En bok om forskningsstiftelser och forskningspolitik inledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En bok om forskningsstiftelser och forskningspolitik inledning"

Transkript

1 9 1 En bok om forskningsstiftelser och forskningspolitik inledning Detta är en bok om hur de svenska löntagarfonderna omvandlades till forskningsstiftelser och om dessa stiftelsers första årtionde. Det är ingen lång historia, den är bara ett par årtionden gammal. Löntagarfonderna grundades 1983, beslutet att avskaffa dem togs Själva forskningsstiftelsernas födelseår kan sättas till 1994, då var både den första och den andra generationens stiftelser bildade och deras styrelser var tillsatta och hade börjat arbeta. 1 Förberedelserna av dem hade emellertid pågått alltsedan den borgerliga valsegern i september 1991, rentav en tid dessförinnan. I denna bok ägnar vi oss nästan uteslutande åt händelseutvecklingen från omkring Det är stiftelsernas betydelse som forskningsfinansiärer och som forskningspolitiska aktörer, som vi är på jakt efter. Stiftelsernas korta levnad sammanfaller med en utomordentligt dynamisk och intressant tid i svensk forskningspolitisk utveckling. Ett stycke in på 2000-talet står det klart att djupa och avgörande förändringar skett i svensk forskningspolitisk doktrin. Förvisso står staten kvar som den offentliga forskningens centrala finansiär och huvudman. Men det forskningssystem som forskningspolitiken har att arbeta med ser alldeles annorlunda ut. Nu finns fasta forskningsresurser inte bara vid de gamla universiteten och specialhögskolorna utan vid fem nya universitet och en lång rad högskolor. Forskningsinstituten förblir visserligen än så länge ganska marginella i det svenska forskningssystemet, men de har omstrukturerats och har fått en tydligare och mer artikulerad roll än tidigare. Även stöd till företagens FoU via kompetenscentra och nya specialprogram har inletts. Forskningspolitiken har erkänt en utförarmångfald som var okänd i början av 1990-talet (Prop. 2004/ 05:80).

2 10 Även i andra avseenden har förändringarna varit avsevärda. Ett viktigt drag är att forskningspolitiken har närmat sig näringspolitiken, och tvärtom. Kommersialisering av forskning har blivit en del av forskningspolitiken. Högskolans tredje uppgift, att samverka med det omgivande samhället, har införts i högskolelagen. Forskningen har vuxit. I absoluta tal har högskolans samlade forskningsintäkter i stort sett fördubblats sedan 1990-talets början. Knappast någon annan samhällssektor kan peka på en liknande utveckling. Forskarutbildningen har mer än fördubblats och den har effektiviserats med forskarskolor och nedbringade studietider. På forskningsstiftelsernas eget område har de kanske allra största förändringarna inträffat. Vid 1990-talets början kom högskolans forskningsfinansiering i allt väsentligt direkt från statskassan till de etablerade universitetens fakulteter, vilka här och var kompletterade sina basanslag med projektbidrag från forskningsråd och en mindre krets av andra finansiärer. Situationen är nu att basanslagen i växande utsträckning förvaltas av styrelserna vid universiteten och högskolorna och att dessa basanslag sällan uppgår till mer än hälften av deras forskningsbudget; för några högskolor är basfinansieringens andel så låg som procent. Majoriteten av forskningsmedlen i högskolan, och givetvis också vid forskningsinstituten, vinns i konkurrens. De statliga medlen kanaliseras i växande utsträckning via forskningsråd, som också omvandlats under perioden. Riksdagen anger ramarna, men statliga forskningsmedel fördelas och omfördelas i växande utsträckning genom beslut utanför riksdagens kontroll och efter kriterier som forskarsamhället och de innovationspolitiska myndigheterna själva beslutar. Vi skall i denna bok diskutera hur dessa förändringar i svensk forskningspolitik har gått till och hur de har uppfattats och hanterats. Vad som dock är alldeles klart är att forskningsstiftelserna har varit med i förändringen från allra första början. De markerade inledningen av vad som annonserades som ett systemskifte i svensk forsknings- och utbildningspolitik. Även om en del förändringar hade inletts under den tidigare socialdemokratiska regeringen en allmän avreglering av högskolan, ett fördubblingsmål för forskarutbildningen och även om skiftet inte kom så snabbt och kanske inte heller riktigt på det sätt som den borgerliga koalitionsregeringen ville, så har förändring oavbrutet stått på dagordningen under den tidsperiod som denna bok omfattar. Att studera forskningsstiftelserna är därför en i högsta grad angelägen uppgift om man vill förstå modern forskningspolitik. Stiftelserna har burit

