BESKRIVNING AV UTVÄRDERINGSARBETET...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BESKRIVNING AV UTVÄRDERINGSARBETET..."

Transkript

1 Slutrapport Utvärdering av projektet Baltic Sea Region Local Platform on Social Development av Anneli Danielsson, Cecilia Frank och Mikael Håkansson European Minds Sweden AB

2 Innehållsförteckning BESKRIVNING AV UTVÄRDERINGSARBETET... 2 UPPDRAGET... 2 ARTIKEL 1: UMEÅ KOMMUN KAN BLI RÖSTEN FÖR SOCIALA FRÅGOR I ÖSTERSJÖN... 3 VAD HANDLAR PROJEKTET OM?... 3 UMEÅ KOMMUN EN AKTÖR ATT RÄKNA MED... 3 ARTIKEL 2: ETT STRATEGISKT PROJEKT... 4 TILLVÄXTVERKET FINANSIERAR PROJEKTET... 4 FÖRDELAR FÖR DEN ORDINARIE VERKSAMHETEN... 4 ARTIKEL 3: PROJEKTET SOM HAR GJORT SKILLNAD... 5 UMEÅ KOMMUN HAR KUNNAT LYFTA IN NYA FRÅGOR I ÖSTERSJÖSTRATEGIN... 5 PROJEKTETS AVTRYCK INOM KOMMUNEN... 5 UMEÅ KOMMUN ÄR FÖREBILD FÖR ANDRA KOMMUNER... 5 ÖKAD KUNSKAP FÅR ÄVEN EFFEKTER FÖR MEDARBETARNA... 6 ARTIKEL 4: JÄMSTÄLLDHETSFRÅGAN HAR LYFTS TILL EN NY NIVÅ... 7 EN INJEKTION... 7 ARTIKEL 5: SOCIALA INVESTERINGAR NÅGOT NYTT I LÄNDERNA KRING ÖSTERSJÖN... 8 SOCIALA INVESTERINGAR ÄR SPÄNNANDE, MEN NYTT... 8 SVÅRT HITTA PARTNER KRING ÖSTERSJÖN... 8 ARTIKEL 6: UTMANINGAR PÅ VÄGEN... 9 SVÅRT ATT FOKUSERA PÅ SÅ MÅNGA OMRÅDEN... 9 OLIKA ANSVARSNIVÅER FÖRSVÅRAR FÖR SAMARBETEN ÖVER GRÄNSERNA... 9 ÖSTERSJÖSTRATEGIN INTE EN STRATEGI FÖR ALLA NIVÅER... 9 HUR FÅR MAN LÅNGSIKTIGA RESULTAT?... 9 ARTIKEL 7: VAD HÄNDER MED KUNSKAPEN OM ÖSTERSJÖSTRATEGIN? EN NY STRATEGISK PLAN FÖR INTERNATIONELLT ARBETE BEHÖVS FORTSATTA BEHOV AV UTVECKLINGSMEDEL UTVÄRDERARNAS REKOMMENDATIONER

