MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR PROGRAMMET FÖR EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE INTERREG ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK (ÖKS)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR PROGRAMMET FÖR EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE INTERREG ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK (ÖKS) 2014-2020"

Transkript

1 TILLVÄXTVERKET Miljöbedömning ÖKS MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR PROGRAMMET FÖR EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE INTERREG ÖRESUND-KATTEGAT-SKAGERRAK (ÖKS) STOCKHOLM SWECO 1 (40) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm L o va An dré Ni l s so n Miljökonsult / Projektledare Miljöutredning och Tillstånd Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) SESIHD c:\users\sesihd\dropbox\ex-ante öks\strategisk miljöbedömning\mkb-rapport\sea öks_samrådsversion docx

2 Förord Sedan 1995 har Sverige som medlem i Europeiska Unionen arbetat med EU:s strukturfonder. År 2013 är det fjärde gången man tar fram strukturfondsprogram. Fokus för programomgången är investeringar i tillväxt och sysselsättning och programperioden omfattar åren Varje program ska miljöbedömas. Det är ett krav både enligt EU:s direktiv och enligt dansk, norsk och svensk lagstiftning. Syftet med den strategiska miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningsprocessen dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är MKB:n för programmet för europeisk territoriellt samararbete Interreg Öresund- Kattegat-Skagerrak (ÖKS) Sweco har av Tillväxtverket fått i uppdrag att genomföra en förhandsutvärdering av programförslaget (ex-ante) och att bistå i miljöbedömningsprocessen. Miljöbedömningen har därmed genomförts i nära dialog med förhandsutvärderingen och programframtagandet Det föreliggande utkastet till MKB går nu, tillsammans med utkastet till program, ut på offentligt samråd för att erhålla synpunkter på miljöbedömningen. När samrådet är avslutat kommer programansvariga myndigheter att ta ställning till hur inkomna synpunkter ska beaktas i programmet. Därefter slutförs MKB och sänds tillsammans med programmet till beslutande myndigheter som underlag för beslut om programmets föreslagna prioriteringar. Kontaktpersoner hos uppdragsgivaren Tillväxtverket har varit Anna Bäckman och Josefine Majewski. Kontakperson för programarbetet för ÖKS har varit Maria Korner. Kontaktpersoner hos Sweco för uppdraget som helhet (ex-ante och miljöbedömning) har varit Ulf Johansson och Sigrid Hedin. Utkastet till MKB har tagits fram av Lova André Nilsson och Geert Schaap och granskats av Sigrid Hedin. Sweco 24 oktober (40) c:\users\sesihd\dropbox\ex-ante öks\strategisk miljöbedömning\mkb-rapport\sea öks_samrådsversion docx

3 Förord 2 Icke-teknisk sammanfattning 5 1 Bakgrund Om programmet för Öresund-Kattegat-Skagerrak perioden Behovsbedömning Miljöbedömningens syfte och funktion 9 2 Avgränsning 10 3 Förslag till program för ÖKS Process för programskrivning och samrådsförfarande Programskrivning Avgränsningssamråd för miljöbedömningen Slutligt samråd kring program och Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 13 5 Metod, beaktade målbeskrivningar och bedömningsgrunder Internationella mål Danska mål för hållbar utveckling Norska miljö- och hälsomål Svenska miljö- och hälsomål 15 6 Alternativa inriktningar och strategiska val Alternativhantering i programprocessen Alternativ utanför den prioritering som regeringen/eu-kommissionen gjort Nollalternativ 17 7 Miljöförhållanden i programområdet - nuläge 18 8 Bedömning av påverkan, skadeförebyggande och uppföljning Målområdenas olika möjligheter påverka tillståndet i miljön Resonemang om hälso- och miljöaspekter Samlad bedömning 22 9 Uppföljning och korrigerande åtgärder Metoder och osäkerheter 24 3 (40) SESIHD c:\users\sesihd\dropbox\ex-ante öks\strategisk miljöbedömning\mkb-rapport\sea öks_samrådsversion docx

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilaga 1 Referenser 25 Bilaga 2 Tematiska mål och investeringsprioriteringar för ÖKS (programutkast 15 oktober 2013) 26 Bilaga 3 Samrådsredogörelse för avgränsningssamråd för miljöbedömningen 28 Bilaga 4 Avgränsning och metod för miljöbedömningen 32 Bilaga 5 Nulägesbeskrivning 34 Bilaga 6 Parter som varit delaktiga i förberedelserna av ÖKS-programmet 37 Omslagsbild: Malmö hamnparti, okänd fotograf. Källa: 4 (40)

5 Icke-teknisk sammanfattning Följande dokument dokumenterar resultatet av miljöbedömningen för förslaget till programmet för Europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak (ÖKS) för perioden Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att hållbar utveckling främjas. Processen ska omfatta samråd med olika myndigheter och allmänhet, och dokumenteras i en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som alltså är denna rapport. MKB:n finns sedan med i beslutsunderlaget för den myndighet som beslutar om programmet. En MKB ska så långt det är relevant och rimligt identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som kan uppstå för t.ex. människors hälsa, biologisk mångfald, landskap, kultur, klimat och materiella tillgångar. Det gäller både negativa och positiva konsekvenser. Reglerna kring hur miljöbedömningen ska göras och vad MKBn ska innehålla anges i EUdirektiv 2001/42/EG och i den svenska Miljöbalken 6 kap. Miljökonsekvenser från programmet Programförslaget för ÖKS (utkast 15 okt) föreslår ett fokus på de tematiska målområdena 1) Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, 4) Stödja övergången till en koldioxid ekonomi inom alla sektorer, 7) Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, samt 8) Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Satsningen på 4 och även 7 har stora möjligheter att positivt bidra till miljömässigt hållbar utveckling. Det finns risk att insatser inom 4 och 7 också kan innebära negativ påverkan och programmet behöver identifiera och hantera dessa. Målområde 8 bedöms däremot ha mer begränsade möjligheter att direkt bidra positivt till miljömässigt hållbar utveckling. Här finns istället en icke oväsentlig risk för negativ miljöpåverkan, t.ex. risk för ökade klimatgasutsläpp och ökad resursförbrukning. Det betyder att satsningar inom dessa områden kräver att programmet tydligt styr så att riskerna för negativ miljöpåverkan undviks och/eller minimeras, och att möjligheterna till positiv miljöpåverkan stärks. 5 (40)

6 Tabell 1. Konsekvensbedömning för programmet: potential till positiv miljöpåverkan (möjlighet) och potential till negativ miljöpåverkan (risk) Programmets potential att påverka positiv och risk för negativ påverkan Miljö- och hälsoaspekter Potentiell RISK Potentiell MÖJLIGHET Klimat Vattenkvalitet i Östersjön, Öresund, Kattegat och Skagerrak Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag Biologisk mångfald Landskap Naturresurser Miljörelaterad hälsa (t.ex. förekomst av gifter) Social inkludering Hög M Låg Låg M Hög Programförslaget bedöms totalt sett ha potential att bidra positivt till nationella miljö- och hälsomålen. Detta visas både genom valet av målområden, och genom den ambition programmet har att styra så att miljömässigt hållbar utveckling främjas. Strävan att aktivt bidra till miljömässigt hållbar utveckling avspeglas i den övergripande introduktionen till programmet och även fortsättningsvis inom respektive investeringsprioritering, där programmet vid flera tillfällen ger exempel på insatser eller urvalskriterier som integrerar miljöaspekter i programmet. Programmet gör tydliga kopplingar till miljömässigt hållbar utveckling i beskrivningarna kring de första tre målområdena Innovationer, Grön ekonomi och Transporter till exempel genom att ange regionala styrkeområden med koppling till miljöteknik, eller förslag till insatser eller inriktningar som aktivt bidrar till miljömässigt hållbar utveckling. Inom målområdet Sysselsättning är dock bedömningen att programmet riskerar att fortsätta bidra till en samhällsutveckling liknande den vi ser idag, dvs. att de nationella miljömålen inte kommer nås. I texten kring detta målområde saknar programmet kopplingar till miljöfrågor, t.ex. finns ingen hänvisning till s.k. gröna jobb eller att branscher med större möjlighet att direkt bidra till miljömålen skulle kunna ges prioritet. Utmaningen att nå ekonomisk och social utveckling utan att öka miljöbelastningen, s.k. 6 (40)

7 de-coupling, är kanske särskilt tydlig och viktig inom detta målområde. Trots att behovet alltså är stort bedöms programmet ha en mycket vag integrering av miljöaspekter i beskrivningen av arbetet inom detta mål och det finns därmed risk att projekt och aktiviteter inom området inte bidrar till miljömässigt hållbar utveckling. Det kan inte uteslutas att insatser till och med kan försämra möjligheterna att nå nationella miljömål. Den möjliga direkta negativa miljöpåverkan från programmet bedöms dock inte som betydande. Eventuell indirekt och kumulativ miljöpåverkan, t.ex. att människor gör längre fritidsresor eller konsumerar mer när privatekonomin blir bättre, är mycket svår att uppskatta och innehåller stora osäkerheter. Om programprocessen, allmänhetens insyn och tillgång till information Under utarbetandet av programmet har programskrivarna aktivt inkluderat och involverat ett stort antal regionala och nationella nyckelaktörer och en bred remiss genomfördes under sommaren Allmänhetens insyn i och möjlighet att påverka programmet bedöms därför som god. Programmet har tagits fram inom strikta ramar som angivits av EU-kommissionen. Programskrivarnas möjlighet att påverka programmets inriktning och ambitioner har varit relativt stor, eftersom Kommissionens lista över möjliga målområden har ett brett spann. Det har funnit utrymme att beakta olika alternativ under arbetets gång, och detta har också gjorts. Slutsats Förslaget till operativt program för europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund- Kattegat-Skagerrak bedöms inte orsaka betydande miljöpåverkan. 7 (40)

8 1 Bakgrund 1.1 Om programmet för Öresund-Kattegat-Skagerrak perioden Ett led i fördelningen av medel inom EU är Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som ger stöd till gränsöverskridande, transnationellt och mellanregionalt samarbete. Strukturfondsprogrammen ska bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin har tre prioriteringar: Smart tillväxt: kunskap och innovation Hållbar tillväxt: resurseffektivare, grönare, mer konkurrenskraftig Inkluderande tillväxt: hög sysselsättning, social sammanhållning, territoriell sammanhållning Samtliga strukturfondsprogram för perioden har ett gemensamt strategiskt ramverk med elva tematiska mål: 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 3. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag 4. Stödja övergången till en koldioxid ekonomi inom alla sektorer 5. Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande 7. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom 10. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande 11. Förbättra den institutionella kapacitet och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen 8 (40) Programmets möjligheter begränsas till dessa 11 tematiska målområden. Enligt den svenska regeringens beslut från den 28 februari 2013 (N2013/1164/RT) ska förslaget till operativt program ta sin utgångspunkt i strategier för länens/regionernas/fylkenas utveckling, och utvärderingar, erfarenheter och lärdomar från tidigare programperioden ska tillvaratas. Synergier ska främjas och överlappning ska undvikas för att europeiska, nationella och regionala satsningar ska komplettera varandra och så effektivt som möjligt bidra till målen i Europa 2020-strategin. Programmet ska också bidra till målen i EU:s strategi för Östersjöregionen: Rädda havsmiljön, Länka samman regionen och Öka välståndet. Enligt förslaget till förordning kan programmet omfatta upp till fyra av de elva tematiska målen. Syftet med gränsöverskridande samarbete är att särskilt att åtgärda gemensamma utmaningar som identifierats gemensamt i gränsregionerna och att utnyttja vilande

9 potential i gränsområdet samtidigt som samarbetsprocessen stärks i syfte att nå en övergripande harmonisk utveckling i unionen. Programområdet för Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS) omfattar regionerna Halland, Skåne, Västra Götaland i Sverige, regionerna Hovedstaden, Sjælland, Nordjylland och Midtjylland i Danmark samt fyleskommunerna Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest-Agder i Norge Planeringen inför programperioden stöds enligt reglerna av dels en löpande analys av programförslagens verkan och funktion (en så kallad ex-ante-utvärdering), dels en löpande integrering av miljöhänsyn (strategisk miljöbedömning). 1.2 Behovsbedömning En strategisk miljöbedömning krävs för samtliga strukturfondsprogram enligt EU-direktivet 2001/42/EG. Regelverket är i Sverige implementerat via miljöbalken 6 kap 11 och tillhörande MKB-förordning 4-5 och motsvarande krav återfinns även i norsk och dansk lagstiftning. Alltså ska programmet för territoriellt samarbete Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak för programperioden miljöbedömas. 1.3 Miljöbedömningens syfte och funktion Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att hållbar utveckling främjas. Processen ska omfatta samråd med olika myndigheter och allmänhet, och dokumenteras i en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna finns sedan med i beslutsunderlaget för den myndighet som beslutar om programmet. En MKB ska så långt relevant och rimligt identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som kan uppstå för t.ex. människors hälsa, biologisk mångfald, landskap, kultur, klimat och materiella tillgångar. Det gäller både negativa och positiva konsekvenser. Reglerna kring hur miljöbedömningen ska göras och vad MKB:n ska innehålla anges i de generella instruktionerna till regionalfonden hänvisas till EU-direktiv 2001/42/EG. Direktivet har i Sverige implementerats via Miljöbalken, i Danmark via Lov om miljøvurdering af planer og programmer från 2009 och i Norge via Lov om planlegging og byggesaksbehandling (plan- og bygningsloven), 2008, och Forskrift om konsekvensutredninger från Detta dokument är miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för programmet för europeiskt territoriellt samarbete Interreg Öresund-Kattegat-Skagerak (ÖKS) MKB:n beskriver hur miljöaspekter integrerats i programmet, hur konsekvensbeskrivningen genomförts, i vilken mån det nya programmet kan få en betydande miljöpåverkan positiv eller negativ samt hur programmet planerar att stärka eventuell positiv miljöpåverkan och minimera eller begränsa eventuell negativ miljöpåverkan från programmet. 9 (40)

10 2 Avgränsning En miljöbedömning ska koncentreras till de miljöaspekter som är mest relevanta för det aktuella programmet. Avgränsning handlar om att lägga fokus på de mest betydande positiva respektive negativa miljöpåverkan som genomförandet av programmet kan antas medföra. Avgränsningen ska tala om 1) Vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla och 2) Hur omfattande och detaljerad den ska vara. Vägledning finns i regelverken, t.ex. EU-direktivet om miljöbedömning (2001/42/EG) och i Kommissionens bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete, men en specifik avgränsning ska göras för varje miljöbedömning. Samrådet kring avgränsningen kan ses som en interaktiv, organisk process som pågår under hela programskrivningsprocessen. Ett skriftligt avgränsningssamråd har också hållits under sommaren Som resultat av avgränsningen har miljöbedömningen fokuserat på följande aspekter: Klimat Vattenkvalitet i Östersjön, Öresund, Kattegat och Skagerrak Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag Biologisk mångfald Landskap Naturresurser Miljörelaterad hälsa (t.ex. förekomst av gifter) Social inkludering 10 (40) Som nämnts ovan ska strukturfondsprogrammen bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, med sina tre prioriteringar: Smart tillväxt, Hållbar tillväxt och Inkluderande tillväxt. Miljöbedömningens fokus handlar framförallt om prioriteringen Hållbar tillväxt. En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Bruntlandkommissionen, 1987). Man brukar säga att en hållbar utveckling består av tre ben: den ska vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar. Föreliggande miljöbedömning har fokuserat på miljömässigt hållbar utveckling, och lagt väsentligt mindre vikt vid socialt hållbar utveckling. Bedömningen har i princip inte omfattat aspekter gällande ekonomiskt hållbar utveckling. En mer utförlig beskrivning och motivering av avgränsningen återfinns i bilaga 4. 3 Förslag till program för ÖKS Många av de utmaningar Öresund-Kattegat-Skagerrakområdet står inför sträcker sig över nationsgränser. Ett av de mest effektiva sätten att hantera gränsöverskridande utmaningar är genom samarbete. För att stärka mervärdet av europeiskt territoriellt

11 samarbete och för att de projekt som finansieras mer effektivt ska kunna bidra till EU:s övergripande mål ställs för perioden ökade krav på att insatserna fokuseras. ÖKS-området omfattar 15 regioner, som samtliga har lyft fram sina prioriteringar vad gäller tematiska mål för programmet. Dessa inspel har analyserats tillsammans med ett antal strategiska dokument, exempelvis regionala utvecklingsplaner. Därefter har diskussion och sammanvägning utifrån gränsregionalt mervärde, kritisk massa, helhetsperspektiv och koppling till andra EU-program lett till att följande tematiska mål valts för Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak från EU-kommissionens 11 mål (se ovan): - Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (Innovationer) - Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (Grön ekonomi) - Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (Transporter) - Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (Sysselsättning) Investeringsprioriteringar har valts för varje tematiskt mål och exempel på typer av åtgärder som är särskilt relevanta i ett Öresund-Kattegat-Skagerrak-perspektiv har lyfts fram. Programmet som omfattar två delområden (Öresund respektive Kattegat-Skagerrak) samt det övergripande Öresund-Kattegat-Skagerrak, beräknas få en budget på ca 120 miljoner Euro, plus norska IR-medel. Deltagande regioner har beslutat att från programmets totala budget (inklusive norska Interreg-medel) så ska 40% av medlen indikativt gå till delområde Öresund, 40% till delområde Kattegat-Skagerrak och 20% till programövergripande ÖKS-projekt. Fördelning av medel mellan de valda tematiska målen syns i tabellen nedan. Tabell 2. Fördelning av medel mellan valda tematiska mål Tematiskt mål Andel av total budget Innovation (mål 1) 35 % Grön ekonomi (mål 4) 27 % Transporter (mål 7) 18 % Arbetsmarknad (mål 8) 20 % Privata aktörer kan söka medfinansiering som utlöser EU-stöd inom samtliga tematiska mål. Medfinansieringen kan göras såväl kontant som med bidrag i annat än pengar, till exempel nedlagd tid i projektarbetet. Privata icke-vinstdrivande aktörer, kan vara samordnande stödmottagare (lead partner). 11 (40)

12 12 (40) Programmet anger som en indikativ fördelning för privat medfinansiering av total nationell medfinansiering om 10% och att inom respektive tematiskt mål ska 10% av den totala nationella medfinansieringen utgöras av privata medel. Procentsatsen ska vara samma för samtliga tematiska mål. Fördelningen ska styras av efterfrågan och på kvaliteten på de projektansökningar som kommer in. I enlighet med artikel 19 i ETC-förordningen kan 20% av den totala budgeten för programmet användas för att genomföra hela eller delar av insatser utanför det geografiska programområdet. En förutsättning för detta är att insatsen gynnar ÖKSgeografin. En mer detaljerad beskrivning av programmet återfinns i bilaga 2. 4 Process för programskrivning och samrådsförfarande 4.1 Programskrivning Regionerna i Halland, Skåne, Västra Götaland, Hovedstaden, Sjælland, Nordjylland och Midtjylland, Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest- Agder har tillsammans tagit fram förslaget till nytt operativt program för det gränsregionala samarbetsprogrammet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS) inom målet Europeiskt territoriellt samarbete På uppdrag av de svenska, danska och norska regeringarna har Region Skåne samordnat framtagandet. Inledningsvis satte en syntesgrupp samman prioriteringar utifrån inspel från de ingående regionerna och deras utvecklingsstrategier samt olika analyser och studier som gjorts. En skrivargrupp har skrivit fram programförslaget och en Joint Programming Committee (JPC) har agerat beredande organ inför beslut i den politiska strategigruppen som består av politiska företrädare för var och en av de femton ingående regionerna. Den politiska strategigruppen har haft i uppdrag att ta ställning till och överlämna det operativa programmet till regeringarna i Sverige, Danmark och Norge. Nuvarande förvaltande myndighet, det nuvarande programsekretariatet och den för förhandsutvärdering upphandlade konsultfirman Sweco har också deltagit. Dialog förs löpande med EU-kommissionen, svenska Näringsdepartementet, danska Erhvervsstyrelsen samt norska Kommunal- og regionaldepartementet, liksom med angränsande strukturfondsprogram. Vid utarbetandet av förslag till program har en hög delaktighet eftersträvats av berörda aktörer på regional och lokal nivå. Under framtagningsprocessen identifierades ett antal referenspersoner och en dialog fördes kring sakinnehåll, workshopar anordnades för de olika tematiska målen och dialog har förts kring de horisontella kriterierna. I de olika ingående regionerna har på olika sätt under programskrivandets gång anordnats mötesplatser för dialog kring innehållet. En bred remiss skickades till privata och offentliga aktörer identifierade av de femton medverkande regionerna under sommaren 2013, bland annat kommuner, regioner, näringsliv och arbetsmarknadens parter, det civila samhället, universitet och högskolor, samt andra offentliga myndigheter relevanta

13 för programmet. En lista över parter som varit delaktiga i förberedelserna av programmet syns i bilaga 6. Under arbetets gång har miljö- och hållbarhetsaspekter lyfts av olika personer inom JPC, den politiska strategigruppen, i skrivargruppen, i workshop med referenspersoner, under remissomgången etc. En dialog har även ägt rum mellan programskrivargruppen och exante-teamet, i syfte att integrera miljöaspekter i programmet så att hållbar utveckling främjas. 4.2 Avgränsningssamråd för miljöbedömningen Avgränsning av miljöbedömningen handlar om att få en verkningsfull besluts- och genomförandeprocedur med relevant och rimligt beslutsunderlag. Avgränsningen ska göras i samråd mellan programansvarig och berörda myndigheter, och innebär en viktig utgångspunkt för hur miljöaspekter ska integreras i programmet. Avgränsningen handlar om 1) Vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla och 2) Hur omfattande och detaljerad den ska vara. Avgränsningssamrådet för miljöbedömningen genomfördes i september Inkomna synpunkter som svar på utskickat samrådsbrev för avgränsningssamrådet sammanfattas i en samrådsredogörelse, se bilaga Slutligt samråd kring program och Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) När det slutliga samrådet har avslutats kommer samrådsprocessen och hur synpunkter har beaktats i det slutliga programmet att beskrivas här 5 Metod, beaktade målbeskrivningar och bedömningsgrunder Miljöpåverkan från programmet kommer i slutänden bero på vilka projekt som programmet kommer omfatta. Programmet anger inte exakt vilka projektet eller aktiviteter som det kommer innehålla, utan programdokumentet anger exempel på aktiviteter som kan företas under respektive investeringsprioritering för de aktörer som är intresserade av att söka medel från programmet. Det går därför inte att uppskatta detaljerade konsekvenser för människors hälsa och miljö om programmet genomförs. Istället har miljöbedömningen utgått från de inriktningsmål och strategiska prioriteringar som programmet redovisar, samt de styr- och uppföljningsmekanismer som beskrivs i programmet. Konsekvensbedömningen har utgått från beskrivningen av nuläge och prognos för miljöförhållandena i regionen, för att se om olika miljöaspekter (t.ex. luftkvalitet eller hälsa) kan antas bli påverkade på ett betydelsefullt sätt. Om programmet kan antas bidra till att förbättra miljöförhållandena (t.ex. sänka utsläppen av NOx i stadsmiljön) bedöms detta som en möjlig positiv påverkan från programmet. Om programmet kan antas omfatta projekt som riskerar att försämra miljöförhållandena (t.ex. öka utsläppen av klimatgaser) bedöms detta som en möjlig negativ påverkan från programmet. 13 (40)

14 Bedömningen omfattar i första hand direkta effekter, men ambitionen har varit att även försöka identifiera och analysera indirekta och kumulativa effekter. Bedömningarna av programmets miljökonsekvenser och dessas betydelse bygger på redan befintlig information samt erfarenhet och kunskap hos deltagande experter. Inga nya modelleringar eller scenarior har tagits fram. Miljöbedömningen utgår från ett antal mål och visioner på EU-nivå och på nationell nivå, vilka beskrivs nedan. Andra viktiga viktig referenspunkter för arbetet har varit de svenska miljömålen och hälsomålen samt uppföljningen av dessa, liksom arbetet med nationella miljömål i Norge och Danmark. 5.1 Internationella mål Europeiska rådet har antagit en ambitiös och omfattande strategi för hållbar utveckling för det utvidgade EU. Den bygger vidare på strategin som Europeiska rådet antog i Göteborg EU:s strategi för hållbar utveckling innehåller sju huvudutmaningar: 1. Klimatförändringar och ren energi a. Åtaganden enligt Kyoto Protokollet b. Förnybar energi c. Biobränslen d. Energieffektivitet 2. Hållbar transport 3. Hållbar konsumtion och produktion 4. Bevarande och förvaltning av naturresurser 5. Folkhälsa 6. Social integration, demografi och migration 7. Globala utmaningar i fråga om fattigdom och hållbar utveckling 5.2 Danska mål för hållbar utveckling Danmarks regering antog 2009 strategien Vækst med omtanke - Regeringens strategi for bæredygtig udvikling. Här anges 9 målområden: Globalisering til gavn for hele Jordens befolkning Klimaforandringer - en stor udfordring Natur for fremtiden Grøn innovation i produktion og forbrug Levende, sunde og velfungerende byområder Bedre sundhed for alle Viden, forskning og uddannelse i et innovativt samfund Mennesket som ressource Ansvarlig, langsigtet og holdbar økonomisk politik 14 (40)

15 5.3 Norska miljö- och hälsomål Norges regering antog i september 2012 en proposition som fastställer 11 nationella miljömål för Norge: 1. Levande hav og kyst 2. Livskraftige elvar og innsjøar 3. Frodige våtmarker 4. Mangfaldige skogar 5. Storslått fjellandskap 6. Verdifulle kulturminne og kulturlandskap 7. Godt bymiljø 8. Aktivt friluftsliv 9. Giftfritt miljø 10. Rein luft 11. Stabilt klima 5.4 Svenska miljö- och hälsomål Miljöbedömningen använder sig av de nationella svenska miljökvalitetsmålen, både i beskrivningen av nuläge och i uppskattningen av potentiella konsekvenser från programmet. Att använda miljömålen som bedömningsgrund underlättar också löpande uppföljning programmet, eftersom målen kontinuerligt följs upp och rapporteras på Miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. God bebyggd miljö 15. Ett rikt växt- och djurliv I bedömningen om programmets påverkan på Befolkning har även påverkan på folkhälsa vägts in. Här har folkhälsopolitikens elva folkhälsomål varit en viktig grund. Dessa mål omfattar bland annat arbete, god arbetsmiljö, ekonomisk och social trygghet, ett gott smittskydd, känsla av delaktighet och med inflytande, trygg uppväxt för barn, bra miljö att leva i och sunda levnadsvanor. 15 (40)

16 6 Alternativa inriktningar och strategiska val Att ta fram en strategisk inriktning och målområden för ett program är ingen rättfram process där man enkelt väljer mellan tydligt definierade alternativ. Istället försöker program ofta nå flera olika mål, och ofta finns ett komplext nät av samberoende och samverkan mellan dessa. Det är också vanligt att det finns mål i ett och samma program som till och med står i konflikt med varandra. 6.1 Alternativhantering i programprocessen Programskrivargrupperna för ÖKS har valt att ta fram ett förslag till program, och några parallella, alternativa förslag har inte utvecklats. Istället har olika alternativ utvärderats efter hand som arbetet fortlöpt, t.ex. val av vilka tematiska målområden som programmet ska omfatta, val av investeringsprioriteringar, val av fördelning av medel mellan dessa, samt utformning av urvalskriterier, fokusområden, uppföljningsmekanismer och indikatorer för de projekt som ska genomföras inom ramen för programmet. Dessa strategiska val har gjorts i kontinuerlig dialog med de aktörer som deltagit i programmeringsprocessen. Förutom de experter som ingått i miljöbedömningsteamet har även andra deltagare i programskrivandet lyft de horisontella kriterierna inklusive hållbarhetsaspekter under arbetets gång. En person i skrivargruppen har haft detta som särskilt ansvar. Ambitionen för ÖKS har varit att utforma programmet så att det på bästa sätt samverkar med andra program av betydelse i ÖKS-regionen. Avstämning med andra strukturfondsprogram har visat att t.ex. målområde 4. Klimatsnål ekonomi kommer ingå i flera andra strukturfondsprogram, liksom även mål 6. Skydda miljö och hållbar användning av resurser och mål 7. Hållbara transporter. Att det finns flera program som valt samma tematiska mål väntas ge utrymme för synergier. I programarbetet har målkonflikter ibland uppstått. Ett enkelt exempel är fördelningen av finansiella medel, där en satsning inom ett målområde också innebär att mindre resurser kan fördelas på andra områden. I dialogen kring utformningen av ÖKS har avvägningar gjorts för att skapa en god balans mellan de tre prioriteringarna i Europa 2020-strategin: Smart tillväxt, Hållbar tillväxt (där miljömässig hållbarhet ingår) och Inkluderande tillväxt. 6.2 Alternativ utanför den prioritering som regeringen/eu-kommissionen gjort Ett syfte med att ta fram alternativ inom ramen för miljöbedömningen är att strategiska val ska kunna göras och motiveras i ett tidigt skede, innan beslut fattas på projektnivå. Genom att ta fram alternativ kan man hitta vägar att minska eller undvika att betydande negativ miljöpåverkan uppstår till följd av genomförandet av planer eller program. Alternativen ska utgöra ett viktigt underlag för samråd samt deltagande och inflytande i plan- eller programprocessen. En väl genomförd alternativhantering innebär en sorts försäkran för beslutsfattare att inte något betydligt bättre alternativ har förbisetts. 16 (40)

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Ny programperiod 2014-2020

Ny programperiod 2014-2020 Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Lärkonferensen ny strukturfondsperiod 2014-2020 Förslag och inspel 2014-2020

Lärkonferensen ny strukturfondsperiod 2014-2020 Förslag och inspel 2014-2020 Förslag och inspel 2014-2020 Bakgrund..ett nationellt uppdrag att ta fram ett nytt operativ program för Östra Mellansverige för regionalfonden utgå ifrån EU:s strategi..ett uppdrag från fem länsaktörer

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Disposition Innovation i Öresund-Kattegat-Skagerrak varför? Programmets mål inom innovation vad? Projektexempel

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020

Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020 Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020 Länsstyrelsen i Västerbotten Miljöbalksenheten 901 86 Umeå Samråd om behovsbedömning och förslag till avgränsning av miljöbedömning för Avfallsplan/Strategi

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken

Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken Diarienr: 0385/13 Öckerö kommun Avgränsning MKB till fördjupad översiktsplan för södra Björkö Underlag för samråd enligt 6 kap 13 miljöbalken 2015-01-26, rev 2015-04-02 MKB till fördjupad översiktsplan

Läs mer

Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020

Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020 Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020 Stockholmsregionen Björne Hegefeldt Internationella avdelningen 1 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 2 11 tematiska mål 1. Stärka forskning och innovation

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet

Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet Teman i Botnia-Atlantica 2014-2020- programmet I EU:s regelverk för sammanhållningspolitiken 2014-2020 föreslås elva tematiska mål med underliggande investeringsprioriteringar som anger möjlig inriktning

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas

Statsbudgeten Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 64. EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag)

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Det operativa programmet för territoriellt samarbete gällande Sverige-Norge 2014-2020

Det operativa programmet för territoriellt samarbete gällande Sverige-Norge 2014-2020 Det operativa programmet för territoriellt samarbete gällande Sverige-Norge 2014-2020 Miljökonsekvensbeskrivning VERSION 2 Malmö 2013-12-09 Innehåll Innehåll... 2 Förord... 4 Sammanfattning... 5 1 Bakgrund...

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖBEDÖMNING AV LANDSBYGDSPROGRAMMET FÖR PROGRAMPERIODEN 2014-2020 SWECO Förord Sedan 1995 har Sverige som medlem i Europeiska Unionen arbetat med EU:s strukturoch investeringsfonder. Den programomgång

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien?

Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien? Vill ni vara med och skapa ett hållbart Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom grön ekonomi från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar energi över gränserna...

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelsen

Partnerskapsöverenskommelsen Hearing den 18 juni 2013 Regionalfonden 2014-2020 Regionala programmen (8st) Totalt 85% av regionalfonden Nationella programmet. Totalt 15% av regionalfonden 17% Mål 1-3 Forskning/innovation, Tillgång

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Guide till EU-stöd i Skåne

Guide till EU-stöd i Skåne Guide till EU-stöd i Skåne Öka din konkurrenskraft EU och offentliga organisationer satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Senaste nytt Programstart: tidigast 15 dec 2014 => beslut majjuni Kompletteringsarbete och förhandlingar med EUkommissionen pågår Bredband och hållbara transporter? Smart specialisering en knäckfråga

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Urvalskriterier och poängbedömning

Urvalskriterier och poängbedömning Urvalskriterier och poängbedömning Bilaga 13.9 till Lokal utvecklingsstrategi Leader Nordvästra Skåne med Öresund 1 Innehåll Inledning... 3 Absoluta villkor för ansökningar till LEADER Nordvästra Skåne

Läs mer