3 vittnesbörd om ambitioner att reformera, kanske revolutionera, svensk forskning. De har varit omstridda. De har tidvis varit innovativa. De har aldrig haft någon dominerande roll som finansiärer, men de har gett betydande bidrag till vissa områden, vissa högskolor, vissa typer av forskning. Genom att vara nya och genom att erbjuda nya finansieringsformer har de ryckt och dragit i forskningssystemets förtöjningar, även om några kanske skulle ha önskat att de ryckt och dragit hårdare. De har fått hård kritik, men de har också själva tagit sig ton i debatten. De har varit en ny aktörsgrupp som, även om den i grunden har uppträtt systemlojalt, har bidragit väsentligt till den ökade mångfalden i svensk forskningsfinansiering, i någon mån också i svensk forskning. Forskningsstiftelserna har därmed varit en del, och en ganska viktig del, i den nya forskningspolitiska verkligheten i Sverige. De har tidvis stått i den forskningspolitiska debattens fokus, både när de skapades och när Carl Tham och den socialdemokratiska regeringen vid mitten av 1990-talet försökte göra dem till en del av den offentligt beslutade forskningsfinansieringen. De är alla olika, med olika uppgifter, de har också på kort tid utvecklat en viss särart. Samtidigt utgör de en omisskännlig helhet, en syskonskara född vid samma tidpunkt och med samma föräldrar. De kan användas som ett prisma genom vilket man kan betrakta inte bara stiftelsernas egen verksamhet utan hela den stora omvandling som forskningen genomgått. Det är så vi har valt att göra i denna bok. Den är därmed även en bok om svensk forskningspolitik och om villkoren och förutsättningarna för en sådan politik att åstadkomma resultat. * Bakom boken finns ett forskningsprojekt. De första initiativen till projektet togs 2001, förberedelserna fortsatte in på 2002 och forskningen i projektet har i allt väsentligt genomförts under perioden 2002 till Finansieringen av projektet kom från några av stiftelserna: Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA), Stiftelsen för kunskapsoch kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond samt Vårdalstiftelsen. Dessa är också de av stiftelserna som fungerat som de överlägset största finansiärerna av forskning och därför dem som stod i centrum för vårt forskningsintresse. Bland övriga stiftelser är det nästan bara Stiftelsen för internationalisering av forskning och utbildning, STINT, 11