3 Beskrivning av utvärderingsarbetet Med den här rapporten sammanfattar vi de intryck som vi samlat på oss som lärande utvärderare av projektet BSR - Local Platform on Social Development. Vi beskriver de framgångsfaktorer och situationer som gör projektet till vad det är, utifrån ett medarbetarperspektiv. Uppdraget European Minds har haft uppdraget som lärande utvärderare med expertis inom Östersjöstrategin. Uppdraget kan beskrivas som uppdelat i tre delar; kritisk granskning, framtidsfokus och en sammanfattande rapport. Den kritiska granskningen har bestått i att vid avstämningsmöten ifrågasätta och ge förslag på processer som leder till långsiktiga effekter. Framtidsfokus har skett genom support vid nätverksträffar och med hjälp av omvärldsspaning ge nödvändig kunskapsinput med syfte att hitta intressanta samverkansaktörer och möjliga framtida projekt. Fokus har legat på praktiska handfasta råd. Denna rapport är den tredje delen i utvärderingsuppdraget och syftar till att sammanfatta projektets utmaningar i artikelformat, utifrån frågeställningar som: Vad är det som projektet gör som gör skillnad? Hur har projektets organisation fungerat? Vilka svårigheter och utmaningar har man stött på längs vägen? Vad kommer att hända efter projektets slut? Avslutningsvis har vi tagit fram rekommendationer för hur Umeå kommun som projektägare kan säkerställa långsiktiga resultat och effekter av det som projektet åstadkommit. De sociala områden eller teman som vi valt att fokusera på är jämställdhet och sociala investeringar, vilka är de områden som projektet inriktat sitt arbete på. European Minds Sweden AB har stor erfarenhet av samarbete inom Östersjöregionen och kunskap om Östersjöstrategin. Enligt projektledaren Emmy Sundin innebar European Minds stöd att projektet fick en del värdefulla praktiska råd framför allt under den inledande fasen. I takt med att projektet fortskridit har projektmedarbetarna själva, framförallt projektledningen, samlat på sig egen kunskap om strategin och dess strukturer och värdefulla erfarenheter av Östersjösamarbetet. Denna sammanfattande rapport bygger huvudsakligen på de synpunkter och erfarenheter som kommit fram i intervjuer genomförda med projektets medarbetare; Huvudansvarig projektledare - Emmy Sundin, utvecklingsstrateg, Umeå kommun Projektledare med expertis kring sociala innovationer Stefan Nybom, handläggare sociala investeringar, Umeå kommun Projektassistent - Sandrine Moretti, utredare, Region Västerbotten Jämställdhetsexpert - Linda Gustafsson, jämställdhetsstrateg vid Umeå kommun Styrgruppsordförande Charlotte Lundqvist, chef för strategisk utveckling, Umeå kommun Referensgruppsrepresentant Fredrik Gunnarsson, internationell strateg, Region Västerbotten. Vi har även hämtat information från Umeå kommuns, UBC (Union of the Baltic Cities) och SKL:s hemsidor, projektansökan, lägesrapporter samt övrig projektdokumentation. 2

4 Artikel 1: Umeå kommun kan bli rösten för sociala frågor i Östersjön Umeå kommun har blivit mer av ett namn i Östersjösammanhang. Tänk om vi kan bli den lokala rösten för sociala frågor i Östersjön! Så säger projektledare Emmy Sundin angående tanken bakom projektet BSR (Baltic Sea Region) Local Platform on Social Development. Emmy berättar vidare om hur man inspirerats av Åbo stad som av vissa upplevs ha blivit Östersjöns lokala röst i klimat- och miljöfrågor. Åbo och Umeå samarbetar inom ramen för Östersjönätverket UBC Union of the Baltic Cities. Vad handlar projektet om? Projektet BSR Local Platform on Social Development ägs av Umeå kommun och finansieras av Tillväxtverket. Projektet går ut på att Umeå ska bilda ett nätverk tillsammans med städer i UBC, SKL:s nätverk för sociala investeringar, ESFrådets Baltic Sea Network samt Region Västerbotten med syfte att stärka den sociala dimensionen i Östersjöstrategin. Nyckelord som använts, framförallt under projektets uppstartsfas, är jämställd arbetsmarknad, social planning, ökad delaktighet genom sociala investeringar, ökad arbetsproduktivitet och minskade avhopp från skolan. Projektet vill också synliggöra den roll som lokal nivå spelar för att Östersjöstrategin ska kunna genomföras. Inför nästa programperiod förbereder Umeå kommun sig tillsammans med sina nätverk att vara med och bidra till åtgärder och flaggskeppsprojekt i Östersjöstrategin. Läs mer om projektet på Umeå kommuns hemsida: nt/utvecklingochplanering/projekt/pagaendeprojekt/kommunochpoliti Projektet har fyra utpekade delmål och pågår mellan september 2012 till augusti Tematiskt nätverk av projekt och aktörer för kraftsamling på alla nivåer. Medverkan vid och arrangemang av strategiska konferenser i östersjöregionen. Minst tre projektidéer utvecklas till ansökningar inför programperioden Etablering av en plattform för policyinput- och output. Umeå kommun en aktör att räkna med Projektets utvärdering visar att BSR Local Platform on Social Development har uppnått de flesta mål som man föresatt sig. Det finns dock ännu lite frågetecken kvar kring målet att bidra till utvecklandet av minst tre färdiga projektansökningar. Man har tagit flera initiativ, och underlag till tre ansökningar finns, men ännu är ingen inskickad. Det har visat sig vara tidskrävande att jobba med transnationella partnerskap och antagligen skulle det varit bättre att fokusera på en projektansökan inom ett område. Klart står att projektet bidragit till att sätta Umeå kommun på kartan som en stark lokal aktör i Östersjöregionen, som företrädare för de sociala aspekterna av hållbar utveckling och hållbar tillväxt. Detta är dock ett pågående arbete som kräver fortsatt stor ansträngning, kunskapsutveckling, engagemang och fokus. 3

