Madeleine Nazak Haghighat. Sverige-Norge-samarbetet; en samverkan på frammarsch

Transkript

1 Madeleine Nazak Haghighat Sverige-Norge-samarbetet; en samverkan på frammarsch

2 Bo Hamrå (Sekretariat, VGR/Interreg Sverige-Norge): På gamla Svinesundsbron finns en röd och en grön lampa för att ange styrbord och babord för farleden in till Halden. Det var en omständlig procedur när en lampa gick sönder. När en lampa gick sönder skulle en viss person i Norge kontaktas. Han hade sedan en kontaktperson på svenska sidan, som kontaktade länsstyrelsen i Göteborg, som kontaktade UD i Stockholm, som kontaktade UD i Oslo, som kontaktade norska tullen som bad den norska kontaktpersonen byta ut den trasiga lampan! 2

3 SYFTE... 5 GRÄNSREGIONAL STATISTIK... 6 ARBETSPENDLING... 6 Arbetspendling - Västra Götaland... 7 TURISM & GRÄNSHANDEL... 8 STRUKTURER OCH ANSVARSOMRÅDEN PÅ NORSK SIDA... 8 ÖSTFOLD FYLKESKOMMUNE... 9 AKERSHUS FYLKESKOMMUNE... 9 OSLO KOMMUNE... 9 SAMARBEIDSALLIANSEN OSLOREGIONEN ØSTLANDSSAMARBEIDET OSLOREGIONENS EUROPAKONTOR HELSE SÖR-ÖST RHF ORGANISATIONER FÖR SAMARBETE GRÄNSKOMMITTÉN GÖTEBORG-OSLO-SAMARBETET Projektet Ny järnväg Oslo-Göteborg: GO:s medverkan i COINCO North: MedCoast Scandinavia: EU-FINANSIERAT SAMARBETE INTERREG IV A SVERIGE-NORGE NÅGRA EXEMPEL PÅ PROJEKT I INTERREG IV A SVERIGE-NORGE Den skandinaviska resandekartan Kosterhavet-Ytre Hvaler, vårt gemensamma arv: Enningdalselven Grensestrategisk krisehåndtering : Gränshinder för näringslivet Mötesplats Medborgare (MSM): Säker arbetsdag Tillgängligt friluftsliv, naturligt lönsamt för näringsliv och besökare GränsEraser generations og gränsoverskridande mediakulturer INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGATT-SKAGERRAK NÅGRA EXEMPEL PÅ PROJEKT I INTERREG IV A ÖRESUND-KATTEGATT-SKAGERRAK BioM-Odling för bioenergi, vattenmiljövård och markvård CCS Kattegat/Skagerrak COINCO North Hav möter land IKON Interregionalt KulturOplevelses Netvaerk In site (avslutat): KIA Kreativ Interaksjon i Arbeidslivet MARKIS NORD-OSTRON Rekreative ruter SE UT! (Samarbejd for Entreprenörskap i Utdanningen): KUSK Gränshinder för näringslivet INTERREG IV B NORDSJÖN NÅGRA EXEMPEL PÅ PROJEKT I INTERREG IV B NORDSJÖN Northern Maritime University (NMU): European Collaborative Innovation Centres for broadband media services (E-CLIC): European Regions for Innovative Productivity (erip): Build with CaRe Mainstreaming Energy efficiency in the built environment (BwC): Climate Proof Areas (CPA): BlueGreen Coastal Energy Community (enercoast):

4 Developing the North Sea Offshore Wind Power Cluster (POWER cluster): Strategic Alliance for integrated Water Management Actions (SAWA): North Sea Screen Partnership (Nssp): Impact of Climate Change on the quality of urban and coastal waters (DiPol): Cradle to Cradle Islands (C2CI): CRUISE GATEWAY - towards sustainable growth of cruise shipping in the NSR (Cruise Gateway): Food Port - Connecting Food Port Regions - Between and Beyond (Food port): CLEAN NORTH SEA SHIPPING: Competitive Marine Transport Services AND Reduction of Emission a North Sea Model (CNSS): ÖVRIGT SAMARBETE/AVTAL AVTAL OM SJUKVÅRDSSAMVERKAN MELLAN SVERIGE OCH NORGE INTERVJUERNA INFRASTRUKTUR & TRANSPORTSYSTEM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UTBILDNING, FORSKNING & KOMPETENS GRÄNSHINDER/KULTURELLA SKILLNADER INTERREGPROJEKTEN REFERENSER ELEKTRONISKA KÄLLOR OM GRÄNSSTATISTIKEN SKRIVNA KÄLLOR

5 Syfte Att hitta rapporter av olika slag som behandlar Sveriges förhandlingar, samarbete och engagemang i EU frågor är ingen svår uppgift. Det är dock inte enkelt att hitta systematisk information som behandlar samarbetet mellan Sverige och Norge. Förutom dem som är aktiva och engagerade i denna fråga känner inte många andra till hur samarbetet idag ser ut mellan dessa två grannländer eller varför den här frågan måste ges mer uppmärksamhet. Utöver samarbetsområdena och vilka dessa är, är också de organisationer som arbetar med de här frågorna okända. Med avseende på att dessa organisationer har haft och fortfarande har en betydande roll för att hantera gränsproblematik och hinder är det av stor vikt att fler är medvetna om deras existens. Rapporten ger en bild av samarbetsområdena mellan Sverige och Norge och de organisationer som arbetar med detta. Syftet är dock att hitta ett underlag för beslutsfattande om var de framtida samarbetsinsatserna ska läggas. Undersökningen om detta kommer att göras med hjälp av några intervjupersoner som huvudsakligen arbetar med Sverige-Norge-samarbetet på olika sätt. Förhoppningen är också att genom denna rapport bekantgöra fler med de organisationer som arbetar med Sverige-Norge-frågorna. 5

6 Gränsregional statistik Detta avsnitt om gränsregional statistik har skrivits med hjälp av en av intervjupersonerna Christina Christiansson. Hon har varit projektledare för ett Interregprojekt under perioden där en databas om gränsregional statistik har skapats. Numera har gränsregional statistiken fått en viktigare roll när det gäller samarbetet mellan de nordiska länderna. En anledning till det kan vara att denna statistik kan fungera som en indikator på vilka samarbetsfrågor som behöver mer uppmärksamhet i framtiden. Det är också viktigt att få tag på rätt siffror i statistiken då många gånger statistiken som tillhör gränsregionerna är skeva. Som ett exempel kan antalet människor med sysselsättning nämnas. Den svenska statistiken visar inte de svenskar som arbetspendlar till Norge. Resultatet blir att vissa kommuner vid gränsen visas som kommuner med låg sysselsättningsgrad. Gränsregional statistiken korrigerar sådana förvridningar och ger en korrektare bild av statistiken i allmänhet. Det finns inte så många hemsidor som har ägnat sig åt gränsregional statistiken, men de som är tillgängliga är mycket utförliga i den information de erbjuder. Informationen i dessa hemsidor är för det mesta inriktad på arbetspendling, lönesummor och sysselsättning i allmänhet och hur dessa fungerar i gränstrakterna. Det vill säga att fokus ligger på näringslivet och vad som kan göras för att erhålla bättre tillväxt i de nordiska länderna. De två stora hemsidor som arbetar med gränsregionalstatistiken är StatNord som behandlar gränsstatistiken mellan Sverige, Norge och Danmark samt databasen som Västra Götalandsregionen anordnat. Den sistnämnda databasen hanterar gränsregional statistiken enbart mellan Sverige och Norge (Internetadresserna är angivna i avsnittet Referenser ). Christina Christiansson, projektledare för projektet GSA II för att upprätthålla denna databas menar att samordning av statistik mellan Norge och Sverige är särskilt viktigt. Det finns inte något regelverk för hur harmoniseringen ska ske men hon menar att driva projekt som exempelvis GSA II kan bidra till harmoniseringen av gränsregional statistik. Arbetspendlingen är av stor vikt i gränsstatistik. Därför har ett mindre avsnitt i rapporten ägnats åt denna fråga. Arbetspendlingens definition och andra informationer kring detta har funnits i Västra Götalandsregionens databas. Ett annat avsnitt har också ägnats gränshandeln och dess betydelse för Sverige ur ett ekonomiskt perspektiv. Arbetspendling Den totala arbetspendlingen över den svensk-norska gränsen omfattade 2007 drygt personer. Pendlingen domineras av svenskar som arbetar i Norge som utgör över 90 procent av den samlade pendlingen. Den svenska pendlingen domineras av män där mer än 60 procent av arbetspendlingen som sker till Norge är män medan pendlingen från Norge till Sverige är jämnare fördelad mellan könen. 6

7 Under perioden har en konstant ökningstakt observerats gällande svenskar som arbetspendlar till Norge. Under 2008 har ungefär svenskar arbetspendlat till Norge. Arbetspendling från Sverige över riksgräns till Norge till Danmark 5000 Arbetspendlare från Sverige till Norge, Räknar vi även in de personer som i övrigt har inkomster i grannlandet blir antalet pendlare dubbelt så stort. Arbetspendling - Västra Götaland Av den samlade arbetspendlingen som sker över den svensk-norska gränsen utgör Västra Götaland nästan hälften eller 46 procent 2008 totalt drygt 6461 personer pendlade från Västra Götaland till Norge. För några gränskommuner exempelvis Strömstad utgör detta en betydande del av dem som är yrkesverksamma. De näringsgrenar som dominerade bland svenskar som pendlade till Norge 2008 var 1) affärsverksamhet, 2) tillverkning, 3) hotell och restaurang 4) hälso och sjukvård 5) annan privat och offentlig verksamhet 6) utbildning 7) jordbruk. De näringsgrenar som dominerade bland norrmännen som pendlade till Sverige under 2008 var 1) hotell och restaurang 2) affärsverksamhet 3) tillverkning 4) annan privat och offentlig verksamhet 5) hälso och sjukvård 6) utbildning. 7

8 Turism & gränshandel Gränsregional statistik visar att under 2010 har de nordiska grannarna som kommit till Sverige spenderat 15 miljarder kronor. Det visar också att gränshandeln skapar drygt arbetstillfällen och detta bara i detaljhandeln. Svenska kronan håller på att stärkas men trots detta är den nordiska konsumtionen i Sverige stor. Det förefaller som att prisskillnaderna fortfarande är så stora så att det lönar sig för de andra nordiska medborgarna att handla i Sverige. Det är viktigt att påpeka att det är norrmännen som spenderar mest pengar i Sverige och detta främst i Västra Götaland och Värmland. Förra året har de spenderat 11,6 miljarder kronor och de populära varorna är alkohol, kött, godis och läsk. Efter norrmännen är det danskarna som lägger mest pengar på gränshandel i Sverige och nästan uteslutande i Skåne. En närmare undersökning visar också att de flesta övernattningar på hotell, vandrarhem och camping under 2010 har gjorts av norrmännen. Statistiken säger att norrmännen står för övernattningar i Sverige under Västra Götaland hamnar på andra plats för turism av detta slag efter Stockholms stad. Exaktare statistisk information på Statistiska centralbyråns hemsida säger bl.a. att norrmän står för övernattningar i Västra Götalands län under 2009 och detta bara på campingplatserna. En närmare statistisk granskning visar att norrmännen står för det högsta antalet övernattningar i Sverige både under 2009 och under Det är också av stor vikt att påminnas om att Norge är Sveriges näst största exportmarknad och handelspartner efter Tyskland. Av Sveriges export går 10 % till vardera Tyskland och Norge. Statistiken visar att under 2010 har Sverige exporterat varor till Norge till ett värde av miljoner kronor. Från och med januari 2011 till och med mars i år låg Norge fortfarande på andra plats efter Tyskland som Sveriges näst största exportland. Strukturer och ansvarsområden på norsk sida Norges fylken, som hette Norges amt före 1918 motsvaras av län i Sverige och är förvaltningsområden i Norge. Ett fylke indelas i kommuner och är en regional administrativ enhet (förvaltningsenhet). Det finns totalt 19 fylken i Norge. Varje fylke har givits ett nummer. Nummer 13 används inte längre, eftersom nummer 13 (Bergen) och nummer 12 (Hordaland) slogs samman Det politisk-administrativa systemet i Norge fungerar på tre nivåer; stat, fylkeskommun och kommun. Fylkeskommunen är fylkets högsta myndighet och ansvarar för hela fylkets förvaltning. De viktigaste uppgifterna för ett fylke är gymnasieutbildning, tandhälsa och regional utveckling. Sjukvård är dock sedan år 2002 en statlig verksamhet i Norge och ligger inte på den fylkeskommunala nivån. Fylkeskommunen ska driva sådana välfärdsinrättningar som är för stora för en enskild kommun att leverera och erbjuder sådant som går över kommungränserna. Att fylkeskommunen ska vara sektorn för regional utveckling innebär att utvecklingen av arbetstillfällen bör främjas genom att stimulera kreativitet och innovation. Arbetet är också 8

9 inriktat på att ge företagen bästa möjliga förutsättningar. Att utveckla transportsektorn är exempelvis en avgörande faktor för att uppfylla det nämnda målet. Nedan följer exempel på tre fylkeskommuner och andra organisationer av vikt: Östfold fylkeskommune: Östfold är administrativt indelat i 18 kommuner och har ca invånare, vilket motsvarar 5,6 % av landets befolkning. Sarpsborg är säte för fylkesadministrationen. Befolkningen är koncentrerad till Östfolds västra och sydvästra delar och där ligger också de största städerna främst Fredrikstad, Sarpsborg, Moss och Halden. Fylkestinget består av 35 ledamöter som väljs för 4 år. Nuvarande medlemmar i fylkestinget är valda för perioden Drift och utveckling av fylkets 11 gymnasieskolor är för närvarande fylkets största tjänsteutbud. Dessutom ligger folktandvården, länsvägar och kollektivtrafik i fylkets ansvarsområde. Östfold fylkeskommune har nästan anställda i departement och myndigheter i hela länet. Fylkeskommunens budget för 2010 har varit cirka 2,2 miljarder norska kronor. Fylkeskommunens arbete bestäms efter beredningen av fylkets kommitté eller fylkeskommunens två kommittéer (Oppæring, kultur och helsekomiteen och Næring/miljø komite). Fylkeskommunens kommittéer är i första hand ansvariga för finansiella planeringar. Fylkesordfører i Östfoldfylkeskommune för perioden heter Ole Haabeth från Arbeiderpartiet. Akershus fylkeskommune: Akershus fylkeskommunes övergripande mål är: att arbeta för att regionen ska vara en bra plats att bo, arbeta och verka i. att arbeta för ökat värdeskapande och hållbar utveckling i regionen. att leverera effektiva och bra service. Fylkeskommunens huvudansvar är utbildning och tandhälsa. Dessutom är regional utveckling en viktig prioritering. Det är folkvalda politiker som styr fylket och organisationen består av den centrala administrationen och 46 verksamheter och har totalt anställda. Den centrala administrationen har kontor i Galleriet i Oslo. Central administrationen är organiserad i tre avdelningar samt en stab: Avdelningen för regional utveckling, institutionen för pedagogik och administrativa avdelningen. Staben är kallad för kommunikationsstab. Några av de stora städerna i Akershus fylke är Asker, Lilleström, Råholt och Togstad. I valet år 2011 valdes Nils Aage Jegstad (Høyre-partiet) som fylkesordfører och Lars Salvesen (Kristelig folkeparti) blev vald som fylkesvaraordfører. Oslo kommune: Oslo är den enda kommunen i Norge som har både kommunala- och fylkeskommunala funktioner och är därför ansvarig för båda nivåerna. Oslo kommune styrs av en parlamentarisk styrning. Verksamhetsområdena är: 9

10 hälsa och sociala området som omfattar äldreomsorg, sjukförsäkringssystemet, social välfärd, skydd av barn och vård av funktionshindrade. I kultur och utbildning ingår skolor, kyrkor, och drift av konst och kulturinstitutioner. Stadsutvecklingssektorn omfattar stadsplanering, bostäder och stadsförnyelse, affärsverksamhet, fastighetsförvaltning och utveckling, förvaltning av stadens torg och gatuområden samt kulturarv. Transporter och miljö omfattar transitering, hamn trafik, trafik, parkering, renhållning, vatten och avlopp, energi bevarande, natur och friluftsliv, miljöskydd, förvaltning av skogar, parker och idrottsanläggningar. Inom finansområde ingår Oslos kommunala budgetar, redovisning, skatter, inkomster och avgifter till kommunen. Oslo kommun har cirka invånare och med tätorten runt huvudstaden är det människor som bor där. Oslo kommunens högsta myndighet är kommunfullmäktige, som består av 59 förtroendevalda. Kommunfullmäktige leds av ordfører, Fabian Stang (Høyre). De norska fylkena är små och samarbetar i olika konstellationer i olika frågor. Samarbeidsalliansen Osloregionen: Samarbetet grundades 17 December Alliansen består av 57 kommuner och två fylken i huvudstadsregionen: Oslo, Akershus fylkeskommune och Østfold fylkeskommune, samtliga kommuner i de två fylken och vissa kommuner i Buskerud, Vestfold och Oppland. Samarbeidsalliansens mål är att lyfta och förstärka Osloregionen som en konkurrenskraftig och hållbar region i Europa. Avsikten är att samarbetet ska vara baserat på frivillighet och att det inriktas på uppgifter som är lämpliga att göras tillsammans. Ett antal arenor har redan etablerats på olika nivåer. Samarbetet skall inriktas på att utforma strategier för hur samordningen av deltagarnas insatser kommer att vara viktiga, antingen därför att uppgifterna inte kan lösas ensamt eller för att det för närvarande inga arenor som tar uppgifterna tillräckligt bra. Oslo är landets viktigaste hamn för det internationella samfundet och näringslivet. I detta sammanhang är det oroande att regionen håller på att förlora kampen om det skandinaviska huvudkontoret för internationella företag. Samarbetet är därför motiverat i en situation där Osloregionen, både ska möta utmaningarna från de nationellt centraliserade tendenserna och internationellt från de europeiska storstadsregionerna. Mer specifika utmaningar är relaterade till utveckling av utbyggnaden av transport och kommunikationssystem, förstärkning av kompetens och välstånd, att stärka den gemensamma profilen, nationellt och internationellt, samt utveckling av samarbetet på social infrastruktur. Generellt kommer det att vara viktigt att utveckla en intressegemenskap, som kan ligga till grund för samordnade förfaranden i de fall som vid en viss tidpunkt anses viktiga för regionen. 10

11 Ett annat mål med samarbetet är att presentera en tydligt attraktiv bild av Norge och Osloregionen. Detta är en förutsättning för att både behålla och attrahera kompetens, investeringar och turister. Osloregionen har en stor potential för utveckling och innovation, men regionens attraktioner och fördelar måste presenteras bättre internationellt. Samarbeidsalliansen Osloregionen syftar bland annat till att ge denna bild av Osloregionen inom den internationella arenan. Østlandssamarbeidet Østlandssamarbeidet kallas för ett samarbete för bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Østlandssamarbeidet är ett frivilligt samarbetsnätverk mellan de åtta fylkeskommunerna i östra Norge; Akershus, Buskerud, Hedmark, Oppland, Oslo, Telemark, Vestfold och Østfold. Fylkeskommunerna har två huvudsakliga mål för deltagande i Østlandssamarbeidet: Gemensam påverkan av externt beslutande organ. Utnyttjandet av fördelarna som kan utvinnas genom stor- och gemensam drift, d.v.s. att arbeta mer effektivt genom gemensamma projekt- och utvecklingsprocesser. Kontaktutvalget (Kontaktkommittén) är det högsta organ inom Østlandssamarbeidet. Genom de beslut som fattas inom Kontaktutvalget kan Østlandssamarbeidet rikta sina rekommendationer till politisk handling och politiska beslut i de åtta fylkeskommunerna. Varje fylkeskommune representeras med tre ledamöter i Kontaktutvalget: politisk ledare (fylkesordförande, fylkes verkställande direktör eller borgmästare), oppositionsledaren och administrativa chefer (fylkesrådmann, fylkesdirektör eller kommunaldirektör). Arbeidsutvalget (Arbetskommittén) består av fyra ledamöter från den politiska ledningen i fylkeskommunerna (inklusive Oslo) och fyra ledamöter från den administrativa ledningen. Den politiska styrelsen väljs för två år. Østlandssamarbeidet inrättade år 2009 tre nya politiskt tematiska kommittéer, vardera med 15 medlemmar. Samtliga fylkeskommuner valde att utse två ledamöter till varje kommitté - en från majoritetspartiet och en från oppositionen. Oslo kommune har utsett en ledamot till varje kommitté. De nya kommittéerna inrättades inom: - Energi och klimat - Utbildning, kompetens och värdeskapande - Transport Østlandssamarbeidet har också ett eget sekretariat som är ett service- och samordnande organ för olika grupper och kommittéer som är etablerade inom Østlandssamarbeidet. Akershus fylkeskommune är arbetsgivare till sekretariatet. Osloregionens Europakontor Osloregionens kontor i Bryssel förmedlar europeiska kontakter, som kräver expertis, projekt handledning och riktade EU / EES-information. 11

12 Osloregionens Europakontor ligger nära EU-institutionerna, andra regionala kontor samt olika intressegrupper och branschorganisationer. Kontorets främsta uppgifter är att: hjälpa till med förfrågningar till EU-institutionerna, att etablera kontakt med andra regionala kontor och organisationer i allmänhet, samt hjälp med ansökningar för program / projekt inom EU / EES samla och sprida information som är av intresse till medlemmar, offentliga myndigheter, företag, utbildnings-och forskningsinstitutioner, osv. i de deltagande län och kommuner använda Brysselmiljön för att markera Osloregionen och de östlandsfylkena som intressanta samarbetspartner ge stöd till internationella kontakter, till exempel i samband med medlemmarnas önskemål om utbyte / möten / studiebesök. Helse SÖR-ÖST RHF Efter en hälso- och sjukvårdsreform år 2001 delades landet i fem regionala hälsovårdsmyndigheter. Lokaliseringen av dessa bestämdes och i samband med detta utsågs fem regionala styrelser. Helse SÖR-ÖST är den statliga hälsovårdsmyndigheten som har ansvar för specialiserad hälso- och sjukvård i Østfold, Akershus, Oslo, Hedmark, Oppland, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och Vest-Agder. Den regionala hälsovårdsmyndigheten har sitt huvudkontor i Hamar. Från och med den första januari 2002 startade Helse SÖR ÖST RHF med verksamheten tillsammans med de tillhörande sub-hälsomyndigheterna. De övergripande uppgifterna för Helse SÖR-ÖST är det som kallas för sörge för ansvaret, på norska, det vill säga övergripande ansvar för att befolkningen i regionen har tillgång till sjukvårdsspecialister. Den andra uppgiften är att äga och utöva styrning av regionens hälsoverksamheter. 12

13 Organisationer för samarbete Här kommer en beskrivning av de organisationer som på olika sätt har till uppgift att arbeta med Sverige-Norge-samarbetet där Västra Götalandsregionen är medlem. Gränskommittén Gränskommitténs mål är att gränsområdet Östfold-Fyrbodal (norra Bohuslän och Dalsland) ska utvecklas till ett attraktivt område för att verka och bo i. Kommittén består av 22 svenska och norska kommuner samt Östfold fylkeskommune och Västra Götalandsregionen. Följande kommuner är medlemmar: Moss, Rygge, Råde, Sarpsborg, Fredrikstad, Hvaler, Halden, Aremark, Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal, Orust, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Dals-Ed och Bengtsfors. Att initiera projekt, samordna dessa och skapa nätverk är några av Gränskommitténs huvudarbetsuppgifter. De prioriterade arbetsområdena för åren har varit 1. gränshinder 2. näringsliv 3. infrastruktur/kommunikationer 4. samarbete/erfarenhetsutbyte 5. miljö/hälsa. Att bevaka regionens intressen ur ett nordiskt och europeiskt perspektiv är också nödvändigt. Detta gör Gränskommittén via nära samverkan med andra gränsregioner i Norden/Baltikum, med Nordiska Ministerrådet samt med ett samarbete i Mål 3, som är ett program för Europeiskt territoriellt samarbete. Gränskommittén Østfold-Bohuslän/Dalsland är ett av åtta samarbetsområden som ingår i Nordiska ministerrådets regionalpolitiska samarbete över riksgränserna i Norden. Samarbetet över gränsen har nämnvärt utvecklats och många av gränshindren har identifierats och eliminerats eller minskats tack vare Gränskommitténs arbete inom detta fält. Som exempel kan avtalet om sjukvårdssamverkan över gränsen nämnas som ett resultat av Gränskommitténs initiativ inom detta område. Gränskommitténs struktur består av styrelsen, arbetsutskotten och sekretariatet. Styrelsen har till uppgift att leda kommittén och den är bestående av 30 ledamöter och 30 ersättare. Under 2010 har Dals-Eds och Bengtsfors kommun antagits som nya medlemmar i styrelsen. Västra Götalandsregionens representanter i styrelsen är Uno Nilsson och Jan Gabrielsson. Deras respektive ersättare är Per-Arne Brink och Hans-Inge Sältenberg Arbetsutskotten äger några tematiska arbetsuppgifter som miljö, näring och kultur. Gruppernas uppgift är att utifrån det berörda området identifiera en problematik, sätta igång diskussioner kring det för att sedan skapa en idé för en projektinitiering. För att få perspektiv över alla frågor som har med gränssamarbetet att göra består gruppernas sammansättning av Gränskommitténs kommuners representanter, representanter från universitet och privata företag. 13

14 Sekretariatet administreras av Fyrbodals kommunalförbund och Yvonne Samuelsson är anställd som Gränskommitténs sekreterare. Dessutom finns det en kontaktperson för Gränskommittén i Norge och en projektledare. Göteborg-Oslo-samarbetet Det så kallade GO-samarbetet omfattar Göteborg/Oslo, Akershus och Östfold fylkeskommuner samt Västra Götalandsregionen, ett område som totalt befolkas av cirka tre miljoner människor. Samarbetet projektleds av Business Region Göteborg. Samarbetets beslutande organ är GO-rådet som består av tolv politiker, två representanter från det svenska respektive det norska näringslivet i regionen samt rektorerna för Universitetet i Oslo och Göteborgs Universitet. GO-rådets ordförandeskap roterar vart annat år mellan Göteborg och Oslo. Fokus inom samarbetet ligger på fyra områden vilka är näringslivsutveckling, kommunikationer och transport, utbildning, kultur och turism. Respektive arbetsgrupp arbetar aktivt med att implementera projekt inom sina respektive ansvarsområden. Västra Götalandsregionens representanter i GO-rådet är Martin Andreasson (m) och Leif Blomqvist (s). Ett sekretariat etablerades år 2002 i Göteborg och dess uppgift är att sköta administration, ekonomi, marknadsföring och samordning. Julia Wadman på Business Region Göteborg leder sekretariatet. Samarbetet har till syfte att förstärka GO-regionens ställning ur både ett attraktions- och konkurrensperspektiv. Regionen ska vara attraktiv både som ett bosättningsområde och som ett område för företag och verksamheter att etablera sig i. När det talas om att förbättra och förstärka regionens ställning jämför man sig främst med de andra europeiska regionerna. För att uppnå syftet med GO-samarbetet ska det aktivt arbetas med en ekonomisk, kulturell och hållbar utveckling. Göteborg-Oslo-samarbetets organisation ser ut på följande sätt: Organisation Göteborg-Oslo rådet rådet Kontaktgruppen Sekretariatet Kommunikationer Kultur & turism Kultur & turism Näringsliv Utbildning 14

15 Som exempel på det arbete GO-samarbetet utför kan tre stora projekt nämnas. De är följande: Projektet Ny järnväg Oslo-Göteborg: Projektet påbörjades 2006 med syfte att genomföra en strategi för utbyggnad av järnvägen Oslo-Göteborg som hade tagits fram av en särskild arbetsgrupp under ledning av GO-sekretariatet. Projektet, som är avsett att bedrivas under flera år, tog under 2008 fram en uppdaterad strategi för det fortsatta arbetet. Med utgångspunkt från denna strategi har behovet av kort- och långsiktiga infrastrukturförbättringar på främst delsträckan Halden-Trollhättan analyserats, liksom även möjligheterna att få till stånd ett förbättrat trafikutbud på hela sträckan Oslo-Göteborg. Den långsiktiga inriktningen är att två timmars restid för persontrafik mellan Oslo och Göteborg ska kunna erbjudas från år För att få bättre möjlighet att följa projektet, har representanter från Gränskommittén erbjudits att fortsättningsvis medverka i projektarbetet som observatör. GO:s medverkan i COINCO North: Corridor of Innovation and Cooperation (COINCO) North är ett strategiskt utvecklingsprojekt som består av 15 parter. Projektets syfte är att stärka hållbar tillväxt och utveckling genom att: minska tider och kostnader för transporter skapa nya arenor för näringslivssamarbeten stärka regionen som en attraktiv plats att leva och bo i, besöka och etablera nya verksamheter i. COINCO North blev godkänt för finansiering av Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak i slutet av februari Processen med ansökan har dock pågått sedan oktober 2007 då det förra COINCO projketet "Interreg III A Ny jernbane Oslo - Göteborg"(initierat av Den Skandinaviska Arenan) avslutades och man beslutade sig för att fortsätta arbetet. Visionen är en ny järnväg för höghastighetståg så att man i framtiden (år 2025) kan resa med tåg mellan Oslo och Köpenhamn på 2 timmar och 20 minuter. GO medverkar aktivt i detta EU-bidragsfinansierade projekt och ansvarar för delområdet Infrastruktur och transport (WPI). En ny projektansökan hos EU är igen på gång efter att projektet avslutades juli MedCoast Scandinavia: I april 2002 tecknades, inom ramen för GO-samarbetet, ett avtal avseende bildandet av ett svenskt-norskt samarbete inom bioteknologi Medcoast Scandinavia. Målsättningen är att utveckla GO-regionen till ett attraktivt område med grundforskning och en innovationsvänlig miljö. Parter i samarbetet är bland andra Chalmers, Göteborgs samt Oslos universitet och Västra Götalandsregionen. Med Göteborg stad, Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola som de starka huvudmännen, på den svenska sidan och i gott samarbete med de norska motsvarigheterna, har utvecklingen drivits på de senaste åren. Inom GOsamarbetet respektive Sahlgrenska akademin och SU har det konkreta arbetet utformats och utvecklats. Samarbetet är mellan universitet, företag och hälso- och sjukvårdssektorn. Samarbetsinitiativet ska öka samverkan och erfarenhetsutbytet mellan industri, de akademiska forskarmiljöerna och den offentliga sjukvårdssektorn. En drivkraft i samarbetet är utvecklingen inom funktionell genomforskning med bland annat SWEGENE-projektet mellan 15

16 Göteborg och Lund och FUGE-programmet i Norge. SWEGENE-projektet handlar om forskning inom funktionell genomik i sydvästra Sverige. FUGE-programmet är SWEGENE:s motsvarighet i Norge. MedCoast Scandinavias sekretariat finns i Göteborg och Oslo. EU-finansierat samarbete Sedan slutet av 90-talet har Västra Götalandsregionen och de norska gränsfylkena samverkat och deltagit i de olika Interreg-program som förekommit med EU som huvudman. Över 100 olika projekt har genomförts i detta gränsområde som Interreg-projekt. Interreg IV A Sverige-Norge Interreg IV A Sverige-Norge är ett gränsöverskridande samarbete. Interreg IV A, Sverige- Norge pågår under åren 2007 till Syftet med detta och tidigare program är att det ska verka för att utveckla en ekonomiskt och socialt hållbar och attraktiv gränsregion mellan Sverige och Norge. Prioriterade områden är ekonomisk tillväxt och attraktiv livsmiljö Sverige-Norge-programmet stödjer projektverksamhet mellan länderna för att stärka regionens attraktivitet och konkurrenskraft. Området sträcker sig på båda sidor om riksgränsen från nordligaste Jämtland/Trøndelag till Västra Götalandsregionen (Fyrbodalområdet)/Østfold fylke. Programmets geografiska område består av tre delområden. I Västra Götaland finns delområdet Gränslöst Samarbete som omfattar Fyrbodalsområdet. I Norge ingår Østfolds och Akershus fylkena. De som kan få stöd är till exempel universitet, högskolor, forskningsinstitutioner, gymnasier, grundskolor, yrkes- och lärlingsutbildningar, folkhögskolor, folkbildningsorganisationer, näringslivsorganisationer, bransch- och intresseorganisationer, kommuner, landsting, fylkeskommuner, statliga myndigheter, kulturinstitutioner samt kooperativ av dessa. Programmet ska stärka innovativa projekt, kunskapshöjning och konkurrenskraft inom näringsliv, teknik och samhällsutveckling. Den ekonomiska tillväxten ska främjas genom satsningar på infrastruktur och undanröjande av gränshinder. Den attraktiva livsmiljön ska förstärkas genom att skapa en region där människor vill bo, verka och vistas i. Programmet finansieras med 37 miljoner euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden, 31 miljoner euro i svensk offentlig medfinansiering och 52 miljoner euro i norsk finansiering (norska IR-midler och norsk offentlig medfinansiering). IR-midler är den norska offentliga finansieringen och man kan uttrycka det så att det är motsvarigheten till EU-medel. IR-midler består av medel från norska statsbudgeten. Till och med den 31 december 2010 har beslut fattats om ca 63 % av de totala EU-medlen och 66 % av IR-midlerna i GS. Fylkeskommunerna har som regionmyndighet ett förvaltningsansvar för IR-midlerna. Fördelningen mellan EU/IR-medel är ca 60/40 i programmet vilket innebär att IR-midlerna förbrukas fortare än EU-medlen med nuvarande 16

17 beslutstakt. EU-medlen finns i en gemensam pott medan IR-midlerna är fördelade på varje delområde. Det finns även det så kallade 20 % området som i samarbete med kärnområdet kan ta del av högst 20 % av programmets medel. Det övergripande ansvaret för programmet har förvaltande myndighet vid Länsstyrelsen Jämtlands län. Programmet omfattar totalt 1,1 miljard kronor. Ett politiskt gränsregionalt partnerskap med tillhörande sekretariat finns i delområdet för programgenomförande och som stöd till projekten. Några exempel på projekt i Interreg IV A Sverige-Norge Det finns två projektutlysningar per år och projektens livslängd kan maximum vara 36 månader. Under har bl.a. dessa projekt där både Västra Götalandsregionen och en norsk part deltagit, beviljats. Det är viktigt att markera att alla beviljade projekt inom denna tidsram inte presenteras här: Den skandinaviska resandekartan: Den nationella minoritetsgrupp som i Sverige kallas resande romer och i Norge romanifolket/taterne har under mer än 500 år i norden omfattats av särlagar i syfte att utplåna dess särart. Gruppen benämns i detta projekt resandefolket. Lagarna har långt in på 1900-talet inneburit hinder för gruppens utövande av den egna kulturen. Tvångsomhändertaganden av barn, tvångssteriliseringar, psykiatrisk tvångsvård inklusive lobotomering av ett stort antal resande har belagts. Denna grupp har under sekler rört sig över gränsen; ibland för att bedriva handel men ofta för att fly undan förföljelser och diskriminering. Tidigare studier i ämnet har haft nationella avgränsningar och därför missat den trygghet som gränsen utgjort. Ett dolt kulturarv kommer att lyftas fram och bevaras av projektägarna. Den information som samlas in blir tillgänglig via en interaktiv hemsida. Kosterhavet-Ytre Hvaler, vårt gemensamma arv: Detta projekt har det övergripande syftet att inleda en norsk-svensk samverkan med gemensam invigning av de båda nationalparkerna, gemensam information och marknadsföring, gemensamma strategier för förvaltning i nationalparkerna samt gemensam utveckling av Kosterhavet-Ytre Hvaler till en hållbar destination. Enningdalselven: Syftet med detta projekt är att åstadkomma en permanent svensk/norsk samförvaltning av Enningdalsälven och dess utloppsområde i Idefjorden där man utgår från vattnets gränser och ser vattnet och fisken som en gemensam resurs. Projektets långsiktiga mål är att bevara den rika biologiska mångfalden i gränsområdet. Genom att ta fram gemensamma vattenvårdsplaner, fiskevårdsplaner, gemensamma bedömningsgrunder för vattenkvalitet med mera blir förutsättningarna goda för en väl fungerande gränsöverskridande förvaltning av den gemensamma resursen vatten och fisk. Grensestrategisk krisehåndtering : Resultatet av ett småprojekt, Gränsstrategisk krishantering Sverige-Norge, visar att det finns ett behov av att utveckla samarbetet vid andra kriser än endast räddningstjänst. Speciellt gäller denna krishantering vid exempelvis långvariga elavbrott, pandemi, epizooti, skogsbrandbevakning och effekter av 17

18 klimatförändringar. Gränsrådet (samverkansforum inom räddningstjänst mellan kommuner och regionala myndigheter på norsk och svensk sida) uppdrog vid sitt möte i oktober 2008 åt Länsstyrelsen Västra Götaland och Østfold politidistrikt att gå vidare med ansökan om huvudprojekt. Huvudprojektet ska vidareutveckla och planlägga en gränsöverskridande krishantering före, under och efter en extraordinär händelse i gränsområdet. Målet är att utarbeta en gemensam samarbetsplan. Planens innehåll ska i huvudsak vara samverkan, samordning och samarbete inom områdena alarmering, information, kriskommunikation, räddningstjänst, psykosocialt arbete, ambulanstransporter, sjukvård, evakuering, stöd till skadade och berörda samt samverkan kring risk- och sårbarhetsanalyser. Resultatet av planen innebär ett bättre resursutnyttjande, kortare responstider, reducering av skadeverkan samt ett mer effektivt bruk av samhällets resurser. Gränshinder för näringslivet: Gränskommittén har under koordinerat samarbetsprojektet GOLIN-Gränsregionala Optimala Lösningar i Norden mellan fyra gränsregioner (gränskommittén, Öresundskommittén, ARKO och Haparanda-Tornio) som finansierats av Nordiska Ministerrådet. Projektets syfte har varit att gemensamt hantera existerande gränshinder samt att finna gemensamma lösningar för utvalda problem gällande gränspendling, arbetsmarknad och näring över de nordiska gränserna. Det finns idag många existerande gränshinder och det uppkommer ständigt nya hinder som försvårar arbetspendling, näringsutövning eller integration mellan Sverige och Norge. Arbetet med att uppmärksamma och reducera gränshinder är ett arbetsområde som är ständigt återkommande och bedrivs av flera parter. Detta arbete mellan Sverige och Norge är i starkt behov av en samordning och organisering. Gränskommittén och arbetsgruppen i GO tryckte på behovet och vikten av att snarast möjligt starta upp ett arbete med att kartlägga, följa upp och lösa gränshinder för näringsidkare, organisationer, föreningar och invånare i Östfold-Västra Götaland. Syftet med projektet är att stimulera utveckling och tillväxt i gränsregionen mellan Sverige och Norge genom att eliminera och/eller reducera gränshinder för näringsliv, organisationer och invånare. Mötesplats Medborgare (MSM): Projektets innehåll är i korthet att medborgarna ska ges möjlighet att engagera sig i närdemokratiarbete utifrån vad som är god livskvalitet och attraktiv livsmiljö för dem. Målet är att medborgarna i 10 utvalda geografiska områden (ca invånare) vid projektets slut ska uppleva 10 % högre delaktighet och påverkan än genomsnitts-medborgaren i Uddevalla och Fredrikstad. De tre utvalda målgrupperna; barn och unga, invandrare och föreningar/bedrifter väljer ut gemensamma utmaningar att jobba för som huvudspår, t. ex bättre miljö, ökad trygghet etc. Varje utmaning dokumenteras noggrant vad gäller deltagande, resultat och effekter. Säker arbetsdag: Alla företag i Sverige och Norge, oavsett om de har en eller 1000 anställda ska utföra en riskanalys och avvikelsehantering. De små företagen har inget verktyg i detta sammanhang. Dessa tillämpar förebyggande åtgärder och utför informella riskanalys och avvikelsehantering, men de har ingen dokumentation över beslut och åtgärder. En seminarieserie som riktar sig mot skolor och företagare inom naturbrukssektorn ska anordnas. Seminariedeltagarna kommer att ange sina synpunkter och behov och ett nytt verktyg kommer att skapas för att göra riskanalys och avvikelsehanteringen enklare för dem. 18

19 Tillgängligt friluftsliv, naturligt lönsamt för näringsliv och besökare: Personer med funktionshinder har det svårt för att ha ett rörligt friluftsliv. De är mer eller mindre utestängda från att använda vandringsleder och de angränsande naturområdena. En ny samverkansmodell ska växa fram i Akershus och Ösfolds fylken samt Västra Götalandsregionen. Denna går ut på att 20 % av befolkningen i detta område ska få utökade möjligheter för att tillämpa det friluftslivet, vilket är till nytta både för näringslivet och för livskvalitén. GränsEraser generations og gränsoverskridande mediakulturer: Ett starkt näringsliv inom audiovisuell produktion och teknik är syftet med att driva detta projekt. Ett kreativt samarbete mellan utbildningsinstitutioner, företag och den offentliga sektorn inom detta område är också ett annat mål i projektet. Kompetenserna på båda sidor gränsen ska tas tillvara med avseende på att mediebranschen är en arbetsmarknad som ständigt växer och utvecklas. Interreg IV A Öresund-Kattegatt-Skagerrak Program Öresund-Kattegatt-Skagerrak (ÖKS), ligger under målet territoriellt samarbete och är ett gränsregionalt program. Programskrivningen för mål 3 programmet ÖKS är uppbyggt som ett gemensamt program för samtliga parter (Danmark, Norge och Sverige) med ett decentraliserat beslutsfattande. Programmet är inriktat på innovationer och företagssamarbete och är uppdelat i två underprogram, Öresundsregionen och Kattegatt-Skagerrak (KASK). Syftet är att främja hållbar ekonomisk tillväxt, binda samman regionen och främja vardagsintegration. I programmet finns möjligheter för gränsöverskridande samarbete mellan Sverige, Danmark och Norge. Beroende på var parterna i ett projekt befinner sig geografiskt går det att ansöka om stöd till: Öresund-Kattegat-Skagerrak-projekt (partners från båda delprogramområden) Kattegat/Skagerrak-projekt (partners från Kattegat/Skagerrak-området) Öresundsprojekt (partners från Öresundsområdet) Några exempel på projekt i Interreg IV A Öresund-Kattegatt-Skagerrak Några av de projekt där både Västra Götalandsregionen och en norsk part deltar i består av: BioM-Odling för bioenergi, vattenmiljövård och markvård: Projektet ska arbeta för att utveckla, optimera, demonstrera och implementera ekonomiska och miljömässiga hänsynsmässiga modeller för att skapa en bred och omfattande biogasproduktion i Kattegat/Skagerrak-regionen. Lead Partner är AgroTech A/S och Västra Götalandsregionen är en projektpartner. CCS Kattegat/Skagerrak: Projektet kommer att avslöja grund för en gemensam infrastruktur och gemensamma lösningar för avskiljning, transport och lagring av CO2 från stora utsläppspunkter i regionen. Projektet kommer vidare att avslöja de ekonomiska och tekniska förutsättningar för industrin att använda sig av en sådan infrastruktur. Lead partner är Chalmers tekniska högskola och Västra Götalandsregionen är en projektpartner. 19

20 COINCO North: ska binda olika delar av Öresund-Kattegatt-Skagerrak beseglade områden genom att arbeta för, planera och rapportera om utvecklingen av infrastruktur för hållbara transporter och bättre villkor för den privata sektorns utveckling, innovation, kultur och upplevelser. Den tyngsta delen av projektet handlar om förbättrad transportinfrastruktur i axeln Oslo-Göteborg-Malmö. Lead partner är Business region Göteborg och Västra Götalandsregionen är en projektpartner. Hav möter land: Projektet kommer bland mycket annat att beröra datainsamling kring klimatförändringen i Kattegat/Skagerrak-området, karakterisering och klassificering av vattenförekomster och tillhörande åtgärdsplaner, utveckla ett gemensamt planeringsverktyg där underlag och fakta görs tillgängliga för olika planeringsnivåer samt informationsspridning. Lead partner är länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen är en projektpartner. IKON Interregionalt KulturOplevelses Netvaerk: Projektet syftar till att stärka besöksnäringen i regionen, att öka kompetens och bryta ner gränshinder. Detta kommer att uppnås genom en satsning på kommunikation, gemensamma aktiviteter (händelser), gemensam och förbättrad marknadsföring. Lead partner är Munkedals kommun och Västra Götalandsregionen är en projektpartner. In site (avslutat): Syftet med projektet var att se i vilken omfattning det är möjligt att integrera samtidskonst med fornminnesplatser av olika slag samt att utarbeta en huvudprojektansökan. KIA Kreativ Interaksjon i Arbeidslivet: Geografisk närhet till råvaror, energi, maskiner eller kapital inte längre är en avgörande konkurrensfördel för dagens globaliserade näringsliv. Den viktigaste resursen är den mänskliga. Människor som kan tänka i nya och innovativa system som kan stödja utveckling och förvaltning av idéer är den viktigaste faktorn för ekonomisk utveckling och ökad konkurrenskraft. Projekt kreativ interaktion i arbetslivet (KIA) kommer att utnyttja den kreativa kraften i kultursektorn att öka konkurrensen inom mjukvaruindustrin för regionen. Lead partner är ApEx- Center for Anvendt Oplevelseekonomi och Aalborg universitet. Västra Götalandsregionen tillsammans med Skådebanan är samordnande partner. MARKIS: Projektet är ett samarbetsprojekt mellan 16 svenska, norska och danska partners från regioner, fylken, universitet, högskolor och maritima nätverk. MARKIS kommer att skapa ramarna för ett skandinaviskt maritimt samarbete som kan bidra till att hålla kvar och skapa nya arbetsplatser inom bland annat maritim miljöteknologi och göra Skandinavien drivande på detta område. Lead partner är Västra Götalandsregionen i detta projekt. NORD-OSTRON: NORD-Ostron är ett samarbetsprojekt som består av universitets- och utvecklingsorgan i Norge, Sverige och Danmark. Projektet kommer att vara ett lokomotiv för gränsöverskridande innovation och affärsutveckling inom sjöfartsindustrin i sydvästra Skandinavien. Detta skall uppnås genom utveckling av modeller och verktyg, preciseras och genomföras i utvecklingen av odlingsteknik för den skandinaviska ostron. Lead partner är Göteborgs Universitet och Mare Novum och Västra Götalandsregionen är en projektpartner. REBUS Resan till en bättre skolmiljö: Projektet ska binda samman regionen genom att utarbeta gränsöverskridande metoder/riktlinjer kring hur barn, ungdomar, pedagogisk 20