stad stadsbyggnadsnämnden antogs den 24 september 2008. Den 14 april 2010 beslutade nämnden att anta en reviderad version.

Läs mer

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Mora kommun

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Mora kommun Rev: KF 2007-06-18 47 Dnr: 956/95 003 1(5) Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Mora kommun Mora kommun föreskriver följande med stöd av 1 Förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013-04-03

ANTAGANDEHANDLING 2013-04-03 Skyltpolicy ANTAGANDEHANDLING 2013-04-03 1 2 Foto motstående sida och omslag: Susanne Gustafsson Skyltpolicyn är skapad fritt efter förlaga från Strömstads kommun. Innehåll SKYLTPOLICY FÖR ÄLVKARLEBY KOMMUN

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN Bygg- och miljönämnden i Svedala kommun godkänner 2010-10-14 att Råd och riktlinjer i ärenden om staket, plank och murar mm i

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens

Läs mer

Jävsnämnden

Jävsnämnden Jävsnämnden 2016-06-16 Jn 10 Säter 4:5, (Hundbadet) Tillsynsärende olovligt byggande: Förslag till beslut om byggsanktionsavgift.... 2 Jn 11 Säter 4:5 - Lov i efterhand för nedtagning av träd, plantering

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

PBL kunskapsbanken

PBL kunskapsbanken PBL kunskapsbanken 2014-09-07 Innehåll NNN3 Marklov 2014-09-07 23:26 2 (5) Marklov Schaktning eller fyllning kan kräva marklov inom ett område med detaljplan. Marklov kan även krävas för trädfällning och

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 3 november 2009 KLAGANDE Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad Box 8314 104 20 Stockholm MOTPART Kungsleden Skolfastigheter AB (tidigare motpart: KB

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER. Skyltar i Örebro. Riktlinjer i Örebro kommun

PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER. Skyltar i Örebro. Riktlinjer i Örebro kommun PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Skyltar i Örebro. Riktlinjer i Örebro kommun Örebro kommun DATUM DNR orebro.se 2015-11-11 Bn 706/2014 2 RIKTLINJER FÖR SKYLTAR PROGRAM Uttrycker värdegrund

Läs mer

Bygglov/anmälan

Bygglov/anmälan Bygglov/anmälan 2016-11-24 Plan- och bygglagen, PBL (2010:900) och Plan- och byggförordningen, PBF (2011:338) reglerar byggnation. Vad kräver lov? Bygga nytt Bygga till Ändra användning Färga om hus Byta

Läs mer

Ordningsstadga. Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stenungsunds kommun. Typ av dokument Ordningsstadga Dokumentägare Administrativ chef

Ordningsstadga. Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stenungsunds kommun. Typ av dokument Ordningsstadga Dokumentägare Administrativ chef STENUNGSUNDS KOMMUN Ordningsstadga Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Stenungsunds kommun Typ av dokument Ordningsstadga Dokumentägare Administrativ chef Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid

Läs mer

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning träder i kraft 2 maj Gamla lagstiftningen Nya lagstiftningen PBL 1987:10 + BVL 1994:847 PBF 1987:383 + BVF 1994:1215 +

Läs mer

Alt 2 Säsongslov utanför detaljplan. Bygglov ges med stöd av 9 kap. 9 och 31 alternativt 31 a plan- och

Alt 2 Säsongslov utanför detaljplan. Bygglov ges med stöd av 9 kap. 9 och 31 alternativt 31 a plan- och Säsongslov och tidsbegränsat lov 1(5) 20xx-xx-xx BESLUT OM BYGGLOV Diarienummer: 0000-000 Beslutet avser:. Fastighet: Fastigheten, adress Sökande: namn Beslut Alt 1 Säsongslov för planenlig eller liten

Läs mer

Seminarium PBL och bygglovhantering med anledning av flyktingfrågan. Länsstyrelsen i Skåne Malmö 30 november2015

Seminarium PBL och bygglovhantering med anledning av flyktingfrågan. Länsstyrelsen i Skåne Malmö 30 november2015 Seminarium PBL och bygglovhantering med anledning av flyktingfrågan Länsstyrelsen i Skåne Malmö 30 november2015 Välkomna! Syftet med dagen: Ge en inblick i hur plan- och bygglagstiftningen fungerar inför

Läs mer

SKYLTPOLICY. FÖR STRÖMSTADS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-22 40

SKYLTPOLICY. FÖR STRÖMSTADS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-22 40 SKYLTPOLICY FÖR STRÖMSTADS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-22 40 SKYLTAR GATUPRATARE FASADSKYLTAR SYMBOLSKYLTAR RIKTLINJER SKYLTFÖNSTER PYLONSKYLTAR SKYLTLOV FLAGGOR AFFISCHER VARUSKYLTNING

Läs mer

Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar

Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar 2014-12-18 1 (13) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Avdelningen för Juridik Germund Persson Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar Underlaget avser gällande regler

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Skyltpolicy 2013 för Sunne kommun, Värmlands län. Remissutgåva

Skyltpolicy 2013 för Sunne kommun, Värmlands län. Remissutgåva Skyltpolicy 2013 för Sunne kommun, Värmlands län Remissutgåva Juli 2013 Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är en skylt? När behöver den tillstånd?...5 Plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och byggförordningen

Läs mer

Beslut att bevilja bygglov

Beslut att bevilja bygglov Stadsbyggnadsnämnden Dnr 2016-19896-575 Sida 1 (4) Magnus Bernhardsson Karlavägen 92 A 115 22 Stockholm Beslut att bevilja bygglov Byggnadsarbetena får inte påbörjas förrän tekniskt samråd hållits och

Läs mer

En god SKYLTNING. Bestämmelser för skyltning inom Uddevalla Kommun. Bestämmelserna är antagna av Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden

En god SKYLTNING. Bestämmelser för skyltning inom Uddevalla Kommun. Bestämmelserna är antagna av Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden En god SKYLTNING Bestämmelser för skyltning inom Uddevalla Kommun Bestämmelserna är antagna av Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden 2014-08-21 4 Innehållsförteckning INLEDNING... - 2 - LAGARNA SOM STYR... -

Läs mer

LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR TIMRÅ KOMMUN. Fastställda av kommunfullmäktige 2004-05-24, 48 Reviderade 2008-04-28, 49

LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR TIMRÅ KOMMUN. Fastställda av kommunfullmäktige 2004-05-24, 48 Reviderade 2008-04-28, 49 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 2.6 1 (4) LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige 2004-05-24, 48 Reviderade 2008-04-28, 49 Timrå kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen

Läs mer

Dnr Mbn KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

Dnr Mbn KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-31 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Sida 2012-02-20 1 (18) Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Olsson, enhetschef. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Sida 2012-02-20 1 (18) Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Olsson, enhetschef. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2012-02-20 1 (18) Plats Beslutande Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Olsson, enhetschef Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Paragrafer 2045-2053

Läs mer

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov

Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov PM 2015:62 RII (Dnr 110-258/2015) Uppdrag att överväga ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 11 maj 2015 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR TIDAHOLMS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR TIDAHOLMS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR TIDAHOLMS KOMMUN 2009:2 ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR TIDAHOLMS KOMMUN. Beslutade av kommunfullmäktige den 22 juni 2009. Tidaholms kommun föreskriver följande

Läs mer

ÖP DP BL (Genomförande)

ÖP DP BL (Genomförande) Nyheter i Plan- och bygglag Lagen börjar gälla från 2 maj 2011. ÖP DP BL (Genomförande) Slutbesked ANSÖKAN OM LOV Besked till bygglovansökande ska lämnas inom tio veckor. Redan i bygglov ska en bedömning

Läs mer

ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LIDKÖPINGS KOMMUN. Beslutade av kommunfullmäktige den 11 december 1995.

ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LIDKÖPINGS KOMMUN. Beslutade av kommunfullmäktige den 11 december 1995. ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LIDKÖPINGS KOMMUN Beslutade av kommunfullmäktige den 11 december 1995. Lidköpings kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande

Läs mer

delegeringsordning Delegeringsordning för lovärenden som handläggs enligt ÄPBL

delegeringsordning Delegeringsordning för lovärenden som handläggs enligt ÄPBL SID 1(10) Stadsbyggnadsnämndens delegeringsordning Bilaga 1 Delegeringsordning för lovärenden som handläggs enligt ÄPBL (påbörjade före den 2 maj 2011) Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel

Läs mer

Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar

Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar TSV 2009-8132 N2008/7992/TR Yttrande 1(9) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar Transportstyrelsen lämnar

Läs mer

Beslut att bevilja bygglov för inredning av befintlig bostad, utökad area, och skapa ny lokal (delning) i flerbostadshus samt yttre ändringar

Beslut att bevilja bygglov för inredning av befintlig bostad, utökad area, och skapa ny lokal (delning) i flerbostadshus samt yttre ändringar 1 (4) Kristofer Lundberggruppen Kristofer Lundberg Surbrunnsgatan 19 113 48 STOCKHOLM Beslut att bevilja bygglov för inredning av befintlig bostad, utökad area, och skapa ny lokal (delning) i flerbostadshus

Läs mer