INLEDNING. Föregångare:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, Täckningsår: Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år ersattes 1903 av Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse angående sinnessjukvården i riket året 1901 Överstyrelsen över hospitalen ersattes 1902 av Medicinalstyrelsen. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860) Efterföljare: Sinnessjukvården i riket / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: BISOS K2 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k2-1001_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. K) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN II. MEDICINALSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE ANGÅENDE SINNESSJUKVÅRDEN I RIKET FÖR ÅR STOCKHOLM. KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER [111727]

4

5 Innehållsförteckning. Table des matières. A. Underdånig berättelse (sidd. 1 13). I. Af Kungl. Maj:t och Riksdag beslutade viktigare åtgärder för sinnessjukas vård sid. 2. II. Anstalter för sinnessjuka» 2. a) Statens hospital och asyler» Byggnader» Utrymme» Mathållning och utspisning» Tjänstemän och betjäning» De sjukas sysselsättning och förströelser» Religionsöfningar och föreläsningar» Sjukvård» 7. b) Landstingens upptagningsanstalter» 11. c) Enskilda anstalter» 12. III. Antalet sinnessjuka och idioter inom riket» 14. Skyddsföreningen för sinnessjuka» 14. A. Rapport au Roi (pages 1 12). I. Mesures d'une certaine importance décrétées par le Gouvernement et la Diète page 2. II. Établissements d'aliénés» 3. a) Hospices et Asyles de l'état» Édifices» Espace» Entretien» Employés et service inférieur» Occupation et récréation des malades» Exercices religieux et enseignement» Soins des malades» 8. b) Établissements de refuge des Conseils provinciaux.» 11. c) Établissements privés» 11. III. Nombre des personnes en Suède atteintes d'aliénation mentale et d'idiotisme» 13. La Société protectrice des aliénés» 13. B. Bilagor. I. Tabeller sid. 15. Tab. 1. Intagna, afförda och den 31 December befintliga patienter» 15.» 2. Intagna, tillfrisknade, döda samt vid årets slut befintliga med fördelning efter sjukdomsformerna» 15.» 3. Intagna, tillfrisknade, döda med fördelning efter kön och ålder» 16.» 4. Intagna, fördelade efter civilstånd, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångna anfall» 16.» 5. För första gången intagna, fördelade efter sjukdomens form och efter ålder vid sjukdomens utbrott» 16.» 6. Sjukdomens orsaker» 17.» 7. För första gången intagna, fördelade efter stånd och yrke» 17.» 8. För första gången intagna med fördelning efter hemort» Tillfrisknade» 18.» 10. Tillfriskningsprocenten under de senaste 10 åren» 18.» 11. Dödsorsaker» 19.» 12. Tillfälliga sjukdomar» 19.» 13. Kriminalpatienter» 20.» 14. Intagna och aflidna, af dementia paralytica lidande» 20. B. Annexes. I. Tableaux. page 15. Tabl. 1. Nombre des malades admis, renvoyés et restants au 31 décembre» 15.» 2. Malades admis, guéris, décédés et restants à la fin de l'année, avec répartition d'après les formes de la maladie 15.» 3. Malades admis, guéris et décédés, avec répartition d'après le sexe et l'âge» 16.» 4. Admissions, réparties d'après l'état-civil, l'existence de la maladie avant l'admission à l'hôpital et le nombre des crises antérieures» 16.» 5. Malades admis pour la 1 re fois, répartis d'après la forme de la maladie, et d'après l'âge à l'explosion de celle-ci» 16.» 6. Causes de la maladie» 17.» 7. Les malades admis pour la 1 re fois, répartis d'après la position sociale et la profession...» 17.» 8. Les malades admis pour la l re fois, répartis d'après le lieu d'origine» 18.» 9. Guérisons» 18.» 10. Proportion % des guérisons pendant les 10 dernières années» 18.» 11. Causes de décès» 19.» 12. Maladies occasionnelles» 19.» 13. Malades criminels» 20.» 14. Entrées et décès des malades souffrant de démence paralytique» 20.

6 Tab. 15. Antal sjukplatser, underhållsdagar och medeltal vårdade i de olika betalningsklasserna samt utspisnings- och totalkostnaden sid. 21.» 16. Tjänstemän och betjäning» 21.» 17. Inkomster för hospitals underhåll» 22.» 18. Utgifter för hospitals underhåll» 22.» 19. Sammandrag af 1910 års redovisning öfver till hospitalsväsendet anslagna medel» 23.» 20. Sammandrag af kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuka och idioter i riket» 24. II. Rättsmedicinska utlåtanden angående sinnesbeskaffenhet...» 27. III. Öfverinspektörens för sinnessjukvården i riket berättelse öfver sin verksamhet under år Tabl. 15. Nombre des lits, des journées d'entretien, moyenne des malades soignés dans les diverses classes payantes, frais d'entretien et dépenses totales page 21.» 16. Employés et service inférieur» 21.» 17. Recettes d'entretien des hôpitaux» 22.» 18. Dépenses d'entretien des hôpitaux» 22.» 19. Sommaire du Rapport de 1910 concernant les sommes affectées au service hospitalier» 23.» 20. Relevé sommaire des rapports des autorités ecclésiastiques paroissiales concernant les aliénés et les idiots du Royaume» 24. II. Rapports médico-légaux sur l'état mental des aliénés» 27. III. Rapport de l'inspecteur général du soin des aliénés sur son activité en 1910.

7 TILL KONUNGEN. Medicinalstyrelsen får härmed öfverlämna underdånig berättelse angående sinnessjukvården i riket för år Till en början Jämnar styrelsen en öfversikt öfver de af Kungl. Maj:t och Riksdagen härutinnan beslutade viktigare åtgärder. Berättelsen omfattar därefter redogörelse för statens hospital och asyler, landstingens och de större städernas upptagningsanstalter för sinnessjuka samt enskilda anstalter. Slutligen meddelas en redogörelse öfver antalet i riket befintliga sinnessjuka och idioter samt för skyddsföreningens för sinnessjuka verksamhet. Berättelsen åtföljes dels af tabellariska öfversikter angående sjukvården å anstalter och därined sammanhängande förhållanden, samt rörande inkomster och utgifter för hospitalens underhåll, dels af sammandrag öfver 1910 ars redovisning öfver till hospitalsväsendet anslagna medel äfvensom öfver kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuka och idioter. De tabellariska öfversikterna angående sjukvården omfatta från och med innevarande år äfven verksamheten vid vissa större, landsting eller större städer tillhörande upptagningsanstalter, nämligen länsafdelningarna vid rikets hospital, sjukhuset vid Långbro samt upptagningsanstalterna vid Ulfsunda,i Nyköping och i Falkenberg. Som bihang följa slutligen ett antal af de rättsmedicinska utlåtanden, som under året äro afgifna af öfverläkare vid hospital och läkaren vid Växjö hospitals kriminalafdelning, samt öfverinspektörens för sinnessjukvården i riket berättelse för år 1910.

8 2 I. Af Kungl. Maj:t och Riksdag beslutade viktigare åtgärder för sinnessjukas vård. 1 Sedan frågan om nytt hospital i Norrland varit föremål för utredning på sätt finnes omnämndt i berättelserna för år 1908 och 1909, framlade Kungl. Maj:t till 1910 ars Riksdag förnyad nådig proposition angående anslag för uppförande af ett nytt hospital å Öhnet invid östersund (Östersnnds hospital) för 560 patienter. Uti skrifvelse den 24 maj 1910 anförde Riksdagen med anledning af uppkommen fråga om hospitalets förläggande till den förutvarande lägerplatsen vid Vännäs att Riksdagen, som icke kunnat undgå att finna, det Vännäs Iägerplats ägde vissa företräden dels med hänsyn till därå redan befintliga byggnader och dels ifråga om belägenheten invid järnväg, hvarigenom driftkostnaderna för hospitalet borde blifva lägre, icke kunnat öfvertyga sig om, att den gjorda undersökningen varit så grundlig, att på den kunde grundas ett beslut om hospitalets förläggande till Öhnet å Frösön, utan fnnne det af behofvet påkalladt, att en förnyad omfattande jämförelse gjordes mellan hvilkendera af de nämnda platserna såsom förläggningsort erbjöde de största förmåner i olika afseenden. Med anledning af denna Biksdagens framställning uppdrogs åt en särskild kommission att verkställa den af Riksdagen begärda undersökningen. Kommissionen afgaf efter verkställd utredning det utlåtande, att af de båda föreslagna platserna Öhnet erbjöde de ojämförligt största förmånerna. Med hänsyn till den i ärendet förebragta utredning förklarade Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 8 oktober 1910, att det ifrågasätta hospitalet skall förläggas å Öhnet. Det för ändamålet beviljade anslaget uppgår till 2,359,000 kronor. Kungl. Maj:t här till Riksdagen gjort förnyad framställning angående anslag till anordnande af elektrisk belysning och värmeledning i kvinnoafdelningen m. fl. lägenheter vid Vadstena hospital och asyl. Framställningen blef icke heller denna gång af Riksdagen bifallen. Genom nådigt bref den 4 juli 1910 här ny lönestatför öfverläkare och syssloman vid hospital fastställts. Den årliga aflöningen utgör vid de större anstalterna: för öfverläkare 7,500 kronor, för syssloman 4,300 kronor, vid de mindre anstalterna 6,000 ä 7,000 kronor resp. 2,600 å 3,500 kronor; härtill kommer dels efter 10 år ålderstillägg för öfverläkare å 600 kronor och för syssloman å 500 kronor, dels bostadsvåning med bränsle och elektrisk belysning. Lönestat fastställdes därjämte för de nya hospitalen i Säter och Västervik. Genom samma nådiga bref hafva de årliga arfvodena till bokhållare höjts från 600 kronor till 1,000 kronor. Till ledamöter af direktionen för Säters hospital hafva genom nådigt bref den 10 juni 1910 förordnats förste provinsialläkaren G. J. Windahl, borgmästaren i Hedemora G. E. Winqvist, bruksförvaltaren C. S. Breitholtz och fabrikören N. A. Dikman; och af direktionen för Västeriiks 1 Referent: t. f. medicinalrådct Stenbeck. hospital genom nådigt bref den 18 juni 1910 bankdirektören G. C. Huldt, borgmästaren A. O. Rune, skeppsklareraren K. T. Sjögren samt provinsialläkaren P. V. S. Tham, hvilken senare dock sedermera på begäran entledigats och ersatts af rektor P. A. Länge. Landshöfdingen i länet samt hospitalets öfverläkare äro på grund af sina tjänster själfskrifna ledamöter af hospitalsdirektionen, den förre som ordförande. II. Anstalter för sinnessjuka. a) Statens hospital och asyler. 1. Byggnader. Stockholms hospital. Två rum för betjäning samt ett mindre laboratorium för psykologiska undersökningar hafva inredts å sjukhusets vind. En del nya lokaltelefoner hafva anskaffats. Uppsala hospital och asyl. Hospitalet. Den i förra årets berättelse omnämnda om- och tillbyggnaden af hospitalets s. k. cellpaviljong (afd. VI) här under året fullbordats. Tillbyggnaden inrymmer på nedra botten dagrum och matsal med diskkök, i våningen 1 tr. upp sex rum för sjukvårdsbetjäningen. Genom anordnandet af störa ljusbrunnar och genom förändring af éntren här den förat mycket mörka korridoren erhållit tillräcklig belysning. Det forna dagrummet är vaksal för 10 patienter. Ett nytt badrum här anordnats; i såväl detta som förutvarande badrummet äro alla ledningar för vatten samt kranar försänkta i väggen för att förhindra åverkan från de sjukas sida. Paviljongen här försetts med centraluppvärmning kombineradt ång- och varmluftssystem med varmvattenberedning. Hospitalets mansafdelning här försetts med ny ångpanna för varmvattenberedning till samtliga badrummen, som därigenom kunnat befrias från de förut befintliga kopparkaminerna. Området norr om ladugårds- ocfr stallbyggnaden här iordningställts, i det därstädes uppförts vagnslider, cementerad gödselstad och halmbod. Nyköpings hospital. I östra paviljongen hafva anordnats två störa öfvervakningssalar genom att sammanslå 6 enkelrum och mellanliggande korridor till ett rum; salarna äro förlagda en i hvardera våningen. Lägenheterna invid dessa salar hafva apterats till badrum, klosetter och enkelrum med dörrar till öfvervakningssalen. I dörrarna till badrummen, klosetterna och korridorerna hafva insatts glas af 10 mm. tjocklek. Till bottenvåningen här upptagits en ny ingång genom uppförande af en yttertrappa och ett enkelrums förändring till förstuga. Ångpannehuset här tillbyggts och en ny varmvattencistern af koppar här anskaffats. Lokala telefoner hafva anordnats. Vadstena hospital och asyl. Bageribyggnaden här omoch tillbyggts för att bereda utrymme för två nya bakugnar af modern konstruktion. Bostadshuset för biträdande läkaren vid mansafdelningen här genomgått en grundlig reparation. Mansafdelningens stora matrum här i sin helhet försetts med golf af viktoriaplattor.

9 3 Växjö hospital. Köksbyggnaden här om- och tillbyggts, hvarigenom störa köket och diskrummet erhållit ökadt utrymme; ett utlämningsrum för mathämtning här tillkommit; genom påbyggnad af den äldre delen af köksbyggnaden hafva behöfliga matsalar erhållit dels för förestånderskorna, dels för manlig och dels för kvinnlig ekonomibetjäning. Kyrksalen bar reparerats. En ekonomiseranläggning här anordnats i ångpannehuset. Västerviks hospital. Kolonibyggnaderna hafva förts under tak, hvarjämte inredningen pabörjats. De för öfverläkaren och sysslomannen afsedda bostadshusen blefvo färdiga och tågna i bruk. Inredjiingen i samtliga paviljonger pågick hela året. Köks- och tvättafdelningarnas förseende med nödiga apparater påbörjades. Kontrakt afslutades angående leverans af bakugnar. Lunds hospital och asyl. Hospitalet. En om- och tillbyggnad af pav. C-kv. vid hospitalet här pabörjats. Den nya tvätthusbyggnaden här under året kommit under tak. Ett expeditionsrum för hushållerskan här anordnats genom delning af ett större bostadsrum. Bron öfver an här reparerats. Spårvägssystemet här utvidgats. Asylen. För torrläggning af källaren till pav. C-kv. här ett dräneringsarbete blifvit utfördt för en kostnad af 2,670 kronor. Apotekslokalen i administrationsbyggnaden här försetts med ledningar för varmt vatten. Vid Hunnerupsgården hafva ladugården och brygghuset ersatts med nya hus. Maltnö asyl. Ett nytt klosettrum här anordnats invid mansafdelningens östra dagrum i ett f.d. sjukrum. En ny stentrappa här uppförts mellan nedre förstugan och våningen 1 tr. upp i kvinnoafdelningen. Köket här försetts med nytt golf af viktoriaplattor. Göteborgs hospital. Paviljongen för sjuka af förstå betalningsklassen fnllbordades och afsyningen af den och ett verkstadshus, ett lik- och obduktionshns samt en portvaktsstuga vid Lillhagens station verkställdes den 6 december Den gamla stallbyggnaden här nedrifvrts och en del af det användbara virket användes i den ofvan nämnda portvaktsstugan. Planeringsarbeten vid boställshusen, kolonivillan för män och paviljongen för sjuka af förstå betalningsklassen hafva fortgått. Vänersborgs hospital och asyl. Uppförandet af ett större svinstall här under året pabörjats. Ett förvaringsrum för rotfrukter här uppförts invid ladugården. Området mellan störa sjukhuskomplexet och älfven här ordnats och utlagts till park. Kristinehamns hospital. En ny smedja af sten här uppförts; den gamla smedjan här apterats till förrådslokaler för sill och dricka. 1 kökskällarens östra sida här anordnats en rymlig och ändamålsenlig mjölkkällare. Svinhuset här tillbyggts och genomgått en grundlig reparation. En gångväg utmed järnvägen till stadens järnvägsstation här anlagts, hvarigenom gångvägen till staden minskats med 600 meter. Säters hospital. Samtliga byggnader med undantag af portvaktsstugan och uthusen blefvo förda under tak; de för öfverläkaren och sysslomannen afsedda bostadshusen blefvo färdiga och tågna i bruk. Administrationsbyggnaden och sjukvårdspaviljongerna II VII, ekonomibyggnaden samt bostadshuset för yttre betjäning blefvo färdigputsade utoch invändigt. Sammanbindningsgångarna blefvo i det närmaste färdiga. På grund af byggnadsentreprenörens iråkade konkurs blefvo samtliga byggnadsarbeten nedlagda den 7 november 1910 och blefvo ej återupptagna under redovisningsåret. Arbeten med värmeledning och ångpanneanläggning, vatten- och afloppsledningar, elektriska ledningar samt väganläggning och planering fortgingo och blefvo till större delen färdiga. Köks- och tvättafdelningarnas förseende med nödiga apparater påbörjades. Kontrakt afslutades angående leverans af bakugnar. Härnösands hospital. Det gamla tvätthuset här omändrats till bostadshus för gift betjäning; i sin förändrade form inrymmer huset 2 lägenheter a 2 rum med kök, 4 a 1 rum med kök samt 3 enkelrum. I nya ekonomihusets källarvåning här anordnats en badafdelning med bastu, karbad och dusch för ekonomipersonalen; i samma källarvåning här en för hospitalets familjer afsedd tvättinrättning anordnats. En matkällare här anordnats i det äldre bostadshuset för betjäning. Piteå hospital och asyl. Nytt snickarverkstadshus här uppförts. Grunder äro lagda till två enfamiljsbus för betj aning. Tio rum för betjäning hafva anordnats å vindarna å D-afdelningarna. Pissoarer med cementbotten och ledningar för vatten och aflopp hafva anordnats i klosettlägenheterna å mansafdelningarnas promenadgårdar. Lastbryggan här reparerats. - Kolgården här flyttats och utvidgats. Nya pumpar af Ludvigsbergs verkstadsaktiebolags tillverkning hafva anskaffats som ersättare för de äldre förbrukade. Angående de kostnader för underhåll och förbättringar af byggnader och gårdar, hvilka bestridts af respektive direktioner, hänvisas till nr 18 bland bifogade tabeller. Medicinalstyrelsen här under år 1910 afslutadt nedan - stående kontrakt om nyanläggningar och väsen tligare reparationer af statens hospital. Med: Kr. 1) Graham Brothers, Stockholm, äng. uppförande af elektrisk hiss vid Härnösands hospital 3,000 2) Elektriska bolaget, Stockholm, äng. uppförande af elektriska hissar vid Säters hospital 10,290 3) Rob. Skoog, äng. väganläggning vid Säters hospital 46,841 4) P. A. Sjögrön, Stockholm, äng. vatten- och afloppsledningar i pav. nr 6 vid Uppsala hospital 3,880 5) Svensson & Strand, Land, äng. nppförande af tvätthus vid Lnnds hospital 89,400 6) John Andcrssons elektr-.tekniska byrås eftertr., Stockholm, äng. åsklcdaranläggning å paviljongen för l:sta klass vid Göteborgs hospital 695 7) Axel Sjögren & C:o, Stockholm, äng. värmeledning vid Västerviks hospital 88,750

10 4 8) Värmeledningsaktiebolaget Color, Stockholm, äng. angpanneanläggning vid Vaslerviks hospital 112,400 9) Aktiebolaget Gas, Vatten och Värme äng. värmelcdning i pav. N:r 6 vid vid Uppsala hospital 8,900 10) Görnn Kärnes elelctrotekniska byra äng. elektrisk belysningsanläggning i par. N:r 6 vid Uppsala hospital 2,380 11) Carl Holmbergs mek. verkstads aktiebolag äng. bakugnar vid Västerviks hospital 12,800 12) Carl Holmbergs mek. verkstads aktiebolag äng. bakugnar vid Säters hospital 12,000 13) Lunds eleklrotekuiska affär äng. elektrisk belysningsanläggning i tvätthnsct vid Lnnds hospital 1,960 14) Grabam Brothers, Stockholm, äng. uppförande af elektriska hissar vid Västerviks hospital 10,650 15) Algot Dahlström, äng. väganläggning vid Västerviks hospital.,. 36,400 16) Vurmeledningsaktiebolaget Calor, äng. tvättapparater vid Lnnds hospital 64,870 17) P. A. Sjögren, äng. dränering af området kring tvätthusct vid Lnuds hospital 1,940 18) Ludvigsbergs verkstads aktiebolag, äng. pnmpanläggning vid Västerviks hospital 13,375 19) Ludvigsbergs verkstads aktiebolag, äng. pnmpanläggning vid Säters hospital 7, Utrymme. Platsantalet här under året ökats på följande sätt: å Göteborgs hospital hafva tillkommit dels 50 platser, 25 för hvartdera könet, för sjuka af förstå klass, dels 12 platser för manliga patienter af allmän klass hos skötare med sjuka i inackordering. Genom ändringar inom östra paviljongen vid Nyköpings hospital här platsantalet ökats med 4 för män och 1 för kvinnor. Vid Stockholms hospital hafva tillkommit 5 platser för kvinnor. Antalet reservplatser vid Vänersborgs hospital och asyl här varit så stort, att den fastställda beläggningssiffran kunnat ökas med 22, 6 för män och 16 för kvinnor. Fördelningen af sjukplatser i de olika anstalterna var vid redovisningsårets slut följande: Antalet expektanter vid årets slut uppgick till 3,064 mot 2,554 vid förra årets slut. Några hospital hafva på grund af mera omfattande byggnadsarbeten ej kunnat hållas till fullo belagda under hela året; detta här gällt Lunds, Nyköpings, Piteå och Uppsala hospital. Andra hospital däremot hafva haft äfven reservplatser belagda, så att medeltalet sjuka öfverstiger det fastställda antalet sjukplatser; detta galler Härnösands, Visby, Vänersborgs och Växjö hospital. Kristinehamns hospital här under året tagit samtliga sina platser i bruk. Genom k. br. den 23 december 1910 här medicinalstyrelsen tilldelats rätt att utan hinder af bestämmelserna i 49 af gällande hospitalsstadga fritt förflytta patienter mellan hospitalet och asylen vid såväl Uppsala som Lunds sinnessjukanstalter. Angående denna fria förflyttningsrätt framhåller öfverläkaren vid Uppsala hospital och asyl att den»kommer att draga med sig en omorganisering af hela anstalten till en enda enhetlig sjukvårdsinrättning, som måste vara skickad att mottaga fall af hvilken natur som helst och som måste sätta vårdbehofvet såsom förnämsta intagrninsrsindikations. Angående afskrifning af kroniska fall för beredande af plats för akuta fall meddelar samme öfverläkare.»för att bereda möjlighet till större omsättning hafva under årets lopp utskrifvits enligt 48 mom. 3, 50 och 51 eller försöksutskrifvits 25 män och 14 kvinnor, af dessa hafva emellertid, då detta skrifves, 7 män och 3 kvinnor åter mast intagas, alltså resp. 28 %, 21,4 %. Att så hög procent återkommit, torde emellertid bero på att härstädes konsekvent intagits de fall, som enligt uppgift varit särskildt svårskötta utom anstalten. Försöksutskrifningar komma emellertid fortfarande att ske, och torde tillfälle till sådana särskildt erbjuda sig på asylen, där bristen på effektiv öfvervakning gjort, att man vid intagningarna hufvudsakligen mast följa expektansordningen och icke konsekvent kunnat utvälja de mest behöfvande. Då i och med 1911 hela anstalten kommer att fungera såsom en, och sorteringen af öfvervakningsfall icke kommer att bindas af den begränsade öfverflyttningsmöjligheten, kan säkerligen omsättningen äfven på asylen icke obetydligt uppdrifvas, detta dock hufvudsakligen på mansafdelningen; kvinnoafdelningens material är äfven på asylen rätt svårt. Att emellertid sätta omsättningssiffrornas uppdrifning såsom ett mål för anstalternas verksamhet utan hänsyn till huru de hemskickade patienterna få det utom anstalten och till de besvärligheter de komma att förorsaka sitt värdfolk torde knappast vara att handla till fromma vare sig. för de sjuka eller för den allmänna hushållningen. Att man emellertid torde böra mera än hittills varit fallet vänja församlingarna vid att skaffa vård åt de sjuka, som de böra äga förutsättningar att vårda, är otvifvelaktigt.» 3. Mathållning och utspisning. För Göteborgs hospitals förstå klass här fastställts den spisordning, som vid 1910 ars slut gällde vid Stockholms hospital. Ny spisordning här fastställts för Härnösands hospital; belåtenheten med densamma är allmän; frukostar och

