Behandling av andningsstörning hos fullgångna barn på förlossningen
|
|
- Arne Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(12) Carin Widén Specialistläkare,, Charlotte Helmer Sahlén sjuksköterska, Sara Läckhagen sjuksköterska, fullgångna barn på förlossningen Syfte Syftet är att erbjuda nyfödda barn med måttliga andningsbesvär initial vård på förlossningen istället för på Neo-IVA. Detta för att undvika onödig separation av barn och föräldrar och ge förutsättning för tidig hud mot hud- kontakt direkt efter barnets födelse. Vår förhoppning är att vi på detta sätt kan undvika inläggningar av de barn som snabbt tillfrisknar. Bakgrund Andningsstörning Under graviditeten bildas hela tiden vätska i fostrets lungor. Vätskan i lungorna är viktig för att lungorna ska utvecklas normalt. I samband med att förlossningen startar upphör produktionen av vätska och en aktiv resorption av vätska från barnets lungor/luftvägar initieras. Katekolaminer och kortison, stresshormoner som frisätts hos barnet i samband med förlossningsstart, spelar en viktig roll för det ändrade vätskeflödet. När barnet är fött och börjar andas luft påskyndas processen även av det ökade syrgastrycket (po2). 1 % av alla nyfödda drabbas av någon form av adaptationsstörning, en andningsstörning som beror på att barnen antingen inte klarar omställningen från intrauterin miljö till att själva börja andas luft alternativt att omställningen tar längre tid än normalt. Dessa tillstånd, neonatal andningsstörning (NAS) och pulmonell adaptationsstörning (PAS), drabbar företrädesvis de fullgångna barnen och beror på en försenad resorption av fetal lungvätska (fördröjd adaptation). Det prematura barnets andningsstörning, IRDS (Infant Respiratory Distress Syndrom), ses vanligen hos barn födda före graviditetsvecka och beror huvudsakligen på surfaktantbrist. NAS är en snabbt övergående andningsstörning där symtomdebuten (takypné, näsvingespel, grunting, indragningar) kommer inom de första timmarna för att sedan successivt klinga av inom loppet av ett halvt dygn. NAS ses huvudsakligen som en mild form av PAS. Samtidig medicinska kliniken
2 2(12) Carin Widén Specialistläkare,, Charlotte Helmer Sahlén sjuksköterska, Sara Läckhagen sjuksköterska, hypotermi eller mild acidos efter en asfyxi kan påverka surfaktant-syntesen/-funktionen negativt vilket då också kan bidra till andningssymtomen. Vid PAS ses också en symtomdebut under de första levnadstimmarna, ofta ganska direkt efter födseln. Symtomen är väsentligen de samma som vid NAS men mer uttalade och långdragna. Barnen behöver oftare någon form av andningsstöd (syrgas, CPAP). Det ökade andningsarbetet klingar oftast av efter h. PAS ger oftast en typisk röntgenologisk bild med bl. a hyperinflation, prominenta kärl och vätska i fissurer. Riskfaktorer för andningsstörning är kejsarsnitt (ffa elektiva), snabb förlossning, flerbörd, manligt kön, låg gestationsålder, tillväxthämning, asfyxi, hypotermi, maternell astma och antidepressiv medicinering hos mamma. Ett brett diffrentialdiagnostiskt perspektiv är viktigt vid andningsbesvär hos nyfödda! Infektion, pneumothorax, diafragmabråck, irritabilitet efter asfyxi, hypoglukemi, hjärtfel, hjärnblödning etc. kan ge upphov till liknande symtom. Dessa barn förbättras vanligen inte som förväntat av CPAP / syrgas. Anknytning Forskning har visat att en tidig hud mot hud-kontakt mellan föräldrar och barn är viktigt både för anknytning och amning. Hud mot hud-kontakt innebär att tre grundläggande biologiska behov uppfylls. Barnet får värme, näring och skydd. Spädbarn bör i möjligaste mån få stanna hos mamman med hud-mot-hud-kontakt under de första timmarna efter förlossningen så att de kan gå igenom det "biologiska programmet", utveckla amningsreflexen och börja amma när de är redo. En inläggning på neonatalavdelning i nära anslutning till födelsen innebär oftast att det nyfödda barnet separeras från mamman då hon inte kan lämna förlossningen. Även om pappan kan följa med barnet innebär situationen att familjen splittras under dessa första viktiga timmar efter barnets födelse. Många av de fullgångna barn som idag läggs in på neonatalavdelning på grund av andningsbesvär till följd av adaptationsstörning förbättras snabbt efter ankomsten till avdelningen. Detta antingen utan att någon form av andningsunderstöd givits eller efter att barnet endast kortvarigt krävt extra syrgas eller CPAP. medicinska kliniken
3 3(12) Carin Widén Specialistläkare,, Charlotte Helmer Sahlén sjuksköterska, Sara Läckhagen sjuksköterska, Barn aktuella för vård på förlossningen Lindrig andningsstörning hos fullgånget barn på förlossningen. Barn med lindrig andningsstörning i form av takypné, lätta indragningar och/eller grunting men med god saturation (>90%) kan efter beslut av barnläkare kvarstanna hos föräldrar på förlossningen. Det är viktigt med fria luftvägar för att barnets andning ska underlättas. Det kan vara svårt att få till optimalt fria luftvägar för barnet hos mamman om hon fortsatt inte är helt färdig efter förlossningen (moderkakan ej avgått, inspektion/suturering av bristningar pågår etc). Barnet bör därför företrädesvis läggas i kängerusittning hos pappan alternativt värmesäng. Ansvarig barnläkare ska följa upp barnet med förnyad undersökning inom första timmen. Under tiden barnet är hos föräldrarna är förlösande barnmorska ansvarig för att hålla barnet under uppsikt och vid behov tillkalla barnläkaren tidigare. CPAP via Neopuff är för barnet en ansträngande form av CPAP då det medför att barnet återandas en del av nyss utandad CO2 vilket är negativt. Den ger dessutom genom sina flödesförhållanden ett något ökat andningsarbete jämfört med t ex Infant Flow-CPAP. Att länge ge CPAP via Neopuff kan därför vara mer ansträngande för barnet än om man avstår från detta. Hos barn som gruntar/har indragningar men som håller saturation över 90% bör man således avstå från det och istället följa ovanstående direktiv. Måttlig / mer uttalad andningsstörning hos fullgånget barn på förlossningen. Fullgångna barn med en mer måttlig - uttalad andningstörning (mer uttalade symtom, saturation < 90%) kan efter ordination av barnläkare få kvarstanna hos föräldrarna för vård på förlossningen förutsatt att barnet inte hör till någon av nedanstående grupper: Missbildningar. Känd kromosomavvikelse. Barn till mamma med diabetes (både IDDM typ 1 och graviditetsdiabetes) Barn som är tillväxthämmat (SGA, vikt < 2,5 kg). medicinska kliniken
4 4(12) Carin Widén Specialistläkare,, Charlotte Helmer Sahlén sjuksköterska, Sara Läckhagen sjuksköterska, Riskfaktorer för infektion, såsom: Känd GBS hos mor (positiv urinodling) där antibiotika ej givits 2 h innan partus. Lång vattenavgång (>18 h) där antibiotika ej givits 2 h innan partus. Infektionsmisstanke hos mor. Avvikande fynd vid auskultation av lungor (t ex. icke liksidiga andningsljud ptx?), hjärta (t ex. blåsljud VOC?, svaga hjärttoner ptx?, hjärtljud till höger diafragmabråck?) eller vid palpation av perifera pulsar (svaga femorailspulsar CoA?). Apgar < 6 vid 5 minuter, Apgar < 8 vid 10 minuter. Barn som trots behandling med CPAP (Infant Flow) och 30% syrgas ej håller saturationen > 90%. Ovanstående, undantagna barn ska vid behov av vård för andningsstörning läggas in på Neonatal-IVA. För de barn som ej tillhör någon av ovanstående grupper kan behandling med syrgas och/eller CPAP (Infant Flow, tryck 4 cm) på förlossningen övervägas. Om barnet endast har måttliga indragning/gruntningar kan man i första hand prova syrgas på grimma. Behöver barnet syrgas motsvarande >30% på grimma eller har påtagliga indragningar / gruntar ordentligt bör man överväga CPAP-behandling. Observera att barn som trots CPAP(Infant Flow) kräver >30% syrgas för att hålla saturationen > 90% ska läggas in på Neonatal-IVA! Behandling med syrgas och CPAP på förlossningen Den sjuksköterska som ansvarar för akutsökaren på Neonatal-IVA beslutar inför varje arbetspass om det finns möjlighet att bemanna med personal på förlossningen och vilken ssk/bsk som ska ansvara för detta. Den personal som ansvarar för vården av barnet på förlossningen har tillgång till egen mobiltelefon för att underlätta kontakt med avdelningen. medicinska kliniken
5 5(12) Carin Widén Specialistläkare,, Charlotte Helmer Sahlén sjuksköterska, Sara Läckhagen sjuksköterska, Inledande av behandling Beslutet om barn med andningsbesvär får kvarstanna på förlossningen och om behandling med CPAP och/eller syrgas är indicerat tas av ansvarig läkare (barnprimärjour/neonataljour). När behandling med CPAP och/eller syrgas bedöms indicerat kontaktas Neo-IVA. Om det därifrån finns möjlighet att bemanna med personal för övervakning av barnet på förlossningen kommer sjuksköterska och barnsköterska ner till förlossningen och kopplar upp CPAPapparaten (Infant flow, tryck 4 cm) alternativt syrgas på grimma. Om saturationen trots CPAPbehandling är < 93% ges även syrgas. Personal från Neo-IVA (sjuksköterska eller barnsköterska) ansvarar för övervakningen av barnet under den tid barnläkaren inte är närvarande och CPAP-/syrgas-behandling pågår. Barnet ska observeras enligt bifogad övervakningslista. Vårdtillfället dokumenteras i Obstetrix (FV2). Det är av största vikt med helt fria luftvägar varför barnen bör läggas i optimal känguruposition hos förälder alternativt i värmesäng. Vid eventuell försämring och/eller syrgasbehov > 30% trots CPAP ska ansvarig läkare kontaktas utan dröjsmål och inläggning på Neo-IVA övervägas. Det är av största vikt att barnet hålls varmt. Hypotermi riskerar att förvärra andningssymtomen. För att lättare hålla normal kroppstemperatur bör barnet ligga hud mot hud hos förälder eller i värmesäng. Barnet ska ha torra filtar och mössa på sig. Om barnet orkar bör det ges samma möjlighet att ligga vid mammans bröst som om det inte hade krävt andningsstöd. Detta förutsatt att det inte äventyrar fria luftvägar. Uppföljning Ansvarig läkare ska undersöka barnet igen inom första timmen efter det att CPAP- /syrgasbehandling inletts. Därefter undersökning när läkaren anser det nödvändigt dock senast 2 h efter behandlingsstart. Om barnet fortsatt efter två timmars behandling har behov av CPAP ska barnet läggas in på Neo-IVA. Har barnet tillfrisknat alternativt förbättrats så att CPAPbehandlingen kan avslutas, beslutar ansvarig läkare om fortsatt vårdnivå för barnet. Om barnet medicinska kliniken
6 6(12) Carin Widén Specialistläkare,, Charlotte Helmer Sahlén sjuksköterska, Sara Läckhagen sjuksköterska, får kvarstanna hos föräldrarna ska ansvarig barnmorska på Förlossningen/Special-BB informeras om eventuellt behov av uppföljande kontroller. Dessa barn ska företrädesvis eftervårdas på Special-BB och inte på Förlossnings-BB, för att möjliggöra uppföljande kontroller alla tider på dygnet. Tvåtimmars-gränsen är vald utifrån att de flesta lindriga andningsstörningar vid det laget har gått över/börjat klinga av. Hos ett barn med kvarstående ökat andningsarbete efter 2 h bör man överväga kontroll av b-glukos och insättande av extra tillmatning med tanke på ökad energiförbrukning och risk för hypoglukemi. Efter två timmar är de flesta mammor redo att lämna förlossningen för överflyttning till BB. Även av detta skäl är det således viktigt att värdera hur barnet mår och var det ska vårdas framöver. Checklistan och övervakningslistan ska kopieras och kopiorna ska sättas i avsedd pärm ( CPAP på förlossningen ) hos sekreteraren på Neonatal-IVA. Originalen ska medfölja barnet och scannas in i Cosmic efter avslutad vård. Observera att detta även gäller för de barn som exkluderats oavsett orsak. medicinska kliniken
7 7(12) Carin Widén Specialistläkare,, Charlotte Helmer Sahlén sjuksköterska, Sara Läckhagen sjuksköterska, Omvårdnad Det är av största vikt att barnet hålls varmt. Hypotermi riskerar att förvärra andningssymtomen. Barnet bör därför ligga hud mot hud hos förälder eller i värmesäng för att optimera god kroppstemperatur. Barnet ska ha torra filtar och mössa på sig. Referenser Janet M. Rennie. Roberton s Textbook of Neonataology, 4th edition ISBN: Barker PM, Olver RE. Invited review: Clearance of lung liquid during the perinatal period. J Appl Physiology 2002; 93 (4): Drevhammar et al. Comparison of seven infant continuous positive airway pressure systems using simulated neonatal breathing. Pediatr Crit Care Med Sep 22. Wald M et al. Variety of Expiratory Resistance Between Different Continuous Positive Airway Pressure Devices for Preterm Infants.,Artif Organs 2011; Vol. 35; 1; Tutdibi el al. Impact of labor on outcome in transient tachypnea of the newborn: population based study. Pediatrics 2010; 125;e577-e583. Jain L, Dudell G. Respiratory transition in infants delivered by cesarean section. Seminars in perinatology 2006; Volume 30(5); Goldstein Ferber S, Makhoul IR. The effect of skin-to-skin contact (Kangaroo Care) shortly after birth on the neurobehavioral responses of the term newborn: A randomized, controlled trial. Pediatrics 2004; 113; 858. Kristin Svensson. Practices that facilitate or hinder breastfeeding. Department of women s and children s health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden 2011 Dokumenthistorik Utgåva nr: Giltig fr o m: Kommentar till ny utgåva: Godkänd av (namn, titel, datum): Sign Första utgåvan Ulf Samuelsson bitr vårdenhetschef Ninnie Borendal Wodlin medicinska kliniken
8 Checklista för behandling av andningsstörning hos fullgångna barn på förlossningen. Moderns namn: Persnr: Barnets namn: Persnr: Födelsetid: Läkare: Ssk: Bsk: Aktuella barn: Fullgångna vitala barn ( 37+0) som misstänks ha andningssvårigheter till följd av adaptationsstörning. Gäller även vid sectio. Vård på förlossningen kan övervägas för ett vitalt barn med andningsbesvär och som utan andningshjälp inte håller saturationen över 90%, men som med CPAP Infant Flow (IF) (med eller utan extra syrgas upp till 30%) klarar detta. Alternativt ett barn som endast behöver extra syrgas för att hålla saturationen över 90%. Ej aktuella barn: Ja Nej Missbildningar. Känd kromosomavvikelse. ( ) ( ) Diabetes hos mor ( ) ( ) Tillväxthämmat barn (SGA, FV < 2,5 kg) ( ) ( ) Riskfaktor för infektion Känd GBS hos mor (pos urinodl.) där AB ej givits 2h innan partus ( ) ( ) Långvarig vattenavgång ( 18 h) där AB ej givits 2h innan partus ( ) ( ) Infektionsmisstanke hos mamma ( ) ( ) Avvikande fynd vid auskulation lungor eller hjärta. Avvikande pulsar. ( ) ( ) Apgar <6 vid 5minuters ålder ( ) ( ) Apgar <8 vid 10 minuters ålder ( ) ( ) Syrgasbehov i CPAP IF > 30% ( ) ( ) Om ja är ifyllt på något kriterium är barnet INTE aktuellt för CPAP-behandling på förlossningen utan ska läggas in på Neo-IVA. Exkluderad pga. personalbrist Ja ( ) Inför behandling Information till föräldrar given av ansvarig läkare. Ja ( ) Efter behandling Dokumentation i Obstetrix om vårdtillfället och vidare kontroller på Special-BB av ansvarig läkare. Ja ( ) medicinska kliniken
9 CPAP-/syrgasbehandling på förlossningen. Övervakningslista Barnets namn: Personnummer: Läkare: Ssk: Bsk: Datum/Starttid: CPAP-tryck: Total tid i CPAP: Tid Position Saturation Puls Resp Indragningar JA/NEJ Näsvingespel JA/NEJ Gruntning JA/NEJ Syrgas % Färg Tonus Temp Läk.undersökning. Start: 15min 30min 45min 1h 1h och 15min 1h och 30min 1h och 45min 2h Färggradering: R = Rosig B = Blek C = Cyanotisk Vid avslutad CPAP-behandling på förlossningen : Tonusgradering: 1 = Normal 2 = Slapp 3 = Spänd Barnet inskriven på Neo-IVA ( ) Vid avvikelser kontakta ansvarig ssk el läkare Barnet vidare till Special-BB ( ) medicinska kliniken
10 medicinska kliniken
11 medicinska kliniken
12 medicinska kliniken
Graviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Läs merNeonatologi - Fall 1. 1) Vilka undersökningar/prover är prioriterade vid ankomst till neo-avdelningen?
Neonatologi - Fall 1 Flicka född med sectio i v 27+1 pga säte. 30 timmars vattenavgång. Värkarbete går ej att stoppa. Full dos steroider är givet antenatalt. FV 1050 gram, FL 42 cm, HO 28 cm. Hon gnyr
Läs merUtarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik
Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Barn som inte visar amningsbeteende och inte suger på bröstet första dygnet Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman,
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 2012-06-04.
SKRIFTLIG TENTAMEN 4 juni 2012 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle, 6 mån 18 p 3+1+2+3+3+2+4 Nyfött barn 23 p 2+1+3+1+3+1+3+1+1+2+2+3 Inga, 82 år 25 p 3+6+2+2+1+2+2+3+2+2
Läs mer1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur.
Instruktioner inför neonatal seminarium 9. oktober 2015. 1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur. 2.
Läs merLivsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården
1(8) Fysisk aktivitet Kvinnor bör uppmanas att fortsätta vara fysiskt aktiva under sin graviditet, alternativt initiera någon form av träning. De enda aktiviteter som bör undvikas är sådana som kan innebära
Läs merAmning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210
Amning på neonatalavdelning Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Annorlunda start Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktioner
Läs merMHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi
MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet
Läs merGynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department
GynObstetrik Graviditets komplikationer Health Department Innehållsförteckning 1 Graviditets komplikationer......2 Preeklampsi.......2 Patofysiologi Klassifikation Riskfaktorer Symtom Handläggning Komplikationer
Läs merPsykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid
Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom
Läs merTentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar
Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men
Läs merAnestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt
Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Anja Marklund, leg.läkare, KK Södersjukhuset Josefine Nasiell, överläkare, KK Huddinge Omedelbara
Läs merDatum 2015-10-05 Dnr 1502923. Utökning av vårdplatser inom neonatalenheten på Helsingborgs Lasarett i samband med om- och nybyggnad
Sjukvårdsnämnd Sund Peter Sigsjö Enhetschef 040-675 36 91 Peter.Sigsjo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-05 Dnr 1502923 1 (8) Sjukvårdsnämnd Sund Utökning av vårdplatser inom neonatalenheten på Helsingborgs
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merGäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP
1/4 är ett ventilationssystem som ger patienten ett positivt tryck i luftvägarna under hela andningscykeln, med möjlighet att variera trycket mellan in- och utandning. Genom att hålla ett högre tryck på
Läs merAmningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!
Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef
Läs merTrombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.
Dokumentnamn: Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Linköping Framtagen av: (Namn, titel,
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merTobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak
Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig
Läs merSÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar
Läs merHypertoni och graviditet
Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före
Läs merTuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs meraeeg monitorering av sjuka fullgångna nyfödda
Svenska Epilepsisällskapet Uppsala 12 mars 2010 aeeg monitorering av sjuka fullgångna nyfödda Lena Hellström-Westas Inst. för kvinnors och barns hälsa Uppsala Universitet Lena.westas@kbh.uu.se Akuta neurologiska
Läs merUppfödning/nutrition av nyfödda barn på sjukhus
1(6) sjukhus Gestationsvecka under 32 veckor eller 2000 gram Energibehov Varierar mellan 460 till 700 kj/kg/dygn (110-160 kcal/kg/dygn) beroende på hur sjukt barnet är eller har varit samt födelsevikt.
Läs merGynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department
GynObstetrik Den normala förlossningen Health Department Innehållsförteckning 1 Den normala förlossningen.....2 Puerperium.......2 Door test..2 Infektionsscreening......2 Förlossnings fyra faser......2
Läs merEfter en förlossning 1
Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar
Läs merSNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat
SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver
Läs merGynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department
GynObstetrik Förtidsbörd Health Department Innehållsförteckning 1 Förtidsbörd.....2 Definition.......2 Incidens.......2 Riskfaktorer.......2 Orsaker.......2 Faktorer associeras med förtidsbörd.. 3 Akut
Läs merVems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt. Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm
Vems är förlossningen? Möte med kvinnor som önskar kejsarsnitt Elsa Lena Ryding Karolinska Solna, Stockholm Hur många gravida kvinnor i Sverige önskar kejsarsnitt? Enligt KUB 1999-2000 skulle 8,2% av 3283
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merSkriftligt prov för termin 11, ht2013 Läkarprogrammet 7 januari 2014 kl 08.00-14.00
Aid nr Skriftligt prov för termin 11, ht2013 Läkarprogrammet 7 januari 2014 kl 08.00-14.00 Examinator Ulf Samuelsson, tfn 010-103 13 46 Utbildningsadministratör Maria Rundberg, tfn 010-103 31 22 Det här
Läs merTentamensskrivning 2004-12-22 Pediatrik Del I - MEQ-frågor
Tentamensskrivning 2004-12-22 Pediatrik Del I - MEQ-frågor. När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.. Fyll i Din kod högst upp.. Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.
Läs merPM Palliativ vård i nyföddhetsperioden
Skånes universitetssjukhus Neonatalkliniken Magnus Lindroth, Elisabeth Norman Ansvariga: E Olhager, klinikchef, S Polberger, bitr klinikchef Datum 2013-12-01 Giltigt t.o.m. 2017-10-01 PM Palliativ vård
Läs merPOX-screening av nyfödda
Barn- och ungdomsklinikerna POX-screening av nyfödda 1(5) POX-screening av nyfödda Bakgrund: En stor svensk studie har visat att man genom att kombinera ordinarie barnundersökningar med undersökning av
Läs merSNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat
SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra
Läs merRetrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Läs merGynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department
GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud
Läs merIkterus i nyföddhetsperioden
Dok-nr 13203 Författare Carin Widén, överläkare/läkarchef, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Godkänd av Fredrik Lundberg, överläkare/läkarchef, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn-
Läs merVärmebölja/höga temperaturer
SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot
Läs merHuvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.
Bilaga 2 HUDDINGE UNIVERSITETSSJUKHUS A-Divisionen Akutvårdsavdelning K41/43, B82 Standardvårdplan För patienter med hjärtsvikt Vårdtid Finns Individuell vårdplan (IVP)? Ja / Nej PATIENTIDENTITET Huvudmål:
Läs merIkterus i nyföddhetsperioden
Dok-nr 13203 Författare Carin Widén, överläkare, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Godkänd av Fredrik Lundberg, överläkare/läkarchef, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus
Läs meratt vara förälder och ryggmärgsskadad FÖRLOSSNING
att vara förälder och ryggmärgsskadad FÖRLOSSNING Denna folder ges ut av projektet Mamma Pappa Lam att vara förälder och ryggmärgsskadad. Det är ett projekt som drivs av Stiftelsen Spinalis med mål att
Läs merAmning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan. Föreläsningens titel
Amningsutbildning Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Födelsevikt 2400 g i vecka 36 Barnets temp 36,3. TM ord. av barnläkare 10-15 x 8. Pojken
Läs merInsulinbehandlad diabetiker. Amningsutbildning steg 2. Amningssvårigheter för diabetiker. Mjölkproduktion hos diabetiker. Hur lyckas man med amningen?
Amningsutbildning steg 2 amningsbild Insulinbehandlad diabetiker Efter drygt 6 timmar BB perm och barnet läggs på mors bröst och suger några tag. Information om handmjölkning efter ca 9 timmar, men vill
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22145 su/med 2015-09-07 3
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22145 su/med 2015-09-07 3 Omvårdnad vid NCPAP Nasal Continuos Positive Airway Innehållsansvarig: Lena Sjögren, Sektionsledare, Avdelning 316 Neonatal
Läs merHemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Jonsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2014-05-09 Gäller
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merHemförlossningar i Sverige 1992-2005
Hemförlossningar i Sverige 1992-2005 Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter MÄLARDALENS HÖGSKOLA Förekomst av hemförlossning Globalt: hälften av alla födslar Högresursländer: 0,1 5 procent Nederländerna:
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merAkuta kejsarsnitt. Ove Karlsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Akuta kejsarsnitt Ove Karlsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kollega, 1 gravida, 0 para Svår preeklampsi, har EDA, lågt TPK CTG allvarlig bradykardi, vad göra? 1. Larmsnitt 2. Akut snitt - brådskande
Läs merFostervatten, placenta och cervix. Eleonor Tiblad Centrum för fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska
Fostervatten, placenta och cervix Eleonor Tiblad Centrum för fostermedicin, Kvinnokliniken Karolinska Att bedöma fostervatten Hur bildas fostervatten Transudat från hud och membran (< 22 GV) lite Lungor
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merA B C D E - Barn A: Airway B: Breathing
A B C D E - Barn A: Airway Barn 1 år: Sniffing position, dvs.lätt bakåtböjning i nacken. Head tilt and chin lift. Håll på käkens benade del. För alla barn gäller Jaw thrust
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merHandlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall
Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder
Läs merÖversiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik
Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå
Läs merÖversikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister
Bilaga 1 Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister Fält Innehåll ASCII Från Till Lagring Start Ant 1 Barnets födelseår 1973 - Numerisk 1 4 2 Postens etappnummer 1973 1998 Numerisk 5 2 3 Postens
Läs merHosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?
Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner
Läs merYttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd
Läs merÖvervakning av det sköra fostret - riskvärdering. Michaela Granfors
Övervakning av det sköra fostret - riskvärdering Innehåll Riskvärdering allmänt Överburenhet Riskvärdering under förlossningen Fall Förlossningen har likheter med ett Maratonlopp för fostret Inför förlossningen
Läs mer/(\ inspektionen för vård och omsorg
/(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under
Läs merHur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?
Utredning, del i SK-kursen Medicinsk strålningsfysik, teknik och strålskydd i Linköping 7-11 okt 2013 Kristina Lind och Karin Höeg Dembrower Danderyds Sjukhus Stockholm Hur stor blir fosterdosen om en
Läs merFörköpsinformation Gravidförsäkring
Förköpsinformation Gravidförsäkring Du har laglig rätt att få denna information innan du köper försäkringen. Om något försäkringsskydd är särskilt viktigt för dig, ta kontakt med oss för att få veta om
Läs merInfektioner och graviditet
Infektioner och graviditet Allmänt: Vad innebär infektionen för moderns hälsa jmf med infektion hos ickegravid. Speciellt: Vad innebär infektionen för fostret Vad innebär beh av infektionen för fostret
Läs merBarnets anpassning vid födelsen Föreläsning T11. E Olhager/Per Odelberg-Johnson Barnläkare/Neonatolog 090120
Barnets anpassning vid födelsen Föreläsning T11 E Olhager/Per Odelberg-Johnson Barnläkare/Neonatolog 090120 Kortvarig men grav asfyxi hos fullgånget barn Bakgrund Första grav, frisk kvinna, normal graviditet
Läs merGBS (Grupp B-streptokocker, Streptococcus agalactiae) - handläggning av den gravida kvinnan och det nyfödda barnet
2016-06-30 27926 1 (5) GBS (Grupp B-streptokocker, Streptococcus agalactiae) - handläggning av den gravida kvinnan och det nyfödda barnet Sammanfattning Riktlinjen vänder sig till personal på mödravården,
Läs merPulmonell hypertension och
Pulmonell hypertension och hjärt-lung interaktion Peter Radell Barnanestesi och Intensivvård Astrid Lindgrens Barnsjukhus 14 december 2010 Lärandemål studenten ska ha erhållit fördjupade kunskaper om fostrets
Läs merAmning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan
Giltigt: 2 år fr.o.m. 2010-10-13 PM Gäller för enhet: Dokumenttyp: Framtagen av: Godkänd av: Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Mödra- och Barnhälsovården
Läs merSvar på motion från Katarina Gustavsson (KO): Återinför hembesök för nyförlösta mammor med tidig hemgång
I 111 ~ Landstinget DALARNA Hälso- och sjukvård Dalarna Division Kirurgi 0 0 0 3 3 6 BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2015-09-28 Sida 1 (3) Dnr LD14/02515 Uppdnr 1035 2015-08-31 Landstingsstyrelsens
Läs merVård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355
Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Vård av den nyfödda Ritning: Lotta Sundell HUDVÅRD Kontrollera babyns hud dagligen, speciellt
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merSIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)
Ansvariga författare: Per Hederström, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 5.0 Fastställt: 2009-02-27 Gäller från: 2009-01-01 SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merRegional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem
Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs merRegional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne
Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan
Läs merSymtom och komplikationer
Persisterande ductus arteriosus (PDA) hos underburna barn Symtom och komplikationer Ola Hafström Neonatalverksamheten Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Ductus arteriosus hos fostret Konstriktion
Läs merInformation om screening av fostrets kromosom- och strukturavvikelser
1 Fosterscreening Information om screening av fostrets kromosom- och strukturavvikelser Denna broschyr är ämnad för alla föräldrar som väntar barn. Det är önskvärt att föräldrarna bekantar sig med broschyren
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merHändelseanalys. Datum: 2014-04-09. Barnet avlider under förlossning. November 2013. Analysledare:
Datum: 2014-04-09 Händelseanalys Barnet avlider under förlossning November 2013 Analysledare: MB, KW Område Barn- och kvinnosjukvård Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning Syftet är att identifiera
Läs merDödföddhet och tidig neonatal död i Sverige Intrauterin fosterdöd. Maternella riskfaktorer för IUFD
INTRAUTERIN FOSTERDÖD Karin Pettersson, Karolinska Universitetssjukhuset Intrauterin fosterdöd Definition sedan 080701; Ante- eller intrapartal död from 22+0 Incidens i Sverige ca 450 barn/år Utredning
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Medicinsk Oxygen Strandmollen 100 %, medicinsk gas, komprimerad. Syrgas
Bipacksedel: Information till användaren Medicinsk Oxygen Strandmollen 100 %, medicinsk gas, komprimerad Syrgas Läs noga igenom denna information. Den innehåller information som är viktig för dig. Detta
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merAsfyxi och fosterövervakning. Karina Liuba Kvinnokliniken Lund
Asfyxi och fosterövervakning Karina Liuba Kvinnokliniken Lund Fosterfysiologi gasutbyte foster/mamma Fosterfysiologi placenta Hög halt syre (O 2 ) Låg halt koldioxid (CO 2 ) Syremättnad ca 75% Låg halt
Läs merHälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Tentamen 110608.
SKRIFTLIG TENTAMEN 8 juni 2011 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Tage, 4 mån 18 p 2+2+2+2+4+2+2+2 Kvinna, 34 år 22 p 2+1+2+2+1+2+2+2+2+2+1+1+2 Gunnar 25 p 2+2+5+2+2+4+5+2+1 Karin,
Läs merOMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta!
OMIFALL Gravid- och barnförsäkring Bra att veta! i samarbete med IKEA Svenska Försäljnings AB Foto: Juliana Wiklund 2 Våra barn är det viktigaste som finns Barn är de viktigaste människorna i världen.
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Latox 50%/ 50%, medicinsk gas, komprimerad. Dikväveoxid / Oxygen
Bipacksedel: Information till användaren Latox 50%/ 50%, medicinsk gas, komprimerad Dikväveoxid / Oxygen Läkemedelsverket 2012-12-06 Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.
Läs merAmning. och typ 1-diabetes
Amning och typ 1-diabetes Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg, Telefon: 08 564 82 1 00, Fax: 08 564 821 39 Pg: 481 31 35 3, Bg: 332 4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text och idé:
Läs merSkriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15V-pgrp1 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-12-04 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga
Läs merSTANDARDVÅRDPLAN FÖR BARN MED ATOPISKT EKSEM Huddinge Universitetssjukhus AB, Hudkliniken avd I 53
Bilaga 1 STANDARDVÅRDPLAN FÖR BARN MED ATOPISKT EKSEM Huddinge Universitetssjukhus AB, Hudkliniken avd I 53 Planeringsansvarig ssk: Gällande under tiden: Patient id: - Sekundäransvarig ssk: Finns IVP?
Läs merVanliga graviditetskomplikationer 2010. Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge
Vanliga graviditetskomplikationer 2010 Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge Obstetrik Syftet med obstetrisk verksamhet är att optimera förutsättningarna för frisk mor
Läs merNationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 2016-01-01 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets region/landsting: Barnets
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
Läs merNationellt vårdprogram Neonatal hypoglykemi. Ingrid Pupp Maria Elfving Fredrik Ahlsson Magnus Domellöf
Nationellt vårdprogram v Neonatal hypoglykemi Ingrid Pupp Maria Elfving Fredrik Ahlsson Magnus Domellöf Definition hos nyfödda P-glukos < 2,6 mmol/l Symptom Neurologiska Nedsatt tonus, irritabilitet, slöhet,
Läs merMålvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Läs merRegional rutin för egenvårdsbedömning
Regional rutin för egenvårdsbedömning Rutin för utförare av hälso- och sjukvård i. De regionala rutinerna har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Rutinerna är fastställda av hälso-
Läs mer2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT
2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT få bestämma över sitt eget liv få bästa möjliga vård få dö under värdiga former
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Läs mer