Ingenjören utbildad för yrkeslivet? en undersökning av ingenjörsutbildningen

Transkript

1 Ingenjören utbildad för yrkeslivet? en undersökning av ingenjörsutbildningen

2

3 Ingenjörsutbildningarna är viktiga för teknikföretags konkurrenskraft. De måste hålla en hög kvalitet och ha ett innehåll som är i samklang med företagens utveckling. En närmare samverkan är en förutsättning för detta. För att få en givande dialog mellan programansvariga och enskilda teknikföretag eller deras organisation, Teknikföretagen, behövs större kunskap om hur det verkligen ser ut på landets ingenjörsutbildningar. Denna rapport är ett steg på vägen och visar att den svenska ingenjörsutbildningen i huvudsak är bra, men att det finns en förbättringspotential, inte minst i sättet att samverka med de företag som har för avsikt att anställa ingenjörerna. Teknikföretagen vill med sitt projekt Högskoledialogen, som denna rapport är en del av, aktivt bidra till att utveckla dagens ingenjörsutbildningar för framtidens behov. Stockholm december 2009 Johan Ancker Chef Industriell Utveckling 1

4 2

5 Innehåll Förord 1 Innehåll 3 Sammanfattning 5 Inledning 7 Teknikföretagen och högskolorna 9 Varför gör Teknikföretagen en undersökning av ingenjörsutbildningar? 9 Metod 9 Bakgrund faktadel 11 Olika typer av examina 12 Bolognadeklarationen och dess inverkan på ingenjörsutbildningen 13 Ingenjörsutbildningarnas innehåll och struktur 13 Budskap 13 Programmens struktur 14 Kommunikation & språk 15 Arbetsintegrerat lärande (AIL) 15 Programansvariga och företag om ingenjörsutbildningen 17 Studenternas attityder och intresse 17 Förkunskaper och bristande intresse allvarliga problem 17 Studenternas motivation 18 Studenterna flytt int 19 Struktur och inriktning 19 Bredd och djup 19 En sammanslagen ingenjörsutbildning? 20 Avnämarna förespråkar regional relevans 21 Samma utbildning flera examina 21 Utveckling och kvalitet 22 Programråd 22 CDIO 23 Samverkan 24 Samverkansformer inom utbildningen 24 Avnämarna en bortglömd målgrupp? 26 Alumni och uppföljning 27 Kunskaper och färdigheter 27 Kunskaper efter examen 27 Förkunskaper 28 Ingenjörsrollen vem bär ansvaret för teknikintresset? 30 Slutsatser 31 Ingenjörsutbildningarnas struktur 31 Ingenjörsutbildningarnas innehåll 32 Kommunikationen med studenternas blivande arbetsgivare 33 Litteraturlista 34 Bilaga 1 36 Bilaga 2 Vem är behörig att läsa till ingenjör? 38 3

6 4

7 Sammanfattning Teknikföretagen har under våren 2009 genomfört en undersökning av civilingenjörsutbildningar och högskoleingenjörsutbildningar inom områdena maskinteknik och elektroteknik. Undersökningen har gjorts för att se om dessa utbildningar motsvarar de behov som dagens företag har av välutbildad personal. Undersökningen behandlar utbildningarnas innehåll och struktur samt hur de samverkar med näringslivet och har utförts via studier av programkataloger och liknande samt intervjuer med programansvariga och företagspersoner som på något sätt är inblandade i utbildningen. Huvudbudskapet från intervjuerna är att den svenska ingenjörsutbildningen är bra och att de studenter som kommer ut med en ingenjörsexamen i bagaget har en bra inträdesbiljett till arbetsmarknaden. Rapporten tar dock fasta på det men som dyker upp i samtliga intervjuer. Det är här förbättringspotentialen finns och vi vill bidra till att den lyfts fram. Resultaten från undersökningen är intressanta och de slutsatser som Teknikföretagen drar är bland annat följande: Grundbulten i ingenjörsutbildningarna måste vara tekniska baskunskaper. Därtill finns det ett antal så kallade mjuka kompetenser som efterfrågas av företagen. Både högskolor och företag lyfter fram arbetsintegrerat lärande som positivt, men bägge parter ser också svårigheter i att fortsätta att utveckla detta arbetssätt. En effekt av att studenterna idag är mindre intresserade av att flytta på sig än tidigare, är att företagen blir mer beroende av att utbildningarna har en regional relevans. Det finns ett alltför stort antal benämningar på snarlika ingenjörsutbildningar. Dessutom har Bolognaprocessen gjort att gränserna mellan olika examensnivåer inom högskolan blivit uppluckrade. Tillsammans bidrar detta till att företagen känner sig förvirrade över vad en viss examen verkligen står för. Det verkar inte som om det finns något intresse från högskolorna att slå ihop högskoleingenjörsutbildningen och civilingenjörsutbildningens första år. Teknikföretagen skulle ändå vilja få den frågan ordentligt utredd innan den avfärdas helt. I sin öppna information via hemsidor och programkataloger vänder sig högskolorna uteslutande till blivande studenter. För målgruppen arbetsgivare finns ingen särskild information. I programråden finns representanter för företag. De ser inte som sin uppgift att påverka programmen utan ser mötena som ett tillfälle att få information. 5

8 6

9 Inledning Teknikföretagen och högskolorna Under senare år har Teknikföretagens intresse för ingenjörsutbildningar ökat. Anledningarna är flera, bland annat har andelen anställda på svenska teknikföretag med en längre högskoleutbildning fördubblats på 15 år. Teknikföretagen började dessutom att 2004 årligen premiera utbildningar på högskolor som genomförs i nära samverkan med näringslivet genom priset Årets Teknikutbildning. Samtidigt har det under de senaste åren skett en hel del förändringar inom högskolan. En orsak är den så kallade Bolognaprocessen, en annan är den ökade floran av programnamn som främst är en följd av en ökad konkurrens om studenter. Sammantaget har det betytt att många företag känner sig rådvilla om vad olika ingenjörsutbildningar står för och vad nyexaminerade ingenjörer har för kompetens. Från Teknikföretagens håll är vi måna om att det finns en bra koppling mellan ingenjörsprogram och yrkeslivets/teknikföretags krav på kompetens. Vi vill bidra med en långsiktig dialog som bidrar till en ökad samverkan mellan teknikföretag och högskola. Denna rapport ser vi som ett viktigt steg på vägen. Undersökningen har gjorts av Greta Hjortzberg på uppdrag av Teknikföretagen. Projektledare på Teknikföretagen har varit Per Fagrell och Gun-Britt Morhed. Varför gör Teknikföretagen en undersökning av ingenjörsutbildningar? Teknikföretagens intresse av ingenjörsutbildningen grundar sig i den viktiga roll utbildningen spelar för Sveriges industriella utveckling. Tillsammans står teknikföretag för hälften av Sveriges totala varuexport och är en betydande drivkraft bakom tjänsteexporten. Företagen efterfrågar ständigt duktiga ingenjörer. Det finns ett gediget och växande intresse från lärosätenas sida att utvecklas och attrahera fler studenter bl.a. genom kvalitetsutveckling, praktisk tillämpning, samverkan och relevans gentemot den regionala industrin. Utvecklingsambitionerna har kommit olika långt vid olika lärosäten, både vad gäller marknadsföring, innehåll och kvalitetsarbete samt kontakt med det omgivande samhället. Problemen som Sveriges ingenjörsutbildningar möter har en tämligen lång historik som kan sammanfattas med sviktande intresse, lägre attraktionskraft och bristande förkunskaper. För att få en bättre bild av situationen har Teknikföretagen genomfört en undersökning av två viktiga inriktningar inom ingenjörsutbildningen, nämligen maskinteknik och elektroteknik. Teknikföretagen har gjort undersökningen för att se om dessa utbildningar motsvarar de behov som dagens företag har av välutbildad personal. Undersökningen behandlar utbildningarnas innehåll och struktur samt hur de samverkar med näringslivet. 7

