VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2004-2007"

Transkript

1 VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN Målsättningar 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte följande allmänna målsättning : a. Åbo Akademis verksamhetsidé: svenskt universitet med högklassig utbildning och forskning Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Åbo Akademis särskilda mission är att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av universitetsutbildning och forskning. Inom ramen för sitt helhetsansvar för den svenska universitetsutbildningen i Finland skall akademin dels erbjuda ett brett utbildningsutbud så att de svenska studenterna erbjuds valfrihet och yrkeskarriärer jämbördiga med de finska studenternas, dels sörja för att det finns akademiskt utbildad personal på centrala samhällsområden för att betjäna den finlandssvenska befolkningen. Åbo Akademi omhuldar den fria vetenskapliga forskningen. Inom sina bästa vetenskapsområden skall akademin stå vid den internationella forskningens frontlinje. Inom såväl forskningen som utbildningen betonas den internationella inriktningen förenad med ett starkt nordiskt engagemang. Akademin har inom sin forskningsverksamhet ett specialansvar för de finlandssvenskt inriktade kultur- och samhällsvetenskaperna. Därtill gör akademin viktiga insatser inom den tekniska och naturvetenskapliga forskningen och utbildningen. Inom utbildningen betonas omsorgen om landets tvåspråkighet och finskspråkiga studerande välkomnas och stöds. Akademin upprätthåller och utvecklar en stimulerande forsknings- och inlärningsatmosfär. Det livslånga lärandets princip är genomgående. Såsom bildningsuniversitet skall akademin erbjuda en fri och aktiv intellektuell miljö som uppmuntrar till kritisk samhällsdebatt och lösningar av tidens stora frågor. Universitetet fyller även sin kulturbärande uppgift genom att stöda varierande slag av aktiviteter hos studerande och personal. Akademin har nära kontakter till kulturella, samhälleliga och näringslivsinriktade organisationer. Härigenom upprätthålls en fruktbar samverkan mellan den akademiska verksamheten och kulturen, samhället och näringslivet. Såsom miljöuniversitet har Åbo Akademi en central roll i att utbilda ansvarskännande och miljömedvetna människor för krävande samhällsuppgifter. Den regionala utvecklingen stöds, bl.a. genom samarbete med de svenska yrkeshögskolorna. b. Åbo Akademis uppgift Det övergripande syftet med Åbo Akademi som svenskt universitet i Finland finns inskrivet i Universitetslagen: Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen... (och) att meddela på forskning grundad högsta undervisning. (ur 4 ) Åbo Akademi skall särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. (29 ) 1

2 Stiftelsen för Åbo Akademi har iklätt sig ett betydande ansvar för akademins verksamhet. Stiftelsen är en garant för akademins autonomi och ett viktigt ekonomiskt stöd. Akademins uppgift kan utvecklas och konkretiseras i följande tre punkter: Svenskt vetenskapssamfund Som svenskt vetenskapssamfund har Åbo Akademi skyldighet att upprätthålla svenska som undervisnings- och förvaltningsspråk och även som vetenskapligt språk i Finland. Akademin skall erbjuda ett på högtstående vetenskaplig forskning baserat brett utbildningsutbud till de svenskspråkiga studenterna i Finland. Utbildningsverksamheten bör genom samarbete och arbetsfördelning med andra svensk- och tvåspråkiga universitet och högskolor tillgodose samhällets behov av akademiskt utbildad svenskspråkig arbetskraft så att den svenskspråkiga befolkningen ges service på sitt modersmål inom de olika samhällsfunktionerna. Akademins uppgift är också att garantera den vetenskapliga återväxten på centrala vetenskapsområden. Till uppgiften hör även att tillse att forskning och undervisning bedrivs på sådana ämnesområden som har en speciell betydelse för det svenska samhälls- och kulturlivet i Finland. Som svenskt universitet i Finland har Åbo Akademi en speciell uppgift i att slå vakt om de möjligheter till samverkan och gemensamma satsningar som den nordiska universitetsgemenskapen erbjuder. Åbo Akademi har ett övergripande ansvar att tillgodose utbildning och forskningsbehov i de delar av Svenskfinland som har stor svensk befolkning eller strategisk betydelse för svenskhetens fortbestånd i landet. Akademins engagemang i Österbotten är ett konkret exempel på detta. Som en integrerad del av Åbo Akademi har Vasa övningsskola en central betydelse för den finlandssvenska lärarutbildningen. För att kontinuerligt främja kompetensutvecklingen inom övningsskolan eftersträvas en utbyggd samverkan inom forskningsoch utvecklingsarbetet mellan övningsskolan och pedagogiska fakulteten. I den händelse att den svenska universitetsutbildningen i landet utsätts för åtgärder som hotar den svenska utbildningsautonomin eller om det skulle framkomma uppenbara brister inom den svenska utbildningssektorn är det Åbo Akademis uppgift, som den största och mest mångsidiga enheten, att axla sitt helhetsansvar. Internationellt vetenskapssamfund För Åbo Akademi som generellt vetenskapssamfund i nationell och internationell samverkan är ett kontinuerligt fördjupat kvalitetskrav en självklar utgångspunkt. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. En nödvändig förutsättning för att uppnå och bibehålla denna kvalitativa målsättning är en fruktbar växelverkan mellan studerande, lärare och forskare. För att följa upp och stödja denna kvalitetsambition vidtas utvärderingsoch andra uppföljningsåtgärder, som beaktar de olika vetenskapernas och utbildningsområdenas särart och institutionella villkor. Hög kvalitet och effektivitet kräver på kort sikt en konsolidering av resurserna till styrke- och profileringsområden framom expansion till nya områden. Då de vetenskapliga disciplinerna och det omgivande samhället är dynamiska till sin 2

3 karaktär framväxer på längre sikt nya forsknings-, kunskaps- och utbildningsbehov, även av interdisciplinär natur. Åbo Akademis speciella helhetsansvar gör att universitetet ständigt måste beakta behoven såväl inom etablerade styrkeområden som inom innovativa framtidsområden. Som ett led i att möta det ständigt expanderade internationella ansvaret fortsätter akademin sina ansträngningar att utveckla en internationellt konkurrenskraftig forsknings- och studiemiljö. Akademin deltar aktivt bl.a. i universitetssamarbetet inom Östersjöregionen och vidareutvecklar och fördjupar sina nordiska kontaktnät på forskningens, utbildningens och förvaltningens område. Via Coimbra- och Santandergrupperna har akademin blivit en efterfrågad samarbetspartner i olika studentutbytesprogram. Även de utomeuropeiska kontakterna utbyggs. Åbo Akademis uppgift som ett generellt vetenskapssamfund innebär också att i all verksamhet slå vakt om en öppen, kritisk och aktiv intellektuell miljö. Genom valfrihet och interdisciplinära perspektiv ges studenter, lärare och forskare möjligheter och impulser att dryfta och kritiskt granska tidens stora frågor samt att analysera vetenskapens och universitetens relation till dessa. Akademin värnar om den fria vetenskapliga forskningen och förenar målsättningarna för det fria bildningsuniversitetet och det dynamiska forskningsuniversitetet. Kulturbärande samfund Åbo Akademis ideella tillkomsthistoria med en stark förankring i det svenska Finlands kulturbärande och näringslivsorienterade kretsar gör akademin till en central kulturinstitution och en gemensam angelägenhet för hela det svenska Finland. Som komplement till sitt forskar- och grundutbildningsansvar har akademin ett utbildningsansvar för den vuxna svenskspråkiga befolkningen av såväl allmänbildande som fortbildande karaktär. Inom akademin är biblioteket, museerna och samlingarna, men även förlagsverksamheten, centrala element i universitetets kulturansvar. Akademin har med sin Stiftelse naturliga kontaktytor till övriga svenska fonder, kulturorganisationer och massmedia och upprätthåller bl.a. inom Samordningsdelegationen ett nära samarbete med övriga svensk- och tvåspråkiga universitet, högskolor och utbildningsorganisationer. Akademistudenternas verksamhet t.ex. inom studentkörer, orkestrar och motions- och idrottsföreningar skapar kontakter mellan studieliv och kulturell verksamhet i det omgivande samhället. Fortsatta och fördjupade kontakter till näringsliv och samhälle upprätthålls av Samhällsdelegationen och alumniorganisationen Akademiföreningen Åbo Akademiker. 1.2 Utbildning för grundexamen Allmänna målsättningar Under planperioden strävar Akademin till att använda de erfarenheter som tidigare utvecklingsarbete har gett. Sålunda blir utvecklandet av Akademins grundexamina en kontinuerlig process. Ett grundelement i denna är de interna och externa kvalitetssäkringssystem som ger den information som utvecklingsarbetet behöver. Ett annat sådant är den pedagogiska fortbildningen av lärarna. Ett tredje element är den systematiska studierådgivningen som omfattar alla skeden av studiegången och i vilken alla grupper inom universitetet deltar. Inom de ramar som ministeriets examensmål uppställer ger Akademin en internationellt högklassig undervisning. Uppmärksamheten fästs vid att genomströmningen i 3

