En bok om forskningsstiftelser och forskningspolitik inledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En bok om forskningsstiftelser och forskningspolitik inledning"

Transkript

1 9 1 En bok om forskningsstiftelser och forskningspolitik inledning Detta är en bok om hur de svenska löntagarfonderna omvandlades till forskningsstiftelser och om dessa stiftelsers första årtionde. Det är ingen lång historia, den är bara ett par årtionden gammal. Löntagarfonderna grundades 1983, beslutet att avskaffa dem togs Själva forskningsstiftelsernas födelseår kan sättas till 1994, då var både den första och den andra generationens stiftelser bildade och deras styrelser var tillsatta och hade börjat arbeta. 1 Förberedelserna av dem hade emellertid pågått alltsedan den borgerliga valsegern i september 1991, rentav en tid dessförinnan. I denna bok ägnar vi oss nästan uteslutande åt händelseutvecklingen från omkring Det är stiftelsernas betydelse som forskningsfinansiärer och som forskningspolitiska aktörer, som vi är på jakt efter. Stiftelsernas korta levnad sammanfaller med en utomordentligt dynamisk och intressant tid i svensk forskningspolitisk utveckling. Ett stycke in på 2000-talet står det klart att djupa och avgörande förändringar skett i svensk forskningspolitisk doktrin. Förvisso står staten kvar som den offentliga forskningens centrala finansiär och huvudman. Men det forskningssystem som forskningspolitiken har att arbeta med ser alldeles annorlunda ut. Nu finns fasta forskningsresurser inte bara vid de gamla universiteten och specialhögskolorna utan vid fem nya universitet och en lång rad högskolor. Forskningsinstituten förblir visserligen än så länge ganska marginella i det svenska forskningssystemet, men de har omstrukturerats och har fått en tydligare och mer artikulerad roll än tidigare. Även stöd till företagens FoU via kompetenscentra och nya specialprogram har inletts. Forskningspolitiken har erkänt en utförarmångfald som var okänd i början av 1990-talet (Prop. 2004/ 05:80).

2 10 Även i andra avseenden har förändringarna varit avsevärda. Ett viktigt drag är att forskningspolitiken har närmat sig näringspolitiken, och tvärtom. Kommersialisering av forskning har blivit en del av forskningspolitiken. Högskolans tredje uppgift, att samverka med det omgivande samhället, har införts i högskolelagen. Forskningen har vuxit. I absoluta tal har högskolans samlade forskningsintäkter i stort sett fördubblats sedan 1990-talets början. Knappast någon annan samhällssektor kan peka på en liknande utveckling. Forskarutbildningen har mer än fördubblats och den har effektiviserats med forskarskolor och nedbringade studietider. På forskningsstiftelsernas eget område har de kanske allra största förändringarna inträffat. Vid 1990-talets början kom högskolans forskningsfinansiering i allt väsentligt direkt från statskassan till de etablerade universitetens fakulteter, vilka här och var kompletterade sina basanslag med projektbidrag från forskningsråd och en mindre krets av andra finansiärer. Situationen är nu att basanslagen i växande utsträckning förvaltas av styrelserna vid universiteten och högskolorna och att dessa basanslag sällan uppgår till mer än hälften av deras forskningsbudget; för några högskolor är basfinansieringens andel så låg som procent. Majoriteten av forskningsmedlen i högskolan, och givetvis också vid forskningsinstituten, vinns i konkurrens. De statliga medlen kanaliseras i växande utsträckning via forskningsråd, som också omvandlats under perioden. Riksdagen anger ramarna, men statliga forskningsmedel fördelas och omfördelas i växande utsträckning genom beslut utanför riksdagens kontroll och efter kriterier som forskarsamhället och de innovationspolitiska myndigheterna själva beslutar. Vi skall i denna bok diskutera hur dessa förändringar i svensk forskningspolitik har gått till och hur de har uppfattats och hanterats. Vad som dock är alldeles klart är att forskningsstiftelserna har varit med i förändringen från allra första början. De markerade inledningen av vad som annonserades som ett systemskifte i svensk forsknings- och utbildningspolitik. Även om en del förändringar hade inletts under den tidigare socialdemokratiska regeringen en allmän avreglering av högskolan, ett fördubblingsmål för forskarutbildningen och även om skiftet inte kom så snabbt och kanske inte heller riktigt på det sätt som den borgerliga koalitionsregeringen ville, så har förändring oavbrutet stått på dagordningen under den tidsperiod som denna bok omfattar. Att studera forskningsstiftelserna är därför en i högsta grad angelägen uppgift om man vill förstå modern forskningspolitik. Stiftelserna har burit

3 vittnesbörd om ambitioner att reformera, kanske revolutionera, svensk forskning. De har varit omstridda. De har tidvis varit innovativa. De har aldrig haft någon dominerande roll som finansiärer, men de har gett betydande bidrag till vissa områden, vissa högskolor, vissa typer av forskning. Genom att vara nya och genom att erbjuda nya finansieringsformer har de ryckt och dragit i forskningssystemets förtöjningar, även om några kanske skulle ha önskat att de ryckt och dragit hårdare. De har fått hård kritik, men de har också själva tagit sig ton i debatten. De har varit en ny aktörsgrupp som, även om den i grunden har uppträtt systemlojalt, har bidragit väsentligt till den ökade mångfalden i svensk forskningsfinansiering, i någon mån också i svensk forskning. Forskningsstiftelserna har därmed varit en del, och en ganska viktig del, i den nya forskningspolitiska verkligheten i Sverige. De har tidvis stått i den forskningspolitiska debattens fokus, både när de skapades och när Carl Tham och den socialdemokratiska regeringen vid mitten av 1990-talet försökte göra dem till en del av den offentligt beslutade forskningsfinansieringen. De är alla olika, med olika uppgifter, de har också på kort tid utvecklat en viss särart. Samtidigt utgör de en omisskännlig helhet, en syskonskara född vid samma tidpunkt och med samma föräldrar. De kan användas som ett prisma genom vilket man kan betrakta inte bara stiftelsernas egen verksamhet utan hela den stora omvandling som forskningen genomgått. Det är så vi har valt att göra i denna bok. Den är därmed även en bok om svensk forskningspolitik och om villkoren och förutsättningarna för en sådan politik att åstadkomma resultat. * Bakom boken finns ett forskningsprojekt. De första initiativen till projektet togs 2001, förberedelserna fortsatte in på 2002 och forskningen i projektet har i allt väsentligt genomförts under perioden 2002 till Finansieringen av projektet kom från några av stiftelserna: Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA), Stiftelsen för kunskapsoch kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond samt Vårdalstiftelsen. Dessa är också de av stiftelserna som fungerat som de överlägset största finansiärerna av forskning och därför dem som stod i centrum för vårt forskningsintresse. Bland övriga stiftelser är det nästan bara Stiftelsen för internationalisering av forskning och utbildning, STINT, 11