5 Artikel 2: Ett strategiskt projekt Tillväxtverket ville skapa nätverk av aktörer med syfte att bidra till att utveckla Östersjöstrategin och sökte därför efter svenska aktörer som ville engagera sig i detta. Umeå kommun var en av 5 projektägare som fick möjligheten att bedriva projekt. Tillväxtverket finansierar projektet Projektet BSR Local Platform on Social Development är i första hand ett strategiskt projekt, vilket har kännetecknats av att fokus mer har legat på processer för påverkan, samarbete och kunskapsöverföring än aktiviteter. Projektet är även tematiskt på så sätt att man valt ut vissa tematiska områden att jobba med, såsom jämställdhet och sociala investeringar. Umeå kommun har under projekttiden tagit initiativ till ett antal projekt inom de tematiska områdena och dessutom efterfrågas kommunen som samarbetspartners i projekt av andra aktörer. Detta var också vad Tillväxtverket ville se när man under 2012 utlyste medel för att starta tematiska projektnätverk inom EU:s Strategi för Östersjöregionen. Tanken var att tematiska nätverk skulle skapas, samtidigt som man skulle förbereda sig inför nya projekt i den nya programperioden. Umeå kommun var en av 5 projektägare som fick möjlighet att bedriva projekt med Tillväxtverket som finansiär. Fördelar för den ordinarie verksamheten Projektet har haft två projektledare. Emmy Sundin, utvecklingsstrateg vid Umeå kommun, har varit projektets huvudprojektledare och ansiktet utåt i samarbetet inom UBC och vid andra möten och konferenser i Östersjöregionen. Stefan Nybom, handläggare för sociala investeringar vid Umeå kommun, har haft mer av en expertroll inom sitt område sociala investeringar. Han har bland annat fört projektets talan inom Sveriges kommuner och landstings nationella nätverk för sociala investeringar. Det upplevs ha varit en fördel att ha personer från kommunen som projektledare eftersom det gör det mer troligt att införskaffad kunskap och kompetens behålls inom organisationen även efter projektets slut. Under tid har fler medarbetare med olika expertis knutits till projektet med syfte att samordna det strategiska arbetet. Samordningen har inte bara skett inom Umeå kommun, utan även tillsammans med Region Västerbotten som arbetar med flera olika processer inom Östersjöstrategin. Även om huvudprojektledaren Emmy haft ett stort ansvar har styrgruppen och projektets arbetsgrupp under hela tiden haft full insyn i projektarbetet. För att hon ska kunna agera som strateg och generalist i sammanhanget förutsätts att det också finns tematisk expertis att tillgå. Det här har både varit en utmaning samtidigt som det varit en styrka. För att kunna fullgöra sina egna delar i projektet krävs att de andra gjort sina uppgifter. Samtidigt innebär ett tight sammansatt projektarbete av det här slaget att det sker kunskapsutbyte mellan olika områden som annars inte skulle haft något närmare samröre i den ordinarie verksamheten. Det gör också att kunskapen om Östersjöstrategin har spridits till flera.

6 Artikel 3: Projektet som har gjort skillnad Ett av de viktigaste resultaten av projektet BSR Local Platform on Social Development är att den lokala nivåns roll i Östersjöstrategin har uppmärksammats. Men det finns även flera andra intressanta resultat. Umeå kommun har kunnat lyfta in nya frågor i Östersjöstrategin Genom arbetet i det strategiska projektet BSR Local Platform on Social Development har Umeå kommun skapat synlighet för områden som kanske annars inte hade skett. Ett exempel är projektets tematiska arbete med jämställdhet och sociala investeringar. Sverige ligger i framkant när det gäller att para samman tillväxt, hållbar utveckling och sociala frågor. Genom projektet har Umeå kommun kunnat bli mer aktiva inom dessa områden, kunnat föra lokal nivås röst kring jämställdhetsfrågor och andra sociala frågor inom ramen för Östersjöstrategin och i Östersjösamarbetet. En fördel i sammanhanget är att Umeå kommun har kunnat använda sina befintliga nätverk såsom UBC (Union of the Baltic Cities) och SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) nätverk för sociala investeringar i detta arbete. Direkta synliga resultat av projektarbetet är bland annat UBC Gender Commissions jämställdhetsrapport samt att man börjat skriva på nya projektansökningar inom området. Andra exempel är inspel till Östersjöprogrammet samt inspel till revidering av Östersjöstrategin från Umeå kommun, vilket lett till att kommunen står nämnd under strategins område hälsa. Enligt projektledare Emmy Sundin har också viktig kunskapsöverföring från Umeå till ledningen för UBC möjliggjorts genom projektet, bland annat genom att presentera analysunderlag om vikten av flernivåstyre och ökat engagemang hos UBC för Östersjöstrategin. Umeå har via Marie-Louise Rönnmark tagit initiativ till att etablera en ny arbetsgrupp om Östersjöstrategin inom UBC som startas upp hösten Projektets avtryck inom kommunen Projektet har också lett till positiv utveckling inom Umeå kommun. Nätverk har vidgats, ny kunskap har tillkommit och kommunen står bättre riggad inför EUprogramperioden Nya medel från Tillväxtverket har dessutom beviljats för att undersöka möjligheterna att använda regionalfondsprogrammen för gränsöverskridande Östersjösamarbete. Kommunen har genom projektets engagemang tvingats titta på sitt eget arbete och peka ut områden man ska jobba vidare med på egen hand, men även områden som man ska samarbeta kring med andra kommuner i Sverige och runt Östersjön. Umeå kommun är förebild för andra kommuner Ett av de viktigaste upplevda resultaten av projektet är att det bidragit till att uppmärksamma den lokala nivåns roll i Östersjösamarbetet, och vilken roll ett stadsnätverk som UBC skulle kunna spela. Statistik visar att den lokala nivån idag är underrepresenterad i ledarskapet av östersjöstrategin och i dess implementeringsaktiviteter.

7 Umeå kommun har visat exempel på hur man som kommun och stad kan arbeta med Östersjöstrategin och på så sätt bli en förebild för andra städer och kommuner i Östersjön. Umeå har ofta som enda kommun medverkat vid strategiska konferenser och seminarier i Östersjöregionen. Ett exempel är att projektet deltog på det stora EUSBSR Annual Forum i Vilnius med två kommunrepresentanter av totalt 20 från lokal nivå, enligt deltagarlistan. Detta borde visa nationell nivå att fler kommuner behöver engageras i Östersjöstrategisammanhang. Utöver den utveckling som skett vad gäller samarbetet inom Östersjöregionen och på lokal nivå bör nämnas att man även stärkt sitt samarbete på nationell nivå inom de nätverk man deltar i. Projektet har bland annat knutit an till ESF:s Östersjönätverk och utvecklat samarbetet inom SKL:s nätverk för sociala investeringar. Man har fått många nya nationella kontakter i form av samarbetsmyndigheter och projektförfrågningar. Det faktum att Umeå kommun har varit med i olika internationella sammanhang tror man kommer att gagna kommunens framtida projektidéer och strategier. Ökad kunskap får även effekter för medarbetarna Projektet har även inneburit en generell kompetenshöjning inom Umeå kommun om Östersjöfrågorna. Projektets enskilda projektmedarbetare har också fått mycket erkännande för sin kunskap och sitt engagemang i Östersjöstrategin. Projektmedarbetarna har exempelvis kunnat lyfta fram och föreslå texter till de regionalt utvecklingsansvariga hos Region Västerbotten i programskrivandet av det nya regionalfondsprogrammet för Övre Norrland. Medarbetarna har även bidragit till Socialfondsprogrammets regionala handlingsplan, i syfte att få till stånd en bra integrering av Östersjöstrategin i texterna. Ett annat exempel är att projektledare Emmy Sundin bjudits in att delta i Svenska institutets Baltic Leadership Programme (område hälsa) samt sitta i Föreningen Nordens centrala styrelse, något som hennes engagemang i projektet troligtvis bidragit till.

8 Artikel 4: Jämställdhetsfrågan har lyfts till en ny nivå Ofta handlar mitt arbete om att förklara varför jämställdhetsarbete behövs över huvud taget. I det här projektet har man hanterat frågan helt annorlunda, som något självklart bra. Vi har därför kunnat diskutera jämställdhetsfrågorna på en helt annan nivå. Vi har fått en massa input som vi annars inte fått. Linda Gustafsson, jämställdhetsstrateg vid Umeå kommun, uttrycker sin syn på vad som varit extra intressant med projektet BSR Local Platform on Social Development, som pågått sedan september Utifrån sin roll som jämställdhetsstrateg bedömer hon att projektet bidragit till ökat fokus och förståelse för jämställdhetsfrågor i ett Östersjöperspektiv. Umeå kommun är sedan tidigare aktiva i sitt jämställdhetsarbete och sitter bland annat som ordförande i UBC Commission on Gender Equality. Linda menar att projektet synliggjort att det är svårt att jobba med jämställdhetsfrågor inom Östersjöstrategin och Östersjöregionen. Jämställdhet finns inte med i de policydokument som finns inom Östersjöstrategin. Det är negativt att det är så, men positivt att detta synliggjorts. En injektion Projektet har visat på vikten av fortsatt aktivt påverkansarbete med att få upp jämställdhetsfrågorna på agendan i Östersjösammanhang. Linda tycker att projektet har gett en injektion i UBC Commission on Gender Equality där man kunnat lyfta blicken och koppla samman nätverkets arbete med annat arbete inom Östersjöregionen. Ett konkret resultat av jämställdhetsarbetet i projektet är jämställdhetsrapporten Women and men in the Union of the Baltic Cities som tagits fram för UBC Commission on Gender Equality. Rapporten kommer att fungera som ett kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet och synliggörande av jämställdhetsfrågan. Umeå kommun har även via UBC Commission on Gender Equality skickat in synpunkter på Östersjöprogrammet och lyft fram avsaknaden av gender mainstreaming i programmet. UBC Commission on Gender Equality kommer även att följa det flaggskeppsinitiativ om jämställdhet och innovation i Östersjöregionen som just nu tas fram av Winnet 1. Läs mer om UBC Commission on Gender Equality här: yrdokument/utvecklingochplanering/projekt/pagaendeprojekt/ko mmunochpolitik/ubccommissionongenderequality d6e811c67 c7e html 1 7

9 Artikel 5: Sociala investeringar något nytt i länderna kring Östersjön Umeå kommun arbetar aktivt med förebyggande insatser för barn och unga. Projektet BSR Local Platform on Social Development har inneburit en möjlighet att hitta samarbetspartners i Östersjöregionen. Men, det visade sig vara svårare än man trodde, kanske för att Sverige och Umeå kommun ligger lite före i utvecklingen. Sociala investeringar är spännande, men nytt Sociala investeringar är ett område där Umeå kommun ligger långt fram och det finns mycket positivt arbete att visa upp, inte minst kommunens arbete med förbyggande av skolavhopp i unga år, så kallade drop-outs. Umeå kommun är mycket aktiva i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella nätverk för sociala investeringar. Kommunens budskap är att man måste inse vikten av tidigare insatser, att man måste vidta åtgärder för att undvika negativa utfall bland barn och unga och att detta måste tas i ett samlat grepp, både nationellt och i ett Östersjöperspektiv. Att begreppet är nytt, men samtidigt hanteras under ordinarie verksamhet innebär en del utmaningar enligt Stefan Nybom. Han kan delvis uppleva att det politiska intresset lokalt i Umeå kommun under tiden projektet pågått varit större för jämställdhet än för sociala investeringar. Han efterlyser därför mer uppmärksamhet för sociala investeringar från lokalpolitiskt håll framöver. Svårt hitta partners kring Östersjön Projektet BSR Local Platform on Social Development innebar en möjlighet att hitta samarbetspartners i Östersjöregionen. Men, det visade sig vara svårare än man trodde. Stefan Nybom, projektets expert på sociala investeringar, menar att regionerna och kommunerna kring Östersjön befinner sig på olika utvecklingsnivåer vad gäller sociala investeringar och social hållbarhet, vilket gör det svårt för en aktör som Umeå kommun att hitta internationella partners. Sverige ligger lite före. Projektet har dock inneburit en möjlighet för Umeå kommun att visa upp sitt arbete. Man deltog exempelvis på UBC General Conference i Mariehamn i oktober 2013 där Umeås arbete med sociala investeringar presenterades. Även om man hade önskat få till stånd ännu mer samverkan och utveckling inom Östersjöregionen, så har projektet ändå inneburit att Umeå kommuns roll som aktör stärkts på den nationella arenan. Projektet har gett kommunen en annan typ av plattform att agera på, samt gett tillgång till andra, nya nätverk, både nationellt och internationellt. Fortsatta internationella kontakter lär framför allt ske inom Umeå- Vasaregionen via fortsättningen av projektet Unga i Botnia. Umeå följer också SKL:s arbete med att utveckla ett flaggskeppsprojekt om drop-outs där Umeå kommer att kunna bidra med erfarenheter och metodik.