4 studierna försnabbas och att avbrotten minskar. Studierna skall främja studerandenas personlighetsutveckling, lära dem att inhämta och skapa ny kunskap samt att arbeta i en nätbaserad omgivning. Studierna skall ge färdigheter för forskarstudier men också ha en klar arbetsmarknadsrelevans. Som utexaminerade skall studerandena framgångsrikt kunna verka i det integrerade Europa. I den pågående anpassningen av universitetens examensstrukturer till en allmän europeisk modell verkar Akademin systematiskt för att det vetenskapliga underlaget för grundutbildningen bibehålls och stärks. Utbildningen anpassas även till de digitalt burna kunskapsmönster som har uppstått och som alltjämt utvecklas. Akademin utnyttjar möjligheterna till nationellt och internationellt samarbete om utbildning. Samtidigt fäster Akademin särskild uppmärksamhet vid att hos studerandena bygga upp och förkovra en stark svensk språkidentitet. Närmare mål och strategier för att uppnå dem ingår i Åbo Akademis strategi för utvecklande av grundexamina (se s. 39) Kvantitativa målsättningar Tabell 1: Målsättningarna avseende nya studerande år 2003 respektive genomsnittligt årligt examensmål Område Examensmål* Mål avseende nya studerande Högre grundexamina Teologiska Humanistiska Samhällsvetenskapliga ESF SVF Merkantila Pedagogiska Psykologiska Naturvetenskapliga Teknisktvetenskapliga * * Hälsovård Summa * Uppgifterna om målsättningar är preliminära och kan förändras. ** Innefattar målsättningen 20 för studerande som inleder sina studier vid Åbo universitet för att senare avlägga diplomingenjörsexamen vid Åbo Akademi. Lägre examina Rättsnotarie Farmaceut Barnträdgårdslärare Summa TOTALT *** *** Utöver detta kommer även ett antal som antas separat till magistersprogram o. motsvarande vilket innebär att sammanlagt ca nya studerande per år antas. 4

5 Antagning av studerande Principen vid antagningen av nya studerande till Åbo Akademi är kvalitet framom kvantitet. För att garantera högs studiemotivation bland studerandena samt effektiv och ändamålsenlig användning av undervisningsresurserna skall antagningsvolymen prövas allvarligt. De svenskspråkiga studenterna i Finland utgör det huvudsakliga rekryteringsunderlaget för Akademin och intresset hos dem har varit stort och någorlunda tillräckligt. Bland dem utgör sökande från landskapet Åland en speciell intressegrupp. För att stärka ålänningarnas intresse för Akademin ordnas bl.a. de flesta urvalsprov också på Åland. Sökande med gymnasieexamen från Ålands Lyceum har getts allmän behörighet för studier vid Akademin. Akademin fäster ökad uppmärksamhet vid rekryteringen i mellersta och östra Nyland. Ett stort antal abiturientdagar anordnas årligen med de svenskspråkiga studenterna som målgrupp. För detta samarbetar Akademin med redan inskrivna studerande. Flera mindre studentgrupper utbildas för att informera yngre intresserade om studierna vid Akademin. Studentkåren deltar aktivt i rekryteringsverksamheten. Akademin profilerar sig självständigt på olika studiemässor i hemlandet som det finlandssvenska universitetet. Äldre studerande besöker sina tidigare skolor för att berätta om Akademin. Vissa abiturientdagar ordnas i samarbete med de svenskspråkiga yrkeshögskolorna. De elever som inte går i gymnasium utan avslutar sin skolgång i någon annan behörighetsgivande utbildning på andra stadiet kommer att ägnas större uppmärksamhet än tidigare. I rekryteringen av dessa kommer samarbetet med de svenskspråkiga yrkeshögskolorna att stärkas och speciella besöksdagar kommer att anordnas. De finskspråkiga studenterna upplever språkprovet i svenska som svårt och en arbetsgrupp som skall se över provets uppläggning tillsätts. Avsikten är att minska hindren för finskspråkiga studenter att söka till Akademin utan att den svenska studiemiljön försvinner. I rekryteringsarbetet riktar Akademin sig speciellt till de finskspråkiga studenterna vid den för de tre åbouniversiteten gemensamma abiturientdagen. I samband med den ordnas ett informationstillfälle för gymnasiernas studiehandledare. Också på de inhemska studiemässorna knyts kontakter med blivande sökande och med studiehandledare. De nordiska sökandena utgör en speciell rekryteringsgrupp för Akademin. Genom annonsering och deltagande i en studiemässa i Sverige når Akademin både sökande till examensstudier och blivande utbytesstudenter. Akademin använder vid antagningen av nordiska sökande enhetliga omräkningsskalor då det gäller konvertering av nordiska studentexamensbetyg till finländska dito. Detta ökar rättsskyddet för de nordiska sökandena. För att göra lärarutbildningen mera lockande har PF vidtagit flera praktiska åtgärder. Dessa inriktas speciellt på rekryteringen av lärarstuderande från södra Finland. Det annonsmaterial och annat nytt rekryteringsmaterial som har utarbetats under år 2002 används flitigt i studentrekryteringsarbetet. Också nätpresentationen av studier och utbildning har förnyats. Både i det skriftliga och i det nätbaserade informationsmaterialet fästs uppmärksamhet speciellt vid de ämnen som är obekanta för sökandena från deras tidigare skolor. Ämnena ges mera utrymme och görs således mera lockande för de sökande. 5

6 Studentutbyte Antalet studerande från Åbo Akademi som årligen förlägger en del av sina studier utomlands uppgår till omkring 225. Antalet utländska utbytesstuderande, som studerar vid Akademin under en till två terminer står i stort sett i balans med antalet utresande studerande. Geografiska tyngdpunkter för studentutbytet är Norden, det övriga Europa, Nord- och Sydamerika och Asien. Nyetableringar av avtal görs under perioden med universitet i Afrika, Australien, Latinamerika och USA. Fokuseringen på kvalitet framom kvantitet inom det internationella studentutbytet har visat sig vara lyckad och en kontinuerlig satsning på samarbete som fungerar både gällande balans och ändamålsenliga studier kommer att fortgå. Marknadsföringen av Akademins program och kurser på engelska kommer att förändras såtillvida att en ny och heltäckande kurskatalog kommer att utges årligen. En satsning på programmet Finland-Swedish Studies genomförs också. Examensreformen i anslutning till Bologna-processen kommer också att innebära många förändringar och utmaningar för det internationella studentutbytet Utvecklande av studierådgivning och studentservice En särskild satsning görs på studenttutorverksamheten, så att den pågår i mindre skala också under termin två och tre. Dessutom förs tutorverksamheten närmare egenlärarverksamheten genom att åtminstone en första träff mellan tutorer och egenlärare arrangerats av respektive fakultet kort efter tutorskolningen. Den digitala studentbetjäningen utvecklas vidare så att lärarnas stödsystem för att meddela tentamensresultat kompletteras med ett generellt system för tentamensanmälan på Internet. Vidare inleds arbetet på att möjliggöra framställandet av personliga studieplaner på webben. Vid Akademin organiseras en lokal verksamhet för det nationella Kehrä-projektet för studerandenas välbefinnande. 1.3 Forskarutbildning Allmänna målsättningar Forskarutbildningen medför särskilda utmaningar för akademin som är ett litet universitet med stor bredd i utbildningen. För att kvalitativt kunna hävda sig satsar akademin fortsättningsvis aktivt på forskarutbildningen. Detta sker å ena sidan genom att identifiera områden med speciellt goda förutsättningar för framgångsrik forskarutbildning, men också å andra sidan genom att identifiera bristområden, dvs. områden med dålig vetenskaplig återväxt. Det senare är speciellt viktigt i frågan om finlandssvenska ämnen, ämnen i lärarutbildningen och i övrigt ämnen där akademin har huvudansvaret för den svenska universitetsutbildningen i Finland. Ett sådant är mediepedagogik för vilket Akademin tillsammans med Stiftelsen för Österbotten högskola gör en ekonomisk satsning. Speciellt under rådande svåra ekonomiska förhållanden bör vid fördelningen av anslagen för forskarutbildningen beaktas de olika ämnesområdenas möjligheter att erhålla extern finansiering. 6

7 Specifikt ämnar Åbo Akademi befrämja forskarutbildningen genom att: anslå medel för samarbete med andra högskolor inom landet för att t.ex. möjliggöra riksomfattande forskarutbildningsseminarier och aktivt deltagande i riksomfattande forskarutbildningsprogram. Samarbetsaspekten kommer speciellt till synes i den forskarutbildning som genomförs inom de nationella forskarskolorna. identifiera studerande som har förutsättning att bli goda forskare, rekrytera dem i ett tidigt skede och stöda dem i sin utveckling, aktivt stöda kvinnornas vetenskapliga utbildning så att kvinnornas andel av doktorsexamina stiger från nuvarande 40 % till 50 %, anslå medel för understöd till forskarstuderande, i forskarutbildningen även beakta behovet av allmänna färdigheter i anslutning till bl.a. kommunikation, etik, forskningsfinansiering och arbetsmarknaden, intensifiera samarbetet med universitet utomlands, dels inom ramen för redan ingångna samarbetsavtal, dels inom mera omfattande internationella utbytes- och samarbetsprogram så att forskarstuderande inom akademin kan erbjudas studieplatser utomlands och så att akademin kan motta utländska lärare, forskare och forskarstuderande, inom sådana ämnesområden där det råder brist på lärarkrafter i landet rekryteras lärare för speciellt doktorandutbildningen internationellt, den av styrelsen införda undervisningsskyldigheten för doktorander och forskare utnyttjas. Kursutbudet ökar samtidigt som forskarnas pedagogiska utveckling befrämjas. att allmänt skapa en inspirerande och motiverande miljö inom forskarutbildningen och fästa uppmärksamhet vid kontinuiteten i finansieringen av forskarstudierna Kvantitativa målsättningar för forskarutbildningen Målsättningen i det resultatavtal som skall ingås med undervisningsministeriet för perioden har ännu inte fastslagits. Akademins förslag och undervisningsministeriets senaste anbud framgår av tabell 2. Tabell 2: Målsättningarna avseende genomsnittligt årligt examensmål för doktorsexamina Område ÅA:s förslag UvM:s anbud Teologiska 4 4 Humanistiska 9 8 Samhällsvetenskapliga ESF SVF - 2 Merkantila 3 2 Pedagogiska 4 4 Psykologiska 2 2 Naturvetenskapliga Teknisktvetenskapliga * Hälsovård 3 3 Summa

8 1.4 Vuxenutbildning Kvantitativa målsättningar Inom det öppna universitetet är målsättningen i resultatavtalet med undervisningsministeriet under avtalsperioden att det kalkylerade antalet helårsstudieplatser skall uppgå till minst per år Vuxenutbildningsstrategi Vuxenutbildningen i dess olika former har ökat successivt vid akademin sedan talet. Åbo Akademis andel av den universitetsbaserade vuxenutbildningen i Finland uppgår till ca fem procent. Följande strategiska mål och förslag till åtgärder ingår i den vuxenutbildningsstrategi som styrelsen godkände i november 2001: 1) Livslångt lärande Det övergripande målet med ÅA:s vuxenutbildning är att skapa förutsättningar för livslångt lärande för akademiskt utbildade och andra intresserade av akademisk utbildning. Denna utbildning kan ske på olika sätt, som professionell fortbildning, arbetsmarknadspolitisk utbildning eller inom det öppna universitetet. 2) Kvalitetssäkring inom vuxenutbildningen För att de kvantitativa och kvalitativa mål som uppställts för vuxenutbildningen skall kunna uppnås förutsätts ett systematiskt arbete för att utveckla kvaliteterna i inlärningsmiljöerna utgående från ett studerandeperspektiv. Vuxenstuderande utgör en heterogen grupp inom vilken det finns många olika typer av behov och förväntningar, vilket ställer särskilda krav på den personal som handhar kontakten till och utvecklar samarbetet med de studerande. 3) Vuxenutbildningen är en väg till en akademisk examen Via vuxenutbildningen befrämjar Åbo Akademi vuxenstuderandes möjligheter att avlägga en akademisk examen. Som stöd för detta utvecklar Åbo Akademi studievägledning, handledning, innehåll och former (t.ex. virtualisering och utlokalisering). Fakulteterna underlättar i mån av möjlighet de vuxenstuderandes inträde för att avlägga examen samt fäster uppmärksamhet vid de vuxenstuderandes specialsituation. 4) Finansiering Vuxenutbildningen genomförs med lärare, experter och handledare från såväl akademins egna enheter som arbetslivet, samt ytterligare med särskild personal som handhar kontakten till och utvecklar samarbetet med vuxenutbildningens olika intressenter. Ett samarbete med grundutbildningen befrämjar hela universitetets undervisning, speciellt med tanke på den breddade expertisen och nya undervisningsformer. Den öppna universitetsundervisningen finansieras dels med medel som undervisningsministeriet beviljar universiteten på basen av uppnådda resultat samt dels av den lokala utbildningsarrangören. Fortbildningen förverkligas huvudsakligen i samarbete med olika utomstående uppdragsgivare (myndigheter, kommuner, företag, enskilda personer) och är en kundtjänstverksamhet. Vuxenutbildningen utgör ett av Åbo Akademis resultatområden, där enheternas och fortbildningscentralernas konkreta insats och engagemang i de olika vuxenutbildningskoncepten utgör utgångspunkt för resursfördelningen. Nya modeller för hur resultaten inom vuxenutbild- 8

9 ningen skall beaktas i den interna resursfördelningen inom Åbo Akademi bör därför utarbetas. 5) Studerandegruppernas jämlikhet och rättsskydd Genom koordinering och rationalisering av administrationen kan vuxenstuderandes ställning förbättras. Särskilt bör antagnings- och registreringsförfarandet förenklas. Vuxenstuderande utgör en mycket heterogen grupp bl.a. ur administrativ synvinkel. Beroende på administrativ kategorisering kommer det att uppstå betydande skillnader för de studerande gällande deras studievillkor. 6) Regionalt och lokalt utvecklingsarbete Vuxenutbildningen befrämjar den regionala utvecklingen inom ramen för olika slag av utbildningsprojekt. Det är viktigt att initiativen kommer från det omgivande samhället, så att det uttryckligen blir fråga om ett samarbete. Målsättningen är att ÅA ska svara på de behov som finns i närsamhället och anta de utmaningar som regionen ger. Utexaminerade från Åbo Akademi spelar en viktig roll som kontaktlänk. Det regionala utvecklingsarbetet och universitetets roll förtydligas ytterligare i medverkan i kompetenscenterprojekt och olika typer av EU-baserade strukturprojekt. 7) Vuxenutbildningens organisering Fortbildningscentralerna handhar vuxenutbildningen, i ett nära samarbete med fakulteterna och institutionerna. Verksamheten följer de strategier och målbeskrivningar fakulteterna och fortbildningscentralerna har uppgjort och som de regelbundet följer upp Forskning Allmänna målsättningar Åbo Akademis uppgift enligt lagen om Åbo Akademi är att främja fri vetenskaplig forskning och att ge härpå grundad högsta undervisning. Därför är det viktigt att akademin stöder forskning inom de områden inom vilken den ger högre utbildning. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. Åbo Akademi har givits ett centralt ansvar att forska i den finlandssvenska befolkningens särbehov. Av vikt är den inriktning på den finlandssvenska identiteten sådan den kommer till uttryck i kultur, beteende och språk. Åbo Akademi bör utveckla forskningsverksamhet som tryggar den vetenskapliga etablering som bildar en grundförutsättning för den språkliga minoritetens fortbestånd. En naturlig och viktig strävan för akademin är att befrämja det nordiska forskningssamarbetet. Akademin har här inte bara ett finlandssvenskt utan även ett nationellt ansvar. Akademin definierar i sin forskningspolitik kontinuerligt dels styrkeområden, dels potentiella insatsområden, vilkas forskningsförutsättningar ägnas speciell uppmärksamhet. En högklassig forskning växer dock i första hand fram underifrån och kan inte styras uppifrån. Strategiska utvecklingsåtgärder bör därför koncentreras kring personalpolitik, forskningsmiljön och forskningens infrastruktur. 9

10 Akademins strävan är under planperioden förbättra forskningsförutsättningarna genom och utveckla forskningssamarbetet genom: ökat internationellt samarbete inom forskning, forskarutbildning och forskningsutvärdering (t.ex. genom utbyte av expertgrupper), att förbättra förutsättningarna för forskarutbildningen och att utveckla en miljö där forskare trivs och har goda arbetsmöjligheter, att i enlighet med styrelsens beslut av den 12 december 2002 utveckla tjänstestrukturen för lärare vilket bl.a. innebär att post-doktorala befattningar skapas, att ledigförklara högre tjänster ett år innan tjänsteinnehavaren går i pension, vilket innebär att anhållan om ledigförklarande samt preciseringen av undervisningsområdet för professurer bör göras tidigare. Vid sidan av vetenskapliga och pedagogiska meriter bör förmåga att initiera och leda externt finansierade forskningsprojekt beaktas i tillsättningsplanerna. förbättra och upprätthålla forskningens infrastruktur (bl.a. genom samarbete med andra universitet vad beträffar instrument och databaser). Strävan är att administrativ personal sköter enheternas ekonomi och administration. I projekt med extern finansiering bör medel reserveras för personal som sköter administrativa och tekniska uppgifter, fästa fortsatt uppmärksamhet vid eftersläpningen i förnyandet och nyanskaffningen av vetenskaplig utrustning som uppstod vid nedskärningarna i universitetens basbudget år 1994 och som endast sporadiskt kunnat åtgärdas genom extern finansiering och punktinsatser bl.a. av Finlands Akademi och Stiftelsen för Åbo Akademi samt genom att basbudgeten nu stegvis korrigeras. utreda förutsättningarna för att införa ett sabbatssystem för professorer och akademilektorer med möjlighet att på basen av ansökan frigöras för en termin eller på ett halvt år för en forskningsperiod utanför akademin, genom lönepåslag uppmuntra forskare att skaffa extern finansiering. Projektledararvoden får uppgå till högst 50 % av lönen. aktiv satsning på publicerings- och informationsverksamhet bl.a. genom satsningar på Åbo Akademis förlag och stödande av publicering i internationella serier och tidskrifter Satsningsområden Åbo Akademi fortsätter att utveckla sin forskningsverksamhet inom ramen för tidigare definierade satsningsområden i utvecklings- och styrkefasen. Inom utvecklingsfasen finns bl.a. följande forskningsområden: aggressionsforskning (HF, SVF), tvåspråkighetsforskning, neuropsykologisk forskning och funktionell hjärnavbildning (HF, övriga universitet), kvinnoforskning, beslutsplanering och informationssystem (ESF, MNF), internationell företagsverksamhet, välfärd och inkomstfördelning (ESF, SVF, övriga universitet) samt barnlitteratur (HF, PF, biblioteket, utländska universitet). Till forskningsområden inom styrkefasen har universitetet hänfört litteraturpragmatik (HF), exegetik (TF, HU), Mänskliga rättigheter (ESF, utländska universitet), informationsbehandling och datateknik (MNF, KTF, forskarskola), materialforskning (MNF, KTF, industrin, forskarskola), kemitekniken (KTF, MNF, EU, industrin, forskarskola) samt bioteknik (MNF, KTF, BTC, industrin, forskarskola). I egenskap av Internationellt vetenskapssamfund satsar universitetet särskilt på följande forskningsområden på hög internationell nivå: Processkemin Den av Finlands Akademi utsedda spetsenheten har ett mycket brett nationellt och framför allt internationell kontaktnät med forskargrupper och industrin. 10

11 Exegetiken Åbo Akademis andra spetsenhet tillsammans med Helsingfors universitet i exegetik gäller utformningen av tidig judisk och kristen ideologi. Informationsbehandling och datateknik Åbo Akademi har räknat från år 2002 också en spetsenhet i programmeringsteknik och administrerar fortfarande en forskarskola med ett stort antal inhemska och utländska forskare och forskarstuderande. Satsningen är central med tanke på nationella prioriteringar. Miljö- och biovetenskap Åbo Akademi administrerar en stor forskarskola i miljövetenskap och teknologi och en mindre i informativ och strukturell biologi. Satsningen är nationellt viktig. Universitetet har med Stiftelsens för Åbo Akademi stöd etablerat sig som ett miljöuniversitet med en klar tvärvetenskaplig profil på forskning och utbildning (KTF, MNF, ESF, TF, HF, PF, SVF). Samarbetet är väl etablerat med bl.a. Åbo universitets motsvarande enheter och BioCity och Bioteknikcentrum i Åbo. Inom ramen för satsningen som miljöuniversitet görs omfattande satsningar när det gäller marinbiologi och ekologi. Unizon-projektet Syftet är att utveckla högskolsamarbetet över Kvarken. I den första fasen omfattar samarbetet grundutbildning, forskarutbildning, forskning, fortbildning och utvecklande av informations- och kommunikationsteknik. Kvarkenrådet har ställt 1.1 miljoner till förfogande för planering av projektet. Det egentliga projektet skall verkställas med extern finansiering via Interreg. III och pågå till år I egenskap av Svenskt vetenskapssamfund satsar universitetet särskilt på följande forskningsområden under verksamhetsperioden : Medierelaterad forskning och utbildning För att den svenska befolkningen skall få del av informationssamhällets växande utbud av högklassiga informations- och medietjänster på sitt eget modersmål bör en målmedveten satsning ske på medierelaterad forskning och utbildning i anslutning till den verksamhet som har kommit igång kring MediaCity i Vasa. I tvärvetenskapliga projekt samarbetar bl.a. SVF, PF, HF, ESF, TF, MNF, KTF, institutet för finlandssvensk samhällsforskning samt kulturorganisationer. Forskarutbildningen på området organiseras inom en forskarskola som stöds av Åbo Akademi och Stiftelsen för Österbottens högskola. Högskolepedagogisk och pedagogisk forskning och utbildning Åbo Akademi svarar för utbildningen av svenskspråkiga lärare på alla nivåer i utbildningssystemet. För att denna utbildning skall vara effektiv bör den stödas av en intensifierad satsning på forskning, inte minst inom områden som är av speciellt intresse för den svenska befolkningen. När det gäller den pedagogiska forskningen har universitetet ett speciellt ansvar för hela den svenska högskolsektorn (ÅA, SHH, HU), de tvåspråkiga högskolorna (Konstindustriella högskolan, Tekniska högskolan och Sibelius-Akademin) samt samarbetar med motsvarande finska enheter. 11

12 1.6. Stödfunktioner Biblioteksverksamheten Bibliotekets verksamhet vidareutvecklas enligt de riktlinjer som uppdragits i tidigare verksamhets- och ekonomiplaner och som innebär fortsatt förbättring av tillgängligheten till bibliotekets material, att bevara de fysiska samlingarna, som är en förutsättning för effektiv informationsåtervinning, i användbart skick och att åstadkomma tillfredsställande fysiska ramar för verksamheten. Målsättningen skall vara att de bibliotekstjänster som nu är avgiftsfria skall förbi avgiftsfria. Bland enskilda åtgärder kan nämnas: stöd av användningen av World-Wide-Web, varvid också åtkomst via www prioriteras framom lokal cd-rominstallering vid anskaffning av nya databaser, översyn och effektivering av systemet med institutionsbibliotek, varvid bildandet av ett antal fakultetsbibliotek i Åbo ges hög prioritet, fortsatt adb-konvertering av katalogen över litteratur anskaffad före år 1980 vilken genomförs i form av ett helhetsprojekt, satsning på konservering av känsligt material, digitaliseringen av det finlandssvenska kulturarvet, fortsatt utveckling av samarbetet med universitetsbiblioteken i Åbo och i Vasa. Speciellt Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia, som enligt ett avtal är gemensamt för Vasa universitet, Svenska handelshögskolan och Åbo Akademi, och för vilket en ny byggnad tagits i bruk, kräver ökad satsning på personal, anslag för litteraturanskaffning och övriga omkostnader. Åbo Akademi deltar i utvecklandet av ett inlärningscenter vid biblioteket i den utsträckning det bedöms vara ändamålsenligt utgående från akademins egna behov och intressen. satsning på personalutveckling, lösning av utrymmesproblematiken också i Åbo, ökad adb-utrustning för kunderna och utprövning av ny teknik i utlåningen (låneautomater) och fortsatt utveckling och effektivering av användningen av det nationella bibliotekssystemet (Voyager) Informationstekniken Åbo Akademis styrelse antog den 14 december 2000 en utvecklingsplan för databehandlingen och informationsförvaltningen för åren Till planen ansluter sig också en datasäkerhetspolicy om vilken styrelsen fattade beslut den 8 juni En ny datasäkerhetsplan är under utarbetande och upptas till styrelsebehandling under år Kontentan av utvecklingsplanen är i korthet följande: Två huvudmålsättningar Informationstekniken är en viktig beståndsdel i snart sagt all verksamhet vid akademin. Det är sålunda i många fall av strategisk vikt för undervisningen och forskningen att IT-personalen, utrustningen och programvaran kan hållas på en konkurrenskraftig nivå och, åtminstone på vissa områden, i utvecklingens frontlinje. 12

13 Det är en viktig ekonomisk fråga att akademins IT-resurser dimensioneras och sköts på ett rationellt sätt. Akademins IT-utgifter överstiger 3 miljoner euro per år, varav mera än hälften går via datacentralen. För att hålla driftskostnaderna i styr, men också av funktionella skäl, är det viktigt att akademin fortsättningsvis satsar på interna standard och koncentrerar IT-stödet på ett begränsat antal produkter och att programvarans versionsutbud rationaliseras. Man har också noterat att investeringarna i enheternas datorutrustning är på en otillräcklig nivå men att datacentralens webbstationskoncept har förbättrat studenternas tillgång till datanätet. e-lärande Det virtuella universitetet, samt mera generellt e-lärande (datorstödd undervisning och IT-baserad inlärning), är ett viktigt satsningsområde för akademin under de närmaste åren. En fungerande e-lärmiljö förutsätter att tekniskt och pedagogiskt stöd för utvecklandet av undervisningsmaterial och -former finns tillgängligt för lärarna. Åbo Akademi har uppgjort en strategisk plan för virtualisering av sin undervisning och i anslutning till denna fastställt en organisationsplan för undervisningens virtualisering vilken reviderats i slutet av år 2002 (se s. 35). Viktigt är att de tekniska verktygen för e-lärande koordineras inom akademin, dels av kompatibilitetsskäl, dels för att hålla behovet av stödpersonal rimligt. För att garantera en kontinuitet i virtualiseringsverksamheten och i utvecklingen av undervisningen bildas ett lärcenter i Åbo baserat på ett samarbete mellan stödenheterna för virtualiseringen samt studieförvaltningen och fakulteterna. Motsvarande center har bildats i Vasa i anslutning till Vasa vetenskapliga bibliotek. Närstödet Målet med närstödet är att organisera stödarbetet effektivare och så att det utförs av professionell personal. Institutionernas och enheternas egen personal lägger fortfarande ner arbetstid på att lösa praktiska IT-problem, tid som bättre kunde disponeras för personalens primära arbetsuppgifter. En arbetsgrupp för strukturförändringar inom akademin, som den 26 maj 2000 överlämnade sitt betänkande, betonade vikten av att trygga goda infrastrukturella verksamhetsförutsättningar för kärnverksamheten och föreslog en förstärkning av närstödet i Åbo och i Vasa. Informationssystemens driftsäkerhet och utvecklingsbehov Systemen inom studie-, personal- och ekonomiförvaltningen, liksom databaser som utnyttjas i forskningen, har alla högst en IT- systemansvarig (som ofta svarar för flera system). Systemen, som ju är väsentliga för akademins dagliga funktioner, är därför mycket sårbara inte minst med tanke på datacentralens stora omsättning av personal. Säkrandet av driften av dessa system samt vidareutvecklingen av systemen med bl.a. webb-kontaktytor och överhuvudtaget en satsning på innehållet i ÅA:s webb kräver ökad persontid. Ett angeläget enskilt utvecklingsprojekt är central auditoriebokning via webben. 13

14 Behovet av tilläggspersonal För att möta personalbehoven inom närstödet, e-learning och informationssystemen har datacentralens personalresurser förstärkts med sex personer enligt den ovannämnda arbetsgruppens för strukturförändringar förslag. Tilläggspersonalen, som har långt finansierats med de extra anslag som ställts till förfogande av Stiftelsen för Åbo Akademi, bör på lång sikt ges fortgående anställning. Publiceringsverksamheten och textproduktionen Dessa är centrala funktioner för ett universitet. Det är viktigt att möjligheterna till digital publicering i text- och bildproduktionen vid akademin utbyggs. Webben medför en snabbare spridning av informationen samtidigt som tryckningskostnaderna kan bringas ned. I verksamhetsplanen sattes som en målsättning att dissertationerna skulle utges också i digital form på webben. Telefoni över datanätet Denna är tekniskt, men snart även praktiskt möjlig, även om kostnadsnivån för utrustning och programvara ännu är orimligt hög. ÅA:s telefonnät och -växel kan stegvis integreras i datanätet, vilket sparar betydande kabelhyror och i viss mån samtalsavgifter. Samtidigt innebär denna IP-telefoni (eller VoIP, Voice over IP ) funktionella tilläggsmöjligheter såsom integrering med bordsdatorn och datortillämpningar t.ex. i form av personliga videomöten. Mobiltelefoni, handdatorer, trådlösa datanät, xdsl Dessa är exempel på tekniker som utvecklas snabbt och som ytterligare kommer att öka datanätets tillgänglighet för anställda och studerande. Datacentralen har en uppgift i att experimentera kring och följa med denna utveckling. Några andra åtgärdsförslag Det är viktigt att datanätet och serverutrustningen hålls på en god nivå, vilket kräver årliga investeringar. En portal upprättas för förvaltningens och olika interna arbetsgruppers behov. Vasa övningsskola inrättar en datapedagogisk central (DPC) i samarbete med PF så att datapedagogiskt kunnande och datacentralens tjänster används. Datasäkerhetsplanen förnyas, säkerhetsskolning ges, datatrafiken filtreras i brandmuren, deltagandet i virusskyddet görs obligatoriskt för alla persondatorer i akademins datanät. Startandet av ett eget EID-projekt inom ramen för ett gemensamt universitetskort övervägs. Datacentralens personalpolitik utvecklas med målet att minska antalet personbyten. Detta kräver ökad satsning på personalens utrustning och vidareutbildning. 14

15 1.6.3 Förvaltningen Vid utveckling av förvaltningens verksamhet under planeringsperioden bör speciell uppmärksamhet riktas på följande faktorer och riktlinjer: styrelsen antog vid sitt möte den 25 mars 2002 en ny allmän strategi för Åbo Akademi ( Åbo Akademi år 2010 ett personligt toppuniversitet ). Strategin innehåller ett antal åtgärdsförslag som gradvis implementeras i verksamhetsplaneringen. styrelsen fastställde vid sitt möte den 25 mars 2002 en strategi för lärarutbildningen vid Åbo Akademi. Strategin, som baserar sig på ett betänkande av en arbetsgrupp ( Läraren 2010 ), kommer att vara vägledande för framtida beslut om uppläggning och dimensionering av lärarutbildningen samt även ge riktlinjer för samarbete och information. en strategisk plan för den externa finansieringen antogs av styrelsen i november Denna plan bör ännu kompletteras med en allmän strategisk plan för Åbo Akademis externa verksamhet. en ny förvaltningsinstruktion som beaktar de då företagna förändringarna i universitetslagstiftningen fastställdes den 20 mars Instruktionen, som innebär en betydande delegering av beslutsrätten i bl.a. personalfrågor till fakulteterna och de fristående institutionerna, ändrades den 30 september 2002, då de beslutande organens mandatperioder ändrades från 2 till 3 år. I kraft av förvaltningsinstruktionen har även en intern arbetsordning för förvaltningsämbetet fastställts den 13 juni En uppföljning av hur dessa nya regelverk har förverkligats och inverkat på verksamheten bör verkställas och det kan under planperioden bli aktuellt att i enlighet med rekommendationen i den s.k. CRE-utvärderingen på nytt överväga de beslutande organens storlek och sammansättning. styrelsen beslöt den 14 november 2002 att bruksnamnet på Åbo Akademis verksamhet i Vasa skall vara Åbo Akademi i stället för Österbottens högskola. Detta kräver marknadsföringsinsatser. utvecklingen av arbetsmiljön och personalfrågorna sker enligt de riktlinjer som uppdras i det personalpolitiska program som uppdateras år Personalplaner uppgörs av alla resultatenheter. den eventuellt förestående förändringen av lönesättningsprinciperna, kring vilken det pågår försöksverksamhet vid ett antal övriga universitet, kommer att under planperioden kräva betydande informations-, utbildnings- och arbetsinsatser på alla nivåer inom Åbo Akademi, ökad uppmärksamhet vid jämställdhetsaspekter i avsikt att bättre utnyttja personella resurser och med strävan till högre kvalitet i verksamheten. Här beaktas den av styrelsen fastställda jämställdhetsplan som kommer att revideras år fortsatt satsning på säkerhetsfrågor enligt åtgärdsförslagen i den skyddsplan som antogs av styrelsen hösten 1996 och av vilken en revidering är aktuell. För verkställande och uppföljning av planen har tillsatts en ledningsgrupp och utnämnts en skyddschef. Höjande och upprätthållande av säkerheten vid akademin kommer under perioden att kräva satsningar på övervakningsutrustning. I satsningen på säkerhetsfrågor inbegrips delvis också utvecklingen av arbetarskyddet och satsningarna på datasäkerhet, den miljöplan för hållbar utveckling i Åbo Akademis egen verksamhet som fastställdes av styrelsen våren 1999 och som anknyter sig både till satsningarna på arbetsmiljön och till säkerhetsfrågorna kommer att i hög grad påverka bl.a. anskaffningar, lokalvård, avfallshantering och trafikarrangemang. Planen anknyts också till den stora satsning på miljöfrågor som görs med finansiellt stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi. Styrelsen har våren 2001 fastställt miljöpolicy för Åbo Akademi. En uppdatering av miljöplanen med beaktande av också målen och åtgärdsprogrammet rörande Baltic 21 E-programmet sker våren Åbo Akademi strävar efter att erhålla ett miljöcertifikat och utvecklar ett miljöledningssystem. den nya ledningskulturen, som medför resultatansvar för enheterna, ställer specifika krav på förvaltningen på olika nivåer, bl.a. konsekvent iakttagande av kraven på samarbetsför- 15

16 farande, samt utveckling och integrering av förvaltningens informationssystem, varvid fortsatt förbättring och förenhetligande av akademins webbsidor framstår som en mycket angelägen målsättning. En annan central åtgärd är upprättandet av en portal för förvaltningens och olika arbetsgruppers dokument. utvecklingen av den interna kostnads- och budgetuppföljningen kommer fortsättningsvis att kräva betydande arbetsinsatser, interna hyror införs gradvis från den 1 januari Effekterna av denna reform samt dess inverkan på anslagsfördelningen blir föremål för fortgående utvärdering. samarbete med övriga universitet i Åbo (regelbundna rektorsmöten och träffar på tjänstemannanivå, koordinerad verksamhetsplanering, gemensamma forskningstjänster, post- och transportservice m.m.) och i Vasa, utvecklingen av arbetsfördelningen mellan enheterna i Åbo och i Vasa kräver fortsatta insatser, utrymmesplaner för verksamheten i Åbo och i Vasa har fastställts av styrelsen under år Planen för verksamheten i Åbo bör ännu revideras och kompletteras med beaktande av att undervisningsministeriet givit sitt tillstånd till att utrymmesfrågorna för datateknik, informationsbehandling och informationssystem löses i en för universiteten i Åbo och Åbo yrkeshögskola gemensam ICT-nybyggnad som borde tas i bruk i slutet av år 2005 och med beaktande av de omfattande omstruktureringar och det grundrenoveringsprogram som verkställs i samband med att Arkenkvarteret tas i bruk i slutet av år I Vasa pågår en utredning av möjligheterna att åstadkomma en helhetslösning för Vasa övningsskolas utrymmesbehov då fastigheterna Didacticum och Pedagogicum frigörs när Strandkvarnen tas i bruk i slutet av år Samhällsservice och kulturell verksamhet Den centrala målsättningen för Åbo Akademi att vara ett kulturbärande samfund förutsätter att universitetet under verksamhetsperioden fortsättningsvis utvecklar sina aktiviteter för det finlandssvenska kulturarvet, bl.a. genom upprätthållande av byggnadsmiljön och genom att vidareutveckla sina museer, arkiv och samlingar och ställa dem till forskningens, undervisningens och allmänhetens disposition. Särskilda satsningar kommer i början av avtalsperioden att göras genom att skapa enhetliga campusområden i kulturhistoriskt värdefulla miljöer för verksamheten i Åbo genom det s.k. Arkenprojektet, som möjliggör en koordinering och samverkan av undervisning och forskning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. På motsvarande sätt skapas en enhetlig svensk universitetsmiljö i Vasa genom det s.k. Strandkvarnprojektet, som skapar förutsättningar för samverkan mellan pedagogisk och samhälls-vårdvetenskaplig forskning och undervisning i Vasa, samtidigt som möjligheterna till samverkan med Vasa universitet och Svenska handelshögskolans enhet i Vasa avsevärt förbättras. På uppmaning av undervisningsministeriet har regionala utvecklingsstrategier för universiteten och högskolorna utarbetats. En allmän regional strategi för Åbo Akademi antogs av styrelsen den 23 januari I den betonas att Åbo Akademi har ett övergripande riksomfattande ansvar för hela Svenskfinland och att den primära målgruppen för akademins utåtriktade verksamhet är regionöverskridande, dvs. hela den finlandssvenska befolkningen. Vid sidan av detta har akademin också ett särskilt ansvar för närregionerna Sydvästra Finland och Österbotten. Separata regionala strategidokument har uppgjorts av Högskolekonsortiet i Vasa samt av en särskild arbetsgrupp för universiteten och högskolorna med verksamhet i Åbo. De visar på ett stort antal aktiviteter som är ägnade att främja den ekonomiska och kulturella utvecklingen i respektive region. 16

17 Genom sin samhällsdelegation och sin informationsverksamhet (bl.a. Meddelanden från Åbo Akademi, tidningen Skärgård och nya elektroniska media, t.ex. www och digi-tv) breddar akademin fortsättningsvis sin växelverkan med och informationen till samhället. Fortbildningscentralerna i Åbo och i Vasa har genom sitt växande utbud av undervisning inom det öppna universitetet och fortbildningen och genom projekt i samarbete med olika kommuner, statliga inrättningar, fonder och föreningar skapat en betydande samhällelig kontaktyta. Tack vare extern finansiering från Svenska kulturfonden, Konstsamfundet m.fl. upprätthålls det Finlandssvenska läromedelscentret i Vasa. Dess uppgift är att främja tillgången till och informationen om svenskspråkiga läromedel. Åbo Akademi har tillsammans med Svenska studiecentralen inrättat ett center för lokal utveckling LUC. Centret driver lokala utvecklingsprojekt runtom i Svenskfinland t.ex. beträffande informationsteknologi. Åbo Akademi förväntas i allt högre grad engagera sig i den finlandssvenska samhällsutvecklingen på såväl kommunal nivå som beträffande regioner och institutioner. Akademin kan med fog sägas ha ett speciellt ansvar att bidra till den regionala utvecklingen i de svensk- och tvåspråkiga regionerna. I detta avseende kan finansiering via EU:s strukturfonder i enlighet med målprogrammen för perioden på ett avgörande sätt bidra till akademins möjligheter att fullgöra sina skyldigheter. Därför uppgjorde akademin år 2001 en reviderad strategisk plan för målprogrammen inom EU:s strukturfonder under perioden Denna plan ingår i Åbo Akademis verksamhets- och ekonomiplan för åren (s ). Universiteten i Åbo har i anslutning till Åbo teknologicentrum byggt upp en miljö med bred anknytning till näringslivet via organisationer för teknologi och kunskapsöverföring (DCC, AboaTech, företagsinkubatorn DIO, kompetenscentrum för materialforskning m.fl.). Dessa satsningar ges ökad synlighet och samordning genom konceptet Turku Science Park. Motsvarande organisatoriska arrangemang planeras även i Vasa. Som ett ytterligare led i satsningen på extern finansiering och överföringen av teknologi, innovationer och forskningsresultat till näringslivet har universiteten i Åbo samordnat och fysiskt sammanfört sina administrativa resurser för forskningsservice och industrikontakter år I Vasa har man genom Mediahuset skapat kontakter till massmedia, lokala myndigheter och också till privata filmproducenter; kontakter som fördjupas och breddas inom centret för mediaforskning och utveckling MediaCity. Via denna infrastruktur som kompletteras med fortbildningscentralernas verksamhet har akademin skapat goda möjligheter att i utbildningen beakta de krav som arbetsmarknaden ställer. Den sysselsättningsbefrämjande verksamheten vid Åbo Akademi Arbetsforum, har som målsättning att underlätta studerandes placering på arbetsmarknaden, samt att informera universitetets förvaltning och institutioner om förändringarna på arbetsmarknaden och sysselsättningsläget för utexaminerade. Syftet med verksamheten är även att öka kontakterna mellan universitetet och arbetsgivare med hjälp av arbetsmarknadsseminarier, rekrytering, praktikplatsförmedling samt prograduförmedling. Under planeringsperioden kommer tyngdpunkten för verksamheten att vara o utökad karriärvägledning för studerande redan i ett tidigt skede av studierna, vilket befrämjar studiemotivationen samt studietakten o åtgärder för att främja regional sysselsättning o beaktande av examensreformen och åtgärder för att öka arbetsmarknadsrelevansen för kandidatexamen o nära samarbete med institutioner och ämnen gällande arbetsmarknadsfrågor 17

18 o o utveckling av systemet för praktikplatser vid Åbo Akademi uppföljning av utexaminerades placering på arbetsmarknaden; regional fördelning, kvantitativ och kvalitativ sysselsättning, utbildningens relevans på arbetsmarknaden samt nationella jämförelser Omständigheterna i arbetslivet och på arbetsmarknaden kommer också framöver att vara föränderliga och osäkra. Av de nyutexaminerade krävs stor anpassningsförmåga och vida teoretiska och praktiska kunskaper för att klara av föränderligheten också i framtiden. De snabba förändringarna och arbetsmarknadens behov kräver mycket av den sysselsättningsbefrämjande verksamheten vid universiteten. Verksamhetens flexibla karaktär bör bevaras. Detta ger möjligheter att snabbt reagera på förändringar och nya behov. Åbo Akademi eftersträvar en närmare kontakt med skolväsendet, varvid Vasa övningsskolas centrala roll uppmärksammas. Akademin samarbetar med landets övriga universitet och särskilt med de universitet som har utbildning på svenska inom projektet Det virtuella universitetet. Akademin deltar i samarbetet med examensutbildning, öppen universitetsutbildning och akademisk fortbildning samt med utbildningens stödfunktioner. 1.8 Strukturell utveckling Styrelsen har gått in för att i allt högre grad basera fördelningen av anslag mellan resultatenheterna på uppnådda resultat. Rektor har också i de interna resultatavtalen bett fakulteterna att fortsättningsvis se över sin interna fördelning av resurser i relation till enheternas utbildningsansvar och uppnådda resultat. Avsikten är att denna översyn skall ligga som grund för kommande beslut bl.a. rörande förändringar av tjänstestrukturen och allokeringen av anslag till satsningsområden. I enlighet med en rekommendation i den s.k. CRE-utvärderingen beslöt styrelsen i december 2000 av administrativa och ekonomiska skäl, samt för att skapa större basenheter för undervisningsplaneringen, att räknat från den 1 augusti 2001 minska antalet institutioner från 51 till 20. Denna institutionsreform kommer att utvärderas under år Det kan också bli aktuellt att i enlighet med utvärderarnas rekommendationer se över de beslutande organens storlek och sammansättning. En annan betydelsefull strukturell åtgärd är den övergång till tre undervisningsterminer som genomfördes från hösten Denna innebär att läsåret är indelat i tre undervisningsterminer, var och en tolv veckor lång. Denna åtgärd blir föremål för fortgående utvärdering. Särskilda satsningar görs för att skapa enhetliga campusområden i kulturhistoriskt värdefulla miljöer för verksamheten i Åbo genom det s.k. Arken-projektet, som möjliggör en koordinering och samverkan av undervisning och forskning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Detta projekt möjliggör i samtidigt ett omfattande grundrenoveringsprogram i övriga fastigheter samt betydande omdisponeringar av utrymmen som kommer olika satsningsområden till godo. På motsvarande sätt skapas en enhetlig svensk universitetsmiljö i Vasa genom det s.k. Strandkvarnprojektet, som skapar förutsättningar för samverkan mellan pedagogisk och samhällsvetenskaplig forskning och undervisning i Vasa, samtidigt som möjligheterna till samverkan med Vasa universitet och Svenska handelshögskolans enhet i Vasa avsevärt förbättras. Åbo Akademi har på uppmaning av undervisningsministeriet gjort en ansökan om att få rätt att utbilda jurister samt upprepar sin framställning om att i samarbete med Åbo universitet inleda ett utbildningsprogram i logopedi. 18

19 På grund av efterfrågan på utbildade provisorer vid läkemedelsindustrin i Egentliga Finland är ansökan om rätt att i samarbete med Åbo universitet utbilda provisorer aktuell under planperioden. Åbo Akademi har till undervisningsministeriet gjort en framställning om att få etablera ämnet kvinno- och könsforskning som huvudämne i den samhällsvetenskapliga utbildningen. Med anslag avsedda bl.a. för det öppna universitetet sker som ett led i utvecklandet av det virtuella universitetet ökade satsningar på informations- och kommunikationsteknik. Satsningarna på Åbo Akademi som skärgårds- och miljöuniversitet, vilket inbegriper forskning i marinbiologi och ekologi innebär ett ökat behov av personal, utrymmen och apparatur. Genom satsningen på MediaCity tryggas den svenskspråkiga befolkningens behov av högre utbildning och forskning med tanke på informationssamhällets växande behov. Åbo Akademis bibliotek omdisponerar sina resurser genom att satsa på utveckling av fakultetsbiblioteken, medan institutionsbibliotekens roll tonas ned. Vasa vetenskapsbibliotek Tritonia, som är ett för alla universitetsenheter i regionen gemensamt bibliotek, har inlett sin verksamhet år Verksamheten förutsätter betydande ökningar av anslagen för fastighetskostnader, personal, litteraturanskaffning och övriga omkostnader. Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan utvecklar sitt samarbete och samordnar verksamheten inom ramen för gällande lagstiftning. Universiteten koordinerar sin utbildning för att möjliggöra byte av högskola för magistersstudier och forskarutbildning. Profileringen av de fördjupade studierna och forskarutbildningen fortsätter. De två universiteten strävar ytterligare att öka antalet gemensamma forskningsprojekt, effektivera utbytet av lärare och att i samråd utveckla det virtuella universitetet. Det mångskiftande samarbetet mellan universiteten i Åbo, som gäller alla resultatområden och som sker inom projekt, inrättade institut, gemensamma fristående enheter och i kraft av ingångna avtal, utvidgas under planperioden speciellt avseende utbildningen och forskningen i datateknik, bioteknik och gemen-sam forskningsservice samt enligt riktlinjerna i den gemensamt omfattade regionala strategin. Samarbetet med universitets- och högskoleenheterna i Vasa utvecklas i enlighet med ett konsortieavtal som har undertecknats år 2001 och enligt den överenskomna regionala strategin. Samarbetet och arbetsfördelningen med speciellt de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna utvecklas och klargörs i enlighet med riktlinjerna i Åbo Akademis allmänna regionala strategi. Med Yrkeshögskolan Sydväst har inrättats ett gemensamt utvecklings- och forskningsinstitut Aronia, som främst arbetar med miljöfrågor och småföretagsverksamhet. Åbo Akademi förstärker sin forskning och undervisning genom att medverka i de nationella forskarskolorna samt genom att delta i följande nationella nätverk där den koordinerande enheten anges inom parentes: Ryssland (Helsingfors universitet), Psykonet (Åbo universitet), Asien (Åbo universitet), turism (Joensuu universitet), framtidsforskning (Åbo handelshögskola), kommunikation (Tammerfors universitet), statistik (Joensuu universitet) hälsovård (Uleåborgs universitet) och kvinnoforskning 19

20 (Helsingfors universitet). Inom området kommunikation deltar akademin i utvecklandet av en yrkesinriktad licentiatexamen. 20

Verksamhets- och ekonomiplan 2003 2006

Verksamhets- och ekonomiplan 2003 2006 Verksamhets- och ekonomiplan 2003 2006 Innehållsförteckning 1. Målsättningar 1.1 Åbo Akademis institutionella mål och verksamhetsidé...1 1.2 Utbildning för grundexamen...3 1.2.1. Allmänna målsättningar...3

Läs mer

VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2005-2008

VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2005-2008 VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2005-2008 1. Målsättningar 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte den 25 mars 2002 följande allmänna målsättning : a. Åbo Akademis verksamhetsidé:

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Undervisnings- och kulturministeriets brev OKM/48/210/2011 av 5.10.2011

Undervisnings- och kulturministeriets brev OKM/48/210/2011 av 5.10.2011 Undervisnings- och kulturministeriet Helsingfors Åbo 16.2.2012 Nr 284/20/2011 Hänvisning Undervisnings- och kulturministeriets brev OKM/48/210/2011 av 5.10.2011 Ärende Rapport över de viktigaste strategiska

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Lars-Elve Larsson Telefon: 018-471 72 70 Telefax: 018-471 71 00 www.uu.se Lars-Elve.Larsson@uadm.uu.se

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet UFV 2009/872 Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet Fastställd av konsistoriet 2009-06-12 Innehållsförteckning Inledning 3 Ett universitet för framstående forskning 3 Ett universitet

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET Forskningssystemet På nationell nivå eftersträvas en hållbar och balanserad samhällelig och ekonomisk utveckling.

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Åbo Akademi det gränsöverskridande universitetet

Åbo Akademi det gränsöverskridande universitetet Åbo Akademi det gränsöverskridande universitetet Mål och strategier 2015-2020 Innehållsförteckning Inledning Lägesanalys Åbo Akademis uppdrag Finlands svenska universitet Åbo Akademis värden Åbo Akademis

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Ledande tjänsteman: Byråchefen för studieärenden. Samordningsgrupp för virtualiseringsverksamheten

Ledande tjänsteman: Byråchefen för studieärenden. Samordningsgrupp för virtualiseringsverksamheten Tove Forslund Projektledare för ÅA:s virtualisering, Åbo tove.forslund@abo.fi www.abo.fi/lc/, www.abo.fi/virtuellauniversitetet/ Start på virtualiseringen av delprojekt 2004 2.2.2004 Samordningsgrupp för

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

2.1 Utbildning och undervisning

2.1 Utbildning och undervisning Åbo Akademi Utbildning och undervisning Version Datum 31.5.2007 2.1 Utbildning och undervisning Åbo Akademis utbildningsutbud består av examensinriktad utbildning, behörighetsgivande utbildning och vuxenutbildning.

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR Anställning och befordran av lärare vid högskolor och universitet regleras i Högskoleförordningen. Behörig att anställas

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Handelshögskolan Åbo Akademis TOPPENHET inom utbildningen 2011-15 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Den pedagogiska

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Stockholm, Seoul eller Lissabon?

Stockholm, Seoul eller Lissabon? Stockholm, Seoul eller Lissabon? Erfarenheter av en obligatorisk utlandstermin integrerad i kandidatexamen Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet Bakgrund Kartläggning av intresset för utbytesstudier

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015

Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 1 Anvisningar för konsortieansökan 1.7.2015 Dessa anvisningar förklarar hur man gör och lämnar in en konsortieansökan, vilka bilagor som behövs och hur de skrivs. Anvisningarna förnyades den 26 juni 2014.

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Nordplus Högre Utbildning

Nordplus Högre Utbildning 2014-11-14 Katrin Lilliehöök Nordplus Högre Utbildning Möjligheter för utresande studenter Nordplus högre utbildning Studenter kan beviljas bidrag för 1-12 månaders heltidsstudier eller praktik i ett annat

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer