VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2004-2007"

Transkript

1 VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN Målsättningar 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte följande allmänna målsättning : a. Åbo Akademis verksamhetsidé: svenskt universitet med högklassig utbildning och forskning Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Åbo Akademis särskilda mission är att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av universitetsutbildning och forskning. Inom ramen för sitt helhetsansvar för den svenska universitetsutbildningen i Finland skall akademin dels erbjuda ett brett utbildningsutbud så att de svenska studenterna erbjuds valfrihet och yrkeskarriärer jämbördiga med de finska studenternas, dels sörja för att det finns akademiskt utbildad personal på centrala samhällsområden för att betjäna den finlandssvenska befolkningen. Åbo Akademi omhuldar den fria vetenskapliga forskningen. Inom sina bästa vetenskapsområden skall akademin stå vid den internationella forskningens frontlinje. Inom såväl forskningen som utbildningen betonas den internationella inriktningen förenad med ett starkt nordiskt engagemang. Akademin har inom sin forskningsverksamhet ett specialansvar för de finlandssvenskt inriktade kultur- och samhällsvetenskaperna. Därtill gör akademin viktiga insatser inom den tekniska och naturvetenskapliga forskningen och utbildningen. Inom utbildningen betonas omsorgen om landets tvåspråkighet och finskspråkiga studerande välkomnas och stöds. Akademin upprätthåller och utvecklar en stimulerande forsknings- och inlärningsatmosfär. Det livslånga lärandets princip är genomgående. Såsom bildningsuniversitet skall akademin erbjuda en fri och aktiv intellektuell miljö som uppmuntrar till kritisk samhällsdebatt och lösningar av tidens stora frågor. Universitetet fyller även sin kulturbärande uppgift genom att stöda varierande slag av aktiviteter hos studerande och personal. Akademin har nära kontakter till kulturella, samhälleliga och näringslivsinriktade organisationer. Härigenom upprätthålls en fruktbar samverkan mellan den akademiska verksamheten och kulturen, samhället och näringslivet. Såsom miljöuniversitet har Åbo Akademi en central roll i att utbilda ansvarskännande och miljömedvetna människor för krävande samhällsuppgifter. Den regionala utvecklingen stöds, bl.a. genom samarbete med de svenska yrkeshögskolorna. b. Åbo Akademis uppgift Det övergripande syftet med Åbo Akademi som svenskt universitet i Finland finns inskrivet i Universitetslagen: Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen... (och) att meddela på forskning grundad högsta undervisning. (ur 4 ) Åbo Akademi skall särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. (29 ) 1

2 Stiftelsen för Åbo Akademi har iklätt sig ett betydande ansvar för akademins verksamhet. Stiftelsen är en garant för akademins autonomi och ett viktigt ekonomiskt stöd. Akademins uppgift kan utvecklas och konkretiseras i följande tre punkter: Svenskt vetenskapssamfund Som svenskt vetenskapssamfund har Åbo Akademi skyldighet att upprätthålla svenska som undervisnings- och förvaltningsspråk och även som vetenskapligt språk i Finland. Akademin skall erbjuda ett på högtstående vetenskaplig forskning baserat brett utbildningsutbud till de svenskspråkiga studenterna i Finland. Utbildningsverksamheten bör genom samarbete och arbetsfördelning med andra svensk- och tvåspråkiga universitet och högskolor tillgodose samhällets behov av akademiskt utbildad svenskspråkig arbetskraft så att den svenskspråkiga befolkningen ges service på sitt modersmål inom de olika samhällsfunktionerna. Akademins uppgift är också att garantera den vetenskapliga återväxten på centrala vetenskapsområden. Till uppgiften hör även att tillse att forskning och undervisning bedrivs på sådana ämnesområden som har en speciell betydelse för det svenska samhälls- och kulturlivet i Finland. Som svenskt universitet i Finland har Åbo Akademi en speciell uppgift i att slå vakt om de möjligheter till samverkan och gemensamma satsningar som den nordiska universitetsgemenskapen erbjuder. Åbo Akademi har ett övergripande ansvar att tillgodose utbildning och forskningsbehov i de delar av Svenskfinland som har stor svensk befolkning eller strategisk betydelse för svenskhetens fortbestånd i landet. Akademins engagemang i Österbotten är ett konkret exempel på detta. Som en integrerad del av Åbo Akademi har Vasa övningsskola en central betydelse för den finlandssvenska lärarutbildningen. För att kontinuerligt främja kompetensutvecklingen inom övningsskolan eftersträvas en utbyggd samverkan inom forskningsoch utvecklingsarbetet mellan övningsskolan och pedagogiska fakulteten. I den händelse att den svenska universitetsutbildningen i landet utsätts för åtgärder som hotar den svenska utbildningsautonomin eller om det skulle framkomma uppenbara brister inom den svenska utbildningssektorn är det Åbo Akademis uppgift, som den största och mest mångsidiga enheten, att axla sitt helhetsansvar. Internationellt vetenskapssamfund För Åbo Akademi som generellt vetenskapssamfund i nationell och internationell samverkan är ett kontinuerligt fördjupat kvalitetskrav en självklar utgångspunkt. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. En nödvändig förutsättning för att uppnå och bibehålla denna kvalitativa målsättning är en fruktbar växelverkan mellan studerande, lärare och forskare. För att följa upp och stödja denna kvalitetsambition vidtas utvärderingsoch andra uppföljningsåtgärder, som beaktar de olika vetenskapernas och utbildningsområdenas särart och institutionella villkor. Hög kvalitet och effektivitet kräver på kort sikt en konsolidering av resurserna till styrke- och profileringsområden framom expansion till nya områden. Då de vetenskapliga disciplinerna och det omgivande samhället är dynamiska till sin 2

3 karaktär framväxer på längre sikt nya forsknings-, kunskaps- och utbildningsbehov, även av interdisciplinär natur. Åbo Akademis speciella helhetsansvar gör att universitetet ständigt måste beakta behoven såväl inom etablerade styrkeområden som inom innovativa framtidsområden. Som ett led i att möta det ständigt expanderade internationella ansvaret fortsätter akademin sina ansträngningar att utveckla en internationellt konkurrenskraftig forsknings- och studiemiljö. Akademin deltar aktivt bl.a. i universitetssamarbetet inom Östersjöregionen och vidareutvecklar och fördjupar sina nordiska kontaktnät på forskningens, utbildningens och förvaltningens område. Via Coimbra- och Santandergrupperna har akademin blivit en efterfrågad samarbetspartner i olika studentutbytesprogram. Även de utomeuropeiska kontakterna utbyggs. Åbo Akademis uppgift som ett generellt vetenskapssamfund innebär också att i all verksamhet slå vakt om en öppen, kritisk och aktiv intellektuell miljö. Genom valfrihet och interdisciplinära perspektiv ges studenter, lärare och forskare möjligheter och impulser att dryfta och kritiskt granska tidens stora frågor samt att analysera vetenskapens och universitetens relation till dessa. Akademin värnar om den fria vetenskapliga forskningen och förenar målsättningarna för det fria bildningsuniversitetet och det dynamiska forskningsuniversitetet. Kulturbärande samfund Åbo Akademis ideella tillkomsthistoria med en stark förankring i det svenska Finlands kulturbärande och näringslivsorienterade kretsar gör akademin till en central kulturinstitution och en gemensam angelägenhet för hela det svenska Finland. Som komplement till sitt forskar- och grundutbildningsansvar har akademin ett utbildningsansvar för den vuxna svenskspråkiga befolkningen av såväl allmänbildande som fortbildande karaktär. Inom akademin är biblioteket, museerna och samlingarna, men även förlagsverksamheten, centrala element i universitetets kulturansvar. Akademin har med sin Stiftelse naturliga kontaktytor till övriga svenska fonder, kulturorganisationer och massmedia och upprätthåller bl.a. inom Samordningsdelegationen ett nära samarbete med övriga svensk- och tvåspråkiga universitet, högskolor och utbildningsorganisationer. Akademistudenternas verksamhet t.ex. inom studentkörer, orkestrar och motions- och idrottsföreningar skapar kontakter mellan studieliv och kulturell verksamhet i det omgivande samhället. Fortsatta och fördjupade kontakter till näringsliv och samhälle upprätthålls av Samhällsdelegationen och alumniorganisationen Akademiföreningen Åbo Akademiker. 1.2 Utbildning för grundexamen Allmänna målsättningar Under planperioden strävar Akademin till att använda de erfarenheter som tidigare utvecklingsarbete har gett. Sålunda blir utvecklandet av Akademins grundexamina en kontinuerlig process. Ett grundelement i denna är de interna och externa kvalitetssäkringssystem som ger den information som utvecklingsarbetet behöver. Ett annat sådant är den pedagogiska fortbildningen av lärarna. Ett tredje element är den systematiska studierådgivningen som omfattar alla skeden av studiegången och i vilken alla grupper inom universitetet deltar. Inom de ramar som ministeriets examensmål uppställer ger Akademin en internationellt högklassig undervisning. Uppmärksamheten fästs vid att genomströmningen i 3

4 studierna försnabbas och att avbrotten minskar. Studierna skall främja studerandenas personlighetsutveckling, lära dem att inhämta och skapa ny kunskap samt att arbeta i en nätbaserad omgivning. Studierna skall ge färdigheter för forskarstudier men också ha en klar arbetsmarknadsrelevans. Som utexaminerade skall studerandena framgångsrikt kunna verka i det integrerade Europa. I den pågående anpassningen av universitetens examensstrukturer till en allmän europeisk modell verkar Akademin systematiskt för att det vetenskapliga underlaget för grundutbildningen bibehålls och stärks. Utbildningen anpassas även till de digitalt burna kunskapsmönster som har uppstått och som alltjämt utvecklas. Akademin utnyttjar möjligheterna till nationellt och internationellt samarbete om utbildning. Samtidigt fäster Akademin särskild uppmärksamhet vid att hos studerandena bygga upp och förkovra en stark svensk språkidentitet. Närmare mål och strategier för att uppnå dem ingår i Åbo Akademis strategi för utvecklande av grundexamina (se s. 39) Kvantitativa målsättningar Tabell 1: Målsättningarna avseende nya studerande år 2003 respektive genomsnittligt årligt examensmål Område Examensmål* Mål avseende nya studerande Högre grundexamina Teologiska Humanistiska Samhällsvetenskapliga ESF SVF Merkantila Pedagogiska Psykologiska Naturvetenskapliga Teknisktvetenskapliga * * Hälsovård Summa * Uppgifterna om målsättningar är preliminära och kan förändras. ** Innefattar målsättningen 20 för studerande som inleder sina studier vid Åbo universitet för att senare avlägga diplomingenjörsexamen vid Åbo Akademi. Lägre examina Rättsnotarie Farmaceut Barnträdgårdslärare Summa TOTALT *** *** Utöver detta kommer även ett antal som antas separat till magistersprogram o. motsvarande vilket innebär att sammanlagt ca nya studerande per år antas. 4

5 Antagning av studerande Principen vid antagningen av nya studerande till Åbo Akademi är kvalitet framom kvantitet. För att garantera högs studiemotivation bland studerandena samt effektiv och ändamålsenlig användning av undervisningsresurserna skall antagningsvolymen prövas allvarligt. De svenskspråkiga studenterna i Finland utgör det huvudsakliga rekryteringsunderlaget för Akademin och intresset hos dem har varit stort och någorlunda tillräckligt. Bland dem utgör sökande från landskapet Åland en speciell intressegrupp. För att stärka ålänningarnas intresse för Akademin ordnas bl.a. de flesta urvalsprov också på Åland. Sökande med gymnasieexamen från Ålands Lyceum har getts allmän behörighet för studier vid Akademin. Akademin fäster ökad uppmärksamhet vid rekryteringen i mellersta och östra Nyland. Ett stort antal abiturientdagar anordnas årligen med de svenskspråkiga studenterna som målgrupp. För detta samarbetar Akademin med redan inskrivna studerande. Flera mindre studentgrupper utbildas för att informera yngre intresserade om studierna vid Akademin. Studentkåren deltar aktivt i rekryteringsverksamheten. Akademin profilerar sig självständigt på olika studiemässor i hemlandet som det finlandssvenska universitetet. Äldre studerande besöker sina tidigare skolor för att berätta om Akademin. Vissa abiturientdagar ordnas i samarbete med de svenskspråkiga yrkeshögskolorna. De elever som inte går i gymnasium utan avslutar sin skolgång i någon annan behörighetsgivande utbildning på andra stadiet kommer att ägnas större uppmärksamhet än tidigare. I rekryteringen av dessa kommer samarbetet med de svenskspråkiga yrkeshögskolorna att stärkas och speciella besöksdagar kommer att anordnas. De finskspråkiga studenterna upplever språkprovet i svenska som svårt och en arbetsgrupp som skall se över provets uppläggning tillsätts. Avsikten är att minska hindren för finskspråkiga studenter att söka till Akademin utan att den svenska studiemiljön försvinner. I rekryteringsarbetet riktar Akademin sig speciellt till de finskspråkiga studenterna vid den för de tre åbouniversiteten gemensamma abiturientdagen. I samband med den ordnas ett informationstillfälle för gymnasiernas studiehandledare. Också på de inhemska studiemässorna knyts kontakter med blivande sökande och med studiehandledare. De nordiska sökandena utgör en speciell rekryteringsgrupp för Akademin. Genom annonsering och deltagande i en studiemässa i Sverige når Akademin både sökande till examensstudier och blivande utbytesstudenter. Akademin använder vid antagningen av nordiska sökande enhetliga omräkningsskalor då det gäller konvertering av nordiska studentexamensbetyg till finländska dito. Detta ökar rättsskyddet för de nordiska sökandena. För att göra lärarutbildningen mera lockande har PF vidtagit flera praktiska åtgärder. Dessa inriktas speciellt på rekryteringen av lärarstuderande från södra Finland. Det annonsmaterial och annat nytt rekryteringsmaterial som har utarbetats under år 2002 används flitigt i studentrekryteringsarbetet. Också nätpresentationen av studier och utbildning har förnyats. Både i det skriftliga och i det nätbaserade informationsmaterialet fästs uppmärksamhet speciellt vid de ämnen som är obekanta för sökandena från deras tidigare skolor. Ämnena ges mera utrymme och görs således mera lockande för de sökande. 5

6 Studentutbyte Antalet studerande från Åbo Akademi som årligen förlägger en del av sina studier utomlands uppgår till omkring 225. Antalet utländska utbytesstuderande, som studerar vid Akademin under en till två terminer står i stort sett i balans med antalet utresande studerande. Geografiska tyngdpunkter för studentutbytet är Norden, det övriga Europa, Nord- och Sydamerika och Asien. Nyetableringar av avtal görs under perioden med universitet i Afrika, Australien, Latinamerika och USA. Fokuseringen på kvalitet framom kvantitet inom det internationella studentutbytet har visat sig vara lyckad och en kontinuerlig satsning på samarbete som fungerar både gällande balans och ändamålsenliga studier kommer att fortgå. Marknadsföringen av Akademins program och kurser på engelska kommer att förändras såtillvida att en ny och heltäckande kurskatalog kommer att utges årligen. En satsning på programmet Finland-Swedish Studies genomförs också. Examensreformen i anslutning till Bologna-processen kommer också att innebära många förändringar och utmaningar för det internationella studentutbytet Utvecklande av studierådgivning och studentservice En särskild satsning görs på studenttutorverksamheten, så att den pågår i mindre skala också under termin två och tre. Dessutom förs tutorverksamheten närmare egenlärarverksamheten genom att åtminstone en första träff mellan tutorer och egenlärare arrangerats av respektive fakultet kort efter tutorskolningen. Den digitala studentbetjäningen utvecklas vidare så att lärarnas stödsystem för att meddela tentamensresultat kompletteras med ett generellt system för tentamensanmälan på Internet. Vidare inleds arbetet på att möjliggöra framställandet av personliga studieplaner på webben. Vid Akademin organiseras en lokal verksamhet för det nationella Kehrä-projektet för studerandenas välbefinnande. 1.3 Forskarutbildning Allmänna målsättningar Forskarutbildningen medför särskilda utmaningar för akademin som är ett litet universitet med stor bredd i utbildningen. För att kvalitativt kunna hävda sig satsar akademin fortsättningsvis aktivt på forskarutbildningen. Detta sker å ena sidan genom att identifiera områden med speciellt goda förutsättningar för framgångsrik forskarutbildning, men också å andra sidan genom att identifiera bristområden, dvs. områden med dålig vetenskaplig återväxt. Det senare är speciellt viktigt i frågan om finlandssvenska ämnen, ämnen i lärarutbildningen och i övrigt ämnen där akademin har huvudansvaret för den svenska universitetsutbildningen i Finland. Ett sådant är mediepedagogik för vilket Akademin tillsammans med Stiftelsen för Österbotten högskola gör en ekonomisk satsning. Speciellt under rådande svåra ekonomiska förhållanden bör vid fördelningen av anslagen för forskarutbildningen beaktas de olika ämnesområdenas möjligheter att erhålla extern finansiering. 6

