OBJEKTNR: VÄG 958 KULLAVIKSVÄGEN, KORSNING MED KYVIKSVÄGEN, KUNGSBACKA KOMMUN FÖRSTUDIE FÖRSLAGSHANDLING

Transkript

1 OBJEKTNR: VÄG 958 KULLAVIKSVÄGEN, KORSNING MED KYVIKSVÄGEN, KUNGSBACKA KOMMUN FÖRSTUDIE FÖRSLAGSHANDLING

2 Medverkande vid upprättande av Vägverket Region Väst Lokalkontor i Göteborg Box Göteborg Tel: Emma Stemme projektledare, vägbyggnadsavdelningen Kungsbacka kommun Gatukontoret Kungsbacka Tel: Lars Björkman trafikchef GF Konsult AB Box Göteborg Tel: Ebbe Spjuth Sören Gustafsson Sara Svensson uppdragsansvarig trafik m m, rapportansvarig natur, kultur m m M:\Uppdrag\Kungsbacka\Kullaviksvägen\184123\vt\Utredningar\\ doc

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND Problemet Avgränsningar och syfte 1 2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PROBLEMANALYS Vägsystem vägfunktion Trafikmängder framkomlighet Kollektivtrafik Trafiksäkerhet Transporter av farligt gods Miljö Markanvändning Byggnadstekniska förutsättningar 6 3 TÄNKBARA ÅTGÄRDER, DERAS EFFEKTER OCH 7 KONSEKVENSER 3.1 Allmänt Nollalternativet Andra lösningar än vägåtgärder Trafikregleringar Ombyggnad av befintlig korsning Nya vägsträckningar 9 4 UTVÄRDERING 9 5 SAMRÅD 9 6 FÖRSLAG TILL BESLUT OCH FORTSATT ARBETE 10 M:\Uppdrag\Kungsbacka\Kullaviksvägen\184123\vt\Utredningar\\ doc

4 1 BAKGRUND 1.1 Problemet Den nuvarande utformningen med väg 958 Kullaviksvägen som genomgående väg medför begränsad framkomlighet för trafik från Kyviksvägen som skall svänga österut mot Kullaviks centrum. Linjeföringen i väg 958 medför högre hastighet än den skyltade vilket innebär ökade olycksrisker. Den ökande omfattningen av barn som skjutsas med bil till skolan på morgonen har medfört att trafiken på Kyviksvägen ökat med längre väntetider för denna trafik för utfart mot väg 958 Närheten till skolan medför att många barn nyttjar GC-vägen längs väg 958 och i övrigt rör sig i anslutning till vägarna. 1.2 Avgränsningar och syfte n omfattar korsningen mellan väg 958 Kullaviksvägen och Kyviksvägen som är enskild väg, se figur 1. Syftet med projektet är att uppnå förbättrad trafiksäkerhet samt framkomlighet för trafikanter från Kyviksvägen. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Vägsystem - vägfunktion Väg 958/Kullaviksvägen förbinder västra Kullavik med väg 158. Kyviksvägen som är en enskild väg, har lokal funktion och är tillfart till Kyviksområdet. På Kullaviksvägen är hastigheten begränsad till 50 km/h. Under vardagar är hastigheten begränsad till 30 km/h genom korsningen och på kortare sträcka öster och väster om korsningen. På Kyviksvägen är fysiska åtgärder vidtagna för att hastigheten ska vara låg, men på väg 958/ Kullaviksvägen medger vägens geometri högre hastigheter. 2.2 Trafikmängder - framkomlighet Kyviksvägen fordon/dygn år 2001, väg 958 Kullaviksvägen fordon/dygn i väster och fordon/dygn öster om centrum. Det finns problem med framkomligheten i korsningen på morgonen för trafik från Kyviksvägen. -1-

5 Figur 1 Orienteringskarta/ avgränsning av förstudien -2-

6 2.3 Kollektivtrafik Väg 958/ Kullaviksvägen trafikeras av Västrafiks BLÅ EXPRESS, med 34 dubbelturer per vardagsdygn. Någon busshållplats finns inte inom förstudieområdet. Skolbussar stannar inne på skolområdet. 2.4 Trafiksäkerhet I aktuell korsning har det inträffat 3 polisrapporterade trafikolyckor mellan år1996 och Oskyddade trafikanter var inblandade i två av olyckorna och en av dessa olyckor innebar svår personskada. 2.5 Transporter av farligt gods Transporter av farligt gods genom korsningen bedöms vara få. 2.6 Miljö Naturmiljö Det aktuella området består till största delen av vägar och GC-vägar vid den befintliga korsningen mellan Kullaviksvägen och Kyviksvägen. Den naturmark som finns i området inskränker sig till Kyviksbäcken med omgivande träd, välansade gräsytor, vägrenar med gräsbevuxna diken och enstaka träd samt lite trädgårdsmark och lövskog. I vägrenarna längs Kullaviksvägen växer olika arter som t ex maskros, kirskål, brännässla och hundkäx, medan Kyviksvägen kantas av klippta gräsytor med enstaka yngre lövträd. Även GC-vägen kantas i nordost av klippta gräsytor med enstaka planterade lövträd. Nordväst om korsningen rinner Kyviksbäcken, vilket är kulverterad mellan korsningen och Kullaviks skolväg (ca 550 m). Bäcken omges av lövträd, bl a asp, klibbal och olika videarter. Söder om korsningen ligger en tomt (fastigheten Kyvik 2:53) som ansluter till en delvis ekbevuxen höjd med en del hällmark. Närmast vägen utgörs tomten av gräsmattor, en ung cypresshäck och enstaka äldre lövträd. Den gränsar i väster till ett relativt fuktigt lövskogsbestånd med bl a, sälg, asp, klibbal och ek. Öster om tomten ligger höjden i direkt anslutning till vägen. I Kyviksbäcken finns en del fisk, vid elfisken utförda ca 200 m från bäckens mynning fångades år 1994 öring, storspigg, skrubbskädda och ål, medan år 2000 fångades endast öring. Bäcken har bedömts kunna fungera som en öringlokal fram till kulverten vid aktuell korsning. Kulverten utgör ett definitivt vandringshinder för öring (Länsstyrelsen 1994a, Kungsbacka kommun 1998, Fiskeriverket 2002). -3-

7 Höjden söder om aktuell korsning utpekas som ett ädellövskogsområde med botaniska värden (Kungsbacka kommun 1993, Länsstyrelsen, 1996). I övrigt finns det aktuella området inte omnämnt i ovan nämnda naturvårdsunderlag eller i annat befintligt material, bl a Länsstyrelsen (1977, 1988a, 1990, 1994b, 2002), Göteborgsregionens kommunalförbud (1988) och Skogsstyrelsen (2002). Naturvärdesbedömning Området utgörs till största delen av hårdgjorda ytor och den naturmark som finns i området är kraftigt påverkad av befintliga vägar, GC-vägar och parkeringar. Kyviksbäcken är påverkad av kulvertering m m, men hyser nedströms aktuellt område havsöring och har därmed en del lokala naturvärden (kategori D enligt bilaga 1). Även lövskogen söder om vägen har vissa lokala naturvärden (kategori D). I övrigt bedöms naturmarken inte innehålla några specifika naturvärden utöver de värden som vardagsnaturen i sig representerar (kategori E, bilaga 1). Kulturmiljö Aktuellt område hyser inga kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Inom det berörda området finns inga kända fornlämningar enligt länsstyrelsens fornlämningsregister. Området finns inte omnämnt i befintligt kulturvårdsunderlag, bl a Länsstyrelsen (1988b, 1994b), Kungsbacka kommun (1987) och Riksantikvarieämbetet (1990). Rekreation Det aktuella området har inga direkta rekreationsvärden, förutom i form av de GC-vägar som finns. Naturresurser De naturresurser som behandlas här är främst sådana som kan bedömas som miljö- och bevarandeintressen enligt 3, 4 och 7 kap miljöbalken (MB). Tredje kapitlet omfattar grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden, fjärde kapitlet särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i vissa områden av landet samt sjunde kapitlet handlar om skydd av naturområden. Området ligger inom en kustzon som i sin helhet är av riksintresse och som omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB. I området gäller 4 kap 1, 2 och 4 MB. Enligt MB 4:1 får exploateringsföretag inte -4-

8 komma till stånd som påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör dock inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Kyviksbäcken kan betraktas som ett ekologiskt särskilt känsligt område enligt 3 kap 3 MB p g a av sin förekomst av havsöring. Markföroreningar Den befintliga GC-vägen som går utmed nordvästra sidan av Kullaviksvägen är belägen på före detta Säröbanans banvall. Det finns risk för att det kan finnas föroreningar i banvallen. Trafikbuller Några fastigheter med bullerstörningar från vägtrafiken bedöms inte finnas inom utredningsområdet. Vibrationer Vibrationer som medför störning bedöms inte förekomma. Luftföroreningar/miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap 1 miljöbalken får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Miljökvalitetsnormer finns hittills framtagna för kvävedioxid, svaveldioxid, bly samt partiklar i utomhusluft och redovisas i förordningen om miljökvalitetsnormer (SFS 2001:527). Samtliga miljökvalitetsnormer bedöms klaras med god marginal inom aktuellt utredningsområde. Barriäreffekter Hastigheterna är relativt låga på de aktuella vägarna. GC-vägar finns utbyggda. Därför bedöms barriäreffekterna som små för de oskyddade trafikanterna. För trafik från Kyviksvägen så innebär trafiken på Kullaviksvägen en viss barriär på morgonen då trafiken är tät. -5-

