Ansökan om ekonomiskt bidrag för regional samverkan inom gymnasial yrkesutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansökan om ekonomiskt bidrag för regional samverkan inom gymnasial yrkesutbildning"

Transkript

1 Dnr Ansökan om ekonomiskt bidrag för regional samverkan inom gymnasial yrkesutbildning Myndigheten för skolutveckling utger, på uppdrag av utbildningsdepartementet, ekonomiskt bidrag i syfte att få till stånd eller att utveckla regional samverkan ur ett regionalt perspektiv i föresats att förbättra kvaliteten, bredda utbildningsutbudet och höja tillgängligheten inom såväl gymnasieskolans yrkesutbildning som YrkesVux. Antalet kommuner med gymnasieskolor är stort. Detta till trots, torde den gymnasiala utbildningen vara en verksamhet som sannolikt fordrar samarbete mellan kommuner för att kunna uppfylla kravet att erbjuda ett allsidigt utbud av utbildningsvägar. Samverkan mellan kommuner kan skapa ett bredare utbildningsutbud med större valfrihet och bättre tillhänglighet för de studerande. Samverkan kan också leda till högre kvalitet i utbildningarna genom att olika kommuner exempelvis specialiserar sig på vissa komplexa eller dyrbara utbildningar och sedan fördela utbildningarna mellan sig. Andra motiv för samverkan kan till exempel vara att se den gymnasiala yrkesutbildningen som en strategisk resurs för den egna kommunens och regionens utveckling samt för möjligheterna att kunna profilera yrkesutbildningarna mot en lokal eller regional arbetsmarknad. Samverkan borde också vara en stark drivkraft för att effektivt kunna nyttja de begränsade resurserna i ett läge med minskande ungdomskullar och stigande kostnader för gymnasial utbildning. För den enskilda kommunen kan kraven på utbudsbredd, tillgänglighet och kvalitet, te sig oförenliga. Att skapa ett rikt och varierat utbud av gymnasial yrkesutbildning skulle kunna vara ett gemensamt ansvar för ett flertal kommuner i en region. Samverkan med andra kommuner och med arbetslivets parter på regional nivå kan stärka den enskilda kommunen i strävan att tillhandahålla en konkurrenskraftig yrkesutbildning. Bidraget syftar till att stödja denna typ av samverkan. Ansökan om ekonomiskt bidrag skall vara Myndigheten för skolutveckling tillhanda senast den 31 oktober Adress Karlbergsvägen 77-81, Stockholm Sverige Telefon +46(0) Telefax +46(0) Epost

2 2 Anvisningar Ladda ner ansökningsblanketten, fyll i den och skicka den via e-post till Skriv sedan ut den e-inskickade ansökan för att underteckna den. Kontrollera att ansökningsblanketten är underskriven av, för den regionala samverkansorganisationen, behörig/a person/er. Skicka sedan ansökan per post till Myndigheten för skolutveckling, Registrator, Karlbergsvägen 77-81, Stockholm för registrering. Ange på ansökningshandlingarna diarienummer. En ansökan får bara omfatta ett regionalt samverkansprojekt. Söker ni ekonomiskt bidrag för flera projekt ska en separat och fullständig ansökan göras för varje samverkansprojekt. Beslut om ekonomiskt bidrag kommer att fattas av ledningsgruppen på Myndigheten för skolutveckling. Myndigheten för skolutveckling kommer att under november 2007 meddela de sökanden som beviljats medel och direkt därefter utanordna de beviljade ekonomiska bidragen. Under januari 2008 kommer Myndigheten för skolutveckling att bjuda in dem som beviljats ekonomiskt bidrag till en sammankomst i Stockholm, där deltagarna kan utbyta erfarenheter och få inspiration om regionalt samarbete och samverkansprocesser. Anmälan till och programmet för sammankomsten kommer att meddelas under december Myndigheten kommer i sin bedömning bland annat att ta hänsyn till: De samverkande parternas (regionens) organisation och aktiviteter Det regionala arbetslivets medverkan och engagemang Den regionala arbetsmarknadens behov och utvecklingsområden Geografisk spridning och variation vad gäller storstad, småstad och landsbygd Representation av olika yrkesområden/branschområden Helhetsbilden samt de innovativa idéer och kreativa förslag som presenteras Läs gärna igenom hela ansökan innan ni börjar fylla i blanketten. Ansökan innehåller flera frågor som avser underlätta beskrivningen av ert samarbete och den regionala samverkan. Besvara de frågor som är relevanta för just ert område. Välkommen med er ansökan.

3 3 Ansökan 1 Den samverkande regionen 1.1 Det geografiska området och dess aktörer Beskriv den samverkande regionen, det vill säga det geografiska området som ingår i samverkansprojektet. Redogör för de aktörer som är delaktiga i samverkansprojektet och vilken roll de har samt vilket ansvar och engagemang respektive aktör åtagit sig i det regionala samverkansarbetet. 1.1: Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR ska också stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, bevaka omvärlden och förmedla framtidsbilder. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. GR ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i medlemskommunerna. De tretton medlemskommunerna är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner invånare. Kommunerna representerar såväl storstad som småstad och landsbygd. Göteborgsregionen utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Det är möjligt att arbetspendla inom cirka en timme mellan bostad och arbete, oavsett i vilken kommun i regionen man bor eller arbetar. GR är därför en naturlig plattform för medlemskommunernas gemensamma agerande, både när det gäller sysselsättningsgraden bland invånarna generellt och att tillgodose kommunernas behov av personalförsörjning specifikt. De satsningsområden som är prioriterade för GR inom arbetsmarknadsområdet är validering av kunskaper och erfarenheter, ungdomars inträde i arbetslivet, kompetensutveckling och personalförsörjning. Teknikföretagen i allmänhet och industriföretagen i synnerhet är mycket viktiga för Västsverige och Göteborgsregionens tillväxt och utveckling. Västsverige och därigenom Sveriges tillväxt och välfärd är i dag till mycket stor del beroende av hur industrin lyckas den tillverkande industrin svarar för mer än halva Sveriges export. Den tillverkande industrin genomgår stora förändringar förutsättningarna för att bedriva produktion ändras snabbt. Omvandlingsprocessen medför stora risker men öppnar också stora möjligheter. Företagsledare och - ägare, politiker och forskare alla måste hjälpas åt att skapa goda förutsättningar för att svenska företag ska kunna ta vara på de möjligheter som bjuds och

4 4 parera de risker som finns. Om Sverige ska kunna möta framtida konkurrens måste vi i första hand utveckla det vi har. En gynnsam utveckling av ett företag beror oftast på tre komponenter: bra produktprogram, god ekonomi och kompetenta medarbetare. För att få en konkurrenskraftig näringsverksamhet krävs att alla dessa komponenter är i världsklass. GR Utbildning erbjuder medlemskommunerna ett pedagogiskt resurscentrum av hög kvalitet. Som grund för detta ligger en utbildningsvision och regionalpolitiska utbildningsmål. GR Utbildning initierar och driver nätverk och arrangerar träffar för skolpolitiker, skolchefer, rektorer m.fl. Projekt, stora som små, genomförs i samverkan med kommunerna i Göteborgsregionen och med nationella myndigheter. Vid sidan av idé- och erfarenhetsutbyte driver dessa grupper en rad utvecklingsprojekt. Ett pedagogiskt utvecklingsarbete, innefattande rollspel och upplevelsebaserat lärande, IT media, m.m. sker löpande De aktörer som hittills är involverade är inom den tekniska sektorn med inriktning mot Teknikcollege och regionala yrkesutbildningscentra inom El- och Energisektorn (under arbetsnamnet El- och Energisäkring inom GR ): Utbildningsgruppen (GR:s regionala politikergrupp) Utbildningschefsgruppen (GR:s samtliga utbildningschefer) Gymnasierektorsgruppen ( GR:s nätverk för gymnasierektorer) Inom Industri- och Teknikprogrammen: Nätverk via - samtliga skolledare/programansvariga för IP och TE på kommunala och fristående skolor samt representanter för organisationer inom den tekniska sektorn med bäring på TE och IP och även några företagsrepresentanter. (cirka 70 personer.) Nätverk fysiskt de mest intresserade av att utveckla Teknikcollege inom GR (cirka personer) Kärn- och karaktärsämneslärare på Teknik och Industriprogrammen Teknikföretagen, Industri- och kemigruppen och IF Metall Inom El- och Energiprogrammen: ECY och EIO i Västsverige, Svenska Sjöfart och VVS-företagen samt IF Metall Skolledare och programansvariga för El- och Energiprogrammen. Karaktärsämneslärare inom dessa program. GR:s ansvar har varit att arbeta fram en regional ansökan i samverkan med alla berörda parter. Särskilt involverade i denna del har Teknikföretagen och IF Metall varit. GR:s roll, då en ev. ansökan beviljats, är att koordinera de regionala insatserna för att utveckla kvaliteten i beröra yrkesutbildningar. GR kan också initiera regionalt utvecklingsarbete kring program som idag inte omfattas av Teknikcollege-konceptet. Kommuner (gymnasieskolor, vuxenutbildare och KY-anordnare) och

5 5 fristående skolors ansvar är att förbereda för lokala ansökningar för deltagande i samverkan med berörda parter. Detta innebär också att kommunerna har tagit på sig ett utökat ansvar för att utveckla yrkesutbildningarna inom sektorn genom nära samverkan med arbetslivet. Arbetslivets (partssammansatta) ansvar är att tillsammans med skolan/utbildningsanordnarna medverka till högre kvalitet i de berörda yrkesutbildningarna. Högskola och universitet medverkar i denna partssamverkan för att möjliggöra en råd tråd i utbildningssystemet och för att stärka regionens tillväxt genom att erbjuda utbildningar på högskolenivå väl anpassade efter arbetslivets och individens behov. 1.2 Avsiktsförklaring och förankring Redogör för den samverkande regionens uttalade avsikter med det regionala samverkansarbetet. Beskriv på vilket sätt det regionala samverkansarbetet är förankrat (exempelvis på den politiska och förvaltningsadministrativa nivån, på arbetslivets nivåer och andra nivåer som är relevanta för ert samverkansprojekt). 1.2: Arbetet med att utveckla den tekniska sektorns utbildningar inom Göteborgsregionen inleddes under våren Följande beslut är tagna: Utbildningschefsgruppen 11 april Enades om att rekommendera Utbildningsgruppen att besluta om att lämna intresseanmälan kring Teknikcollege till Industrikommittén Utbildningsgruppen 10 maj 2007 Beslut om att intresseanmälan om att få ingå i Teknikcollege-konceptet lämnas till Industrikommittén samt att verka för att en regional ansökan kommer till stånd. Utbildningschefsgruppens 17 augusti Informerades om en möjlig modell för uppbyggnad av den beredningsgrupp som leder det regionala arbetet med Teknikcollege. Budget för hösten 2007 har en omslutning av 400 tkr, varav hälften föreslås belasta medlemskommunerna enligt gängse av GR använd debiteringsfördelningsmodell. Utbildningschefsgruppen beslöt enas om att godkänna innehållet i den lämnade informationen, samt att uttala sig för att stödja arbetet med att utveckla Teknikcollege i Göteborgsregionen enligt presenterad modell.

6 6 Utbildningschefsgruppen 28 september Enades om att fördela kostnaderna enligt föreslagen modell Utbildningschefsgruppen 12 oktober Enades om att rekommendera Utbildningsgruppen att besluta om att skicka en regional ansökan till Industrikommittén om att ingå i Teknikcollege. Utbildningsgruppen 25 oktober Beslutade om att lämna en regional ansökan till Industrikommittén om att få ingå i Teknikcollege. Arbetslivets medverkan är förankrad genom täta kontakter med företrädare för Teknikföretagen samt med IF Metall. Enskilda kontakter har också tagits med företag i regionen. Avsiktsförklaringar har lämnats av t ex Volvo AB och Cencema AB. Fler är på väg in i arbetet. En större del av förankringsarbetet ligger också på de lokala deltagarna i nätverket. Under planeringsarbetet med Teknikcollege har stort intresse för kvalitetsarbete inom yrkesutbildningen ur ett regionalt perspektiv kommit från andra branscher som inte organiseras inom Industrikommitténs område. Exempel på sådana branscher är Energiprogrammet inriktning VVS och inriktning Sjöfart (Sjöfartsprogrammet) och Elprogrammet. I flera fall har tydliga avsiktsförklaringar lämnats från företag inom denna sektor. Vid möte med branschens nationella (ECY) och regionala (EIO) företrädare bekräftade branschen att man stödjer denna utveckling inom GR. Tendenser till ökat intresse för regional samverkan finns också kring Fordonsprogrammet. GR kommer att ta upp diskussioner med dessa branscher för ev. insatser om ansökan om medel beviljas för alternativa kvalitetscertifieringsmodeller med liknande upplägg som i Teknikcollege-konceptet. Ambitionerna kring att utveckla en regional yrkesutbildningsstrategi har också förankrats i en arbetsgrupp, bestående av fem förvaltningschefer med ansvar för gymnasieskola och vuxenutbildning samt GR projektledare för gymnasieskolan. Gruppen utsågs i maj 2008 av Utbildningscheferna. 1.3 Ansvarig huvudman Ange tydligt vem som är huvudansvarig för regionens samverkansprojekt. Endast en person kan vara huvudansvarig, även om flera intressenter går samman i ett samverkansprojekt. Bidraget utbetalas till den som är huvudansvarig. Den huvudansvariges:

7 7 Besöks- och postadress Telefonnummer och faxnummer Webbadress Kontaktperson (den person som myndigheten ska ha kontakt med under behandlingstiden för ansökan) Telefon e-postadress. Plusgiro- och/eller bankgiro 1.3: Huvudansvarig och kontaktperson Margaretha Allen Göteborgsregionens kommunalförbund GR Utbildning Gårdavägen 2 Box GÖTEBORG Telefon: Fax: Mobiltelefon: E-post: 1.4 Eventuella övriga medverkande regionala aktörer Ange i förekommande fall övriga tilltänkta medverkande aktörer. 1.4: Representanter för de tretton medlemskommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. (regionala politiker, utbildningschefer, rektorer och lärare) För Teknikcollege: I första hand organisationerna Teknikföretagen i Väst, Industri- och KemiGruppen samt IF Metall. Företag som organiseras inom Industrikommitténs sfär. Det regionala valideringsbolaget Meritea Business Region Göteborg (regionalt näringslivsbolag) UF Göteborgsregionen För El- och Energiprogrammen: Företrädare för de arbetsmarknadsparter som organiserar yrken inom sfären Energi och El. 1.5 Beskriv den regionala samverkansorganisationen och dess arbete

8 8 Beskriv kortfattat er samverkansorganisation. Berätta om samverkansformerna, det vill säga mötesformer, vilka som interagerar, fördelningen av roller och uppgifter samt hur själva arbetet går till mellan de deltagande samverkansaktörerna. Berätta också om hur denna regionala samverkansform ska kunna byggas in i de redan befintliga organisationsstrukturerna. 1.5: Utbildningsgruppen, som är GR:s politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område, utses av GR:s Förbundsfullmäktige. Gruppens arbete tar sin utgångspunkt i en vision, där eleven/den studerande sätts i centrum. Denna vision kan i korthet sammanfattas i tanken på ett öppet och för den studerande progressivt pedagogiskt utbildningslandskap. För Utbildningsgruppen är det uppenbart att satsningar på livslångt lärande är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en kommun, en region, ett land, men att sådana satsningar är kvalificerade och kostsamma innebärande att regional samverkan bidrar till både kostnadseffektiva lösningar och gynnsam kvalitetsutveckling. Visionen samspelar väl med Västragötalandsregionens motsvarande arbete. Mot bakgrund av detta anger Utbildningsgruppen i sina regionalpolitiska utbildningsmål både kvalitativa och kvantitativa mål, vilka följs upp årligen. Till stöd för måluppfyllelse bedriver Utbildningsgruppen regiongemensam verksamhet, vilket i Utbildningsgruppens förslag till inriktning 2007 (se anges som satsningsområden / Utbildningsgruppens strategiska bidrag. Under devisen Gemensamma satsningar på livslångt lärande är en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle har Utbildningsgruppen etablerat ett långtgående regionalt samarbete på utbildningsområdet. De stora förändringar, som idag sker på utbildningens område, får till resultat att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är större än någonsin. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Mot denna bakgrund är regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och utbildningsområdet verkningsfulla redskap. De regiongemensamma insatserna på det livslånga lärandets område syftar sammantaget till att bidra till skapandet av så goda lärmiljöer som möjligt för de som bor och verkar i Västsverige. Avtal om interkommunal ersättning finns för förskoleklass, grundskola, fritidshem, ISGR, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Samverkansavtal finns för gymnasieskolan, naturbruksutbildningarna och gymnasiesärskolan samt för vuxenutbildningen. De reglerar bl.a. samarbetsfrågor rörande utbildningsutbud, elevmottagning, utbildningskvalitet, kostnadstäckning.

9 9 Vidare finns det överenskommelser beträffande köp av elevplats i grundskolan och elevplats i förskoleklass i annan kommun samt avseende placeringskommuns ansvar för särskilda stödinsatser i skolverksamhet för barn placerade och folkbokförda i familjehem i annan kommun. Utbildningsgruppens utvecklingsarbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan och i flera fall i avtalsbundet samarbete med andra organisationer. Vid sidan av det interorganisatoriska samarbetet är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen. Cirka 25 nätverk arbetar just nu med regionalt fokus kring olika utvecklingsprojekt eller uppgifter. Sammanfattningsvis kan konstateras att Utbildningsgruppen har formulerat en vision, där eleven sätts i främsta rummet, fastställt mål och arbetsformer för verksamheten och infört webbaserade system för fortlöpande uppföljning av uppsatta mål och för den benchmarking som kontinuerligt fortgår. Arbetet med att höja kvaliteten inom yrkesutbildningen ur ett regionalt perspektiv inom berörda program/branscher kan mycket väl fasas in i ordinarie arbetsformer. Arbetet är tänkt att genomföras i nätverksform på liknande sätt som inom de nätverk som GR koordinerar kring de fem västsvenska idéskolorna. De nätverksskolor från GR som deltagit kommer, i den mån de så önskar, att under 2008 fasas in i lämpliga nätverk inom GR. Det som är nytt är att vi nu vill verka för en mycket större del arbetslivsrepresentanter inom nätverket/nätverken/branschråden. Kopplingen mellan det regionala arbetet med att uppnå utbildningsmålen ska vara tydligare i förhållande till den regionala arbetsmarknadens behov. 1.6 Övrigt Redogör även för annan information som ni anser vara relevant för bedömningen av ert samarbete i det regionala samverkansprojektet. 1.6: Samverkan mellan skola och arbetsliv inom GR är formaliserad bland annat via en avsiktsförklaring kring kvaliteten i de arbetsplatsförlagda delarna i grundskolan och gymnasieskolan. Praktikplatsen.se är en verksamhet vid GR Utbildning som anskaffar, kvalitetssäkrar och samordnar arbetslivskontakter för grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning. Verksamheten stöds av ett webbaserat IT-verktyg som är utvecklat för att underlätta praktikplatshanteringen för lärare, elever och arbetsgivare. Som utgångspunkt för arbetet återfinns de kvalitetskriterier som parterna inom regionens arbetsliv ställt sig bakom i den gemensamma avsiktsför-

10 10 klaringen. Representanter för dessa nio organisationer utgör intressentgrupp och följer fortlöpande GR Utbildnings arbete med skolaarbetslivskontakter. Praktikplatsen.se erbjuder också alla samverkande företag en grundläggande handledarutbildning. Praktikplatsen används idag av vissa kommuner. Nytt är att möjligheter till utveckling av både verktyget i sig och användning skulle kunna vara möjlig för program inom den tekniska sektorn. Intresse finns bland annat från företrädare för Elprogram i regionen. Eftersom Teknikprogrammet ofta inte har någon APU finns också möjligheten att via Praktikplatsen erbjuda detta programs elever en utökad grad av APU. Arbetslivet efterfrågar praktiska teoretiker och teoretiska praktiker, vilket skulle kunna åstadkommas via utökad APU. På gymnasienivå finns goda möjligheter för Göteborgsregionen att utveckla samarbete och utbildningens koppling till näringsliv, bland annat genom Ung Företagsamhet. Inom Ung Företagsamhet i Göteborgsregionen planeras ett treårsprojekt med temat Företagsam yrkesinriktning i syfte att öka möjligheten för ungdomar på de yrkesinriktade programmen att driva UF-företag. Idag är det endast 30 % av våra UF-ungdomar som läser på de yrkesinriktade programmen och här finns alltså en stor utvecklingspotential. Målgrupp under det första året är karaktärsämneslärare på Teknik- och Industriprogrammen. 2 Det regionala perspektivet och samverkansområdet 2.1 Regionalt perspektiv Klargör samverkansprojektets regionala perspektiv. Beskriv således regionens gemensamma problembild och motivet till de samverkande aktörernas engagemang samt de förväntningar aktörerna har på det gemensamma samverkansarbetets resultat. 2.1: Göteborgsregionen har gemensamt antagit utmaningen kring en omfattande ungdomskull, där intresset för yrkesutbildning har varit stort. Regionen har dimensionerat sina utbildningar på ett sätt som gör att 84 % av samtliga elever fick sitt förstahandsval vad det gäller program. Om man också lägger till parametern val av skola har eleverna fått sitt val tillgodosett till 81 %. Nationella siffror visat på ett betydligt sämre resultat i många kommuner, då drygt 40 % av eleverna på IV-programmet anges inom kategorin väntare. Elevernas val har tillgodosetts enligt gymnasieförordningens intentioner. Nu väntar sjunkande ungdomskullar och det regionala samarbetet kan utsättas för en prövning. Det gäller att kraftsamla i samverkan med arbetslivet då utbildningarna kanske inte kan finnas på samtliga de skolor som nu erbjuder dem. GR ansöker därför om medel för att inleda ett fördjupat samarbete mellan anordnare och det regionala arbetslivets företrädare.

11 11 Industrisektorn kommer att uppleva stor brist på yrkeskunniga ungdomar som ska ta vid när 40- och 50-talisterna slutar. Under många år har nästan ingen kvalitativ utbildning skett inom skärande bearbetning, svarv-fräs- CNC. Automatiserade industriella processer som omfattar områden som produktionsprocess, automation, lean production (kvalitetsteknik, 5S, ODR, TPM TQM etc) är väsentliga kunskaper där det idag råder brist. Allt fler elever anger Industriprogrammet som sitt första val, men nu finns inte tillräckligt många utbildningsplatser att erbjuda inom GR. Även inom El- och Energisektorn går utvecklingen fram med stormsteg. Nya nischer utvecklas inom de kluster som karaktäriserar regionens näringsliv. Exempel på nya områden är t ex telematik och mekatronik. Förväntat resultat: Fler och skarpare utbildningar inom ovan nämnda område anordnas i regionens samlade utbud och i nära samverkan med regionens näringsliv. Kvalitetsarbete kring den tekniska sektorn där erfarenheter och kunskap från olika företag och utbildningsanordnares sätt att arbeta med ovanstående skulle vara av stort värde för Göteborgsregionen. Viktigt för att få detta att fungera är att varje ingående aktör kan bidra med något som ger en hög kvalitet på utbildningen, vilket också omfattar de elever/deltagare som kan vara aktuella för denna typ av utbildning. Att utnyttja respektive utbildares/skolas starka sidor är ett vinnande koncept. Förväntat resultat: Regional kvalitetsutveckling kring programmen IP, TE, EC och EN är målet. Intresset inom Fordonsprogrammet är ännu inte utrett. Inom Göteborgsregionen finns ett för landet unikt samverkansavtal kring gymnasieskolan vilket har bidragit till ett fritt och öppet gymnasieutbud tillgängligt för alla ungdomar. 30 kommunala och 30 fristående gymnasieskolor konkurrerar om eleverna till i stort sett samtliga nationella program och inriktningar. Utbildningarna tas fram i samråd mellan kommunerna och i enlighet med en särskild checklista för utbildningarnas kvalitet. De flesta kriterierna i checklistan överensstämmer med de kriterier som gäller för t ex Teknikcollege. Exempelvis motiverar kommunen varför en ny utbildning ska starta ur ett regionalt perspektiv, vilken legitimitet den har utifrån regionens arbetsmarknad och genom vilken dialog med näringslivet som den har tillkommit, möjligheten att anordna arbetsplatsförlagd utbildning och intresse för yrkesråd eller liknande. En plan för utvärderingsarbetet ska också finnas innan en utbildning startas. Samtliga utbildningar som anordnades under det första samverkansavtalets löptid 2002/2007 har följts upp. Checklistan har använts i tio år. Förväntat resultat: Kvalitetsutveckling i nätverksform där konkurrerande skolor/utbildare samverkar med arbetslivet för regionens bästa. Samarbetet har tidigare i stor utsträckning skett på politisk och tjänstemannanivå, men nu vill GR

12 12 utveckla nätverk även för lärare inom de nämnda programmen. Idéskolenätverken har inspirerat till detta. Målet är gemensamt utvecklingsarbete och kompetensutveckling i form av bland annat erfarenhetsutbyte i nätverksform. I lågkonjunktur hjälps kommunerna åt att upprätthålla kompetens kring smala inriktningar genom en s k regional garanti. Begreppet innebär att regionens kommuner gemensamt åtar sig att garantera vissa utbildningars fortlevnad inom regionen. De utbildningar som kan anses aktuella för regional garanti är i första hand nationella program och inriktningar samt övriga för regionen strategiskt viktiga utbildningar som av olika skäl är svåra för en kommun att ensamt ansvara för. Orsakerna här för kan utgöras av låg beläggning, dyra utbildningsplatser, krav på återkommande investeringar el dyl. Åtgärden med regional garanti innebär att endast en kommun i regionen även i fortsättningen erbjuder den aktuella utbildningen. I de fall elever kommer från andra kommuner betalar hemkommunen ordinarie interkommunal ersättning för platser på utbildningen. Medlemskommunerna bekostar också ev. obesatta platser för att stötta anordnarkommunen. Förväntat resultat: Fler profilutbildningar med inriktning mot regionens behov som omfattas av regional garanti när ungdomskullarna minskar kring GRs roll blir här att initiera en regional diskussion med berörda arbetsmarknadsparter för att definiera sådana utbildningsbehov. Den s k friskolereformen innebär att alla ungdomar kan söka en utbildningsplats på en fristående skola oavsett var i landet skolan bedriver sin verksamhet. År 2000 fattade GRs medlemskommuner beslut om att på samma sätt öppna upp också de kommunala gymnasieskolorna. Genom detta har alla skolor i Göteborgsregionen fått samma förutsättningar. För ungdomarna spelar det inte längre någon roll vem som äger och driver verksamheten. Den kan vara kommunal eller fristående. Samma öppenhet gäller i regionen oavsett ägarform. Ungdomarna har idag ca 110 olika utbildningar/ca 300 sökalternativ vid nästan 60 gymnasieskolor att välja mellan. Detta ger en enastående valfrihet att välja studier efter sina egna intressen. Enligt gymnasieförordningen ska kommunerna bidra till att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda. Detta har stadigt ökat sedan "fritt sök" infördes i Göteborgsregionen. Samtidigt har antalet lediga platser totalt sett minskat genom en bättre samordning av det totala antalet utbildningsplatser. Förväntat resultat: Nätverk där såväl kommunala som fristående utbildare samverkar kring programmen inom den tekniska sektorn. Flera tekniska utbildningar inom vuxenutbildningen bedrivs sedan några år i samverkan mellan de tretton kommunerna i GR, inom ramen för en tredje etapp av ett samverkansavtal som idag omfattar ca 30 yrkesutbildningar. Syftet är att satsa på den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för en region,

13 13 d.v.s. utbildning och kompetensutveckling i det livslånga lärandet. Fördelarna för regionen är ett breddat utbildningsutbud på yrkessidan, förutsättningar att genomföra en gemensam pedagogisk grundsyn med pedagogisk utveckling samt goda förutsättningar att bygga upp nätverk. Samarbetet ger också stora fördelar för den enskilde kommuninnevånaren genom ett breddat utbildningsutbud samt ökade möjligheter för såväl stora som små kommuner att utveckla vuxnas lärande. Hög flexibilitet i utbildningarna är viktigt och ett kontinuerligt arbete bedrivs för fortsatt utveckling i syfte att öka tillgängligheten till utbildning. Förväntat resultat: Fler tekniska utbildningar inom vuxenutbildningen som erbjuds samtliga studerande inom Göteborgsregionen i ett utökat samverkansavtal. Nätverk kring den tekniska sektorn där även företrädare för vuxenutbildningen ingår, vilket leder till ett tydligare livslångt perspektiv på regionens utbildningssystem. I dagsläget drivs nätverk inom GR för skolledare inom gymnasieskolan respektive anordnare inom vuxenutbildningen separerat från varandra. För att klara den internationella konkurrensen måste företag, kommuner, skolor och andra utbildningsanordnare samverka om utbildningen. Det finns redan många exempel på bra tekniska utbildningar inom GR. Dessa vill vi ta tillvara. Genom regionala nätverk sker erfarenhetsutbyte och gemensam fortbildning. Förväntat resultat: Nätverk för kommunikation mellan företag, region, kommun och utbildningsanordnare, där egen kompetens överförs till andra anordnare Samverkansområde Beskriv det regionala samverkansprojektets samverkansområde, vilka målen är och hur ni ska gå tillväga för att uppnå målen. Beskriv kortfattat er tidsplan, exempelvis vad ni hittills gjort, vad ni står i tur att göra och när ni planerar att samverkansprojektets samverkansområde når uppsatt mål. 2.2: Syftet med denna ansökan är att skapa förutsättningar för ett regionalt yrkesutbildningscentrum i nätverksform inom Göteborgsregionen. Målen för parterna inom den tekniska sektorn i Göteborgsregionen bör vara att genom gemensamt åtagande, engagemang och samarbete inom kompetens- och utbildningsområdet och i nätverksform: Höja kvalitén på yrkesutbildningen genom ett utökat regionalt samarbete i samverkan med regionens företrädare för arbetslivet. Upprätthålla rekryteringen till den tekniska utbildningen Öka kompetensnivån hos branschens medarbetare

14 14 Exempel på möjliga utvecklingsområden inom nätverken: Tydligare röd tråd genom utbildningssystemet Gemensamma regionala diskussioner med avnämarna kring samverkan, där båda parter vinner Mer kvalitativ hantering av de praktikplatser som behövs för att täcka regionens samlade behov Tydlig kvalitetssäkring av de delar av en utbildning som är arbetsplatsförlagda Utveckling av den pedagogik som omfattas i det arbetsplatsförlagda lärandet Strategisk kompetensutveckling för karaktärsämneslärare Utveckling av en ny lärarutbildning för karaktärsämneslärare Fördjupad samverkan inom vuxenutbildningen Sambruk mellan utbildningsanordnare inom såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen ev. också med KY-utbildningar Ett nätverkssamarbete kring de utbildningar som kan komma att omfattas av Yrkeshögskolan. Här möts anordnare dels från vuxenutbildningen, dels från fristående anordnare för att gemensamt uppfylla de kriterier som krävs för att få omfattas av begreppet Yrkeshögskola. Utökning av antalet platser som förläggs i större omfattning i arbetslivet Gemensamma kvalitetskriterier för lärlingsutbildning Fortsatt utveckling av det Gemensamma gymnasiet, en verksamhet där kurser erbjuds elever från hela regionen. Fördjupad kompetensutveckling av regionens studie- och yrkesvägledare kring yrkesutbildning Regional strategi för att gemensamt ansöka om utvecklingsmedel för regional utveckling via t ex EUs strukturfonder Samverkan med Danmark och Norge inom EUs KAST-program Utbytesprojekt kring yrkesutbildning med andra regioner i Europa. Jämförande studier t ex i samband med utvecklingen inom EQF European qualification framework eller kring learning outcomes inom ECVET- European Credit transfer system Projekt av entreprenöriell karaktär för att utveckla arbetslivet genom grundkompetenser förmedlade inom utbildningssystemet Behovsinventering Fler collegevarianter med regionala kriterier Verktygen för att uppnå målen är: Nätverk kring Industri- och Teknikprogrammen Nätverk kring El- och Energiprogrammen Kompetensutveckling genom erfarenhetsutbyte för skolledare och lärare inom programmen Kvalitetssäkring av utbildningsbehoven genom regionala diskussioner t ex i form av regionala branschråd eller TC-råd, där arbetslivets parter deltar aktivt Kvalitetssäkring av de arbetsplatsförlagda delarna av en utbild-

15 15 ning genom t ex gemensam APU-platshantering för fler program, fler handledarutbildningar, utökade möjligheter för karaktärsämneslärare att ta del av aktuell utveckling inom branschen och en förändrad yrkeslärarutbildning med mera fokus på lärande på arbetsplats. Tidplanen för det inledande arbetet som GR söker medel för sträcker sig över ett års tid Hittills utfört arbete beskrivs i ruta: XXX De åtgärder som beskrivs ovan löses inte inom denna period utan måste ses ur ett 3-årsperspektiv. Insatserna ska leda till att GR kan förbereda sig inför sjunkande ungdomskullar, en ev. lågkonjunktur och ett stort behov av regional arbetskraft på grund av demografiska skäl med en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar. 2.3 Övrigt Redogör även för annan information som ni anser vara relevant för bedömningen av det regionala perspektivet och samverkansområdet. 2.3: I samverkan mellan Tjörns utbildningscentrum, Göteborgs universitet, GR och ett antal länder inom EU bedrivs det innovativa projektet IWOLTE för att introducera nya lärformer för handledare och blivande yrkeslärare under utbildningstiden. Projektet syftar till att utveckla de studerandes kompetenser och att förbereda dem för en förändrad yrkeslärarroll där allt mer kretsar kring samverkan med arbetslivet för att gemensamt uppfyllande av utbildningsmålen. 3 Yrkesområde och infrastruktur för yrkesutbildning 3.1 Yrkesområde/branschområde Ange de utbildningsprogram och de yrkesområden/branschområden som avser ingå i det regionala samverkansarbetet. 3.1: I Göteborgsregionen finns ett mycket brett spektrum av gymnasiala utbildningar. Inom den tekniska sektorn finns på gymnasial nivå teknikprogram och industriprogram med en mängd olika inriktningar. Utöver dessa program finns inom regionen också ytterligare nationella program som Elprogram, Energiprogram och Fordonsprogram. Ett flertal utbildningar erbjuds också som specialutformade program med inriktningar anpassade efter lokalt och regionalt näringsliv, såsom sjöfart, petrokemi eller industri. Det är GR Utbildnings strävan att fortsatt utveckling och samverkan kring dessa för regionen viktiga tekniska yrkesutbildningar

16 16 kan ske tillsammans med utbildningsanordnare, kommuner och näringsliv. 3.2 Utbildningsnivå och regionala yrkesutbildningscentra Ange den/de utbildningsnivå/er inom utbildningsväsendet som det regionala samverkansarbetet avser. Berätta också om hur ni samverkar för att arbeta fram gemensamma visioner, mål och strategier för att bidra till/utveckla en infrastruktur för lärande i en vertikal inriktning mellan olika former av yrkesutbildning. 3.2: Tanken är att skapa en transparent väg genom utbildningssystemet genom gymnasial yrkesutbildning, vuxenutbildning, KY-utbildning och högskoleutbildning inom en bred teknisk sektor. Företrädesvis kommer utvecklingsarbetet att fokusera på gymnasieskolans yrkesutbildning och gymnasial yrkesutbildning på vuxenutbildningsnivå, eftersom det är GRs ansvarsområde. Samverkan kommer att ske med parter som ansvarar för övriga nivåer. Teknikprogrammet med lokala inriktningar erbjuds i 8 kommuner på 12 kommunala skolor och på 3 fristående skolor. Några exempel på lokala inriktningar är: Datorteknik, Design och produktutveckling, Formgivning inriktning industriell design, Informationsteknik, Interaktiva medier, Konstruktion, Medicinsk teknik, Produktionsteknik, Teknik och företagande. Industriprogrammet erbjuds i 3 kommuner på 3 kommunala skolor. Lokala inriktningar är: Bearbetningsteknik/CNC-operatör, Datastyrd tillverkning, Plåt- och svetsteknik/byggsmed, Produktionsteknik och Reparation och underhåll. Specialutformade program med Teknikprogrammet eller Industriprogrammet som bas finns i 8 kommuner på 9 skolor och på 10 fristående skolor. Exempel på inriktningar är Digital produktion, Kungälvs tekniska program, Mekatronik, SKFs Tekniska Gymnasium, Specialutformat industritekniskt program, Säkerhetsmontör och TUNA- Teknisk Utbildning med Näringslivsanknytning. Företagsförlagda gymnasieutbildningar finns för Industriprogrammet på Tjörn och i Mölndal. Elprogrammet anordnas på totalt 14 gymnasieskolor varav 9 kommunala och 4 med fristående huvudman. Även specialutformade program finns i utbudet. Det totala antalet platser i år 1 är 550 stycken för läsåret Vuxenutbildningen bedrivs idag i första hand för kommunernas egna innevånare men via ett samverkansavtal omfattas ett 30-tal utbildningar (företrädesvis yrkesutbildningar) av regional sökbarhet. Vuxenutbildningens framtida roll diskuteras ur ett regionalt perspektiv. Inom Göteborgs Stad Utbildning finns Sveriges största KY-utbildare; KY-

17 17 Akademin, som är en del av Studium. Utbildningarna genomförs på uppdrag av Myndigheten för Kvalificerad Yrkesutbildning i nära samarbete med arbets- och näringslivet. Det finns 36 olika utbildningar varav 16 inom teknikområdet. Utbildningarna är förankrade i arbetslivet och genomförs och utvecklas i nära samverkan med företag, offentlig verksamhet, branschorganisationer, högskola och andra utbildningsföretag. Exempel på KY-utbildningar inom området teknik är Automationsutvecklare, CADkonstruktion, CAD-verktyg, Computer Graphics Design, Elektronik - Programutveckling (f d Telematik), Förändringsledare med IT-kompetens, Teknisk datasäkerhet, Teknisk informationsdesign, Teknisk konsult med inriktning mot affärssystemet SAP, Webbutvecklare. Fler KY-utbildningar riktade till olika tekniska områden och branscher finns på olika orter inom Göteborgsregionen. KY-utbildningarna ligger under Västra Götalandsregionens ansvarsområde, men GR har inbjudits till diskussioner om regionalt behov av utbildning på denna nivå. Viktigt för regionen är samarbetet med Chalmers Tekniska Högskola, ITuniversitetet, Högskolan och andra utbildningsanordnare som pågår i den löpande verksamheten. Inom Lindholmsområdet pågår och utvecklas ett tätt samarbete med olika tekniska branscher och företag, t ex planeras ett Svetscentrum med koppling till Industriprogrammet med deltagande bl a av ESAB, YTC, Stadsdelar och Ung & Trygg. KY-utbildning inom svets kan även bli aktuellt inom Svetscentrum. Meritea som numera är ett dotterbolag inom GR (tidigare Valideringscentrum), har funnits i Göteborgsregionen sedan Meritea har kontinuerligt arbetat med metodutveckling och med genomförandet av valideringsprocesser. Meriteas två verksamhetsgrenar är validering och strategisk kompetensförsörjning. Inom Chalmers utbildningssystem finns flera olika utbildningar med teknisk inriktning. Studenter som läser sin högskoleingenjörsutbildning på Chalmers får sin examen efter 180 högskolepoäng. Efter det har de möjlighet att läsa vidare och komplettera med antingen 30 högskolepoäng för att få ut en teknologie kandidatexamen, eller högskolepoäng (3 år) för att få ut en civilingenjörsexamen och masterexamen. På några av Chalmers högskoleingenjörsprogram finns en variant med arbetsintegrerat lärande där studenter arbetar i näringslivet under tre perioder av sin utbildning. Studietiden för utbildningar med arbetsintegrerat lärande är på 3,5 år. 4 Regional omvärldsanalys 4.1 Arbetsmarknadens behov och utvecklingsområden Beskriv på vilket sätt ni gjort eller tagit del av en regional omvärldsanalys. Om så är fallet, berätta kortfattat om den regionala arbetsmarknadens behov och om potentiella utvecklingsområden.

18 18 4.1: GR träffar företrädare för Länsarbetsnämnden för att ta del av nämndens regionala omvärldsanalyser. Enligt Länsarbetsnämndens senaste analys (juni 2007-juni 2008) av Västra Götalandsregionen (och däri ingående 4 kommunalförbund, varav GR är ett) framgår att regionen har en sjunkande arbetslöshet beroende av följande faktorer: Fler söker sig till arbetsmarknaden Minskade sjukskrivningar Färre studerande (komvux och högskola) Inflyttning Demografi För Göteborgsregionen gäller att cirka personer flyttar in till regionen varje år. Orsaken är som man säger studier eller kärlek. De flesta är i åldern år och arbetskraften är alltså förhållandevis ung. Först 2016 är det färre som inträder i arbetslivet än som avgår. En kort redovisning följer av de relevanta branschområden som ansökan gäller: Inom tillverkningsindustrin går det fortsatt bra och en svag ökning kan skönjas inom industrin. Det råder fortsatt god orderingång, men kraven på utbildning och erfarenhet ökar, vilket medför att företagen i stor utsträckning samverkar med bemanningsföretag för att få relevant arbetskraft. Bristyrken under perioden är svetsare, NC/CNC-operatörer, personbils- och lastbilsmekaniker, elmontörer och elreparatörer. Yrken med god tillgång på arbetskraft är maskinoperatörer och inom plast- och pappersindustri. På grund av stora investeringar i Stenungsundsregionen kommer processindustrin har stora behov av att anställa fram till Regionala styrkeområden enligt den regionala tillväxtplanen för Västra Götalandsregionen är: Biomedicin och hälsa, fordon, trä, IT, livsmedel, petrokemi, textil, upplevelsenäring och till viss del inom den maritima sektorn. Revidering av planen pågår för närvarande. Klusterutveckling pågår inom ett antal sektorer genom samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. Några exempel är Fordon och IT t ex kring säkerhet, fordonselektronik/telematik, miljö, fordons-it och produktionsteknik samt inom sektorn Biomedicin och hälsa där samverkan pågår kring biomaterial och kardiovaskulär metabolism. Enligt en studie genomförd av Nutek har Västra Götalandsregionen fler sysselsatta än i övriga riket kring följande områden: Medicin och life science, konsulting, kunskapsförmedling, personalintensiva tjänster, myndigheter och organisationer, teknikföretag, handel, bygg och infrastruktur.

19 19 Följande branscher inom GR har haft en bättre respektive sämre utveckling mellan åren än riket i övrigt: Bättre: Företagstjänster, detaljhandel, kommunikation, partihandel, bygg, fordon, upplevelser, läkemedel/instrument, teko Sämre: Stål/Metall och finanser 4.2 Efterfrågad kompetens Förtydliga att det i regionen finns en efterfrågan av den kompetens som gymnasieskolans yrkesförberedande utbildning och YrkesVux avser att ge, det vill säga att utbildningarna tillgodoser ett efterfrågat utbildningsbehov. 4.2: Se under beskrivningen av hur gymnasiala utbildningar tas fram i samråd mellan kommunerna och enligt en checklista som utgår från arbetslivets och individens behov. Enligt Länsarbetsnämndens bedömningar: Bristyrken under perioden är svetsare, NC/CNC-operatörer, personbilsoch lastbilsmekaniker, elmontörer och elreparatörer. På grund av stora investeringar i Stenungsundsregionen kommer processindustrin har stora behov av att anställa fram till Kompetensråd och yrkesråd/branschråd Om ni samverkar med de regionala kompetensråden och/eller yrkesråden/branschråden, berätta hur ni nyttjar resultaten från samverkansarbetet med avseende på yrkesutbildningens kvalitet och dimensionering. 4.3: Den vanligaste modellen för samverkan kring yrkesutbildning på gymnasial nivå inom GR ligger i dagsläget på lokal nivå genom att kommunerna/skolorna samverkar med arbetslivet genom lokala programråd/yrkesråd. Vissa branscher har kvar regionala yrkeskommittéer eller liknande (t ex för Byggprogrammet), men det är inte en vanlig modell. När en ny utbildning anmäls till GRs samverkansavtal har kommunen en skyldighet att enligt en checklista visa på hur samverkan med arbetslivet har skett för att bedöma utbildningens relevans såväl ur ett lokalt som ett regionalt perspektiv. Därefter genomförs samråd mellan dels regionens utbildningschefer dels de regionala utbildningspolitikerna. GRs roll som samverkansorganisation ska vara tydlig och den lokala kommunala självbestämmanderätten ska beaktas. Som organisation har GR en mycket bra överblick av det regionala yrkesutbildningssystemet, inte minst genom de satsningar som görs på gemensam information och vägledning till de elever som ska välja utbildning och skola.

20 20 En viktig uppgift för kommande regionalt TeknikCollege-råd är att kontinuerligt stämma av utbildningsutbudet mot industrins efterfrågan i ett regionalt perspektiv. Flera utbildningsanordnare som är aktuella med lokala ansökningar i första fasen bedriver utbildningar i direkt koppling till industriverksamhet. Även inom Elbranschen/Elprogrammen finns intresse för att utveckla ett regionalt branschråd i stil med Teknikcollege. Parterna träffades för inledande diskussioner. (ECY, EIO, regionala fackliga företrädare, skolledare och lärare på Elprogrammet (60 personer) samt GRs företrädare). Nytt möte planeras i december. Andra tekniska branscher som tydligt uttalat sitt intresse för en regional samverkan är Sjöfartsbranschen och VVS-branschen. Inom Meritea ABs verksamhet finns så kallade yrkesberedningsgrupper som samarbetar partsövergripande. 4.4 Övrigt Redogör även för annan information som ni anser vara relevant för bedömningen av er regionala omvärldsanalys. 4.4: Inom Göteborgsregionen finns en för landet ovanligt stor andel Kvalificerade Yrkesutbildningar (166 av 700), varav många riktar sig till den sektor som beskrivs ovan. Att så många som 16 av de 36 KY-utbildningarna som bedrivs inom Studium, Göteborg är av teknisk karaktär tyder på engagemang från näringslivet inom det tekniska området. KY-Akademiens 16 tekniska utbildningar har samtliga en ledningsgrupp bestående av en majoritet från näringslivet samt representant från högskolan. Det är viktigt att det inom ramen för de nätverk som föreslås finns såväl en bredd som ett djup inom de utbildningar som nätverket innehåller. 5 Finansiering 5.1 Bidragsbelopp Ange det bidragsbelopp ni ansöker om. Precisera vad bidraget från Myndigheten för skolutveckling ska nyttjas till. 5.1: GR söker ett bidrag om kronor för att inleda det faktiska arbetet med ett regionalt nätverk för Teknikcollege inom GR samt för förankringsprocesser kring liknande kvalitetsarbete kopplat till Elprogrammet

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn!

Välkommen till GR:s nystartade nätverk inom Servicesektorn! 080908 Till: Ansvariga för utbildningar inom Handel/Turism/Hotell o Restaurang inom gymnasieskolan samt motsvarande personer inom Vuxenutbildningen. Inbjudna: En skolledare och en lärare per ingående program

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning

Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning GR Utbildning 2012-06-27 Pressmeddelande 2012-06-27 från GRs gymnasieantagning Informationen gäller definitivantagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionens kommuner, där GR gör antagning till 27

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003

Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003 Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens intagningsområde 2002/2003 1. Bakgrund Inom GR finns sedan 1997 ett avtal gällande gymnasiesamverkan inom Göteborgsregionens intagningsområde

Läs mer

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Våra rekommendationer är inom fyra huvudpunkter: Modellens utgångspunkt Organisering Pedagogens nya roll Marknadsföring till nya och befintliga målgrupper Men,

Läs mer

Rapport från Förskolenätverket att se över bristen på förskollärare i regionen

Rapport från Förskolenätverket att se över bristen på förskollärare i regionen Rapport från Förskolenätverket 2014-03-20 Johan Borvén Rapport från Förskolenätverket att se över bristen på förskollärare i regionen Den 18 oktober 2013 gav Utbildningschefsnätverket följande uppdrag

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2014

Gysam Verksamhetsplan 2014 2014-01-27 Gysam Verksamhetsplan 2014 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb Jan Johansson Vår vision Göteborgs Tekniska College skall vara ledande i lärande och utveckling av industriella tekniska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå i Sverige. Vår verksamhet Gymnasieskola

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

Anteckningar från Framtidsseminarium i Vuxenutbildningsgruppen

Anteckningar från Framtidsseminarium i Vuxenutbildningsgruppen från inarium i Vuxenutbildningsgruppen Tid: Måndag 14 juni2004, kl 08.30-12.00 Plats: GR-Huset, Gårdavägen 4, Göteborg, Rum Himalaya Deltagare Sten Janson, Utbildningschefsgruppen, ordförande Inga-Lena

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Teknikcollege Göteborgsregionen 2013

Verksamhetsberättelse för Teknikcollege Göteborgsregionen 2013 140131 Verksamhetsberättelse för Teknikcollege Göteborgsregionen 2013 Ledning och samordning Teknikcollege Göteborgsregionens (TCGR) övergripande samverkansorgan tillika styrgrupp är det regionala Teknikcollegerådet

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. VO-College. Göteborgsregionen

SAMVERKANSAVTAL. VO-College. Göteborgsregionen SAMVERKANSAVTAL VO-College Göteborgsregionen 2013-2017 Samverkansavtal Vård- och omsorgscollege i Göteborgsregionen Bakgrund Göteborgsregionens vård- och omsorgscollege (GR VO-College) Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasieskolan

Samverkansavtal för gymnasieskolan Samverkansavtal för gymnasieskolan Syfte Samverkansavtalet grundas på en gemensam strävan att genom utökad samverkan erbjuda alla elever som bor i de avtalsslutande kommunerna ett likvärdigt och attraktivt

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring

Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring - teknikprogrammet - det fjärde året - industritekniska programmet Yrkesutbildning Mycket stort fokus på yrkesutbildning - ungdomsarbetslöshet - kompetensförsörjning

Läs mer

Detta anbudsformulär ska användas vid inlämnande av anbud. Ersätter tidigare anbudsformulär daterat 2009-07-31.

Detta anbudsformulär ska användas vid inlämnande av anbud. Ersätter tidigare anbudsformulär daterat 2009-07-31. ANBUDSFORMULÄR Bilaga. 1 Datum: 2009-08-17 Dnr: 09-134.713 1 (11) Detta anbudsformulär ska användas vid inlämnande av anbud. Ersätter tidigare anbudsformulär daterat 2009-07-31. ANBUDSFORMULÄR Göteborgsregionens

Läs mer

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus.

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Grupparbetet bestod av 6 blandgrupper med ca 6 personer i varje grupp. Varje grupp skulle göra en egen

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Protokoll Styrgruppen för arbetsmarknad 2005-05-26 Gunnel Rydberg Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Måndagen den 26 maj 2005 kl. 9.00 12.00 Plats: GR, Gårdavägen 2 i Göteborg Närvarande:

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Observera att Skolverket endast tar emot ansökningar om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna via webben. Detta dokument är endast för er

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Utvecklingsavdelningen 2013-10-25 Dnr 2013:422 1 (5) Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014 Det här dokumentet innehåller information för organisationer

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vård och omsorgscollege; är en samverkansform för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och de fackliga

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer Lärande/arbetsmarknad/kompetensförsörjning Regionförbunden Kalmar, Jönköping, Östsam Presentation december 2008 Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2011

Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Teknikcollege Skaraborg invigdes den 23 november 2010. Fem gymnasieskolor har certifierats: Vadsbogymnasiet i Mariestad, Lichron och Volvogymnasiet i Skövde, Lagmansgymnasiet i Vara

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen Anteckningar från Utbildningschefsgruppen Tid: fredagen den 2 september, kl 08.00 12.00 Plats: Nohlgården Höger, Aspenäs Lerum Deltagare Cecilia Knutsson, Alingsås (för & grund), Ordförande Peter Johansson,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset Ängelholm, förvaltningschefens rum, 2012-10-11, kl 09:00. Enligt föredragningslistan nedan

Plats och tid: Stadshuset Ängelholm, förvaltningschefens rum, 2012-10-11, kl 09:00. Enligt föredragningslistan nedan KALLELSE 2012-10-11 s arbetsutskott 1 (1) Plats och tid: Stadshuset Ängelholm, förvaltningschefens rum, 2012-10-11, kl 09:00 Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Sven-Ingvar Borgquist Ordförande Kerstin

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

SKOLCHEFENS UPPDRAG FÖR ÅR 2015 TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING

SKOLCHEFENS UPPDRAG FÖR ÅR 2015 TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING SKOLCHEFENS UPPDRAG FÖR ÅR TILL ÖCKERÖ SEGLANDE GYMNASIESKOLA, STUDIECENTRUM OCH VUXENUTBILDNING INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL 3. MÅL OCH SATSNINGAR 4. RAPPORTERING 5. BUDGET 6. UPPGIFTSMÅTT

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen från möte i Vuxenutbildningsgruppen Tid: Onsdag 5 april 2006, kl 08.30-12.00 Plats: Mölndals Museum Deltagare Kerstin Littke, Utbildningschefsgruppen, ordförande Margaretha Löfving, Göteborg Lars Hansson,

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Välkommen till hearing med

Välkommen till hearing med 22 maj 2014 Välkommen till hearing med Förhandsmaterial, obs att det är förslag under arbete! Utgångspunkter: Industrin har kompetensförsörjningsproblem: Lågt intresse för arbete inom industrin bland unga

Läs mer

!"#$%&' 30/11 2012 GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström

!#$%&' 30/11 2012 GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström !"#$%&' 30/11 2012 GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström 24% av Sveriges ungdomar har fyra år efter uppropet inte fått slutbetyg i gymnasiet.!"#$%&' !"#$%&' Elever som är 16 år eller äldre och

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Minnesanteckningar från nätverksmöte för intressenter inom Teknikcollege GR

Minnesanteckningar från nätverksmöte för intressenter inom Teknikcollege GR 080131 Minnesanteckningar från nätverksmöte för intressenter inom Teknikcollege GR Deltagare: Kent Öhman Adveta Education AB, Jörgen Frohm Framtidsgymnasiet Göteborg, Stig Persson Fässbergsgymnasiet, Svein

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Anteckningar i Utbildningschefsgruppen

Anteckningar i Utbildningschefsgruppen i Tid: Fredag 4 februari 2000, kl 08.30-15.15 Plats: Regionens hus, Gårdavägen 2, rum 135 Deltagare Sarah Isberg, Härryda, Ordförande Lars-Eric Persson, Kungsbacka, Ordförande Kjell Frövenholt, Ale Kenneth

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen (GR) 2015-2016--2018-2019

Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen (GR) 2015-2016--2018-2019 KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV Utbildningschefsnätverket 2014-04-11 ÄRENDE 1 Till Utbildningschefsnätverket Förslag till Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen (GR) 2015-2016--2018-2019 Ett

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Teknikcollege och energicollege i norra Kalmar län. Oskarshamn 16 februari 2011

Teknikcollege och energicollege i norra Kalmar län. Oskarshamn 16 februari 2011 Teknikcollege och energicollege i norra Kalmar län Oskarshamn 16 februari 2011 Syftet med dagens möte Övergripande målsättning Säkra industri- och energitekniskt inriktade företags behov av kvalificerad

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 1 Bildningsnämnd 2008-08-21 Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (fp), telefon 013-20 69 37 eller 070-625

Läs mer

Påbyggnadsutbildningar som inte blir aktuella att överföra till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av nuvarande huvudmän.

Påbyggnadsutbildningar som inte blir aktuella att överföra till annan utbildningsform bör kunna drivas vidare av nuvarande huvudmän. Till Huvudmän för Påbyggnadsutbildningar Ang. Utveckling av påbyggnadsutbildningar Bakgrund Enligt budgetpropositionen för 2004, som riksdagen behandlade i december 2003, har regeringen gjort bedömningen

Läs mer

GR Förbundsstyrelsen Samverkansavtal Gymnasieskolan 2002/2003-2005/2006 2001-04-06 Bilaga 5

GR Förbundsstyrelsen Samverkansavtal Gymnasieskolan 2002/2003-2005/2006 2001-04-06 Bilaga 5 Ytterligare fördjupning av gymnasiesamarbetet i Göteborgsregionen Politisk viljeinriktning inför samverkansavtalet för gymnasieskolan 2002-2006 (Bilaga 5) Bakgrund Utbildningsgruppen har sedan starten

Läs mer

Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3

Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Om Utbildningsgruppen 3-4 Viktiga partnerskap / regional utbildningssamverkan 5-6 En beskrivning av de mer betydande utbildnings- / skolformerna som finns etablerade

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande www.cfl.soderhamn.se Söderhamn Visionen om växande Centrum för flexibelt lärande, CFL, är Söderhamns arena för vuxnas lärande. CFL erbjuder flexibelt

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Omvärlden förändras. Ny teknik. Ökad konkurrens. Effektivare produktion. Kompetensutveckling

Omvärlden förändras. Ny teknik. Ökad konkurrens. Effektivare produktion. Kompetensutveckling Omvärlden förändras Ökad konkurrens Ny teknik Effektivare produktion Kompetensutveckling Ständiga förbättringar - viktigt för både företag och skola! Teknikcollege ett initiativ från Industrikommittén

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen Anteckningar från Utbildningschefsgruppen Tid: fredagen den 2 december, kl. 08.30 14.30 Plats: Burgården, lokal Carmen Deltagare Cecilia Knutsson, Alingsås (för & grund), Ordförande Maria Lissmatz, Kungälv

Läs mer

Mötestider för Utbildningschefsnätverket 2014

Mötestider för Utbildningschefsnätverket 2014 MISSIV ÄRENDE 1 Till Förslag till stider för 2014 föreslås enas om att s möten 2014 äger rum enligt följande: Fredag 21 februari Fredag 11 april Fredag 16 maj Fredag 13 juni Torsdag 4 september, em Fredag

Läs mer

Anteckningar från nätverksmöte kring Lärande på arbetsplats LPA

Anteckningar från nätverksmöte kring Lärande på arbetsplats LPA 081125 Anteckningar från nätverksmöte kring Lärande på arbetsplats LPA Datum: 081024 Deltagare: Arbiv Avichai Lerum, Gunnar Gisslow Lerum, Björn Johansson Lerum, Kerstin Lundh Kungsbacka, Bonny Wernersson

Läs mer

Mässhallen. Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb

Mässhallen. Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb Mässhallen Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Yrkesutbildningar med språkstöd Göteborgsregionens kommunalförbund GR Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka,

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26: Hur kan vi utveckla yrkesvux?

Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26: Hur kan vi utveckla yrkesvux? ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Niemelä Tuomo Hellstrand Eva Datum 2015-04-13 Rev. 2015-05-12 Diarienummer AMN-2015-0158 Arbetsmarknadsnämnden Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26:

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer