e-strategisk inriktning och färdplan för Nässjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "e-strategisk inriktning och färdplan 2014-2018 för Nässjö kommun"

Transkript

1 0 (15) Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: Reviderad: e-strategisk inriktning och färdplan för Nässjö kommun Postadress Gatuadress Telefon (v) Telefax Bankgiro Org. nr. E-postadress Nässjö Rådhusgatan

2 1 (15) INNEHÅLL 1 Utgångspunkter och utmaningar Syfte Utgångspunkter Utmaningar Visioner och mål Övergripande Nässjö Kommun Effektmål Ledning & Styrning/Governance Strategiska styrningsprocessen e-/it Roller och ansvar Prioriteringar Samverkan Krav på egenskaper Tillgänglighet Enkelhet Anpassbarhet Standardisering och Automatisering Återanvändning och Samutnyttjande (Konsolidering) Mobilitet Funktionsduglighet (Interoperabilitet) Säkerhet Leverantörer Generellt om regler för köp av tjänster Höglandets IT (HIT) Allmänt roller och ansvar Tjänster Prismodell Arkitektur och Infrastruktur Metoder och arbetssätt Grön IT Fokusområden Bilagor... 15

3 2 (15) 1 Utgångspunkter och utmaningar 1.1 Syfte Syftet med detta övergripande e-strategiska styrdokument är; 1. Att bidra till att realisera Vision 2030 för Nässjö Kommun 2. Att få en styrd och kontrollerad utveckling av e-/it, utifrån verksamhetens mål (t ex effektiva processer i form av användar-/medborgarnytta, service, kvalitet, tillgänglighet, pris/prestanda) 3. Att realisera de mål och effekter som förväntas kring e-samhället och e- Förvaltningen En strategi är ett ramverk för att få spelregler (principer) för organisering, styrning och beslut kring verksamhetsutveckling och tar utgångspunkt i ett ledningsperspektiv. Detta ramverk är styrande för övriga e-/it-strategiska dokument i kommunen. Strategin ska vara ett stöd vid planering, utveckling/upphandling, implementering och drift. 1.2 Utgångspunkter Utvecklingen inom e-området drivs från flera olika håll och är en konsekvens av hela samhällsutvecklingen. Vi är en del av helheten och påverkas av den. På EU-nivå finns initiativ som Europa 2020 och Digital Agenda för Europa. Dessa styr delvis vår strategi på nationell nivå, t ex En digital agenda för Sverige (2011). Den Digitala agendan för Sverige, är en sammanhållen strategi vars syfte är att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre. Den samordnar åtgärder inom ITområdet avseende säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation. Andra strategier på nationell nivå är Strategi för esamhället (2012), Nationell ehälsa (2010) och Bredbandsstrategi för Sverige (2009). Till dessa är knutna en rad regionala initiativ beslutade Regionförbundet om den Regionala UtvecklingsStrategin (RUS), Region Jönköping mot Detta är en del av vårt ramverk för e-utveckling. Nässjö kommuns e-strategiska styrdokument är ett resultat av redovisade ambitionsnivåer på både nationell, regional och lokal nivå.

4 3 (15) 1.3 Utmaningar Fram till 2019 kommer ca inom kommun och landsting att gå i pension och det finns ett rekryteringsbehov på drygt inom välfärdssektorn 1. Större krav på den offentliga sektorns välfärdstjänster, begränsade resurser (pengar, kompetens), högt produktivitetstryck och behov av balans mellan kostnadseffektivitet, service och kvalitet, sätter förutsättningarna för produktion och leverans av välfärdstjänster. e-utvecklingen och digitaliseringen erbjuder stora möjligheter till både effektivisering och rationalisering i form av bland annat förbättrad medborgarservice och högre kvalitet i verksamheterna. Eftersom de flesta kommuner inte har egna resurser och kompetenser att klara de utmaningar vi står inför, är lösningen regional samverkan och koordinering. Vi måste skapa medvetenhet och beredskap till en omställning av verksamheterna inför de kommande åren. e-utveckling innebär verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning, som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Det kommer att krävas andra arbetssätt för att fullt ut dra nytta av tekniken. Detta kommer att ställa krav på ökat verksamhetsengagemang, där e-utvecklingen ses som vilken verksamhetsutveckling som helst nationell kraftsamling synkronisering mellan olika initiativ (SKL har tagit fram 32 initiativ, CeHis driver en rad projekt inom området ehälsa och på EU-nivå pågår en rad initiativ) prioritering av områden där insatserna gör störst nytta tydlig målbild och agenda översyn av regelverk för att främja interkommunal samverkan nytänkande och förändringsvilja och där hänsyn tas till behovet av reflektion (förändring kräver tid) SKL konstaterar i Strategi för esamhälle att ökad kommunal samverkan är nödvändig: Det är få kommuner, landsting och regioner som själva har kompetens eller resurser att driva den angelägna verksamhetsutvecklingen som e-förvaltningen innebär och skapa lösningar för e-tjänster. Skillnaderna i olika förutsättningar kan överbryggas med gemensam kraftsamling och ökad kommunal samverkan. Det är avgörande att det blir en nationell uppslutning kring gemensamma spelregler och viss IT-infrastruktur så att inte enskilda kommuner, landsting och regioner behöver hantera olika förutsättningar för olika verksamhetsområden. 1 Källa: Här finns Sveriges viktigaste jobb, 2011, SKL

5 4 (15) Jönköpings län och Höglandet har på regional samt lokal nivå olika samarbeten i form av bland annat e-utvecklingsrådet med länets 13 kommuner samt Höglandets Kommunalförbund, där de fem höglandskommunerna Aneby, Nässjö, Eksjö, Sävsjö och Vetlanda har en organisation för driftsamverkan av IT (Höglandets IT/HIT). 2 Visioner och mål 2.1 Övergripande Regionens övergripande mål ansluter till SKL:s mål 2 : Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vidare pekar SKL ut de strategiska utmaningar som måste hanteras: Att prioritera och samordna utveckling av e-förvaltning Att skapa juridiska möjligheter för utveckling Att definiera strukturer och använda gemensamma begrepp och termer Att skapa tekniska förutsättningar för säker och effektiv hantering och utbyte av information Ökade krav på tillgänglighet, flexibilitet och delaktighet Begränsade resurser Utvecklingen av e-förvaltning ses som ett viktigt led i att nå högt uppsatta samhällsmål. e-utvecklingsrådet i Jönköpings län är regional signatär av den Digitala agendan för Sverige 3. Det innebär att vi: Delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter Har för avsikt att ta fram en regional digital agenda i bred samverkan med olika aktörer i samhället 2 Sveriges Kommuner och Landsting, Strategi för esamhället 3 Näringsdepartementet: Välkommen att bli regional signatär av den digitala agendan för Sverige,

6 5 (15) 2.2 Nässjö Kommun Nässjö Kommuns Vision 2030 lyder: Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 världens rum För människor och möten I denna tar vi avstamp även för färdplan mot esamhället. Under kapitel 4 Styrande egenskaper, återkopplas till visionen. E-utveckling och digitalisering erbjuder stora möjligheter till bland annat effektivisering, vilket innebär att frigöra resurser till verksamheten och skapa högre kvalitet samt förbättra medborgarservicen. För att klara utmaningarna vi står inför behöver vi förflytta oss mer från ett verksamhetsperspektiv till ett medborgarperspektiv och utveckla samverkan och samarbeten, där vi delar resurser och skapar betydande storskalighetsfördelar. Genom att dela kunskap och erfarenheter kan vi också ge bättre förutsättningar för ständiga förbättringar. Förutsättningarna för att realisera dessa ambitioner är bland annat; Ändrade organisatoriska strukturer och processer (arbetssätt) Utveckling av tjänster i samverkan lokalt, regionalt och nationellt Utveckling av kompetens, ledarskap och medarbetarskap Effektmål Som ett komplement till nationella och regionala mål (2.1 ovan) har några effektmål för Nässjö kommun formulerats. Verksamhet och medborgare ska kunna använda modern teknik på ett enkelt och säkert sätt Vi prioriterar lösningar utifrån de effekter och värden/nytta de ger, med verksamhetsmålen som riktmärke Lösningarna ska vara kostnadseffektiva och i balans med behoven av service och kvalitet Användargrupperna ska alltid vara belåtna och uppleva positiva resultat av våra insatser Vi ska ha säkerhetsmässigt acceptabla lösningar som enkelt ger efterfrågad tillgänglighet till information och tjänster Följande kapitel beskriver inriktningen för Nässjö kommun för att steg för steg ta sig till esamhället.

7 6 (15) 3 Ledning & Styrning/Governance Nya strukturella förutsättningar måste utvecklas för digitalisering och e-utveckling, då det kommer att krävas gemensamma plattformar avseende, tjänster, processer, organisation, kanaler mot medborgare och näringsliv samt system och teknik. Det handlar om ett helhetsperspektiv där förändringar kommer att behövas på det strategiska, kulturella och organisatoriska planet. Det innebär att även rättsliga, tekniska och finansiella aspekter kommer att fokuseras. Därför kommer ledning och styrning att vara avgörande för att kunna realisera e-utvecklingen. Strategisk agenda 4 : Nässjö kommun bör verka för tydliga och sammanhängande processer för styrning (governance) och samverkan på lokal, regional och nationell nivå. 3.1 Strategiska styrningsprocessen e-/it Roller och ansvar För att bli effektiv behöver styrningen balansera både långsiktiga och kortsiktiga perspektiv. Motivet är att ta hand om den dagliga operativa verksamheten parallellt med att bädda för att långsiktiga mål uppnås. Därför blir tre roller viktiga att klargöra: Ledningsrollen: Verksamhetsrollen: Leveransrollen: Ledningsrollen är strategisk och fokuserar på helhetssyn, mål och prioriteringar av bland annat utvecklingsinsatser och verksamhetsövergripande resurser. Eftersom e- området kräver beslut över organisatoriska gränser avseende bland annat styrande principer, standarder och tekniska förutsättningar är denna roll viktig (ex vis politisk ledning och kommunledning) Denna roll avser den taktiska och operativa styrningen kring verksamhets- och e-utvecklingen. Rollen ska säkra innehåll (funktionalitet) och verksamhetsnytta (effekter) av beslutade e-initiativ. Detta är en beställar-roll och avser därmed verksamhetsansvariga (ex vis förvaltningschef) Denna roll avser rollen att leverera lösningar i form av t ex e-relaterade tjänster och produkter. Leveranserna ska regleras utifrån avtal med och beställningar från beställarorganisationen. 4 Latinska agere, "handla, verka", egentligen "vad som bör göras"

8 7 (15) De tre rollerna ska fungera i klargjorda, överenskomna och sammanhängande processer. Strategisk agenda: Varje informationssystem och digitala applikation ska ha en systemägare, som äger och förfogar (har beslutsmandat) över system- och informationsresurserna. Systemägare är den som är ansvarig för det verksamhetsområde och de processer som stöds av systemet. Systemet och informationen är att se som en resurs liksom övriga resurser (personal, anläggningar, ekonomi etc.) inom verksamhetsområdet. Systemägare är en lednings- eller verksamhetsroll Prioriteringar Då verksamheterna har att förvalta offentliga medel och har begränsade resurstillgångar blir det nödvändigt att prioritera bland alla välmenade initiativ samt att fördela resurserna så bra som möjligt. Detta bör ske först och främst ur ett medborgarperspektiv men även ur ett verksamhetsperspektiv. Några viktiga utgångspunkter för styrning och prioritering är: 1. Utvecklingsinitiativ ska alltid värderas och prioriteras utifrån värde och nytta (ekonomsikt, kvantitativt och kvalitativt) och vara en integrerad del av verksamhetsplaneringen. Verksamheten bör ha en positiv nyttokalkyl att redovisa för föreslagen lösning över livscykeln. 2. Verksamhetsrollen ansvarar ytterst för att specificera behov och krav, ta fram en nyttokalkyl och realisera förväntade effekter. 3. Ledningsrollen ansvarar för prioriteringar, allokeringar och beslut mellan verksamhetsområden, d.v.s. för den övergripande projektportföljen, gemensamma system och plattformar. Strategisk agenda: Vägledande kriterier för prioriteringar avseende e-/it-relaterade frågor är; Strategisk nödvändighet (t ex politiska beslut och krav på digitalisering och eförvaltning) Konkret nytta för medborgare och verksamhet Få fungerande, effektiva processer (förväntade effekter i verksamheten) Uppfylla juridiska krav och regelverk Minimera risker och sårbarhet Nödvändighet av teknikskifte eller utbyte (t ex föråldrad miljö och support upphör) Samverkan Samverkan kan ske på tre olika nivåer: lokalt (Höglandet), regionalt och nationellt. Eftersom det är få kommuner som själva har kompetens eller resurser att driva den angelägna verksamhetsutvecklingen som e-förvaltningen innebär, blir samverkan och resursdelning en nödvändighet.