9 2.7 Markanvändning Korsningen ingår i gällande detaljplan. I detaljplanen redovisas väg 958 som huvudgata och Kyviksvägen som lokalgata. I planen föreslås en breddning av väg 958 för att inrymma mittrefuger på ömse sidor om Kyviksvägen och separat fält för vänstersvängande i väg 958. Denna utformning avsåg i första hand att tillgodose god framkomlighet i väg 958. Figur 2 Utdrag ur gällande detaljplaner 2.8 Byggnadstekniska förutsättningar Förutsättningarna bedöms som normala. -6-

10 3 TÄNKBARA ÅTGÄRDER, DERAS EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 3.1 Allmänt Fem principiellt olika typer av åtgärder kan vara tänkbara, nämligen: - Nollalternativet - annan lösning än vägåtgärd - trafikregleringar - ombyggnad av befintlig korsning - utbyggnad i ny vägsträckning 3.2 Nollalternativet Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs. Detta medför att nuvarande problem med framkomlighet och trafiksäkerhet ökar med växande trafikmängder. 3.3 Andra lösningar än vägåtgärder Andra lösningar än vägåtgärder kan vara att förbättra och förstärka kollektivtrafiken. Att flytta över resande till kollektivtrafik kräver stora investeringar utanför denna förstudies utredningsområde och frågan om att öka andelen kollektivtrafikresenärer från denna del av Stor-Göteborg utreds för närvarande i andra instanser. 3.4 Trafikregleringar Tillåten hastighet genom korsningen är redan idag 30 km/h, men för att säkerställa detta erfordras fysiska åtgärder i korsningen, typ farthinder eller cirkulationsplats. 3.5 Ombyggnad av befintlig korsning Aktuell korsning byggs om från dagens utseende till en cirkulationsplats. Möjlig utformning på cirkulationsplatsen redovisas i skissförslag figur 3 på sidan 12. Ombyggnad av korsningen till cirkulationsplats medför att trafiksäkerheten förbättras. Detsamma gäller för säkerheten vid transporter av farligt gods. Framkomligheten bedöms försämras något på Kullaviksvägen, men höjs för trafiken på de Kyviksvägen. För det berörda området finns gällande detaljplaner. En ombyggnad till cirkulationsplats ryms inte inom gällande detaljplan, varför en ändring av planen i erforderlig omfattning förutsätts. -7-

11 Följande gällande detaljplaner berörs: - Detaljplan, Sp 147 för Kyvik 2;97 m fl antagen Byggnadsplan S79 för Kullaviksområdet omfattande mellersta delen, antagen Utdrag ur gällande detaljplaner redovisas på sidan 7. Naturmiljö En utbyggnad av en cirkulationsplats och förflyttning av GC-vägen i aktuellt område innebär att en del av befintliga gräsmattor och vägrenar försvinner och ersätts av hårdgjorda ytor. Vidare kommer ett fåtal träd att tas bort nordväst om korsningen samt i anslutning till Kyviksbäcken. Ingrepp i och kring Kyviksbäcken bör begränsas. Utbyggnaden kommer även innebära ett ingrepp på tomten söder om korsningen, dvs enstaka träd samt delar av gräsmattan och cypresshäcken försvinner. Däremot bedöms inte lövskogen väster om tomten påverkas. Ingreppen i naturmarken bedöms som små. Kulturmiljö Utbyggnaden av en cirkulationsplats sker i stort sett inom det vägområde där den befintliga korsningen finns. Området är därmed redan påverkat och utbyggnaden torde inte påverka några kulturhistoriska värden. Rekreation Utbyggnaden kommer inte att påverka några rekreationsvärden. Naturresurser En utbyggnad kommer att påverka Kyviksbäcken i viss mån, men det förekommer ingen havsöring i det område som berörs, varför vi bedömer att det inte finns en konflikt med 3 kap 3 MB. Trafikbuller En cirkulationsplats medför att annorlunda körmönster på huvudgatan, med retardation och acceleration. Detta kan ibland upplevas som att bullerstörningarna ökar. Allmänt bedöms dock att detta problem mer än väl kompenseras av de sänkta hastigheterna och därmed generellt sänkta bullernivåerna. -8-

12 Vibrationer En ombyggnad av korsningen bedöms inte påverka vibrationsnivåerna negativt. Luftföroreningar/ miljökvalitetsnormer Luftföroreningshalterna bedöms inte påverkas märkbart av förslaget. Barriäreffekter En ombyggnad av korsningen vilket förväntas medföra lägre hastigheter bedöms ge en viss positiv effekt. 3.6 Nya vägsträckningar Några nya vägsträckningar har inte studerats då problemet är lokalt knutet till aktuell korsning. 4 UTVÄRDERING För att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten, bedöms ombyggnad av korsningen till cirkulationsplats vara den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen. 5 SAMRÅD Samråd om förstudien i enlighet med Väglagen 14 har skett dels via möten med Länsstyrelsen, kommunen, och allmänheten. Tidigt samråd med Länsstyrelsen Inledande samråd med Länsstyrelsen har hållits Samråd med berörd allmänhet Samråd med allmänheten har hållits i Bukärrsskolan, Bukärr. Vid samrådet med allmänheten var de viktigaste synpunkterna följande: Vill att skolan ska ha en egen infart från Kullaviksvägen Flera ifrågasätter om det finns behov av åtgärder. -9-

13 Samråd med Kungsbacka kommun Samråd med Kungsbacka kommun hålls kontinuerligt i de projekteringsmöten som hålls i projektet. Vid dessa projekteringsmöten representeras Kungsbacka av Lars Björkman. Kommunen har initierat projektet och svarar för finansieringen. 6 FÖRSLAG TILL BESLUT OCH FORTSATT ARBETE Med beaktande av förstudiens slutsatser föreslås arbetet gå vidare med en arbetsplan för alternativet Ombyggnad av befintlig korsning. Arbetet bör bedrivas enligt nedan. Denna förslagshandling remitteras till Kungsbacka kommun, Länsstyrelsen i Halland, berörda fastighetsägare, Kyviks samfällighetsförening samt Kullavikskolan. Då inga alternativa sträckningar eller standardfrågor finns är vägutredning inte aktuell utan det fortsatta arbetet inriktas på upprättande av en arbetsplan för korsningen enligt skissförslag i figur 3 på sidan 12. I arbetsplanearbetet utreds och fastläggs korsningens utformning samt utformning av gång- och cykelpassagen över Kyviksvägen. Arbetet bedrivs i en arbetsgrupp med representanter från Kungsbacka kommunen och Vägverket. Samråd hålles med ovan nämnda intressenter. Arbetsplanen avses fastställas. Gällande detaljplan förändras så att den överensstämmer med arbetsplanens förslag. Efter det att arbetsplanen vunnit laga kraft tas en bygghandling fram, varefter ombyggnad av korsningen kan ske. -10-

14 Tidplan Arbetsplan bedöms kunna påbörjas våren 2004 och korsningen bedöms kunna byggas om under Planering av vägobjekt Kommunala planeringsprocesser Planeringsprocessen -11-

15 Figur 3 Förslag till korsningsutformning -12-

16 Värdepyramid för bedömning av naturvärden Bilaga 1 A. Områden av nationellt eller internationellt värde för naturvården Ökande naturvärde B. Regionalt värdefulla områden C. Område med större lokala naturvärden D. Övriga områden med lokala naturvärden E. Övriga naturområden A. OMRÅDEN AV NATIONELLT ELLER INTERNATIONELLT VÄRDE FÖR NATURVÅRDEN Områden angivna som riksintresse för naturvården enligt beslut av Naturvårdsverket. Riksintressena behandlas i 3 kap 6 miljöbalken (MB). Vissa områden är av nationellt och internationellt intresse som konventionsområde för våtmarker (CW-områden, Ramsarkonentionen) och/eller Natura 2000-områden enligt EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ofta är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. B. REGIONALT VÄRDEFULLA NATUROMRÅDEN Omfattar regionalt värdefulla områden enligt de länsvisa naturvårdsplaner som olika länsstyrelser eller kommunalförbund utarbetat. Grovt sett omfattas värdeklass 1-3. Vidare bör i de esta fall områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker och grusförekomster (grovt sett värdeklass 1-2) liksom områden med rödlistade djur- och växtarter, hotkategori CR, EN och VU ingå. Hela eller delar av områdena får anses vara ekologiskt särskilt känsliga områden enligt MB. Områdena omfattas i stort av 3 kap 3 och 6 MB. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ibland är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. C. OMRÅDEN MED STÖRRE LOKALA NATURVÄRDEN Områden enligt kommunala naturvårdsprogram, områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker m m (grovt sett värdeklass 3-4). Vidare ingår sådana arealmässigt mindre områden som kan klassas som nyckelbiotoper och sådana som hyser rödlistade djur och växter, hotkategori NT. Områdena kan tillhöra kategorin ekologiskt särskilt känsliga områden och omfattas då av 3 kap 3 MB. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör undvikas. D. ÖVRIGA OMRÅDEN MED LOKALA NATURVÄRDEN Omfattar områden med lokala naturvärden. Detta omfattar t ex restbiotoper i odlingslandskapet, skogsbestånd med intressanta karaktärer såsom större lövinslag, viss trädkontinuitet etc. I vissa fall kan områdena utgöra skyddszoner eller spridningszoner till värdefullare naturområden. Punktobjekt som äldre grova träd kan ingå liksom vissa vattenmiljöer och i övrigt intressanta naturtyper eller lokaler med mindre vanliga växter och djur som inte inryms under kategori A-C. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör så långt möjligt undvikas. I många fall bör det vara möjligt att spara områdena inom ramen för en exploatering eller verksamhet. E. ÖVRIGA NATUROMRÅDEN Områden som inte innehåller några stora speci ka naturvärden utöver de värden som vardagsnaturen i sig representerar. Den arealmässigt största delen av naturmarken i landskapet ingår i denna kategori. Mindre inslag av intressanta naturkvaliteter kan dock nnas även här. Naturvärdena kan också öka med tiden. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena ger mindre allvarliga effekter från naturvårdssynpunkt så länge det inte rör sig om exploatering av omfattande ytor. En exploatering kan också begränsa den framtida potentialen hos ett områdes naturvärden. En avvägning får göras gentemot andra intressen.

17 Bilaga 2 REFERENSER Litteratur GF Konsult AB 1988: Natur i Kungsbacka: Underlag till naturvårdsprogram för Kungsbacka Göteborgsregionens kommunalförbund. 1987: Remissomgång för naturvårdsplaneringen inom Göteborgsregionen. Kungsbacka. Kungsbacka kommun. 1987: Bygd att bevara. Program för kulturminnesvård, Kungsbacka kommun. Arbetsbok. Januari Kungsbacka kommun. 1993: Naturskyddsprogram för Kungsbacka kommun. Miljö- och hälsoskyddskontoret, januari Kungsbacka kommun 1987: Bygd att bevara. Program för kulturminnesvård. Kungsbacka kommun. Arbetsbok. Januari Kungsbacka kommun. 1998: Sjöar och vattendrag i Kungsbacka kommun Miljö- och hälsoskyddskontoret, Länsstyrelsen. 1977: Natur i Hallands län. Inventering och handlingsprogram för allmän naturvård. Naturvårdsprogram. Länsstyrelsen. 1988a: Områden av riksintresse. Naturvård. Hallands län. Del I. Meddelande nr 1988:16. Länsstyrelsen. 1988b: Områden av riksintresse. Kulturminnesvård. Hallands län. Del II. Meddelande nr 1988:17. Länsstyrelsen. 1990: Ängs- och hagmarker i Kungsbacka kommun. Meddelande nr 1990:2. Miljövårdsenheten. Kristina Lindfeldt. Länsstyrelsen. 1994a: Lax och öring i Hallands län. Inventering ac vattendrag samt uppskattning av nuvarande och möjlig smoltproduktion. Meddelande 1994:4. Fiskeenheten. Länsstyrelsen. 1994b: Bevarandeprogram för odlingslandskapet i Hallands län. Meddelande 1994:11. Naturvård, Kulturmiljövård. Länsstyrelsen. 1996: Naturvårdsprogram för Hallands län. Del 2. Kungsbacka kommun. Remissutgåva. Riksantikvarieämbetet. 1990: Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap 6. Internet Fiskeriverket. 2002: Fiskdatabas. Elfiskenregistret provfisken i svenska vattendrag. Länsstyrelsen. 2002: Kartdatabas över skyddade områden, riksintressen m m Skogsstyrelsen. 2002: skogensparlor. Kartdatabas över nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar.

18 Region Väst Lokalkontoret Göteborg Postadress: Box 14033, Göteborg Besöksadress: Mölndalsvägen 30B Telefon Telefax