10 Artikel 6: Utmaningar på vägen Precis som i de flesta projekt har BSR Local Platform on Social Development också haft en del utmaningar. De olika utmaningarna är både kopplade till själva Östersjöstrategin och till projektets utveckling över tid. Svårt att fokusera på så många områden I projektansökan pekas flera områden ut som man avser arbeta med i projektet. Dessa nämns som nyckelord såsom jämställd arbetsmarknad, social planning, ökad delaktighet genom sociala investeringar, ökad arbetsproduktivitet och minskade avhopp från skolan. Därtill har även kulturområdet inkluderats. Att man velat arbeta med så många områden upplevs som ett problem eller en utmaning då projektet haft för lite tid och man anser att man borde ha fokuserat på färre områden, vilket man i praktiken kanske också gjort. Olika ansvarsnivåer försvårar för samarbeten över gränserna Ansvaret för sociala frågor finns på olika nivåer i olika länder, vilket ibland gjort det svårt att hitta lämpliga samarbetspartners i andra Östersjöländer. Inom området sociala investeringar har projektet därför samarbetat mer på nationell nivå, medan det upplevts svårare att hitta partners från Östersjöregionen. Därtill kan konstateras att det är utmanande att jobba med området när man söker extern finansiering. Områden som näringslivsutveckling, innovation och miljö finns med i alla finansieringsprogram men att jobba med frågor inom den sociala dimensionen upplevs inte lika enkelt. Östersjöstrategin inte en strategi för alla nivåer Projektet har tagit fram ett analysunderlag som bland annat visar hur den lokala nivåns deltagande i Östersjöprogrammet har minskat rejält. Bland aktörer inom Östersjöstrategin märks inte heller något större lokalt deltagande eller engagemang. Det är tydligt att varken Östersjöprogram eller Östersjöstrategin är anpassad för kommuner. Att delta aktivt kräver mycket tid och expertis och de flesta kommuner upplever strategin som krånglig och inte något som berör lokal nivå. Samtidigt kommer Östersjöstrategin att vara viktig att förhålla sig till i kommande EUprogramperiod eftersom att den då är integrerad i alla finanseringsprogram. Hur får man långsiktiga resultat? En utmaning som lyfts fram i de flesta projektsammanhang är att få långsiktighet i resultaten, att få kommuner och nätverk att förstå att det är något man tjänar på och kan lära sig av. Detta är alltid en utmaning när det är många andra saker och områden i en kommunal verksamhet som kräver uppmärksamhet. Det finns också en osäkerhet i att vi befinner oss mittemellan två programperioder och det tar lång tid att jobba med internationell samverkan. En annan utmaning, som egentligen är generell för alla projekt, är tillgången till lokalt engagerade politiker. I Umeås fall har man genom Marie-Louise Rönnmark haft tillgång en sådan lokalpolitiker som har ett stort personligt engagemang och som dessutom är vice-president i UBC:s styrelse. Men, sårbarheten är stor då Rönnmark eventuellt trappar ner sitt arbete till hösten, och det finns inte någon tydlig strategi inom Umeå kommun hur det politiska engagemanget ska säkerställas i dessa sammanhang.

11 Artikel 7: Vad händer med kunskapen om Östersjöstrategin? Vi vet att Östersjöstrategin blir viktigare i kommande program, vilket vi kommer att ha lättare att relatera till när man söker medel Detta säger Emmy Sundin, huvudprojektledaren för projektet BSR Local Platform on Social Development. Detta bekräftas också av Charlotte Lundqvist, chef för strategisk utveckling på Umeå kommun, och Fredrik Gunnarsson, internationell strateg på Region Västerbotten. De betonar samtliga vikten av att vidareutveckla det man lärt sig under de senaste åren, bland annat genom de erfarenheter från projektet som Emmy Sundin representerar. På så sätt kommer Umeå kommun ha lättare att kunna koppla framtida projektidéer till Östersjöstrategin. Man har helt enkelt fått ett försprång som man bör se till att inte tappa. En ny strategisk plan för internationellt arbete behövs Projektet BSR Local Platform on Social Development är på väg mot sitt slut. Men, det finns många tankar om vad som krävs för att kunskapen ska kunna leva vidare. De projektmedarbetare vi talat med menar att man vill jobba vidare med den kunskap och de nätverk man byggt upp under projekttiden. Men, för att det ska kunna ske krävs att Umeå kommun tar fram en ny strategisk plan. För projektmedarbetarna och dess styrgrupp står inriktningen klar. Umeå kommun bör söka samverkan nationellt och i Östersjöregionen, ta fram nya projektidéer samt fortsätta jobba med frågorna i de nätverk som Umeå kommun är med i, exempelvis UBC. En fördel som UBC har är att nätverket företräds på både politisk och tjänstemannanivå. Umeå kommun bör också fortsätta att vara aktiva i Östersjöregionen och visa andra kommuner hur man kan arbeta och samverka. Det finns ett stort intresse för arbetet som Umeå kommun gjort med Sociala investeringar och kring jämställdhet hos andra länder kring Östersjön. Umeå kommun skulle kunna bli sociala frågors röst i Östersjön och därigenom ökar också möjligheten att kommunen kan behålla den kompetens som byggts upp tack vare projektet. Det krävs kunskap och kapacitet för att kunna ta del av de gränsöverskridande programmen framöver, annars kommer bara större aktörer ta alla pengar, de som redan är etablerade menar projektledare Emmy Sundin. Fortsatta behov av utvecklingsmedel Stefan Nybom, projektledare med expertis inom området Sociala investeringar, fyller i detta resonemang och pekar på att också lokala ekonomiska resurser måste ställas till förfogande. Detta krävs för att frigöra kreativitet, särskilt inom området sociala investeringar. Stefan betonar att det kommer att finnas ett fortsatt behov av särskilda utvecklingsmedel, vilket man haft i Umeå kommun i många år.

12 Utvärderarnas rekommendationer Utifrån den utvärdering vi har gjort har vi kunnat identifiera ett antal rekommendationer till projektägaren för att möjliggöra långsiktiga effekter och resultat av projektet. Vi har följande rekommendationer för det fortsatta arbetet. Använd de befintliga nätverk Umeå kommun finns med i och bygg vidare på det arbete som redan görs och utveckla detta. Fundera på hur man kan använda nätverken, exempelvis UBC som strategiska påverkansverktyg gentemot Östersjö- och EU-nivån. Kommuner måste samarbeta för att göra sin röst hörd. Fortsätt att lyfta fram de områden där kommunen ligger i framkant. Genom detta arbete påverkas också den fortsatta utvecklingen positivt. Det är viktigt att ha tillgång till engagerade politiker. Hur ställer sig lokalpolitikerna till det internationella arbetet? Ser man nyttan med engagemang inom Östersjöregionen? Det är särskilt viktigt att frågan är väl förankrad om Umeå kommun ska kunna fortsätta vara en trovärdig och intressant projektpartner för andra. För att kunna fokusera och välja ut prioriterade områden är det viktigt att ha en aktuell strategi för det internationella arbetet. Nuvarande strategi har inte uppdaterats på länge. Strategin bör peka ut fokusområden som man tycker är extra viktiga för kommunen att arbeta med. Strategin bör vidare vara kopplad till Östersjöstrategin. Här kan man med fördel snegla på andra kommuners och städers internationella strategier. Stockholms stad har exempelvis en väl inarbetad och inriktad internationell strategi som man arbetar efter när det gäller att prioritera sitt internationella arbete. Vi avslutar med att konstatera att projektet BSR Local Platform on Social Development har visat på hur man på lokal nivå kan arbeta med Östersjöstrategin på ett konkret och strategiskt sätt. Vi uppfattar att detta är viktigt att fortsätta sprida, både inom Umeå kommun och till andra kommuner i Sverige. Ju fler kommuner som engagerar sig i Östersjöstrategin, desto mindre ensamt och utmanande blir det för Umeå kommun att fortsätta jobba för utveckling av områdena jämställdhet och sociala investeringar. Att fortsätta jobba strategiskt med andra kommuner i UBC och andra internationella nätverk är ett sätt. Bättre involvering och erkännande från andra aktörer sker inte om inte kommuner lobbar och jobbar tillsammans. Varje kommun i makroregionen kan inte ringa direkt till samordnarna av Östersjöstrategin och fråga hur de kan vara med. Kommuner måste vara redo att investera tid och pengar i samarbetet. 2 2 UBC och Östersjöstrategin: möjligheter, utmaningar och beroendeförhållande 11

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Projekten Inclusive Europe och Networking Europe

Projekten Inclusive Europe och Networking Europe Minnesanteckningar TN Advisory Board Plats; Arbetsmiljöforum Tid; 10 12 Närvarande Försäkringskassan ESF-huvudkontoret Södertälje kommun Handisam Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen Sensus Arbetsmiljöforum,

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun.

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun. 1 Program för det internationella arbetet i Umeå kommun. Bakgrund Den ökade internationaliseringen av ekonomi och samhällsliv har under 1990-talet inneburit att även regioner och kommuner berörs alltmer

Läs mer

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun 2001.

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun 2001. 1 Program för det internationella arbetet i Umeå kommun 2001. Bakgrund Den ökade internationaliseringen av ekonomi och samhällsliv har under 1990-talet inneburit att även regioner och kommuner berörs alltmer

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

Anne Graf. Kommunikation

Anne Graf. Kommunikation Anne Graf Kommunikation Norrbottens och Västerbottens direktlänk till EU www.northsweden.eu Rådgivning Påverkan Information INTRESSEBEVAKNING PROGRAMBEVAKNING Håll koll på Bryssel Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet

Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet 2015-03-24 Transnationellt samarbete i Östersjöregionen Svenska institutet 1 EUSBSR Svenska institutet Östliga Partnerskapet HELCOM BSAP SI ska bidra med att främja och utveckla samarbetet i Östersjöregionen

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser

Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser Föredrag Norrstyrelsens visionsseminarium 2009-10-22 Fil. dr. Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 Kommunstyrelsens arbetsutskott Östersjöinitiativet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Beredningen Utbildning Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Karin Jansson

Beredningen Utbildning Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Karin Jansson Beredningen Utbildning Minnesanteckningar Beredningsansvarig: 2014-11-11 Tid: Tisdagen den 11 november 2014, kl. 13.00-16.00 Plats: Närvarande: Fyrbodals kommunalförbund, Riverside, Uddevalla Peter Heie,

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Ansökan om projektmedel

Ansökan om projektmedel Ansökan om projektmedel Aktuella postadresser till Tillväxtverket finns längst ned på denna sida. Ansökan skickas även in elektroniskt till: projektmedel@tillvaxtverket.se. Ange i e-postmeddelandets ärenderad

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Vänersborg, 21 augusti 2015 Kajsa Sundström Van Zeveren kajsa.sundstrom@regionvarmland.se Isabel Poli isabel.poli@regionvarmland.se Vad

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020

Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020 Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020 Stockholmsregionen Björne Hegefeldt Internationella avdelningen 1 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 2 11 tematiska mål 1. Stärka forskning och innovation

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam

EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam 2011-01-17 EU:s framtida sammanhållningspolitik Positionspapper från Sydsam Följande synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik, som svar på Europeiska kommissionens samråd om den femte sammanhållningsrapporten,

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Kommunchefsgruppen KALLELSE 1(5) Dag 2013-05-15. Tid 08.30-11.00. Umeå stadshus, Nobelsalen

Kommunchefsgruppen KALLELSE 1(5) Dag 2013-05-15. Tid 08.30-11.00. Umeå stadshus, Nobelsalen Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik KALLELSE 1(5) Kommunchefsgruppen Dag 2013-05-15 Tid 08.30-11.00 Plats ande Umeå stadshus, Nobelsalen Kurt-Allan Egelby, Bjurholms kommun

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen?

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen? Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen? Göran Brulin, ansvarig för lärande utvärdering och följeforskning i de regionala strukturfondsprogrammen 1 Sammanfattning av arbetet hittills: Följeforskning

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Landstingets EU-projektkontor

Landstingets EU-projektkontor Landstingets EU-projektkontor Kenneth Sjaunja EU-samordnare BILD 1 Landstingets målsättning är att Norrbotten ska vara en attraktiv samarbetspartner inom EU och att landstinget ska medverka i flera EU-samarbeten

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Guide för projektledare

Guide för projektledare HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Sida 1 av 5 GUIDE FÖR PROJEKTLEDARE Uppgjort av: Godkänt av: Rektor Edvard Johansson Dok. nr: B.3.2-2 Lena Nyman-Wiklund Granskat av: Q-team Godkänt datum: 18.04.2011

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

THE LODGE NORDIC SUPERIOR

THE LODGE NORDIC SUPERIOR THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2010 1. Verksamheten

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Fisketurism Nedre Dalälven

Fisketurism Nedre Dalälven Fisketurism Nedre Dalälven Projektet har arbetat målmedvetet för bättre hållbarhet och kvalitet i fisket. Projektägare: Leader Nedre Dalälven Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 72 Jnr:

Läs mer