MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR PROGRAMMET FÖR EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE INTERREG ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK (ÖKS)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR PROGRAMMET FÖR EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE INTERREG ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK (ÖKS) 2014-2020"

Transkript

1 TILLVÄXTVERKET Miljöbedömning ÖKS MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR PROGRAMMET FÖR EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE INTERREG ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK (ÖKS) STOCKHOLM SWECO 1 (40) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm L o va An dré Ni l s so n Miljökonsult / Projektledare Miljöutredning och Tillstånd Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) SESIHD c:\users\sesihd\dropbox\ex-ante öks\strategisk miljöbedömning\mkb-rapport\sea öks_samrådsversion docx

2 Förord Sedan 1995 har Sverige som medlem i Europeiska Unionen arbetat med EU:s strukturfonder. År 2013 är det fjärde gången man tar fram strukturfondsprogram. Fokus för programomgången är investeringar i tillväxt och sysselsättning och programperioden omfattar åren Varje program ska miljöbedömas. Det är ett krav både enligt EU:s direktiv och enligt dansk, norsk och svensk lagstiftning. Syftet med den strategiska miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningsprocessen dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är MKB:n för programmet för europeisk territoriellt samararbete Interreg Öresund- Kattegat-Skagerrak (ÖKS) Sweco har av Tillväxtverket fått i uppdrag att genomföra en förhandsutvärdering av programförslaget (ex-ante) och att bistå i miljöbedömningsprocessen. Miljöbedömningen har därmed genomförts i nära dialog med förhandsutvärderingen och programframtagandet Det föreliggande utkastet till MKB går nu, tillsammans med utkastet till program, ut på offentligt samråd för att erhålla synpunkter på miljöbedömningen. När samrådet är avslutat kommer programansvariga myndigheter att ta ställning till hur inkomna synpunkter ska beaktas i programmet. Därefter slutförs MKB och sänds tillsammans med programmet till beslutande myndigheter som underlag för beslut om programmets föreslagna prioriteringar. Kontaktpersoner hos uppdragsgivaren Tillväxtverket har varit Anna Bäckman och Josefine Majewski. Kontakperson för programarbetet för ÖKS har varit Maria Korner. Kontaktpersoner hos Sweco för uppdraget som helhet (ex-ante och miljöbedömning) har varit Ulf Johansson och Sigrid Hedin. Utkastet till MKB har tagits fram av Lova André Nilsson och Geert Schaap och granskats av Sigrid Hedin. Sweco 24 oktober (40) c:\users\sesihd\dropbox\ex-ante öks\strategisk miljöbedömning\mkb-rapport\sea öks_samrådsversion docx

3 Förord 2 Icke-teknisk sammanfattning 5 1 Bakgrund Om programmet för Öresund-Kattegat-Skagerrak perioden Behovsbedömning Miljöbedömningens syfte och funktion 9 2 Avgränsning 10 3 Förslag till program för ÖKS Process för programskrivning och samrådsförfarande Programskrivning Avgränsningssamråd för miljöbedömningen Slutligt samråd kring program och Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 13 5 Metod, beaktade målbeskrivningar och bedömningsgrunder Internationella mål Danska mål för hållbar utveckling Norska miljö- och hälsomål Svenska miljö- och hälsomål 15 6 Alternativa inriktningar och strategiska val Alternativhantering i programprocessen Alternativ utanför den prioritering som regeringen/eu-kommissionen gjort Nollalternativ 17 7 Miljöförhållanden i programområdet - nuläge 18 8 Bedömning av påverkan, skadeförebyggande och uppföljning Målområdenas olika möjligheter påverka tillståndet i miljön Resonemang om hälso- och miljöaspekter Samlad bedömning 22 9 Uppföljning och korrigerande åtgärder Metoder och osäkerheter 24 3 (40) SESIHD c:\users\sesihd\dropbox\ex-ante öks\strategisk miljöbedömning\mkb-rapport\sea öks_samrådsversion docx

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilaga 1 Referenser 25 Bilaga 2 Tematiska mål och investeringsprioriteringar för ÖKS (programutkast 15 oktober 2013) 26 Bilaga 3 Samrådsredogörelse för avgränsningssamråd för miljöbedömningen 28 Bilaga 4 Avgränsning och metod för miljöbedömningen 32 Bilaga 5 Nulägesbeskrivning 34 Bilaga 6 Parter som varit delaktiga i förberedelserna av ÖKS-programmet 37 Omslagsbild: Malmö hamnparti, okänd fotograf. Källa: 4 (40)

5 Icke-teknisk sammanfattning Följande dokument dokumenterar resultatet av miljöbedömningen för förslaget till programmet för Europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak (ÖKS) för perioden Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att hållbar utveckling främjas. Processen ska omfatta samråd med olika myndigheter och allmänhet, och dokumenteras i en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som alltså är denna rapport. MKB:n finns sedan med i beslutsunderlaget för den myndighet som beslutar om programmet. En MKB ska så långt det är relevant och rimligt identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som kan uppstå för t.ex. människors hälsa, biologisk mångfald, landskap, kultur, klimat och materiella tillgångar. Det gäller både negativa och positiva konsekvenser. Reglerna kring hur miljöbedömningen ska göras och vad MKBn ska innehålla anges i EUdirektiv 2001/42/EG och i den svenska Miljöbalken 6 kap. Miljökonsekvenser från programmet Programförslaget för ÖKS (utkast 15 okt) föreslår ett fokus på de tematiska målområdena 1) Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, 4) Stödja övergången till en koldioxid ekonomi inom alla sektorer, 7) Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, samt 8) Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Satsningen på 4 och även 7 har stora möjligheter att positivt bidra till miljömässigt hållbar utveckling. Det finns risk att insatser inom 4 och 7 också kan innebära negativ påverkan och programmet behöver identifiera och hantera dessa. Målområde 8 bedöms däremot ha mer begränsade möjligheter att direkt bidra positivt till miljömässigt hållbar utveckling. Här finns istället en icke oväsentlig risk för negativ miljöpåverkan, t.ex. risk för ökade klimatgasutsläpp och ökad resursförbrukning. Det betyder att satsningar inom dessa områden kräver att programmet tydligt styr så att riskerna för negativ miljöpåverkan undviks och/eller minimeras, och att möjligheterna till positiv miljöpåverkan stärks. 5 (40)

6 Tabell 1. Konsekvensbedömning för programmet: potential till positiv miljöpåverkan (möjlighet) och potential till negativ miljöpåverkan (risk) Programmets potential att påverka positiv och risk för negativ påverkan Miljö- och hälsoaspekter Potentiell RISK Potentiell MÖJLIGHET Klimat Vattenkvalitet i Östersjön, Öresund, Kattegat och Skagerrak Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag Biologisk mångfald Landskap Naturresurser Miljörelaterad hälsa (t.ex. förekomst av gifter) Social inkludering Hög M Låg Låg M Hög Programförslaget bedöms totalt sett ha potential att bidra positivt till nationella miljö- och hälsomålen. Detta visas både genom valet av målområden, och genom den ambition programmet har att styra så att miljömässigt hållbar utveckling främjas. Strävan att aktivt bidra till miljömässigt hållbar utveckling avspeglas i den övergripande introduktionen till programmet och även fortsättningsvis inom respektive investeringsprioritering, där programmet vid flera tillfällen ger exempel på insatser eller urvalskriterier som integrerar miljöaspekter i programmet. Programmet gör tydliga kopplingar till miljömässigt hållbar utveckling i beskrivningarna kring de första tre målområdena Innovationer, Grön ekonomi och Transporter till exempel genom att ange regionala styrkeområden med koppling till miljöteknik, eller förslag till insatser eller inriktningar som aktivt bidrar till miljömässigt hållbar utveckling. Inom målområdet Sysselsättning är dock bedömningen att programmet riskerar att fortsätta bidra till en samhällsutveckling liknande den vi ser idag, dvs. att de nationella miljömålen inte kommer nås. I texten kring detta målområde saknar programmet kopplingar till miljöfrågor, t.ex. finns ingen hänvisning till s.k. gröna jobb eller att branscher med större möjlighet att direkt bidra till miljömålen skulle kunna ges prioritet. Utmaningen att nå ekonomisk och social utveckling utan att öka miljöbelastningen, s.k. 6 (40)

7 de-coupling, är kanske särskilt tydlig och viktig inom detta målområde. Trots att behovet alltså är stort bedöms programmet ha en mycket vag integrering av miljöaspekter i beskrivningen av arbetet inom detta mål och det finns därmed risk att projekt och aktiviteter inom området inte bidrar till miljömässigt hållbar utveckling. Det kan inte uteslutas att insatser till och med kan försämra möjligheterna att nå nationella miljömål. Den möjliga direkta negativa miljöpåverkan från programmet bedöms dock inte som betydande. Eventuell indirekt och kumulativ miljöpåverkan, t.ex. att människor gör längre fritidsresor eller konsumerar mer när privatekonomin blir bättre, är mycket svår att uppskatta och innehåller stora osäkerheter. Om programprocessen, allmänhetens insyn och tillgång till information Under utarbetandet av programmet har programskrivarna aktivt inkluderat och involverat ett stort antal regionala och nationella nyckelaktörer och en bred remiss genomfördes under sommaren Allmänhetens insyn i och möjlighet att påverka programmet bedöms därför som god. Programmet har tagits fram inom strikta ramar som angivits av EU-kommissionen. Programskrivarnas möjlighet att påverka programmets inriktning och ambitioner har varit relativt stor, eftersom Kommissionens lista över möjliga målområden har ett brett spann. Det har funnit utrymme att beakta olika alternativ under arbetets gång, och detta har också gjorts. Slutsats Förslaget till operativt program för europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund- Kattegat-Skagerrak bedöms inte orsaka betydande miljöpåverkan. 7 (40)

8 1 Bakgrund 1.1 Om programmet för Öresund-Kattegat-Skagerrak perioden Ett led i fördelningen av medel inom EU är Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som ger stöd till gränsöverskridande, transnationellt och mellanregionalt samarbete. Strukturfondsprogrammen ska bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin har tre prioriteringar: Smart tillväxt: kunskap och innovation Hållbar tillväxt: resurseffektivare, grönare, mer konkurrenskraftig Inkluderande tillväxt: hög sysselsättning, social sammanhållning, territoriell sammanhållning Samtliga strukturfondsprogram för perioden har ett gemensamt strategiskt ramverk med elva tematiska mål: 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 3. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag 4. Stödja övergången till en koldioxid ekonomi inom alla sektorer 5. Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande 7. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom 10. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande 11. Förbättra den institutionella kapacitet och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen 8 (40) Programmets möjligheter begränsas till dessa 11 tematiska målområden. Enligt den svenska regeringens beslut från den 28 februari 2013 (N2013/1164/RT) ska förslaget till operativt program ta sin utgångspunkt i strategier för länens/regionernas/fylkenas utveckling, och utvärderingar, erfarenheter och lärdomar från tidigare programperioden ska tillvaratas. Synergier ska främjas och överlappning ska undvikas för att europeiska, nationella och regionala satsningar ska komplettera varandra och så effektivt som möjligt bidra till målen i Europa 2020-strategin. Programmet ska också bidra till målen i EU:s strategi för Östersjöregionen: Rädda havsmiljön, Länka samman regionen och Öka välståndet. Enligt förslaget till förordning kan programmet omfatta upp till fyra av de elva tematiska målen. Syftet med gränsöverskridande samarbete är att särskilt att åtgärda gemensamma utmaningar som identifierats gemensamt i gränsregionerna och att utnyttja vilande

9 potential i gränsområdet samtidigt som samarbetsprocessen stärks i syfte att nå en övergripande harmonisk utveckling i unionen. Programområdet för Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS) omfattar regionerna Halland, Skåne, Västra Götaland i Sverige, regionerna Hovedstaden, Sjælland, Nordjylland och Midtjylland i Danmark samt fyleskommunerna Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest-Agder i Norge Planeringen inför programperioden stöds enligt reglerna av dels en löpande analys av programförslagens verkan och funktion (en så kallad ex-ante-utvärdering), dels en löpande integrering av miljöhänsyn (strategisk miljöbedömning). 1.2 Behovsbedömning En strategisk miljöbedömning krävs för samtliga strukturfondsprogram enligt EU-direktivet 2001/42/EG. Regelverket är i Sverige implementerat via miljöbalken 6 kap 11 och tillhörande MKB-förordning 4-5 och motsvarande krav återfinns även i norsk och dansk lagstiftning. Alltså ska programmet för territoriellt samarbete Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak för programperioden miljöbedömas. 1.3 Miljöbedömningens syfte och funktion Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att hållbar utveckling främjas. Processen ska omfatta samråd med olika myndigheter och allmänhet, och dokumenteras i en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna finns sedan med i beslutsunderlaget för den myndighet som beslutar om programmet. En MKB ska så långt relevant och rimligt identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som kan uppstå för t.ex. människors hälsa, biologisk mångfald, landskap, kultur, klimat och materiella tillgångar. Det gäller både negativa och positiva konsekvenser. Reglerna kring hur miljöbedömningen ska göras och vad MKB:n ska innehålla anges i de generella instruktionerna till regionalfonden hänvisas till EU-direktiv 2001/42/EG. Direktivet har i Sverige implementerats via Miljöbalken, i Danmark via Lov om miljøvurdering af planer og programmer från 2009 och i Norge via Lov om planlegging og byggesaksbehandling (plan- og bygningsloven), 2008, och Forskrift om konsekvensutredninger från Detta dokument är miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för programmet för europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak (ÖKS) MKB:n beskriver hur miljöaspekter integrerats i programmet, hur konsekvensbeskrivningen genomförts, i vilken mån det nya programmet kan få en betydande miljöpåverkan positiv eller negativ samt hur programmet planerar att stärka eventuell positiv miljöpåverkan och minimera eller begränsa eventuell negativ miljöpåverkan från programmet. 9 (40)

10 2 Avgränsning En miljöbedömning ska koncentreras till de miljöaspekter som är mest relevanta för det aktuella programmet. Avgränsning handlar om att lägga fokus på de mest betydande positiva respektive negativa miljöpåverkan som genomförandet av programmet kan antas medföra. Avgränsningen ska tala om 1) Vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla och 2) Hur omfattande och detaljerad den ska vara. Vägledning finns i regelverken, t.ex. EU-direktivet om miljöbedömning (2001/42/EG) och i Kommissionens bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete, men en specifik avgränsning ska göras för varje miljöbedömning. Samrådet kring avgränsningen kan ses som en interaktiv, organisk process som pågår under hela programskrivningsprocessen. Ett skriftligt avgränsningssamråd har också hållits under sommaren Som resultat av avgränsningen har miljöbedömningen fokuserat på följande aspekter: Klimat Vattenkvalitet i Östersjön, Öresund, Kattegat och Skagerrak Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag Biologisk mångfald Landskap Naturresurser Miljörelaterad hälsa (t.ex. förekomst av gifter) Social inkludering 10 (40) Som nämnts ovan ska strukturfondsprogrammen bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, med sina tre prioriteringar: Smart tillväxt, Hållbar tillväxt och Inkluderande tillväxt. Miljöbedömningens fokus handlar framförallt om prioriteringen Hållbar tillväxt. En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Bruntlandkommissionen, 1987). Man brukar säga att en hållbar utveckling består av tre ben: den ska vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar. Föreliggande miljöbedömning har fokuserat på miljömässigt hållbar utveckling, och lagt väsentligt mindre vikt vid socialt hållbar utveckling. Bedömningen har i princip inte omfattat aspekter gällande ekonomiskt hållbar utveckling. En mer utförlig beskrivning och motivering av avgränsningen återfinns i bilaga 4. 3 Förslag till program för ÖKS Många av de utmaningar Öresund-Kattegat-Skagerrakområdet står inför sträcker sig över nationsgränser. Ett av de mest effektiva sätten att hantera gränsöverskridande utmaningar är genom samarbete. För att stärka mervärdet av europeiskt territoriellt

11 samarbete och för att de projekt som finansieras mer effektivt ska kunna bidra till EU:s övergripande mål ställs för perioden ökade krav på att insatserna fokuseras. ÖKS-området omfattar 15 regioner, som samtliga har lyft fram sina prioriteringar vad gäller tematiska mål för programmet. Dessa inspel har analyserats tillsammans med ett antal strategiska dokument, exempelvis regionala utvecklingsplaner. Därefter har diskussion och sammanvägning utifrån gränsregionalt mervärde, kritisk massa, helhetsperspektiv och koppling till andra EU-program lett till att följande tematiska mål valts för Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak från EU-kommissionens 11 mål (se ovan): - Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (Innovationer) - Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (Grön ekonomi) - Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (Transporter) - Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (Sysselsättning) Investeringsprioriteringar har valts för varje tematiskt mål och exempel på typer av åtgärder som är särskilt relevanta i ett Öresund-Kattegat-Skagerrak-perspektiv har lyfts fram. Programmet som omfattar två delområden (Öresund respektive Kattegat-Skagerrak) samt det övergripande Öresund-Kattegat-Skagerrak, beräknas få en budget på ca 120 miljoner Euro, plus norska IR-medel. Deltagande regioner har beslutat att från programmets totala budget (inklusive norska Interreg-medel) så ska 40% av medlen indikativt gå till delområde Öresund, 40% till delområde Kattegat-Skagerrak och 20% till programövergripande ÖKS-projekt. Fördelning av medel mellan de valda tematiska målen syns i tabellen nedan. Tabell 2. Fördelning av medel mellan valda tematiska mål Tematiskt mål Andel av total budget Innovation (mål 1) 35 % Grön ekonomi (mål 4) 27 % Transporter (mål 7) 18 % Arbetsmarknad (mål 8) 20 % Privata aktörer kan söka medfinansiering som utlöser EU-stöd inom samtliga tematiska mål. Medfinansieringen kan göras såväl kontant som med bidrag i annat än pengar, till exempel nedlagd tid i projektarbetet. Privata icke-vinstdrivande aktörer, kan vara samordnande stödmottagare (lead partner). 11 (40)

12 12 (40) Programmet anger som en indikativ fördelning för privat medfinansiering av total nationell medfinansiering om 10% och att inom respektive tematiskt mål ska 10% av den totala nationella medfinansieringen utgöras av privata medel. Procentsatsen ska vara samma för samtliga tematiska mål. Fördelningen ska styras av efterfrågan och på kvaliteten på de projektansökningar som kommer in. I enlighet med artikel 19 i ETC-förordningen kan 20% av den totala budgeten för programmet användas för att genomföra hela eller delar av insatser utanför det geografiska programområdet. En förutsättning för detta är att insatsen gynnar ÖKSgeografin. En mer detaljerad beskrivning av programmet återfinns i bilaga 2. 4 Process för programskrivning och samrådsförfarande 4.1 Programskrivning Regionerna i Halland, Skåne, Västra Götaland, Hovedstaden, Sjælland, Nordjylland och Midtjylland, Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest- Agder har tillsammans tagit fram förslaget till nytt operativt program för det gränsregionala samarbetsprogrammet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS) inom målet Europeiskt territoriellt samarbete På uppdrag av de svenska, danska och norska regeringarna har Region Skåne samordnat framtagandet. Inledningsvis satte en syntesgrupp samman prioriteringar utifrån inspel från de ingående regionerna och deras utvecklingsstrategier samt olika analyser och studier som gjorts. En skrivargrupp har skrivit fram programförslaget och en Joint Programming Committee (JPC) har agerat beredande organ inför beslut i den politiska strategigruppen som består av politiska företrädare för var och en av de femton ingående regionerna. Den politiska strategigruppen har haft i uppdrag att ta ställning till och överlämna det operativa programmet till regeringarna i Sverige, Danmark och Norge. Nuvarande förvaltande myndighet, det nuvarande programsekretariatet och den för förhandsutvärdering upphandlade konsultfirman Sweco har också deltagit. Dialog förs löpande med EU-kommissionen, svenska Näringsdepartementet, danska Erhvervsstyrelsen samt norska Kommunal- og regionaldepartementet, liksom med angränsande strukturfondsprogram. Vid utarbetandet av förslag till program har en hög delaktighet eftersträvats av berörda aktörer på regional och lokal nivå. Under framtagningsprocessen identifierades ett antal referenspersoner och en dialog fördes kring sakinnehåll, workshopar anordnades för de olika tematiska målen och dialog har förts kring de horisontella kriterierna. I de olika ingående regionerna har på olika sätt under programskrivandets gång anordnats mötesplatser för dialog kring innehållet. En bred remiss skickades till privata och offentliga aktörer identifierade av de femton medverkande regionerna under sommaren 2013, bland annat kommuner, regioner, näringsliv och arbetsmarknadens parter, det civila samhället, universitet och högskolor, samt andra offentliga myndigheter relevanta

13 för programmet. En lista över parter som varit delaktiga i förberedelserna av programmet syns i bilaga 6. Under arbetets gång har miljö- och hållbarhetsaspekter lyfts av olika personer inom JPC, den politiska strategigruppen, i skrivargruppen, i workshop med referenspersoner, under remissomgången etc. En dialog har även ägt rum mellan programskrivargruppen och exante-teamet, i syfte att integrera miljöaspekter i programmet så att hållbar utveckling främjas. 4.2 Avgränsningssamråd för miljöbedömningen Avgränsning av miljöbedömningen handlar om att få en verkningsfull besluts- och genomförandeprocedur med relevant och rimligt beslutsunderlag. Avgränsningen ska göras i samråd mellan programansvarig och berörda myndigheter, och innebär en viktig utgångspunkt för hur miljöaspekter ska integreras i programmet. Avgränsningen handlar om 1) Vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla och 2) Hur omfattande och detaljerad den ska vara. Avgränsningssamrådet för miljöbedömningen genomfördes i september Inkomna synpunkter som svar på utskickat samrådsbrev för avgränsningssamrådet sammanfattas i en samrådsredogörelse, se bilaga Slutligt samråd kring program och Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) När det slutliga samrådet har avslutats kommer samrådsprocessen och hur synpunkter har beaktats i det slutliga programmet att beskrivas här 5 Metod, beaktade målbeskrivningar och bedömningsgrunder Miljöpåverkan från programmet kommer i slutänden bero på vilka projekt som programmet kommer omfatta. Programmet anger inte exakt vilka projektet eller aktiviteter som det kommer innehålla, utan programdokumentet anger exempel på aktiviteter som kan företas under respektive investeringsprioritering för de aktörer som är intresserade av att söka medel från programmet. Det går därför inte att uppskatta detaljerade konsekvenser för människors hälsa och miljö om programmet genomförs. Istället har miljöbedömningen utgått från de inriktningsmål och strategiska prioriteringar som programmet redovisar, samt de styr- och uppföljningsmekanismer som beskrivs i programmet. Konsekvensbedömningen har utgått från beskrivningen av nuläge och prognos för miljöförhållandena i regionen, för att se om olika miljöaspekter (t.ex. luftkvalitet eller hälsa) kan antas bli påverkade på ett betydelsefullt sätt. Om programmet kan antas bidra till att förbättra miljöförhållandena (t.ex. sänka utsläppen av NOx i stadsmiljön) bedöms detta som en möjlig positiv påverkan från programmet. Om programmet kan antas omfatta projekt som riskerar att försämra miljöförhållandena (t.ex. öka utsläppen av klimatgaser) bedöms detta som en möjlig negativ påverkan från programmet. 13 (40)

14 Bedömningen omfattar i första hand direkta effekter, men ambitionen har varit att även försöka identifiera och analysera indirekta och kumulativa effekter. Bedömningarna av programmets miljökonsekvenser och dessas betydelse bygger på redan befintlig information samt erfarenhet och kunskap hos deltagande experter. Inga nya modelleringar eller scenarior har tagits fram. Miljöbedömningen utgår från ett antal mål och visioner på EU-nivå och på nationell nivå, vilka beskrivs nedan. Andra viktiga viktig referenspunkter för arbetet har varit de svenska miljömålen och hälsomålen samt uppföljningen av dessa, liksom arbetet med nationella miljömål i Norge och Danmark. 5.1 Internationella mål Europeiska rådet har antagit en ambitiös och omfattande strategi för hållbar utveckling för det utvidgade EU. Den bygger vidare på strategin som Europeiska rådet antog i Göteborg EU:s strategi för hållbar utveckling innehåller sju huvudutmaningar: 1. Klimatförändringar och ren energi a. Åtaganden enligt Kyoto Protokollet b. Förnybar energi c. Biobränslen d. Energieffektivitet 2. Hållbar transport 3. Hållbar konsumtion och produktion 4. Bevarande och förvaltning av naturresurser 5. Folkhälsa 6. Social integration, demografi och migration 7. Globala utmaningar i fråga om fattigdom och hållbar utveckling 5.2 Danska mål för hållbar utveckling Danmarks regering antog 2009 strategien Vækst med omtanke - Regeringens strategi for bæredygtig udvikling. Här anges 9 målområden: Globalisering til gavn for hele Jordens befolkning Klimaforandringer - en stor udfordring Natur for fremtiden Grøn innovation i produktion og forbrug Levende, sunde og velfungerende byområder Bedre sundhed for alle Viden, forskning og uddannelse i et innovativt samfund Mennesket som ressource Ansvarlig, langsigtet og holdbar økonomisk politik 14 (40)

15 5.3 Norska miljö- och hälsomål Norges regering antog i september 2012 en proposition som fastställer 11 nationella miljömål för Norge: 1. Levande hav og kyst 2. Livskraftige elvar og innsjøar 3. Frodige våtmarker 4. Mangfaldige skogar 5. Storslått fjellandskap 6. Verdifulle kulturminne og kulturlandskap 7. Godt bymiljø 8. Aktivt friluftsliv 9. Giftfritt miljø 10. Rein luft 11. Stabilt klima 5.4 Svenska miljö- och hälsomål Miljöbedömningen använder sig av de nationella svenska miljökvalitetsmålen, både i beskrivningen av nuläge och i uppskattningen av potentiella konsekvenser från programmet. Att använda miljömålen som bedömningsgrund underlättar också löpande uppföljning programmet, eftersom målen kontinuerligt följs upp och rapporteras på Miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. God bebyggd miljö 15. Ett rikt växt- och djurliv I bedömningen om programmets påverkan på Befolkning har även påverkan på folkhälsa vägts in. Här har folkhälsopolitikens elva folkhälsomål varit en viktig grund. Dessa mål omfattar bland annat arbete, god arbetsmiljö, ekonomisk och social trygghet, ett gott smittskydd, känsla av delaktighet och med inflytande, trygg uppväxt för barn, bra miljö att leva i och sunda levnadsvanor. 15 (40)

16 6 Alternativa inriktningar och strategiska val Att ta fram en strategisk inriktning och målområden för ett program är ingen rättfram process där man enkelt väljer mellan tydligt definierade alternativ. Istället försöker program ofta nå flera olika mål, och ofta finns ett komplext nät av samberoende och samverkan mellan dessa. Det är också vanligt att det finns mål i ett och samma program som till och med står i konflikt med varandra. 6.1 Alternativhantering i programprocessen Programskrivargrupperna för ÖKS har valt att ta fram ett förslag till program, och några parallella, alternativa förslag har inte utvecklats. Istället har olika alternativ utvärderats efter hand som arbetet fortlöpt, t.ex. val av vilka tematiska målområden som programmet ska omfatta, val av investeringsprioriteringar, val av fördelning av medel mellan dessa, samt utformning av urvalskriterier, fokusområden, uppföljningsmekanismer och indikatorer för de projekt som ska genomföras inom ramen för programmet. Dessa strategiska val har gjorts i kontinuerlig dialog med de aktörer som deltagit i programmeringsprocessen. Förutom de experter som ingått i miljöbedömningsteamet har även andra deltagare i programskrivandet lyft de horisontella kriterierna inklusive hållbarhetsaspekter under arbetets gång. En person i skrivargruppen har haft detta som särskilt ansvar. Ambitionen för ÖKS har varit att utforma programmet så att det på bästa sätt samverkar med andra program av betydelse i ÖKS-regionen. Avstämning med andra strukturfondsprogram har visat att t.ex. målområde 4. Klimatsnål ekonomi kommer ingå i flera andra strukturfondsprogram, liksom även mål 6. Skydda miljö och hållbar användning av resurser och mål 7. Hållbara transporter. Att det finns flera program som valt samma tematiska mål väntas ge utrymme för synergier. I programarbetet har målkonflikter ibland uppstått. Ett enkelt exempel är fördelningen av finansiella medel, där en satsning inom ett målområde också innebär att mindre resurser kan fördelas på andra områden. I dialogen kring utformningen av ÖKS har avvägningar gjorts för att skapa en god balans mellan de tre prioriteringarna i Europa 2020-strategin: Smart tillväxt, Hållbar tillväxt (där miljömässig hållbarhet ingår) och Inkluderande tillväxt. 6.2 Alternativ utanför den prioritering som regeringen/eu-kommissionen gjort Ett syfte med att ta fram alternativ inom ramen för miljöbedömningen är att strategiska val ska kunna göras och motiveras i ett tidigt skede, innan beslut fattas på projektnivå. Genom att ta fram alternativ kan man hitta vägar att minska eller undvika att betydande negativ miljöpåverkan uppstår till följd av genomförandet av planer eller program. Alternativen ska utgöra ett viktigt underlag för samråd samt deltagande och inflytande i plan- eller programprocessen. En väl genomförd alternativhantering innebär en sorts försäkran för beslutsfattare att inte något betydligt bättre alternativ har förbisetts. 16 (40)

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Disposition Innovation i Öresund-Kattegat-Skagerrak varför? Programmets mål inom innovation vad? Projektexempel

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020

Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020 Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020 Stockholmsregionen Björne Hegefeldt Internationella avdelningen 1 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 2 11 tematiska mål 1. Stärka forskning och innovation

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Sammanfattning av partneravtal för Finland 2014-2020

Sammanfattning av partneravtal för Finland 2014-2020 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, 7 oktober 2014 Sammanfattning av partneravtal för Finland 2014-2020 Övergripande information PA täcker fyra medel: Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Remiss för Öresund-Kattegatt-Skagerack programmet 2014-2020

Remiss för Öresund-Kattegatt-Skagerack programmet 2014-2020 1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Marie Karlsson, Utvecklingsledare Samhällsanalysavdelningen 035-17 98 30 marie.karlsson@regionhalland.se Datum Diarienummer 2013-07-18 RS120047 Regionstyrelsen Remiss för Öresund-Kattegatt-Skagerack

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program

Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program Behovsbedömning Kartläggning av förutsättningar Betydande miljöpåverkan? HANDBOK 2009:1 UTGÅVA 1 FEBRUARI 2009 Plan/programförslag (ev.

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025

Yttrande om förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning i samband med miljöbedömning av länstransportplan för perioden 2014-2025 1 (7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKET Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-11 Ärendenr NV-02981-13 Regionförbundet Sörmland Via mail: info@region.sormland.se

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 - ett medel för den regionala utvecklingen Foto Tina Stafrén Programgeografi Nordens Gröna Bälte som består av Jämtlands och Västernorrlands län

Läs mer

SKRIVELSE 2013-06-05. att uppdra åt landstingsdirektören att svara för att landstingets medverkan sker i enlighet med länsstyrelsens redovisning.

SKRIVELSE 2013-06-05. att uppdra åt landstingsdirektören att svara för att landstingets medverkan sker i enlighet med länsstyrelsens redovisning. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-06-05 LS 1305-0691 Landstingsstyrelsen landstin&sstyr&se* 13*18 00020 Inriktning kommande strukturfondsprogram Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Workshop Finansiera dina projekt med EU-medel. 2015-06-17 Thea Ohlander Arfwidsson Linda Reinholdsson Anna Josefsson

Workshop Finansiera dina projekt med EU-medel. 2015-06-17 Thea Ohlander Arfwidsson Linda Reinholdsson Anna Josefsson Workshop Finansiera dina projekt med EU-medel 2015-06-17 Thea Ohlander Arfwidsson Linda Reinholdsson Anna Josefsson Välkomna! à Inledning, presentation à Kort introduktion till att söka finansiering à

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Interreg V-A Sverige-Norge

Interreg V-A Sverige-Norge N2013/5769/RT Samarbetsprogram Interreg V-A Sverige-Norge CCI 2014TC16RFCB016 SV SV Innehåll 1. Strategi för samarbetsprogrammets bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013

Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Bilaga 8/3/08 Datum 2008-11-05 Dnr ÖKS.3-2008-00081 Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Version 081027 1 (8) 1. Bakgrund Den förvaltande myndigheten (FM) Nutek ska enligt

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se 2013-02-28 Dnr NV-12817-11 Trafikverket Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Björne Hegefeldt Tillväxtverket 1 Östersjöstrategin i Sverige Vad är det? Vad gör vi? 2 Varför Östersjöregionen? Gemensamma utmaningar kring miljö,

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program INBJUDAN OCH PROGRAM Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program Stockholm 16 juni 2015 Seminarium 16 juni

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam 2011-01-17 EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam Följande synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik, som svar på Europeiska kommissionens samråd om den femte sammanhållningsrapporten,

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013. Grafiske retningslinjer

Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013. Grafiske retningslinjer Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Grafiske retningslinjer G R A F I S K A R I K T L I N J E R 1 Inledning Det här dokumentet innehåller riktlinjer för användning av Europeiska Regionala

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer