Gymnasieungdomars kunskaper, vanor och attityder till erosiva livsmedel en enkätstudie Emma Elfving Institutionen för Odontologi Karolinska Institutet

Transkript

1 Gymnasieungdomars kunskaper, vanor och attityder till erosiva livsmedel en enkätstudie Emma Elfving Institutionen för Odontologi Karolinska Institutet Sammanfattning I dagens samhälle är det påfallande stor variation av tandslitage mellan olika individer. Ordet erosion brukar beskrivas som tandslitage genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Vissa individer är särskilt utsatt för risken att utveckla dental erosion. Detta kan till exempel bero på sjukdom, kosthållning, medicinering eller arbetsmiljö. Erosion orsakas oftast av att en syra löser upp tandsubstans. Drycker har en alldeles speciell roll i relation till erosion på tänderna. Intag av sura drycker anses vara en av de viktigaste orsakerna till att erosion idag förekommer oftare än tidigare. 262 enkäter distribuerades till eleverna som gick 2:a eller 3:e året på Huddingegymnasiet. Enkäten var utformad i fem olika avsnitt avseende, dryck, frukt, mat, godis och övrigt. Samtliga avsnitt bestod av ett antal flersvarsfrågor, multiple choice, samt en eller flera öppna frågor. Knappt hälften av eleverna fyllde i att de drack sockerfri läsk, 26 % drack sockrad läsk mer än en gång i veckan. 72 elever fyllde i att deras läsk tog slut på 5-15 minuter, detta motsvarar 36 %. Dryckerna dracks oftast i samband med mat eller på morgonen. 25 % av eleverna kände till läskens erosiva verkan på tänderna. Klassen Samhäll Idrott åk 3 hade högst antal korrekta svar, 53 %. De vanligaste frukterna var äpple och banan och de åts oftast som mellanmål. 33 % av eleverna kände till att man sliter onödigt mycket på emaljen om man borstar tänderna direkt efter intag av något surt. Den största informationskällan var TV och reklam. Introduktion Tandslitage Utöver sjukdomar som karies och parodontit kan tänderna/bettet skadas av andra orsaker. Vid olycksfall kan dramatiska skador inträffa såsom frakturer, luxationer med mera. Mindre dramatiskt, men mycket vanligare är att tänderna utsätts för slitage, (tooth wear). Så snart tänderna bryter fram börjar de också slitas, vilket innebär att tandslitaget ökar med stigande ålder. Denna ökning är i arkeologiska material så linjärt att graden av tandslitage har använts för åldersbestämning av skelett. Anledningen till det grava tandslitaget anses bero på dåtidens grova och abrasiva föda vilken krävde kraftfull och långvarig tuggning. Erosion har sällan observerats som orsak till tandslitage i de historiska materialen, vilket delvis kan vara en definitionsfråga och även hänga samman med att många studier inte använt moderna diagnosmetoder för erosionsskador. I dagens samhälle är det dock påfallande stor variation av tandslitage mellan olika individer, även om de är ungefär lika gamla. Tanken har framförts att tandslitage hos den moderna människan istället för att vara av linjär natur, snarare uppträder i skov som sammanfaller med episoder i livet där individen an någon anledning är särskilt utsatt för påverkan. Det kan till exempel vara en period av magproblem med sura uppstötningar (reflux) eller kanske ett långvarigt intag av sura drycker eller sur föda. Sammantaget innebär detta att många fler faktorer än åldern påverkar graden av slitage på våra tänder.

2 En viktig faktor för utveckling av tandslitage är födans egenskaper, exempelvis dess sammansättning och hårdhet, liksom själva tuggningen. Parafunktioner som tandgnissling och tandpressning (bruxism) kan bidra till ökat slitage. Tandgnissling medför ibland att typiska skador med slipfacetter utvecklas. Vanor och ovanor som exempelvis nagelbitning, bitning på pipskaft, nålar, spikar eller nötter kan också ge upphov till ökat slitage på tänderna, liksom flitig tandborstning och användning av tandstickor. (1) Erosion tandslitage genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier Attrition tandslitage genom kontakt mellan tandytor Abrasion tandslitage via nötning av yttre faktorer, exempelvis en tandborste eller en penna Tanderosion Vid sidan av mekaniska orsaker till tandslitage har under det senaste decenniet kemiska bakgrundsfaktorer uppmärksammats allt mer. Man talar då om erosion av tandsubstans. Ändrade levnadsvanor, ökad användning av sura ingredienser i mat och dryck, vissa magsjukdomar med åtföljande reflux samt en tilltagande förekomst av ätstörningssjukdomar med upprepade kräkningar är bland de orsaksfaktorer som nämnts. En särskild typ av tandskador utvecklas ibland cervikalt i övergången mellan tandkrona och rot. Dessa varierar i form från mjukt avrundade grunda skålformade skador, till djupa skarpa V- eller kilformade defekter. De brukar traditionellt karaktäriseras som tandborstskador. Senare års forskning har dock ifrågasatt tandborstning som den viktigaste orsaksfaktorn till denna typ av skador. Uppfattningen att vissa typer av ocklusal belastning skulle kunna ge upphov till cervikala skador, framför allt kilformade defekter, har fått ökad uppmärksamhet, men starka bevis saknas ännu. Erosion har emellertid allt mer erkänts som en viktig del i utvecklingen av dessa skador. (1) Prevalens av dental erosion Förhållandevis få befolkningsstudier avseende förekomsten (prevalensen) av erosionsskador har publicerats i litteraturen, och de som finns har presenterat mycket varierande frekvenssiffror. Det finns en rad faktorer som bidrar till de stora variationerna. Olika undersökningsmetoder, skilda urvalskriterier och det faktum att man har använt en rad olika skalor för bedömning av erosionsgraden gör att direkta jämförelser mellan prevalens av erosion i olika studier är svåra att göra. Dessutom förekommer olika uppfattningar om hur dental erosion ska registreras och mätas. Registrering med hjälp av moderna index möjliggör en tidigare diagnos än vad som var möjligt med de index som användes förut. Eftersom tandläkare kan ha olika syn på vad som ska diagnostiseras som erosion, är en noggrann kalibrering av undersökarna ett krav vid forskningsstudier. Detta har emellertid sällan prövats mellan olika undersökningsteam och jämförelser av resultaten avseende förekomst av erosion är därför ofta osäkra. (2) I genomsnitt kan man säga att var sjätte tonåring i de nordiska länderna har problem med erosionsskador. (3) Uppföljande studier I Tyskland genomfördes en longitudinell studie mellan åren och åren Studien visade en ökning av erosionsskador hos barn. Antalet lesioner närapå fördubblades under perioden och skador in till dentin på åtminstone en mjölktand ökade från %. (4) 2