4 12 och i någon mån Framtidens kultur som skymtar i vårt arbete och då närmast i förbigående. Att stiftelser finansierat forskning om samma stiftelser är värt en särskild kommentar. Pengar påverkar. I detta projekt har vi varit akut medvetna om det och därför inför oss själva och inför finansiärerna från allra första början förhållit oss medvetet till den risk för påverkan som kan finnas. Grundläggande har varit att genomgående insistera på att det är just ett forskningsprojekt som vi utfört, inte ett beställt uppdrag eller en utvärdering (sådana föreligger redan om samtliga stiftelser och har ingått som en del av vårt undersökningsmaterial). Vår uppgift har inte varit att bedöma eller värdera, heller inte att komma med råd eller förslag. Lika viktigt är att forskningsuppgiften har varit självständigt formulerad av forskarna. Ett forskningsprogram, författat och förankrat inom forskargruppen, presenterades för finansiärerna som valde att stödja det. Det har, på sedvanligt sätt inom forskningen, ingått i förutsättningarna att finansiärerna, sedan programmet var antaget och kontrakten undertecknade, inte på något sätt skulle blanda sig i projektet eller försöka påverka det. Så har heller inte skett. Finansiärerna har gett fullständig frihet åt forskargruppen och har även visat förståelse när det stod klart att de ursprungliga tidsramarna av en rad anledningar inte kunde hållas. Företrädare för stiftelserna har utöver sina ekonomiska åtaganden även svarat för all tänkbar hjälp med att ställa material till förfogande, tolka uppgifter och bistå med läsning av utkast och manus för förtydliganden när forskare eller redaktör så önskat. Inte någon gång under detta arbete har jag upplevt att stiftelsernas representanter ställt krav eller i övrigt uppträtt på ett sådant sätt att forskarnas eller min integritet som projektledare ifrågasatts. Forskarna och jag själv har alltid haft sista ordet. Läsaren får i övrigt själv i sista instans döma om det kan ha förelegat någon grund för påverkan. Forskare har självständigt och helt utan yttre påverkan rekryterats från forskningsinstitutioner vid universiteten i Göteborg, Lund, Umeå och Örebro, från Högskolan i Halmstad samt från Institutet för studier av forskning och utbildning (SISTER), som varit samordnande institution. Under projektets gång har några av de medverkande forskarna bytt arbetsuppgifter och återfinns idag vid Vetenskapsrådet. Medlemmar av forskargruppen har också presenterat resultat av sin forskning i andra publikationer och sammanhang och så kommer säkerligen att ske även framöver.

5 Forskargruppen representerar flera vetenskapliga discipliner och traditioner och mångfalden, metodiskt och teoretiskt, i forskarnas olika bidrag är betydande. Någon enhetlighet i synsätt på forskningspolitik i allmänhet, och forskningsstiftelser i synnerhet, har varken eftersträvats eller funnits. Manusversioner av de flesta kapitel har granskats vid arbetsseminarier som projektet anordnat med inbjudna granskare. Även anonyma granskare har anlitats. Därutöver har ett stort antal personer läst manus, antingen på uppdrag av mig som redaktör eller på uppdrag av författarna eller bådadera. * Projektet uppsatte som sin huvuduppgift att undersöka forskningsstiftelsernas effekter på forskningssystemet i allmänhet och på universiteten och högskolorna i synnerhet. Både stiftelser och högskolor uppträder i plural. Våra empiriska undersökningar fick därför en matrisform. Vi ville dels se vilka insatser som var och en av de olika forskningsfinansierande stiftelserna svarat för, dels vilka effekterna blivit på olika högskolor och inom olika fakultetsområden. Detta avspeglas i bokens disposition. De olika kapitlen lyfter omväxlande fram enskilda stiftelser och deras verksamhet å ena sidan och, å andra sidan, effekterna inom fakulteter eller vetenskapsområden: teknik, naturvetenskap, medicin, vård- och allergiforskning, humaniora och samhällsvetenskap. För att fånga effekterna på fakultetsnivå har det i flera fall bedrivits fältundersökningar och insamling av underlag från en eller flera fakulteter/ vetenskapsområden. Ibland är empirin hämtad väsentligen från ett eller ett fåtal universitet eller högskolor, ibland är empirin nationell. På samma gång försöker de olika kapitlen ta sig an forskningspolitiskt angelägna teman, exempelvis: forskningsstyrning och akademisk frihet, samverkan och kommersialisering, forskning och konkurrenskraft, tvärvetenskap, utförarfrågan (högskola/institut/företag), starka forskningsmiljöer, forskningen och regionerna. I regel kretsar ett kapitel kring ett tema, men i några kapitel breddas den forsningspolitiska analysen och omfattar flera dimensioner. Boken är indelad i fyra huvudavdelningar. Den första heter Ny start för Sverige och handlar om forskningsstiftelsernas händelserika tillkomstperiod under åren efter 1990 (kapitel 2) och deras första formativa skede (kapitel 3). Rubriken på avdelningen är lånad från titeln på det valmanifest som moderaterna och folkpartiet gick till val på 1991 och som satte forskningsfrågorna i en central position. 13

6 14 Den andra avdelningen heter Dynamisk akademisering. I centrum för den borgerliga regeringens forskningspolitik under perioden stod den akademiska forskningen, som tillskrevs både hög status och stor näringspolitisk betydelse. De två orden i rubriken hade således en starkt positiv laddning. I denna avdelning analyseras i tur och ordning SSF:s arbete med teknisk forskning (kapitel 4) och med biomedicin (kapitel 5), Riksbankens Jubileumsfonds kulturvetenskapliga donation och dess betydelse för humaniora och samhällsvetenskap (kapitel 6), Vårdalstiftelsens arbete med vårdvetenskaplig forskning (kapitel 7) och KK-stiftelsens arbete med forskning vid högskolor och nya universitet, ofta med stark samverkan med lokalt näringsliv och med höga regionala ambitioner (kapitel 8). Medan bokens första och andra avdelningar är analytiskt deskriptiva och utgör en serie försök att förstå stiftelseforskningens effekter i forskningssystemets olika delar, så har den tredje avdelningen en mer normativ utgångspunkt. Här är uppgiften att analysera stiftelsernas verksamhet i relation till de mål som de själva haft i sina stadgar. Analysen har ordnats kring tre tematiska komplex, vart och ett av central forskningspolitisk betydelse. Det första är försöken att åstadkomma starka forskningsmiljöer (kapitel 9), eller centers of excellence, ett mål som stod centralt i regeringens förarbeten. Det andra är tvärvetenskap (kapitel 10), som inte är lika framträdande i stadgarna men som förutsattes som ett inslag i den nya, dynamiska forskning med näringspolitisk betydelse som stiftelserna skulle bedriva. Det tredje är konkurrenskraft (kapitel 11), ett undflyende och svårdefinierat begrepp men kanske det viktigaste av alla och ett som ständigt återkom i propositioner och stadgar. Rubriken för avdelningen, Ett nytt forskningsmandat, syftar på den växande föreställningen under 1990-talet att forskningen mer och mer skulle bedrivas vid centers of excellence, vara tvärvetenskaplig och ha som mål att främja nationers konkurrenskraft. Det är ännu in på 2000-talet en i högsta grad levande föreställning. I den fjärde och sista avdelningen riktas intresset mot Forskningspolitikens möjligheter. I de tre föregående avdelningarna framkommer som ett huvudresultat att forskningsstiftelserna, trots många viktiga och intressanta insatser, knappast kunnat leva upp till de förhoppningar som fanns om vad de skulle kunna åstadkomma. Effekter på forskningssystemet har inte uteblivit, men mer påtagligt är i våra studier att stiftelserna mötte en aktör i form av universitetens och högskolornas fakulteter och forskare som inte så lätt lät sig på-

7 verkas. Kanske ville, när allt kommer till kritan, stiftelserna själva inte heller ta en fullt så utmanande roll som förarbeten och stadgar gav sken av. Detta möte mellan den nya systemaktören, forskningsstiftelserna, och det gamla, etablerade forskningssystemet är mycket intressant och reser en lång rad frågor om forskningspolitikens räckvidd och redskap. Denna diskussion pågår fortfarande. Den handlar, vad stiftelserna anbelangar, om hur dessa själva ser på sina uppgifter och arbetsformer under de ändå ganska många år som återstår av deras levnad (kapitel 12). Diskussionen är, om något, snarare intressantare nu än då de bildades. De senaste årens erfarenheter innehåller inslag som pekar mot att stiftelserna är på väg att mejsla ut en ny och mer självständig roll i förhållande till forskningssystemet. Stiftelserna kvarstår som en viktig systemaktör och har med all säkerhet viktiga strategiska beslut framför sig. Men diskussionen handlar också, eller bör i alla fall handla, om hur forskningspolitiken kan utformas för att nå sina allt mer komplexa samhällsmål (kapitel 13). Om det är något som denna bok demonstrerar, så är det att forskningspolitiken för länge sedan har lämnat den tid bakom sig då dess gärning var att försörja ett antal suveräna och förnämliga universitet med de resurser som krävs för att underhålla en fungerande akademisk utbildning och frambringa utmärkt forskning. Forskningspolitik har blivit så mycket mer och griper så djupt in i andra politikområden att man med ganska stor sannolikhet kan förutsäga att vi snarare befinner oss i början av en omvandlingsperiod som kommer att fortsätta än i slutet av en period av fullbordade reformer. Tillkomsten av forskningsstiftelserna var, på sitt sätt, ett tidigt försök att ge forskningspolitiken en sådan vidgad räckvidd. Det ansågs märkvärdigt då. Idag har vi redan insett att vi måste gå mycket längre. Forskningsstiftelserna har varit ett laboratorium som hjälpt oss att upptäcka nya grundämnen och nya viktiga föreningar i det större laboratorium som heter samhället. Om detta utdragna experiment handlar denna bok. 15 Noter 1 Första och andra generationens stiftelser anges i appendix 1 i slutet av boken.

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Nuvärdesanalys av tre offentliga forskningsstiftelser

Nuvärdesanalys av tre offentliga forskningsstiftelser S t i f t e l s e n f ö r s t r at e g i s k f o r s k n i n g 1 Nuvärdesanalys av tre offentliga forskningsstiftelser Joakim Amorim SSF-rapport nr 8 ISSN 1654-9872 ISBN 978-91-8926-47-2 2 Nuvärdesanalys

Läs mer

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE GUVR Göteborgs universitets vetenskapliga råd September 22. Sid 1. Sammanfattning Forskningsbidragens storlek skiljer sig avsevärt mellan landets

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Delaktighet i forskning

Delaktighet i forskning Delaktighet i forskning Sedan länge sysslar handikapprörelsen med politisk påverkan. Nu har Handikappförbunden också tagit sig an forskningen i projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Här har vi

Läs mer

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

OM VA. Vetenskap & Allmänhet

OM VA. Vetenskap & Allmänhet OM VA 2014 Vetenskap & Allmänhet VA FRÄMJAR DIALOG OCH ÖPPENHET MELLAN ALLMÄNHET OCH FORSKARE Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening med både organisationer och personer som medlemmar. Ett övergripande

Läs mer

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor PM Onni Tengner 2001-11-09 Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor Frågor rörande forskningsfinansiering har debatterats nyligen. Högskoleverket presenterar här

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor SP 2010:1 Dnr 09/044 Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor Fastställda av SUHF:s styrelse den 14 december 2010 Inledning För att främja en gemensam

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Regeringens proposition 1999/2000:81

Regeringens proposition 1999/2000:81 Regeringens proposition 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering Prop. 1999/2000:81 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:1 2015

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:1 2015 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:1 2015 Redaktören har ordet Efter sex år som redaktör har det så blivit dags för mig att lämna över stafettpinnen. När detta häfte av Historisk tidskrift distribueras har

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Gymnastik- och idrottshögskolans policy för mottagande av donationer

Gymnastik- och idrottshögskolans policy för mottagande av donationer Diarienummer: 20-199/12 Beslutat av: Högskolestyrelsen Datum: 2012-02-17 Gymnastik- och idrottshögskolans policy för mottagande av donationer Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1 Box 5626 114

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid 1 (7) BESLUT ON/FN 2013-06-10 Rev. 2014-09-16 (del.) SU FV-1.9-2638-14 Carina Nymark Utredare Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid anställning som biträdande lektor och

Läs mer

Mina ansökningar (/applications) / Familjen Kamprads stiftelse Forskning/Utbildning 2016 Utlysning av anslag för eff

Mina ansökningar (/applications) / Familjen Kamprads stiftelse Forskning/Utbildning 2016 Utlysning av anslag för eff OBS Detta är endast ett exempel. Denna blankett ska inte användas och skickas in till stiftelsen. ; Populärvetenskaplig beskrivning (måste skrivas på svenska). Genom att besvara ett antal frågor lämnar

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011.

En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011. En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011. av Katarina Zambrell Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet September 2012 På uppdrag av Föreningen Företagsekonomi

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Utlysning av Linnéstöd

Utlysning av Linnéstöd VETENSKAPSRÅDET Generaldirektörens kansli PM Utlysning av Linnéstöd Under rubriken Strategiska insatser i regeringens forskningspolitiska proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) presenteras

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Forskningsfinansieringen vid svenska universitet och högskolor

Forskningsfinansieringen vid svenska universitet och högskolor Forskningsfinansieringen vid svenska universitet och högskolor Intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå 2005 2015 RAPPORT 2017:1 Rapport 2017:1 Forskningsfinansieringen vid svenska universitet

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Snabba fakta om Vetenskapsrådet MILJONER KRONOR Svenska forskningsfinansiärer 2013

Läs mer

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Aktuella frågor 150602 Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Utbildningsminister Gustav Fridolin Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Budgetpropositionen för 2008

Budgetpropositionen för 2008 Fyra prioriterade områden Självständigare lärosäten Förbättrad kvalitet i högre utbildning Utökade forskningsresurser Universitet och högskolor som attraktiva arbetsplatser Nils-Fredrik Ankarcrona 26 september

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m.

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Slutredovisning Ju2011/9162/KRIM 2 Bakgrund regeringens beslut Brottsoffermyndigheten fick genom regeringsbeslut den 16 juni 2011

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Fristående stiftelse vars ändamål är

Läs mer

Kultur +näring i olika perspektiv

Kultur +näring i olika perspektiv Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och

Läs mer

Psykiskt välbefinnande för sköra äldre människor. Idéinsamlingen kommer att vara öppen i en månad mellan 15:e oktober och 15:e november.

Psykiskt välbefinnande för sköra äldre människor. Idéinsamlingen kommer att vara öppen i en månad mellan 15:e oktober och 15:e november. Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen prövar med idéprovningen ett nytt sätt att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar till att ny kunskap appliceras

Läs mer

Europa och stiftelsen

Europa och stiftelsen Europa och stiftelsen Sverige har god bredd på sin forskning. Finans ieringssystemet klarar i det stora hela väl av uppgiften att fördela medel till detta forskningssystem på ett sätt som säkrar kvaliteten

Läs mer

UFV 2003/39 CK 2003-0036

UFV 2003/39 CK 2003-0036 1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen

Läs mer

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-15 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Läs mer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Samordning av forskningsstiftelser agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Stiftelsen för Strategisk Forskning Stiftelsen för Strategisk Forskning Forskning som formar vår framtid Presentation för styrelsen Lars Rask 2008-02-08 1 Stiftelsen för Strategisk Forskning Bildades 1994 Regeringen utarbetade dess stadga,

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

Humaniora och samhällsvetenskap, internationalisering, spetsforskningsinstitut och rörlighet

Humaniora och samhällsvetenskap, internationalisering, spetsforskningsinstitut och rörlighet 1 Humaniora och samhällsvetenskap, internationalisering, spetsforskningsinstitut och rörlighet Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har inbjudits att till regeringen inkomma med underlag inför 2012

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 47 2006-12-21 S2006/10212/SK(delvis) Socialdepartementet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Box 2220 103 15 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet

Läs mer

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014.

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014. Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Obs pågående arbete SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014 Sara Monaco UoH intäkter för forskning och forskarutbildning 2013 Företag i

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:

Läs mer

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Kärt barn har många namn. Lika ofta även de mera problematiska, skulle jag vilja hävda! I samband med finansieringen av externt

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad frihet för universitet och högskolor. Dir. 2007:158. Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007

Kommittédirektiv. Ökad frihet för universitet och högskolor. Dir. 2007:158. Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007 Kommittédirektiv Ökad frihet för universitet och högskolor Dir. 2007:158 Beslut vid regeringssammanträde den 22 november 2007 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska lämna förslag till en eller flera

Läs mer

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Dnr G 213 4367/07 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Nedanstående riktlinjer är antagna av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens sammanträde

Läs mer

Naturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition

Naturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition 2011 11 30 Utbildningsdepartementet Registrator Naturvetarnas inspel inför regeringens forskningspolitiska proposition Med denna skrivelse vill Naturvetarna lägga fram sina synpunkter och rekommendationer

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten har inrättat följande stipendier:

Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten har inrättat följande stipendier: 1(6) Nomineringar till Filosofiska fakultetens stipendier 2010 Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten har inrättat följande stipendier: * Stipendium till lärare eller tjänsteman vid filosofiska

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer