soc&kom informerar större mångfald bland journalisterna nummer 2 december 2010 svenska social- och kommunalhögskolan vid helsingfors universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "soc&kom informerar större mångfald bland journalisterna nummer 2 december 2010 svenska social- och kommunalhögskolan vid helsingfors universitet"

Transkript

1 soc&kom informerar svenska social- och kommunalhögskolan vid helsingfors universitet nummer 2 december 2010 större mångfald bland journalisterna

2 s o c & k o m i n f o r m e r a r nummer 2/2010 a n s v a r i g u t g i v a r e henrik hägglund r e d a k t ö r informatör mats engblom m e d a r b e t a r e jens finnäs mikael hästö teemu kiviniemi amanda mannström johanna modig hanna nordenswan madeleine nygrund anneli nylund anne-sofie pesola mikaela remes staffan småros maria uusikylä johanna warius marjukka weide maria wirén-malo o m s l a g s b i l d foto: mats engblom fyrans nyhetsankare jesca muyingo på redaktionen på fabriksgatan i helsingfors. läs mera på sidan 22. g r a f i s k f o r m rasmus kyllönen t r y c k universitetstryckeriet s o c & k o m snellmansgatan 12 helsingfors 2010 Soc&kom informerar utges av Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet i s s n

3 I N N E H Å L L 4 rektor Genom olika former av samarbete kan också många positiva effekter nås. 6 aktuellt Soc&kom vill öka på de österbottniska studenternas andel. 11 vim Ledorden för Soc&koms forskning är valda. 12 alliansen Nu ska Helsingforsalliansen marknadsföra sig bland studenterna. 13 recode European societies are facing social challenges as diversity is becoming more complex. 14 soc&kom-dagen En digitalisering av de finlandssvenska tidningsarkiven skulle involvera flera parter. 16 fängslad i uganda Jens Finnäs reportageplaner i Uganda gick helt och hållet i stöpet. 20 arbetsinvandring Magisterstudenter åker till arbetsplatser och träffar representanter från arbetslivet. 22 mångkulturalism Journalistutbildningarna måste ta ansvar för en mera mångfacetterad journalistkår i framtiden. 27 växelverkan Universitetet måste känna till samhällets behov. 28 fejs Möten med europeiska journalister ger vidgade vyer. 30 centrumcampus Nya styrgruppen har stora planer för att stärka den svenska profilen på centrumcampus. 32 forskaren Östen Wahlbeck ska studera svenskspråkiga invandrare i Finland. 34 forskningskaféer Välkommen på forumet om aktuell forskning! 35 kolumn Hietsu är en anstalt för missbrukare och spelberoende personer. foto börje söderholm/laatukuva. finlands fotografiska museums samlingar. P-H Nyman i studion år Eftersom ungefär tusen studerande åker utomlands per år händer det naturligtvis en hel del --- Men att Att märka någon blir fängslad hör inte till vardagligheterna. Rundradions veteraner minns tillbaka på sitt arbete i färsk bok. hur normala människor det är frågan om var kanske min största aha-upplevelse. s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

4 R E K T O R Framgång genom sammanslagning eller samarbete? D e senaste åren i vårt land har präglats av en stor mängd förvaltningsreformer på alla nivåer. Den kommunala sektorn har varit och är fortfarande föremål för ett omfattande strukturellt reformarbete. På regionalförvaltningens område har helt nya organisationsformer skapats. Och såväl universitets- som yrkeshögskolesektorn har genomgått stora strukturella och organisatoriska förändringar en process, som ännu inte sett sitt slut. Målet med de olika reformerna har varit att skapa effektivare strukturer, samtidigt som man strävat efter kvalitativa förbättringar. I de flesta fall har det också varit fråga om reformer med vilka man önskat möta de utmaningar som framtiden för med sig. För den högre utbildningens del är det bland annat fråga om att vara förberedd på minskande årskullar av studerande, att effektivera utbildningen så att de demografiska förändringarna i vårt land kan beaktas och att skapa tillräckligt starka enheter för att möta en global konkurrens såväl inom forskning som inom utbildning. I många av förvaltningsreformerna har ett av medlen för att uppnå målen varit att sammanslå små enheter till större helheter. Sålunda har till exempel antalet universitet minskat från 20 i slutet av år 2009 till 16 från och med början av år Det finns en viss tro på att större enheter i många fall är bättre ägnade än små enheter att klara framtida utmaningar. Inom universitetsväsendet har reformarbetet inte stannat vid sammanslagning av universitet. I samband med universitetsreformen har också de interna strukturerna genomgått betydande förändringar. Inom Helsingfors universitet syns detta bland annat genom en ny institutionsstruktur med betydligt färre, och väsentligt större institutioner än förr. Och från statsmaktens sida finns ytterligare tryck på reformer: Bland annat önskar man att antagningssystemen till universiteten och yrkeshögskolorna reformeras så, att de helheter som studerandena antas till i framtiden är betydligt större än i dag. Med stor sannolikhet kommer nya ämneshelheter så småningom att uppstå; måhända kommer disciplingränserna i framtiden att se annorlunda ut än i dag. Ännu är det dock omöjligt att förutspå hur långt reformerna kommer att gå men riktningen verkar rätt klar: Större enheter, större helheter, mindre splittring i utbildningsfältet. För Svenska social- och kommunalhögskolan innebar universitetsreformen inga dras- 4 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

5 tiska förändringar. Som en enhet inom Finlands största universitet fanns det inget behov att i grunden ändra högskolans status. Högskolan uppfyller också någorlunda väl minimikraven för hur stor en enhet inom ett universitet ska vara. Ändå är det klart att också Soc&kom måste följa de riktlinjer enligt vilka universitetsväsendet utvecklas. Bland annat kommer förslagen om bredare ansökningsmål i studerandeantagningen att diskuteras grundligt under det kommande året. Med en antagningsvolym om knappt 100 nya studerande per år fördelat på fem olika huvudämnen är de enskilda ansökningsmålen vid högskolan onekligen ganska små. Inom högskolan måste vi allvarligt överväga om det är möjligt att sammanföra en del av ansökningsmålen till större helheter. Samtidigt är det skäl att minnas att Soc&kom faktiskt för inte så länge sedan antog studerande till tre linjer alltså klart större helheter än i dag. Den antagning till huvudämnen som genomförts har dock visat sig ha många fördelar, inte minst i fråga om de antagnas motivation och deras identifikation med sitt huvudämne. Även om många av de genomförda reformerna inom universitets- och yrkeshögskoleväsendet har siktat mot större enheter är fusioner och sammanslagningar inte de enda alternativen. Genom olika former av samarbete kan också många positiva effekter nås. Det här gäller såväl mellan olika högskolor som internt inom universiteten och högskolorna. Många samarbetsstrukturer har redan byggts upp och hunnit prövas under ett antal år. Ett exempel på en sådan samarbetsform är Helsingforsalliansen, dvs. alliansen mellan Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan och yrkeshögskolan Arcada. Själva alliansen har verkat bara i drygt ett år, men dess föregångare rektorsdelegationen för högskolorna i Helsingfors, RHH inledde sin verksamhet redan år Många samarbetsstrukturer inom RHH och sedermera alliansen är redan starkt etablerade som exempel kan nämnas Språkalliansen, Rättsam och marknadsföringssamarbetet. Ett faktum är att de här samarbetsformerna blivit en del av den normala verksamheten i de olika enheterna. I år har också själva alliansen börjat få en fastare struktur, och det kan förväntas att nya samarbetsformer så småningom etableras. Nya samarbetsformer har också etablerats inom Helsingfors universitet. Helt nytt för i år är det svenska samarbetet inom Centrumcampus. En styrgrupp för det svenska campussamarbetet tillsattes i mars, en koordinator anställdes i början av sommaren och under hösten har redan vissa gemensamma aktiviteter inletts. Här är idén den, att de svenska enheterna inom Centrumcampus är spridda och kunskap bland studenterna om studiemöjligheter på svenska är begränsad. Genom samarbete ska det svenska inslaget lyftas fram tydligare än förut, samtidigt som nya verksamhetsformer t.ex. biämneshelheter så småningom ska skapas. Med ungefär ett halvt års erfarenhet av Centumcampussamarbetet, som ju har förebilder i Campus Vik och Gumtäkt och Campus Mejlans, kan man lugnt säga att intresset för samarbetet är stort och att verksamheten kommit i gång i rask takt. Kan man då med samarbete uppnå samma mål som med direkta sammanslagningar? Det finns självfallet inget entydigt svar på den frågan. I vissa fall kan samarbetet ge ett mervärde som inte skulle ha uppnåtts på annat sätt, i andra fall är samarbete inte en tillräckligt stark form för uppnående av de mål man eftersträvar. Det finns säkert också situationer i vilka ett samarbete utgör ett första skede i en process som på sikt kan leda till en allt djupare samverkan. Det kan behövas flera år av samarbete innan man hittar de optimala formerna för samverkan. För en relativt sett liten enhet som Svenska social- och kommunalhögskolan är det dock viktigt att bygga upp fungerande samarbetsstrukturer både externt och internt. Till exempel i Centrumcampussamarbetet kan Soc&kom med sitt breda undervisningsutbud på svenska i och för sig vara en givande part men samtidigt nog också själv ha nytta av samarbetet. I Helsingforsalliansen finns säkert mycket att vinna för alla parter, bara samarbetsformerna utvecklas tillräckligt mycket. Och internt har högskolan alltid framhållit sin gamla tradition av interdisciplinär samverkan. En hel del görs redan nu på det området, men det finns säkert orsak för högskolan att ständigt utveckla också de interna samarbetsformerna. På det sättet skapar man nya, intressanta möjligheter samtidigt som man har en god beredskap att möta olika krav och förväntningar från såväl statsmakten som det övriga, kringliggande samhället. Samarbete och samverkan kan kanske inte direkt garantera framgång, men kan säkert bidra till bättre verksamhetsförutsättningar. H E N R I K H ÄG G LU N D Rektor kan man med samarbete uppnå samma mål som med direkta sammanslagningar? s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

6 A K T U E L L T Soc&kom delade monter med Helsingfors universitet under Knowhow-mässan i Korsholm. REKRYTERING LAND OCH RIKE RUNT Trots att ansökningstiden till universitetet är öppen endast en dryg månad under våren så pågår rekryteringen av abiturienter som mest intensivt under hösten. text och foto M at s E n g b l o m Under hösten har Soc&kom aktivt deltagit i utbildningsmässorna Knowhow i Botniahallen i Korsholm, Studia i Helsingfors Mässcentrum och SACO Studentmässa i Stockholm. Dessutom har personal och studerande från högskolan åkt runt till gymnasier främst i svenska Österbotten för att höja intresset och kunskapen om Soc&kom. En överväldigande del av de antagna till Soc&kom kommer från Helsingfors. De senaste åren har andel- en varierat mellan en tredjedel och hälften. Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla står tillsammans för över hälften av de antagna till högskolan. Vissa år är 2/3 av de antagna från de fyra kommunerna. Studentrekryteringen vid Soc&kom strävar efter att öka andelen österbottningar som söker och antas till högskolan. Omkring 15 procent av de antagna till Soc&kom kommer från det svenskspråkiga Österbotten. fakta ANTAGNA STUDENTER Under åren har Soc&kom antagit 312 studenter. Geografiska ursprunget är brett: studenter ända från Torneå, Stockholm och Norge har kommit in på högskolan. topp 3 41% h:fors 16% esbo 6% borgå nyland 250 antagna 80% österbotten 42 antagna 13,5% åboland 9 antagna 3% övriga 11 antagna 3,5% 6 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

7 3 frågor Under hösten har universitetslektorn i pedagogik Monica Londen ordnat två pedagogiska caféer i Soc&koms kafferum. text och foto m at s e n g b l o m Vad är tanken med de pedagogiska caféerna? Tanken är att kunna diskutera aktuella frågor gällande undervisningen. Det är fråga om informella eftermiddagsträffar som är rätt korta, närmare bestämt 1,5 timme. Alla har inte möjlighet att delta i långa kurser. De pedagogiska caféerna ger också möjlighet för lärarna att prata med lärare över ämnesgränserna. En viktig del av tanken är att sammanföra svenska lärare. Lärare med svenska som modersmål har sagt att det är viktigt för dem att träffa andra svenskspråkiga lärare. NYANSTÄLLNINGAR Vem är målgruppen? Den primära målgruppen är Centrumcampus, men hittills har största delen av deltagarna varit från Soc&kom. De pedagogiska träffarna främst tänkta för utbildningspersonal, men också den övriga personalen är varmt välkommen att delta, t.ex. har studiebyrån vid Soc&kom deltagit. Också studerande är välkomna. Hur planerar du att caféerna utvecklas? Caféerna ska få flera deltagare utanför Soc&kom. Under våren finns tre caféer inplanerade, bl.a. en alumnträff för dem som har gått svenska universitetspedagogik kurser vid Helsingfors universitet. Det handlar om ca 100 pers. Datum är redan fastslaget till 16 maj. Det ska också ordnas pedagogiska caféer med fokus på studerande och olika sätt att stöda deras lärande. Allt är möjligt, men tanken är att arrangemanget ska vara lätt. Det ska vara möjligt att bara sitta, ta en kopp kaffe och lyssna. Önskemål av personal och studerande tas gärna emot. Man får också själv leda caféet, om man vill dela med sig nånting av någonting inspirerande. HON ÄR FÖRSTA ERI-MAGISTERN Kristiina Mauriala blev den första att utexamineras från magisterprogrammet Ethnic Relations, Cultural Diversity and Integration (ERI). Mauriala fick sitt magisterbetyg 17 juni Rubriken för hennes avhandling är The impact of EU membership conditionality on minority protection in Estonia. Mauriala började programmet i den första antagna gruppen år Hon arbetar nu som rådgivare vid inrikesministeriets enhet för internationella frågor. Följande i tur att få sin ERI-examen är Kirsi Suomi som redan har lämnat in sin avhandling. Hon kommer att få sin magisterexamen i början av Samer och julturism i Lappland är temat för hennes avhandling. LINDÉN BLOGGAR MED STUDENTER PM Janne Wikström har anställts som planerare för Centrumcampus och han började Janne är politices magister från statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Sedan år 2002 har Janne arbetat som planerare för studieärenden vid Svenska social- och kommunalhögskolan. FD (pedagogik) Monica Londen har anställts som pedagogisk universitetslektor och hon började Monica har doktorerat vid beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Under våren 2010 arbetade Monica som amanuens på institutionen för lärarutbildningen vid Helsingfors universitet. Dessutom har hon bl.a. undervisat 5 år i specialpedagogik vid Åbo akademi. EM Nora Ridgewell har anställts som planerare och börjar Nora är ekonomie magister från Hanken. Under de senaste 3 åren har hon jobbat på CIMO som sakkunnig för NORD- PLUS- och ERASMUS-programmen, före det på Arcada inom studieväg-ledning, fortbildning och karriärutveckling. Carl-Gustav Lindén, lärare vid Soc&kom och Hufvudstadsbladets ledarskribent, håller under sin kurs Ekonomijournalistikens värld en egen blogg med kursens studenter. Bloggen riktar sig till alla som är intresserade av hur ekonomi och journalistik är kopplade till varandra, alltså ekonomi som bevakningsområde för journalister. Kursdeltagarna skriver i bloggen under sju veckor. Läs bloggen: carlgustavlinden.wordpress.com s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

8 RÖSTER Martin Rehnberg, Åke Grandell, Biergitta Löfgren och Monica Welling under bokpubliceringen. veteraner berättar Det var universitetslektor Henrika Zilliacus-Tikkanen som fick idén att ge studenter i uppgift att intervjua tidigare redaktörer och samla de texterna till en bok. I boken Röster Rundradions veteraner berättar intervjuar 23 journalistikstuderande varsin tidigare Rundradioredaktör, varav de tidigaste anställts redan i slutet av 1940-talet. text och foto M at s E n g b l o m studenterna fick uppgiften att först läsa in sig på en person och period av Rundradions historia. Efter det skulle de skriva en essä, där de genom dessa personers minnen berättar Rundradions historia ur ett nytt perspektiv. I slutet av oktober samlades största delen av de intervjuade tidigare redaktörerna och några av intervjuarna för att fira bokens publicering. Träffen ordnades på Soc&kom. henrika zilliacus-tikkanen berättade inledningsvis hur boken kommit till efter att rek- tor henrik hägglund sagt några välkomnande ord. Det är viktigt att synliggöra den här delen av Rundradions historia, konstaterade Zilliacus-Tikkanen. Hägglund betonade vikten av samhällskontakter för universitetet och i det här fallet speciellt journalistutbildningen. Hägglund citerade också arkitekten juha leiviskä, som ritat Soc&koms byggnad. Utan kännedom om historien kan man inte skapa för framtiden. Det historiska perspektivet är viktigt i utbildningen, påpekade Hägglund. Barbro Holmberg, Kristina Rotkirch och Kerstin Hanf. PH Nyman och Pontus Nordling. Under tiden då Nyman åkte runt i världen och bevakade de stora idrottstävlingarna var det nya vindar som blåste i hemlandet, både inom radioverksamheten men också i samhället. År 1965 valdes Eino S. Repo till generaldirektör på Rundradiobolaget och med honom kom också snabba förändringar och nytänkande till Rundradion. Nina Simberg om Per-Henrik Nyman I 40 års tid har hon nästan dagligen gästat finlandssvenskarnas vardagsrum genom tv-rutan. Leendet, det röda lite ostyriga håret. Korrekt och strikt, men samtidigt väldigt mänsklig. Sebastian Dahlström om Monica Welling. Efter en mycket lång och framgångsrik karriär inom radioverksamheten i Finland är featuremakaren Barbro Babben Holmberg fortfarande lika entusiastisk över radion som medium som hon var när hon började jobba vid Rundradion för över 30 år sedan. Radion är ett drömskt medium, man kan förmedla så många tankar och så mycket känslor genom ett välgjort radioprogram. --- Sara Mannsén om Barbro Holmberg 8 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

9 Ett avsked utan adjö av professor Ullamaija Kivikuru Det var under rubriken Resande teorier kring journalistik som professor Ullamaija Kivikuru steg fram i festsalen torsdagen 23 september. text och foto M at s E n g b l o m kivikuru höll då sin avskedsföreläsning vid Soc&kom, trots att rektor Henrik Hägglund inledningsvis konstaterade att något riktigt avsked är det inte fråga om. Kivikuru kommer att fortsättningsvis finnas kvar i huset som forskare. Professor Ullamaija Kivikuru kastade fram flera tankeväckande resonemang under föreläsningen. Rubriken till föreläsningen hade hon tagit från den palestinska författaren och forskaren Edward Said. Said talar om resande eller vandrande teorier, travelling theories. Enligt Said utvecklas teorier alltid som svar på specifika historiska, geografiska, ekonomiska eller sociala omständigheter, konstaterade Kivikuru genast i början av föreläsningen. Om en teori sedan överförs till en annan miljö, förlorar den en stor del av sin makt och förklaringsförmåga. En revolutionär tankegång på ett ställe kan då på ett annat ställe bli ett elitistiskt diskussionstema på ett cocktailparty. Som en stor vän av Afrika tangerade Kivikuru också kontinentens medieutveckling. Professor Ullamaija Kivikuru och rektor Henrik Hägglund studerar de högar av publikationer som Kivikuru har medverkat i. Vi har försökt överföra våra ideal om journalistik till samhällen där allt fungerar på helt annat sätt. Här skulle Said nicka instämmande. Vi i Norden, Tyskland, Holland och Kanada representerar den ansvarskännande eliten bland u-landsvänner. Vi vet vad som är bra för demokratin, och vi vet vilken sort av journalistik som främjar utveckling. Vi bestämde i början av 1990-talet att privata, såkallade fria medier passar bäst i Afrika söder om Sahara där mångpartisystemet var på väg. Vi etablerade små tidningar och radiostationer och lämnade stora nationsomfattande offentliga radiobolag utan stöd och lät dem utvecklas till fungerande radiomuseer. Orsaken var helt enkelt den att bolagen ägdes av staten och den afrikanska staten bedömdes vara odemokratisk. Efter föreläsningen tackades Ullamaija av sina kolleger och representanter för journalistikstuderandena. Eftersom Kivikuru också har beviljats titeln docent hoppades hon också fortsätta undervisa. En förhoppning som hon delar med många studerande i journalistik vid Soc&kom. PUBLIKATIONER Matilda Hellman Construing and Defining the Out of Control Addiction in the Media Tidigare Soc&komstuderande Matilda Hellman disputerar vid statsvetenskapliga fakulteten i januari 2011 med sin avhandling. Den ger en inblick i hur missbruk förekommer och presenteras i massmedier under perioden Den visar hur föreställningar om missbruksproblem har utvecklats under tidsperioden. Forskning och resultat diskuteras i fyra vetenskapliga artiklar och ett sammanfattande kapitel. Hellman föreslår att beroende (=addiction) som ett tema i mediernas rapportering löser en konflikt och en ambivalens mellan konsumtionssamhällets tillgänglighet och individualisering å ena sidan och de problematiska beteenden (beroenden) som de kan leda till å andra sidan. Hellman är projektkoordinator och forskare vid Nordens välfärdscenter. Hennes forskning handlar om alkohol och droganvändning samt beroende. Läs avhandlingen Avhandlingen publiceras i publikationsserien SSKH Skrifter och kan köpas för 8 euro. Kontakta mats. eller s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

10 soc&kom Henry Milner vill ha mera medborgarfostran Det behövs mera fokus på samhälleligt påverkande. De ungas låga intresse för att delta i politiken kommer inte att öka utan insatser. Det var professor Henry Milners Milners budskap till dem som planerar utbildningspolitiken då han fredagen 24 september föreläste vid Soc&kom. Milner har en professur vid Université de Montreal. text M a rj u k k a W e i d e foto M at s E n g b l o m Professor Henry Milner föreläste om ungdomars brist på intresse för politiken. Specialplanerare Niklas Wilhemsson lyfte i sin kommentar upp finländska satsningar som strävar efter att motverka den bristen. milners normativa utgångspunkt är att det inte är bra för demokratiska samhällen att den politiska makten koncentreras till ett fåtal. Därför är han oroad över de unga som faller utanför politiken. De här ungdomarnas kunskap om samhället är svag. De röstar inte och använder inte heller andra möjligheter att påverka samhället de lever i. I Nordamerika är en stor del av ungdomarnas politiskt utslagna. Man tror inte heller att internetgenerationen, som föddes på 1990-talet, kommer att aktivera sig i samma grad som tidigare generationer då de blir äldre. Det att den samhälleliga informationen finns lättillgänglig på internet ökar inte förmågan att hitta den. Det är lätt att surfa förbi den mångsidiga samhälleliga informationen. Därför borde man lära ut samhälleligt deltagande i skolorna. Som bra exempel lyfte Milner fram Minitinget från Norge. Minitinget är ett rollspel där skolungdomar får prova på politikernas jobb. I sin kommentar efter föreläsningen lyfte specialplanerare niklas wilhemsson från justitieministeriet upp finländska projekt som riktar sig till unga med syfte att stöda samhälleligt deltagande. I ett sådant projekt har unga möjlighet att över nätet ha möjligheter att lämna in motioner till kommunfullmäktige, som å sin sida är belagda att behandla dem. Ungdomsforskningsnätverkets forskare kari paakkunainens kommentar uppmanade till tankegångar kring begreppen demokrati och deltagande mera generellt. Under diskussionen framkom behov av att rikta uppmärksamhet mot att få de ungas vardag att mötas med politiken. I publikens kommentarer betonades behovet av att ändra deltagandets ramar och möjligheter så att de framstår som tillgängliga och lockande för ungdomarna. Gästföreläsningen ordnades av Soc&kom, Institutionen för politik och ekonomi, Justitieministeriet, Nuorisotutkimusseura och Statsvetenskapliga föreningen i anledning av Statsvetenskapliga föreningens 75-årsjubileum. Henry Milner är även Visiting Professor vid Umeå Universitet. minitinget i norge är ett rollspel där skolungdomar provar på politikernas jobb. 1 0 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

11 soc&kom Vad betyder VIM? Forskningens nya prioriteringsområden har slagits fast. Under de två kommande åren kommer forskningen på Soc&kom att vara organiserad kring fyra huvudteman, och karakteriseras av fem nyckelord. text a m a n da m a n n s t rö m foto m at s e n g b l o m de nya prioriteringsområdena bygger på de rådande tyngdpunktsområdena i forskningen för perioden De fyra huvudtemana är Journalistik, medier och kommunikation, Utveckling och socialisation i livscykelperspektiv, Välfärd och samhällsservice, samt Hälsa och samhälle. VIM binder samman alla fyra teman till en helhet och lyfter fram de nya satsningarna inom forskningen under den kommande perioden , säger Elianne Riska, prorektor och professor vid Soc&kom. Välfärd, identitet, miljö, medier och medborgarskap rör allt från journalistik och nya kommunikationsformer, till identitet, och arbetsmarknaden i ett globaltperspektiv. Samhällsvetenskaperna byggdes i tiden upp som nationella projekt, men i dag måste vi ta i beaktande till exempel EU. Nyckelorden visar att vi beaktar de globala aspekterna, säger Riska. Enligt Riska har Soc&koms styrka alltid varit att ta i beaktande det nordiska välfärdssamhället och dess särdrag. Här görs spetsforskning om det nordiska välfärdssamhället. Den nordiska dimensionen utgör fortfarande en stor del av forskningen. Som den största svenskspråkiga enheten vid Helsingfors universitet ska Soc&kom bedriva högklassig samhällsvetenskaplig forskning och samtidigt beakta det svenska i Finland, säger Riska. Enligt henne har Soc&kom gjort bra ifrån sig på forskningsfronten under de senaste åren. Ett bevis på det är att Finlands akademi har tilldelat forskningsfinansiering för flera forskningsprojekt under de senaste åren. Soc&kom har alltid fokuserat på det lokala samhället, säger Riska. Globaliseringen och internationaliseringen har lett till omfattande strukturella förändringar nationellt, regionalt och lokalt. Vi måste därför idag ta i beaktande de globala aspekterna. fakta VIM STÅR FÖR... Välfärd, identitet, miljö, medier och medborgarskap. De här orden är nyckelorden för forskningens nya prioriteringsområden vid SSKH för s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

12 studier För ökad rörlighet mellan högskolorna Helsingforsalliansen ska göra studerandenas vardag smidigare genom gemensamma lösningar. Alliansens koordinator Åsa Wallendahl ger oss insyn i samarbetet. text M i k a e l a R e m e s Vad jobbar Helsingforsalliansen för? I dagens läge förekommer alltmer samarbete mellan högskolorna i form av kurser och gemensamma biämneshelheter. Vi upplever att detta kunde göras smidigare med att göra upp gemensamma riktlinjer. Det finns ett behov både ur högskolornas och ur studenteras synvinkel och alliansen finns till för att underlätta processen. Vilka är de pågående samarbetsprojekten? Rättsam-samarbetet har pågått i flera år, det underlättar rörligheten inom den juridiska utbildningen. Språkalliansen är en del av vår verksamhet, alltså gemensamma språkkurser i finska och svenska. Sedan finns det mellan enskilda parter lösningar som stöds av Alliansen. Soc&koms journalistiklinje har exempelvis ett tvbiämne med Arcada. Vad är aktuellt för i höst? Vi har nyss lanserat en ny version av högskolornas gemensamma rekryteringsportal samt Helsingforsalliansens egen webbplats. Vi sysslar också med mycket strategisk planering och diskussion men de konkreta resultaten syns kanske inom några år. Har ni några nya konkreta projekt på gång? Möjligheterna till studentmobilitet mellan högskolorna ska utvidgas. Just nu är det lite knepigt, eftersom det finns tekniska hinder för rörligheten. Förstås finns JOOavtalet, men det är lite byråkratiskt och kan kanske kännas avskräckande ur studentperspektiv. Det har grundats en arbetsgrupp som ska fundera vidare på hur man ska utveckla rörligheten inom svenskspråkig utbildning. Har högskolorna gett respons för de gemensamma projekten? Vi har fått väldigt positiv feedback och det finns ett stort engagemang från högskolornas sida. Det är lönsamt för alla parter att ordna gemensamma evenemang som t.ex. Högskoledagarna för abiturienter. En annan gemensam satsning var besöket på Saco-mässan, ett utbildningsevenemang i Stockholm. Speciellt sverigefinländare och andra med finsk anknytning har visat stort intresse för våra högskolor. Känner studerande till Alliansen och det projektet har att erbjuda? Inte så väldigt bra. Det är vi medvetna om och en satsning inför nästa år är att gå ut med mer information till studerandena. fakta Helsingforsalliansen En strategisk sammanslutning mellan Helsingfors univesitet, Hanken och Arcada. Syftet är att stärka samarbetet mellan de största svensk- och tvåspråkiga högskolorna i Helsingfors för att försäkra tillgången till mångsidig och högkvalitativ utbildning. 1 2 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

13 soc&kom Professor Peter A. Kraus, Director of the Centre for Research on Ethnic Relations and Nationalism at Soc&kom, is chairing the international research programme Recode. text Jo h a n na Wa r i us European and Europeanstyle societies are facing new kinds of social challenges as diversity is becoming more complex. What needs to be taken into account is not only so-called classical ethnic minorities, but also factors such as migration, transnationalisation, religious mobilisation and cultural differentiation. These issues are at the core of the research programme Responding to Complex Diversity in Europe and Canada (recode), chaired by Professor peter a. kraus, Director of ceren. The programme is carried out within the framework of the European Science Foundation. Recode, launched in June 2010 and expected to be completed in 2014, is a research networking programme bringing together academic experts from thirteen European countries as well as Canada. These experts include renowned scholars such as Professors rainer bauböck, riva kastoryano and keith banting. The focus is on four themes: linguistic as well as religious diversity, transnational belonging, and multiculturalism within the welfare state. The studies of the involved researchers will be compiled into four edited volumes and one comprehensive publication at the end of the project. In addition, Recode will offer various workshops and a doctoral school. The first workshop, of which the topic is linguistic diversity and political integration, At the core of contemporary diversity will be held in Helsinki in May The programme itself can be seen as a manifestation of the phenomena we are researching. Transnational academic co-operation and networks are one of the domains within which new constellations are evolving, Professor Kraus explains. Canada is used as a point of reference in the research, as it offers some interesting similarities and contrasts with European societies. Professor Kraus underlines that Canada is not approached as a model society of which European countries should copy policies. Rather the idea is to look at how similar settings can produce different outcomes. daniel moran, Project Coordinator of the programme and himself a Canadian citizen, adds that there are many resemblances between Canada and Finland when it comes to linguistic matters. The combination of English and French in Canada is paired by the institutional bilingualism of Finnish and Swedish in Finland. A comparison of multilingual cities such as Helsinki, Montréal, Brussels and Barcelona is in fact one of the tentative elements of the programme. The European Science Foundation offers a high profile academic framework for Recode. It also serves as a guarantee of the quality of the programme. I am extremely pleased with our programme being supported by the ESF. As the selection criteria of the Foundation are very competitive, I see this as a major distinction for Recode and for Ceren, Professor Kraus concludes. For more information s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

14 samhälle Resursbrist och upphovsrätt försvårar arkivering Arkivföringen av gamla tidningar har svårt att hänga med sin tid. Tekniken ger i princip helt nya möjligheter att lagra information för sökning, men lagstiftning och samarbetssvårigheter sätter käppar i hjulen. text J e n s F i n nä s foto m at s e n g b l o m visionen är, förklarar jan sundberg, ett digitalt och sökbart finlandssvenskt tidningsarkiv, som skulle ta den historiska researchen till en helt ny nivå. Teknik och kunnande finns redan för att digitalisera tidningarna. Problemen handlar om lagstiftning och resurser, säger Sundberg, som inte bara är professor i statskunskap, utan också direktionsordförande för Brages pressarkiv. En digitalisering av tidningsarkiven handlar om två saker. För det första om att digitalisera gamla tidningar, för det andra om att systematisera arkiveringen av nytt material. Den stränga upphovsrätten, som innebär att en artikel får publiceras fritt först 70 år efter skribentens död, försvårar den här processen. Men så länge arkivet hålls bakom en betalningsmur behöver upphovsrätten inte vara något oöverkomligt problem. I stället blir det en fråga om samarbete och resurser. En digitalisering av 1 4 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

15 de finlandssvenska tidningsarkiven skulle involvera flera parter tidningshusen, Brages pressarkiv, Nationalbiblioteket. En idé som har kastats fram är att flytta över arkivfunktionen från tidningarna till Brages pressarkiv, vilket skulle kunna leda till inbesparingar för tidningshusen. Arkivera Facebook? Journalisten magnus londen, som är en stamkund på Brages pressarkiv, tycker att det är märkligt att ett projekt som detta inte redan kommit i gång. Det är skamligt att man inte får någonting gjort. Vi kan inte klaga på att det inte skulle finnas resurser i Svenskfinland. carl-gustav lindén, som är ledarskribent på Hufvudstadsbladet och doktorand på Soc&kom, säger att han är mest oroad över hur den enorma mängden digitalt material, som i dag produceras, ska sparas för eftervärlden. Hur ska blogginlägg och artikelkommentarer lagras och indexeras? Tänk om vi till exempel inför presidentvalet 2036 vill kunna gå tillbaka och se vad kandidaterna gjorde för Facebookuppdateringar 2010? Kommer det att vara möjligt? Ett digitalt arkiv skulle finnas till för att tjäna forskare, journalister och privatpersoner. Men författaren och journalisten lars sund, som tillbringat tusentals timmar i diverse arkiv, är inte övertygad om att alla journalister skulle omfamna arkivet. Journalister arbetar i dag med allt mer begränsade resurser och allt större produktionskrav. Få har tid att börja söka i arkiv, ens om de finns tillgängliga digitalt. Man måste lära journalisterna att använda arkiven i praktiken. Artikeln baserar sig på seminariet Journalister gör historia som ordnades i samband med Soc&kom-dagen den 4 november. Henrika Zilliacus-Tikkanen har funnit ett beroendeframkallande forskningsområde och fritidsintresse i gamla tidningar. Carl-Gustav Lindén frågade sig vem som ska arkivera den enorma mängd information som produceras på nätet varje dag. Här i diskussion med Jan Sundberg och Magnus Londen. Arkiv kan vara väldigt beroendeframkallande, säger Lars Sund. s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

16 studier 1 6 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

17 Konsten att lyckas bli arresterad i Uganda Livet blir inte alltid som man tänkt sig. Det som skulle bli ett reportage om oljefyndigheter i Uganda, slutade i en fem dagars häktesvisit. text J E N S F I N NÄ S

18 Utbytesstuderande Jens Finnäs reportageresa till Uganda slutade med att han blev fängslad. helt sjukt alltihop. Jag går här och skrattar för mig själv och fattar knappt att det här alls har hänt. Helt sjukt. Så skriver jag i min dagbok torsdag eftermiddag den femte augusti efter att ha upplevt den utan tvekan mest absurda veckan i mitt liv. Så här gick det till. Jag tillbringade sommaren i Dar es Salaam, Tanzania på North-South-South-programmets Afrikautbyte för journalistikstuderande. I slutet av juli reste jag till Uganda för att skriva ett par reportage. Jag tog mig till Lake Albert på gränsen till Kongo för att intervjua bybor om hur deras liv påverkats av oljefyndigheterna i trakten. Mitt under en av intervjuerna blev jag stoppad av en man som presenterade sig som tjänsteman från de lokala myndigheterna (senare skulle det visa sig att han var kopplad till ugandiska armén). Han hävdade att jag behövde tillstånd för att göra intervjuerna och när det visade sig att jag saknade journalistvisum beslöt han arrestera mig. Jag hade utgått från att jag inte skulle behöva något journalistvisum eftersom jag kunde visa att jag var studerande på utbyte i Tanzania. Jag fördes till polisstationen i Hoima, hölls på stationen i två nätter, eskorterades till Kampa- la, åtalades och ställdes till slut inför domstol, anklagad för att ha överskridit befogenheterna i mitt visum. Efter fyra nätter och fem dagar i fångenskap släpptes jag fri med en varning. Domen var överraskande lindrig, men det skulle visa sig att den inte hade varit möjlig utan förtjänstfullt lobbande bakom kulisserna från en ugandisk vän. Så vad gick fel? Och varför? Min egen slutsats är att händelseförloppet var en olycklig kombination av dels eget slarv, dels ren och skär otur. Jag borde på förhand ha kollat upp vilka tillstånd som behövdes mera noggrant, men mitt fall skulle knappast ha blivit en så stor sak om det inte hade varit för att ämnet, oljefyndigheterna, är synnerligen känsligt och för att misstänksamheten i Uganda mot allt avvikande varit exceptionellt stor efter terrorattentaten i samband med VM-finalen i fotboll. Mina ursprungliga ugandiska reportageplaner gick helt och hållet i stöpet när mitt anteckningsblock konfiskerades och mina bilder på kameran raderades. Istället kom jag hem med en historia som mina barnbarn kommer att hinna bli trötta på att höra om. 1 8 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

19 Det är omöjligt att garantera att allt går väl Markus Laitinen, chef för internationella ärenden vid Helsingfors universitet, säger att man alltid måste förbereda sig på att något kan gå fel då man åker till ett främmande land på utbyte. text och foto jo h a n na m o d i g Är det vanligt att det uppkommer problem under ett utbyte? Eftersom ungefär tusen studerande åker utomlands per år händer det naturligtvis en hel del allt från enskilda personskador till bombdåd, jordbävningar och demonstrationer. Om vi skulle lova hundra procents säkerhet kan vi inte sända studerande någonstans, det är inte ens något vi kan garantera här i det egna hemuniversitetet. Men att någon blir fängslad hör inte till vardagligheterna. Jag har arbetat med internationella ärenden i tretton år och under den tiden har inte något liknande hänt. Hur avgör ni vilka länder som anses farliga? Vi följer alltid Utrikesministeriets rekommendationer. Det handlar sällan om hela land, utan oftast är det ett område, en stad eller endast ett universitet som klassificeras som farligt. Naturligtvis undviker vi att sända studerande till riskfyllda områden, men inget område är helt tryggt. Vad som helst kan hända var som helst så vi följer med nyheterna varje dag. Hur förbereds de studerande på utbyte i ett farligt land? Universitetet och CIMO ordnar informationstillfällen före avfärd och så skickar vi ut skriftliga instruktioner. Studerande har också själv ett stort ansvar, man måste ha sunt förnuft, kunna ta till sig information och aktivt hålla sig uppdaterad så man inte utsätter sig för onödiga farosituationer. Vad ska man göra om något händer? Man ska först söka hjälp i det land man befinner sig genom att kontakta universitetet och kontaktpersonen där. Behövs mera hjälp vänder man sig till lokala myndigheter och finska ambassader. Naturligtvis ska man även informera oss så fort som möjligt. Nu med den nya teknologin är det mycket lättare att upprätthålla kontakten med studerandena, till exempel skickar vi ut textmeddelanden och e-post vid situationer vi bedömer som riskfyllda. Alla reagerar olika, vissa bara rycker på axlarna medan andra blir skärrade och vill åka hem. Är det många som tvingas åka hem på grund av fara? Årligen avbryter flera studerande sina utbyten, men det beror oftast på andra orsaker. Det är endast ett par studerande varje år som tvingas återvända på grund av farligheter. Man kan aldrig veta vad dagen har med sig, men vi måste veta hur vi sköter uppkomna farosituationer på bästa sätt. s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

20 studier Finskan den största tröskeln Eri Worklife Sessions erbjuder magisterstuderande en möjlighet att bekanta sig med framtida arbetsplatser. text och foto s ta f fa n s m å ro s om man är intresserad av att stanna här, så är det nödvändigt att veta vad man har för alternativ. Så beskriver ruta kazlauskaite idén bakom ERI Worklife Sessions, ett program där magisterstuderande i ERI-magisterprogrammet (Etnhic relations, Cultural diversity and Integration) och ICE-magisterprogrammet (Intercultural encounters) åker ut till potentiella arbetsplatser och träffar representanter från arbetslivet. Kazlauskaite som själv är på slutrakan med sina magisterstudier i ERI-programmet har stått för arrangemanget av studiebesöken. Som utlänning vill man gärna veta vad man har för chanser att få jobb. Den största tröskeln är ändå finskan, och det krävs att man är hängiven för att man ska lära sig finska, säger Kazlauskaite. Det första besöket arrangerades i slutet på oktober och gick till Helsingfors stads invandringsenhet där de träffade stadens invandringsdirektör annika forsander. Kazlauskaite berättar att deltagarna upplevde träffen som mycket lyckad. Alla har ju lite olika intressen, men alla fick ut någonting av träffen. Kazlauskaite kommer ursprungligen från Litauen och hon kom till Finland lite av en slump. Jag visste att jag ville studera i Skandinavien. Men orsaken till att det blev Finland var 2 0 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Toppuniversitet och toppundervisning

Toppuniversitet och toppundervisning Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Rektor Henrik Hägglunds tal vid publiken 30.5.2007 Toppuniversitet och toppundervisning I dag talas det mycket om toppuniversitet. Planerna

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Högskoleförberedande Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Jag valde PB för att det är en så pass öppen skola. Det är en behaglig

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

3,8 3,8 3,6 3,4 3,2 3,8 3,9 4,0 4,0 4,0 4,0 3,6 3,5 3,3 3,1 2,8 3,2 3,6 3,7 3,9 3,5 3,8 4,0 3,5 3,4 3,6 2,6 3,3 4,0 3,9 4,2 4,1 3,8

3,8 3,8 3,6 3,4 3,2 3,8 3,9 4,0 4,0 4,0 4,0 3,6 3,5 3,3 3,1 2,8 3,2 3,6 3,7 3,9 3,5 3,8 4,0 3,5 3,4 3,6 2,6 3,3 4,0 3,9 4,2 4,1 3,8 ABI-INFO 3.12.2008 UTVÄRDERING Besöket var intressant Besöket motsvarade mina förväntningar Besöket var väl planerat Den information vi fick var relevant för mig De praktiska arrangemangen fungerade väl

Läs mer

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och Vad, hur och varför Svenska litteratursällskapet i Finland Vi är på väg I din hand ligger den vägkarta eller strategi som ska hjälpa Svenska litteratursällskapet att förverkliga föreningens syfte. Syftet,

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Världen finns nära dig

Världen finns nära dig Världen finns nära dig Bli internationell med oss Internationalisering angår alla Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO är en fördomsfri vägvisare för internationaliseringen

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Det finska och det svenska protokollet från föregående möte (18.9.2013) godkändes efter några små språkliga rättelser.

Det finska och det svenska protokollet från föregående möte (18.9.2013) godkändes efter några små språkliga rättelser. Institutet för de inhemska språken Språkvårdsavdelningen SPRÅKNÄMNDEN FÖR FINLÄNDSKA TECKENSPRÅK - det 52:a mötet Tid Tisdagen den 25 mars 2014 kl. 10.06 16.05 Plats Finlands Dövas Förbund rf:s mötesrum

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

In-Diversity Nyhetsbrev 3

In-Diversity Nyhetsbrev 3 Nyhetsbrev 3 APRIL 2012 This project has been funded with support from the European Commission. This communication reflects the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Yrkesstuderande Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI

10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI 10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Utöver Åbo Akademis uppdrag har följande uppdrag definierats för FSE: FSEs grundläggande uppdrag är att

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och

Läs mer

Arbetsmiljön i fokus. Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30

Arbetsmiljön i fokus. Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30 Forskarna på slottet, seminarium II, 2014-10-30 Arbetsmiljön i fokus Sveriges nordligaste slott, Gävle slott, är platsen för seminarieserien Forskarna på slottet som är ett samarrangemang mellan Högskolan

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition 1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

Fresh Experts-programmet i detalj

Fresh Experts-programmet i detalj Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Fresh Experts-programmet för magistrar 2010 2011 Studerande Du är viktig för oss. Bli färdig och delta i Fresh Experts-programmet! Hallå

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE!

TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE! VÄRLDENS STÖRSTA KONST PROJEKT FÖR VÄLGÖRENHET LANSERADES I KAPSTADEN Press release 14-April-2012 Peace Love & Photography TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE! ABCharity projektet lanserades framgångsrikt

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vision bortom Kerstin Öhrn

Vision bortom Kerstin Öhrn Vision bortom 2015 Styrgruppen för vision bortom 2015 Marita Hilliges, rektor Elin Holmsten, akademichef Marie Elf, områdesnämndsordförande Ulrica Momqvist, informationschef Caroline Bastholm, doktorand

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons 2013

Kandipalaute - Kandidatrespons 2013 6% Kandipalaute - Kandidatrespons 2013 Valitse, millä kielellä haluat vastata kyselyyn. Välj på vilket språk du vill svara på enkäten. Please choose the language in which you want to answer the survey.

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 FD, universitetslektor Åsa Mickwitz Språkcentrum, Helsingfors universitet Ibland undrar jag ifall jag verkligen vet vad jag skriver

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret inbjudan F KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret 2011 2012 Välkommen till en annorlunda seminarieserie! Fokus på specialpedagogisk forskning är ett samarbete mellan Specialpedagogiska

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Vad är en samhällsvetare?

Vad är en samhällsvetare? Vad är en samhällsvetare? Wikipedia: Samhällsvetenskap är en beteckning på de vetenskapliga ämnen som studerar samhället ur olika aspekter. Gränsen mellan samhällsvetenskap och humaniora är diffus. SAOB:

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Gymnasister

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Gymnasister VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Gymnasister Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper samlar

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Studera. samhällsvetenskaper!

Studera. samhällsvetenskaper! Studera samhällsvetenskaper! Studera samhällsvetenskaper på svenska Är du intresserad av hur samhället fungerar eller av att studera de sociala relationerna mellan olika grupper? Vill du lära dig att analysera

Läs mer