11 5 kvällsmål äro lika för hvarje vecka, middagsmålen variera under tre veckor i följd. Angående utspisningen vid Stockholms hospital meddelar öfverläkaren:»efter försök med utspisning enligt nya inatsedlar för såväl förstå klass som allmänna klassen, afsedda dels att innehålla så riklig och närande kost, att äfven rätt störa anspråk därigenora blefvo tillfredsställda utan att vare sig extra eller sjukportioner framdeles, utom i ytterata nödfall, behöfde utskrifvas, dels ock att genom den största möjliga omväxling blifva för den sjukes matlast och lekatnliga tillvaro lämpliga, här till medicin alstyrelsen ingått ett förslag till ny utspisning.:!. Förslaget, omfattande fyra veckors omväxling och därjämte utbyte af maträtter, beroende på årstiden, blef af medicinalstyrelsen fastställdt. För förstå klass vid Uppsala hospital här utspisning skett enligt s. k. säsongmatsedlar; denna under några år på försök tilllämpade utspisning blef af medicinalstyrelsen fastställd den 26 oktober 1910; utspisningsstaten upptager för frukost 18 olika rätter; för middag: soppor 40, förrätter 50 och efterrätter 20 olika rätter; kvällsmål variera med 21 rätter; matsedlarna för vintersäsongen uppgå till 90, för sommarsäsongen till 50; medelpriset för dag uppgår till 1 krona 25 öre. Vid Vadstena hospital och asyl här den vid flertalet hospital numera gällande anordningen vid utportionering af bröd vidtagits, så att sådana portioner gjorts»rörliga» d. v. s. utdelningen af bröd här bestämts efter åtgången för hvarje dag; brödaffallet här härigenom afsevärdt minskats. Här nedan meddelas en uppgift å såväl det i utgiftsstaterna fastställda priset å portion för betjäning samt sjuke af förstå och allmän klass som ock leveranspriset å mjölk och nötkött. Uppgift å portionspris enligt utgiftsstat samt leveranspris å mjölk och kött vid statens anstalter för sinnessjuka för år Tjänstemän och betjäning. Af hospitalens tjänstemän hafva under året öfverläkaren vid Härnösands hospital P. G. Wingqvist samt biträdande läkaren vid Göteborgs hospital A. Wingstrand aflidit; den 1 för kvinnlig betjäning 66 - G. 2 för krinnltg betjäning förre den 5 december 1910, den senare den 12 februari 1910 Till innehafvare af den nya öfverläkartjänsten vid Västerviks hospital här utnämnts öfverläkaren vid Piteå hospital och asyl, t. f. medicinalrädet G. B. Stenbeck och till innehafvare af samma tjänst vid.säters hospital t. f. öfverinspektören för sinnessjukvården doktor D. A. Petrén. Då emellertid dessa utnämningar förklarades icke skola verka rubbning i de förordnanden de utnämnde öfverläkarna hade i medicinalstyrelsen, förordnades som t. f. öfverläkare vid Västerviks hospital öfverläkaren vid Nyköpings hospital A. M. Lundgren och vid Säters hospital hospitalsläkaren vid Lunds hospital E. N. G. F. Göransson. Till sysslomän vid nämnda hospital hafva förordnats: vid Västerviks hospital sysslomannen vid Göteborgs hospital P. Håkansson och vid Säters hospital t. f. sysslomannen vid Piteå hospital och asyl S. Wadsten. Omsättningen bland sjukvärdsbetjäningcn här under året varit relativt ringa och några större svårigheter att få lediga tjänster återbesatta hafva icke varit för handen. 1 detta ärende meddelar öfverläkaren vid Uppsala hospital och asyl följande: iskötarpersonalen blir år för år i det hela stabilare, bland sköterskorna är däremot alltjämt omsättningen stor. En stor del af de afflyttade öfvergå till sjukvårdskurserna på lasaretten, mänga i hopp om att kunna återinträda i sinnessjukvården såsom öfversköterskor. En viktig sak är onekligen, att hospitalsväsendet själft lager om hand sin öfversköterskeutbildning och därför träffar anstalter vid planerandet af ett nytt hospital. Hade hospitalsväsendet en utbildningsanstalt för öfversköterskor, skulle de bättre af undersköterskorna kunna lämnas tillfälle att fortsätta sin utbildning, härigenom skulle de kunna kvarhållas inom sinnessjukvården, och dessutom skulle utsikterna till befordran säkert medföra tillströmning af högre kvalificeradt material äfven till underskötersketjänsterna.» T. f. öfverläkaren vid Vänersborgs hospital anför, att omsättning bland sjukvårdsbetjäningen därstädes, särskildt bland sköterskorna, varit ganska afsevärd och anför i ärendet följande:»af skötarne kommer ett 20-tal mestadels bland de bästa att öfverflytta till Säters och Västerviks hospital. Orsaken härtill torde främst vara de bättre utsikterna att vid de nya anstalterna erhålla familjebostad». Angående betjäningen meddelar t. f. öfverläkaren vidare:»för betjäningens föreningslif och förströelser här betjäningskasinot och festsalen ofta upplåtits. Sångföreningen är fortfarande vid god vigör, en mässingsextett här bildats; instrumenten hafva inköpts af anstalten, som äfven bekostar instruktion; friluftsport, särskildt fotboll, omfattas med intresse; dithörande attiralj här inköpts för anstaltsmedel. Populära föreläsningar hafva några gånger under året anordnats.» Angående det vid Nyköpings hospital anordnade samlingsrummet för betjäning meddelar t. f. öfverläkaren, att detta är»en lokal som aldrig användes för det afsedda ändamålet, utan städse, utom då föreläsningar för betjäningen hållas där, står tom.» Enligt medicinalstyrelsehs den 23 december fattade beslut erhåller gift skötare, som medgifvits rätt att kvarstå i tjänsten äfven efter ingånget äktenskap och som ej äger rätt

12 6 till förmån af kontant ersättning för kost, ett s. k. hushdllshidrag, hvars storlek i hvarje anstalta ntgiftsstat bestämmes. F. n. utgår nämnda bidrag med 30 % af betjäningportionens värde. 5. De sjukas sysselsättning och förströelser. A statens anstalter för sinnessjuka hafva under året utförts 909,492 dagsverken; med beräkning af 300 arbetsdagar för året och 7,043 sjuka vårdade per dag (tab. 15) befinnas 41 % af de närvarande patienterna varit sysselsätta med arbete. Vid de olika anstalterna här antalet arbetande patienter, uttryckt i procent, varit följande: Stockholms hospital 30 %, Uppsala hospital 43 %, Uppsala asyl 56 º/., Nyköpings hospital 39 %, Vadstena hospital och asyl 40 %, Växjö hospital 28 K, Växjö hospitals krim.-afd. 37 %, Visby hospital 52 %, Lunds hospital 43 %, Lunds asyl 40 %, Malmö asyl 45 %, Göteborgs hospital 30 º», Vänersborgs hospital och asyl 46 %, Kristinehamns hospital 39 %, Härnösands hospital 48 %i Piteå hospital och asyl 50 %. Vid en del hospital här tillverkning af utredningsartiklar för de nya hospitalen i Säter och Västervik äfven under år 1910 ägt rum. Angående de sjukes sysselsättning vid Piteå hospital och asyl meddelar öfverläkaren, att de arbetandes antal ökats afsevärdt från 40 % under år 1909 till 50 % under redovisningsåret, beroende till en del på att å oroliga afdelningar vårdade kvinnor, hvilka förut suttit sysslolösa, numera sysselsättas med grof stickning eller lumpuppluckring, ett arbete, som visserligen icke gifver någon ekonomisk behållning, men intresserar mycket en stor del, till annat arbete odugliga, och häller dem lugna och vakna. Från Vänersborgs hospital och asyl meddelas, i detta ärende, bland annat; idet störa hospitalsområdet, jordbruket o. s. v. gifver full sysselsättning för så mänga patienter som kunna deltaga i utarbete; som inomhusarbete för männen här anordnats bandväfnad samt drefplockning, ett arbete, som trots sina olägenheter synes oersättligt, då det galler mycket slöa patienter.) De sjukas förströelser hafva varit de för hospitalen vanliga. Vid Härnösands hospital hafva utfärder med ångbåt a Angermanälfven anordnats; vid samma hospital här som t. f. öfverläkaren anför ett värdefullt tillskott i förströelsemedeln under året erhållits genom inköp af ett pianino af medel från Valfrid Enbloms sjukvårdsfond. öfverläkaren vid Piteå hospital och asyl meddelar följande angående de sjukas förströelser:»kaffeservering med dans i festsalen här som vanligt anordnats en gång i månaden. I samband härmed anordnades i mars slädparti. I april uppträdde Piteå samskolas ungdom i festsalen med teaterpjäs, folkdanser, sång och musik. I juli anordnades ångbåtsfärd med kaffe och dopp, dans och lekar i det gröna. Samtliga dessa tillställningar beredde patienterna stor glädje. I februari föreläste fru Dagmar Waldner om»europas oroliga hörn»; i mars gåfvo Lydia Flood och herr Danielsson sago-, vis- och folkmusikafton. Under hösten hafva föreläsningar med ljusbilder hållits af Roji Nordenstreng om»wien, kejsarstaden och kulturhärdem, David Myhrman om»tunis», Max Grenander om»luftskepp och flygmaskiner». Dessutom här en biografförevisning anordnats, hvilken mer än något annat roade patienterna. Den 6 november hölls Gustaf II Adolfs-fest med föredrag af hospitalspredikanten och musik af anstaltens septett.» Från Uppsala hospital och asyl meddelar öfverläkaren följande:»förströelserna ha utgjorts af de s. k. månadsfesterna, som sista lördagen i hvarje månad alltjämt hållits. Under sommaren ha de, då vädret det tillåtit, försiggatt utomhus vid dansbanan. Patienterna roa sig vid dessa tillställningar med dans och trakteras med kaffe och dopp, sommartiden en och annan gång med andra förfriskningar. Dessutom ha två musik- och teaterfester, en på våren och en på hösten, vid hvilka såväl patienter som medlemmar af sjukvårdspersonalen biträdt, samt en kvartettsångafton hållits. Vid dessa ha icke traktering förekommit. Under sommaren företogs en utfärd i båt på Mälaren och på vintern ett slädparti för förstå klassens patienter. Sedan en ny uppsats mässingsinstrument anskaffats, här intresset för mässingsmusiken bland personalen tagit ny fart. För personalen ha anordnats två fester, en i jul- och en i midsommarhelgen.» 6. Religionsöfningar och föreläsningar. I sin berättelse anför predikanten vid Lunds hospital ocn asyl bland annat följande:»i likhet med hvad jag kunnat nämna om i ett par föregående berättelser, här jag hos enskilda personer i Lund äfven detta år samlat in medel till högtidsgudstjänster med körsång för de sjuka. Och hafva under året sex sådana hållits med biträde af»lilla domkyrkokören» från Lund under ledning af domkyrkokantor Sigfr. Holm. Nämligen nyårsdagen, juldagen och trettondagen samt 1 sond. e. tref. som vanlig högmässa med hymner. Den 4 /a och 28 /io åter som högtidlig vesper med antifonier och hymner. Den senare vespern hade sitt värde för oss särskildt som invigningsakt, då vi åter kunde taga vår kyrkosal i bruk efter restaureringen och nymålningen. Det är med uppriktig glädje och uppbyggelse som patienterna taga del i dessa högtidsgudstjänster. Samtalsvis kan man erfara, hur de långt framåt bevara dem bland sina ljusa minnen. Därför ett hjärtligt tack till dem, som offra en gåfva för detta ändamål. Det är inte för mycket sagdt, att det utfyller ett behof för de sinnessjuka, som älska den religiösa, kyrkliga sången, ungefär som sång och musik öfverhufvud äro kära för sjuka människor. Passionspredikningar hafva regelbundet hållits i fastän och varit gemensamma för män och kvinnor. En af dessa var anordnad som passionsvesper, därvid den ofvannämnda kyrkokören sjöng stämningsfulla passionssånger. En eftermiddag i veckan här varit anslagen till underhållning. Vanligen fredagen, eljest onsdagen, om detta varit lämpligare. För männen här jag läst ett tiotal sidor åt gången ur Elsbeth Funchs intressanta, hurtiga och omväxlande»korta bref från en lång resa». Kvinnorna här jag sökt intressera för pastor Fnnches»Resebilder från Sverige», hvilka äro friska och underhållande, skrifna som

13 7 de äro i ett gladt, frimodigt sinne. Lämpliga sånger ur Eggelings sångbok ha sjungits före och efter dessa underhållningar. Under liflig tillslutning här jag på vintern förevisat ljusbilder, dels ur frälsarens lif, beledsagade af några erinrande ord ur evangelierna och till belysning af konstnärens gemyt, dels från svenska kyrkans mission i sagolandet Indien och på det téproducerande Ceylon. Patienterna visade häröfver sin glädje och tacksamhet. De senare ljusbilderna voro lånta,. de förra anstaltens egna, förskaffade genom professor T. Neranders försorg. Två dagar i veckan här anstaltens boksamling varit tillgänglig för utlåning. Onsdagen här varit hospitalets dag, fredagen asylens. Likväl här denna fördelning ej hållits alltför sträng. Den anslagna timmen 1 /a 1 x /a 2 springer i regeln upp till 1 7» å 2 timmar. Boklån bruka hvar gång expedieras till ett antal af 50 a 70, emellanåt 100. En god del häraf faller dock på personalens räkning, hvilken i flera fall synes begagna sig af tillfället att vinna förkofran i allmänbildning. TJtlåningstiden här varit tre veckor. Och då skarp kontroll öfvats, här antalet förkomna och sönderslitna böeker ständigt kunnat minskas. Genom denna konservering och vår tids billigare böeker här biblioteket vunnit i rikhaltighet och omfattning. Bokinköpen hafva gjorts så allsidiga som möjligt. Hnfvudparten faller likväl dels på romanlitteraturen, dels på den religiösa litteraturen. Inom parentes nämndt en ej så ovanlig sammanställning också hos somliga sjuka, som hänvändt sig till biblioteket. Detta här haft nöjet att under året mottaga några mindre, tillfälliga gåfvor. Den sida af predikantens verksamhet, som ej får förglöm mas, då den kräfver både tid och tålamod och grannlagenhet, äro besöken å afdelningarne och hos enskilda sjuka. Denna verksamhetsgren vidgar sig liksom af sig själf, ju förtroligare bekantskapen blir med de sjuka. Predikanten är välkommen och kan bedrifva sin själavård och uppmuntrande inverkan på de sinnessjuka med ungefär lika mycken framgång som ute bland de friska.s Predikanten vid Vänersborgs hospital och asyl meddelar: ^ågon annan undervisning och förströelse här från min sida icke kunnat förekomma, än att jag besökt och talat med patienterna, dels på kallelse och dels okallad, när frågan varit om sådana patienter som jag varit förvissad om, att de icke kunde ha någon skada af, att jag besökt och samtalat med dem. Jag här funnit vid mina besök, att patienterna gärna se att de få besök af predikanten; understundom här jag också märkt, att man kunnat icke blott förströ dem för en stund, utan äfven vara dem till nytta^ Angående sin verksamhet vid Vadstena hospital och asyl anför predikanten därstädes, bland annat följande:»s. k. skolundervisning här under vintermånaderna meddelats af undertecknad åt de patienter, som ansetts kunna däraf taga del. Undervisningen här pågått tvenne aftnar i hvarje vecka, fördelade mellan manliga och kvinnliga afdelningarna. I medeltal hafva därvid närvarit 8 män och 12 kvinnor vid hvartdera tillfället. Undervisningen som anordnats mera som intellektuel! förströelse, här omväxlande bestått i utläggning och samtal öfver valda bibeltexter, föreläsning ur böeker och tidskrifter af både religiöst och annat innehåll samt tankeutbyte öfver åtskilliga andra ämnen, som kunna vara af gagn och intresse. Anmärkas må dock, att den kvinnliga afdelningen icke gärna velat hafva andra än religiösa ämnen vid dessa skolstudier.^ Slutligen meddelar predikanten, vid Växjö hospital:»kyrksalen här under år 1910 genomgått en vidlyftig restauration. Sålunda här altaret erhållit ett prydligt antependium och altartaflan blifvit försedd med ram, hvarjämte predikstolen som förut varit uppställd ofvanför altaret, flyttats till en lömpligare plats. Tillika här en mindre sakristia anordnats å västra sidan, hvarförutom hela salen blifvit nymålad. I sitt sålunda renoverade skick erbjuder salen en synnerligen tilltalande anblick.» 7. Sjukvård. Af samtliga under årets lopp intagna sjuka hafva 83-5 % förut ej vårdats å anstalt (tab. 1). Af intagna, med undantag af från annan anstalt öfverförda samt sinnesslöa och sinnessvaga, hafva 67 % insjuknat i sinnessjukdom för förstå gången (tab. 4) och 29 % hafva genomgått ett eller flera anfall af sinnessjukdom; i 4 % är nämnda förhållande okändt. Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst för de under året tillfrisknade (tab. 9) här, uttryckt i procent, varit följande: Bland samtliga inträffade dödsfall (353) angifvas orsakerna vid 33 % hafva varit tuberkulos och vid 12-5 % akut lunginflammation (tab. 11). Angående fall af våldsam död förtjänar följande att antecknas. Öfverläkaren vid Kristinehamns hospital meddelar:»en sedan den 19 december 1889 intagen kriminalpatient tilltalad för mordbrand men på grund af sinnessjukdom förklarad otillräknelig Anna M. från L., hvilken sedan många år varit så pass förbättrad, att hon haft tilllåtelse att gå fritt ute, fick som vanligt den 10 oktober, sedan hon hjälpt till med diskningen efter kaffedrickningen, kl. 4 e. m. gå ut på sin vanliga spatsertur. Från denna återkom hon emellertid icke och blef förgäfves eftersökt. Den 31 oktober hittades hennes lik, uppflutet i vassen intill hospitalets lastbrygga. Då hon aldrig yttrat några själfmordsafsikter, här man svårt att påstå, att hon själfmant dränkt sig. Hon brukade ofta promenera på bryggan och det är äfven tänkbart att hon genom en olyckshändelse råkat falla i vattnet.i Vid Vänersborgs hospital och asyl här en manlig patient den 12 januari drunknat i älfven; hans kläder funnos hoplagda å stranden, och någon anledning i öfrigt att misstänka själfmord fanns icke. Vid Vadstena hospital och asyl här en manlig patient den 3 augusti antagligen i afsikt att rymma hoppat ut genom förstret i våningen 2 trappor upp; han afled följande dag af skador han i fallet ådragit sig.