7 Specifikt ämnar Åbo Akademi befrämja forskarutbildningen genom att: anslå medel för samarbete med andra högskolor inom landet för att t.ex. möjliggöra riksomfattande forskarutbildningsseminarier och aktivt deltagande i riksomfattande forskarutbildningsprogram. Samarbetsaspekten kommer speciellt till synes i den forskarutbildning som genomförs inom de nationella forskarskolorna. identifiera studerande som har förutsättning att bli goda forskare, rekrytera dem i ett tidigt skede och stöda dem i sin utveckling, aktivt stöda kvinnornas vetenskapliga utbildning så att kvinnornas andel av doktorsexamina stiger från nuvarande 40 % till 50 %, anslå medel för understöd till forskarstuderande, i forskarutbildningen även beakta behovet av allmänna färdigheter i anslutning till bl.a. kommunikation, etik, forskningsfinansiering och arbetsmarknaden, intensifiera samarbetet med universitet utomlands, dels inom ramen för redan ingångna samarbetsavtal, dels inom mera omfattande internationella utbytes- och samarbetsprogram så att forskarstuderande inom akademin kan erbjudas studieplatser utomlands och så att akademin kan motta utländska lärare, forskare och forskarstuderande, inom sådana ämnesområden där det råder brist på lärarkrafter i landet rekryteras lärare för speciellt doktorandutbildningen internationellt, den av styrelsen införda undervisningsskyldigheten för doktorander och forskare utnyttjas. Kursutbudet ökar samtidigt som forskarnas pedagogiska utveckling befrämjas. att allmänt skapa en inspirerande och motiverande miljö inom forskarutbildningen och fästa uppmärksamhet vid kontinuiteten i finansieringen av forskarstudierna Kvantitativa målsättningar för forskarutbildningen Målsättningen i det resultatavtal som skall ingås med undervisningsministeriet för perioden har ännu inte fastslagits. Akademins förslag och undervisningsministeriets senaste anbud framgår av tabell 2. Tabell 2: Målsättningarna avseende genomsnittligt årligt examensmål för doktorsexamina Område ÅA:s förslag UvM:s anbud Teologiska 4 4 Humanistiska 9 8 Samhällsvetenskapliga ESF SVF - 2 Merkantila 3 2 Pedagogiska 4 4 Psykologiska 2 2 Naturvetenskapliga Teknisktvetenskapliga * Hälsovård 3 3 Summa

8 1.4 Vuxenutbildning Kvantitativa målsättningar Inom det öppna universitetet är målsättningen i resultatavtalet med undervisningsministeriet under avtalsperioden att det kalkylerade antalet helårsstudieplatser skall uppgå till minst per år Vuxenutbildningsstrategi Vuxenutbildningen i dess olika former har ökat successivt vid akademin sedan talet. Åbo Akademis andel av den universitetsbaserade vuxenutbildningen i Finland uppgår till ca fem procent. Följande strategiska mål och förslag till åtgärder ingår i den vuxenutbildningsstrategi som styrelsen godkände i november 2001: 1) Livslångt lärande Det övergripande målet med ÅA:s vuxenutbildning är att skapa förutsättningar för livslångt lärande för akademiskt utbildade och andra intresserade av akademisk utbildning. Denna utbildning kan ske på olika sätt, som professionell fortbildning, arbetsmarknadspolitisk utbildning eller inom det öppna universitetet. 2) Kvalitetssäkring inom vuxenutbildningen För att de kvantitativa och kvalitativa mål som uppställts för vuxenutbildningen skall kunna uppnås förutsätts ett systematiskt arbete för att utveckla kvaliteterna i inlärningsmiljöerna utgående från ett studerandeperspektiv. Vuxenstuderande utgör en heterogen grupp inom vilken det finns många olika typer av behov och förväntningar, vilket ställer särskilda krav på den personal som handhar kontakten till och utvecklar samarbetet med de studerande. 3) Vuxenutbildningen är en väg till en akademisk examen Via vuxenutbildningen befrämjar Åbo Akademi vuxenstuderandes möjligheter att avlägga en akademisk examen. Som stöd för detta utvecklar Åbo Akademi studievägledning, handledning, innehåll och former (t.ex. virtualisering och utlokalisering). Fakulteterna underlättar i mån av möjlighet de vuxenstuderandes inträde för att avlägga examen samt fäster uppmärksamhet vid de vuxenstuderandes specialsituation. 4) Finansiering Vuxenutbildningen genomförs med lärare, experter och handledare från såväl akademins egna enheter som arbetslivet, samt ytterligare med särskild personal som handhar kontakten till och utvecklar samarbetet med vuxenutbildningens olika intressenter. Ett samarbete med grundutbildningen befrämjar hela universitetets undervisning, speciellt med tanke på den breddade expertisen och nya undervisningsformer. Den öppna universitetsundervisningen finansieras dels med medel som undervisningsministeriet beviljar universiteten på basen av uppnådda resultat samt dels av den lokala utbildningsarrangören. Fortbildningen förverkligas huvudsakligen i samarbete med olika utomstående uppdragsgivare (myndigheter, kommuner, företag, enskilda personer) och är en kundtjänstverksamhet. Vuxenutbildningen utgör ett av Åbo Akademis resultatområden, där enheternas och fortbildningscentralernas konkreta insats och engagemang i de olika vuxenutbildningskoncepten utgör utgångspunkt för resursfördelningen. Nya modeller för hur resultaten inom vuxenutbild- 8

9 ningen skall beaktas i den interna resursfördelningen inom Åbo Akademi bör därför utarbetas. 5) Studerandegruppernas jämlikhet och rättsskydd Genom koordinering och rationalisering av administrationen kan vuxenstuderandes ställning förbättras. Särskilt bör antagnings- och registreringsförfarandet förenklas. Vuxenstuderande utgör en mycket heterogen grupp bl.a. ur administrativ synvinkel. Beroende på administrativ kategorisering kommer det att uppstå betydande skillnader för de studerande gällande deras studievillkor. 6) Regionalt och lokalt utvecklingsarbete Vuxenutbildningen befrämjar den regionala utvecklingen inom ramen för olika slag av utbildningsprojekt. Det är viktigt att initiativen kommer från det omgivande samhället, så att det uttryckligen blir fråga om ett samarbete. Målsättningen är att ÅA ska svara på de behov som finns i närsamhället och anta de utmaningar som regionen ger. Utexaminerade från Åbo Akademi spelar en viktig roll som kontaktlänk. Det regionala utvecklingsarbetet och universitetets roll förtydligas ytterligare i medverkan i kompetenscenterprojekt och olika typer av EU-baserade strukturprojekt. 7) Vuxenutbildningens organisering Fortbildningscentralerna handhar vuxenutbildningen, i ett nära samarbete med fakulteterna och institutionerna. Verksamheten följer de strategier och målbeskrivningar fakulteterna och fortbildningscentralerna har uppgjort och som de regelbundet följer upp Forskning Allmänna målsättningar Åbo Akademis uppgift enligt lagen om Åbo Akademi är att främja fri vetenskaplig forskning och att ge härpå grundad högsta undervisning. Därför är det viktigt att akademin stöder forskning inom de områden inom vilken den ger högre utbildning. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. Åbo Akademi har givits ett centralt ansvar att forska i den finlandssvenska befolkningens särbehov. Av vikt är den inriktning på den finlandssvenska identiteten sådan den kommer till uttryck i kultur, beteende och språk. Åbo Akademi bör utveckla forskningsverksamhet som tryggar den vetenskapliga etablering som bildar en grundförutsättning för den språkliga minoritetens fortbestånd. En naturlig och viktig strävan för akademin är att befrämja det nordiska forskningssamarbetet. Akademin har här inte bara ett finlandssvenskt utan även ett nationellt ansvar. Akademin definierar i sin forskningspolitik kontinuerligt dels styrkeområden, dels potentiella insatsområden, vilkas forskningsförutsättningar ägnas speciell uppmärksamhet. En högklassig forskning växer dock i första hand fram underifrån och kan inte styras uppifrån. Strategiska utvecklingsåtgärder bör därför koncentreras kring personalpolitik, forskningsmiljön och forskningens infrastruktur. 9

10 Akademins strävan är under planperioden förbättra forskningsförutsättningarna genom och utveckla forskningssamarbetet genom: ökat internationellt samarbete inom forskning, forskarutbildning och forskningsutvärdering (t.ex. genom utbyte av expertgrupper), att förbättra förutsättningarna för forskarutbildningen och att utveckla en miljö där forskare trivs och har goda arbetsmöjligheter, att i enlighet med styrelsens beslut av den 12 december 2002 utveckla tjänstestrukturen för lärare vilket bl.a. innebär att post-doktorala befattningar skapas, att ledigförklara högre tjänster ett år innan tjänsteinnehavaren går i pension, vilket innebär att anhållan om ledigförklarande samt preciseringen av undervisningsområdet för professurer bör göras tidigare. Vid sidan av vetenskapliga och pedagogiska meriter bör förmåga att initiera och leda externt finansierade forskningsprojekt beaktas i tillsättningsplanerna. förbättra och upprätthålla forskningens infrastruktur (bl.a. genom samarbete med andra universitet vad beträffar instrument och databaser). Strävan är att administrativ personal sköter enheternas ekonomi och administration. I projekt med extern finansiering bör medel reserveras för personal som sköter administrativa och tekniska uppgifter, fästa fortsatt uppmärksamhet vid eftersläpningen i förnyandet och nyanskaffningen av vetenskaplig utrustning som uppstod vid nedskärningarna i universitetens basbudget år 1994 och som endast sporadiskt kunnat åtgärdas genom extern finansiering och punktinsatser bl.a. av Finlands Akademi och Stiftelsen för Åbo Akademi samt genom att basbudgeten nu stegvis korrigeras. utreda förutsättningarna för att införa ett sabbatssystem för professorer och akademilektorer med möjlighet att på basen av ansökan frigöras för en termin eller på ett halvt år för en forskningsperiod utanför akademin, genom lönepåslag uppmuntra forskare att skaffa extern finansiering. Projektledararvoden får uppgå till högst 50 % av lönen. aktiv satsning på publicerings- och informationsverksamhet bl.a. genom satsningar på Åbo Akademis förlag och stödande av publicering i internationella serier och tidskrifter Satsningsområden Åbo Akademi fortsätter att utveckla sin forskningsverksamhet inom ramen för tidigare definierade satsningsområden i utvecklings- och styrkefasen. Inom utvecklingsfasen finns bl.a. följande forskningsområden: aggressionsforskning (HF, SVF), tvåspråkighetsforskning, neuropsykologisk forskning och funktionell hjärnavbildning (HF, övriga universitet), kvinnoforskning, beslutsplanering och informationssystem (ESF, MNF), internationell företagsverksamhet, välfärd och inkomstfördelning (ESF, SVF, övriga universitet) samt barnlitteratur (HF, PF, biblioteket, utländska universitet). Till forskningsområden inom styrkefasen har universitetet hänfört litteraturpragmatik (HF), exegetik (TF, HU), Mänskliga rättigheter (ESF, utländska universitet), informationsbehandling och datateknik (MNF, KTF, forskarskola), materialforskning (MNF, KTF, industrin, forskarskola), kemitekniken (KTF, MNF, EU, industrin, forskarskola) samt bioteknik (MNF, KTF, BTC, industrin, forskarskola). I egenskap av Internationellt vetenskapssamfund satsar universitetet särskilt på följande forskningsområden på hög internationell nivå: Processkemin Den av Finlands Akademi utsedda spetsenheten har ett mycket brett nationellt och framför allt internationell kontaktnät med forskargrupper och industrin. 10

11 Exegetiken Åbo Akademis andra spetsenhet tillsammans med Helsingfors universitet i exegetik gäller utformningen av tidig judisk och kristen ideologi. Informationsbehandling och datateknik Åbo Akademi har räknat från år 2002 också en spetsenhet i programmeringsteknik och administrerar fortfarande en forskarskola med ett stort antal inhemska och utländska forskare och forskarstuderande. Satsningen är central med tanke på nationella prioriteringar. Miljö- och biovetenskap Åbo Akademi administrerar en stor forskarskola i miljövetenskap och teknologi och en mindre i informativ och strukturell biologi. Satsningen är nationellt viktig. Universitetet har med Stiftelsens för Åbo Akademi stöd etablerat sig som ett miljöuniversitet med en klar tvärvetenskaplig profil på forskning och utbildning (KTF, MNF, ESF, TF, HF, PF, SVF). Samarbetet är väl etablerat med bl.a. Åbo universitets motsvarande enheter och BioCity och Bioteknikcentrum i Åbo. Inom ramen för satsningen som miljöuniversitet görs omfattande satsningar när det gäller marinbiologi och ekologi. Unizon-projektet Syftet är att utveckla högskolsamarbetet över Kvarken. I den första fasen omfattar samarbetet grundutbildning, forskarutbildning, forskning, fortbildning och utvecklande av informations- och kommunikationsteknik. Kvarkenrådet har ställt 1.1 miljoner till förfogande för planering av projektet. Det egentliga projektet skall verkställas med extern finansiering via Interreg. III och pågå till år I egenskap av Svenskt vetenskapssamfund satsar universitetet särskilt på följande forskningsområden under verksamhetsperioden : Medierelaterad forskning och utbildning För att den svenska befolkningen skall få del av informationssamhällets växande utbud av högklassiga informations- och medietjänster på sitt eget modersmål bör en målmedveten satsning ske på medierelaterad forskning och utbildning i anslutning till den verksamhet som har kommit igång kring MediaCity i Vasa. I tvärvetenskapliga projekt samarbetar bl.a. SVF, PF, HF, ESF, TF, MNF, KTF, institutet för finlandssvensk samhällsforskning samt kulturorganisationer. Forskarutbildningen på området organiseras inom en forskarskola som stöds av Åbo Akademi och Stiftelsen för Österbottens högskola. Högskolepedagogisk och pedagogisk forskning och utbildning Åbo Akademi svarar för utbildningen av svenskspråkiga lärare på alla nivåer i utbildningssystemet. För att denna utbildning skall vara effektiv bör den stödas av en intensifierad satsning på forskning, inte minst inom områden som är av speciellt intresse för den svenska befolkningen. När det gäller den pedagogiska forskningen har universitetet ett speciellt ansvar för hela den svenska högskolsektorn (ÅA, SHH, HU), de tvåspråkiga högskolorna (Konstindustriella högskolan, Tekniska högskolan och Sibelius-Akademin) samt samarbetar med motsvarande finska enheter. 11

12 1.6. Stödfunktioner Biblioteksverksamheten Bibliotekets verksamhet vidareutvecklas enligt de riktlinjer som uppdragits i tidigare verksamhets- och ekonomiplaner och som innebär fortsatt förbättring av tillgängligheten till bibliotekets material, att bevara de fysiska samlingarna, som är en förutsättning för effektiv informationsåtervinning, i användbart skick och att åstadkomma tillfredsställande fysiska ramar för verksamheten. Målsättningen skall vara att de bibliotekstjänster som nu är avgiftsfria skall förbi avgiftsfria. Bland enskilda åtgärder kan nämnas: stöd av användningen av World-Wide-Web, varvid också åtkomst via www prioriteras framom lokal cd-rominstallering vid anskaffning av nya databaser, översyn och effektivering av systemet med institutionsbibliotek, varvid bildandet av ett antal fakultetsbibliotek i Åbo ges hög prioritet, fortsatt adb-konvertering av katalogen över litteratur anskaffad före år 1980 vilken genomförs i form av ett helhetsprojekt, satsning på konservering av känsligt material, digitaliseringen av det finlandssvenska kulturarvet, fortsatt utveckling av samarbetet med universitetsbiblioteken i Åbo och i Vasa. Speciellt Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia, som enligt ett avtal är gemensamt för Vasa universitet, Svenska handelshögskolan och Åbo Akademi, och för vilket en ny byggnad tagits i bruk, kräver ökad satsning på personal, anslag för litteraturanskaffning och övriga omkostnader. Åbo Akademi deltar i utvecklandet av ett inlärningscenter vid biblioteket i den utsträckning det bedöms vara ändamålsenligt utgående från akademins egna behov och intressen. satsning på personalutveckling, lösning av utrymmesproblematiken också i Åbo, ökad adb-utrustning för kunderna och utprövning av ny teknik i utlåningen (låneautomater) och fortsatt utveckling och effektivering av användningen av det nationella bibliotekssystemet (Voyager) Informationstekniken Åbo Akademis styrelse antog den 14 december 2000 en utvecklingsplan för databehandlingen och informationsförvaltningen för åren Till planen ansluter sig också en datasäkerhetspolicy om vilken styrelsen fattade beslut den 8 juni En ny datasäkerhetsplan är under utarbetande och upptas till styrelsebehandling under år Kontentan av utvecklingsplanen är i korthet följande: Två huvudmålsättningar Informationstekniken är en viktig beståndsdel i snart sagt all verksamhet vid akademin. Det är sålunda i många fall av strategisk vikt för undervisningen och forskningen att IT-personalen, utrustningen och programvaran kan hållas på en konkurrenskraftig nivå och, åtminstone på vissa områden, i utvecklingens frontlinje. 12

13 Det är en viktig ekonomisk fråga att akademins IT-resurser dimensioneras och sköts på ett rationellt sätt. Akademins IT-utgifter överstiger 3 miljoner euro per år, varav mera än hälften går via datacentralen. För att hålla driftskostnaderna i styr, men också av funktionella skäl, är det viktigt att akademin fortsättningsvis satsar på interna standard och koncentrerar IT-stödet på ett begränsat antal produkter och att programvarans versionsutbud rationaliseras. Man har också noterat att investeringarna i enheternas datorutrustning är på en otillräcklig nivå men att datacentralens webbstationskoncept har förbättrat studenternas tillgång till datanätet. e-lärande Det virtuella universitetet, samt mera generellt e-lärande (datorstödd undervisning och IT-baserad inlärning), är ett viktigt satsningsområde för akademin under de närmaste åren. En fungerande e-lärmiljö förutsätter att tekniskt och pedagogiskt stöd för utvecklandet av undervisningsmaterial och -former finns tillgängligt för lärarna. Åbo Akademi har uppgjort en strategisk plan för virtualisering av sin undervisning och i anslutning till denna fastställt en organisationsplan för undervisningens virtualisering vilken reviderats i slutet av år 2002 (se s. 35). Viktigt är att de tekniska verktygen för e-lärande koordineras inom akademin, dels av kompatibilitetsskäl, dels för att hålla behovet av stödpersonal rimligt. För att garantera en kontinuitet i virtualiseringsverksamheten och i utvecklingen av undervisningen bildas ett lärcenter i Åbo baserat på ett samarbete mellan stödenheterna för virtualiseringen samt studieförvaltningen och fakulteterna. Motsvarande center har bildats i Vasa i anslutning till Vasa vetenskapliga bibliotek. Närstödet Målet med närstödet är att organisera stödarbetet effektivare och så att det utförs av professionell personal. Institutionernas och enheternas egen personal lägger fortfarande ner arbetstid på att lösa praktiska IT-problem, tid som bättre kunde disponeras för personalens primära arbetsuppgifter. En arbetsgrupp för strukturförändringar inom akademin, som den 26 maj 2000 överlämnade sitt betänkande, betonade vikten av att trygga goda infrastrukturella verksamhetsförutsättningar för kärnverksamheten och föreslog en förstärkning av närstödet i Åbo och i Vasa. Informationssystemens driftsäkerhet och utvecklingsbehov Systemen inom studie-, personal- och ekonomiförvaltningen, liksom databaser som utnyttjas i forskningen, har alla högst en IT- systemansvarig (som ofta svarar för flera system). Systemen, som ju är väsentliga för akademins dagliga funktioner, är därför mycket sårbara inte minst med tanke på datacentralens stora omsättning av personal. Säkrandet av driften av dessa system samt vidareutvecklingen av systemen med bl.a. webb-kontaktytor och överhuvudtaget en satsning på innehållet i ÅA:s webb kräver ökad persontid. Ett angeläget enskilt utvecklingsprojekt är central auditoriebokning via webben. 13

14 Behovet av tilläggspersonal För att möta personalbehoven inom närstödet, e-learning och informationssystemen har datacentralens personalresurser förstärkts med sex personer enligt den ovannämnda arbetsgruppens för strukturförändringar förslag. Tilläggspersonalen, som har långt finansierats med de extra anslag som ställts till förfogande av Stiftelsen för Åbo Akademi, bör på lång sikt ges fortgående anställning. Publiceringsverksamheten och textproduktionen Dessa är centrala funktioner för ett universitet. Det är viktigt att möjligheterna till digital publicering i text- och bildproduktionen vid akademin utbyggs. Webben medför en snabbare spridning av informationen samtidigt som tryckningskostnaderna kan bringas ned. I verksamhetsplanen sattes som en målsättning att dissertationerna skulle utges också i digital form på webben. Telefoni över datanätet Denna är tekniskt, men snart även praktiskt möjlig, även om kostnadsnivån för utrustning och programvara ännu är orimligt hög. ÅA:s telefonnät och -växel kan stegvis integreras i datanätet, vilket sparar betydande kabelhyror och i viss mån samtalsavgifter. Samtidigt innebär denna IP-telefoni (eller VoIP, Voice over IP ) funktionella tilläggsmöjligheter såsom integrering med bordsdatorn och datortillämpningar t.ex. i form av personliga videomöten. Mobiltelefoni, handdatorer, trådlösa datanät, xdsl Dessa är exempel på tekniker som utvecklas snabbt och som ytterligare kommer att öka datanätets tillgänglighet för anställda och studerande. Datacentralen har en uppgift i att experimentera kring och följa med denna utveckling. Några andra åtgärdsförslag Det är viktigt att datanätet och serverutrustningen hålls på en god nivå, vilket kräver årliga investeringar. En portal upprättas för förvaltningens och olika interna arbetsgruppers behov. Vasa övningsskola inrättar en datapedagogisk central (DPC) i samarbete med PF så att datapedagogiskt kunnande och datacentralens tjänster används. Datasäkerhetsplanen förnyas, säkerhetsskolning ges, datatrafiken filtreras i brandmuren, deltagandet i virusskyddet görs obligatoriskt för alla persondatorer i akademins datanät. Startandet av ett eget EID-projekt inom ramen för ett gemensamt universitetskort övervägs. Datacentralens personalpolitik utvecklas med målet att minska antalet personbyten. Detta kräver ökad satsning på personalens utrustning och vidareutbildning. 14

15 1.6.3 Förvaltningen Vid utveckling av förvaltningens verksamhet under planeringsperioden bör speciell uppmärksamhet riktas på följande faktorer och riktlinjer: styrelsen antog vid sitt möte den 25 mars 2002 en ny allmän strategi för Åbo Akademi ( Åbo Akademi år 2010 ett personligt toppuniversitet ). Strategin innehåller ett antal åtgärdsförslag som gradvis implementeras i verksamhetsplaneringen. styrelsen fastställde vid sitt möte den 25 mars 2002 en strategi för lärarutbildningen vid Åbo Akademi. Strategin, som baserar sig på ett betänkande av en arbetsgrupp ( Läraren 2010 ), kommer att vara vägledande för framtida beslut om uppläggning och dimensionering av lärarutbildningen samt även ge riktlinjer för samarbete och information. en strategisk plan för den externa finansieringen antogs av styrelsen i november Denna plan bör ännu kompletteras med en allmän strategisk plan för Åbo Akademis externa verksamhet. en ny förvaltningsinstruktion som beaktar de då företagna förändringarna i universitetslagstiftningen fastställdes den 20 mars Instruktionen, som innebär en betydande delegering av beslutsrätten i bl.a. personalfrågor till fakulteterna och de fristående institutionerna, ändrades den 30 september 2002, då de beslutande organens mandatperioder ändrades från 2 till 3 år. I kraft av förvaltningsinstruktionen har även en intern arbetsordning för förvaltningsämbetet fastställts den 13 juni En uppföljning av hur dessa nya regelverk har förverkligats och inverkat på verksamheten bör verkställas och det kan under planperioden bli aktuellt att i enlighet med rekommendationen i den s.k. CRE-utvärderingen på nytt överväga de beslutande organens storlek och sammansättning. styrelsen beslöt den 14 november 2002 att bruksnamnet på Åbo Akademis verksamhet i Vasa skall vara Åbo Akademi i stället för Österbottens högskola. Detta kräver marknadsföringsinsatser. utvecklingen av arbetsmiljön och personalfrågorna sker enligt de riktlinjer som uppdras i det personalpolitiska program som uppdateras år Personalplaner uppgörs av alla resultatenheter. den eventuellt förestående förändringen av lönesättningsprinciperna, kring vilken det pågår försöksverksamhet vid ett antal övriga universitet, kommer att under planperioden kräva betydande informations-, utbildnings- och arbetsinsatser på alla nivåer inom Åbo Akademi, ökad uppmärksamhet vid jämställdhetsaspekter i avsikt att bättre utnyttja personella resurser och med strävan till högre kvalitet i verksamheten. Här beaktas den av styrelsen fastställda jämställdhetsplan som kommer att revideras år fortsatt satsning på säkerhetsfrågor enligt åtgärdsförslagen i den skyddsplan som antogs av styrelsen hösten 1996 och av vilken en revidering är aktuell. För verkställande och uppföljning av planen har tillsatts en ledningsgrupp och utnämnts en skyddschef. Höjande och upprätthållande av säkerheten vid akademin kommer under perioden att kräva satsningar på övervakningsutrustning. I satsningen på säkerhetsfrågor inbegrips delvis också utvecklingen av arbetarskyddet och satsningarna på datasäkerhet, den miljöplan för hållbar utveckling i Åbo Akademis egen verksamhet som fastställdes av styrelsen våren 1999 och som anknyter sig både till satsningarna på arbetsmiljön och till säkerhetsfrågorna kommer att i hög grad påverka bl.a. anskaffningar, lokalvård, avfallshantering och trafikarrangemang. Planen anknyts också till den stora satsning på miljöfrågor som görs med finansiellt stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi. Styrelsen har våren 2001 fastställt miljöpolicy för Åbo Akademi. En uppdatering av miljöplanen med beaktande av också målen och åtgärdsprogrammet rörande Baltic 21 E-programmet sker våren Åbo Akademi strävar efter att erhålla ett miljöcertifikat och utvecklar ett miljöledningssystem. den nya ledningskulturen, som medför resultatansvar för enheterna, ställer specifika krav på förvaltningen på olika nivåer, bl.a. konsekvent iakttagande av kraven på samarbetsför- 15

16 farande, samt utveckling och integrering av förvaltningens informationssystem, varvid fortsatt förbättring och förenhetligande av akademins webbsidor framstår som en mycket angelägen målsättning. En annan central åtgärd är upprättandet av en portal för förvaltningens och olika arbetsgruppers dokument. utvecklingen av den interna kostnads- och budgetuppföljningen kommer fortsättningsvis att kräva betydande arbetsinsatser, interna hyror införs gradvis från den 1 januari Effekterna av denna reform samt dess inverkan på anslagsfördelningen blir föremål för fortgående utvärdering. samarbete med övriga universitet i Åbo (regelbundna rektorsmöten och träffar på tjänstemannanivå, koordinerad verksamhetsplanering, gemensamma forskningstjänster, post- och transportservice m.m.) och i Vasa, utvecklingen av arbetsfördelningen mellan enheterna i Åbo och i Vasa kräver fortsatta insatser, utrymmesplaner för verksamheten i Åbo och i Vasa har fastställts av styrelsen under år Planen för verksamheten i Åbo bör ännu revideras och kompletteras med beaktande av att undervisningsministeriet givit sitt tillstånd till att utrymmesfrågorna för datateknik, informationsbehandling och informationssystem löses i en för universiteten i Åbo och Åbo yrkeshögskola gemensam ICT-nybyggnad som borde tas i bruk i slutet av år 2005 och med beaktande av de omfattande omstruktureringar och det grundrenoveringsprogram som verkställs i samband med att Arkenkvarteret tas i bruk i slutet av år I Vasa pågår en utredning av möjligheterna att åstadkomma en helhetslösning för Vasa övningsskolas utrymmesbehov då fastigheterna Didacticum och Pedagogicum frigörs när Strandkvarnen tas i bruk i slutet av år Samhällsservice och kulturell verksamhet Den centrala målsättningen för Åbo Akademi att vara ett kulturbärande samfund förutsätter att universitetet under verksamhetsperioden fortsättningsvis utvecklar sina aktiviteter för det finlandssvenska kulturarvet, bl.a. genom upprätthållande av byggnadsmiljön och genom att vidareutveckla sina museer, arkiv och samlingar och ställa dem till forskningens, undervisningens och allmänhetens disposition. Särskilda satsningar kommer i början av avtalsperioden att göras genom att skapa enhetliga campusområden i kulturhistoriskt värdefulla miljöer för verksamheten i Åbo genom det s.k. Arkenprojektet, som möjliggör en koordinering och samverkan av undervisning och forskning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. På motsvarande sätt skapas en enhetlig svensk universitetsmiljö i Vasa genom det s.k. Strandkvarnprojektet, som skapar förutsättningar för samverkan mellan pedagogisk och samhälls-vårdvetenskaplig forskning och undervisning i Vasa, samtidigt som möjligheterna till samverkan med Vasa universitet och Svenska handelshögskolans enhet i Vasa avsevärt förbättras. På uppmaning av undervisningsministeriet har regionala utvecklingsstrategier för universiteten och högskolorna utarbetats. En allmän regional strategi för Åbo Akademi antogs av styrelsen den 23 januari I den betonas att Åbo Akademi har ett övergripande riksomfattande ansvar för hela Svenskfinland och att den primära målgruppen för akademins utåtriktade verksamhet är regionöverskridande, dvs. hela den finlandssvenska befolkningen. Vid sidan av detta har akademin också ett särskilt ansvar för närregionerna Sydvästra Finland och Österbotten. Separata regionala strategidokument har uppgjorts av Högskolekonsortiet i Vasa samt av en särskild arbetsgrupp för universiteten och högskolorna med verksamhet i Åbo. De visar på ett stort antal aktiviteter som är ägnade att främja den ekonomiska och kulturella utvecklingen i respektive region. 16

17 Genom sin samhällsdelegation och sin informationsverksamhet (bl.a. Meddelanden från Åbo Akademi, tidningen Skärgård och nya elektroniska media, t.ex. www och digi-tv) breddar akademin fortsättningsvis sin växelverkan med och informationen till samhället. Fortbildningscentralerna i Åbo och i Vasa har genom sitt växande utbud av undervisning inom det öppna universitetet och fortbildningen och genom projekt i samarbete med olika kommuner, statliga inrättningar, fonder och föreningar skapat en betydande samhällelig kontaktyta. Tack vare extern finansiering från Svenska kulturfonden, Konstsamfundet m.fl. upprätthålls det Finlandssvenska läromedelscentret i Vasa. Dess uppgift är att främja tillgången till och informationen om svenskspråkiga läromedel. Åbo Akademi har tillsammans med Svenska studiecentralen inrättat ett center för lokal utveckling LUC. Centret driver lokala utvecklingsprojekt runtom i Svenskfinland t.ex. beträffande informationsteknologi. Åbo Akademi förväntas i allt högre grad engagera sig i den finlandssvenska samhällsutvecklingen på såväl kommunal nivå som beträffande regioner och institutioner. Akademin kan med fog sägas ha ett speciellt ansvar att bidra till den regionala utvecklingen i de svensk- och tvåspråkiga regionerna. I detta avseende kan finansiering via EU:s strukturfonder i enlighet med målprogrammen för perioden på ett avgörande sätt bidra till akademins möjligheter att fullgöra sina skyldigheter. Därför uppgjorde akademin år 2001 en reviderad strategisk plan för målprogrammen inom EU:s strukturfonder under perioden Denna plan ingår i Åbo Akademis verksamhets- och ekonomiplan för åren (s ). Universiteten i Åbo har i anslutning till Åbo teknologicentrum byggt upp en miljö med bred anknytning till näringslivet via organisationer för teknologi och kunskapsöverföring (DCC, AboaTech, företagsinkubatorn DIO, kompetenscentrum för materialforskning m.fl.). Dessa satsningar ges ökad synlighet och samordning genom konceptet Turku Science Park. Motsvarande organisatoriska arrangemang planeras även i Vasa. Som ett ytterligare led i satsningen på extern finansiering och överföringen av teknologi, innovationer och forskningsresultat till näringslivet har universiteten i Åbo samordnat och fysiskt sammanfört sina administrativa resurser för forskningsservice och industrikontakter år I Vasa har man genom Mediahuset skapat kontakter till massmedia, lokala myndigheter och också till privata filmproducenter; kontakter som fördjupas och breddas inom centret för mediaforskning och utveckling MediaCity. Via denna infrastruktur som kompletteras med fortbildningscentralernas verksamhet har akademin skapat goda möjligheter att i utbildningen beakta de krav som arbetsmarknaden ställer. Den sysselsättningsbefrämjande verksamheten vid Åbo Akademi Arbetsforum, har som målsättning att underlätta studerandes placering på arbetsmarknaden, samt att informera universitetets förvaltning och institutioner om förändringarna på arbetsmarknaden och sysselsättningsläget för utexaminerade. Syftet med verksamheten är även att öka kontakterna mellan universitetet och arbetsgivare med hjälp av arbetsmarknadsseminarier, rekrytering, praktikplatsförmedling samt prograduförmedling. Under planeringsperioden kommer tyngdpunkten för verksamheten att vara o utökad karriärvägledning för studerande redan i ett tidigt skede av studierna, vilket befrämjar studiemotivationen samt studietakten o åtgärder för att främja regional sysselsättning o beaktande av examensreformen och åtgärder för att öka arbetsmarknadsrelevansen för kandidatexamen o nära samarbete med institutioner och ämnen gällande arbetsmarknadsfrågor 17

18 o o utveckling av systemet för praktikplatser vid Åbo Akademi uppföljning av utexaminerades placering på arbetsmarknaden; regional fördelning, kvantitativ och kvalitativ sysselsättning, utbildningens relevans på arbetsmarknaden samt nationella jämförelser Omständigheterna i arbetslivet och på arbetsmarknaden kommer också framöver att vara föränderliga och osäkra. Av de nyutexaminerade krävs stor anpassningsförmåga och vida teoretiska och praktiska kunskaper för att klara av föränderligheten också i framtiden. De snabba förändringarna och arbetsmarknadens behov kräver mycket av den sysselsättningsbefrämjande verksamheten vid universiteten. Verksamhetens flexibla karaktär bör bevaras. Detta ger möjligheter att snabbt reagera på förändringar och nya behov. Åbo Akademi eftersträvar en närmare kontakt med skolväsendet, varvid Vasa övningsskolas centrala roll uppmärksammas. Akademin samarbetar med landets övriga universitet och särskilt med de universitet som har utbildning på svenska inom projektet Det virtuella universitetet. Akademin deltar i samarbetet med examensutbildning, öppen universitetsutbildning och akademisk fortbildning samt med utbildningens stödfunktioner. 1.8 Strukturell utveckling Styrelsen har gått in för att i allt högre grad basera fördelningen av anslag mellan resultatenheterna på uppnådda resultat. Rektor har också i de interna resultatavtalen bett fakulteterna att fortsättningsvis se över sin interna fördelning av resurser i relation till enheternas utbildningsansvar och uppnådda resultat. Avsikten är att denna översyn skall ligga som grund för kommande beslut bl.a. rörande förändringar av tjänstestrukturen och allokeringen av anslag till satsningsområden. I enlighet med en rekommendation i den s.k. CRE-utvärderingen beslöt styrelsen i december 2000 av administrativa och ekonomiska skäl, samt för att skapa större basenheter för undervisningsplaneringen, att räknat från den 1 augusti 2001 minska antalet institutioner från 51 till 20. Denna institutionsreform kommer att utvärderas under år Det kan också bli aktuellt att i enlighet med utvärderarnas rekommendationer se över de beslutande organens storlek och sammansättning. En annan betydelsefull strukturell åtgärd är den övergång till tre undervisningsterminer som genomfördes från hösten Denna innebär att läsåret är indelat i tre undervisningsterminer, var och en tolv veckor lång. Denna åtgärd blir föremål för fortgående utvärdering. Särskilda satsningar görs för att skapa enhetliga campusområden i kulturhistoriskt värdefulla miljöer för verksamheten i Åbo genom det s.k. Arken-projektet, som möjliggör en koordinering och samverkan av undervisning och forskning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Detta projekt möjliggör i samtidigt ett omfattande grundrenoveringsprogram i övriga fastigheter samt betydande omdisponeringar av utrymmen som kommer olika satsningsområden till godo. På motsvarande sätt skapas en enhetlig svensk universitetsmiljö i Vasa genom det s.k. Strandkvarnprojektet, som skapar förutsättningar för samverkan mellan pedagogisk och samhällsvetenskaplig forskning och undervisning i Vasa, samtidigt som möjligheterna till samverkan med Vasa universitet och Svenska handelshögskolans enhet i Vasa avsevärt förbättras. Åbo Akademi har på uppmaning av undervisningsministeriet gjort en ansökan om att få rätt att utbilda jurister samt upprepar sin framställning om att i samarbete med Åbo universitet inleda ett utbildningsprogram i logopedi. 18

19 På grund av efterfrågan på utbildade provisorer vid läkemedelsindustrin i Egentliga Finland är ansökan om rätt att i samarbete med Åbo universitet utbilda provisorer aktuell under planperioden. Åbo Akademi har till undervisningsministeriet gjort en framställning om att få etablera ämnet kvinno- och könsforskning som huvudämne i den samhällsvetenskapliga utbildningen. Med anslag avsedda bl.a. för det öppna universitetet sker som ett led i utvecklandet av det virtuella universitetet ökade satsningar på informations- och kommunikationsteknik. Satsningarna på Åbo Akademi som skärgårds- och miljöuniversitet, vilket inbegriper forskning i marinbiologi och ekologi innebär ett ökat behov av personal, utrymmen och apparatur. Genom satsningen på MediaCity tryggas den svenskspråkiga befolkningens behov av högre utbildning och forskning med tanke på informationssamhällets växande behov. Åbo Akademis bibliotek omdisponerar sina resurser genom att satsa på utveckling av fakultetsbiblioteken, medan institutionsbibliotekens roll tonas ned. Vasa vetenskapsbibliotek Tritonia, som är ett för alla universitetsenheter i regionen gemensamt bibliotek, har inlett sin verksamhet år Verksamheten förutsätter betydande ökningar av anslagen för fastighetskostnader, personal, litteraturanskaffning och övriga omkostnader. Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan utvecklar sitt samarbete och samordnar verksamheten inom ramen för gällande lagstiftning. Universiteten koordinerar sin utbildning för att möjliggöra byte av högskola för magistersstudier och forskarutbildning. Profileringen av de fördjupade studierna och forskarutbildningen fortsätter. De två universiteten strävar ytterligare att öka antalet gemensamma forskningsprojekt, effektivera utbytet av lärare och att i samråd utveckla det virtuella universitetet. Det mångskiftande samarbetet mellan universiteten i Åbo, som gäller alla resultatområden och som sker inom projekt, inrättade institut, gemensamma fristående enheter och i kraft av ingångna avtal, utvidgas under planperioden speciellt avseende utbildningen och forskningen i datateknik, bioteknik och gemen-sam forskningsservice samt enligt riktlinjerna i den gemensamt omfattade regionala strategin. Samarbetet med universitets- och högskoleenheterna i Vasa utvecklas i enlighet med ett konsortieavtal som har undertecknats år 2001 och enligt den överenskomna regionala strategin. Samarbetet och arbetsfördelningen med speciellt de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna utvecklas och klargörs i enlighet med riktlinjerna i Åbo Akademis allmänna regionala strategi. Med Yrkeshögskolan Sydväst har inrättats ett gemensamt utvecklings- och forskningsinstitut Aronia, som främst arbetar med miljöfrågor och småföretagsverksamhet. Åbo Akademi förstärker sin forskning och undervisning genom att medverka i de nationella forskarskolorna samt genom att delta i följande nationella nätverk där den koordinerande enheten anges inom parentes: Ryssland (Helsingfors universitet), Psykonet (Åbo universitet), Asien (Åbo universitet), turism (Joensuu universitet), framtidsforskning (Åbo handelshögskola), kommunikation (Tammerfors universitet), statistik (Joensuu universitet) hälsovård (Uleåborgs universitet) och kvinnoforskning 19

20 (Helsingfors universitet). Inom området kommunikation deltar akademin i utvecklandet av en yrkesinriktad licentiatexamen. 20

Verksamhets- och ekonomiplan 2003 2006

Verksamhets- och ekonomiplan 2003 2006 Verksamhets- och ekonomiplan 2003 2006 Innehållsförteckning 1. Målsättningar 1.1 Åbo Akademis institutionella mål och verksamhetsidé...1 1.2 Utbildning för grundexamen...3 1.2.1. Allmänna målsättningar...3

Läs mer

VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2005-2008

VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2005-2008 VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2005-2008 1. Målsättningar 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte den 25 mars 2002 följande allmänna målsättning : a. Åbo Akademis verksamhetsidé:

Läs mer

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 UNDERVISNINGSMINISTERIET 6.9.2000 RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2001-2003 MÅL FÖR VERKSAMHETEN Universitetens gemensamma mål Universitetens uppgifter anges i universitetslagen.

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2004-2006 OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2004-2006 OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004 UNDERVISNINGSMINISTERIET 22.12.2003 RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2004-2006 OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004 MÅLSÄTTNINGAR Målsättningarna för

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Verksamhets- och ekonomiplan

Verksamhets- och ekonomiplan Verksamhets- och ekonomiplan 2008 2011 Innehållsförteckning 1. Målsättningar 1.1 Åbo Akademis mission... 1 1.2 Utbildning för grundexamen... 4 1.2.1. Allmänna målsättningar... 4 1.2.2. Kvantitativa målsättningar...

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

http://www.minedu.fi/opm/koulutus/yliopistokoulutus/ohjausjarjestelma.html

http://www.minedu.fi/opm/koulutus/yliopistokoulutus/ohjausjarjestelma.html DD 4/02, bilaga 4a ÅBO 25.9.2002 NR 287/20/02 TILL FAKULTETERNA OCH DE FRISTÅENDE INSTITUTIONERNA HÄNVISNING INITIATIV ÄRENDE BEREDNINGEN AV DE AKADEMI-INTERNA RESULTATDISKUSSIONERNA HÖSTEN 2002 OCH DISKUSSIONERNA

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och Vad, hur och varför Svenska litteratursällskapet i Finland Vi är på väg I din hand ligger den vägkarta eller strategi som ska hjälpa Svenska litteratursällskapet att förverkliga föreningens syfte. Syftet,

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI OM RESURSERNA ÅR RESULTATAVTALET HÄNFÖR SIG TILL PERIODEN

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI OM RESURSERNA ÅR RESULTATAVTALET HÄNFÖR SIG TILL PERIODEN UNDERVISNINGSMINISTERIET 29.1.2003 AVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI OM RESURSERNA ÅR 2003. RESULTATAVTALET HÄNFÖR SIG TILL PERIODEN 2001-2003 ÅBO AKADEMIS RESURSER ÅR 2003 Mål Universitetens

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-15 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi Henrik Saxén Åbo Akademi Europeisk utveckling Bolognaprocessen: Officiell målsättningen inte att skapa ett homogent utbildningssystem utan jämförbarhet

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

1. FAKULTETENS VERKSAMHET (FORSKNING, UTBILDNING, SAMVERKAN)

1. FAKULTETENS VERKSAMHET (FORSKNING, UTBILDNING, SAMVERKAN) FNT Verksamhets- och ekonomiplan 1. FAKULTETENS VERKSAMHET (FORSKNING, UTBILDNING, SAMVERKAN) Sedan fakulteten grundades har satsningar gjorts kontinuerligt för att skapa en gemensam FNTidentitet. Fakulteten

Läs mer

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen

Med Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen Med Åbo Akademi - för framtiden Rektor Jorma Mattinen 7.3.2013 Med Åbo Akademi för framtiden Åbo Akademi ska gå stärkt in i framtiden. Tre arbetsgrupper och två utredare har jobbat intensivt under tre

Läs mer

SWOT i förhållande till Åbo Akademis strategi. Humanistiska fakulteten [Urpo Nikanne, prefekt] MISSION

SWOT i förhållande till Åbo Akademis strategi. Humanistiska fakulteten [Urpo Nikanne, prefekt] MISSION SWOT i förhållande till Åbo Akademis strategi Humanistiska fakulteten 15.12.2010 [Urpo Nikanne, prefekt] MISSION ÅA: "Åbo Akademi ska särskilt tillgodose den svensk- och tvåspråkiga befolkningens behov

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI

10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI 10. FAKULTETEN FÖR SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH EKONOMI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Utöver Åbo Akademis uppdrag har följande uppdrag definierats för FSE: FSEs grundläggande uppdrag är att

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå 1 (6) 2000-09-26 230.2000-607 Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå Vision, mål och uppdrag Utbildningskommunen Eksjö ska erbjuda:. en vuxenutbildning som

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL Syftet med kompetensutvecklingen för undervisningsväsendets personal är att förstärka ett kunnande som är konkurrenskraftigt och

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI FORSKNING FÖR LIVET FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI 2016 2020 Forskarförbundet erbjuder forskare, lärare och experter gemenskap som överskrider gränserna mellan olika vetenskapsgrenar övervakar medlemmarnas

Läs mer

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal. Bilaga 2 1(5) till rektors beslut 193/2009 11.11.2009 REKRYTERINGSANVISNING FÖR HELSINGFORS UNIVERSITET Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

Mål och stategier för institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet.

Mål och stategier för institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet. 041209 Mål och stategier för institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet. Detta dokument utgår från Uppsala universitets mål och strategier. Avsikten är att ange hur vi bäst anser oss

Läs mer

Vad är på gång? Utveckling på området kvalitetssäkring. Ole Karlsson

Vad är på gång? Utveckling på området kvalitetssäkring. Ole Karlsson Vad är på gång? Utveckling på området kvalitetssäkring Ole Karlsson Förkortningar EHEA European Higher Education Area ENQA the European Association for Quality Assurance in Higher Education Bolognaprocessen

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

BILAGA 1 Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007-2010 åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 29.1.2009)

BILAGA 1 Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007-2010 åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 29.1.2009) Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007- åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 29.1.) Åtgärdsförslag i strategin för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007- Allmänt Information om strategin

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Lars-Elve Larsson Telefon: 018-471 72 70 Telefax: 018-471 71 00 www.uu.se Lars-Elve.Larsson@uadm.uu.se

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finland har enligt flera internationella jämförelser, såsom Digibarometri och Världsekonomiforum jämförelse över konkurrenskraften, de bästa

Läs mer

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer:

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om universiteten I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: 5 Den interna fördelningen

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskapliga fakulteten HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2015-10-29 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen

Läs mer