9 8 (15) Strategisk agenda: Möjligheterna till samverkan dels mellan Höglandskommunerna dels mellan Höglandskommunerna och Höglandets IT skall beskrivas inför varje utvecklingsinitiativ som är kopplat till eförvaltning och/eller där samordningsvinster kan finnas. I de fall där samverkan inte är möjlig eller ger fördelar skall argument anges och redovisas till en ledningsroll för beslut. I övriga fall skall samverkansprocessen (och metod, t ex projektmetodik) beskrivas för att stödja genomförande och bli ett styrande dokument. Denna beskrivning gör verksamhetsrepresentanter tillsammans. Regional samverkan beslutas inom strukturen för e-utvecklingsrådet inom Jönköpings län. 4 Krav på egenskaper Omställningen av kommunala verksamheter till eförvaltning kommer att innebära en stegvis anpassning av befintliga strukturer och kulturer. Framtidens lösningar på verksamhetsstrukturer, system och tekniska plattformar kommer att bygga på följande principer och krav på egenskaper. 1. Tillgänglighet 2. Enkelhet 3. Anpassbarhet ( flexibilitet ) 4. Standardisering & Automatisering (ex vis självservice) 5. Återanvändning & Konsolidering (kräver samverkan) 6. Mobilitet (rörlighet, obundenhet till plats) 7. Interoperabilitet 8. Säkerhet Målstyrning, fokus (kraftsamla på avgränsade och prioriterade områden) och disciplin (att hålla sig till och fullgöra det som överenskommits) är viktiga ledstjärnor för att lyckas. Här blir kommunens styrmodell styrpilen ett viktigt instrument. Nedan följer en beskrivning av nämnda egenskaper och en strategisk agenda. 4.1 Tillgänglighet Vision 2030: världens rum för människor och möten. Kommunen ska erbjuda tillgänglighet, öppenhet, närhet, stimulerande möten och vara en kommunikativ knytpunkt. Detta innebär tillgänglighet av människor och olika typer av offentlig service och tjänster. Infrastruktur (stadsnät), teknisk arkitektur (hårdvara) och informationsarkitektur (informationsförsörjning) ska klara tillväxt (skalbarhet) och funktionskrav för både medborgar- och verksamhetsperspektivet (kommun och näringsliv). Hit hör bland annat nödvändigheten av driftstabilitet.

10 9 (15) 4.2 Enkelhet Visionen 2030 ska kännas inkluderande och kunna tilltala alla erbjuda glädje.stimulerande möten Det ska vara enkelt att få kontakt och att kunna utföra nödvändiga och relevanta uppgifter digitalt. Detta oberoende av fysisk placering och systemmiljöer. Det betyder t ex att användargränssnitt och funktionalitet ska vara enkelt att använda och förståligt för den målgrupp det är avsett för. Strategisk agenda: Nässjö kommun ska verka för att e-tjänster till medborgare och näringsliv, politiska processer och verksamhetsprocesser ska vara inkluderande och kännetecknas av enkelhet. 4.3 Anpassbarhet Utvecklingen går mycket fort. Det innebär att dagens lösningar snabbt blir föråldrade funktionellt, säkerhetsmässigt och tekniskt. För att inte riskera bli ett ineffektivt och hindrande moment, bör lösningarna utformas så att anpassningar kan ske snabbt och till rimlig kostnad. Inlåsningseffekter måste undvikas. Det omfattar allt från processer till systemlösningar (applikationer, databaser), integrationer, kommunikation och hårdvara. Det ska vara enkelt att både införliva, ersätta och avveckla funktioner och tjänster. En lösning får inte skapa negativa beroenden till andra lösningar och tjänster, utan kunna verka självständigt och vara utbytbar. Dock måste lösningar kunna samverka, interagera, med andra på verksamhetsmässiga grunder. En verksamhetsdel ska samtidigt kunna verka oberoende av en annan (funktionellt, tekniskt och tidsmässigt) så lång det är möjligt. Strategisk agenda: Nässjö kommun ska sträva efter en digital miljö som är uppbyggd på komponenter, delar, som är utbytbara och löst kopplade (integrerade) till varandra. Detta möjliggör också stegvis utveckling och ständiga förbättringar. 4.4 Standardisering och Automatisering Komponenterna i en digital miljö bör baseras på standards för att möjliggöra anpassbarhet (se ovan), enkelhet i integrationer och självbetjäningstjänster. Standards är en förutsättning för samverkan mellan olika aktörer i samhället (andra kommuner, landsting, statliga myndigheter etc.). Strategisk agenda: Nässjö kommun ska verka för standardiserade lösningar i så stor utsträckning som möjligt och där det skapar värde och nytta.

11 10 (15) 4.5 Återanvändning och Samutnyttjande (Konsolidering) För att få en så effektiv resursanvändning som möjligt bör olika komponenter i den digitala miljön kunna återanvändas. Det innebär även att verksamheter delar på mjukvaru- och hårdvarukomponenter där så är möjligt. Detta förutsätter en standardisering (se ovan). Vidare måste undvikas att verksamhetsstöd överlappar varandra (parallella verksamhetsstöd). Strategisk agenda: Nässjö kommun ska verka för återanvändning av digitala lösningar, konsolidering och utveckling av gemensamma lösningar så långt detta är möjligt. 4.6 Mobilitet Den digitala miljön ska kunna möjliggöra ett frikopplande från t ex en fast fysisk plats. Det ska kunna vara möjligt att betjäna vem som helst, när som helst, var som helst. Detta är en del av det framtida sättet att leva och verka. Detta ges uttryck för i Vision 2030: Nässjö 2030 världens rum för människor och möten. Strategisk agenda: Nässjö kommun ska verka för att skapa mobila lösningar i medborgarnas tjänst och för att få både attraktiva och effektiva arbetsprocesser 4.7 Funktionsduglighet (Interoperabilitet) Förmågan hos organisationer och system att kommunicera och fungera tillsammans kallas interoperabilitet. Detta behöver hanteras på flera olika nivåer som en del i e-utveckligen. Morgondagens krav på samverkan och samhällets krav på tjänster, kräver nya sätt att organisera sig (och ny kompetens). Delar att lyfta fram för att möjliggöra interoperabiliteten är tjänsteorientering, processorientering (organisatorisk interoperabilitet), standardisering, lagar och regler (juridisk interoperabilitet), informationsstrukturer (semantisk interoperabilitet) och infrastruktur (teknisk interoperabilitet). Strategisk agenda: Nässjö kommun ska sträva mot interoperabilitet i sina utvecklingsinsatser organisatoriskt, juridiskt, semantiskt och tekniskt i så stor utsträckning som det är möjligt. 5 Säkerhet De utgångspunkter vi har i säkerhetsarbetet bör vara den nationella strategin för ITsäkerhet som ska utarbetas på uppdrag av regeringen (2014), strategi för samhällets informationssäkerhet (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), SKLs skrift om bland annat informationshantering, spårbarhet och arkivering5, samt de lokala säkerhetsbehov som finns. 5 E-förvaltning och informationshantering, Sveriges Kommuner och Landsting, 2011

12 11 (15) Strategisk agenda: Nässjö Kommun ska verka för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete för att bland annat förebygga och minimera sårbarhet och driftsstörningar. Det ska även främja funktionalitet, effektivitet, service och kvalitet. Det är även viktigt att värna om personlig integritet. 6 Leverantörer 6.1 Generellt om regler för köp av tjänster När det gäller köp av tjänster och produkter gäller generellt lagen om offentlig upphandling, LOU (2007:1 091). Det finns dock en brytpunkt där kostnader mindre än sek (2014) kan upphandlas utan LOU regler. Ytterst är det pris och prestanda som avgör vad beställaren väljer att köpa utifrån bäst utifrån ett medborgarperspektiv och verksamhetsperspektiv. Vägledande är de kriterier som beskrivits ovan i kap Prioriteringar samt Samverkan. Generellt står det beställaren fritt att välja bästa alternativ för medborgare och kommun utifrån LOU och vägledande kriterier. 6.2 Höglandets IT (HIT) Allmänt roller och ansvar Höglandets Kommunalförbund (HKF) är en samarbetsorganisation för de fem medlemskommunerna på höglandet, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Höglandskommunerna har en gemensam IT -produktion (drift) och kundtjänstorganisation, Höglandets IT (HIT). Det övergripande ansvaret har HKF och dess direktion. Beslutanderätten avseende verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet ligger på förbundet. Förbundsordning och reglemente är gällande för IT-verksamheten. För genomförande och kvalitetssäkring inom ramen för medlemsstyrningen finns ledningsgruppen bestående av kommunchefer och förbundschef. HIT har rätt att anlita underleverantörer eller underkonsulter för att utföra del av sina åtaganden och ansvarar för underleverantörer och underkonsulter såsom för egna anställda

13 12 (15) Tjänster Tjänster som erbjuds och levereras av HIT, skall specificeras i en tjänstekatalog. Tjänsterna kan beställas av kommunernas beställarorganisation och utsedda beställare Prismodell Modellen bygger på att tjänsterna i tjänstekatalogen är prissatta och faktureras beställaren. Ett grundavtal med respektive medlemskommun skall reglera köp och leveranser av tjänster och produkteren mellan beställare och leverantör (HIT). 7 Arkitektur och Infrastruktur En förståelse för arkitekturfrågor inom verksamheten är viktigt eftersom detta är avgörande för möjligheterna till realisering av de e-/it-initiativ som är önsvärda. Specialistkunskap inom detta område bör finnas hos anlitade leverantörer (och inom HIT-organisationen). Detta strategidokument utgör ett ramverk för vilka krav som kan ställas på arkitektur och infrastruktur. Ett komplement till detta är den Bredbandsstrategi som ägs av CNN (Citynätet i Nässjö). 8 Metoder och arbetssätt Det krävs både kompetens och förmåga för att klara de utmaningar som finns kring komplexa miljöer och i samband med förändringsarbete. Organisations- och processtrukturer och inte minst systemstrukturer har svåröverskådliga samband och beroenden. Det finns såväl juridiska aspekter såväl som tekniska att ta hänsyn till. Se bland annat rubriken Interoperabilitet ovan. För att kunna hantera denna omvärld krävs kunskap, erfarenhet, verktyg och modeller för ett systematiskt arbetssätt. Därför bör fokus på kompetensutveckling och en enhetlig arbetsmetodik läggas på följande områden under perioden: Förändringsledning Projektledning Processutveckling Effektvärdering Detta följer också de kompetensutvecklingsinitiativ som e-utvecklingsrådet Jönköpings Län planerar för.

14 13 (15) För att få största möjliga effekt av insatserna kring kompetensutveckling bör de i så stor utsträckning som möjligt göras i samband med projektgenomförande. 9 Grön IT Grön IT syftar till åtgärder som minskar miljöbelastningen. Det handlar dels om att använda informationsteknik för att minska vår egen organisations miljöpåverkan, dels om att minska IT-verksamhetens egen energiförbrukning och miljöpåverkan. Grön IT är en helhetssyn, från att inköpt IT-hårdvara ska ha bra energi- och miljöprestanda samt själva användningen i form av åtgärder såsom inställning av energisparlägen, digitala utskick, dubbelsidiga utskrifter etc. Slutligen när produkten gjorts sitt hos användaren gäller det att se över de möjligheter som finns att återbruka eller återvinna produkten på ett miljömässigt bra sätt. Energieffektivisering handlar mycket om beteende och ökad medvetenhet hos användare, t ex genom kunskap och utbildning av personal, för att ändra rutiner. Strategisk agenda: Nässjö kommun ska beakta miljöperspektivet i alla led avseende IT, från hårdvarans miljöprestanda i samband med inköp, till hur IT används och slutligen hur produkten tas om hand när den är förbrukad. 10 Fokusområden SKL har i sin nationella handlingsplan för esamhället presenterat 32 initiativ som ett led i att nå målen för den kommunala sektorns utveckling av eförvaltning och som bidrag till esamhället. Utifrån de utmaningar som beskrivits, mål som formulerats på nationell och regional nivå samt kommunspecifika behov och mål, bör inriktningen och färdplanen för det e-strategiska arbetet inriktas på följande sex fokusområden: 1. E-Arkiv E-arkiv avser att skapa en säker lösning för att kunna ta emot, bevara och tillhandahålla digital information i framtiden, allt enligt gällande lagstiftning 2. Nationell elevplattform Avser att skapa en enklare och effektivare administration för lärare, skolledning, administratörer, elever och vårdnadshavare samt utveckla en öppen elevplattform med väl definierade gränssnitt för datautbyte 3. Informationssäkerhet Informationssäkerhet är ett komplext och gränsöverskridande område som spänner över bland annat teknik, administration, ekonomi och juridik. Informationssäkerhetsanvaret följer

15 14 (15) verksamhetsansvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har formulerat principer och mål för informationssäkerhetsarbetet. Fokusområdet avser att skapa ett för kommunen ändamålsenligt ledningssystem för informationssäkerhet baserat på principer och mål från MSB. 4. ehälsa Nationell ehälsa är den nationella strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Strategin syftar till att skapa sammanhållna och användarvänliga IT-stöd där information kan presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt samt säkerställa koordinerade insatser inom hela vård- och omsorgssektorn. 5. etjänster och självservice Höja medborgarnyttan genom att kunna erbjuda ett antal prioriterade självservicetjänster 6. Kompetensutveckling Erbjuda och genomföra kompetensutveckling i syfte att förbereda och stärka kommunen i förestående förändringsarbete. Några nyckelområden har definierats i kapitel 8 ovan (förändringsledning, projektledning, processutveckling och effektvärdering) 7. Effektivisering av verksamhetsprocesserna inom kommunen Anpassa och utveckla verksamhetens processer så att de klarar kraven på service och kvalitet, resursinsatser samt juridiska krav. Utöver dessa fokusområden kommer arbetet att fortsätta kring ständig förbättring av stabilitet och prestanda i befintlig miljö. Till varje fokusområde kan ett eller flera projekt kopplas för att realisera målen. Arbetet och realiseringen kommer att kräva betydande insatser på samverkan och samarbete nationellt, regionalt och lokalt. Särskild uppmärksamhet bör ges till de framgångsfaktorer som har lyfts fram 6 för att lyckas med omställningsprocessen till eförvaltning och de är; Verksamhetsengagemang (nytänkande och förändringsvilja) Ledarskap och förändringsledning (nytänkande och förändringsvilja) Kraftsamling (fokus och disciplin) Finansiering och resursallokering Tydlig politisk agenda Anpassning av regelverk för att främja interkommunal samverkan Synkronisering mellan olika aktörer och pågående initiativ 6 Guide för effektiv regional e-utveckling, Vinnova, 2013

16 15 (15) 11 Bilagor Till detta styrdokument bifogas följande bilagor för ytterligare beskrivningar. Bilaga: Ledning & Styrning Bilaga: Färdplan Den är inte publicerad i författningssamlingen eftersom den är beroende av vilka projekt som beslutas.

17 Bilaga: Ledning & Styrning Hur styr vi omställningen till framtidens eförvaltning?

18 Utgångspunkter De satsningar som görs inom digitala området ska göras utifrån perspektivet nytta vägd mot kostnad, där fokus är på nyttan både ur ett medborgarperspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Tjänster, system och digitala verktyg ska genom att vara flexibla och utvecklingsbara kunna stödja förändringar inom den kommunala verksamheten leverera välfärdstjänster i framtiden och samtidigt medverka till att skapa moderna och attraktiva arbetsplatser Ett antal förhållningssätt och arbetssätt kring styrning är viktiga för att säkerställa att vi arbetar utifrån fastlagda mål på nationell, regional och lokal nivå. Det måste också säkerställas att uppställda informationssäkerhetskrav uppfylls BILAGA till e-strategisk inriktning och färdplan

19 Utvecklingsprocessen Nationella direktiv från regering och riksdag Sveriges Kommuner & Landsting (SKL) Regionala instanser Samverkande kommuner Enskilda kommuner Effektivisering Leverans av tjänster Behov av tjänster Samhälle, medborgare, näringsliv BILAGA till e-strategisk inriktning och färdplan

20 Kommunövergripande e-/it strategisk styrprocess Verksamheter Strategisk nivå Strategisk Utvecklings- & Styrprocess Hur kan vi använda e-/it för att nå målen? Vad behöver göras? Prioriteringar? Hur påverkas medborgare och verksamheten? Taktisk nivå Planering och Uppföljning (VPL) Årlig planeringsprocess (prioritering-planering-genomförande-uppföljning) Operativ nivå (dagligt genomförande) Utveckling & Förbättringar Produktion & Support Avveckling BILAGA till e-strategisk inriktning och färdplan

21 Förslag på övergripande beslutsstruktur för e-utveckling Strategisk nivå 1 (politiska nivån) Politisk styrning T ex Kommunstyrelse, Regionsstyrelse, Direktion Höglandets Kommunalförbund Politiska överenskommelser och beslut kring kommunala, regionala och nationella tjänster och service Strategisk nivå 2 (tjänstemannanivån) Överordnade styrgrupper T ex Regional kommunchefsgrupp Kommuncheferna Höglandet och Förvaltningschefsgrupper Överenskommelser och beslut kring verksamhetsgemensamma, Höglandsgemensamma och regiongemensamma tjänster, system och plattformar Taktisk nivå Verksamhetsspecifika styrgrupper T ex Kommunövergripande nätverk, E- utvecklingsråd, Förvaltningsledning Verksamhetsspecifika överenskommelser och beslut kring tjänster och system Operativ nivå (linjen och projektorganisation) Utveckling & Förbättringar Produktion & Support Avveckling Genomförande av beslutade projekt, implementering, produktion, stöd/support och avveckling BILAGA till e-strategisk inriktning och färdplan

22 Karta över tänkbara besluts- och mötesforum Strategisk nivå Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Förvaltningsledning Verksamhet Regionsstyrelse Kommunchefsgrupp regionen Höglandets Direktion E-/IT tjänster (lev) Ej etablerat idag Taktisk nivå E-råd Programkontor/ Portföljstyrning Nämnder Styrgrupper Projekt VU-grupper Systemägargrupper Strategigruppen Arkitekturstöd Kundkontakt (HIT) (key account) Operativ nivå Projekt Superusers Leverans (t ex HIT) Kundsupport (t ex HIT) BILAGA till e-strategisk inriktning och färdplan

23 Förslag på övergripande ramverk som stöd för strategisk dialog och styrning Verksamhetsarkitektur Vision 2030, Pilen Informationsarkitektur Process Org Data Appl Middle ware Teknisk arkitektur Plat form Net work Generalla principer Policy direktiv Tvärfunktionell samverkan E-strategisk inriktning och styrande principer Författningssamling Beställare, Systemägare, mm Informationssäkerhetsstrategi, bredbandsstrategi etc Specifika modeller Projektmodell mm Begreppsmodeller Kenneth Hellman BILAGA till e-strategisk inriktning och färdplan

24 Den strategisk e-/it-styrningens tre roller Arenor för: Dialog Lärande Beslut som förstås och accepteras Gemensam handling Ledningsroll (strategisk styrning) Prioritering och kommunövergripande beslut Strategiska behov Strategiska riktlinjer Strategiska riktlinjer Strategiska behov Verksamhetsroll (taktisk och operativ styrning) Ansvar för verksamhetsutveckling Säkra innehåll och verksamhetsnytta av e-/it-tjänster Beställning*) Tjänster Leveransroll (taktisk och operativ styrning) Ansvar för att leverera e-/it-relaterade tjänster enligt avtal och beställningar *) En beställning måste baseras på en effekt/nyttokalkyl och behovs-/funktionsbeskrivningar. Beslut ska tas av rätt instans. Leveranser ska vara behovsstyrt, dvs aktiviteterna drivs från beställare/kund. Saker görs bara ( lean ): I nödvändig omfattning (kvantiteter) Till överenskommen specifikation När det behövs BILAGA till e-strategisk inriktning och färdplan

25 Verksamhetsansvaret för e-/it Verksamhetsansvarig (chef) = systemägare = Budgetnivå, mandat att besluta om ramar. Har det övergripande ansvaret inför nämnd eller utskott att ett system förvaltas och utvecklas på ett för verksamheten bästa sätt. Initierar verksamhetens behov och beslutar om nyanskaffning, vidareutveckling eller om avveckling av system inom ramen för resurstilldelning för sin verksamhet. Är uppdragsgivare för de projekt som berör den egna verksamheten. Prioritera och besluta om ekonomiska förutsättningar (ekonomiskt ansvar) och lösningar. Initiera / beställa tjänster och åtgärder Ansvarar för att avstämning alltid sker med leverantör innan nyanskaffning, uppgradering eller uppdatering sker av ett verksamhetsspecifikt system. Säkerställa att mål och förväntade effekter uppnås (business case) Organisera sin IT verksamhet för att säkerställa systemägaransvaret Säkerställa att rätt informationssäkerhet*) finns för verksamhetens systemlösningar (verksamhetskritiska system) Tillse att det finns nödvändiga serviceavtal (SLA) utifrån verksamhetens behov och förutsättningar Ansvara för att supportavtal finns med leverantör *) Grundläggande informationssäkerhet innebär att fastställa: Vilket informationsinnehåll systemen ska ha Vilka lagar och andra regelverk som gäller Identifiera både verksamhetskrav och hotbild för systemen Faställa säkerhetsinstruktioner för systemen I samverkan med leverantör fastställa avbrottsplan samt driftgodkänna system Besluta om avregistrering av användare från den gemensamma infrastrukturen Tillsammans med krisledningsgrupp arbeta fram prioritering mellan verksamhetssystemen vid större haverier, dvs. regler för vilka system som ska startas upp respektive stängas ned BILAGA till e-strategisk inriktning och färdplan 9

26 Verksamhetsansvaret för e-/it Systemansvarig = Samordningsnivå Att på uppdrag från systemägare: Koordinera e-/ IT relaterade behov och initiativ inom verksamhetsområdet (kontaktperson internt och mot IT leverantörer) Klargöra verksamhetsområdets krav tillsammans med berörda (kravspecificering) Tillse att nödvändig dokumentation finns, att rätt säkerhets- och servicenivåer är klargjorda Följa upp och utvärdera beställningar och servicenivåer. Informera och kommunicera e-/it relaterade frågor till systemägare och verksamhet BILAGA till e-strategisk inriktning och färdplan 10

27 Roll VU-grupp ( verksamhetsutvecklingsgrupp ) Arbetar på uppdrag från Förvaltningsledningen Skall arbeta för tvärfunktionella nätverk mellan kommuner för samverkan/samarbete för att få en effektivare resursanvändning För olika initiativ och projekt ta fram behov och nyttokalkyler inklusive kostnader i samverkan med bland annat leverantör (t ex HIT) För förvaltningens räkning arbeta fram lämpliga servicenivåer (SLA) samt följa upp dessa. Grundavtal skrivs med leverantör (t ex HIT) kring SLA genom KLKs försorg Kommunicera uppföljning av servicenivåer, eskaleringsrutiner (problem, felanmälan, rättelser, avvikelser etc.) och planer för implementeringar, uppgraderingar, migreringar samt drift och underhåll till förvaltningsledning och verksamheten (förutsätter information från leverantörer och projektansvariga) Kontaktyta för den intern organisation, CIO/e-strateg, leverantör samt till andra kommuner kring utvecklingsfrågor BILAGA till e-strategisk inriktning och färdplan

28 En grov bild över dagens beslutsgång Politiska nivån KF Beslut: Strategier Policies Budget KS Utskott Beslut: Riktlinjer Beredning Projek Nämnder t Utskott Beslut: Riktlinjer Tjänstemannanivån Stora Förv.gruppen KD lgr KD Utvgr Kabinett Initiativ Projektstöd: Kvalificering Review Mallar Beslut: Handlingsplaner Förvaltningsledning Förvaltningsledning V-utv- VU-gr SKL Nationella initiativ E-råd Regionala initiativ VU-gr: Verksamhetsutvecklingsgrupp inom varje förvaltning. Kommunchefsgrupp Regionledning BILAGA till e-strategisk inriktning och färdplan

29 Effektivitet och Produktivitet - Att fokusera vid utvecklingsinsatser Realisera rätt effekter i verksamheten Prioritera rätt insats-/verksamhetsområde (nyttokalkyl) Välj rätt lösning (arbeta systematiskt och med beslutade metoder) Skapa rätt förmåga, användning/arbetssätt (träning, kompetensutveckling) Rätt utvecklingskostnader Förse med rätt kompetens och bemanning Förse med rätt utvecklingsmiljö, metoder och verktyg Effektiva uppföljnings- och kontrollinstrument Rätt drift och produktionskostnader Professionell kravställning Rätt arkitektur och systemstruktur Effektiv beställar-, underhålls- och driftorganisation BILAGA till e-strategisk inriktning och färdplan

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-11-27 173 Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 2 Syfte... 4 3 Mål för Informationssäkerhetsarbetet...

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist

SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner. Anna Gillquist SKLCeSam Programområde Gemensamma tjänster & funktioner Anna Gillquist Gemensamma mål för offentlig sektor SKL, e-delegationen och regeringen - Enklare vardag för privatpersoner och företag. - Smartare

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna

Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Strategi för esamhället - digital agenda för kommunerna Jörgen Sandström- IT-strateg Tänk om fler privatpersoner och företag fick möjlighet att försörja sig och utvecklas i hela landet. Vi står i den största

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7)

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2005-09-26, 55 Varför IT-strategi. Syftet med denna IT-strategi är att åstadkomma en förflyttning av fokus

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Utveckling av e-samhället i Stockholms län. IT-forums verksamhetsplan 2014

Utveckling av e-samhället i Stockholms län. IT-forums verksamhetsplan 2014 Utveckling av e-samhället i Stockholms län IT-forums verksamhetsplan 2014 Innehåll Inledning... 2 E-Förvaltning... 3 Framtida regional samverkan kring e-utvecklingsfrågor 4 Regional digital agenda 4 Öppna

Läs mer

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser Sverige ligger bra till i internationella jämförelser men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet Flera utmaningar Framtidens medborgare har förväntningar på digitala välfärdstjänster Ett digitalt

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

Policy. Verksamhetsutveckling med IT som stöd

Policy. Verksamhetsutveckling med IT som stöd KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010-06-10 Policy Verksamhetsutveckling med IT som stöd Version 1.0 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 www.karlstad.se Tel: 054-29

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 3 RIKTLINJER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN... 3 3.1 ALLMÄNT... 3 3.2 LEDNING OCH ANSVAR FÖR IT-SÄKERHET... 3 3.2.1 Systemägare... 3 3.2.2

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Beslutat av Kommunfullmäktige 2014-03-24 36 Dnr 2014/23 Innehåll 1 ÖVERGRIPANDE IT-POLICY FÖR ÅSTORPS KOMMUN...3 1.1 MÅL...3 1.2 SYFTE...3 2 ANSVAR

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013 Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv Innehåll 1 Bakgrund och beroenden... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kopplingar till andra e-arkivinitiativ... 5 2 Hämtat från projektdirektivet för earkiv... 7 2.1 Syfte...

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige 2009-04-23 57 1. Allmänt... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Begreppet informationssäkerhet

Läs mer

Härjedalens Kommuns IT-strategi

Härjedalens Kommuns IT-strategi FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 105/04 2004-09-20 1 Härjedalens Kommuns IT-strategi En vägvisare för kommunal IT 2 INNEHÅLL Sid 1. BESKRIVNING 3 1.1 Syfte och omfattning 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Policy och strategi för informationssäkerhet

Policy och strategi för informationssäkerhet Styrdokument Dokumenttyp: Policy och strategi Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-10-23, 20 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vartannat år Policy

Läs mer

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 1 (10) Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 2 (10) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten, sammanfattning...

Läs mer

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Arkitektur- och säkerhetsfrågor Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Agenda Kort om CeSam, Grundläggande strukturella förutsättningar Kort om e-delegationen och arkitekturarbetet Center för

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015 Plan för IT- utveckling 2013-2015 Innehåll BAKGRUND...2

Läs mer

IS/IT-program för Jönköpings kommun

IS/IT-program för Jönköpings kommun JONKÖPINGS KOMMUN IS/IT-program för Jönköpings kommun Ks/2012:481 kommunfullmäktige M kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning IS/IT-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 302

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med IT som stöd. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med IT som stöd. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med IT som stöd ver 1.0 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-policy för Tanums kommun. Policyn

Läs mer

Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet

Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling M agnus E nzell B akgrund S vensk förvaltning har haft svårt att tillgodogöra sig den nya nätverksorienterade användningen av IT M ats Odell tilsatte

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-12-10 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun KS F 2013/05330 Fastställd av kommundirektören den 10 december 2010. Denna riktlinje

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson Från etablering till leverans Lennart Jonasson Möjligheter och utmaningar för kommunerna NYA SÄTT ATT PÅVERKA Nya affärsmodeller Den demografiska utmaningen - Vi lever allt längre - Vi jobbar allt mindre

Läs mer

Vägledning för e-hälsa i kommunen

Vägledning för e-hälsa i kommunen Vägledning för e-hälsa i kommunen Annika Mortensen 2014-12-12 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Läsanvisning... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Beskrivning av e-hälsa... 4 2 Behov av organisation

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

System- och objektförvaltning - roller

System- och objektförvaltning - roller System- och objektförvaltning - roller Landstingsdirektörens stab Version A 2010-01-25 Innehållsförteckning A. Objektförvaltning - roller enligt pm3... 3 Budgetnivå... 4 Beslutsnivå... 5 Roller på operativ

Läs mer

e-fo rvaltningsprogram - program fo r digitalisering i Danderyds kommun

e-fo rvaltningsprogram - program fo r digitalisering i Danderyds kommun e-fo rvaltningsprogram - program fo r digitalisering i Danderyds kommun 1(10) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Nationella mål för e-samhället... 4 4 Danderyds mål för e-samhället... 4 5 Delområden

Läs mer

Styrande dokument inom IT-området

Styrande dokument inom IT-området SID 1 (6) Bilaga 6a Styrande dokument inom IT-området Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22

Läs mer

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Att samverka hur och varför Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Grundläggande krav Myndighetsförordningen: 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden

Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Revisionsrapport Granskning av den gemensamma driftsoch servicenämnden Karlstads kommun Maria Jäger Cert. kommunal revisor Remmi Gimborn Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 1 Inledning...

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2006-09-07 Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-09-28, 140 Innehåll 1 INLEDNING...3 2 MÅL FÖR INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...4 2.1 LÅNGSIKTIGA MÅL...4 2.2 ÅRLIGA MÅL...4 3 ORGANISATION,

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och

Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver. I dokumentet kommer fortsättningsvis

Läs mer

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sambruk 070504 1 Trender

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Bilaga 1. Definitioner

Bilaga 1. Definitioner 1 (6) Bilaga 1 Definitioner 2 (6) Definitioner inom Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Definitionerna gäller även för Leveransavtal under detta Ramavtal. Anbudsgivare Användare Användbarhet Applikation

Läs mer

IT-strategi Laholms kommun

IT-strategi Laholms kommun IT-strategi Laholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-29 6. 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 IT- strategins målbild...3 Satsning på IT...3 Effektivt resursanvändande...4 Demokrati...4

Läs mer

Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT. Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun

Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT. Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun Innehåll Så arbetar vi med IT i vår verksamhetsutveckling. Hur samverkar vi med övriga

Läs mer

IT Policy och Handlingsplan för IT-utveckling 2016-2018

IT Policy och Handlingsplan för IT-utveckling 2016-2018 IT-avdelningen Stellan Sjögren,0550-88 020 stellan.sjogren@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse 2015-05-06 Ks/2015:89 060 IT-planer 1(2) IT Policy och Handlingsplan för IT-utveckling 2016-2018 Sammanfattning

Läs mer

Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetspolicy 2008-08-29 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Mål för IT-sbäkerhetsarbetet... 2 2.1 Långsiktiga mål... 2 2.2 Årliga mål...

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Tillgänglighet, Kontinuitet och Incidenthantering. Förutsättningar för nyttoeffekter. Leif Carlson

Tillgänglighet, Kontinuitet och Incidenthantering. Förutsättningar för nyttoeffekter. Leif Carlson Tillgänglighet, Kontinuitet och Incidenthantering Förutsättningar för nyttoeffekter Leif Carlson Informationssäkerhet, och då speciellt Tillgänglighet, är en av de viktigaste möjliggörarna för att ITinvesteringar

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Informationssäkerhet, Linköpings kommun

Informationssäkerhet, Linköpings kommun 1 (6) E-Lin projektet 2013-10-28 Informationssäkerhet, Linköpings kommun Delrapport 2 Innehåll Dokumenthistorik... 3 1. Syfte... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Målgrupp... 3 3. Frågeställningar... 3 4. Undersökning...

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 151 2013-10-01 2013/320 RIKTLINJER FÖR INFORMATIONSSÄKERHET Riktlinjer för informationssäkerhet

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet En kommuns roll i trygghets och säkerhetsarbetet och var informations- och IT-säkerheten kommer in i detta Vad, vem och hur man kan arbeta med informations-

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser

Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi. Vad är gemensamma resurser Styrdokument för gemensamma resurser i Kungälv kommuns förvaltning. Ledningsfilosofi Förvaltningsledningens mål är att den kommunala verksamheten skall karaktäriseras av helhet, framsynthet, god planering,

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning

ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY Innehållsförteckning Sida 1.1 Informationssäkerhet 1 1.2 Skyddsområden 1 1.3 Övergripande mål 2 1.4 Årliga mål 2 1.5 Organisation

Läs mer

Verksamhetsutveckling med IT som stöd

Verksamhetsutveckling med IT som stöd Verksamhetsutveckling med IT som stöd kortversion av KARLSTADS KOMMUNs it-policy 1 WWW Kommunfullmäktige har tagit beslut om Karlstads kommuns it-policy Verksamhetsutveckling med it som stöd. Den ska vara

Läs mer