Att lämna en barndom med traumatiserade föräldrar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att lämna en barndom med traumatiserade föräldrar."

Transkript

1 Att lämna en barndom med traumatiserade föräldrar. Presentation: Mitt namn är Eva-Lena Klefbeck, socionom och leg.psykoterapeut. Jag har arbetat med extremtraumatiserade flyktingar, de senaste 27 åren, i Sverige och i Tyskland, för Röda Korsets Center, där jag nu arbetar, och med asylsökande och papperslösa. Det tema jag skall tala kring är Att lämna en barndom med traumatiserade föräldrar-andra generationen. Jag ska till en början punkta upp lite teman som jag kommer att beröra, detta för att när jag, som det troligen kan bli, hoppar lite så att ni lättare ska kunna följa. Tema 1 Barns reaktioner, barn märker, barn tar ansvar Tema 2 Unga vuxnas röster och beskrivningar av svårigheter och deras reflektioner och försök att förstå hur föräldrarnas trauma påverkat dem under uppväxten och vad de kämpar med som unga vuxna med sin frigörelse Tema 3 Föräldrars perspektiv, att hantera livet i exil, att vilja må bra, att söka hjälp, oroa sig för sina barn, försöka skydda sina barn Tema 54 Forskning och Tema 5 avslutande reflektioner. Allt som allt 40 minuter så antagligen mest försök att bidra till era egna reflektioner och erfarenheter i ert arbete Min pappa tyckte att det var fullständigt naturligt att bli arg närhelst jag eller min bror gjorde oss illa. Allt som satte hans barns hälsa på

2 spel var ett personligt hot och att vi inte åt utgjorde inget undantag. Jag hatade min pappa när han förlorade humöret, han förstörde middagen, han fick mamma att börja gråta. Jag sa inte detta högt, jag visste att när han var på det humöret förstod han ingenting av vad man sa till honom. Det enda man kunde göra var att vänta. Min bror slöt sig inom sig själv när detta hände, han tycktes smälta in i väggen. Han tycktes vara i en annan värld, han skummade av vrede mot människor som vi inte kunde se. Vårt dåliga uppförande var bara en avtryckare som släppte fram en vrede som fanns där hela tiden, instängd som min mors smärta..sen var det över som en storm. För mig hade den skrämmande delen just börjat. Tystnaden var ett stort öppet hål som jag kunde ramla ner i om jag inte var försiktig. Min pappa försvann ofta på det där viset, han kunde hejda sig mitt i en mening och han fick något avlägset i blicken. Mamma Jag frågade aldrig mamma, om kriget, fängelset, jag var alltid tyst, jag var rädd. Min bror pratade med henne om det, han brukade fråga min mamma alla sorters frågor, han var som en journalist. Det var så jag blev medveten om vad som hänt under kriget. Min mamma vibrerade och var full av undertryckta känslor. Hon vände allt inåt. Det var som ett stort sår inom henne, och det kom bara ut när hon barrikaderade sig på toaletten i timmar i sträck och då och då växlade ett ord med mig genom den stängda dörren. Mamma grät, jag vill inte fortsätta längre, jag står inte ut. Jag trodde att jag på något sätt kunde filtrera smärtan från henne genom att lyssna. Den skulle lämna hennes kropp och gå in i min och bli mindre, eftersom vi delade på den. Annars trodde jag, skulle den en dag döda min mamma. Hon kunde lätt ta livet av sig bakom den stängda dörren, injicera något eller svälja en hel burk tabletter samtidigt som jag stod utanför och väntade.

3 De flyktingar vi möter på Röda Korsets Center och som säkert många av er möter i ert arbete, har inte varit utsatta för ett enskilt trauma, utan en räcka av händelser, förföljelse, levt underjordiskt, fängelse, flykt. De unga vuxna vi möter har också föräldrar som inte enbart varit utsatta för extrema trauman tidigare i livet men som också tvingats i exil, bygga upp en ny tillvaro, som också inte sällan bidrar till fortsatt utsatthet. Inte sällan fanns barnen med redan då; En förälder eller båda eller hela familjen hotas och förföljs. En förälder, eller båda, fängslas, försvinner från familjen, ovisshet om ödet. Barn har varit med sin mor i fängelse som mycket små, kanske fötts i fängelset. Många familjer har separerats, ibland många år, inte ovanligt 2,3,5 år och återförenas sedan i Sverige. Kanske en pappa som flera år inte sett sina barn, och ett barn som inte minns sin pappa. En pappa som återförenas med sina barn, som han längtat efter och som inte känner igen honom. Många av de nu unga vuxna som söker hjälp är födda efter sina föräldrars traumatiska livserfarenheter. De nu unga vuxna är oftast uppvuxna i hem där en familjegemenskap funnits, men där föräldrarna, haft egna obearbetade trauman, kanske inte sökt hjälp, eller försökt kämpa med att aldrig visa, aldrig prata om vad som hänt. För att skydda sina barn. Inte föräldrar som har misslyckats som föräldrar, men där barnen varit mycket medvetna om sina föräldrars smärta och sårbarhet, men som alla barn, försökt att då ta ansvar som barn ju gör, ansvar för sådant de inte kan påverka eller lösa. Kanske har de då själva hållit undan egna reaktioner, eget utrymme, för att skona sina föräldrar. Barn som nu som unga vuxna har svårigheter i nära relationer, svårt att se till egna behov, känner inte sällan skuld, något som börjat i barndomen i relation till föräldrar, för att sedan återkommande kämpa med i andra relationer.

4 Zanyar Adami har inlett den här dagen, han kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn när han var fem år. Hans föräldrar kom senare, pappan var gerillakrigare i Kurdistan. I Zanyars film får vi följa hans sökande att få ihop sin egen historia, och förstå- hur kunde ni skicka iväg mig alldeles ensam?. Och hans försök att få sin pappa att tala om vad han varit med om, särskilt sin pappa. Zanyar förstod att detta har påverkat hans eget liv, som andragenerationen, han har också egna tidiga trauman, krigsbilder, separationen från föräldrarna. Han försöker träget att få sin far att berätta. Hans syster, också i filmen, har inte samma drivkraft som sin bror, hennes svar till honom är, det är ingen idé, mamma vill berätta-men kan inte, pappa vill inte berätta. Han kunde uttrycka det med sitt medel, filmen, men också han själv sökte hjälp, finns med i filmen. Zanyar Adami, känns igen, och känner nog igen sig själv, hos många många unga vuxna. Tystnaden var ett stort öppet hål som jag kunde ramla ner i om jag inte var försiktig. Min pappa försvann ofta på det där viset, han kunde hejda sig mitt i en mening och han fick något avlägset i blicken. Jag upprepar en liten dela av den inledande beskrivningen Helen Epstein ger av sin uppväxt,( De överlevandes barn, 1990, NoK) med föräldrar som överlevt förintelsen. Den beskrivningen kunde lika gärna vara en beskrivning av en ung vuxen idag om hur barndomen ibland tett sig.

5 Ett av de mest centrala uttrycken för extremtraumatisering är det som hon beskriver om sin pappa. Händelser i nutiden kan öppna en tidstunnel och plötsligt är dåtiden närvarande på ett mycket smärtsamt sätt. En nutida dåtid. Vid extremtraumatisering är det ibland inte möjligt att organisera erfarenheter, så att det finns en nutid som på ett någorlunda stabilt sätt förhåller sig till en dåtid och en framtid. Sverre Varvin, norsk psykoanalytiker har i många böcker och artiklar beskrivit just detta. Detta lever också de anhöriga med. Livspartner och de barn som växer upp med traumatiserade föräldrar. Ibland, när traumatiseringen är som mest allvarlig lever en mamma eller pappa kvar i en dåtid och inte klarar att vara närvarande i nutiden, i det som pågår just nu, kring barnen tex. En pappa sätter sig ensam ute på balkongen på natten när de andra sover, drar sig ofta undan, vill inte prata med någon i familjen, samtidigt som deras liv pågår runt omkring. Försök att kanske drar sig undan för att då drabbas de andra inte. Många föräldrar beskriver att de visar inte, håller masken, men drar sig undan för att gråta eller skrika eller försvinna in i det förgångna. Eller orkar inte med ljud, resten av familjen försöker skona och hålla sig undan. Alla vet att pappa inte tål.. Jag vill också påminna oss alla om att läget inte är hopplös, människan är inte hopplös, livet kan gå vidare, inte glömma, men att återfå kommandot i sitt liv. Det finns många exempel på detta. Barn tar då ofta ansvar för sina föräldrar, barn till flyktingar har en extra stor känsla av att föräldrarna måste skyddas. Man vet att de oftast bara har familjen.

6 Samtidigt inte förstå vad som pågår med pappa eller mamma, eller båda. Eller andra situationer kan i andra familjer präglas av att man inte talar om dessa erfarenheter, inte för att undvika smärtan, inte bara därför, utan också för att de som överlevt befinner sig så starkt i nuet för att komma vidare. Mammor som idag beskriver de första åren i Sverige med minst tre jobb samtidigt, plus småbarnen. Det gällde att skapa en ny tillvaro-överleva i det nya. Det som hänt, traumat finns som en bakgrundsmusik, men dent får inte framträda. I efterhand kan alla som senare sökt hjälp reflektera, att inte glömde jag, men jag tystade ner, ville inte höra. Jag var helt inriktad på att barnen skulle ha det, materiellt som alla andra barn. Eller så har en del inte vetat att hjälp fanns, eller inte fått förslaget, eller säkert ofta heller inte tänkt att detta kan jag prata om. Hos doktorn pratar man om annat och ingen kanske har frågat har du varit med om något.. Många beskriver att de stoppat ner allt som har med traumat att göra, som i en inre låda och stängt till, separerat från det övriga medvetandet. Föräldrar Röda Korsets Center startade för snart 28 år sedan. Vi har haft och har, som målgrupp, vuxna män och kvinnor som varit utsatta för tortyr, och numer även vuxna med krigstrauman. En del är nyligen fått uppehållstillstånd, andra har varit i Sverige många år, en del ända sedan 70talet.

7 Vi tar också emot anhöriga för egen samtalskontakt, hustru, make, barn över 18 år. Unga vuxna En del av dessa unga vuxna har föräldrar som själva gått i terapi och talat med sina barn om deras möjlighet att själva söka hjälp, så ringer en del till oss. Andra ringer därför att de som unga vuxna börjat fundera på sambandet mellan vad deras föräldrar varit med om och vad de själv kämpar med som unga vuxna, ofta ångest och svårighet att komma vidare i livet. Samtal med dessa unga vuxna har givit mig ett ökat fokus på barnen, också i terapisamtal med vuxna traumatiserade föräldrar, som söker hjälp för egen del. Ett litet barn kan ha flytt tillsammans med mamma, hört berättats att mamma flytt med mig i en babybag, en flicka som sen vuxit upp i Sverige. Ett barn kan ha fötts i fängelset, minns inte själv den tiden, men hört andra berätta och själv skapat en levande historia av detta, en upplevelse av att bära andras liv inom sig., de som han var till glädje för som nyfödd och skapade liv i cellen för alla. Eller inte minst en stor grupp unga vuxna, som fötts efter föräldrarnas trauma, men som nu som ung vuxen. Dessa unga människor har vuxit upp i en familj, efter traumat, efter händelserna som lett till traumatisering, men som i sitt vuxenblivande hamnat i kris och som själv sökt hjälp då de börjar se och fundera på hur föräldrarnas historia påverkat deras eget liv. Kanske ofta tänkt att det hände ju innan jag föddes, men som sedan berättar hur hela

8 barndomen präglats av föräldrarnas trauman. Ofta har man tagit ett ansvar som ingen vetat att man tagit, eller som lagts på en utan att föräldern uppfattat det. De unga vuxna vi får möta är de som själva ser samband med sina föräldrars upplevelser och som inte sällan kommit till RKC efter att deras föräldrar gått här i terapi. Eller har först övertalat pappa att söka hjälp, sen ringt och gjort denna anmälan, sen ringer mamma, systern och sist den som ringde om de andra ringer för egen del. Unga vuxnas röster igen: Det här är första gången jag pratar om det, första gången som jag har kunnat göra det. Det är bara det att det har sån KRAFT!, man måste verkligen vilja för att orka prata om det. Jag tror inte att jag vid den tidpunkten hade den blekaste aning om att några av mina problem hade med detta att göra- vad mamma o pappa varit med om eller vad de kämpade med. De behövde inte berätta för mig att de var arga, du känner det. Det finns i luften. Men när man är 10 år- vad ska man då ta sig till?...jag hörde det jag hörde och jag kunde inte göra nånting åt det Någon annan kan beskriva hur det var när mamma, inte som andra mammor, utan med ökad ångest ropade på henne i trapphuset så att andra hörde, med ångest och desperation i rösten. Om att känna ett ansvar för sina föräldrar, att de inte ska klara sig, att de inte klarar sig själva. Hur kan jag lyckas jag får inte lyckas för att inte min pappa ska känna sig mindervärdig. Ex En ung man har under uppväxten hört vuxna tala om minnen, kanske deltagit i samma kamp. Pojken lyssnat utan att de vuxna vetat,

9 och tänkt att hur ska jag kunna leva upp till deras erfarenheter, det jag är med om går ju aldrig att jämföra med deras! Ja man kan bli duktig! Göra sina föräldrar stolta och glada! Eller sedan när det egna livet blir skört, inte kunnat se till egna behov inte kunna avgränsa sig som en egen person. Kommentar: Winnicott och Ferenczi talar om detta i termer av att utveckla ett falskt jag. Jag kände mig mycket bunden till mina föräldrar och jag kunde inte tänka mig att medvetet trotsa dem och därmed orsaka dem än mer smärta än de redan hade upplevt. En del unga uttrycker i sin livssituation idag en sammanblandning mellan sig själva och föräldern. Svårt att hitta den egna identiteten. Svårigheter senare i livet som självdestruktivitet samtidigt som ett stort ansvarstagande för omgivningen och ett stort allvar och respekt för materiella begränsningar och rätt och fel., Jag läste science fiction därför att jag tyckte om allting som var overkligt. eller en annan som ung vuxen drabbats av tvångssymtom och depression. En viktig kunskap är att inte bara en person drabbas av extremtraumatisering, även andra i en torterade/traumatiserats närhet, som barn eller sambo/make maka. Även transgenerationellt har man i forskning sett detta. Extremtraumatisering är inte ett individuellt trauma. Det finns ett tydligt samband mellan föräldrars obearbetade trauman och deras barns psykiska ohälsa. Det visar flera vetenskapliga studier av både överlevande från förintelsen och Vietnamveteraner.

10 I sin bok de överlevandes barn beskriver Helen Epstein hur hon började undersöka om det fanns skrivet från den tid hon själv växte upp- Den första artikeln hon hittade var från Artikelförfattaren, vid namn Rakoff, hade en försiktig utgångspunkt, skriver hon: Under de senaste åren har det varit min erfarenhet, och detta har varit fallet även för andra psykiatriker, att jag träffat flera ungdomar än man har anledning att förvänta sig, vars föräldrar är överlevande från Förintelsen. I många fall är de bara barn Föräldrarna, de egentliga offren i dessa fall, ger inte intryck av att vara brutna människor.ändå uppvisar deras barn, vilka alla är födda efter förintelsen, en allvarlig psykiatrisk symtomatologi. Detta är år efter andra världskrigets slut. Dr Rakoff fortsatte sin forskning, 1972 hade de träffat 144 familjer då dags att starta en formell undersökning. Det var De kom fram till att barn till överlevande tycktes vara mer beroende av sina föräldrar än kontrollgruppens och hade större problem med att anpassa sig. De drog slutsatsen att det berodde på att dessa föräldrar, som överlevt förintelsen var en extremt upptagen grupp upptagna med fysiska och psykiska sjukdomar och med egna sorgeprocesser. Flera forskare utvecklade temat vidare. Detta var alltså efter Dåliga skolresultat har i skoldebatten kopplats samman med bokstavsdiagnosen ADHD, en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som anses ha biologiska orsaker och som innebär att man är hyperaktiv och lever med koncentrationssvårigheter och dålig impulskontroll. Förekomsten av ADHD i befolkningen som helhet är 3-5% och invandrare är inte mer drabbade än svenskar. MarieLouise

11 Lundberg chef för teamet krigs och tortyrskadade vid BUPkliniken på Skånes Universitetssjukhus har stött på lärare som menat att var tredje elev i deras klass har ADHD. Det är enligt henne inte möjligt. Däremot har en stor andel vuxit upp med och växer upp med traumatiserade föräldrar, som lider av posttraumatisk stress. I Sverige har psykologen Atia Daoud och läkarna Erling Skoglund och PerArne Rydelius vid Karolinska Institutet nyligen, för några år sedan gjort viktiga forskningsfynd på detta område. 15 flyktingfamiljer, där föräldrarna, som tidigare sökt behandling för traumasymtom efter tortyr. från Irak och Libanon, barn 6-17 år. Kontrollgrupp familjer med ungefär samma socioekonomiska och etniska bakgrund. De barn vars föräldrar var allra mest påverkade av PTSD mådde allra sämst, ångest, depression, koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetsstörningar, nedstämdhet och beteendestörningar. Många av barnen i dessa familjer hade en otrygg anknytning till föräldrarna av ett slag som kallas desorganiserad anknytning. I kontrollgruppen var det tvärtom. Där hade de flesta av barnen en trygg anknytning. Johanna Hermansson Tham, Röda Korsets Center: En mamma eller pappa som då och då förlorar sig i flashbacks och kanske rentav visar upp ett skräckslaget ansikte inför sitt barn, kan lätt bli skrämmande och obegripligt. De kan senare i livet få svårigheter att knyta an till andra människor och svårigheter att utveckla djupa och långvariga relationer. Forskningsprojekt pågår vid RKC Stockholm, där man hjälper föräldrar till mkt små barn att förstå hur de genom att förändra sitt eget beteende kan förbättra det viktiga samspelet med det lilla barnet. En första delrapport kom september 2012, KI

12 Att ta med barnen genom föräldrarna,där inte barnen deltar och där den vuxne själv som person är i fokus. Detta kan vara mycket värdefullt att, när kontakten etablerad. Där finns också möjlighet att medvetet också komma in på barnens situation. Hur den vuxne som förälder betraktar sitt eget traumas påverkan på övriga familjen både partner och inte minst barnen. Här framkommer mycket som då kan vara värdefullt tema i terapin. Att ibland kunna bidra till reflektioner och nya tankebanor. Ex En svårt traumatiserad man, torterad. Livet präglas av psykisk stress och psykosomatiska sjukdomstillstånd, efter tortyren. När terapeutisk relation har etablerats går det att problematisera kring hur situationen är för hustrun. Att vårda under många år kan också det leda till utmattning, depression. Där även mannen har stora behov av stöd och hjälp med dagliga sysslor. Om de äldre barnens vuxenroll i att stödja sin pappa. Också en avlastning för familjen att reaktioner och tillstånd får stöd på annat håll. Säkert avgörande för barn att veta att pappa/mamma har hjälp, jag behöver inte ensam ha ansvar. Andra föräldrar söker hjälp, vågar ta steget till psykoterapi just med drivkraften att inte barnen ska drabbas. Trots vånda att närma sig tidigare trauma. Finns hos våra patienter sällan en drivkraft att VILJA gå i behandling, jo att behöva och att vilja må bättre, men en mycket stor vånda att våga. Med all respekt, att närma sig tidigare trauman är som att återuppleva igen. Trots att vi sällan fokuserar enbart på tidigare trauman utan hur det påverkar i nuet. Indirekt möter vi också unga vuxna, ibland följer sin förälder hit, kan sen naturligt ta som tema i samtal, visar sig tex hur den unga dottern pysslar om sin mamma, kämpar för att göra henne glad! Att dutta med sin mamma, ta med henne på stan, försöka lätta. Eller som en lite yngre tonårig flicka, pyssla om sin mamma, göra henne fin i håret,

13 måla naglarna, köpa presenter. Be mamma le! Ökade oron när mamma inte mår bra, beskrivs av mamman. Hur hon Mamman då drar sig undan, för vill inte visa. Slutsatser:Viktigt att barn till traumatiserade uppmärksammas, inte att alla ska bli patienter inte att alla ska gå i behandling, men att de uppmärksammas, på BVC på dagis i skolan. Även idag, trots kunskap redan från överlevandes barn, förintelsen, så diagnosticeras oroliga barn med diagnos ADHD, trots erfarenhet samlad sen efter förintelsen om barn till överlevande, så kom det tragiska dramat runt apatiska flyktingbarn. Trots att man vet hur ett trauma påverkar en person, inte bara när det sker utan det som traumatisering innebär är hur detta påverkar ens liv framöver, så talas det om arbete från första dan, så mals msk ner, även denna patientgrupp, i Försäkringskassans ifrågasättande, som följer riktlinjer som ej förändrats om vad som är bra vid PTSD, ännu inte komplex PTSD, inte ännu som diagnos. Vi kan ha familjetemat levande i terapisamtal med vuxna, passar jättebra ofta, de oroar sig för sina barn, de känner sig pressade och kämpar med att vara bra föräldrar. Ofta kan man vända och vrida på perspektiven i en terapi, precis som med alla frågor som kommer upp. Att fundera kring barnens reaktioner, hur man själv tolkar och agerar, en lättnad för många. Idag skriver ju många författare om sina egna erfarenheter, filmare gör film osv.

14 Unga vuxna, börjar söka egen hjälp för att få hjälp att skapa ett eget utrymme, ett eget liv- för att kunna lämna sin barndom och ge plats åt sig själva, utan att nödvändigtvis, hämmas av starka skuldkänslor, hålla tillbaka framgång för att inte såra pappas självkänsla, eller framhäva framgång för att det är enda sättet att göra pappa/mamma glada, på bekostnad av omsorg om sig själv, att inte skapa utrymme för egen vila, egna njutningar, kunna ha både arbete, kärlek och vila. Kanske allra viktigast att kunna ge utrymme för ett sant jag, en känsla av eget jag och inte sammanblandat med mamma och pappa. Något vi väl alla får tampas med i livet på olika sätt.. Jag vill avsluta med att citera Leonardo Hernandez, i boken Tortyr, mordförsök på tilliten, utgiven av Svenska Röda Korset hösten 2011, skriven av Gert Svensson på uppdrag av RK: Tortyren hade avbrutit mitt goda liv, jag hade förlorat mig själv. Det sägs att man förlorar en del av sig själv när man tvingas leva i exil och det är sant. Men jag har fått nya vänner, jag lever i en ny kulturoch när min yngsta dotter föddes på Södersjukhuset i Stockholm, då fick jag nya rötter i Sverige! Leonardo säger också att det är till stor del familjens förtjänst att han har lyckats hitta tillbaka till en rik och meningsfull tillvaro. Jag har stort stöd av min fru och mina döttrar, men jag har också ett ansvar för dem. Jag ryckte upp dem med rötterna och jag kan inte bara sätta mig framför tvn och tycka synd om mig själv. Jag älskar dem och om jag vill att de ska få ett bra liv i Sverige måste jag försöka skaffa mig ett lika bra liv själv. (Leonardo har haft ett gott liv före trauma/tortyr. Andra har inte det, andra har levt i krig i flera generationer, utsatts även som barn själva.)

15

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket Traumatisk stress Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2016 Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter (2012) Av Suzette Boon,

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV

HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV 11.10.2010 HANDBOK FÖR ANVÄNDNING AV IDENTIFIERA & STÖDA-FLYGBLADET 2010 Lotta Lindroos Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Förlossningsrädsla... 1 2.1 Orsaker... 2 2.2. Identifiering av förlossningsrädda

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter

Självkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter SJÄLVMEDKÄNSLA Självkritik Sånt säger vi inte till någon annan! Samband psykisk ohälsa Självacceptans starkaste sambanden med att må bra Nytt begrepp: självmedkänsla Att vara lika vänlig mot sig själv

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! 1 Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Undervisning av invandrare och flyktingar med PTSD och andra psykosociala problem till följd av trauma Catharina Hallin-Tegner Kompetensutveckling för sfi-lärare

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8 Vägledning vecka 8 Guds kärlek till oss Förlåtande nåd Vägledning: Hur mycket Gud måste glädja sig Den här veckankommer vi att vandra runt i Guds kärlek till oss. Vi vill smaka - och till fullo njuta av

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi

Läs mer

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att

Läs mer

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över lagrådsremissen Begränsningar av möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige Inledning ETIKKOMMISSIONEN I SVERIGE - NÄTVERK FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef Hälsa en nyckel till integration Britt Tallhage verksamhetschef Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn för Närhälsan i Göteborg Utreder och behandlar

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk Internationella brottsofferdagen 2015 Vem är jag och vad gör jag här? Vilka personer talar jag om? Boendeverksamheten Varför särskilt utsatta? Språkets betydelse

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket Toleransfönstret Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket en individ har kontroll över sina känslor, impulser och beteenden. Affektteorin och affektsmitta som förklarades i den

Läs mer

Barn som lever i våld

Barn som lever i våld Barn som lever i våld en ny riskgrupp? Göran Lindén goran.linden@socialresurs.goteborg.se Våld mot närstående eller av närstående Typsituation: Pappa är våldsam mot mamma 10 % av alla barn/ungdomar har

Läs mer

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör) Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

Utsatt för tortyr. att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar. Tuire Toivanen & Susanna Toivanen

Utsatt för tortyr. att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar. Tuire Toivanen & Susanna Toivanen Utsatt för tortyr att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar Tuire Toivanen & Susanna Toivanen Innehåll Förord Tortyr är ett möte med döden...5 Författarpresentation...7 Inledning...9 Hur märker

Läs mer

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON 2010-10-09 Dröm av NN, Översvämning En drömtolkning är inte bara en "liten rolig grej" utan ska ge vägledning i ditt Liv och berätta vad du kan göra för att må ännu bättre!

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222

Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222 Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222 Det börjar dra ihop sig för Jesus och hans vänner. De känner det nog i luften. Jesus känner på sig att det kommer att hända något. Det syns på honom, det hörs

Läs mer

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv. Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar

Läs mer

RUTINER VID OLYCKSFALL...

RUTINER VID OLYCKSFALL... Senast reviderad 2003-11-21 Krismanual 1 RUTINER VID OLYCKSFALL... 2 2 RUTIN VID PÅGÅENDE INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 3 3 RUTIN EFTER INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 4 4 RUTIN VID DÖDSFALL I BARNGRUPPEN

Läs mer

Frågor och svar om MFJ

Frågor och svar om MFJ Frågor och svar om MFJ 1. Är det inte lite gubbigt med bara män i styrelsen? 2. Vilka utmaningar kommer bli störst för föreningen? 3. Är ni kvinnohatare? 4. Är inte det stora samhällsproblemet män som

Läs mer

Kongress 22 23 mars 2012

Kongress 22 23 mars 2012 Kongress 22 23 mars 2012 Kongressen öppnades av föreningens ordförande Gunhild Westman, som önskade alla varmt välkomna! Därefter följde presentationer av styrelsemedlemmarna Margaretha Larsson, Gunilla

Läs mer

Lev utan Stress & Oro

Lev utan Stress & Oro Tillåt dig att skapa ditt liv! Att skapa med din tanke och känsla Egentligen borde det heta Hjärtats Kraft att skapa med ditt Hjärta för det är just det som allt handlar om Först och främst, ja! Du kan

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen :

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen : Vittnesbörd från elever på upprättelseprogrammet bibelskolan Jesus Helar och Upprättar läsåret 2015 2016 i Church of the Glory of God i Minsk Vitryssland. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Likabehandlingsplan. Fågelvägens förskola. Avd. Myggan

Likabehandlingsplan. Fågelvägens förskola. Avd. Myggan Likabehandlingsplan Fågelvägens förskola Avd. Myggan 1 Innehållsförteckning Innehåll Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Kartläggning 6 Förebyggande åtgärder 7 Områden som berörs av åtgärden

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM

EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM diskussionsunderlag EN FILM OM OLLE LJUNGSTRÖM Yta och innehåll Musikern Olle Lungström slog igenom med bandet Reeperbahn i början av 80-talet. Efter flera skivsläpp med Reeperbahn, och även med andra

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 - om trons olika dimensioner Steg i tro denna vecka Skriv under veckan ner på ett papper, som du delar in i fyra kolumner, när du upplever tron som huvud,

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

PRATA INTE med hästen!

PRATA INTE med hästen! PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina

Läs mer

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Parterapi med ungavuxna.. Jag kommer att berätta om mitt arbete med unga par, närheten till den egna ursprungsfamiljen finns mer närvarande,

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision: Stenungsunds

Läs mer

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer