soc&kom informerar större mångfald bland journalisterna nummer 2 december 2010 svenska social- och kommunalhögskolan vid helsingfors universitet

Transkript

1 soc&kom informerar svenska social- och kommunalhögskolan vid helsingfors universitet nummer 2 december 2010 större mångfald bland journalisterna

2 s o c & k o m i n f o r m e r a r nummer 2/2010 a n s v a r i g u t g i v a r e henrik hägglund r e d a k t ö r informatör mats engblom m e d a r b e t a r e jens finnäs mikael hästö teemu kiviniemi amanda mannström johanna modig hanna nordenswan madeleine nygrund anneli nylund anne-sofie pesola mikaela remes staffan småros maria uusikylä johanna warius marjukka weide maria wirén-malo o m s l a g s b i l d foto: mats engblom fyrans nyhetsankare jesca muyingo på redaktionen på fabriksgatan i helsingfors. läs mera på sidan 22. g r a f i s k f o r m rasmus kyllönen t r y c k universitetstryckeriet s o c & k o m snellmansgatan 12 helsingfors 2010 Soc&kom informerar utges av Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet i s s n

3 I N N E H Å L L 4 rektor Genom olika former av samarbete kan också många positiva effekter nås. 6 aktuellt Soc&kom vill öka på de österbottniska studenternas andel. 11 vim Ledorden för Soc&koms forskning är valda. 12 alliansen Nu ska Helsingforsalliansen marknadsföra sig bland studenterna. 13 recode European societies are facing social challenges as diversity is becoming more complex. 14 soc&kom-dagen En digitalisering av de finlandssvenska tidningsarkiven skulle involvera flera parter. 16 fängslad i uganda Jens Finnäs reportageplaner i Uganda gick helt och hållet i stöpet. 20 arbetsinvandring Magisterstudenter åker till arbetsplatser och träffar representanter från arbetslivet. 22 mångkulturalism Journalistutbildningarna måste ta ansvar för en mera mångfacetterad journalistkår i framtiden. 27 växelverkan Universitetet måste känna till samhällets behov. 28 fejs Möten med europeiska journalister ger vidgade vyer. 30 centrumcampus Nya styrgruppen har stora planer för att stärka den svenska profilen på centrumcampus. 32 forskaren Östen Wahlbeck ska studera svenskspråkiga invandrare i Finland. 34 forskningskaféer Välkommen på forumet om aktuell forskning! 35 kolumn Hietsu är en anstalt för missbrukare och spelberoende personer. foto börje söderholm/laatukuva. finlands fotografiska museums samlingar. P-H Nyman i studion år Eftersom ungefär tusen studerande åker utomlands per år händer det naturligtvis en hel del --- Men att Att märka någon blir fängslad hör inte till vardagligheterna. Rundradions veteraner minns tillbaka på sitt arbete i färsk bok. hur normala människor det är frågan om var kanske min största aha-upplevelse. s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

4 R E K T O R Framgång genom sammanslagning eller samarbete? D e senaste åren i vårt land har präglats av en stor mängd förvaltningsreformer på alla nivåer. Den kommunala sektorn har varit och är fortfarande föremål för ett omfattande strukturellt reformarbete. På regionalförvaltningens område har helt nya organisationsformer skapats. Och såväl universitets- som yrkeshögskolesektorn har genomgått stora strukturella och organisatoriska förändringar en process, som ännu inte sett sitt slut. Målet med de olika reformerna har varit att skapa effektivare strukturer, samtidigt som man strävat efter kvalitativa förbättringar. I de flesta fall har det också varit fråga om reformer med vilka man önskat möta de utmaningar som framtiden för med sig. För den högre utbildningens del är det bland annat fråga om att vara förberedd på minskande årskullar av studerande, att effektivera utbildningen så att de demografiska förändringarna i vårt land kan beaktas och att skapa tillräckligt starka enheter för att möta en global konkurrens såväl inom forskning som inom utbildning. I många av förvaltningsreformerna har ett av medlen för att uppnå målen varit att sammanslå små enheter till större helheter. Sålunda har till exempel antalet universitet minskat från 20 i slutet av år 2009 till 16 från och med början av år Det finns en viss tro på att större enheter i många fall är bättre ägnade än små enheter att klara framtida utmaningar. Inom universitetsväsendet har reformarbetet inte stannat vid sammanslagning av universitet. I samband med universitetsreformen har också de interna strukturerna genomgått betydande förändringar. Inom Helsingfors universitet syns detta bland annat genom en ny institutionsstruktur med betydligt färre, och väsentligt större institutioner än förr. Och från statsmaktens sida finns ytterligare tryck på reformer: Bland annat önskar man att antagningssystemen till universiteten och yrkeshögskolorna reformeras så, att de helheter som studerandena antas till i framtiden är betydligt större än i dag. Med stor sannolikhet kommer nya ämneshelheter så småningom att uppstå; måhända kommer disciplingränserna i framtiden att se annorlunda ut än i dag. Ännu är det dock omöjligt att förutspå hur långt reformerna kommer att gå men riktningen verkar rätt klar: Större enheter, större helheter, mindre splittring i utbildningsfältet. För Svenska social- och kommunalhögskolan innebar universitetsreformen inga dras- 4 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

5 tiska förändringar. Som en enhet inom Finlands största universitet fanns det inget behov att i grunden ändra högskolans status. Högskolan uppfyller också någorlunda väl minimikraven för hur stor en enhet inom ett universitet ska vara. Ändå är det klart att också Soc&kom måste följa de riktlinjer enligt vilka universitetsväsendet utvecklas. Bland annat kommer förslagen om bredare ansökningsmål i studerandeantagningen att diskuteras grundligt under det kommande året. Med en antagningsvolym om knappt 100 nya studerande per år fördelat på fem olika huvudämnen är de enskilda ansökningsmålen vid högskolan onekligen ganska små. Inom högskolan måste vi allvarligt överväga om det är möjligt att sammanföra en del av ansökningsmålen till större helheter. Samtidigt är det skäl att minnas att Soc&kom faktiskt för inte så länge sedan antog studerande till tre linjer alltså klart större helheter än i dag. Den antagning till huvudämnen som genomförts har dock visat sig ha många fördelar, inte minst i fråga om de antagnas motivation och deras identifikation med sitt huvudämne. Även om många av de genomförda reformerna inom universitets- och yrkeshögskoleväsendet har siktat mot större enheter är fusioner och sammanslagningar inte de enda alternativen. Genom olika former av samarbete kan också många positiva effekter nås. Det här gäller såväl mellan olika högskolor som internt inom universiteten och högskolorna. Många samarbetsstrukturer har redan byggts upp och hunnit prövas under ett antal år. Ett exempel på en sådan samarbetsform är Helsingforsalliansen, dvs. alliansen mellan Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan och yrkeshögskolan Arcada. Själva alliansen har verkat bara i drygt ett år, men dess föregångare rektorsdelegationen för högskolorna i Helsingfors, RHH inledde sin verksamhet redan år Många samarbetsstrukturer inom RHH och sedermera alliansen är redan starkt etablerade som exempel kan nämnas Språkalliansen, Rättsam och marknadsföringssamarbetet. Ett faktum är att de här samarbetsformerna blivit en del av den normala verksamheten i de olika enheterna. I år har också själva alliansen börjat få en fastare struktur, och det kan förväntas att nya samarbetsformer så småningom etableras. Nya samarbetsformer har också etablerats inom Helsingfors universitet. Helt nytt för i år är det svenska samarbetet inom Centrumcampus. En styrgrupp för det svenska campussamarbetet tillsattes i mars, en koordinator anställdes i början av sommaren och under hösten har redan vissa gemensamma aktiviteter inletts. Här är idén den, att de svenska enheterna inom Centrumcampus är spridda och kunskap bland studenterna om studiemöjligheter på svenska är begränsad. Genom samarbete ska det svenska inslaget lyftas fram tydligare än förut, samtidigt som nya verksamhetsformer t.ex. biämneshelheter så småningom ska skapas. Med ungefär ett halvt års erfarenhet av Centumcampussamarbetet, som ju har förebilder i Campus Vik och Gumtäkt och Campus Mejlans, kan man lugnt säga att intresset för samarbetet är stort och att verksamheten kommit i gång i rask takt. Kan man då med samarbete uppnå samma mål som med direkta sammanslagningar? Det finns självfallet inget entydigt svar på den frågan. I vissa fall kan samarbetet ge ett mervärde som inte skulle ha uppnåtts på annat sätt, i andra fall är samarbete inte en tillräckligt stark form för uppnående av de mål man eftersträvar. Det finns säkert också situationer i vilka ett samarbete utgör ett första skede i en process som på sikt kan leda till en allt djupare samverkan. Det kan behövas flera år av samarbete innan man hittar de optimala formerna för samverkan. För en relativt sett liten enhet som Svenska social- och kommunalhögskolan är det dock viktigt att bygga upp fungerande samarbetsstrukturer både externt och internt. Till exempel i Centrumcampussamarbetet kan Soc&kom med sitt breda undervisningsutbud på svenska i och för sig vara en givande part men samtidigt nog också själv ha nytta av samarbetet. I Helsingforsalliansen finns säkert mycket att vinna för alla parter, bara samarbetsformerna utvecklas tillräckligt mycket. Och internt har högskolan alltid framhållit sin gamla tradition av interdisciplinär samverkan. En hel del görs redan nu på det området, men det finns säkert orsak för högskolan att ständigt utveckla också de interna samarbetsformerna. På det sättet skapar man nya, intressanta möjligheter samtidigt som man har en god beredskap att möta olika krav och förväntningar från såväl statsmakten som det övriga, kringliggande samhället. Samarbete och samverkan kan kanske inte direkt garantera framgång, men kan säkert bidra till bättre verksamhetsförutsättningar. H E N R I K H ÄG G LU N D Rektor kan man med samarbete uppnå samma mål som med direkta sammanslagningar? s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

6 A K T U E L L T Soc&kom delade monter med Helsingfors universitet under Knowhow-mässan i Korsholm. REKRYTERING LAND OCH RIKE RUNT Trots att ansökningstiden till universitetet är öppen endast en dryg månad under våren så pågår rekryteringen av abiturienter som mest intensivt under hösten. text och foto M at s E n g b l o m Under hösten har Soc&kom aktivt deltagit i utbildningsmässorna Knowhow i Botniahallen i Korsholm, Studia i Helsingfors Mässcentrum och SACO Studentmässa i Stockholm. Dessutom har personal och studerande från högskolan åkt runt till gymnasier främst i svenska Österbotten för att höja intresset och kunskapen om Soc&kom. En överväldigande del av de antagna till Soc&kom kommer från Helsingfors. De senaste åren har andel- en varierat mellan en tredjedel och hälften. Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla står tillsammans för över hälften av de antagna till högskolan. Vissa år är 2/3 av de antagna från de fyra kommunerna. Studentrekryteringen vid Soc&kom strävar efter att öka andelen österbottningar som söker och antas till högskolan. Omkring 15 procent av de antagna till Soc&kom kommer från det svenskspråkiga Österbotten. fakta ANTAGNA STUDENTER Under åren har Soc&kom antagit 312 studenter. Geografiska ursprunget är brett: studenter ända från Torneå, Stockholm och Norge har kommit in på högskolan. topp 3 41% h:fors 16% esbo 6% borgå nyland 250 antagna 80% österbotten 42 antagna 13,5% åboland 9 antagna 3% övriga 11 antagna 3,5% 6 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

7 3 frågor Under hösten har universitetslektorn i pedagogik Monica Londen ordnat två pedagogiska caféer i Soc&koms kafferum. text och foto m at s e n g b l o m Vad är tanken med de pedagogiska caféerna? Tanken är att kunna diskutera aktuella frågor gällande undervisningen. Det är fråga om informella eftermiddagsträffar som är rätt korta, närmare bestämt 1,5 timme. Alla har inte möjlighet att delta i långa kurser. De pedagogiska caféerna ger också möjlighet för lärarna att prata med lärare över ämnesgränserna. En viktig del av tanken är att sammanföra svenska lärare. Lärare med svenska som modersmål har sagt att det är viktigt för dem att träffa andra svenskspråkiga lärare. NYANSTÄLLNINGAR Vem är målgruppen? Den primära målgruppen är Centrumcampus, men hittills har största delen av deltagarna varit från Soc&kom. De pedagogiska träffarna främst tänkta för utbildningspersonal, men också den övriga personalen är varmt välkommen att delta, t.ex. har studiebyrån vid Soc&kom deltagit. Också studerande är välkomna. Hur planerar du att caféerna utvecklas? Caféerna ska få flera deltagare utanför Soc&kom. Under våren finns tre caféer inplanerade, bl.a. en alumnträff för dem som har gått svenska universitetspedagogik kurser vid Helsingfors universitet. Det handlar om ca 100 pers. Datum är redan fastslaget till 16 maj. Det ska också ordnas pedagogiska caféer med fokus på studerande och olika sätt att stöda deras lärande. Allt är möjligt, men tanken är att arrangemanget ska vara lätt. Det ska vara möjligt att bara sitta, ta en kopp kaffe och lyssna. Önskemål av personal och studerande tas gärna emot. Man får också själv leda caféet, om man vill dela med sig nånting av någonting inspirerande. HON ÄR FÖRSTA ERI-MAGISTERN Kristiina Mauriala blev den första att utexamineras från magisterprogrammet Ethnic Relations, Cultural Diversity and Integration (ERI). Mauriala fick sitt magisterbetyg 17 juni Rubriken för hennes avhandling är The impact of EU membership conditionality on minority protection in Estonia. Mauriala började programmet i den första antagna gruppen år Hon arbetar nu som rådgivare vid inrikesministeriets enhet för internationella frågor. Följande i tur att få sin ERI-examen är Kirsi Suomi som redan har lämnat in sin avhandling. Hon kommer att få sin magisterexamen i början av Samer och julturism i Lappland är temat för hennes avhandling. LINDÉN BLOGGAR MED STUDENTER PM Janne Wikström har anställts som planerare för Centrumcampus och han började Janne är politices magister från statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Sedan år 2002 har Janne arbetat som planerare för studieärenden vid Svenska social- och kommunalhögskolan. FD (pedagogik) Monica Londen har anställts som pedagogisk universitetslektor och hon började Monica har doktorerat vid beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Under våren 2010 arbetade Monica som amanuens på institutionen för lärarutbildningen vid Helsingfors universitet. Dessutom har hon bl.a. undervisat 5 år i specialpedagogik vid Åbo akademi. EM Nora Ridgewell har anställts som planerare och börjar Nora är ekonomie magister från Hanken. Under de senaste 3 åren har hon jobbat på CIMO som sakkunnig för NORD- PLUS- och ERASMUS-programmen, före det på Arcada inom studieväg-ledning, fortbildning och karriärutveckling. Carl-Gustav Lindén, lärare vid Soc&kom och Hufvudstadsbladets ledarskribent, håller under sin kurs Ekonomijournalistikens värld en egen blogg med kursens studenter. Bloggen riktar sig till alla som är intresserade av hur ekonomi och journalistik är kopplade till varandra, alltså ekonomi som bevakningsområde för journalister. Kursdeltagarna skriver i bloggen under sju veckor. Läs bloggen: carlgustavlinden.wordpress.com s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

8 RÖSTER Martin Rehnberg, Åke Grandell, Biergitta Löfgren och Monica Welling under bokpubliceringen. veteraner berättar Det var universitetslektor Henrika Zilliacus-Tikkanen som fick idén att ge studenter i uppgift att intervjua tidigare redaktörer och samla de texterna till en bok. I boken Röster Rundradions veteraner berättar intervjuar 23 journalistikstuderande varsin tidigare Rundradioredaktör, varav de tidigaste anställts redan i slutet av 1940-talet. text och foto M at s E n g b l o m studenterna fick uppgiften att först läsa in sig på en person och period av Rundradions historia. Efter det skulle de skriva en essä, där de genom dessa personers minnen berättar Rundradions historia ur ett nytt perspektiv. I slutet av oktober samlades största delen av de intervjuade tidigare redaktörerna och några av intervjuarna för att fira bokens publicering. Träffen ordnades på Soc&kom. henrika zilliacus-tikkanen berättade inledningsvis hur boken kommit till efter att rek- tor henrik hägglund sagt några välkomnande ord. Det är viktigt att synliggöra den här delen av Rundradions historia, konstaterade Zilliacus-Tikkanen. Hägglund betonade vikten av samhällskontakter för universitetet och i det här fallet speciellt journalistutbildningen. Hägglund citerade också arkitekten juha leiviskä, som ritat Soc&koms byggnad. Utan kännedom om historien kan man inte skapa för framtiden. Det historiska perspektivet är viktigt i utbildningen, påpekade Hägglund. Barbro Holmberg, Kristina Rotkirch och Kerstin Hanf. PH Nyman och Pontus Nordling. Under tiden då Nyman åkte runt i världen och bevakade de stora idrottstävlingarna var det nya vindar som blåste i hemlandet, både inom radioverksamheten men också i samhället. År 1965 valdes Eino S. Repo till generaldirektör på Rundradiobolaget och med honom kom också snabba förändringar och nytänkande till Rundradion. Nina Simberg om Per-Henrik Nyman I 40 års tid har hon nästan dagligen gästat finlandssvenskarnas vardagsrum genom tv-rutan. Leendet, det röda lite ostyriga håret. Korrekt och strikt, men samtidigt väldigt mänsklig. Sebastian Dahlström om Monica Welling. Efter en mycket lång och framgångsrik karriär inom radioverksamheten i Finland är featuremakaren Barbro Babben Holmberg fortfarande lika entusiastisk över radion som medium som hon var när hon började jobba vid Rundradion för över 30 år sedan. Radion är ett drömskt medium, man kan förmedla så många tankar och så mycket känslor genom ett välgjort radioprogram. --- Sara Mannsén om Barbro Holmberg 8 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

9 Ett avsked utan adjö av professor Ullamaija Kivikuru Det var under rubriken Resande teorier kring journalistik som professor Ullamaija Kivikuru steg fram i festsalen torsdagen 23 september. text och foto M at s E n g b l o m kivikuru höll då sin avskedsföreläsning vid Soc&kom, trots att rektor Henrik Hägglund inledningsvis konstaterade att något riktigt avsked är det inte fråga om. Kivikuru kommer att fortsättningsvis finnas kvar i huset som forskare. Professor Ullamaija Kivikuru kastade fram flera tankeväckande resonemang under föreläsningen. Rubriken till föreläsningen hade hon tagit från den palestinska författaren och forskaren Edward Said. Said talar om resande eller vandrande teorier, travelling theories. Enligt Said utvecklas teorier alltid som svar på specifika historiska, geografiska, ekonomiska eller sociala omständigheter, konstaterade Kivikuru genast i början av föreläsningen. Om en teori sedan överförs till en annan miljö, förlorar den en stor del av sin makt och förklaringsförmåga. En revolutionär tankegång på ett ställe kan då på ett annat ställe bli ett elitistiskt diskussionstema på ett cocktailparty. Som en stor vän av Afrika tangerade Kivikuru också kontinentens medieutveckling. Professor Ullamaija Kivikuru och rektor Henrik Hägglund studerar de högar av publikationer som Kivikuru har medverkat i. Vi har försökt överföra våra ideal om journalistik till samhällen där allt fungerar på helt annat sätt. Här skulle Said nicka instämmande. Vi i Norden, Tyskland, Holland och Kanada representerar den ansvarskännande eliten bland u-landsvänner. Vi vet vad som är bra för demokratin, och vi vet vilken sort av journalistik som främjar utveckling. Vi bestämde i början av 1990-talet att privata, såkallade fria medier passar bäst i Afrika söder om Sahara där mångpartisystemet var på väg. Vi etablerade små tidningar och radiostationer och lämnade stora nationsomfattande offentliga radiobolag utan stöd och lät dem utvecklas till fungerande radiomuseer. Orsaken var helt enkelt den att bolagen ägdes av staten och den afrikanska staten bedömdes vara odemokratisk. Efter föreläsningen tackades Ullamaija av sina kolleger och representanter för journalistikstuderandena. Eftersom Kivikuru också har beviljats titeln docent hoppades hon också fortsätta undervisa. En förhoppning som hon delar med många studerande i journalistik vid Soc&kom. PUBLIKATIONER Matilda Hellman Construing and Defining the Out of Control Addiction in the Media Tidigare Soc&komstuderande Matilda Hellman disputerar vid statsvetenskapliga fakulteten i januari 2011 med sin avhandling. Den ger en inblick i hur missbruk förekommer och presenteras i massmedier under perioden Den visar hur föreställningar om missbruksproblem har utvecklats under tidsperioden. Forskning och resultat diskuteras i fyra vetenskapliga artiklar och ett sammanfattande kapitel. Hellman föreslår att beroende (=addiction) som ett tema i mediernas rapportering löser en konflikt och en ambivalens mellan konsumtionssamhällets tillgänglighet och individualisering å ena sidan och de problematiska beteenden (beroenden) som de kan leda till å andra sidan. Hellman är projektkoordinator och forskare vid Nordens välfärdscenter. Hennes forskning handlar om alkohol och droganvändning samt beroende. Läs avhandlingen Avhandlingen publiceras i publikationsserien SSKH Skrifter och kan köpas för 8 euro. Kontakta mats. engblom@helsinki.fi eller s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

10 soc&kom Henry Milner vill ha mera medborgarfostran Det behövs mera fokus på samhälleligt påverkande. De ungas låga intresse för att delta i politiken kommer inte att öka utan insatser. Det var professor Henry Milners Milners budskap till dem som planerar utbildningspolitiken då han fredagen 24 september föreläste vid Soc&kom. Milner har en professur vid Université de Montreal. text M a rj u k k a W e i d e foto M at s E n g b l o m Professor Henry Milner föreläste om ungdomars brist på intresse för politiken. Specialplanerare Niklas Wilhemsson lyfte i sin kommentar upp finländska satsningar som strävar efter att motverka den bristen. milners normativa utgångspunkt är att det inte är bra för demokratiska samhällen att den politiska makten koncentreras till ett fåtal. Därför är han oroad över de unga som faller utanför politiken. De här ungdomarnas kunskap om samhället är svag. De röstar inte och använder inte heller andra möjligheter att påverka samhället de lever i. I Nordamerika är en stor del av ungdomarnas politiskt utslagna. Man tror inte heller att internetgenerationen, som föddes på 1990-talet, kommer att aktivera sig i samma grad som tidigare generationer då de blir äldre. Det att den samhälleliga informationen finns lättillgänglig på internet ökar inte förmågan att hitta den. Det är lätt att surfa förbi den mångsidiga samhälleliga informationen. Därför borde man lära ut samhälleligt deltagande i skolorna. Som bra exempel lyfte Milner fram Minitinget från Norge. Minitinget är ett rollspel där skolungdomar får prova på politikernas jobb. I sin kommentar efter föreläsningen lyfte specialplanerare niklas wilhemsson från justitieministeriet upp finländska projekt som riktar sig till unga med syfte att stöda samhälleligt deltagande. I ett sådant projekt har unga möjlighet att över nätet ha möjligheter att lämna in motioner till kommunfullmäktige, som å sin sida är belagda att behandla dem. Ungdomsforskningsnätverkets forskare kari paakkunainens kommentar uppmanade till tankegångar kring begreppen demokrati och deltagande mera generellt. Under diskussionen framkom behov av att rikta uppmärksamhet mot att få de ungas vardag att mötas med politiken. I publikens kommentarer betonades behovet av att ändra deltagandets ramar och möjligheter så att de framstår som tillgängliga och lockande för ungdomarna. Gästföreläsningen ordnades av Soc&kom, Institutionen för politik och ekonomi, Justitieministeriet, Nuorisotutkimusseura och Statsvetenskapliga föreningen i anledning av Statsvetenskapliga föreningens 75-årsjubileum. Henry Milner är även Visiting Professor vid Umeå Universitet. minitinget i norge är ett rollspel där skolungdomar provar på politikernas jobb. 1 0 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

11 soc&kom Vad betyder VIM? Forskningens nya prioriteringsområden har slagits fast. Under de två kommande åren kommer forskningen på Soc&kom att vara organiserad kring fyra huvudteman, och karakteriseras av fem nyckelord. text a m a n da m a n n s t rö m foto m at s e n g b l o m de nya prioriteringsområdena bygger på de rådande tyngdpunktsområdena i forskningen för perioden De fyra huvudtemana är Journalistik, medier och kommunikation, Utveckling och socialisation i livscykelperspektiv, Välfärd och samhällsservice, samt Hälsa och samhälle. VIM binder samman alla fyra teman till en helhet och lyfter fram de nya satsningarna inom forskningen under den kommande perioden , säger Elianne Riska, prorektor och professor vid Soc&kom. Välfärd, identitet, miljö, medier och medborgarskap rör allt från journalistik och nya kommunikationsformer, till identitet, och arbetsmarknaden i ett globaltperspektiv. Samhällsvetenskaperna byggdes i tiden upp som nationella projekt, men i dag måste vi ta i beaktande till exempel EU. Nyckelorden visar att vi beaktar de globala aspekterna, säger Riska. Enligt Riska har Soc&koms styrka alltid varit att ta i beaktande det nordiska välfärdssamhället och dess särdrag. Här görs spetsforskning om det nordiska välfärdssamhället. Den nordiska dimensionen utgör fortfarande en stor del av forskningen. Som den största svenskspråkiga enheten vid Helsingfors universitet ska Soc&kom bedriva högklassig samhällsvetenskaplig forskning och samtidigt beakta det svenska i Finland, säger Riska. Enligt henne har Soc&kom gjort bra ifrån sig på forskningsfronten under de senaste åren. Ett bevis på det är att Finlands akademi har tilldelat forskningsfinansiering för flera forskningsprojekt under de senaste åren. Soc&kom har alltid fokuserat på det lokala samhället, säger Riska. Globaliseringen och internationaliseringen har lett till omfattande strukturella förändringar nationellt, regionalt och lokalt. Vi måste därför idag ta i beaktande de globala aspekterna. fakta VIM STÅR FÖR... Välfärd, identitet, miljö, medier och medborgarskap. De här orden är nyckelorden för forskningens nya prioriteringsområden vid SSKH för s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

12 studier För ökad rörlighet mellan högskolorna Helsingforsalliansen ska göra studerandenas vardag smidigare genom gemensamma lösningar. Alliansens koordinator Åsa Wallendahl ger oss insyn i samarbetet. text M i k a e l a R e m e s Vad jobbar Helsingforsalliansen för? I dagens läge förekommer alltmer samarbete mellan högskolorna i form av kurser och gemensamma biämneshelheter. Vi upplever att detta kunde göras smidigare med att göra upp gemensamma riktlinjer. Det finns ett behov både ur högskolornas och ur studenteras synvinkel och alliansen finns till för att underlätta processen. Vilka är de pågående samarbetsprojekten? Rättsam-samarbetet har pågått i flera år, det underlättar rörligheten inom den juridiska utbildningen. Språkalliansen är en del av vår verksamhet, alltså gemensamma språkkurser i finska och svenska. Sedan finns det mellan enskilda parter lösningar som stöds av Alliansen. Soc&koms journalistiklinje har exempelvis ett tvbiämne med Arcada. Vad är aktuellt för i höst? Vi har nyss lanserat en ny version av högskolornas gemensamma rekryteringsportal samt Helsingforsalliansens egen webbplats. Vi sysslar också med mycket strategisk planering och diskussion men de konkreta resultaten syns kanske inom några år. Har ni några nya konkreta projekt på gång? Möjligheterna till studentmobilitet mellan högskolorna ska utvidgas. Just nu är det lite knepigt, eftersom det finns tekniska hinder för rörligheten. Förstås finns JOOavtalet, men det är lite byråkratiskt och kan kanske kännas avskräckande ur studentperspektiv. Det har grundats en arbetsgrupp som ska fundera vidare på hur man ska utveckla rörligheten inom svenskspråkig utbildning. Har högskolorna gett respons för de gemensamma projekten? Vi har fått väldigt positiv feedback och det finns ett stort engagemang från högskolornas sida. Det är lönsamt för alla parter att ordna gemensamma evenemang som t.ex. Högskoledagarna för abiturienter. En annan gemensam satsning var besöket på Saco-mässan, ett utbildningsevenemang i Stockholm. Speciellt sverigefinländare och andra med finsk anknytning har visat stort intresse för våra högskolor. Känner studerande till Alliansen och det projektet har att erbjuda? Inte så väldigt bra. Det är vi medvetna om och en satsning inför nästa år är att gå ut med mer information till studerandena. fakta Helsingforsalliansen En strategisk sammanslutning mellan Helsingfors univesitet, Hanken och Arcada. Syftet är att stärka samarbetet mellan de största svensk- och tvåspråkiga högskolorna i Helsingfors för att försäkra tillgången till mångsidig och högkvalitativ utbildning. 1 2 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

13 soc&kom Professor Peter A. Kraus, Director of the Centre for Research on Ethnic Relations and Nationalism at Soc&kom, is chairing the international research programme Recode. text Jo h a n na Wa r i us European and Europeanstyle societies are facing new kinds of social challenges as diversity is becoming more complex. What needs to be taken into account is not only so-called classical ethnic minorities, but also factors such as migration, transnationalisation, religious mobilisation and cultural differentiation. These issues are at the core of the research programme Responding to Complex Diversity in Europe and Canada (recode), chaired by Professor peter a. kraus, Director of ceren. The programme is carried out within the framework of the European Science Foundation. Recode, launched in June 2010 and expected to be completed in 2014, is a research networking programme bringing together academic experts from thirteen European countries as well as Canada. These experts include renowned scholars such as Professors rainer bauböck, riva kastoryano and keith banting. The focus is on four themes: linguistic as well as religious diversity, transnational belonging, and multiculturalism within the welfare state. The studies of the involved researchers will be compiled into four edited volumes and one comprehensive publication at the end of the project. In addition, Recode will offer various workshops and a doctoral school. The first workshop, of which the topic is linguistic diversity and political integration, At the core of contemporary diversity will be held in Helsinki in May The programme itself can be seen as a manifestation of the phenomena we are researching. Transnational academic co-operation and networks are one of the domains within which new constellations are evolving, Professor Kraus explains. Canada is used as a point of reference in the research, as it offers some interesting similarities and contrasts with European societies. Professor Kraus underlines that Canada is not approached as a model society of which European countries should copy policies. Rather the idea is to look at how similar settings can produce different outcomes. daniel moran, Project Coordinator of the programme and himself a Canadian citizen, adds that there are many resemblances between Canada and Finland when it comes to linguistic matters. The combination of English and French in Canada is paired by the institutional bilingualism of Finnish and Swedish in Finland. A comparison of multilingual cities such as Helsinki, Montréal, Brussels and Barcelona is in fact one of the tentative elements of the programme. The European Science Foundation offers a high profile academic framework for Recode. It also serves as a guarantee of the quality of the programme. I am extremely pleased with our programme being supported by the ESF. As the selection criteria of the Foundation are very competitive, I see this as a major distinction for Recode and for Ceren, Professor Kraus concludes. For more information s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

14 samhälle Resursbrist och upphovsrätt försvårar arkivering Arkivföringen av gamla tidningar har svårt att hänga med sin tid. Tekniken ger i princip helt nya möjligheter att lagra information för sökning, men lagstiftning och samarbetssvårigheter sätter käppar i hjulen. text J e n s F i n nä s foto m at s e n g b l o m visionen är, förklarar jan sundberg, ett digitalt och sökbart finlandssvenskt tidningsarkiv, som skulle ta den historiska researchen till en helt ny nivå. Teknik och kunnande finns redan för att digitalisera tidningarna. Problemen handlar om lagstiftning och resurser, säger Sundberg, som inte bara är professor i statskunskap, utan också direktionsordförande för Brages pressarkiv. En digitalisering av tidningsarkiven handlar om två saker. För det första om att digitalisera gamla tidningar, för det andra om att systematisera arkiveringen av nytt material. Den stränga upphovsrätten, som innebär att en artikel får publiceras fritt först 70 år efter skribentens död, försvårar den här processen. Men så länge arkivet hålls bakom en betalningsmur behöver upphovsrätten inte vara något oöverkomligt problem. I stället blir det en fråga om samarbete och resurser. En digitalisering av 1 4 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

15 de finlandssvenska tidningsarkiven skulle involvera flera parter tidningshusen, Brages pressarkiv, Nationalbiblioteket. En idé som har kastats fram är att flytta över arkivfunktionen från tidningarna till Brages pressarkiv, vilket skulle kunna leda till inbesparingar för tidningshusen. Arkivera Facebook? Journalisten magnus londen, som är en stamkund på Brages pressarkiv, tycker att det är märkligt att ett projekt som detta inte redan kommit i gång. Det är skamligt att man inte får någonting gjort. Vi kan inte klaga på att det inte skulle finnas resurser i Svenskfinland. carl-gustav lindén, som är ledarskribent på Hufvudstadsbladet och doktorand på Soc&kom, säger att han är mest oroad över hur den enorma mängden digitalt material, som i dag produceras, ska sparas för eftervärlden. Hur ska blogginlägg och artikelkommentarer lagras och indexeras? Tänk om vi till exempel inför presidentvalet 2036 vill kunna gå tillbaka och se vad kandidaterna gjorde för Facebookuppdateringar 2010? Kommer det att vara möjligt? Ett digitalt arkiv skulle finnas till för att tjäna forskare, journalister och privatpersoner. Men författaren och journalisten lars sund, som tillbringat tusentals timmar i diverse arkiv, är inte övertygad om att alla journalister skulle omfamna arkivet. Journalister arbetar i dag med allt mer begränsade resurser och allt större produktionskrav. Få har tid att börja söka i arkiv, ens om de finns tillgängliga digitalt. Man måste lära journalisterna att använda arkiven i praktiken. Artikeln baserar sig på seminariet Journalister gör historia som ordnades i samband med Soc&kom-dagen den 4 november. Henrika Zilliacus-Tikkanen har funnit ett beroendeframkallande forskningsområde och fritidsintresse i gamla tidningar. Carl-Gustav Lindén frågade sig vem som ska arkivera den enorma mängd information som produceras på nätet varje dag. Här i diskussion med Jan Sundberg och Magnus Londen. Arkiv kan vara väldigt beroendeframkallande, säger Lars Sund. s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

16 studier 1 6 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

17 Konsten att lyckas bli arresterad i Uganda Livet blir inte alltid som man tänkt sig. Det som skulle bli ett reportage om oljefyndigheter i Uganda, slutade i en fem dagars häktesvisit. text J E N S F I N NÄ S

18 Utbytesstuderande Jens Finnäs reportageresa till Uganda slutade med att han blev fängslad. helt sjukt alltihop. Jag går här och skrattar för mig själv och fattar knappt att det här alls har hänt. Helt sjukt. Så skriver jag i min dagbok torsdag eftermiddag den femte augusti efter att ha upplevt den utan tvekan mest absurda veckan i mitt liv. Så här gick det till. Jag tillbringade sommaren i Dar es Salaam, Tanzania på North-South-South-programmets Afrikautbyte för journalistikstuderande. I slutet av juli reste jag till Uganda för att skriva ett par reportage. Jag tog mig till Lake Albert på gränsen till Kongo för att intervjua bybor om hur deras liv påverkats av oljefyndigheterna i trakten. Mitt under en av intervjuerna blev jag stoppad av en man som presenterade sig som tjänsteman från de lokala myndigheterna (senare skulle det visa sig att han var kopplad till ugandiska armén). Han hävdade att jag behövde tillstånd för att göra intervjuerna och när det visade sig att jag saknade journalistvisum beslöt han arrestera mig. Jag hade utgått från att jag inte skulle behöva något journalistvisum eftersom jag kunde visa att jag var studerande på utbyte i Tanzania. Jag fördes till polisstationen i Hoima, hölls på stationen i två nätter, eskorterades till Kampa- la, åtalades och ställdes till slut inför domstol, anklagad för att ha överskridit befogenheterna i mitt visum. Efter fyra nätter och fem dagar i fångenskap släpptes jag fri med en varning. Domen var överraskande lindrig, men det skulle visa sig att den inte hade varit möjlig utan förtjänstfullt lobbande bakom kulisserna från en ugandisk vän. Så vad gick fel? Och varför? Min egen slutsats är att händelseförloppet var en olycklig kombination av dels eget slarv, dels ren och skär otur. Jag borde på förhand ha kollat upp vilka tillstånd som behövdes mera noggrant, men mitt fall skulle knappast ha blivit en så stor sak om det inte hade varit för att ämnet, oljefyndigheterna, är synnerligen känsligt och för att misstänksamheten i Uganda mot allt avvikande varit exceptionellt stor efter terrorattentaten i samband med VM-finalen i fotboll. Mina ursprungliga ugandiska reportageplaner gick helt och hållet i stöpet när mitt anteckningsblock konfiskerades och mina bilder på kameran raderades. Istället kom jag hem med en historia som mina barnbarn kommer att hinna bli trötta på att höra om. 1 8 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

19 Det är omöjligt att garantera att allt går väl Markus Laitinen, chef för internationella ärenden vid Helsingfors universitet, säger att man alltid måste förbereda sig på att något kan gå fel då man åker till ett främmande land på utbyte. text och foto jo h a n na m o d i g Är det vanligt att det uppkommer problem under ett utbyte? Eftersom ungefär tusen studerande åker utomlands per år händer det naturligtvis en hel del allt från enskilda personskador till bombdåd, jordbävningar och demonstrationer. Om vi skulle lova hundra procents säkerhet kan vi inte sända studerande någonstans, det är inte ens något vi kan garantera här i det egna hemuniversitetet. Men att någon blir fängslad hör inte till vardagligheterna. Jag har arbetat med internationella ärenden i tretton år och under den tiden har inte något liknande hänt. Hur avgör ni vilka länder som anses farliga? Vi följer alltid Utrikesministeriets rekommendationer. Det handlar sällan om hela land, utan oftast är det ett område, en stad eller endast ett universitet som klassificeras som farligt. Naturligtvis undviker vi att sända studerande till riskfyllda områden, men inget område är helt tryggt. Vad som helst kan hända var som helst så vi följer med nyheterna varje dag. Hur förbereds de studerande på utbyte i ett farligt land? Universitetet och CIMO ordnar informationstillfällen före avfärd och så skickar vi ut skriftliga instruktioner. Studerande har också själv ett stort ansvar, man måste ha sunt förnuft, kunna ta till sig information och aktivt hålla sig uppdaterad så man inte utsätter sig för onödiga farosituationer. Vad ska man göra om något händer? Man ska först söka hjälp i det land man befinner sig genom att kontakta universitetet och kontaktpersonen där. Behövs mera hjälp vänder man sig till lokala myndigheter och finska ambassader. Naturligtvis ska man även informera oss så fort som möjligt. Nu med den nya teknologin är det mycket lättare att upprätthålla kontakten med studerandena, till exempel skickar vi ut textmeddelanden och e-post vid situationer vi bedömer som riskfyllda. Alla reagerar olika, vissa bara rycker på axlarna medan andra blir skärrade och vill åka hem. Är det många som tvingas åka hem på grund av fara? Årligen avbryter flera studerande sina utbyten, men det beror oftast på andra orsaker. Det är endast ett par studerande varje år som tvingas återvända på grund av farligheter. Man kan aldrig veta vad dagen har med sig, men vi måste veta hur vi sköter uppkomna farosituationer på bästa sätt. s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /

20 studier Finskan den största tröskeln Eri Worklife Sessions erbjuder magisterstuderande en möjlighet att bekanta sig med framtida arbetsplatser. text och foto s ta f fa n s m å ro s om man är intresserad av att stanna här, så är det nödvändigt att veta vad man har för alternativ. Så beskriver ruta kazlauskaite idén bakom ERI Worklife Sessions, ett program där magisterstuderande i ERI-magisterprogrammet (Etnhic relations, Cultural diversity and Integration) och ICE-magisterprogrammet (Intercultural encounters) åker ut till potentiella arbetsplatser och träffar representanter från arbetslivet. Kazlauskaite som själv är på slutrakan med sina magisterstudier i ERI-programmet har stått för arrangemanget av studiebesöken. Som utlänning vill man gärna veta vad man har för chanser att få jobb. Den största tröskeln är ändå finskan, och det krävs att man är hängiven för att man ska lära sig finska, säger Kazlauskaite. Det första besöket arrangerades i slutet på oktober och gick till Helsingfors stads invandringsenhet där de träffade stadens invandringsdirektör annika forsander. Kazlauskaite berättar att deltagarna upplevde träffen som mycket lyckad. Alla har ju lite olika intressen, men alla fick ut någonting av träffen. Kazlauskaite kommer ursprungligen från Litauen och hon kom till Finland lite av en slump. Jag visste att jag ville studera i Skandinavien. Men orsaken till att det blev Finland var 2 0 s o c & k o m i n f o r m e r a r 2 /