4 12 och i någon mån Framtidens kultur som skymtar i vårt arbete och då närmast i förbigående. Att stiftelser finansierat forskning om samma stiftelser är värt en särskild kommentar. Pengar påverkar. I detta projekt har vi varit akut medvetna om det och därför inför oss själva och inför finansiärerna från allra första början förhållit oss medvetet till den risk för påverkan som kan finnas. Grundläggande har varit att genomgående insistera på att det är just ett forskningsprojekt som vi utfört, inte ett beställt uppdrag eller en utvärdering (sådana föreligger redan om samtliga stiftelser och har ingått som en del av vårt undersökningsmaterial). Vår uppgift har inte varit att bedöma eller värdera, heller inte att komma med råd eller förslag. Lika viktigt är att forskningsuppgiften har varit självständigt formulerad av forskarna. Ett forskningsprogram, författat och förankrat inom forskargruppen, presenterades för finansiärerna som valde att stödja det. Det har, på sedvanligt sätt inom forskningen, ingått i förutsättningarna att finansiärerna, sedan programmet var antaget och kontrakten undertecknade, inte på något sätt skulle blanda sig i projektet eller försöka påverka det. Så har heller inte skett. Finansiärerna har gett fullständig frihet åt forskargruppen och har även visat förståelse när det stod klart att de ursprungliga tidsramarna av en rad anledningar inte kunde hållas. Företrädare för stiftelserna har utöver sina ekonomiska åtaganden även svarat för all tänkbar hjälp med att ställa material till förfogande, tolka uppgifter och bistå med läsning av utkast och manus för förtydliganden när forskare eller redaktör så önskat. Inte någon gång under detta arbete har jag upplevt att stiftelsernas representanter ställt krav eller i övrigt uppträtt på ett sådant sätt att forskarnas eller min integritet som projektledare ifrågasatts. Forskarna och jag själv har alltid haft sista ordet. Läsaren får i övrigt själv i sista instans döma om det kan ha förelegat någon grund för påverkan. Forskare har självständigt och helt utan yttre påverkan rekryterats från forskningsinstitutioner vid universiteten i Göteborg, Lund, Umeå och Örebro, från Högskolan i Halmstad samt från Institutet för studier av forskning och utbildning (SISTER), som varit samordnande institution. Under projektets gång har några av de medverkande forskarna bytt arbetsuppgifter och återfinns idag vid Vetenskapsrådet. Medlemmar av forskargruppen har också presenterat resultat av sin forskning i andra publikationer och sammanhang och så kommer säkerligen att ske även framöver.

5 Forskargruppen representerar flera vetenskapliga discipliner och traditioner och mångfalden, metodiskt och teoretiskt, i forskarnas olika bidrag är betydande. Någon enhetlighet i synsätt på forskningspolitik i allmänhet, och forskningsstiftelser i synnerhet, har varken eftersträvats eller funnits. Manusversioner av de flesta kapitel har granskats vid arbetsseminarier som projektet anordnat med inbjudna granskare. Även anonyma granskare har anlitats. Därutöver har ett stort antal personer läst manus, antingen på uppdrag av mig som redaktör eller på uppdrag av författarna eller bådadera. * Projektet uppsatte som sin huvuduppgift att undersöka forskningsstiftelsernas effekter på forskningssystemet i allmänhet och på universiteten och högskolorna i synnerhet. Både stiftelser och högskolor uppträder i plural. Våra empiriska undersökningar fick därför en matrisform. Vi ville dels se vilka insatser som var och en av de olika forskningsfinansierande stiftelserna svarat för, dels vilka effekterna blivit på olika högskolor och inom olika fakultetsområden. Detta avspeglas i bokens disposition. De olika kapitlen lyfter omväxlande fram enskilda stiftelser och deras verksamhet å ena sidan och, å andra sidan, effekterna inom fakulteter eller vetenskapsområden: teknik, naturvetenskap, medicin, vård- och allergiforskning, humaniora och samhällsvetenskap. För att fånga effekterna på fakultetsnivå har det i flera fall bedrivits fältundersökningar och insamling av underlag från en eller flera fakulteter/ vetenskapsområden. Ibland är empirin hämtad väsentligen från ett eller ett fåtal universitet eller högskolor, ibland är empirin nationell. På samma gång försöker de olika kapitlen ta sig an forskningspolitiskt angelägna teman, exempelvis: forskningsstyrning och akademisk frihet, samverkan och kommersialisering, forskning och konkurrenskraft, tvärvetenskap, utförarfrågan (högskola/institut/företag), starka forskningsmiljöer, forskningen och regionerna. I regel kretsar ett kapitel kring ett tema, men i några kapitel breddas den forsningspolitiska analysen och omfattar flera dimensioner. Boken är indelad i fyra huvudavdelningar. Den första heter Ny start för Sverige och handlar om forskningsstiftelsernas händelserika tillkomstperiod under åren efter 1990 (kapitel 2) och deras första formativa skede (kapitel 3). Rubriken på avdelningen är lånad från titeln på det valmanifest som moderaterna och folkpartiet gick till val på 1991 och som satte forskningsfrågorna i en central position. 13

6 14 Den andra avdelningen heter Dynamisk akademisering. I centrum för den borgerliga regeringens forskningspolitik under perioden stod den akademiska forskningen, som tillskrevs både hög status och stor näringspolitisk betydelse. De två orden i rubriken hade således en starkt positiv laddning. I denna avdelning analyseras i tur och ordning SSF:s arbete med teknisk forskning (kapitel 4) och med biomedicin (kapitel 5), Riksbankens Jubileumsfonds kulturvetenskapliga donation och dess betydelse för humaniora och samhällsvetenskap (kapitel 6), Vårdalstiftelsens arbete med vårdvetenskaplig forskning (kapitel 7) och KK-stiftelsens arbete med forskning vid högskolor och nya universitet, ofta med stark samverkan med lokalt näringsliv och med höga regionala ambitioner (kapitel 8). Medan bokens första och andra avdelningar är analytiskt deskriptiva och utgör en serie försök att förstå stiftelseforskningens effekter i forskningssystemets olika delar, så har den tredje avdelningen en mer normativ utgångspunkt. Här är uppgiften att analysera stiftelsernas verksamhet i relation till de mål som de själva haft i sina stadgar. Analysen har ordnats kring tre tematiska komplex, vart och ett av central forskningspolitisk betydelse. Det första är försöken att åstadkomma starka forskningsmiljöer (kapitel 9), eller centers of excellence, ett mål som stod centralt i regeringens förarbeten. Det andra är tvärvetenskap (kapitel 10), som inte är lika framträdande i stadgarna men som förutsattes som ett inslag i den nya, dynamiska forskning med näringspolitisk betydelse som stiftelserna skulle bedriva. Det tredje är konkurrenskraft (kapitel 11), ett undflyende och svårdefinierat begrepp men kanske det viktigaste av alla och ett som ständigt återkom i propositioner och stadgar. Rubriken för avdelningen, Ett nytt forskningsmandat, syftar på den växande föreställningen under 1990-talet att forskningen mer och mer skulle bedrivas vid centers of excellence, vara tvärvetenskaplig och ha som mål att främja nationers konkurrenskraft. Det är ännu in på 2000-talet en i högsta grad levande föreställning. I den fjärde och sista avdelningen riktas intresset mot Forskningspolitikens möjligheter. I de tre föregående avdelningarna framkommer som ett huvudresultat att forskningsstiftelserna, trots många viktiga och intressanta insatser, knappast kunnat leva upp till de förhoppningar som fanns om vad de skulle kunna åstadkomma. Effekter på forskningssystemet har inte uteblivit, men mer påtagligt är i våra studier att stiftelserna mötte en aktör i form av universitetens och högskolornas fakulteter och forskare som inte så lätt lät sig på-

7 verkas. Kanske ville, när allt kommer till kritan, stiftelserna själva inte heller ta en fullt så utmanande roll som förarbeten och stadgar gav sken av. Detta möte mellan den nya systemaktören, forskningsstiftelserna, och det gamla, etablerade forskningssystemet är mycket intressant och reser en lång rad frågor om forskningspolitikens räckvidd och redskap. Denna diskussion pågår fortfarande. Den handlar, vad stiftelserna anbelangar, om hur dessa själva ser på sina uppgifter och arbetsformer under de ändå ganska många år som återstår av deras levnad (kapitel 12). Diskussionen är, om något, snarare intressantare nu än då de bildades. De senaste årens erfarenheter innehåller inslag som pekar mot att stiftelserna är på väg att mejsla ut en ny och mer självständig roll i förhållande till forskningssystemet. Stiftelserna kvarstår som en viktig systemaktör och har med all säkerhet viktiga strategiska beslut framför sig. Men diskussionen handlar också, eller bör i alla fall handla, om hur forskningspolitiken kan utformas för att nå sina allt mer komplexa samhällsmål (kapitel 13). Om det är något som denna bok demonstrerar, så är det att forskningspolitiken för länge sedan har lämnat den tid bakom sig då dess gärning var att försörja ett antal suveräna och förnämliga universitet med de resurser som krävs för att underhålla en fungerande akademisk utbildning och frambringa utmärkt forskning. Forskningspolitik har blivit så mycket mer och griper så djupt in i andra politikområden att man med ganska stor sannolikhet kan förutsäga att vi snarare befinner oss i början av en omvandlingsperiod som kommer att fortsätta än i slutet av en period av fullbordade reformer. Tillkomsten av forskningsstiftelserna var, på sitt sätt, ett tidigt försök att ge forskningspolitiken en sådan vidgad räckvidd. Det ansågs märkvärdigt då. Idag har vi redan insett att vi måste gå mycket längre. Forskningsstiftelserna har varit ett laboratorium som hjälpt oss att upptäcka nya grundämnen och nya viktiga föreningar i det större laboratorium som heter samhället. Om detta utdragna experiment handlar denna bok. 15 Noter 1 Första och andra generationens stiftelser anges i appendix 1 i slutet av boken.

Nuvärdesanalys av tre offentliga forskningsstiftelser

Nuvärdesanalys av tre offentliga forskningsstiftelser S t i f t e l s e n f ö r s t r at e g i s k f o r s k n i n g 1 Nuvärdesanalys av tre offentliga forskningsstiftelser Joakim Amorim SSF-rapport nr 8 ISSN 1654-9872 ISBN 978-91-8926-47-2 2 Nuvärdesanalys

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt

Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Indirekta kostnader och lokalkostnader i externfinansierade forskningsprojekt Kärt barn har många namn. Lika ofta även de mera problematiska, skulle jag vilja hävda! I samband med finansieringen av externt

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer

Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Till Sveriges universitets och högskolors rektorer Samordning av forskningsstiftelser agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 STATISTISK ANALYS Marie Kahlroth Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2008-06-17, Analys nr 2008/8 Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 Universitetens

Läs mer

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se

Aktuella frågor. Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten. Utbildningsdepartementet. viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Aktuella frågor 150602 Viktoria Mattsson Forskningspolitiska enheten viktoria.mattsson@regeringskansliet.se Utbildningsminister Gustav Fridolin Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark

Läs mer

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Fristående stiftelse vars ändamål är

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:80

Regeringens proposition 2004/05:80 Regeringens proposition 2004/05:80 Forskning för ett bättre liv Prop. 2004/05:80 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2005 Göran Persson Leif Pagrotsky (Utbildnings-

Läs mer

Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor

Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor RiR 2011:3 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Universitets- och högskolepolitiskt program

Universitets- och högskolepolitiskt program Universitets- och högskolepolitiskt program Innehållsförteckning Sveriges Ingenjörers forskningspolitik för universitet och högskola 3 Varför en politik för forskning? 3 Finansiering och kvalitet 4 Fri

Läs mer

Svensk forskning. Större forskningsfinansiärer

Svensk forskning. Större forskningsfinansiärer Svensk forskning Större forskningsfinansiärer Svensk forskning Större forskningsfinansiärer Innehåll Svenska forskningsfinansiärer 4 Statliga myndigheter Energimyndigheten 6 1,13 miljarder kronor Forskning

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET Forskningssystemet På nationell nivå eftersträvas en hållbar och balanserad samhällelig och ekonomisk utveckling.

Läs mer

FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION

FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION Professor Staffan Edén Vicerektor för forskningsfrågor BAKGRUNDSMATERIAL 2013-10-07 FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION Styrelsen 2013-10-15 Syfte Syftet med diskussionen i styrelsen är att beskriva den pågående

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Genus 2016 för forskning i framkant 2015-05-06 Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Inledning Nationella sekretariatet för genusforskning har samlat in förslag från

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:2

Regeringens proposition 2001/02:2 Regeringens proposition 2001/02:2 FoU och samverkan i innovationssystemet Prop. 2001/02:2 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 september 2001 Göran Persson Thomas Östros

Läs mer

En nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation

En nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation En nationell strategi för högre utbildning, forskning och innovation Stockholm 2003-10-29 Gemensam skrivelse från Vetenskapsrådet, FAS, Formas, Vinnova, SUHF, KVA, IVA Stockholm 2003-10-29 Gemensam skrivelse

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Stiftelsen för Strategisk Forskning Stiftelsen för Strategisk Forskning Forskning som formar vår framtid Presentation för styrelsen Lars Rask 2008-02-08 1 Stiftelsen för Strategisk Forskning Bildades 1994 Regeringen utarbetade dess stadga,

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:3

Regeringens proposition 2000/01:3 Regeringens proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse Prop. 2000/01:3 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 september 2000 (Utbildningsdepartementet) Propositionens

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:94

Regeringens proposition 1998/99:94 Regeringens proposition 1998/99:94 Vissa forskningsfrågor Prop. 1998/99:94 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 april 1999 Göran Persson Thomas Östros (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

Högskolan samverkar vidare

Högskolan samverkar vidare Rapport 2008:10 R Högskolan samverkar vidare Utvecklingen 2004 07 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Högskolan

Läs mer

Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge

Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge Mats Benner, presentation för den norska produktivitetskommissionen, 20 augusti 2015 Byggd på två rapporter: Evaluation of The Kristian

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

KS 16 11 APRIL 2012. Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 16 11 APRIL 2012. Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 16 11 APRIL 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sterte Eva Datum 2012-03-21 Diarienummer KSN-2012-0524 Kommunstyrelsen Uppsala Health Summit Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Forskningsprofiler 15

Forskningsprofiler 15 Sida 1 (11) UTLYSNING Forskningsprofiler 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprofiler. Programmet syftar till att vara ett avgörande

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential. Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Svenskt Näringsliv Juli 2011

Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential. Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Svenskt Näringsliv Juli 2011 Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Juli 0 Dags för förnyelse av svensk forskningspolitik Dags för förnyelse av svensk

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557 Sid 1 (7) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006-10-16 Rektors stab Lars Rydberg Sammanfattning av budgetpropositionen för 2007 1. Grundutbildningen 1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007

Läs mer

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Agenda för 20 februari 2013 09.30-10.00 Inledning (dekaner) 10.00-10.20

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk III samt förtydligande av roller i programmet.

Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk III samt förtydligande av roller i programmet. Anders Björck PM RIKTLINJER FÖR PROJEKTPAKET OCH PROJEKT. Datum 2009-01-2907-24 utkast till styrelsemöte 10/9 2009Fastlagd vid styrelsemöte 1/09 1 (5) Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk

Läs mer

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv 2014:27 Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv MISSIV DATUM DIARIENR 2014-12-01 2013/257-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-11-14 U2013/6713/JÄM Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Framtiden för Mälardalens högskola

Framtiden för Mälardalens högskola Framtiden för Mälardalens högskola Sammanfattning Ett debattinlägg av Lars Brandell (April 2007, reviderad maj 2007 och juli 2007) Detta inlägg är en kommentar till planerna att slå ihop Mälardalens högskola

Läs mer

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 Yttrande över departementspromemorian (Ds 2001:62) Etikprövning av forskning som avser människor (2 bilagor) ÄRENDET Stockholms läns

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Det bästa av två världar Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Företagsforskarskolor är ett program hos KK-stiftelsen som syftar till att tillgodose näringslivets behov av forskningskompetens

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

FINANSIERING AV KLINISK FORSKNING (enl. Klinisk forskning ett lyft för sjukvården; SOU 2009:43)

FINANSIERING AV KLINISK FORSKNING (enl. Klinisk forskning ett lyft för sjukvården; SOU 2009:43) FINANSIERING AV KLINISK FORSKNING (enl. Klinisk forskning ett lyft för sjukvården; SOU 2009:43) 1,7 ALF Totalt > 6 miljarder 1,9 Landstingens FoU* Vetenskapsrådet Universiteten 0,6 0,3 1,7 Fonder, EU,

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

#03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 EN RAPPORT FRÅN

#03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 EN RAPPORT FRÅN #03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 2014 EN RAPPORT FRÅN #03 VEM TÄNKER PÅ BESÖKSNÄRINGEN? Kartläggning av forskning och dess finansiering 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer