Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen

Transkript

1 Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training Lars Geschwind, AnnaKarin Swenning, Anders Håkansson Faugert & Co Utvärdering

2

3 Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training Lars Geschwind, AnnaKarin Swenning, Anders Håkansson Faugert & Co Utvärdering AB, mars

4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Executive Summary 4 1. Inledning Utvärderingsuppdraget Genomförande Rapportens struktur 9 2. Programmet IT i lärarutbildningen Bakgrund Ekonomisk uppföljning Tidigare satsningar på IT i lärarutbildningen Förändringar av lärarutbildningen De stora projekten Inledning Ung Kommunikation KompLIT LIKA Övriga aktiviteter Nätverket Spel och simulering Bedömning och examination Öppna digitala system Den interaktiva forskningen Samlad bedömning av programmet Inledning Hur har programmet fungerat? Hur har KK-stiftelsens roll som koordinator fungerat? Vilka resultat och effekter har uppnåtts? Bedömning av insatsernas värde Reflektion 56 Bilaga A Intervjupersoner 59 Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training i

6

7 Sammanfattning Faugert & Co Utvärdering har på uppdrag av KK-stiftelsen genomfört en utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen. Målsättningarna för programmet har varit att uppnå en ökad kompetens bland lärarutbildarna, förändrade arbetsformer på lärarutbildningen och ökad samverkan mellan lärosäten och olika aktörer såsom praktikskolor och näringsliv. Programmet förväntades också ge effekter i form av mer positiva attityder till att använda IT hos lärarutbildare och lärarstudenter, ökad digital kompetens bland nyutbildade lärare samt högre kvalitet på svensk skola. Inom ramen för programmet beviljades sju lärarutbildningar formerade i tre stora projekt stöd för att genomföra sina utvecklingsidéer. I programmet har det också ingått interaktiv forskning samt ett nätverk. Utöver detta finansierades även tre mindre projekt som tillkom i programmets slutfas. Syftet med utvärderingen har varit att bedöma programmet som helhet och den verksamhet som bedrivits i de olika projekten. Nedan ges en sammanfattning av den bedömning som görs utifrån utvärderingsfrågorna på projekt- respektive programnivå. Hur väl motsvarar projektens och övriga aktiviteters målformuleringar intentionen med programmet? I vilken grad är målformuleringarna operativa? Målformuleringarna på projektnivå bedöms motsvara intentionerna med programmet. Ett generellt problem hos samtliga projekt är dock avsaknaden av uppföljningsbara målformuleringar, vilket medfört svårigheter att bedöma projektens måluppfyllelse. De aktiviteter som genomförts inom projekten bedöms ändå överlag ha legat i linje med målsättningarna och bidragit till dessa. Det finns dock några exempel där det är mer tydligt att målsättningar inte har uppnåtts, t.ex. projektet KompLIT och nätverket. I det förstnämnda fallet beror det främst på att lärarutbildningen inte finns kvar i den form som förelåg vid projektets genomförande. I det andra fallet har de problem som funnits i genomförandet av nätverket medfört att målen inte har kunnat uppnås. Har de olika delarna av programmet genomförts på det sätt som avsågs? Det har varit svårt att få en överblick över samtliga aktiviteter som genomförts inom projekten och hur de hänger samman. Det kan vidare noteras att alla delar av projekten inte har genomförts som planerat, även om det inte alltid har varit helt tydligt uttryckt i ansökningarna hur genomförandet förväntades ske. Projekten har i varierande grad haft problem med förankringen inom respektive organisation och genomförandet har även skett under en turbulent tid för lärarutbildningen då landets samtliga lärosäten har arbetat med ansökningar till förnyade examensrätter för den nya lärarutbildningen, varpå andra arbetsuppgifter har bortprioriterats. Detta har påverkat projekten negativt i form av minskat intresse för deltagande av berörda målgrupper. Trots att genomförande inte fullt ut skett på det sätt som avsågs, kan vi konstatera att en stor andel aktiviteter har genomförts, men med ett i flera fall lägre deltagande än förväntat. Aktiviteterna bedöms även i stort sett ha varit relevanta och adekvata sett till projektens egna målsättningar. Nätverket innebar en ny inriktning för satsningen. Genom nätverket skulle fler lärosäten kunna bli involverade och kunskapen från de redan beviljade projekten skulle lättare kunna spridas. Nätverket tilldelades således en viktig roll sett utifrån perspektivet att programmet förväntades ge effekter på lärarutbildningen i stort. I praktiken var dock nätverkets uppgift och mandat otydligt och organisationen fungerade inte som det var tänkt. Nätverket bedöms därför inte ha fungerat på det sätt som avsågs. De mindre projekten tillkom i ett sent skede och genomfördes endast i en första fas. Det framstår som oklart hur kopplingen mellan nätverkets val av fokusområden, de mindre utvecklingsprojekten samt de tre större projekten såg ut. Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training 1

8 När nätverket lades ner förlorades möjligheten till att sprida resultaten från projekten vidare till andra lärarutbildningar. Den interaktiva forskningen bedöms i stora drag ha genomförts på det sätt som avsågs. Att forskningsinsatsen endast kom att omfatta två av projekten är dock en begränsning i förhållande till målet och medför en mindre nytta av forskningen för programmet som helhet. Vilka resultat har nåtts? Det finns flera intressanta resultat på projektnivå. Projekten har valt olika strategier för sitt arbete. Vissa har satsat på att integrera IT-inslag i utbildningen medan andra har infört särskilda kurser och moduler. Aktiviteterna bedöms i flera fall ha bidragit till en ökad kompetens hos dem som har deltagit. Dock har detta ofta skett i form av isolerade öar av redan engagerade grupper av personer. I bästa fall har dessa personer lyckats förändra ett lärarlag eller en institution, men på en aggregerad nivå har detta inte lett till att lärarutbildningen som helhet har förändrats. Aktiviteter för att påverka och förändra kursplaner och styrdokument har genomförts i samtliga projekt, men det är ännu för tidigt att säga om detta på sikt kan leda till förändrade arbetsformer inom hela lärarutbildningen. Vi anser även att det har funnits en avsaknad av diskussion om hur IT kan höja kvaliteten i lärarutbildningen på ämnesnivå. Hur påverkas t.ex. kemilärarens eller religionslärarens vardag genom ökad IT-kompetens? Det räcker inte med allmändidaktiska resonemang, än mindre, rent tekniska diskussioner om vad som kan göras. Hur har medlen använts? Projekten och övriga aktiviteter har med några få undantag hållit sig inom respektive budget. Ytterligare kostnader för LIKA samt den interaktiva forskningen kan dock tillkomma då de inte har slutrapporterat ännu. De beviljade medlen har i huvudsak använts för olika former av kompetensutvecklingsinsatser, seminarier, konferenser och andra informationsaktiviteter samt administration. Den ekonomiska uppföljningen ser ganska olika ut för projekten, vilket har försvårat jämförelser. Hur har programmets olika delar samverkat? Spridning av information och utbyte av erfarenheter mellan programmets komponenter kan ses som en viktig förutsättning för att uppnå effekter på lärarutbildningen i stort. Det handlar både om samverkan mellan de stora projekten, men även om den roll som nätverket och de mindre projekten förväntades ha. Det fanns inledningsvis en samverkan och ett utbyte mellan de stora projekten genom de träffar som anordnades av KK-stiftelsen. Den interaktiva forskningen bidrog också till utbytet av kunskap mellan projekten Ung Kommunikation och KompLIT. Projekten deltog även i viss utsträckning i nätverkets verksamhet. Med tiden avtog dock denna samverkan och under de sista åren tycks det inte ha förekommit några gemensamma träffar. De mindre projekten förefaller ha haft svag koppling till de större projekten och har inte heller samverkat sinsemellan. Sett utifrån förväntningen om att åstadkomma en bredare påverkan på lärarutbildningen, så bedöms inte samverkan mellan programmets olika delar ha varit tillräckligt stark. Hur har KK-stiftelsens roll som koordinator fungerat? Programmets upplägg byggde till stor del på en aktiv medverkan från KK-stiftelsen och stiftelsen bedöms inledningsvis ha varit mycket engagerad och stödjande. Samtliga projekt har haft en bra dialog med stiftelsen. Flera intervjupersoner har dock beskrivit hur de känt att stiftelsens engagemang avtog med tiden. De har upplevt att stiftelsen inte längre prioriterade satsningen, vilket de menar har påverkat projektens livsglöd. Flera intervjupersoner har uttryckt uppfattningen att detta berott på att KK-stiftelsen valde en delvis annan inriktning på sin verksamhet, där denna satsning inte passar in. Utvärderingen visar här vilken viktig roll finansiärens uthålliga engagemang och energi har i ett program av denna typ. 2 Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training

9 Vilka strukturella effekter kan hittills spåras till följd av programmet, i förhållande till programmets målsättning? Vad gäller programmet som helhet kan vi se att det finns ett visst värde av insatserna i programmet IT i lärarutbildningen, särskilt för de utförande lärosätena, vars kompetenser och erfarenheter har stärkts. Vår samlade bedömning är dock att programmet inte medfört några större strukturella förändringar av lärarutbildningen. Prestationerna på projektnivå är överlag adekvata sett till projektens egna målsättningar och avtryck har gjorts inom skilda delar av lärarutbildningarna, men projekten och programmet som helhet bedöms inte ha förändrat lärarutbildningarna i stort. Har KK-stiftelsens investering i programmet gett önskad utdelning är utdelningen rimlig i förhållande till investeringen? Programmets samlade utdelning i förhållande till investeringen bedöms mot bakgrund av resonemanget ovan vara mindre än vad som kunde förväntas givet programmets målsättningar. Det förklaras främst genom att vissa delar, som nätverket, inte utvecklades som önskat. Det har bland annat medfört att resultaten från de aktiviteter som genomförts inte har kunnat tas tillvara och spridas som tänkt. Samverkan mellan programmets olika delar har inte heller varit tillräckligt stark, även om det inledningsvis genomfördes en del koordinerande aktiviteter. Projekten har bidragit till att skapa vissa förutsättningar för förändringsarbete, men deras hållbarhet och fortsatta utveckling är högst osäker. En annan relevant frågeställning är huruvida programmets målsättningar varit möjliga att nå genom det valda upplägget. Att åstadkomma en förändrad lärarutbildning kräver åtgärder på flera olika nivåer och ett tydligt stöd genom nationella styrdokument. Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training 3

10 Executive Summary Faugert & Co Utvärdering has on commission from the Knowledge Foundation conducted an evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training. The Programme s objectives have been increased competence among teacher trainers, improved forms of work and increased interaction between universities and different actors, such as training schools and business. The Programme was expected to have an impact on attitudes towards using ICT among teacher trainers and teacher students, as well as lead to increased competence among graduate teachers and higher quality in the national education system. The Programme granted three major projects support to implement their development plans; these projects were collaborations between a total of seven universities. The Programme also included an interactive research project and a network consisting of representatives from all teacher training institutions. In addition, the Programme funded three projects of a smaller scale in the Programme s final phase. The primary purpose for this evaluation is to assess the Programme as a whole and the activities undertaken in the respective projects. The following summary provides an assessment on both project and programme level. To what extent do the projects objectives and other activities correlate with the intentions of the Programme? To what extent are the objectives operative? Objectives on project level connect sufficiently to the intentions of the Programme. A general problem is the lack of measurable objectives which makes it difficult to assess the projects actual achievements. The activities undertaken in the projects are generally considered to be consistent with the projects objectives. There are however some obvious examples where the objectives have not been reached, e.g. KompLIT and the Network. In the first case it is explained by the termination of the university s teacher training during the project period due to the loss of degree awarding rights. In the second case there have been substantial problems in implementing the Network which meant that the objectives could not be reached. Have the different components of the Programme been implemented as intended? It is hard to get an overview of all the various activities that have been undertaken in the projects and how they all connect. One could also notice that the projects have not been implemented in all parts; however it has not always been clearly expressed how the projects were intended to be implemented. The projects have not been well anchored in the respective organisations, partly because the Programme period has coincided with a turbulent time for the teacher training on all the universities due to work with renewed applications for entitlement to award degrees in teacher training. This process has been prioritised and had a negative impact on the projects which suffered from lack of interest and participation from the main target groups. Even though the projects were not implemented fully as planned, several activities have been carried out in a proper manner, although in many cases with a lower rate of participation than expected. The activities are largely assessed to be adequate and relevant given the projects objectives. The Network represented a new direction for the Programme. Through the Network more universities would get involved and the knowledge from the earlier projects ought to be spread. The Network was given a significant role from the perspective that the Programme was expected to have an impact on teacher training in general. In practice, however, the Network s mission and mandate was vague, and the organisation did not function as intended. The Network has not been implemented in the way that was intended. The connection between the Network s choice of focus areas, the small development projects that were added late in the Programme, and the three major projects, seems unclear. Once the Network was terminated the ability to disseminate the project results was lost. 4 Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training

11 The interactive research has essentially been implemented as intended. A major restriction in relation to the objective is that the research only came to include two of the components in the Programme, resulting in lesser benefit from the research than expected. What results have been achieved? There are several interesting results at project level. The projects have chosen different approaches; some have focused on integrating ICT events directly in the education, whilst others have introduced special courses and modules. The activities have contributed to increased competence among those who participated. However, development of competence often occurs among already committed groups of individuals. At best, the activities have succeeded in changing attitudes in a teacher team or within an institution. At an aggregated level, the projects have not led to any major changes in teacher training as a whole. Activities aiming at changing curricula and policy documents have been undertaken in all projects, but it is still too early to say if this could eventually lead to new ways of work throughout teacher education. We also believe that there has been a lack of discussion of how ICT can improve the quality of teacher training and the subjects taught. How is the everyday life for a chemistry teacher or teacher of religious studies affected through increased ICT competence? A general didactic discussion or, even less, a technical discussion is not enough. How has the funds been used? The projects and the activities have with few exceptions kept their budgets. Additional costs for LIKA and the interactive research may occur because they have yet to submit their final reports. The funds were mainly used for various forms of professional development activities, seminars, conferences and other information activities and administration. The financial report differs significantly between projects, which have made comparisons difficult. How have the different components of the Programme interacted? Sharing information and exchanging experiences between the different components can be seen as an important precondition for achieving effects on teacher training in general. This includes interaction between the large projects, the Network and the small projects. Initially, extensive collaboration and exchange of knowledge between the major projects occurred, which was organised by the Knowledge Foundation. The interactive research also contributed to the exchange of knowledge between the projects Ung kommunikation and KompLIT. The projects participated to some extent in the Network, but this interaction decreased significantly with time and in the last years there have not been any joint meetings within the Programme. The small projects appear to have weak links to the major projects and they have not interacted with each other. With reference to the expectation to achieve a wider impact on teacher training, the interaction between the components within the Programme has not been sufficient. How has the Foundation s role as coordinator worked? The Programme s approach was largely based on an active involvement from the Knowledge Foundation. The impression is that the Foundation initially was much involved and took a supportive role towards the projects. All projects seem to have established a good dialogue with the Foundation. However, the commitment waned with time. Several informants felt that the Foundation no longer gave priority to the Programme, which they claim affected the spirit of the projects. The evaluation shows the importance of the funding organisation s sustainable commitment and energy in a programme of this type. What structural impacts can be traced as a result of the Programme, in relation to the overall objectives? Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training 5

12 Regarding the Programme as a whole, it has been of some value, particularly for the participating universities. The achievements at project level are generally adequate in relation to the projects own objectives, and some marks have been made in various parts of teacher education programmes. The projects and the overall programme have however not changed the teacher training programmes in general. Our overall assessment is thus that the Programme did not result in any major structural changes in the teacher training. Has the Foundation s investment in the Programme had the desired effects? The Programme s overall effects are lesser than could be expected in relation to the size of the investment and the Programme s objectives. This is mainly explained by the fact that some parts, like the network, did not develop as intended, which led to the results from the activities carried out not being utilised and disseminated properly. Collaboration between the various components has not been sufficient. The projects have helped to create some preconditions for change, but their sustainability and further development is uncertain. A relevant question is whether the Programme s objectives were achievable by the approach chosen. To bring about change in teacher training requires action at multiple levels including through national policy. 6 Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training

13 1. Inledning 1.1 Utvärderingsuppdraget År 2004 genomförde KK-stiftelsen ett antal studier som bland annat visade en mycket låg grad av IT-användning i lärarutbildningen. Mot bakgrund av detta fattade KKstiftelsens styrelse beslut om en satsning på IT i lärarutbildningen. Det övergripande målet för programmet är att arbetsformerna på lärarutbildningen utformas så att nyutbildade lärare får bättre förmåga att utforma sina arbetssätt utifrån elevernas och samhällets behov. Under 2005 avsatte KK-stiftelsen 30 miljoner kronor för IT i Lärarutbildningen. Senare, i samband med planeringen för 2007 och 2009, beslutade stiftelsens styrelse att avsätta ytterligare 70 miljoner för programmet. Totalt skulle således 100 miljoner kronor satsas på IT i Lärarutbildningen. I den första utlysningen under 2005 fick sju lärarutbildningar formerade i tre projekt stöd för att genomföra sina utvecklingsidéer. Projekttiden för dessa projekt var 5-6 år. I programmet kom sedan att, förutom de tre projekten, även ingå interaktiv forskning samt ett nätverk. Utöver detta finansierades även tre mindre projekt som tillkom i programmets slutfas. Syftet med utvärderingen är att: Ge ett betyg på programmet som helhet (formativt) Ge projekten i IT i lärarutbildningen ett betyg på verksamheten (summativt) Återföra erfarenheter som kan förbättra stiftelsens stöd och verksamhet (formativt) Utvärderingen ska således både bedöma programmet som helhet och den verksamhet som bedrivits i de olika projekten. Målet med utvärderingen är att producera en bedömning av värdet av insatserna för programmet IT i Lärarutbildningen samt en bedömning av kvaliteten i processerna (beställning, genomförande, uppföljning) och resultaten/effekterna Aktiviteter och mål som omfattas av utvärderingen Vårt uppdrag har varit att utvärdera de ovan nämnda delarna i programmet IT i lärarutbildningen, dvs. de tre större utvecklingsprojekten, den interaktiva forskningen, nätverket samt de tre mindre utvecklingsprojekten. De större projekten är: KompLIT (Högskolan i Skövde) Ung Kommunikation (Linnéuniversitetet) LIKA (KTH) De övergripande målen för de större projekten är att höja lärarstudenternas digitala kompetens så att de i sin kommande yrkesgärning kan använda IT för att stärka elevernas lärande. Målet är även att påvisa och pröva metoder för hur akademisk utbildning i samverkan med näringsliv och andra parter kan bli mer öppna och flexibla och anpassa sin verksamhet utifrån en allt snabbare samhällsutveckling. Utöver de övergripande målen så har de enskilda projekten egna mål som de var för sig utvärderas mot. Den interaktiva forskningen ska leda till följande resultat för olika målgrupper: För deltagarnas del en kontinuerlig feedback om hur ett hållbart utvecklingsarbete kan organiseras där en samlad avrapportering sker varje halvår För forskarsamhället i form av teorier och begrepp om utvecklingsstrategier, projektledning, lärande, nätverk m.m., som presenteras i vetenskapliga artiklar och rapporter samt genom medverkan på seminarier och konferenser Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training 7

14 Målen för nätverket är: Att höja lärarstudenternas digitala kompetens så att de i sin kommande yrkesgärning kan använda IT för att stärka elevernas lärande Att skapa en bättre kontaktyta mellan lärarutbildningarna samt mellan lärarutbildningarna och andra aktörer inom området IT och lärande Att skapa ett innovationssystem där landets lärarutbildningar tillsammans med representanter från partnerskolor, forskning och näringsliv utvecklar nya arbetsformer och resurser De mindre utvecklingsprojekten är: Bedömning och examination Spel och simulering Öppna digitala system Målen för de mindre projekten finns uttryckta som syften eller idéer i projektansökningarna och beskrivs närmare i kapitel Utvärderingsfrågor på programnivå De frågor som utvärderingen ska söka besvara på programnivå är: Hur ser en bedömning av värdet av insatserna ut för programmet IT i lärarutbildningen? Hur har programmet fungerat i sin helhet? Hur har delprojekt, nätverk, interaktiv forskning fungerat och hur har dessa komponenter samverkat? Hur har KK-stiftelsens roll som koordinator fungerat? Har KK-stiftelsens investering i programmet gett önskad utdelning är utdelningen rimlig i förhållande till investeringen? Vilka strukturella effekter kan hittills spåras till följd av programmet, i förhållande till programmets målsättning: På vilka sätt har programmet påverkat/förändrat lärarutbildningen? Hur kopplas de sista (mindre) projekten till programmet? Utvärderingsfrågor på projektnivå I respektive projekt, nätverk, interaktiv forskning har utvärderingen sökt besvara följande: Pröva projektens målformuleringar Hur motsvarar de intentionen med programmet? I vilken grad har de varit operativa (styrning, uppföljning)? Har projektet genomförts på det sätt som avsågs? Vilka resultat har nåtts? Styrning Enligt avtal, eventuella andra resultat Är prestationerna adekvata? Hur ändamålsenlig har organisation, handlingsplan inkl. kvantifierade delmål varit? 8 Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training

15 Ekonomi Hur har medlen använts? Hur transparent är den ekonomiska redovisningen? 1.2 Genomförande Faugert & Co Utvärdering AB har under perioden oktober 2011 februari 2012 genomfört det arbete som redovisas i denna utvärderingsrapport. Utvärderingen har genomförts av Lars Geschwind, AnnaKarin Swenning och Anders Håkansson där den förstnämnda agerat projektledare. Göran Melin har varit kvalitetssäkrare. Datainsamlingen har bestått av: Dokumentstudier Analys av projektens ekonomiska redovisning 3 sonderande intervjuer som genomfördes i projektets startskede 31 semistrukturerade djupintervjuer (varav 19 djupintervjuer genomförts vid sammanlagt fyra platsbesök) 1.3 Rapportens struktur Denna rapport börjar efter detta inledande kapitel 1 med en beskrivning av hur programmet IT i lärarutbildningen kom till och utformades samt vilken relation det har till andra satsningar på området i kapitel 2. I kapitel 3 och 4 beskrivs och analyseras sedan de olika komponenterna i programmet utifrån utvärderingsfrågorna på projektnivå. I kapitel 5 görs slutligen en sammanfattande bedömning av de enskilda projekten och programmet som helhet utifrån utvärderingsfrågorna på programnivå. Intervjupersonerna förtecknas i bilaga A. Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training 9

16 2. Programmet IT i lärarutbildningen 2.1 Bakgrund I den beskrivning av programmet som följer nedan har vi utgått från styrelseprotokoll och beslutsunderlag från KK-stiftelsen samt de intervjuer med programansvariga som genomförts. Ett ytterligare underlag har varit ett kapitel i boken Lärande utvärdering som beskriver programmets utformning och logik Programmets tillblivelse och målsättning KK-stiftelsen har sedan starten haft en inriktning mot satsningar på skola och utbildning. Redan när KK-stiftelsen bildades fanns förväntningar på insatser som var inriktade på att främja IT-användningen i utbildningsväsendet. Mellan 1999 och 2002 genomfördes en satsning på informationsteknik i skolan under benämningen IT i skolan (ITiS) vilket var en statlig satsning som genomfördes i samarbete med KKstiftelsen. Satsningen omfattade drygt hälften av Sveriges lärare och var en del i den statliga satsning som kom att kallas IT-miljarden. Samhällsutvecklingen pekade i riktning mot en allt större digitalisering vilket i sin tur skulle komma att ställa nya krav på skola och utbildning. KK-stiftelsen såg att nyutbildade lärare var i behov av en gedigen digital kompetens och möjligheter att kontinuerligt förnya sin kunskap och anpassa arbetsmetoder utifrån rådande förutsättningar i samhället. KK-stiftelsens styrelse beslutade 2003 att verksamheten inom IT i skola och utbildning skulle bedrivas med samma planeringshorisont som övriga satsningar, dvs. fram till Styrelsen menade att lärarutbildningen var ett strategiskt viktigt område som skulle prioriteras i KK-stiftelsens fortsatta verksamhet. Mot bakgrund av detta valde KK-stiftelsen att påbörja en satsning på IT i lärarutbildningen. Det övergripande målet för detta program var att arbetsformerna på lärarutbildningen utformas så att nyutbildade lärare får bättre förmåga att utforma sina arbetssätt utifrån elevernas och samhällets behov. I styrelsebeslutet från 2005 uttrycks att detta skulle ske genom att: 2 Höja lärarnas digitala kompetens så att IT blir ett naturligt verktyg i lärarutbildningen och den pedagogiska/didaktiska såväl som den administrativa användningen av IT ökar bland såväl lärarutbildare som studenter. Lärarutbildningarna i större utsträckning formulerar utvärderingsbara och examinerbara mål för IT som både pedagogiskt och administrativt verktyg i kursplaner och andra styrdokument. Samarbetet mellan lärosäten och olika aktörer såsom praktikskolor och näringsliv förbättras. Studenterna i högre grad blir nöjda med de kunskaper de får om hur de kan använda IT i undervisningen. Attityderna till att använda IT blir mer positiva bland lärarutbildare och studenter. De övergripande målen för de större projekten uttrycks på ett lite annat sätt. Här anges att målet är att höja lärarstudenternas digitala kompetens så att de i sin kommande yrkesgärning kan använda IT för att stärka elevernas lärande. Målet är även att påvisa och pröva metoder för hur akademisk utbildning i samverkan med 1 Christina Ehneström & Gudrun Molander, Utvärdering ett utvecklingsarbete hos en finansiär, i Lärande utvärdering genom följeforskning, Lennart Svensson, Göran Brulin, Sven Jansson och Karin Sjöberg (Red.), 2009, Studentlitteratur. 2 Dagordningspunkt 7 vid KK-stiftelsens styrelsesammanträde Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training

17 näringsliv och andra parter kan bli mer öppna och flexibla och verksamhetsanpassade utifrån en allt snabbare samhällsutveckling. Som en del i det förberedande arbetet inför programmet anordnade stiftelsen under 2004 sex så kallade kunskapsdialoger. De tog sin utgångspunkt i frågeställningar om hur lärarutbildningarnas IT-vision såg ut, vilka hinder och möjligheter som fanns för att förverkliga visionerna samt vilket stöd KK-stiftelsen kunde ge i detta arbete. Vid ett av tillfällena samlades samtliga lärarutbildningar under temat IT i lärarutbildningen Behövs det?. 3 Vid detta tillfälle togs även det första steget mot att bilda ett nätverk kring ämnet IT i lärarutbildningen. Inför satsningen genomfördes två studier som undersökte intresset för IT bland lärarutbildare och studenter. 4 I det förberedande arbetet inför satsningen genomfördes även jämförelser av liknande insatser i andra europeiska länder. Stiftelsen genomförde platsbesök på lärarutbildningar runt om i landet i syfte att skapa sig en bild av hur organisationen och infrastrukturen såg ut på de olika utbildningarna samt vilka visioner, möjligheter och hinder som fanns för utvecklingen på området kring IT. Detta har sedan kompletterats med informella kontakter på lärarutbildningarna samt kontakter med övriga aktörer med insyn inom området. Mot bakgrund av dessa aktiviteter beslutade sedan KK-stiftelsens styrelse i slutet av 2004 att avsätta 30 miljoner kronor under 2005 för en satsning på IT i Lärarutbildningen. Senare, i samband med planeringen för 2007 och 2009, beslutade styrelsen att avsätta ytterligare 70 miljoner kronor för programmet. Sammantaget skulle således 100 miljoner kronor avsättas för programmet. Så blev dock inte fallet vilket beskrivs närmare i avsnitt Programmets logik Vad menas då med digital kompetens? I KK-stiftelsens underlag definieras det både som en teoretisk och praktisk kunskap om hur IT kan ge bättre förutsättningar för elevernas lärande och lärandets organisation. Begreppet syftar vidare även på de färdigheter som krävs för att omsätta denna kunskap till praktisk handling. I boken Lärande utvärdering beskrivs målsättningen med programmet genom en förenklad programlogik. Utgångspunkten i denna beskrivning är att de lärare som utexamineras inte har tillräckligt hög digital kompetens. Problemet som identifierades var att detta skulle kunna leda till att kvaliteten på den svenska skolan sjunker, vilket i sin tur på sikt kan påverka Sveriges konkurrens- och innovationsförmåga. Blivande lärare behöver således få en högre digital kompetens, vilket de kan få genom en relevant utbildning. En relevant utbildning förutsätter att lärarutbildarna har en hög digital kompetens, vilket de kan få genom kompetensutveckling på IT-området. Genom programmet IT i lärarutbildningen skulle resurser och kompetens kunna tillhandahållas för att kompetensutveckla lärarutbildarna och på så sätt förbättra lärarutbildningen. 5 Vi har använt oss av den programlogik som beskrivs ovan, men utvecklat den något utifrån målsättningarna med programmet. Målen för programmet var som ovan nämnts att lärarutbildningarna i större utsträckning skulle formulera utvärderingsbara och examinerbara mål för IT som både pedagogiskt och administrativt verktyg i kursplaner och andra styrdokument. Attityderna till att använda IT i lärarutbildningen och i arbetet som lärare skulle också bli mer positiva och studenterna skulle i högre grad vara nöjda med de kunskaper som de får om hur 3 En rapport upprättades efter detta möte: IT i lärarutbildningen behövs det? Dnr. 2005/ Våren 2004 lät KK-stiftelsen genomföra en enkät till lärarutbildare på 20 lärosäten samt en enkät bland drygt 3500 lärarstudenter om användarvanor och intresse för IT. 5 Christina Ehneström & Gudrun Molander, Utvärdering ett utvecklingsarbete hos en finansiär, i Lärande utvärdering genom följeforskning, Lennart Svensson, Göran Brulin, Sven Jansson och Karin Sjöberg (Red.), 2009, Studentlitteratur. Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training 11

18 de kan använda IT i undervisningen. Samarbetet mellan lärosäten och olika aktörer såsom praktikskolor och näringsliv skulle också förbättras i och med satsningen. Tabell 1 Förenklad programlogik Förutsättning ar Aktiviteter Utfall Resultat Effekter Resurser Kompetens Organisation Attityder/ intresse Nationella styrdokument Kompetensutvecklingsinsa tser som t.ex. kurser, seminarier och workshops Aktiviteter för förändra kursplaner och andra styrdokument Aktiviteter för att stimulera samverkan mellan lärosäten och olika aktörer såsom praktikskolor och näringsliv Genomförda kurser, seminarier etc. Förändrade kursplaner och andra styrdokument Genomförda samverkansaktivite ter Ökad kompetens bland lärarutbildarna Förändrade arbetsformer och lärandemål i lärarutbildning en Ökad samverkan mellan lärosäten och olika aktörer såsom praktikskolor och näringsliv Mer positiva attityder till att använda IT hos lärarutbildare och lärarstudenter Ökad digital kompetens bland nyutbildade lärare Högre kvalitet på svensk skola Ökad konkurrenskr aft Ökad kompetens bland lärarutbildarna och förändrade arbetsformer i lärarutbildningen kan således ses som det önskvärda resultatet av programmet. Ökad digital kompetens bland nyutbildade lärare och därigenom högre kvalitet på svensk skola och ökad konkurrenskraft kan ses som den önskvärda effekten av programmet. För att uppnå detta behöver vissa förutsättningar finnas på plats som t.ex. att projekten är väl förankrade i lärarutbildningen och har stöd från lärosätenas ledningar. Det förutsätter även att lärarutbildarna deltar i kompetensutvecklingsinsatserna och att det finns ett intresse hos praktikskolor och näringsliv för att samverka med lärosätena. Vi återkommer till denna förenklade programlogik i den samlade bedömningen av programmet i kapitel Programmets genomförande Den första utlysningen lanserades i mars 2005 och riktade sig till landets samtliga lärarutbildningar. De som var intresserade av att delta i utlysningen uppmanades att under en träff i maj samma år presentera en vision där de på fem års sikt beskrev hur de ämnade utveckla och arbeta med IT i lärarutbildningen. De som sedan ville gå vidare fick lämna in en formell ansökan som skulle innehålla en konkret projektplan, inklusive tidplan och en skattning av kostnaderna för projektet. I utlysningen ställdes ett antal urvalskriterier upp. Ansökningarna skulle beskriva hur projektet: I den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) förbättrar samarbetet och utbytet av kunskaper mellan lärarutbildningen och partnerskolorna och hur IT kan stödja detta Bidrar till att IT integreras i kursplaner och undervisning inom allmänna utbildningsområdet (AUO) och övriga kurser Stärker lärarutbildningens forskningsanknytning samt till att aktuell forskning kring IT och lärande kommer studenter, lärarutbildare och VFU-handledare till del Bidrar till samverkan med näringslivet och hur detta ska organiseras Bidrar till nydaning och strukturförändring 12 Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training

19 Förankras i lärarutbildningens organisation och hur projektledningen ska leda genomförandet av projektet Integreras i lärarutbildningens löpande verksamhet så att satsningen i projektets slutfas omfattar samtliga studenter Dessa urvalskriterier kompletterades sedan med fem stycken formella krav från KKstiftelsens sida som de ansökande projekten skulle uppfylla: KK-stiftelsen delfinansierar projekten med max 50 procent av totalkostnaden Projektet ska tydligt redovisa alla eventuella overhead/administrativa kostnader Oavsett projektgruppens sammansättning ska en eller flera av parterna vara en lärarutbildning Ansökan ska undertecknas av en projekthuvudman. I de fall där lärarutbildningen inte är huvudsökande ska ansökan även undertecknas av lärarutbildningens rektor Varje lärarutbildning får bara förekomma som huvudsökande i en ansökan 6 Utlysningen resulterade i ett tjugotal ansökningar. 7 Stiftelsen tillsatte en extern sakkunniggrupp som granskade ansökningarna och gjorde ett första urval av sex ansökningar. Därefter genomfördes en fördjupad granskning av de utvalda ansökningarna. Sakkunniggruppen lade i sin bedömning av projektförslagen extra vikt vid graden av institutionell förankring och kopplingen till VFU. Ansökningarna bedömdes också efter ambitionsnivå samt graden av innovation och nytänkande. Sakkunniggruppen lämnade sedan över en rekommendation till KK-stiftelsens expertgrupp för IT i skola och utbildning om att bevilja tre projekt finansiering. Expertgruppen lämnade ett utlåtande och ett förslag till beslut till styrelsen om att tilldela samma tre projekt finansiering. I december 2005 fattade KK-stiftelsens styrelse beslut om att bevilja de rekommenderade projekten medel. De projekt som beviljades var KompLIT (Högskolan i Skövde), Ung Kommunikation (ett samarbete mellan Växjö universitet, Högskolan i Kalmar och Blekinge tekniska högskola) samt LIKA (ett samarbete mellan Kungliga Tekniska högskolan, Lärarhögskolan i Stockholm, Gymnastik- och idrottshögskolan och Kungliga Musikhögskolan). Projekten startade sin verksamhet i mars-april 2006 och den första avrapporteringen till KK-stiftelsen skedde i februari Från KK-stiftelsens sida samordnades programmet av en programansvarig. Programmets uppläggning byggde på täta kontakter mellan den programansvarige och projekten. Bland annat genomfördes regelbundna dialogmöten som ett komplement till projektens årsredovisningar. KK-stiftelsen anordnade även möten mellan de tre projekten för att utbyta erfarenheter. I det inledande skedet av programmet beviljade KK-stiftelsen även medel om närmare 4,9 miljoner kronor till företaget APeL för att bedriva ett sexårigt forskningsuppdrag om IT i Lärarutbildningen som syftade till att analysera hur utvecklingsarbete kan bedrivas med lärarutbildningen som studieobjekt. Programmet förväntades som tidigare beskrivits att bidra till långsiktiga effekter på systemnivå och målgruppen för programmet omfattade inte bara deltagarna i projekten, utan samtliga studenter och lärare inom berörda lärarutbildningar. För att åstadkomma detta krävdes att 6 I en tidigare version av utlysningen är kravet formulerat som att varje lärosäte bara får förekomma i en ansökan. Skrivningen ändrades senare till förekomma som huvudsökande. 7 Huvudsökande organisationer: Danderyds kommun, Svenska FN-förbundet, Högskolan på Gotland, Mittuniversitetet, Luleå tekniska högskola, Högskolan Dalarna, Högskolan i Halmstad, Uppsala universitet ILU, Botkyrka kommun, Högskolan i Gävle, Södertörns högskola, Lärarhögskolan i Stockholm, Högskolan i Jönköping, Karlstads universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Konstfack, Malmö högskola, Högskolan i Skövde, Kungliga Tekniska högskolan samt Växjö universitet. Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training 13

20 projekten integrerades i den ordinarie verksamheten vid alla lärosäten som bedriver lärarutbildning. Mot bakgrund av detta beslutade därför KK-stiftelsen att, utöver det ekonomiska stödet som gavs till projekten, även stötta utvecklingsprocessen i varje projekt genom att bevilja medel för den interaktiva forskningen. Under det första året av programmet anlitade också KK-stiftelsen en processkonsult som tillsammans med utvärderingschefen träffade deltagarna i projekten regelbundet under ett år. Tanken var således att använda utvärdering som en metod för reflektion och som ett sätt att underlätta en korrigering av projektinsatserna och en övergripande styrning. Projekten skulle genom denna insats få möjlighet att bygga in en egenutvärdering i sitt arbete. Det är viktigt att notera i detta sammanhang att den interaktiva forskningen var frivillig för projekten att delta i, och således inte något som fanns med i beskrivningarna av förutsättningarna för projekten. 8 Programmet var planerat att omfatta tre utlysningar under programperioden, men så blev inte fallet. En utlysning var planerad till 2007, men KK-stiftelsen valde i detta skede att istället satsa på ett nationellt nätverk för samtliga lärarutbildningar. En anledning till detta var att de lärarutbildningar som i första utlysningen ansökte, men som inte beviljades medel, önskade en möjlighet att få ta del av satsningen. Det fanns sedan tidigare ett samarbete mellan landets lärarutbildningar som KK-stiftelsen nu valde att stödja ytterligare. Syftet från stiftelsens sida var att stimulera ett fördjupat samarbete mellan olika lärosäten vad gäller både kunskapsspridning och genomförandet av gemensamma utvecklingsprojekt. Ett formellt nätverk startade således 2008 och samlade ledningarna för landets samtliga lärarutbildningar. Syftet med nätverket var att identifiera gemensamma utvecklingsprojekt kring IT i lärarutbildningen samt att knyta kontakter mellan utbildningarna och med andra aktörer inom området IT och lärande. Efter en ansökningsprocess ledd av nätverkets verkställande utskott samt styrelse lämnades ett förslag över till KK-stiftelsen om finansiering av fyra utvecklingsprojekt. Tre av dessa projekt kom senare att beviljas medel från KK-stiftelsen för en inledande fas med möjlighet till vidare finansiering. Efter att projekten startat sin verksamhet avslutades nätverket. Utvecklingsprojekten erhöll endast finansiering för den första fasen och avslutades i mars Under programtiden har KK-stiftelsen fått en ny ledning och delvis ny inriktning, vilket har noterats av många intervjupersoner. Programmets omfattning blev sammanfattningsvis mindre än planerat. Den tredje utlysningen genomfördes aldrig. Vid tiden för utvärderingen är samtliga aktiviteter avslutade, förutom LIKA och den interaktiva forskningen. LIKA avslutas i mars 2012 och den interaktiva forskningen pågår fram till och med den 31 december Ekonomisk uppföljning Den ekonomiska uppföljningen av respektive projekt har redovisats i verksamhetsoch slutrapporter till KK-stiftelsen. LIKA och den interaktiva forskningen har dock inte lämnat några slutrapporter ännu. Inom ramen för satsningen på IT i lärarutbildningen har KK-stiftelsen beviljat närmare 49,3 miljoner kronor. Fördelningen av de beviljade medlen mellan de olika projekten illustreras av cirkeldiagrammet nedan. 8 Christina Ehneström & Gudrun Molander, Utvärdering ett utvecklingsarbete hos en finansiär, i Lärande utvärdering genom följeforskning, Lennart Svensson, Göran Brulin, Sven Jansson och Karin Sjöberg (Red.), 2009, Studentlitteratur. 14 Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training

21 1,7; 3% 1,5; 3% 0,3; 1% LIKA 2,3; 5% Ung Kommunikation 5,6; 11% 10,5; 21% 11,5; 23% 16; 33% KompLIT Interaktiv forskning Spel och Simulering Bedömning och Examination Nätverket Öppna digitala system Figur 1 Fördelningen mellan beviljade KK-medel för de respektive projekten i miljoner kronor samt i procent Det projekt som beviljats mest medel är LIKA som sammanlagt har tilldelats 16 miljoner kronor. Det näst största projektet är Ung Kommunikation som beviljades 11,5 miljoner kronor och det tredje största projektet är KompLIT som beviljades 10,5 miljoner kronor. Dessa tre projekt har haft krav på medfinansiering upp till motsvarande summa som KK-stiftelsen beviljat. För övriga aktiviteter har ingen medfinansiering krävts. Figuren nedan visar hur kostnaderna för respektive projekt fördelats, inklusive de stora projektens medfinansiering. 2,3; 3% 1,8; 2% 1,3; 2% 0,3; 0% 4,0; 5% LIKA Ung Kommunikation 20,4; 23% 36,2; 41% KompLIT Interaktiv forskning Spel och Simulering Nätverket 21,3; 24% Bedömning och Examination Öppna digitala system Figur 2 Kostnadsfördelningen för de respektive projekten i miljoner kronor samt i procent Figur 2 visar programmets totala omsättning per 2010 baserat på årsredovisningar från respektive programaktivitet. LIKA-projektet har haft den största andelen medfinansiering, både i absoluta tal och relativt de andra projekten (17,6 miljoner kronor). Medfinansieringen för Ung Kommunikation uppgår till 9,7 miljoner kronor och för KompLIT är samma siffra 10,3 miljoner kronor. Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training 15

22 Vi ser att aktiviteternas kostnader till största delen hållit sig inom respektive budget. Ytterligare kostnader för LIKA samt forskningen kan dock tillkomma då de inte har slutrapporterat ännu. De aktiviteter som har överskridit budget är nätverket samt ett av de mindre projekten (Spel och simulering). Kostnaderna för detta har täckts av de ingående lärosätena. Några aktiviteter är som tidigare nämnts inte avslutade ännu, varför en slutlig bedömning av de totala kostnaderna för programmet inte har varit möjlig att göra. 2.3 Tidigare satsningar på IT i lärarutbildningen Programmet IT i lärarutbildningen är, som tidigare nämnts, inte första gången som KK-stiftelsen stödjer utveckling av IT inom utbildning och skola. Stiftelsen har medverkat i flera tidigare satsningar som syftat till att utveckla och undersöka IKTkompetens inom utbildningsväsendet. Nedan följer en beskrivning av de två större tidigare satsningar som stiftelsen har stöttat. Skolverket stödjer också utveckling på området och den mest framträdande satsningen på området kallas för PIM (Praktisk IT- och mediekompetens) ITiS Våren 1998 lämnade regeringen över skrivelsen Lärandets verktyg Nationellt program för IT i skolan till riksdagen som beslutade att satsa 1,5 miljarder på detta program. IT i Skolan (ITiS) är den mest omfattande satsningen som gjorts på ungdomsskolan både vad gäller ekonomi och antal berörda lärare. Satsningen omfattade hela skolväsendet i Sveriges samtliga kommuner. ITiS syftade till att generera skolutveckling med hjälp av nya pedagogiska verktyg. En central del av satsningen var en pedagogiskt inriktad kompetensutveckling för deltagande lärare. Kompetensutvecklingen bestod av två delar, en seminarieserie samt ett utvecklingsarbete lokalt på de deltagande skolorna. Utvecklingsarbetet hade en problembaserad, ämnesövergripande samt elevorienterad inriktning. Cirka 1000 handledare utbildades för att stödja lärarlagen med kompetensutvecklingen. Även skolledare på de deltagande skolorna genomgick utbildningar i ITiS regi. Utvecklingsarbetet utformades i samråd mellan lärare och elever utefter lokala förutsättningar. ITiS omfattade även av en satsning på infrastruktur. Alla lärare och elever skulle få tillgång till en e-postadress och skolorna tilldelades bidrag för att skaffa sig anslutning till Internet. Den befintliga infrastrukturen och behoven varierade mellan kommunerna och på grund av detta gavs kommunerna stor frihet i att välja hur ITbidragen skulle spenderas. I uppdraget ingick även en satsning på det Svenska Skoldatanätet vilket är en webbportal som drivs av Skolverket på uppdrag av regeringen. Satsningen har utvärderats ett antal gånger. En utvärdering från Högskolan i Halmstad visade att IT i skolan fungerat som ett incitament för pedagogisk förnyelse. Utvärderingen visade också att deltagandet i ITiS har lett till ett större mått av självreflektion kring den egna pedagogiska verksamheten. Däremot tycks inte denna utveckling ha kommit eleverna tillgodo fullt ut. ITiS som incitament för skolutveckling nådde en bit på vägen, dock inte ända fram LearnIT LearnIT är KK-stiftelsens forskningsprogram för studier av sambandet mellan lärande och informationsteknik. Programmet pågick mellan 2000 och 2009 och syftade till att bidra till en spridning av erfarenheter och lärande inom de områden som KK-stiftelsen var aktiv inom. Det syftade även till att initiera och genomföra forskning på områden som hänger samman med lärande och kompetensutveckling där IT utgör ett viktigt inslag. Vidare syftade satsningen till att öka tillgången på kompetenta lärare och forskare inom området IT och lärande. Programmet hade en tematisk och mångvetenskaplig uppbyggnad. Göteborgs universitet har ansvarat för förvaltningen av programmet som verkade genom en styrelse samt ett vetenskapligt råd. Programmet disponerade totalt 128 miljoner kronor. Programmet indelades i tre 16 Utvärdering av programmet IT i lärarutbildningen Evaluation of the Programme for ICT in Teacher Training