3 Land År Ålder År Antal individer Erosion in i dentin Prevalens i procent Författare Barn Storbritannien Millward Saudiarabien Al-Majed Irland Harding Indien Deshpande Kina Luo Tyskland Wiegand Ungdomar Storbritannien Milosevic Saudiarabien Al-Majed Island Arndottir Storbritannien Dugmore Storbritannien Dugmore Storbritannien Bardsley Vuxna Schweiz Lussi Saudiarabien Johansson Tabell 1: Förekomst av erosionsskador in i dentin i olika populationer och länder, uppdelade efter studier av barn, ungdomar och vuxna. Studiernas publiceringsår och förste författare. (2) Index för bedömning av dental erosion En av förklaringarna till de mycket varierande prevalenstalen är alltså att man använt en mängd olika system för gradering av tandslitage. Ett vanligt använt index vid mätning av tandsubstansförlust, framförallt i brittiska studier, är Tooth Wear Index (TWI), vilket dock har klara begränsningar. Sofistikerade metoder, till exempel SEM (svepelektronmikroskop) eller hårdhetsmätningar i emalj, passar i forskningssammanhang men kan knappast användas i kliniska studier eller av den praktiserande tandläkaren. En del skalor är dessutom för grova, d v s stegen mellan olika grader av erosion är stora. Det är uppenbart att en förbättrad diagnostik och mer enhetliga undersökningsmetoder krävs för fortsatta studier av prevalens av erosion. (2) Prevalens av erosion hos speciella grupper Vissa individer är särskilt utsatt för risken att utveckla dental erosion. Detta kan till exempel bero på sjukdom, kosthållning, medicinering eller arbetsmiljö. Vegetarianer äter ofta en kost rik på sura ingredienser, vilket gör att de löper ökad risk för erosiva skador, något som också kan drabba professionella vinprovare. Sjukdomar som innebär att salivmängd och kvalitet försämras (exempelvis vid Sjögrens syndrom), att maginnehållet når munhålan (vid ätstörningar, refluxsjukdom och alkoholism) eller medicinering (salivhämmande, syrainnehållande) ökar risken för erosionsskador, en ökning som i vissa fall är dramatisk. (2) Patogenes vid dental erosion Erosion orsakas oftast av att en syra löser upp tandsubstans. För att förstå patogenes och progression av dental erosion är det nödvändigt att känna till såväl tandutveckling som kemisk sammansättning och uppbyggnad av tandens hårdvävnad. (5) 3

4 Tandens kemiska sammansättning Tandens hårdvävnad består huvudsakligen av olika kalcium- och fosfatinnehållande mineraler av vilka hydroxyl- och fluorapatit är de mest omtalade. Lösligheten av dessa är beroende av deras ph, eftersom båda binder protoner (H+). Saliv som innehåller kalcium och fosfat sköljer över tandytan och medför vid ett neutralt ph en övermättnad av dessa joner. Ett sjunkande ph medför att en utfällning av apatit kommer att inträffa vid ett speciellt ph-värde, kritiskt ph. Detta kritiska ph-värde varierar, men har beräknats till omkring 5,5 för emalj. Fluorapatit har ett lägre kritiskt ph än hydroxylapatit. Det kritiska ph:t för fluorapatit är beräknat till omkring 4,5. När fluor upptas i tandens hårdvävnad innebär detta att bildande av fluorapatit gör tanden mer motståndskraftig mot syrapåverkan. (5) Salivsekretion och buffringskapacitet Viktiga försvarsmekanismer mot erosion är salivens flöde och buffringskapacitet. Buffringskapaciteten visar salivens förmåga att neutralisera syra. Salivflödet spolar bort och späder ut inte bara sura drycker och mat som når munhålan utan också uppstötningar från magen och/eller kräkningar. De huvudsakliga salivfaktorerna som modifierar/minskar risken för dental erosion visas i tabellen. Salivfaktor Effekt Flödeshastighet Späder syra, ökar eliminering (clearance) Buffringskapacitet Neutraliserar syra Kalcium och fosfat Sänker syrautlösningen av mineral Mineral utfälls vid remineralisering Muciner och andra pellikelkomponenter Minskar mineralutlösning Tabell 2: Viktiga salivfaktorer som modifierar dental erosion (5) Saliven har i princip tre buffringssystem: bikarbonat, fosfat- och proteinbuffringssystemet. Av dessa är bikarbonat-buffringen vanligast. (5) I vila är buffringen svag, vilket medför att man mycket snabbt reagerar för sura och beska smaker (som naturligt upplevs som farliga ) och förhoppningsvis spottar ut det skadliga ämnet. Omedvetet stimuleras salivsekretionen, vilket medför att den buffrande saliven rinner till och spolar bort och neutraliserar sura ämnen. Tyvärr räcker inte alltid detta skyddande system till, då uppstår erosionsskador. (6) Etiologiska och individrelaterade faktorer vid dental erosion Dental erosion definierades 1971 av Pindborg som förlust av tandens hårdvävnad genom en kemisk process som inte involverar påverkan av bakterier. Redan 197 fastslog Miller att apelsinjuice kan orsaka dental erosion. Det är numera välkänt att såväl syra som ingår i olika livsmedel som den syra som når tänderna via exempelvis sura uppstötningar från magen är vanliga orsaksfaktorer till erosion. Av tradition indelas de etiologiska faktorerna till dental erosion i inre och yttre orsaker. Flera faktorer samverkar och erosion har, liksom annat tandslitage, ofta en multifaktoriell etiologi. Om flera orsaksfaktorer agerar samtidigt är den erosiva potentialen additiv. Som vi sett följer tandslitage idag sällan en linjär progression med ett jämnt slitage över tid, som i historiska material. Termen idiopatisk erosion har ibland använts då orsaksfaktoererna inte har kunnat fastställas. Den faktiska nyttan av en sådan term anses dock idag ytterst begränsad, varför den numera sällan används. (7) 4

5 Yttre orsaksfaktorer Till de yttre orsaksfaktorerna räknas all syrapåverkan som når munnen utifrån. Detta inkluderar exempelvis vad vi äter och dricker, men också medicinering som når munhålan och tänderna samt arbetsmiljörelaterade faktorer. Dagens kosthållning har medfört att vi allt mer och allt oftare konsumerar produkter som medför en ökad risk för erosion. Störst förändring i detta avseende har skett i vårt val av olika drycker, där konsumtionen av läsk och juice i ett globalt perspektiv har ökat lavinartat. Denna ökning har varit speciellt stor bland barn och ungdomar. De syror som oftast förekommer i drycker är citronsyra, äppelsyra, fosforsyra och kolsyra. Att tillsätta kolsyra i drycker anses emellertid inte påverka risken för erosion i klinisk bemärkelse. Rent generellt anses citronsyra vara mer erosiv än äppelsyra som i sin tur ses som mer erosiv än fosforsyra. Den inbördes erosiviteten mellan de olika syrorna är dock svår att fastställa definitivt, bland annat som en följd av varierande undersökningsmetodik i olika studier. Många frukter kan på grund av sitt naturliga syrainnehåll, oftast citron- eller äppelsyra, medföra erosionsskador. Från erosionssynpunkt är det mindre skadligt att äta frukten hel än att dricka motsvarande mängd som juice. Förklaringen till detta anses vara att när man äter en hel frukt sväljer man den i bitar och att en mindre mängd syra då har möjlighet att påverka tandytan jämfört med om frukten pressas och finfördelas till juice. Till de suraste och mest erosiva frukterna hör citrusfrukter. Citron och apelsin har ett ph-värde på omkring 1,9 respektive 3,4. Listan på frukt och andra livsmedel med erosiva egenskaper kan göras lång. Exempel på sådana matvaror är pickles, olika typer av dressing baserade på vinäger, äppelcidervinäger, vissa örtteer och ketchup. Dessutom förekommer syra ofta i isglass samt i många typer av godis och halstabletter. Om produkterna är sötade med vanligt socker eller inte spelar ingen roll för erosiviteten. Kombination med annan mat medför ofta att skadeverkningarna av den erosiva födan minskas. Detta är en anledning till att sur mat och dryck som intas i samband med måltid i allmänhet anses ställa till mindre skada än sura produkter som förtärs mellan måltiderna och nattetid. (7) Inre orsaksfaktorer Till de inre faktorerna som kan orsaka erosiva skador räknas alla de olika sjukdomar, vanor och/eller ovanor som medför att ett surt maginnehåll når munhålan och tänderna. Förutom magsäckens syraproduktion påverkas maginnehållets erosiva potential också av vad vi äter och dricker. Till dem som riskerar skador på tänderna som en följd av en inre erosiv påverkan hör exempelvis individer som besväras av sura uppstötningar från magen eller av kräkningar, exempelvis patienter med gastroesofageal reflux disease, (GERD) eller ätstörningsproblematik. Även graviditet och fetma innebär många gånger denna typ av problematik och medför således en ökad risk för erosionsskador. (7) Andra faktorer med betydelse för erosiviteten Ett ämnes ph-värde är inte direkt proportionellt mot dess erosivitet, även om vi i dagligt tal ofta sätter likhetstecken mellan dessa två faktorer. Detta kommer sig av att ett flertal kemiska faktorer förutom ph-värdet är av betydelse för den erosiva kapaciteten. Ett ämnes syramängd bedöms av många som den mest betydelsefulla faktorn, eftersom denna bättre än själva phvärdet speglar den faktiska vätejonkoncentrationen. Detta bestäms genom att man mäter den mängd bas som behöver tillsättas för att produkten ska nå ett ph-värde som inte bedöms kunna orsaka erosion. För emalj anses detta kritiska värde för utlösning av tandsubstans ligga omkring ph 5,5, för rotytor och dentin omkring ph 6,2. (7) 5

6 Det finns inget exakt kritiskt ph som gräns för när erosion inträffar. Till och med vid ett lågt ph är det möjligt för andra faktorer att förhindra erosion. (8) Vilken typ av syra som finns tillgänglig, koncentrationen av denna och förmågan till adhesion anses också ha betydelse. Vissa syror har dessutom kelerande egenskaper. Det innebär att de har förmåga att uppta kalciumjoner från saliv och/eller tandyta och som en följd av detta. Kan de orsaka speciellt svåra erosionsskador. Citronsyra är ett sådant exempel. För att effektivt reducera den erosiva kapaciteten hos exempelvis läsk genom att tillsätta kalcium, måste kalciumhalten vara så hög att dryckens smak ofta försämras. Om man vill minska erosiviteten genom tillsats av fluor, måste ämnet tillföras i sådana mängder att den som dricker drycken riskerar toxisk påverkan av fluor. Däremot har tillsättning av kalcium till både apelsinjuice och svartvinbärsdryck resulterat i mindre erosiv kapacitet utan rapporterad smakförsämring. (7) Saliven den viktigaste skyddsfaktorn Salivens egenskaper skiljer sig från individ till individ, inte bara i mängd utan också i sammansättning. Vilosaliven anses allmänt ha större betydelse än den stimulerade saliven. Det har visat sig att en muntorr patient (<, 1 ml/min ostimulerad saliv) löper fem gånger högre risk för erosionsskador än en icke muntorr. En komplicerad faktor för förståelsen av salivens betydelse i erosionsprocessen är att både tillgången på, och den kemiska sammansättningen av saliv varierar, inte bara mellan olika människor, utan också mellan olika lokalisationer i munnen. Till exempel en munandare som förövrigt inte är muntorr, kan ha en begränsad tillgänglighet av saliv lokalt i ök-fronten. Detta medför en risk för erosion i den då lokalt muntorra regionen. Saliven bildar i hela munnen en biofilm, pellikeln. Denna film täcker såväl tandytorna som den intraorala mucosan och varierar i tjocklek både mellan individer och mellan olika lokalisationer i munnen. Studier har visat att pellikeln är tjockast lingualt i uk-fronten, och tunnast palatinalt i ök-fronten. En tunnare pellikel medför ökad risk för erosion jämfört med en tjockare. (7) Kontakttid, dryckesteknik och tidpunkt för erosiv påverkan. Kontakttiden, d v s den faktiska tiden för syrapåverkan på en tandyta, är av avgörande betydelse för risken att utveckla erosionsskador. Hur man dricker en sur dryck är därför av stor betydelse för utvecklingen av erosion. Den som håller drycken i munnen innan den sväljs använder sig av en retinerande dryckesteknik vilket medför att kontakttiden mellan tandyta och dryck blir längre och medför på så sätt en ökad risk för erosion. Att dricka med sugrör har jämfört med andra dryckesmetoder ansetts vara relativt säkert från erosionssynpunkt. Tekniken är dock beroende av hur sugröret placeras, framför eller bakom ök-frontens tänder, och var i munnen drycken till slut hamnar. När man dricker har också betydelse. Den som dricker sura drycker mellan måltider eller nattetid riskerar erosion i större omfattning. Salivsekretionen är lägre under natten än på dagen. En tandyta som utsätts för erosiv påverkan med täta intervaller har mindre möjlighet till remineralisering och reparation av eventuella skador än den yta som påverkas mer sällan. (7) 6

7 Munhygien Dental erosion är förknippad med en ren mun med goda gingivala förhållanden. Studier har visat att munhygienvanor är korrelerade till erosionsskador på tänderna och speciellt om munhygien utförs i anslutning till syrapåverkan. Studier har också visat att en syrauppmjukad tandyta behöver möjlighet till remineralisering under medverkan av saliv under ca en timme för att bättre kunna motstå abrasion från exempelvis tandborstning. (7) Användning av fluor i förebyggande syfte mot erosioner är fortfarande kontroversiell. En dansk in-vitro studie har visat att fluor inte har någon effekt på emalj som löses upp av sur dryck. Andra in vitro studier har emellertid visat att lokal fluorapplikation i höga koncentrationer (gel eller lack), kan minska utvecklingen av erosioner i emalj och dentin.(9) Drycker och dental erosion Drycker har en alldeles speciell roll i relation till erosion på tänderna. Intag av sura drycker anses vara en av de viktigaste orsakerna till att erosion idag förekommer oftare än tidigare. Det råder ingen tvekan om att intaget av exempelvis läsk och juice har ökat markant under de senaste årtiondena. Sverige konsumerade år 22 i genomsnitt 115 liter juice och läskedrycker per person; av dessa utgjorde ca 94 liter läsk. I Storbritannien var intaget av läskedrycker och juice år 2 ca 12 liter per person, vilket motsvarar omkring 5 % av den totala dryckeskonsumtionen. På Island har man noterat en sextonfaldig ökning av konsumtionen av kolsyrade drycker under åren 1957 till 2, mestadels hos ungdomar. Studier på Island har visat att risken för att utveckla erosionsskador i frontregionen eller i molarpartierna är tre gånger så hög för dem som dricker Coca-Cola oftare än tre gånger i veckan än för dem som inte gör det. Dessa fynd stöds av data från en brittisk studie av 14- åringar som visade att över 8 % av åldersgruppen regelbundet konsumerade sötade drycker. Över 1 % av ungdomarna drack läsk oftare än tre gånger om dagen. Man fann i denna studie ett starkt samband mellan förekomst av erosionsskador och konsumtionen av läskedrycker, alkoholhaltiga drycker och frukt. Även portionsstorlekarna för drycker har ökat under senare hälften av 19-talet. Siffror från USA visar en ökning från 18 ml 195, till 34 ml under 196-talet och till 57 ml under slutet av 199-talet. Det finns inga tecken på att denna trend håller på att mattas av. (1) Dryckers sammansättning Generellt kan sägas att det från erosionssynpunkt inte spelar någon större roll om drycker är sötade med naturligt socker eller sötningsmedel. Drycker har ofta en komplex sammansättning. Förutom exempelvis sura substanser, som ökar risken för erosion, kan de innehålla olika neutraliserande eller modifierande substanser som delvis kan minska risken för att en skada uppstår. Dessa faktorer liksom temperatur, adhesionsförmåga och förmåga att binda kalcium påverkar alla dryckens sammantagna erosiva potential. Flera av dem samverkar dessutom både i positiv och negativ riktning. (1) Produktens surhetsgrad Surhetsgraden styrs av en produkts vätejonkoncentration. Denna varierar ofta flera tiopotenser och därför används ph-värdet som ett mått på vätejonkoncentrationen. Detta är ett logaritmiskt värde som registreras med en ph-meter. Generellt sett kan man säga ju lägre ph en produkt har, desto större är risken för erosion. (1) Innehåll av syramängd Betydelsen av att enbart bedöma en drycks erosiva potential genom att studera dess ph-värde har diskuterats under senare år. 7

8 Även om ph-värdet ger en god vägledning kan syrainnehållet delvis balanseras av dryckens buffrande förmåga. Ett säkrare sätt att bedöma dryckens erosiva potential är därför att analysera dess syramängd. Det vanligaste sättet är att utföra en så kallad syra-bas titrering. Mängden syra är alltså en avgörande faktor för dess erosiva potential. Det mest ogynnsamma för en produkt är om den har både lågt ph-värde och hög syra-koncentration. (1) Erosiv potential hos olika drycker Den erosiva potentialen anger den sammantagna bedömningen av en produkts potentiella förmåga att framkalla erosionsskador. Den erosiva potentialen kan exempelvis graderas i låg, medel eller hög eller med siffrorna 1,2 och 3; ingen skala är helt idealisk.(1) Mineralvatten och kolsyra Mineralvatten har i regel ett ph över 5 och en låg buffrande effekt. Därmed har det låg eller ingen erosiv potential. Däremot kan smaksatta mineralvatten (exempelvis med citron eller lime) ha en viss erosiv potential, även om risken anses låg. Tillsatsen av koldioxid (CO2) till mineralvatten och läskedrycker medför att kolsyra (H2CO3) bildas. Men detta anses inte Emma Elfving Produkt ph Syraekvivalenter Erosiv potential Apelsinjuice 3,7 1,3 Hög Färskpressad apelsinjuice 3,1 1,7 Hög Färskpressad citronjuice 1,4 1,2 Hög Grapefruktjuice 3,1 1,8 Hög Mango-äppeljuice 3,6,7 Medel-hög Tropisk juice 3,5,8 Hög Äppeljuice 3,2,8 Hög Apelsindryck 2,8,5 Medel Apelsinsaft (drickfärdig) 3,1,4 Medel Blandsaft (drickfärdig) 2,9,3 Medel-hög Fruktsoda 2,6,5 Medel-hög Coca-Cola 2,5,2 Medel-hög Coca-Cola light 2,7,2 Medel-hög Battery energidryck 2,2 1, Hög Energy Activator Cult diet 3,3,8 Hög Energidryck 3,4 1,2 Hög Sportdryck 3,2,2 Medel-hög Kaffe 4,7,8 Låg Lipton Earl Grey te 5,5.6 Låg Lipton Yellow label te 5,4,2 Låg Mineralvatten Lime 5,5,1 Låg Mineralvatten Citrus 5,5,2 Låg Twinings Lemon te 5,,2 Låg Cider (Äpple) 2,9,6 Hög Konjak 3,4,1 Låg Martini 3,1,5 Medel Rött vin 3,1 1, Hög Vitt vin 3,1 1, Hög Portvin 3,3,6 Medel Whisky 3,7,2 Låg Öl 4,4,2 Låg Balsamvinäger (konc) 3,2 1, Hög Näringslösning 4,3 2,9 Hög Spad till gurkinläggning 3,8 3,3 Hög Vitvinsvinäger (konc) 2,4 11,1 Hög Äppelcidervinäger (konc) 2,9 1,5 Hög Äppelcidervinäger (utspädd 1 msk/1 glas vatten) 3,1 1,2 Hög Tabell: 3 Exempel på drycker för vilka ph, syravara av klinisk betydelse för ekvivalenter och EP (låg-hög) har angetts (1) utvecklingen av erosion. (1) Te och kaffe ph-värdet för te och kaffe varierar. Gemensamt för de flesta produkter är att de har relativt lågt syrainnehåll och följaktligen förhållandevis låg erosiv potental. (1) 8

9 Alkoholhaltiga drycker De flesta vinsorter uppvisar ett mycket lågt ph, relativt hög syramängd, och följaktligen en hög erosiv potential. Den dominerande syran i vin är vinsyra. Öl har oftast både ett högre ph och innehåller en mindre mängd syra och anses därför inte utgöra någon större fara ur erosionssynpunkt. (1) Sportdrycker/energidrycker Det förekommer idag en rad sport- och energidrycker på marknaden. De är oftast baserade på citron- eller äppelsyra. Även om det är en viss skillnad i egenskaper mellan dessa båda syror har alla dessa drycker ett lågt ph och relativt hög buffring och utgör därmed en potentiell risk för erosionsskador. (1) Mjölk och mjölkprodukter De vanligaste mjölksorterna har ett neutralt ph-värde, medan surmjölk och yoghurt har lågt ph. Detta beror på att de innehåller mjölksyra. Tack vare sitt höga innehåll av kalcium och fosfat övermättas dessa i förhållande till apatit, och det anses att ingen av dessa mjölkprodukter utgör någon risk i erosionssammanhang. Tvärtom anses de gynna remineraliseringen av tandytan. (1) Övriga drycker Ättiksyra ingår i en rad olika inläggningar. Användningen av äppelcidervinäger har under senare år ökat då den, förutom att användas i dressing, ibland också dricks i utspädd form. Vinäger har både i koncentrerad och utspädd form ett lågt ph (<3,1) och högt syrainnehåll. Listan över sura drycker med potential att framkalla tanderosioner kan göras lång. Här återfinns också brustabletter som innehåller askorbinsyra. (1) Livsstil och dental erosion Livsstil kan definieras som ett mönster av stabila vanor som är typiska för den grupp man tillhör eller vill tillhöra och som hänger tätt ihop med individens egna attityder, värderingar och normer. I livsstilsbegreppet ligger också insikten om att även andra faktorer har betydelse för val av beteende än hänsyn till framtida hälsa och tandhälsa. Vår livsstil varierar över tid och speglar ofta sociala förhållanden. Vanligen omfattas mat och dryckesvanor, grad av fysisk aktivitet, stressrelaterade åkommor och missbruk. Exempelvis finns hos ungdomar idag ett samband mellan hög konsumtion av läskedrycker och låg fysisk aktivitet å ena sidan diabetes, osteoporos och övervikt å den andra. (11) Ändrade dryckesvanor Barn och ungdomar som grupp dricker idag betydligt mer läskedrycker än äldre. En undersökning i Jönköping år 25 visar att nästan hälften av 15- och 2-åringarna, (45 %) uppgav att de drack läsk dagligen eller flera gånger i veckan, medan endast 22 % av 3- åringarna och 5 % av 5-åringarna gjorde detta. Läskedrycker och godis finns idag tillgängligt för många skolelever. Exempelvis visar en undersökning gjord av Svenska Tandläkarförbundet år 24, att läsk eller godis då såldes vid mer än hälften av de svenska högstadieskolorna. (11) Hälsosam och ohälsosam livsstil Att gå över från en vanligt sötad läskedryck till light-varianten av drycken anses ofta som hälsosamt, trots att risken för erosion kvarstår och näringstillskottet är ringa eller obefintligt. En person som idrottar, och som för att förbättra sin fysiska förmåga dricker sportdrycker har 9

10 oftast ett i grunden hälsosamt tänkande. Men eftersom sportdrycker ofta har både erosiv och kariogen potential, är denna vana inte tandhälsovänlig.(11) En grupp idrottsmän granskades i USA. 92 % av dem drack sportdryck och 37 % hade erosionsskador. Statistisk analys visade inget samband mellan erosion och intaget av sportdryck. (12) Även en ohälsosam livsstil kan medföra en ökad risk för tanderosion. Läskedrycksdrickande har i många studier sammankopplats med osunda datorvanor och TVtittande. Att etablera en livsstil Kvinnor är särskilt utsatta. En förklaring är att de producerar mindre saliv som neutraliserar syran än män. Men kvinnor äter också mer hälsosamt och har oftare ätstörningar, en känd riskfaktor för tanderosion. (13) Ungdomsåren (11-2 år) är viktiga för utveckling och etablering av hälso- och tandhälsovanor. Då läggs grunden för exempelvis kost- och motionsvanor som senare ofta bibehålls i vuxen ålder. I en longitudinell studie uppvisade 7 % av ungdomarna ett stabilt intagsmönster av läsk, sötsaker och godis från års ålder. Osunda kostvanor med ett högt intag av socker (ofta läsk) hänger många gånger samman med andra negativa hälso- och tandhälsovanor, exempelvis fysisk inaktivitet, rökning och användande av alkohol, men också, vilket tidigare nämnts, ett ökat TV-tittande och ohälsosamma datorvanor. (11) Hedman, Ringberg och Gabre gjorde nyligen en enkätstudie i Uppsala bland 12- och 15- åringar och den visade att deras kunskaper var ganska goda avseende munhälsa. Majoriteten ansåg att deras tänder var viktiga. Flickorna hade mer kunskaper än pojkarna samt de äldre tonåringarna kunde mer än de yngre. Tonåringarna med invandrarbakgrund hade mindre kunskaper, men svarade oftare att tänderna var viktiga än de svenskfödda ungdomarna.(14) 1

11 Material och metoder Enkätundersökningen angående ungdomars kunskaper kring tanderosioner och livsmedel med erosiv potential, gjordes på Huddinge-gymnasiet under våren enkäter lämnades till Huddinge-gymnasiet för distribuering till eleverna som gick 2:a eller 3:e året på sin gymnasieutbildning. (Bilaga 1) Programmen som ingår i studien är: Samhällsprogrammet inriktning Idrott åk 3 19 elever Samhällsprogrammet inriktning Medicin åk 3 18 elever Samhällsprogrammet inriktning Media åk 2 21 elever Samhällsprogrammet inriktning Media åk 3 23 elever Samhällsprogrammet inriktning IT åk 3 15 elever Naturvetenskapliga programmet inriktning IT åk 3 17 elever Naturvetenskapliga programmet inriktning Natur åk 3 27 elever Naturvetenskapliga programmet inriktning Medicin åk 2 25 elever Naturvetenskapliga programmet inriktning Design åk 2 16 elever Estetiska programmet åk 3 16 elever Totalt 197 elever Samtliga enkäter som delades ut besvarades, vilket ger en svarsfrekvens på 1 %. Antalet ifyllda enkäter som kom tillbaka var 197 stycken. Bortfallet av elever beror på att de inte var närvarande när enkäten lämnades ut, på grund av sjukdom eller skolk. Enkäten var utformad i fem olika avsnitt avseende, dryck, frukt, mat, godis och övrigt. Samtliga avsnitt bestod av ett antal flersvarsfrågor, multiple choice, samt en eller flera öppna frågor. Tanken var att få en översikt över gymnasieungdomars vanor gällande sura livsmedel samt hur medvetna de är om de negativa effekterna på tänderna Tjejer Kön Killar Fig. 1: Könsfördelningen i studien på Huddinge-gymnasiet Studien hade en lätt snedfördelning åt det kvinnliga hållet. Av de elever som deltog i studien var 18 tjejer, och 89 killar. 11

12 Resultat Dryck I avsnittet om dryckesvanor togs drycker som läsk, saft, juice, sportdryck, äppelcidervinäger och hälsodryck upp. Dessa drycker har samtliga en hög erosiv potential och kan ge erosionsskador på tänderna. Kaffe och te har inte har någon känd erosiv potential, men de inkluderades för att få en överblick över ungdomarnas vanor >1ggr/v Fig. 2: Fråga 1 Hur ofta dricker du sockerfri läsk? Knappt hälften av eleverna angav att de drack sockerfri läsk. (9 stycken) Vilket var lite överraskande kan man tycka. 15 stycken skrev dock att de drack sockerfri läsk mer än 1 gånger per vecka. 13 stycken drack light-läsk mer än 3-5 gånger per vecka. Sammantaget var det 48 elever som drack sockerfri läsk mer än en gång per vecka, alltså nästan en fjärdedel >1ggr/v Fig. 3: Fråga 2 Hur ofta dricker du läsk med socker i? 12

13 Eleverna drack mer läsk med socker i, än läsk utan socker. Endast 23 stycken svarade att de drack sockrad läsk. Det högsta antalet hamnade bland dem som drack sockrad läsk mer än en gång i veckan, 52 stycken, alltså 26 % >1ggr/v Fig. 4: Fråga 3 Hur ofta dricker du sockerfri saft (t ex FUN-light eller liknande? Knappt hälften av eleverna svarade att de drack sockerfri saft. (92 stycken) Endast fyra stycken angav att de drack light-saft mer än 1 gånger per vecka (2%). 12 stycken skrev att de drack sockerfri saft mer än 3-5 gånger per vecka (6 %) >1ggr/v Fig. 5: Fråga 4 - Hur ofta dricker du juice? (äpple, apelsin e t c)? Juice var en vanligt förekommande dryck. Den största andelen angav att de drack juice mer än 3-5 gånger per vecka. (76 stycken), vilket motsvarar knappt en tredjedel. 52 elever svarade att de dricker juice mer än en gång per vecka. (26 %) Endast 8 elever angav att de drack juice (4 %). 13

14 >1ggr/v Fig. 6: Fråga 5 Hur ofta dricker du äppelcidervinäger? Äppelcidervinäger är uppenbarligen något som ungdomar inte dricker mycket av. Hela 159 elever skrev att de dricker äppelcidervinäger, vilket motsvarar 8 % >1ggr/v Fig. 7: Fråga 6 Hur ofta dricker du Sportdryck? I det stora hela verkar inte eleverna dricka mycket sportdryck. 129 stycken svarade att de drack sportdryck, vilket motsvarar tre femtedelar av eleverna (65 %). Dock fanns det små grupper som regelbundet drack sportdryck. Kan det förekomma skillnader mellan programmen? Dricker de idrottsintresserade ungdomarna mer sportdryck jämfört med sina skolkamrater? 14

15 Natur Natur åk 3 Samhäll Idrott åk 3 >1 ggr/v >3-5 ggr/v > 2 ggr/m > 1 gång/m Aldrig Fig. 8: Jämförelse mellan svaren på fråga 6 i klasserna Natur Natur åk 3 samt Samhäll Idrott åk 3 Hur ofta dricker du Sportdryck? Dricker sportintresserade ungdomar oftare dricker sportdryck? Så verkar vara fallet. 4 av 19 i idrottsklassen drack sportdryck mer än 3-5 gånger per vecka, vilket motsvarar 21 %, jämfört med naturklassen på samma fråga, som fick 4 %. (1 av 27 elever) 2 stycken av totalt 27 elever i naturklassen svarade att de drack sportdryck, vilket motsvarar så mycket som 74%. I idrottsklassen var det 37 % som svarade att de drack sportdryck. (7 av 19 elever) Skillnaden mellan Natur-Natur och Samhäll-Idrott vad gäller intag av sportdrycker var statisktiskt signifikant, p =.1 (Chi-square Test, STATISTICA, StatSoft, Inc. (25). STATISTICA (data analysis software system), version Ställde en öppen fråga angående vilken eller vilka sorters sportdryck ungdomarna drack Poweraid Gainomax Red Bull Övriga, Burn, amino, Gainer m. fl Sportdryck Fig. 9: Öppen fråga: Följdfrågan till fråga 6, Vilken eller vilka sorter, i så fall? 15

16 Den sportdryck som verkar vara mest populär är Poweraid. 29 elever av totalt 74 som drack sportdryck drack Poweraid, vilket motsvarar 39 %. 18 av 74 drack Red Bull = 24 % 8 av 74 drack Gainomax, vilket motsvarar 11% Övriga sportdrycker som nämndes var: Franks, Burn, Amino, X-Rax, Gainer m fl >1ggr/v Fig. 1: Fråga 7 Hur ofta dricker du hälsodrycker (t ex Proviva eller liknande)? Hela 155 stycken elever svarade att de drack hälsodrycker, vilket motsvarar drygt tre fjärdedelar (79%). Några få drack hälsodrycker regelbundet. Kan det vara så att eleverna i idrottsklassen även dricker mer hälsodrycker än sina skolkamrater? Natur Natur åk 3 Samhäll Idrott åk 3 >1 ggr/v >3-5 ggr/v > 2 ggr/m > 1 gång/m Aldrig Fig. 11: Jämförelse mellan svaren på fråga 7 i klasserna Natur Natur åk 3 och Samhäll Idrott åk 3 Hur ofta dricker du hälsodrycker (t ex Proviva eller liknande)? 16

17 Av den här jämförelsen kan man dra slutsatsen att eleverna i idrottsklassen oftare dricker hälsodrycker än eleverna i naturklassen. I naturklassen var det 25 av 27 elever som svarade att de drack hälsodryck. Det motsvarar 93%. I idrottsklassen var det 53% som drack hälsodryck. I idrottsklassen var det 5 av 19 elever som drack hälsodryck mer än en gång per vecka. (26%) Motsvarande siffra i naturklassen var 1 elev av 27, (4 %) Även för hälsodrycker skilde sig klasserna åt statistiskt signifikant, p =.2 (Chi-square Test) Proviva Aloe Vera Vie Ej svar Hälsodryck Fig. 12: Öppen fråga Följdfrågan till fråga 7, vilken eller vilka sorter, i så fall? Det var många som inte kunde eller ville svara på vilken/vilka hälsodrycker de drack, men av de som svarade (42 stycken) skrev 5 % att de drack Proviva. (21 av 42 elever) Övriga drycker som nämndes var Aloe vera, Vie, proteindrycker m fl. Till exempel Proviva Black currant har ett ph på 3,7. (15) >1ggr/v Fig. 13: Fråga 8 Hur ofta dricker du kaffe? Ungdomarnas kaffevanor har egentligen inget samband med erosionsskador, utan tanken var att få en översikt. Kanske dricker några elever kaffe istället för läsk? Tyvärr kommer detta 17

18 inte att studeras närmare i detta arbete. Knappt hälften svarade att de drack kaffe. (9 av 197) De övriga alternativen hade en ganska jämn fördelning med mellan 18 och 26 svar >1ggr/v Fig. 14: Fråga 9 Hur ofta dricker du te? Tedrickningen var lite mer jämt fördelad. Endast 49 av 197 svarade att de drack te. (25 %) Te har i allmänhet en förhållandevis låg erosiv potential. (1) Bakgrunden till erosionsskador är multifaktoriell, vilket togs upp i introduktionen. En av faktorerna är hur länge den sura drycken har kontakt med tandytorna min 5-15 min 15-3 min 3-6 min 1-2 tim 2-3 tim Fig. 15: Fråga 1 Hur ofta räcker innehållet i din läskburk, oftast? 25 stycken svarade att de oftast snabbt drack upp sin läsk. (1-5 minuter) Detta motsvarar 13%. 72 elever angav att deras läsk tog slut på 5-15 minuter, detta motsvarar 36 %. 16 stycken svarade att innehållet i deras läskburk räckte i 2-3 timmar. (8 %) Denna jämförelsevis lilla grupp elever, ligger med största sannolikhet i riskzonen för erosionsskador på tänderna. 18

19 Svar Bakfull Fest Dator Film Fika Lunch Kvällen Helg Träning Törstig Till mat Ej svar Sugen Restaurang Morgon Då och då Hemma Skolan Antal svar Fig. 16: Öppen fråga Fråga 11 I vilken eller vilka situationer dricker du de drycker som nämns i fråga 1-9? Ställde en öppen fråga om i vilken/vilka situationer ungdomarna drack de drycker som nämndes i fråga 1-9. Svaren var mycket spridda, men en viss tyngdpunkt låg på morgonen samt i samband med mat. Var nyfiken på om eleverna hade någon aning om mekanismen bakom erosionsskador. Vet de till exempel på vilket sätt syran i läsk kan påverka tänderna? Ja Nej Fig. 17: Fråga 12. Dryck som innehåller socker kan ge hål i tänderna men vet du på något annat sätt som dessa drycker kan vara skadliga för tänderna? 19

20 Detta var en enkel JA- och NEJ-fråga som följdes av en följdfråga. 81 elever trodde sig veta svaret, medan 116 stycken svarade NEJ. Plack Förstör yttre lagret Går upp i vikt, diabetes Lågt ph Svar Skadar tandköttet Karies Tandsten Fräter Missfärgningar Kolsyra fräter Antal svar Fig. 18: Öppen fråga Följdfrågan till fråga 12 Om JA, på vilket sätt? Förhållandevis många hade korrekta svar angående hur läsk kan påverka tänderna på annat sätt än att orsaka hål. De som hade nämnt läskens frätande effekt eller låga ph var 49 stycken. Vidare hade några skrivit svar som på sätt och vis var rätt, men inte det man var ute efter. Sådana svar var till exempel diabetes, viktuppgång, plack med mera. 81 hade svarat JA men diagrammet illustrerar 93 svar. Alltså skrev några mer än en förklaring. Att 15 stycken hade svarat missfärgningar, kan tänkas bero på att de syftar på kaffe och/eller te. De som hade nämnt läskens frätande/skadande effekt på tänderna eller låga ph fick rätt på frågan Totalt antal JA Rätt svar Svar Fig. 19: Jämförelse mellan korrekta svar på fråga 12 och de som trodde sig veta svaret på frågan 2

21 49 svar av 81 ansågs korrekta. Detta motsvarar 6%. Om man i sin tur jämför hur stor del av det totala antalet elever som hade rätt svar, blir procentsatsen 25%. (49 av 197) Killar Tjejer Kön Fig. 2: Jämförelse mellan könen på de korrekta svaren i fråga 12 Av de 49 som hade svarat rätt var 32 stycken tjejer. Endast 17 stycken var killar. Fanns det några skillnader mellan programmen avseende kunskaper kring läskens erosiva påverkan på tänderna? Samhäll Media åk2 Samhäll Media åk3 Samhäll Idrott åk 3 Samhäll Medic åk3 Natur IT åk3 Estet. Linje åk3 Natur Natur åk3 Samhäll IT åk3 Natur Design åk3 Program och år Natur Medicin åk2 Antal med rätt svar Totalt antal i klassen Fig. 21: Jämförelse mellan programmen avseende korrekta svar på fråga 12 Återigen utmärker sig idrottsklassen. I denna klass hade 53 % rätt på fråga 12. Sämre gick det för klassen Samhäll IT åk 3 som endast hade rätt i 7 % av svaren Bäst gick det för: Sämst gick det för: Samhäll Idrott åk 3 (53 % rätt), Samhäll IT åk 3 (7 % rätt) Samhäll Medicin åk 3 (39 % rätt) Natur Medicin åk 2 (12 % rätt) Samhäll Media åk 3 (3 % rätt) Natur Design åk 3 (13 % rätt) Samhäll Media åk 2 (29 % rätt) Estet. Linje åk 3 (19 % rätt) Natur IT åk 3 (24 % rätt) Natur Natur åk 3 (22 % rätt) 21

22 Klassen med bäst kunskap om frågeställningen, Samhäll Idrott åk 3, skilde sig statistiskt signifikant mot Samhäll IT åk 3 (p =.44), Natur Medicin åk 3 (p =.34), Natur Design åk 3 (p =.12), Estet. åk 3 (p =.4) samt Natur Natur åk 3 (p =.32). Klassen med näst bäst resultat, Samhäll Medicin åk 3, skilde sig statistiskt signifikant från Samhäll IT åk 3 (p =.31), Natur Medicin åk 3 (p =.4). Övriga skillnader var inte statistiskt signifikanta, beräknat med Chi-square Test. Frukt I detta avsnitt kommer gymnasieelevernas frukt-vanor att illustreras. Olika frukter har olika erosiv potential och mängd och frekvens är av vikt för att utvärdera risken för erosionsskador >1ggr/v Fig. 22: Fråga 13 Hur ofta äter du äpplen? Äpplet är en vanligt förekommande frukt. Det högsta antalet hamnade bland dem som åt äpplen 3-5 gånger per vecka eller mer. (59 av 197 = 3 %) 26 % (52 av 197) åt äpplen mer än en gång i veckan. Sammantaget åt 114 elever äpplen mer än en gång i veckan. Det motsvarar 58 %. Äpplen kan innehålla mycket äppelsyra, speciellt gröna äpplen, och ph-värden omkring 2,9 har registrerats. Fruktjuice anses dock mångfalt mer erosiv än den frukt den är gjord på. Därför är det ur från erosionssynpunkt mer fördelaktigt att äta ett äpple än att dricka dess juice. (7) 22

23 >1ggr/v Fig. 23: Fråga 14 Hur ofta äter du apelsiner eller clementiner? Till de suraste och mest erosiva frukterna hör citrusfrukterna. (7) 65 stycken av 197 eleverna, vilket motsvarar en tredjedel, åt citrusfrukter mer än en gång i veckan. 42 stycken (21 %) åt citrusfrukter mer än 3-5 gånger i veckan. Endast 8 % (15 stycken) svarade att de åt dessa frukter >1ggr/v Fig. 24: Fråga 15 Hur ofta äter du citron (t ex till maten eller i matdrycken)? Alla har olika vanor eller ovanor. En del vill ha citron på maten, i maten, till maten i form av dryck eller som den är. I vilken form ungdomarna åt/drack sin citron framkommer inte av denna studie. En fjärdedel av eleverna skrev att de åt citron till maten. (5 stycken av 197) Största delen valde alternativet: mer än en gång per månad. (64 stycken, vilket motsvarar 32 %) Endast tre elever åt citron mer än 1 gånger per vecka. 23

24 >1ggr/v Fig. 25: Fråga 16 Hur ofta äter du grapefrukt? Grapefrukt tycks vara en ovanlig frukt för dessa ungdomar. Hela 116 elever svarade att de åt Grapefrukt. (59 %) >1ggr/v Fig. 26: Fråga 17 Hur ofta äter du druvor? Druvor verkar vara en frukt som ungdomarna inte äter regelbundet. De flesta valde alternativet: mer än en gång per månad, vilket motsvarar en tredjedel. (65 stycken) Mer än två gånger per månad svarade 55 stycken. (28 %) Sammantaget var det 39 elever som åt druvor mer än en gång i veckan, vilket motsvarar en femtedel. (2 %) 24

25 >1ggr/v Fig. 27: Fråga 18 Hur ofta äter du banan? Bananen var den populäraste frukten bland gymnasieungdomarna. En tredjedel svarade att de åt banan mer än 3-5 gånger per vecka. (66 stycken) 14 elever angav att de åt banan mer än 1 gånger per vecka, vilket motsvarar 7 %. Endast 11 % svarade att de åt denna frukt. (22 stycken) Svar Övrigt Pluggar Aldrig Alltid Skolan Ej svar Efter maten Hemma Lunch Mellanmål Kväll Dator, TV Frukost Sugen Träning Antal svar Fig. 28: Öppen fråga Fråga 19 I vilken/vilka situationer äter du frukt? Här ställdes en öppen fråga där de fick skriva i vilken/vilka situationer de åt sin frukt. De allra flesta åt sin frukt i form av mellanmål (78 stycken), när de blir sugna (62 stycken) eller i samband med träning (44 stycken). Övrigt: När mamma tvingar mig Då jag får dåligt samvete för att jag äter frukt 25

26 Svar Övrigt Ilningar Fastnar mellan tänderna Skadar tandköttet Missfärgningar Mycket fruktsocker Syra Fräter Sänker ph Karies Ej svar Vet ej Antal svar Fig. 29: Öppen fråga Fråga 2 Frukt innehåller fruktsocker och är nyttigt i rimliga mängder. Fruktsocker får vi inte lika lätt hål i tänderna av. Vissa frukter kan dock vara skadliga för tänderna i för stora mängder. På vilket sätt tror du? Här var det ungefär lika många som kopplade samman frätskador och frukt (52 stycken), som frätskador och läsk (49 stycken). Om det var samma personer framkommer inte i denna studie. Många olika svar kom in. Hela 111 elever svarade inte alls eller svarade: Vet ej. Det motsvarar 56 %. Sammantaget var det dock en fjärdedel av eleverna (52 stycken) som svarade att frukt fräter, sänker ph eller innehåller syra, vilket är helt riktigt. Övrigt i diagrammet står för: För många äpplen är farligt Tänderna får inte vila, det blir reaktioner som skadar tänderna Citat Man Natur Medicin åk 2: Allt är skadligt i stora mängder, det är allt jag behöver veta 26

27 Mat I detta avsnitt var avsikten att se vilka typer av sur mat som ungdomarna kunde tänkas äta, samt i vilka mängder >1ggr/v Fig. 3: Fråga 21 Hur ofta äter du pizzasallad till maten? Pizzasallad innehåller i allmänhet vinäger, vilket har ett lågt ph. (1) 8 elever skrev att de åt pizzasallad, vilket motsvarar 41 %. 29 %, (58 stycken) svarade att de åt pizzasallad mer än en gång i månaden >1ggr/v Fig. 31: Fråga 22 Hur ofta äter du vinäger till maten? Vinäger har ett ph mellan 2,4 och 3,2, beroende på vilken typ det är. (1) 125 elever svarade att de åt vinäger till maten, vilket motsvarar 63 %. Sammantaget var det 23 ungdomar som åt vinäger till maten mer än en gång i veckan, det vill säga 12 %. Endast 3 stycken skrev att deras konsumtion av vinäger var mer än 1 gånger i veckan. 27

28 >1ggr/v Fig. 32: Fråga 23 Hur ofta äter du inlagd gurka till maten (t ex smörgåsgurka, saltgurka) Inlagd gurka var inte heller något som ungdomarna tyckte om. Spadet till dessa inläggningar kan ha ett ph kring 3,8 och har en hög erosiv potential. (5) Drygt hälften av eleverna skrev att de åt inlagd gurka till maten. (11 stycken) 46 elever angav att de åt inlagd gurka mer än en gång i månaden. 2 stycken åt det mer än 1 gånger i veckan. (1 %) Godis I detta avsnitt var meningen att ta reda på hur ofta ungdomar äter surt godis samt i vilka situationer >1ggr/v Fig. 33: Fråga 24 Hur ofta äter du hårda, sura karameller? 28

29 Svaren varierade en del på den här frågan. Flest var det som åt hårt surt godis mer än en gång per månad. Det gjorde 64 stycken. (32 %) 6 stycken åt hårda sura karameller mer än 1 gånger per vecka, det motsvarar 3 % av eleverna >1ggr/v Fig. 34: Fråga 25 Hur ofta äter du surt, segt godis? Även här låg det högsta antalet på alternativet: mer än en gång i månaden. (31 % eller 61 elever) Den näst största gruppen åt surt segt godis mer än en gång i veckan. Detta gjorde 26 % av eleverna. (51 stycken) 6 stycken åt surt segt godis mer än 1 gånger i veckan. (3 %) Svar Sällan Före mens Bjuden Med annat godis Skolan Hemma Kvällen TV, film, bio Överallt Sugen Helgen Vet ej Ej svar Antal svar Fig. 35: Öppen fråga Fråga 26 I vilken/vilka situationer äter du surt godis? 29

30 Ställde nu en öppen fråga för att ta reda på NÄR ungdomarna äter sitt godis. En massa olika svar kom in. Dock övervägde svaret när jag är sugen. Detta svarade 65 elever. (Totaltfick jag 21 svar på denna fråga, 65 av 21= 32%) 3 stycken svarade att de åt godis på helgen. Detta motsvarar 15 % av svaren. Till TV, film och på bio svarade 22 elever. (22 av 21=11 %) Övrigt Detta avsnitt var mest till för att se vad ungdomarna hade för andra vanor förutom kosten >1ggr/v Fig. 36: Fråga 27 Röker du, och i så fall hur ofta? Hela 116 elever skrev att de rökte, det motsvarar 59 %. Endast 11 stycken angav att de rökte mer än 1 gånger per vecka. (6 %) Knappt en fjärdedel svarade att de rökte mer än en gång i månaden. (47 stycken) >1ggr/v Fig. 37: Fråga 28 Snusar du, och i så fall hur ofta? Hela 86 % svarade att de snusade. (169 stycken) Det var det lika många som snusade regelbundet (mer än 1 gånger i veckan) som de som rökade. (11 stycken = 6 %) 3

31 >2 ggr/mån >1 ggr/mån Fig. 38: Fråga 29 Dricker du alkohol, och i så fall hur ofta? Den största andelen av eleverna drack alkohol mer än 2 gånger i månaden. (56 stycken, vilket motsvarar 28 %) En nästan lika stor del (51 elever), drack alkohol. 5 elever skrev att de drack alkoholhaltiga drycker mer än 3-5 gånger i veckan (3 %) >2 ggr/dag 2 ggr/dag 1 ggr/dag Sällan Fig. 39: Fråga 3 Hur ofta borstar du tänderna (med tandkräm)? 73 % av ungdomarna borstade tänderna 2 gånger per dag. (143 stycken) En liten grupp på 23 elever borstade mer än 2 gånger per dag. (12 %) Lika många borstade endast en gång om dagen (12 %) 4 ungdomar fyllde i alternativet: sällan. Det motsvarar 2 %. 31