Strategi för bredband på landsbygden

Transkript

1 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Näringsliv PM Eva Lehto, Strategi för bredband på landsbygden Antagen av Kommunfullmäktige Fibernät i Mälardalen enligt PTS. Grönt visar var det fanns fibernät oktober 2009, varav blått är nät som tillkommit under tiden okt 2008-okt maj 2010

2 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Näringsliv PM Eva Lehto, Bredband på landsbygden i Eskilstuna kommun Bakgrund Länsstyrelsens roll Kommunernas roll enligt Bredbandsstrategi för Sverige Regional utvecklingsplaneansvarigs roll Syfte med strategidokumentet Omfattning och avgränsningar Definiera bredbandsbehov PTS framtidsbilder Planeringsförutsättningar Översiktsplan Andra pågående planer Kartläggning av nuvarande bredbandsmöjligheter PTS Nationella översikt Kartläggning av bredbandsbrister på landsbygden Eskilstuna kommun Företag Boende Kommunala verksamheter Utfall IT-infrastrukturplan från Läget för kommungränsöverskridande nät Kartlägga intressenter Landstingets Strategi för datakommunikation och telefoni Ledningsägare allmänna större nät inom Eskilstuna kommun Angränsande kommuner och deras planer Erfarenheter tidigare bredbandsutbyggnader Statliga bredbandssatsningar början av 2000-talet Eklången Undvikande av monopolisering Stadsnät Eskilstuna Bidragsmöjligheter Strategi för bredband på landsbygden Utgångspunkter Strategi Arbetsmetod och principer Förslag nätdelar att medfinansiera Källor... 35

3 Eskilstuna kommun (36) 1 Bredband på landsbygden i Eskilstuna kommun 1.1 Bakgrund Regeringen kom med en Bredbandsstrategi för Sverige i november Infrastrukturminister Åsa Thorstensson presenterar sin strategi När marknadens aktörer gör investeringarna i ny infrastruktur och teknik är det i huvudsak kundernas efterfrågan, betalningsvilja och konkurrenssituationen som kommer att påverka när och var investeringarna görs. Utmaningen är att få till en fungerande konkurrens och att marknadsaktörerna ges förutsättningar att investera så att investeringarna görs på bred front och i hela landet. I vår bredbandstrategi sätter vi upp mål för ett bredband i världsklass där 90 procent av hushåll och företag senast år 2020 bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Men redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till sådant bredband. Det behövs också en basnivå för att alla ska kunna delta i informationssamhället. Det handlar bl.a. om den miniminivå av så kallade samhällsomfattande tjänster som medborgarna har rätt till enligt lag. Förutom telefoni behövs en tillräcklig uppkoppling mot Internet, inte minst för att medborgare ska ha fullgod tillgång till olika samhällstjänster på nätet. Den grundläggande nivån för ett funktionellt tillträde till Internet, som idag är 20 kbit/sek, behöver därför ses över. Det ska gå att koppla upp sig var som helst - när som helst. När allt fler tjänster i samhället kräver en Internetuppkoppling måste alla också ges möjlighet att koppla upp sig. Det är i grunden en demokrati- och yttrandefrihetsfråga. Mitt budskap är tydligt. Det är aktörerna på marknaden som ska driva utvecklingen framåt. Den dynamik och innovationskraft som finns på marknaden ska tas tillvara och stimuleras. Statens huvudsakliga roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att marknadsaktörerna ges goda förutsättningar för sin verksamhet i hela landet. Till regeringens bredbandsstrategi knyts inga svenska statliga medel, utan de nya bidragsmöjligheter för 2010 är EU-medel som förutsätter 25 % annan offentlig medfinansiering. Dessa medel finns inte allokerade av svenska staten eller någon annan offentlig finansiär. PTS syn på hur tillgången till bredband ska öka på landsbygden Ur PTS Yttrande över promemorian Samhällsomfattande teletjänster: finansiering vid upphandling och höjning av nivån för funktionellt tillträde till Internet: PTS anser att nivå för funktionellt tillträde till Internet bör höjas till 2 Mbit/s. Det kan antas att det idag är mellan och hushåll och verksamhetsställen i Sverige som inte har tillgång till en reell överföringshastighet på 2 Mbit/s i nedlänk. PTS antar att tillgången fram till 2015 till viss del kommer att förbättras pga investeringar i mobila kommunikationsnät, vil-

4 Eskilstuna kommun (36) 1.2 Länsstyrelsens roll ket gör att antalet hushåll och verksamhetsställen utan tillgång blir något färre. I sammanhanget kan nämnas att regeringen har gett PTS i uppdrag att utreda hur ökad tillgång till bredband kan säkerställas genom frekvenstilldelning. Detta uppdrag ska redovisas senast den 5 mars Landsbygdsprogrammet kommer att innehålla medel för att förbättra bredbandsinfrastrukturen i landet. Satsningen på bredband omfattar 253 miljoner kronor (inklusive 25 % annan offentlig medfinansiering) för beslut från 2010 och utbetalning senast Medlen kan användas för kompletterande investeringar i de områden där det inte finns förutsättningar för att investeringarna görs på kommersiella grunder. Det är i första hand kommunerna som förväntas svara för medfinansiering på 25 procent. Ansökningar om stöd till bredband lämnas in till Länsstyrelsen som avslår eller tillstyrker dessa och Jordbruksverket beslutar. För Södermanlands län är potten för ,3 mkr i EU-medel. Källa: Regionalt serviceprogram för Södermanlands län , Att notera är att EU-medlen Svenska staten accepterat att förmedla är ca 190 Mkr. Länsstyrelsen hanterar även Kanalisationsbidraget och det tidigare Landsbygdsutvecklingsbidraget för projektstöd. 1.3 Kommunernas roll enligt Bredbandsstrategi för Sverige Kommunerna rekommenderas att uppdatera sina IT-infrastrukturprogram så att de kan tjäna som underlag för bidragsansökningar och bedömningar av dessa, samt så att det organ som är ansvarig för Regional utvecklingsplan kan sammanställa behov av insatser. Detta material ska PTS ha tillgång till.

5 Eskilstuna kommun (36) 1.4 Regional utvecklingsplaneansvarigs roll 1.5 Syfte med strategidokumentet 1.6 Omfattning och avgränsningar Ansvarig för Regional utvecklingsplan, RUP för Södermanland är Regionförbundet Sörmland. De har inlett en inventering dels av avtalsläget för Teracom-plattformen i kommunerna, dels av förutsättningar för bredband på landsbygd inom länet. Uppdraget med inventering av nuvarande förutsättningar för bredband på landsbygden samt aktuella bidragsmöjligheter utförs av konsulten Hans Clasén, Vicicom. Detta arbete är en del av arbetet med handlingsplan landsbygd utifrån Eskilstuna kommuns Årsplan Syftet är att uppdatera och komplettera IT-infrastrukturplanen från 2002 i enlighet med vad kommunerna rekommenderas till i Regeringens Bredbandsstrategi för Sverige. Kartläggningarna tillsammans med målsättningar ska ge underlag till ett förslag på Strategi för bredband på landsbygden. Bredbandsutredningen ska behandla följande delar: Definiera bredband Kartlägga nuvarande bredbandsmöjligheter Kartlägga och kvantifiera brister ifråga om Företag Boende Kommunala verksamheter Klarlägga bidragsmöjligheter och villkor Kartlägga förutsättningar för att utnyttja bidragen Prioritera områden att medfinansiera utbyggnader till Kartlägga intressenter Studera tänkbara upplägg och metodik för fortsatt arbete Förslag till Strategi för bredband på landsbygden Det här arbetet omfattar ortssammanbindande nät och områdesnät, men inte accessnät eller de fastighetsinterna installationerna, dvs ledningar fram till en enskild fastighet eller inom tomtmark, se Figur 7. Det ska belysa fastighetsägarnas möjligheter till bredbandsanslutningar, inte faktiskt utförda anslutningar.

6 Eskilstuna kommun (36) 2 Definiera bredbandsbehov Näringsdepartementet föreslår att nivån för funktionellt tillträde till Internet ska höjas till 2 Mbit/s, vilket PTS välkomnar i sitt remissvar PTS menar att 2 Mbit/s bör vara den reella överföringshastigheten i nedlänk. Tidigare definition av bredband var minst 256 kbit/s och nivån för funktionellt tillträde 20 kbit/s. Vi ser ingen anledning att välja någon annan definition på bredband än den föreslagna nationella nivån. Med bredband menas i det följande minst 2 Mbit/s om inget annat anges. Enskilda fastighetsägare eller byalag kan förstås ha högre mål ifråga om sin bredbandskapacitet. För boende och företag följer vi den nationella nivån för tillträde till Internet om 2 Mbit/s. Det kan jämföras med att Finland lagstiftat om allas rätt till 1 Mbit/s bredband. Finland har också anslagit ca 672 miljoner SEK i statliga medel för att nå detta mål enligt PTS Bredbandskartläggning 2009, vilket motsvarar 127 SEK/invånare. För de kommunala skolorna har behovet uttryckts som högre än 2 Mbit/s. Tabell 1. Bredbandsdefinition och nuläge tillgång enligt PTS. Förslag mål kapacitet, Mbit/s Nuläge Sverige 2009 * Hushåll 2 99,5% Företag 2 * Baserat på totalt kosthushåll i Sverige 2007, SCB. PTS antar att det är totalt ca hushåll och verksamhetsställen i landet som inte har möjlighet till reell överföringshastighet om 2 Mbit/s i nedlänk. Regeringen har i sin Bredbandsstrategi för Sverige satt upp mål om tillgång till hög bredbandskapacitet. Hur nuläget för Eskilstuna ser ut jämfört med dessa mål är intressant att se. Möjlighet att ansluta till stadsnätet ger dessa kapaciteter, även om det idag kan finnas begränsningar i ändutrustning etc som gör att verklig hastighet är lägre. Observera att Eskilstunas siffror utgår från andel invånare och inte hushåll som den nationella målsättningen utgår ifrån. Skälet till detta är att användbar statistik över hushåll saknas, men bedömningen är att skillnaden inte omöjliggör jämförelsen.

7 Eskilstuna kommun (36) Tabell 2. Nationell målsättning om tillgång till bredband av minst 100 Mbit/s. Mål andel som bör ha tillgång till 100 Mbit/s Nuläge Eskilstuna 2009, andel invånare Hushåll 40 % 90 % 83 % Företag 40 % 90 % Eskilstuna klarar alltså redan idag det nationella målet för 2015 enligt denna grova uppskattning om hur många som är bosatta inom stadsnätets täckningsområde. För att nå målen räcker det långt med tillgång på fibernät i tätorterna då nästan 85 % av kommunens invånare är bosatta inom nuvarande täckningsområde för stadsnätet. För att nå den nationella målsättningen om att 90 % av hushållen bör ha tillgång till bredband av minst 100 Mbit/s 2020 är landsbygdens bredband inte kritiskt då ca 85 % av svenskarna är bosatta i tätorter och urbaniseringen fortgår. 2.1 PTS framtidsbilder Bredbandskartläggning 2009 av PTS ger följande framtidsbild över bredbandsutvecklingen.

8 Eskilstuna kommun (36) LTE (4G) I slutet av 2009 introducerades i Sverige mobilt bredband baserat på Long Term Evolution (LTE) även kallat 4G. Nätet, som driftsattes av TeliaSonera, var vid lanseringen det första i världen i sitt slag och utnyttjar 2,6 GHz-bandet. Den tjänst som tillhandahålls på kommersiell basis förväntas leverera genomsnittshastigheter på i storleksordningen Mbit/s, vilket är cirka tio gånger högre än dagens mobila bredband via HSPA. En viktig orsak till de högre överföringshastigheterna är att LTE, till skillnad från HSPA och CDMA 2000, i första hand är utvecklat för datatrafik och inte röstsamtal. I dagsläget täcker LTE-nätet endast in centrala delar av Stockholm. Genom uppgradering av befintliga basstationer kommer de 25 största städerna och tätorterna i Sverige att täckas in (Eskilstuna ingår bland dem.) Detta innebär att ca 40 procent av befolkningen kommer att ha LTE-täckning via TeliaSonera vid 2010 års utgång. Konkurrerande operatörer har också annonserat att de under 2010 avser att följa TeliaSoneras exempel. Genom uppgraderingar av befintliga sändarplatser och cirka procent nya basstationer avser de att, senast 2013, kunna erbjuda mobilt bredband via 4G, till 99 procent av Sveriges befolkning. Yttäckning för LTE-näten kan bli mycket god eftersom tekniken kommer att tillåtas i de band som idag används för GSM (900 MHz-bandet). Även den planerade auktionen av frekvensutrymme i 800-MHz-bandet som förväntas under 2010 kommer att öka möjligheten att bygga ut LTE på lägre frekvensband med goda yttäckningsegenskaper. Detta innebär att utsikterna för LTE förefaller lukrativa. Samtidigt finns en risk i att tekniken kan försenas vilket kan ge fördyringar och att implementeringen tar längre tid än beräknat. Regional och kommunal utbyggnad den kommunala ekonomin är för tillfället ansträngd vilket ger begränsat utrymme för investeringar i bredband. Läget förbättras inte av att det inte blev något förnyat bredbandsstöd och att de medel som finns tillgängliga, exempelvis forsknings- och utvecklingsresurser, omges av restriktioner i form av bland annat medfinansieringskrav. Detta gör satsningar på bredband svåra att genomföra. Samma sak gäller de medel för bredband som kommuner och regioner skulle kunna ta del av via de europeiska strukturfonderna och de medel som specifikt avsattes för bredband i European Recovery Plan. Det kan också noteras att de frekvenstillstånd som kommuner och regioner införskaffade för alternativa trådlösa lösningar, exempelvis WiMax, endast

9 Eskilstuna kommun (36) används i mycket liten omfattning. Det är således inte vidare troligt att regioner och kommuner (med undantag från Stokab i Stockholm) fram till och med 2015 kommer att genomföra storskaliga investeringar. 3 Planeringsförutsättningar En ny Plan- och Bygglag planeras beslutas under våren 2010 (för att gälla från 1/1 2011) med föreskrift att kommuner ska beakta behov av bredbandsutbyggnad i sin översikts- och detaljplanering. Observera beakta behov, inte tillhandahålla, det ska fortfarande marknaden göra. Kommuner ges rätt att, om man bedömer, reservera mark för telekom-anläggningar. Björn Björk, bredbandshandläggare vid SKL, ser att ett större planeringsansvar kommer att läggas på kommunerna framgent vad gäller att identifiera behov av bredbandsutbyggnad. Samtidigt ges kommunerna stöd i lag för att kunna genomföra detta. Boverket, PTS och SKL m fl kommer tillsammans att ta fram vägledningar kring detta och det arbetet kommer att inledas under våren TeliaSonera har påbörjat pilotverksamhet med att avveckla olönsamma delar av sitt kopparnät (luftledningar i glesbygd) vilket kommer att inträffa under senare delen av 2010 och pågå till Den intressanta frågan som det väcker är vad som ska ersätta den infrastruktur som därmed tas bort. Kan glesbygden alls få samma möjligheter till bredbandskommunikation som övriga landet utan att ha tillgång till ett kopparnät? 3.1 Översiktsplan En aktualitetsprövning av Eskilstuna Kommuns översiktsplan pågår. En översiktsplan handlar om mark- och vattenanvändning inom kommunen och var ny bebyggelse t ex ska placeras, hur vi ska växa. Översiktsplanearbetet utgår från att stå för en resurshushållande samhällsplanering, vilket innebär: Fokus på Hållbar utveckling Klimatfrågan Förtätning (bygg inifrån och ut) Bygg längs befintliga stråk (teknisk försörjning och kommunikationer) Ekonomiskt och effektivt nyttjande 4 stegs-principen för infrastrukturplanering. Utveckling inom kommunen ska alltså ske vid befintliga tätorter och stråk av teknisk försörjning för ett ekonomiskt effektivt nyttjande. Detta stöder inte en vidare utbyggnad av

10 Eskilstuna kommun (36) bredband på landsbygden genom ett större befolkningsunderlag på landsbygden. Figur 1. Olika former av förtätning i den pågående aktualiseringen av Eskilstuna kommuns Översiktsplan. Av Eskilstuna kommuns totala befolkning bor en majoritet eller 83 % inom det sammanhängande tätortsområdet Eskilstuna; Torshälla, Skogstorp och Hällby som också kallas stadsbygden. Sedan 1960-talet har bebyggelsestrukturen glesats ut som en följd av ökad levnadsstandard, större boende, tillgång till bil m.m. Åren mer än fördubblades stadsbygdens utbredning medan invånarantalet steg med cirka 10 %. Denna utglesning fortgår med än större takt idag. Fler människor väljer att flytta ut på landet och fritidshusområden permanentas. Med 4-stegsprincipen menas att till att börja med pröva möjligheterna att minska behovet, därefter utnyttja befintlig infrastruktur bättre och först om det inte räcker bygga nytt.

11 Eskilstuna kommun (36) 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger ett effektivare utnyttjande av vägnätet 3. Förbättringar och ombyggnader 4. Nyinvesteringar och större ombyggnader 3.2 Andra pågående planer Kommunledningskontoret driver en utredning för att klarlägga vilken bebyggelse som har behov av allmän vatten- och avloppsanläggning enligt Lagen om Allmänna Vattentjänster. Det gäller samlad bebyggelse i större sammanhang utifrån hälsoskydds- och miljöbehov. Utredningen ska resultera i en VA-plan med prioriteringsordning av utbyggnad till olika bebyggelseområden och planeras vara klar under I samband med utbyggnad av VA-nät ges förstås möjlighet att samförlägga bredband. VA-utbyggnad innebär också en snabbare omvandling av t ex tidigare fritidshusområden till permanentboende och större intresse av bredband. Utifrån VA-planens resultat kan därför den här Strategin behöva uppdateras. 4 Kartläggning av nuvarande bredbandsmöjligheter 4.1 PTS Nationella översikt 2009 För en nationell utblick och jämförelse visas PTS översikter över bredbandstillgång 2009.

12 Eskilstuna kommun (36)

13 Eskilstuna kommun (36) Figur 2. Detaljutdrag för Mälardalen. Grönt visar var det fanns fibernät oktober 2009, varav blått har tillkommit under tiden oktober 2008-oktober Fibernät är i huvudsak en tätortsföreteelse. PTS översikt visar att fibernät i huvudsak är koncentrerade till tätorter även i relativt välbefolkade Mälardalen och Östergötland Kartläggning av bredbandsbrister på landsbygden Eskilstuna kommun PTS årliga bredbandkartläggning redovisar tillgång till bredband inom alla Sveriges kommuner. Tabell 3. Bredbandstillgång av de olika acessteknikerna i Eskilstuna kommun. Källa: Bredbandskartläggning 2009, PTS, xdsl Fiber & Trådlöst Fiber-LAN Befolkning 98,9 % 43 % 100 % Arbetsställen 96,7 % 39 % 100 %

14 Eskilstuna kommun (36) Bredband definieras av PTS som en anslutning till Internet som har en överföringskapacitet (det vill säga en anslutning på accessnivå) som uppgår till minst 2 Mbit/s nedströms eller som kan uppgraderas till denna kapacitet. Faktisk tillgång till bredband definieras av PTS som att ett hushåll eller företag på kort tid och utan några särskilda kostnader kan beställa ett bredbandsabonnemang för en specifik adress. Grundläggande förutsättningar till bredband definieras i kartläggningen av PTS som förekomst av bredbandsinfrastruktur (trådbundet eller via radiosignal) inom ett specifikt område (250x250 meter) med bofast befolkning eller arbetsställen. Då PTS grunddata inte varit tillgängliga så har en egen kartläggning av inom vilka områden av kommunen som olika acesstekniker finns tillgängliga utförts. Kartunderlag över fibernät och xdsl-möjligheter från Eskilstuna Energi & Miljö, Stadsnät visas i bilaga 1. Översikter på möjligheter till mobilt bredband är hämtade från respektive operatörs hemsida och presenteras i bilaga 2. För att få fram bilder över hur många som inte har möjlighet till bredband av olika användare har befolkningsdata samt GISverktyg använts. Redovisning av dessa kartbilder finns i bilaga Företag Uppgifter om arbetsställen har använts för att få fram var arbetsplatser med fler än tio anställda är belägna. Den översiktliga studien visar att det är elva arbetsställen utanför områden med god xdsl-tillgång, se bilaga 3. Det största företaget utan god xdsl-tillgång är Westermo Teleindustri AB med fler än 50 anställda Boende Befolkningsstatistik har kopplats ihop med kartorna över möjlighet till bredband för att kunna bedöma hur många invånare som inte har möjlighet att ansluta sig till bredband. Detta har utförts med hjälp av GIS-verktyg baserat på 2009 års befolkningssiffror, dvs totalt personer Analysen är på översiktlig nivå utifrån befolkningsuppgifter per nyckelkodsområden. Resultatet blev följande:

15 Eskilstuna kommun (36) Tabell 4. Antal boende med olika bredbandsmöjligheter i Eskilstuna kommun. Bredbandmöjlighet via Antal Andel av alla fast anslutning boende kommuninvånare Stadsnätet % God täckning med xdsl, % flera nationella operatörer tillgängliga Viss täckning med xdsl, % flera operatörer tillgängliga via Teracom-plattformen xdsl ej tillgängligt % Kommunens tätorter enligt nyckelkodsindelningen är 2010 följande: Torshälla, Torshälla huvud, Skogstorp, Hållsta, Bälgviken, Hällberga, Ärla, Sundbyholm, Kjulaås, Hällbybrunn, Tumbo, Kvicksund, Västra Borsökna, Alberga. Av dessa är det Alberga som inte har ett fiberbaserat ortssammanbindande nät Övriga tätorter är fiberanslutna. Figur 3. Översikt Eskilstuna kommun och grannkommuner.

16 Eskilstuna kommun (36) Kommunala verksamheter Av de kommunala verksamheterna är det främst skolorna som är angelägna om bättre bredbandskapacitet. De kommunala skolor som idag har störst behov av högre kapacitet är i prioritetsordning av Peter Malmlöf, Funktionsansvarig IT-partner, : 1. Gillberga skola halvbra kommunikation, viss xdsl via Telias fibernät. F-åk 6, 115 elever, 12 anställda. 2. Näshulta, idag enbart viss ADSL-tillgång. F-åk 6, 65 elever, 7 anställda. 3. Hammargärdets skola, Stora Sundby, via radiolänk från mast i Hällberga vilket ger viss xdsl, se figur 2 och 3. Videokonferens för språkundervisning skulle kunna ge förutsättningar för att skolan kan vara kvar. Kräver kapacitet om ca 10 Mbit/s. F-åk 9, 141 elever, 20 anställda. Det kommunala äldreboendet samt distriktsköterskemottagningen är också beroende av väl fungerande bredbandskommunikation. Nya IT-partner, dvs en gemensam organisation för de kommunala förvaltningarnas IT-verksamhet, utgår från att tillämpa fjärrsupport. File-servrar delas centralt, så långsam uppkoppling ger väntetider. AV-mediacentralerna övergår till at streama ut material via nätet, vilket kräver minst 2-8 Mbit/s, helst 40 Mbit/s. En annan uppgift är att sätta fart på befintligt stadsnät samt utveckla hårdvara hos slutanvändarna som begränsar kapaciteten. Detta ingår inte i detta arbete. En geografisk presentation av samtliga datorer som IT-partner har driftansvar för ska göras för att se hur många som inte har tillgång till bredband. Var är det mest lönsamt att förbättra kommunikationskapaciteten utifrån detta blir ett underlag till nästa uppdatering av denna strategi.

17 Eskilstuna kommun (36) Figur 4. Läge av kommunala skolverksamheter, från skolkartan på eskilstuna.se.

18 Eskilstuna kommun (36) 5 Utfall IT-infrastrukturplan från 2002 Vad har utförts av de prioriterade åtgärderna i IT-infrastrukturprogrammet från 2002? Här görs en uppföljning utifrån nuläget med 2010 års fasta bredbandsnät i olika ägo, EEM, Telia och Stokab. Ur Infrastrukturprogram för Eskilstuna kommun, 2002: Baserat på genomförd behovskartläggning avser Eskilstuna kommun att prioritera utbyggnad enligt följande:av de åtgärder som planerades med olika prioritet 2002 ser utfallet ut enligt följande Status 2010 Anmärkning Prio 2010 Befintligt nät Eskilstuna Energi & Miljö i prioriterade orter Ortssammanbindande nät KLART Eskilstuna - Torshälla. Delvis områdesnät KLART Torshälla Ortssammanbindande nät KLART Eskilstuna - Hällbybrunn Delvis områdesnät Hällby Ortssammanbindande nät Eskilstuna - Skogstorp - Hållsta Delvis områdesnät Skogstorp. KLART KLART KLART Prioritet 1 Punkterna är ej rangordnade Ortssammanbindande nät Eskilstuna - Tiggeby/Albro- Alberga - Stora Sundby - Västermo.. Områdesnät i Stora Sundby, Alberga och Västermo Fortsatt utbyggnad av områdesnät i Torshälla Ortssammanbindande nät Eskilstuna Sundbyholm - Kjula. Områdesnät i Kjula samt i Kjulas nya industriområde EJ KLART ADSL via kopparnät KLART KLART men reviderat EJ KLART Vald lösning istället för ortssammanbindande fibernät är radiolänk till Alberga. Eskilstuna-Sundbyholm respektive Eskilstuna- Kjula anlagt, men inte Sundbyholm-Kjula Planering pågår för anläggande till och i ELP Ska utföras Status 2010 Anmärkning Prio 2010

19 Eskilstuna kommun (36) Ortssammanbindande nät Hällbybrunn - Tumbo - Kvicksund Områdesnät i Kvicksund Fortsatt utbyggnad av områdesnät i Hällbybrunn Områdesnät i Skogstorp Prioritet 2 Ortssammanbindande nät Eskilstuna - Hällberga - Ärla - Eklången - Ribbingelund. Områdesnät i Ärla Områdesnät i Hällberga KLART ADSL via kopparnät KLART KLART KLART Delvis KLART ADSL via kopparnät Inte aktuellt Inte aktuellt Prioritet 3 Ortssammanbindande nät till övriga orter Områdesnät övriga orter. Ortssammanbindande nät över kommungräns EJ KLART KLART till Västerås, Kungsör och Strängnäs. Av Prio 3 Aktuella projekt 2010 Hållsta-Näshulta Alberga-Hjälmaresund Samordning med Vattenfalls luftledning För anslutning Utsikt, Katrineholm, under förutsättning att allmän fiber kommer till Alberga 1 2

20 Eskilstuna kommun (36) Figur 5. Utformning av ortssammanbindande nät enligt IT-infrastrukturprogram för Eskilstuna Kommun Figur 6. Nuläge av 2002 års planer för ortssammanbindande nät. Grön heldragen linje är nät anlagt enligt plan. Grön streckad linje visar nät anlagt som inte planerades Rosa linje är inte anlagt nät av det som planerades Siffran invid ledningssträckorna anger prioritetsordningen nätdelen gavs Blå streckad linje är ortssammanbindande radiolänk.

21 Eskilstuna kommun (36) 5.2 Läget för kommungränsöverskridande nät Slutsats av uppföljningen av IT-infrastrukturprogrammet från 2002 är att av utbyggnaderna som gavs prioritet 1 har inte ett ortssammanbindande nät i form av fiber anlagts i sträckan Böcklinge-Alberga-Stora Sundby-Västermo. Istället har en radiolänk upprättats mellan Hällberga och Alberga. Nätet från Sundbyholm till Kjula är inte anlagt, däremot från Eskilstuna ut till Sundbyholm respektive Kjula. Utbyggnaderna med prioritet 2 är planerna antingen genomförda eller inte längre aktuella (som områdesnät ses idag ADSL-nätet) Av utbyggnaderna med prioritet 3 ortsammanbindande nät till övriga orter och över kommungräns är enbart nät över kommungränserna till Västerås och Strängnäs upprättade genom externa kommersiella aktörer (Stokab, TDC/Song). Bälgviken telestation är ansluten till Banverkets fibernät via Teracom-plattformen. Det som prioriteras nu av dessa åtgärder är ortssammanbindande nät Hållsta-Näshulta (1) samt kommungränsöverskridande Alberga-Hjälmaresund (2) under förutsättning att allmänt nät anläggs till Alberga. Katrineholm: nät byggt fram till kommungränsen vid Hjälmaresund av Utsikt, Tekniska Verken Linköpings stadsnätsbolag. Flens kommun planerar inga ortssammanbindande nät från Hälleforsnäs eller söder om Eklången mot vår gemensamma kommungräns enligt uppgift av deras IT-chef Mikael Brandfors i april Strängnäs kommun har bredbandsverksamhet i sitt kommunala bolag SEVAB. Till Kjula logistikpark längs E20 planeras stadsnätkoppling förutom de redan existerande övriga nationella fibernäten längs E20. En ortssammanbindande nät mellan Eskilstuna Energi & Miljö och SEVAB upprättas via logistikparken, då EEM också anlägger bredband dit österifrån. Arboga kommun har inga planer på bredbandsnät utanför tätorten enligt kommunens IT-chef Micke Lehman, april Några fibernät i deras regi kommer alltså inte att finnas att ansluta till för ortssammanbindande nät.

22 Eskilstuna kommun (36) Kungsör: Köpings bostadsab äger ett fibernät i Kungsörs tätort. Har utbyggnadsplaner baserade på fastighetsägarnas svar på intresseförfrågan. 6 Kartlägga intressenter Det finns en rad intressenter kring bredband på landsbygden. En översikt utan inbördes ordning ges här: LRF & Stadsnätsföreningens projekt Fiber till byn. Västra Rekarne Fibernät Ekonomisk förening. Eklången Bredband EF. Fler byalag eller motsvarande sammanslutningar av fastighetsägare. IT-partner och de kommunala förvaltningarna med verksamheter på landsbygden. Stadsnätsverksamheten i av kommunen helägda Eskilstuna Energi & Miljö Kommersiella operatörer. Nätägare av andra ledningsslag Grannkommuner Arboga, Strängnäs, Flen, Katrineholm, Västerås, Kungsör. Länsstyrelsen Regionförbundet Sörmland Landstinget Södermanland Post- och Telestyrelsen Att utveckla kartläggningen och kontakterna med intressenterna föreslås vara en uppgift för en bredbandssamordnare. 6.1 Landstingets Strategi för datakommunikation och telefoni I Sörmland finns sammanlagt 21 vårdcentraler fördelade på de nio kommunerna. I Eskilstuna kommun finns sju vårdcentraler, alla i Eskilstuna och Torshälla tätorter. Länet har tre akutsjukhus, Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm samt Nyköpings lasarett. Regionsjukhuset Karsudden är Sveriges största rättspsykiatriska sjukhus. I Eskilstuna kommun har Landstinget ingen sjukvårdsverksamhet på landsbygden, dvs utanför tätorterna. De följande styckena är utdrag ur Landstinget Sörmlands Strategi för datakommunikation och telefoni

23 Eskilstuna kommun (36) Landstinget har ett gemensamt länsövergripande internt kommunikationsnät D-net som är väl utbyggt med modern, enhetlig, stabil, säker och kostnadseffektiv teknik. Till detta nät är ca klienter anslutna. D-net är anslutet till Sjunet och Internet. Kartläggningen av landstingets behov av kommunikation visar att D-net behöver utvecklas för att kunna hantera mer information med ökade krav på tillgänglighet, åtkomst, kapacitet, kvalitet och säkerhet. Förutsättningarna är fortsatt mycket goda för att erhålla hög kapacitet till rimliga kostnader inom orterna Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Detta gäller såväl trådbunden kommunikation som trådlösa operatörsbaserade tjänster. Generellt sett förväntas det ta längre tid att uppnå dessa förutsättningar på övriga orter inom länet. Kommunikationsområdet utvecklas kontinuerligt med förbättrad pris/prestanda och nya funktioner, framförallt inom det mobila och trådlösa området. Den tekniska utvecklingen medger att landstingets användning av IT-stöd kan ske mer mobilt. Enligt landstingets IT-policy är det övergripande målet för arbete inom IT-området att säkerställa stabil, effektiv och säker drift av landstingets data- och telekommunikation. Under planperioden skall strävan vara att tillgodose landstingets förändrade krav och behov på samverkan, säkerhet, minskat resande och nationell IT-strategi. Kapacitetsutnyttjande i backbone nät mellan sjukhusen och D- data följs kontinuerligt upp. Vid belastning på någon förbindelse som överstiger 70 % planeras en utbyggnad. Backupnätet mellan sjukhusen och D-data bör byggas ut i lämplig takt för att kunna hantera den mest kritiska datatrafiken vid kommunikationsproblem med ordinarie förbindelser. Vårdcentraler och större folktandvårdkliniker ansluts med fiberförbindelse där det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. De fördelar som uppnås är skalbar kapacitet, högre tillgänglighet och förbättrade svarstider. Tillgodose ökade krav på säkerhet, tillgänglighet och kapacitet för ökad samverkan regionalt, nationellt och globalt. Bevaka utvecklingen av hemsjukvård och utvärdera eventuella krav på kommunikationslösningar mot landstingets system. (Hemsjukvården har numera övertagits av kommunerna, varför även denna uppgift faller på kommunen)

24 Eskilstuna kommun (36) Slutsats: Landstinget planerar och bygger sin egen infrastruktur för datakommunikation och telefoni för att möta allt högre krav på säkerhet, tillgänglighet och kapacitet. Att de regionala ortssammanbindande näten har en hög grad av redundans är där Landstingets och Kommunernas intressen främst möts. 6.2 Ledningsägare allmänna större nät inom Eskilstuna kommun El-, tele-, VA-, fjärrvärmenät är de som i första hand är möjliga att samförlägga fibernät med. Det finns fyra större nätägare inom kommunen. Vattenfall elnät ska anlägga luftledningar från Hållsta till Näshulta under Möjligheter att hänga fiber i luftledningarna samtidigt studeras av EEM. SEVAB elnät Eskilstuna Energi & Miljö elnät 6.3 Angränsande kommuner och deras planer Eskilstuna Energi & Miljö vatten- och avloppsledningsnät För PTS:s bidrag om ortssammanbindande nät för att skapa redundans (reservmatning) gäller att det ska vara en ytterligare förbindelse mellan kommunhuvudorter. Förutsättningarna för det utifrån våra grannkommuners planer ser ut så här: Katrineholm nät finns fram till kommungränsen att ansluta till dvs förutsättningar för redundans. Arboga inga kommunala planer på fibernät mot gränsen till Eskilstuna kommun. Strängnäs ytterligare ortssammanbindande nät planeras via Kjula logistikpark. Flen - inga kommunala planer på fibernät mot gränsen till Eskilstuna kommun. Västerås - finns redan redundanta ortssammanbindande nät mellan kommunhuvudorterna. Kungsör finns redan redundanta ortssammanbindande nät mellan kommunhuvudorterna.

25 Eskilstuna kommun (36) 7 Erfarenheter tidigare bredbandsutbyggnader 7.1 Statliga bredbandssatsningar början av 2000-talet Regionförbundet samordnade de statliga bredbandssatsningarna som pågick fram till Resultat av de satsningarna är de ortssammanbindande fibernät som Eskilstuna Energi & Miljö driver idag och levererar anslutningar till den sk Teracom-plattformen. Kommunerna i länet medfinansierade denna satsning med 33 mkr totalt. I nästa fas Bredband 15 med radiolösning gick länets kommuner in med 2,8 Mkr gemensamt. Tabellen nedan visar fördelningen av statligt stöd enligt olika förordningarna per kommun i vårt län under första halvan av 00-talet. Det visar dock inte sökt eller beslutat och utbetalat belopp och viss omfördelning har skett mellan kommunerna. Källa: mmunikationer/bredband.htm 7.2 Eklången Till Eklångens bredbandsnät har Eskilstuna kommun gett landsbygdsutvecklingsbidrag på 500 tkr 2008 för arbeten som utfördes 2007, samt 60 tkr för projektstarten Motiven för detta var:

26 Eskilstuna kommun (36) Stödet gick till den sträcka som var ett ortssammanbindande nät utpekat i IT-infrastrukturplanen 2002, men inte utfördes inom ramen av den regionala utbyggnaden. Den ekonomiska föreningens utbyggnad utfördes 2007 och hamnade därför i mellanrummet mellan olika statliga bidrag, dvs efter den regionala utbyggnaden men före kanalisationsstödet som startade Föreningen fick därför inte några andra bidrag för sin utbyggnad. Pilotprojekt för att Kommunen skulle samla erfarenheter av samverkan kring bredbandsnät på landsbygden inför en ny Bredbandsstrategi. 7.3 Undvikande av monopolisering En erfarenhet av detta projekt är hur viktigt det är att säkra tillgången till ett privat ägt bredbandsnät för angränsande områden eller nya medlemmar. Ett undvikande av monopolisering enligt Post- och Telestyrelsens riktlinjer är centralt. Att detta säkras föreslås vara en förutsättning för de utbyggnader som kan bli aktuella för framtida kommunal medfinansiering. Att IT-infrastrukturen som tillhandahålls är öppen och en tillgång för alla tjänsteleverantörer. Detta gäller även utrymme för att sätta upp aktiv utrustning i nodutrymmen. I SOU 2000:111 finns följande kravbild för IT-infrastruktur. Följande text är till vissa delar Eskilstunas tolkning av kravbilden i IT-infrastrukturplanen 2002: De nät som upphandlas skall vara tillgängliga för alla tjänsteleverantörer på lika villkor. I praktiken skall det i näten finnas kapacitetsutrymme för minst fem tjänsteleverantörer. Näten skall ha en kapacitet som möjliggör för multimediala tjänster. I praktiken bör man följa IT-kommissionens rekommendation om att nät skall dimensioneras efter att varje hushåll/företag skall ha möjlighet till minst 5 Mbit/s genomströmningskapacitet åt bägge håll. En kapacitetsfördubbling varje år skall vara möjlig. Nätet skall vara ett finmaskigt fiberoptiskt nät som finns tillgängligt för alla. Ovanstående kravbild innebär att de ortssammanbindande nät som finns/planeras inom Eskilstuna kommun inte uppfyller

27 Eskilstuna kommun (36) ovanstående kravbild. Exempelvis Telia/Skanova och Banverket förbehåller sig rätten att bestämma vilka som har tillgång till näten, vilket innebär att näten inte är tillgängliga för tjänsteleverantörer på lika villkor. Kapaciteten i näten motsvarar i vissa fall heller inte ställda krav. Dessutom finns det alldeles för få områdesnoder för att uppfylla de krav som ställs på finmaskighet. De bredbandsnät som finns/planeras är dock en viktig tillgång. Vid upphandling av förbindelser med statens stöd som grund finns förutsättningar att påverka öppenheten i näten samt för planerad utbyggnad, kapaciteten. 7.4 Stadsnät Eskilstuna I Eskilstuna har som i många andra svenska kommuner ett stadsnät byggts ut. I Eskilstuna är det av kommunen helägda bolaget Eskilstuna Energi & Miljö som bedriver denna verksamhet. Den sker på kommersiella grunder och utbyggnader sker utifrån bedömd efterfrågan. Deras täckningsområde visas i bilaga 1. Av de fastighetsägare som har möjlighet att ansluta till stadsnätet är det idag ca 25 % som har anslutit sin fastighet och ca 25 % av dessa använder det, dvs enbart ca 6 % av alla som skulle kunna utnyttja stadsnätet gör verkligen det. Fastigheten eller villaområdet betalar en fast engångsavgift för anslutning till Stadsnätet. Anslutningskostnad per villa är idag ca kr. Hushåll och företag betalar sedan en startavgift samt en månadskostnad, beroende på de tjänster man väljer, till tjänsteleverantörerna. Stadsnätet är ett helt öppet nät. 8 Bidragsmöjligheter 2010 Några statliga bidrag motsvarande de statliga bredbandssatsningarna som pågick fram till 2007 finns inte Det finns en rad olika andra bidragsformer, men i mycket mindre skala, svårare att söka och hantera och med krav på större grad av medfinansiering. PTS har ställt upp en bild över tillgängliga program för bredbandsutveckling enligt nedan.

28 Eskilstuna kommun (36) Kanalisationsstöd 50% för tomrör, bidrag max 50 kr/m. Ansökan till Länsstyrelsen. T ex har Västra Rekarne blivit beviljade 1 Mkr Samförläggning med annan ledningsägares arbeten innebär att lifta med annan grävning, dvs ingen egen kontroll över projektet. Bidrag delas även ut till kortare sträckor som inte samförläggs i ett större samförläggningsprojekt. Hela bidragspotten kommer inte fördelas pga få ansökningar, svårt att få sträckor att stämma med varandra och komma ända fram. Inga krav på annan offentlig medfinansiering.