14 8 öfverläkaren vid Uppsala hospital och asyl meddelar angående en rymning följande: ijohan Albert B. från G. afvek den 31 oktober genom en fönsterventil midt för två sjukskötares ögon, medan de tillfälligtvis voro sysselsätta med andra patienter. Den ansvarige sjukskötaren korn i samma ögonblick rymningen skedde in i dagrummet och sände omedelbart de två skötarna ut att söka B. Det var emellertid omöjligt att i mörkret (rymningen skedde på kvällen) finna den sjuke, och här han sedermera icke afhörts. Patienten hade ingen själfmordsdrift, men han befann sig i en ständig sterotyp oro som bland annat utmärktes däraf, att han språng rakt fram midt emot alla hinder och hade en tendens att krypa ner i ihåligheter och skrymslen, hvarför det torde vara sannolikt att han på något sätt omkommit under sin planlösa frammarscb.» Från Piteå hospital och asyl meddelas, att en patient med intensiv rymningsdrift lyckades en natt medan de båda nattvakterna för några ögonblick voro sysselsätta med andra oroliga, kroppsligt sjuka patienter, praktisera sig ut genom det med järngaller försedda ventilationsfönstret i afdelningens korridor, hoppade ned från 2:dra våningen och ådrog sig komplicerad fraktur å vänstra underbenets båda beupipor. Läkning skedde utan nämnvärd förkortning eller deformering. En straffånge lyckades den 20 juni medelst dyrk lämna afdelningen och afvika och här sedan ej afhörts. Angående de sedan flera år uppträdande fallen af tyfoidfeber vid Vänersborgs hospital och asyl meddelar t. f. öfverläkaren: statsmedicinska anstalten här anordnat systematiska bakteriologiska undersökningar, hvarjämte energiska desinfektions- och andra åtgärder vidtagits, där möjlighet för smittas öfverföring kunnat misstänkas. Fem fall af sjukdomen hafva under året inträffat alla i afdelning X A, det sista i augusti månad. Alla denna afdelnings patienter hade bakteriologiskt undersökts, hvarvid tyfoidbaciller konstaterades i fseces från patienten G. H. en synnerligen orolig och osnygg patient. Han hade alltsedan hållits sepererad från öfriga sjuka; han här veterligen ej haft tyfiodfeber. Af nämnda sjukdom hafva i öfrigt förekommit fall vid Härnösands hospital (4), Lunds hospital och asyl (5, däraf ett med dödlig utgång) samt Piteå hospital och asyl (1). Vid Kristinehamns hospital uppträdde två fall af scarlatina. Af den i förra årets berättelse omnämnda epidemien af scorbut vid Uppsala hospital och asyl här under året intet fall uppträdt. Vid Vadstena hospital och asyl här förekommit ett fall af nämnda sjukdom. Angående vården af sjuka genom inackordering hos skötarfamiljer meddelar öfverläkaren vid Piteå hospital och asyl följande:»i familjevården hafva samtliga platser städse varit belagda. Endast en patient här för lindrig snuskighet mast fiyttas till kollonivillan kortare tid. Ett kroniskt fall här utskrifvits förbättradt. Detta miniminala ombyte i familjevården beror på dels att konvalescenterna afgjordt föredraga kolonivillan, dels att endast aflupna fullt stillsamma och snygga fall kunna vårdas där, enär minsta buller, störande uppträdande eller brist i snygghet från de sjukas sida framkalla klagomål från de fordrande och kinkiga familjerna, hvilka hittills funnit inackorderingen som ett band och en börda. Kolonivillan, i hvilken patienterna finna sig synnerligen väl, här under största delen af året kunnat hållas fullt belagd.» Antalet kriminalpaticnter (tab. 13) utgjorde vid årets slut 391 (337 män, 54 kvinnor), d. v. s. 5 % af samtliga närvarande. A de olika anstalterna förhåller sig antalet kriminalpatienter till hela antalet vid årets slut närvarande på följande sätt: Göteborgs hospital 5 0 %, Härnösands hos pital 5-8 %; Kristinehamns hospital 2 - G ji, Lunds hospital 4-2 %, Lunds asyl 3-1 %, Malmö asyl 56 %, Nyköpings hospital 7-9 %, Piteå hospital och asyl 3 - l %, Stockholms hospital 5-6 %, Uppsala hospital 8-3 %, Uppsala asyl 3-6 %, Vadstena hospital och asyl 35 %, Visby hospital 8-8 %, Vänersborgs hospital och asyl 2-9 % samt Växjö hospital med Korsbergakolonien (kriminalafdelningen icke inberäknad) 2-4 %. Under året hafva 22 för brott tilltalade personer blifvit för observation och undersökning af medicinalstyrelsen inremitterade till statshospital; af dessa 22 personer hade af de betygsgifvande läkarna 13 förklarats i saknad af förståndets bruk, 5 i saknad af förståndets fulla bruk samt 4 tillräkneliga. Af de afgifna utlåtandena återfinnes ett antal som bilaga 2 till denna berättelse. Antalet underhållsdagar (tab. 15) för de under året å statsanstalterna vårdade uppgick till 2,608,677, af hvilka för l:a klass 1-7 % för 2:a klass 9-5 %, och för 3:e klass 80-G %, utan afgift 5-2 % och å landsting^ resp. städs stat 3-1 %. Totalkostnaden för sjukvården här nppgått till 4,025,364 kronor 20 öre (tab. 15); medelkostnaden per sjukplats för år här varit 563 kronor 20 öre. Kostnaden här varit störst vid Stockholms hospital med 894 kronor 29 öre, minst vid Vadstena hospital och asyl med 470 kronor 70 öre. Medelkostnaden för hvarje sjuk för dag här utgjort 1 krona 54 öre. Medelkostnaden af statsmedel per år och sjuk här utgjort 374 kronor. Angående hospitalens ekonomiska förvaltning här kontrollanten Helge Burman i sin årsredogörelse anfört, bland annat, följande:»ett önskemål, som framkommit i samband med af mig företagna inventeringar, är en förändring af tiden för inventarieredovisningens afgifvande. Enligt nu gällande föreskrifter skall denna redovisning afgifvas med 4:dekvartalets räkenskapsredovisning och utgöras af en fullständig förteckning öfver anstaltens inventarier vid årsskiftet. Arbetet med upprättandet af denna förteckning och därmed förenade inventeringar kräfver en tid af en å två månader vid de större anstalterna, hvarvid alla förråder å vindar och källare genomgås. Dessa förrådslokaler äro ofta icke försedda med belysning, hvarför arbetet måste afbrytas vid mörkreta inbrott, samt äro ofta så kalla, att uppehållet på desamma är förenadt med störa obehag. Det vore därför önskvärdt, om dessa inventeringar för lades till den ljusa och värma årstiden, samt att redovisningen i följd häraf finge afgifvas med 2:a kvartalets räkenskapsredovisning i stället för med 4:de kvartalets. Då in-

15 9 ventarieraa icke upptagas till något värde i räkenskapen, torde någon olägenhet af en dylik förändring icke uppstå. Beträffande kontrollen öfver mottagna kolleveranser äfvensom öfver kolförbrukningen här denna visat sig föga effektiv vid de anstalter, där särskilda anordningar med kolvågar o. d. i och för denna kontroll icke finnas. I regel inlägges ett nyinköpt kolparti i kolgården tillsammans med återstoden af föregående parti. Följden häraf blir, att man ej vet, när ett visst inköpt parti förbrukats. Visste man detta, vore lätt att kontrollera, att den bokförda kolförbrukningen vore öfverensstämmande med den verkliga. Det vore därför önskvärdt, att de i kolgårdarna inlagda olika kolpartierna afskildes från hvarandra genom bastmattor e. d., och att om möjligt så anordnades, att man först förbrnkade det gamla kolpartiet, innan det nyinköpta toges i bruk. Rörande de förändringar af själfva räkenskapen och dess redovisande, om hvilka jag namn de i min berättelse öfver 1909 ars verksamhet, så här förslag härom af mig till Kungl. styrelsen afgifvits. Förslaget går ut på dels att åstadkomma säkrare kontroll och större öfverskådlighet dels att underlätta och jämnare fördela arbetet på hospitalskontoren. Beträffande tiden för redovisningens aflifvande här föreslagits, att de nuvarande kvartalsredovisningarna uppdelas så, att kassamedlen redovisas månadsvis och all annan redovisning halfårsvis. De med förslaget bifogade blanketterna äro afsedda att kunna användas af samtliga anstalter. Hittills här detta ej varit fallet, utan här hvarje anstalt låtit trycka blanketter enbart för sig. De med förslaget bifogade blankettformulären afse visserligen endast själfva redovisningen, men då vid anstalterna dessutom användas en hel del blanketter, hvilka afse ett och samma ändamål, ehuru de äro hvarandra ganska olika vid de skilda anstalterna, vore önskvärdt, att likformighet genomfördes äfven beträffande dessa blanketter^ Nedan meddelas en öfversikt angående de den 31 december 1910 vid statahospitalen befintliga sinnessjuka med fördelning efter hemort. Öfversikt öfver de å statens anstalter för sinnessjuka den 31 december 1910 befintliga med fördelning efter hemort.

16 10 Här nedan lämnas en jämförande öfversikt öfver kostnaden vid statens anstalter för en del af de huf vudrubriker, som upptagas i tab. n:r 17. Hvad i öfrigt angår _ sjukvården och därmed sammanhängande frågor å rikets anstalter för sinnessjuka hänvisas till tab Angående holonien i Korsberga här öfverläkaren Lindell meddelat följande: Öfversikt öfver kostnaden för år och sängplats vid statens hospital för aflöning, utspisning, kläder, eldning, medicin och tvätt under år Af de till hospitalet återflyttade, som samtliga af skilda anledningar visat sig olämpliga för familjevård, voro 3 män, som hitflyttats från andra hospital i och för anbringande i familjevård. De vid årets slut befintliga voro att hänföra till följande sjukdomsformer: De vid 1910 ars utgång i familjevården närvarande voro fördelade sålunda: Äfven under 1910 här en familjevårdspatient, kunnig i skrädderiyrket, bibehållits såsom biträde i centralhemmet, men verkstadsrum måste för honom förhyras i centralhemmets närhet, också en följd af det otillräckliga utrymmet i det nuvarande centralhemmet. Sedan oktober här äfven en kvinnlig patient en sömmerska från Växjö, som efter utflyttningen ej kunde finna trefnad i de nya förhållandena biträdt inom hemmet med sömnadsarbete för koloniena räkning. Såsom flitpenningar utgå som förut 5 öre per arbetsdag samt till biträden å centralhemmet 10 öre. Omsättningen inom centralhemmet framgår af följande tabell: Tre nya vårdarhem (för män) hafva under året tillkommit och fem hem (likaledes för män) upphört: 1 på grund af vårdarens afflyttning från orten, 1 emedan värdinnan aflidit och 3 såsom olämpliga för familjevård. Två hem ett för manliga och ett för kvinnliga patienter voro vid årets slut icke belagda. Vårdarna i ofvannämnda 42 hem tillhörde följande kategorier: hemmansägare 26, arrendatorer 5, torpare 3, handtverkare 4, landthandlande 1, arbetare 3. Af patienterna hafva 69,2 % af männen och 54,2 % af kvinnorna eller sammanlagdt 63,5 % af samtliga under året vårdade kunnat sysselsättas såsom framgår af följande sammanställning:

17 11 Af förenämnda i centralhemmet vårdade voro 43 män och 12 kvinnor. Högsta antalet samtidigt vårdade af båda könen bar varit 12; maximiantalet samtidigt intagna män hafva varit 9 och af kvinnor 4. Medan sålunda antalet kvinnliga centralhemsplatserna fortfarande visat sig tillräckligt, här ntrymmet för män visat sig till den grad otillräckligt att allvarliga olägenheter flera gånger uppstått. Fjorton patienter (11 män, 3 kvinnor) hafva direkt förflyttats från ett hem till ett annat lämpligare. Allmänna hälsotillståndet här varit ganska godt. Provinsialläkaren här 2 gånger under mellantiden mellan öfverläkarens besök behöft tillkallas. Två patienter hafva införts till Hvetlanda sjukstuga för kirurgisk behandling. Dödsfallen hafva orsakats af: 1 hjärtfel, 1 peritonitis och 1 pneumonia acuta. Åtta patienter hafva bortgått, men alla inom kort, växlande från 2 timmar till högst 1V» dygn återförts eller själfmant återkommit. I de flesta fallen här dock icke verkligt begär att rymma förelegat utan bortovaron tillkommit under bristfällig. tillsyn och patientens oförmåga att själf hitta hem. Vårdarafgifterna, som för två biträden inom centralhemmet utgått med en till 70 öre per dag förhöjd afgift och för de två andra biträdena med 50 öre, hafva i öfrigt växlat mellan 60 och 85 öre och utgingo vid årets slut sålunda: 8 patienter (Tomtebo) & 50 öre, 20 patienter a 60 öre, 19 patienter å 65 öre, 22 patienter k 70 öre, 17 patienter å 75 öre, 9 patienter å 80 öre och 16 patienter ä 85 öre. Vårdarafgifternas storlek utgjorde således vid årets utgång i medeltal 69-3 öre mot 70-8 under år Antalet underhållsdagar för patienter i familjevård i Korsberga uppgick till 40,998; medeltalet vårdade per dag Under 1909 voro motsvarande siffror 37,417 och Utgifternas fördelning på respektive anslagstitlar framgår af följande sammanställning: Motsvarande siffror uppgingo för år 1909 till 1-03 kr. och 377,70 kr. Området kring Tomtebo här under året blifvit fullständigt kringgärdadt, mot landsvägen med stenmur med inkörsport af järn, mot öfriga sidor med trästaket. Behofvet af ökadt utrymme här i olika riktningar varit mycket kännbart, och utvidgning af centralhemmet är nödvändig, för så vidt icke den hittills lyckliga utvecklingen skall hämmas. Generaldirektör Linroth utsåg också vid sin inspektion 1910 plats för en ny byggnad afsedd för manliga sjuka och betjäning, badafdelning för kolonien f. n. i ett uthus och otillräcklig för behofvet verkstadsrum o. s. v.» Äfven under år 1910 här öfverläkaren Lindell jämlikt medicinalstyrelsens förordnande utöfvat tillsyn jämväl öfver i enskilda hem inom Korsberga socken befintliga, Korsberga kolonien ej tillhörande sinnessjuka. b) Landstingens och de större städernas upptagningsanstalter. I de denna berättelse åtföljande tabellariska öfversikterna ingår från och med innevarande år redogörelse för sjukvården äfven vid vissa mera själfständiga, landsting resp. större städer tillhörande upptagningsanstalter; som sådana räknas f. n. sjukhuset vid Långbro samt upptagningsanstalterna vid Ulfsunda och i Nyköping samt i Falkenberg. Med anledning häraf meddelas till en början en kort redogörelse angående dessa upptagningsanstalters uppkomst. Sjukhuset vid Långbro, Stockholms städs anstalt, togs i bruk i december Sjukhuset, som kan bereda plats för 640 sjuka, utgöres aftvå störa sjukhuskomplex i tre våningar samt administrations-, ekonomi- och bostadshus. Sjukhuset är afsedt för vård af såväl akuta fall, i upptagningsafdelningen, som kroniska fall, å asylafdelningen. Angående sjukhusets inredning och verksamhet under år 1910 meddelar öfverläkaren doktor O. Kinberg, bland annat, följande: ^huru äfven å snyggningslokaler för oroliga patienter användas tvättfat af porslin, här under året intet dylikt tvättfat genom patienternas åverkan sönderslagits. Däremot här det visat sig nödvändigt att å de oroliga afdelningarna utbyta kedjeventilerna mot fasta ventiler placerade under tvättfaten. Vattenklosettsystemet här, frånsedt svårigheten att förhindra patienterna att i klosetterna nedstoppa näsdukar, skjortor o. d., hvarigenom afloppsrören tillstoppats, fungeradt synnerligen väl. Den nämnda olägenheten framträdde mest i början af sjukhusets verksamhet, innan den till stor del ovana sjukvårdspersonalen lärt sig konsekvent genomföra öfvervakningen af de sjuka, och här under den senare delen af året knappast förekommit. Någon gröfre åverkan å klosetterna här icke förekommit, endast en och annan pådragningskedja här afslitits. Luften i klosettlokalerna här nästan utan undantag varit fri från dålig lukt. För l:sta kl. patienter, funktionärer och betjäning tilllämpas den af hälsovårdsnämnden, för stadens sjukvårdsinrättningar, fastställda spisordningen. (Utarbetad af med. d:r E. O. Hnltgren). För patienter af allmän klass tillämpas Piteå hospitals spisordning med några förändringar. Patienterna äro i allmänhet belåtna med såväl kostens kvantitet som kvalitet. Emellertid är en förändring af frukostarna till något större omväxling önskvärd (frukosten består f. n. af sill, välling, smör och bröd alla dagar). Frånvaron af måltidsdricka här gifvit anledning till allmänt missnöje särskildt bland de arbetande manliga patienterna.

18 12 Liksom å statshospitalen här det visat sig svårt att erhålla tillräckliga läkarkrafter. Sålunda fanns vid tidpunkten för sjukhusets öppnande den 6 december 1909 till den 23 februari, under hvilken tid icke mindre än 292 patienter å ajukbuset intogos, endast en subalternläkare. Under året hafva vid sjukhuset anställts 1 biträdande öfverläkare, 1 biträdande läkare och 2 underläkare. De 3 sistnftmnda hade vid tjänstens tillträdande aldrig tjänstgjort å sinnessjukhus och hade ej heller på annat sätt haft tillfälle förvärfva någon speciell erfarenhet rörande sinnessjukdomarna och deras behandling, ett förhållande som icke saknat olägenheter isynnerhet i betraktande däraf, att en mycket stor del af den lägre sjukvårdspersonalen vid tillträdandet af sina tjänster saknade all erfarenhet rörande sinnessjukvård. Då beläggningen af sjukhuset försiggått i ett vida mer forceradt tempo än på någon annan likartad sjukvårdsinrättning i vårt land (från den 6 december 1909 till den 30 december 1910 här intagits 837 patienter) här med hänsyn till nyssberörda förhållanden läkarnas arbetsförmåga och arbetsvillighet ställts på härda prof, hvilka emellertid väl beståtts. Sjukvårdspersonal här utan större svårighet kunnat erhållas i tillräcklig mängd, om ock kvaliteten ej alltid varit den bästa. Å alla afdelningar utom två här sjukvården föreståtts af skolade öfversköterskor till ett antal af 20. På oroliga och halforoliga afdelningar samt å förstå klass afdelningen för män här personalen dessutom utgjorts af vårdare och undersköterskor. Antalet vårdare här utgjort högst 25, af hvilka 3 a 4 haft tillsyn öfver patienter som sysselsatts med utarbete (vedsågning, transport af tvätt och mat, jordarbeten etc.). På alla lugna mansafdelningar här sjukvården bestridts uteslutande af kvinnlig personal. Relationen mellan antalet lägre sjukvårdspersonal och antalet patienter här varierat mellan 1:3,3 och 1: 8,25 alltefter de å resp. afdelningar vårdade patienternas art. Tre fall af suicidium hafva under året förekommit, samtliga möjliggjorda därigenom att den till en stor del ovana sjukvårdspersonalen underlåtit att med tillräcklig noggrannhet följa gifna föreskritter rörande de sjukas öfvervakning. Försök till suicidium hafva förekommit i åtskilliga fall. Allvarliga våldshandlingar från opålitliga patienters sida gentemot personal eller patienter hafva icke förekommit. En epidemi af difteri med 5 fall bland de intagna patienterna ocb 3 fall bland betjäningen här under året uppträdt; intet dödsfall af denna sjukdom^ Upptagningsanstalten vid Ulfsunda. Genom nådigt bref den 8 april 1906 här Stockholms läns landsting lämnats tillstånd att för tillfällig vård af sinnessjuka inrätta en upptagningsanstalt å Ulfsunda för högst 27 sinnessjuka; anstaltens angelägenheter skola handhafvas af en direktion sammansatt och utsedd i den ordning, som lasarettsstadgan bestämmer; sjukvården ombesörjes af en utaf direktionen, af medicinalstyrelsen kompetent och lämplig förklarad legitim merad läkare, hvilken minst hvarannan dag och oftare, då så anses nödigt, skall besöka anstalten. Till läkare är antagen öfverläkaren vid Stockholms städs allmänna försörjningsinrättnings afdelning för sinnessjuka I. Bystedt. Upptagningsanstalten i Nylcöping. Genom nådigt bref den 28 november 1902 här Södermanlands läns landsting lämnats tillstånd att för tillfällig vård af sinnessjuka å länslasarettets i Nyköping tomt anordna en upptagningsanstalt för 20 patienter; i tillämpliga delar och särskildt i fråga om sammansättningen af anstaltens direktion galler nåd. lasarettsstadgan, dock äger direktionen antaga läkare vid anstalten. Anstalten, som står under särskild direktion, här gemensam ekonomi med lasarettet. Till Jakare är antagen l:ste stadsläkaren K. E. Palmi. Upptagningsanstalten i Falkenberg. Genom nådigt bref den 25 aug här Hallands läns landsting lämnats tillstånd att för tillfällig vård af sinnessjuka vid sjukstugan i Falkenberg inrätta en anstalt med plats för 20 patienter; genom nådigt bref den 29 augusti 1904 här platsantalet höjts till 22. Anstalten är förenad med Falkenbergs sjukstuga och står under vård af dess läkare, med. lie. P. Aberg. Genom nåd. bref den 4 juli 1910 här Kalmar läns norra och södra landsting meddelats tillstånd att å Västerviks hospitals område uppföra en upptagningsanstalt i form af en starkt byggd paviljong för 30 sinnessjuka män på enahanda villkor, som gälla för öfriga länsanstalter å hospitalsområden. Beträffande verksamheten vid öfriga i tabellerna icke förekommande upptagningsanstalter för sinnessjuka, hänvisas till öfversikt å sid. 13. c) Enskilda anstalter. Den under år 1909 godkända enskilda anstalten Solliden här under året upphört med sin verksamhet. Angående de enskilda anstalternas verksamhet hänvisas till följande öfversikt öfver omsättningen af sinnessjuka m. m. Öfversikt för år 1910 öfver antalet platser samt intagna, afförda och den 31 dec närvarande vid enskilda anstalter för sinnessjuka. Af de såsom oförbättrade afförda äro 12 öfverförda till annan anstalt för sinnessjuka.

19 Öfversikt öfver antalet intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme å landstingens och de största städernas upptagningsanstalter för sinnessjuka år

20 14 Öfversikt för år 1910 öfver af provinsial- och extra provinsialläkare besökta sinnessjuka och idioter med hänsyn till deras antal, beskaffenheten af deras vård och deras behof af anstaltsvård. III. Antalet sinnessjuka och idioter inom riket. I tab. n:r 20 meddelas ett sammandrag af de uppgifter, hvilka det enligt 69 gällande nådiga stadga angående sinnessjuka åligger kyrkoherde samt kommunal- och hälsovårdsnämnd att till vederbörande tjänsteläkare afgifva. Här invid meddelas en öfversikt öfver resultaten af tjänsteläkarnes besök hos sinnessjuka och idioter. Angående de antecknade fallen af vanvård var en idiot på grund af osnygghet och våldsamhet inhyst i en oeldad afbalkning af ett svinhus; en manlig idiot satt naken i en träsoffa i köket fastbunden med en järnkedja om foten. Tre sinnessjuka voro fastbundna vid väggen med snöre, rem eller järnkedja. Kostnaden för vederbörande läkares resor för dessa besök hos sinnessjuka och idioter här uppgått till 28,339 kronor 81 öre. Skyddsföreningen för sinnessjuka. Under år 1910 här skyddsföreningen öfverlämnat till öfverläkarna vid statens anstalter för sinnessjuka tillhopa 1,695 kronor, hvaraf 300 kronor till Lunds hospital och asyl, 250 kronor till Vadstena hospital och asyl, samma belopp till Kristinehamns hospital, 200 kronor till Växjö hospital samt lägre belopp, minst 25 kronor, till öfriga anstalter. Därjämte hafva till fyra sinnessjuka gifvits sammanlagdt 475 kronor, hvadan sålunda hela understödsbeloppet uppgår till 2,170 kronor. Till bestridande af dessa utgifter här föreningen haft att tillgå årsafgifter af 147 ledamöter, och räntan af förut befintligt kapital, som ökats till 43,002 kronor 21 öre från 42,869 kronor 49 öre. Stockholm den 23 december Underdånigst KLAS LINROTH. HERM. PETERSSON. RICHARD STENBECK. E. SEDERHOLM. A. E. Bastman.