10 8

11 Metod Teknikföretagen har under våren 2009 genomfört en undersökning av civilingenjörsutbildningar och högskoleingenjörsutbildningar inom områdena maskinteknik och elektroteknik. Valet av ingenjörsutbildningar inom maskinteknik och elektronik grundar sig i det faktum att dessa två ingenjörsinriktningar har varit och kommer att vara betydelsefulla källor för rekrytering för Teknikföretagens medlemsföretag. På samma sätt som bägge dessa utbildningsinriktningar finns spridda över hela landet så återfinns företagen som har intresse i dessa utbildningar dels spridda över hela landet, dels i alla delbranscher. Undersökningen innehåller följande moment: Studier av programmens externa kommunikation (marknadsföring gentemot blivande studenter) i form av hemsidor och programkataloger Genomgång av aktuell relevant litteratur och utredningsmaterial samt statistik Intervjuer med ett urval av programansvariga och relevanta avnämare till utbildningarna inom näringslivet, som samverkar med programmen som ledamöter i programråd eller som fadder, mentor eller motsvarande för programmets studenter. En analys av 14 civilingenjörsprogram respektive 26 högskoleingenjörsprogram som ger en examen i ämnet maskinteknik och 10 civilingenjörsprogram respektive 18 högskoleingenjörsprogram i elektroteknik har genomförts. Med utgångspunkt från Högskoleverkets (HSV) examenskrav för högskole- respektive civilingenjörsutbildningarna har lärosätenas presentation av de kunskaper som programmen säger sig ge analyserats. Oftast beskrivs inte kunskapskraven i samma ordalag som examenskraven från HSV, utan en egen tolkning har fått göras. För detaljerad beskrivning av vilka program som undersökts se sammanställning i bilaga 1. Sammanlagt 12 djupintervjuer har genomförts med ett urval av programansvariga. Urvalet omfattar 6 civil- och 6 högskoleingenjörsprogram i maskin- respektive elektroteknik vid Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Linköpings tekniska högskola, Lunds tekniska högskola, Tekniska högskolan i Jönköping, Högskolan Väst, Högskolan i Dalarna, Högskolan i Halmstad, Kungliga tekniska högskolan, Högskolan i Borås, Luleå tekniska högskola. Dessutom har sammanlagt 10 djupintervjuer med ett urval av representanter vid avnämarföretag till ovanstående utbildningar genomförts. Kontakten med avnämare har tagits efter rekommendationer från de programansvariga för de undersökta utbildningarna. Representanterna utgörs av personer vid ledande befattningar vid mellanstora till större IT- eller industriföretag i Sverige. Urvalet av programansvariga och avnämare för intervjuer har gjorts med så stor geografisk spridning som möjligt. Hänsyn har tagits till variationen beträffande lärosätets storlek. Totalt har 22 intervjuer genomförts för kartläggningen. 9

12 10

13 Bakgrund faktadel Olika typer av examina Det finns idag följande möjliga examina inom högskolan för tekniker/ingenjörer: 1. Högskoleexamen 2. Teknologie kandidatexamen 3. Högskoleingenjörsexamen (yrkesexamen) 4. Teknologie magisterexamen 5. Masterexamen 6. Civilingenjörsexamen (yrkesexamen) Inte sällan kan i princip samtliga ovanstående examina erhållas inom ramen för ett och samma program, med undantag för högskoleexamen. Skillnaderna mellan de olika examina är långt från uppenbara. 1 De huvudsakliga skillnaderna mellan en generell examen och en yrkesexamen tydliggörs något i högskoleförordningens examensordning. Målen för en generell examen är, som namnet anger, mer generella men ska leda till anställningsbarhet, eller som man nu börjar övergå till att säga, användbarhet. Målen för en yrkesexamen är inriktade på en viss yrkesverksamhet och är därmed mer specifika. Det som skett i och med Bologna anpassningen och den nya högskoleförordningen är att samtliga examina har mer detaljerade målformuleringar. Examensordningen utgår från en mängd olika mål indelat i olika områden och utgår inte bara från poäng, vilket utgjorde grunden i den tidigare examensordningens natur. De områden inom vilka målen är utformade utgörs av kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värdering och förhållningssätt samt examensarbete. En generell examina, som teknologie kandidatexamen eller teknologie masterexamen, ger ett ämnesdjup. En yrkesexamen, som högskoleingenjörs- eller civilingenjörsexamen, är i högre grad anpassad till att förbereda studenten för det aktuella yrket än den generella. En yrkesexamen har därmed en större ämnesbredd. Dessutom ingår i alla ingenjörsutbildningar inslag från andra ämnesområden än de rent tekniska, som till exempel ekonomi. I och med de förändringar som gjorts i samband med Bolognaprocessen ingår kandidatexamen och högskoleingenjörsexamen numera i de utbildningar som sker på grundnivå medan utbildning till masterexamen och civilingenjörsexamen sker på avancerad nivå. 1 En teknologie magisterexamen kan även kallas för Degree of Master (one year) medan en masterexamen kallas Degree of Master (two years). En civilingenjörexamen översätts Master of Science in Engineering och en högskoleingenjörsexamen översätts till Bachelor of Science in Engineering. 11

14 En person med examen från grundnivå är generellt sett behörig att läsa vidare på avancerad nivå. Det betyder att en högskoleingenjör som vill fördjupa sin utbildning kan bli antagen till en utbildning för en masterexamen. Samtidigt kan en civilingenjör oftast erhålla sin examen som en masterexamen. Skillnaderna mellan högskoleingenjörens påbyggnadsmaster och civilingenjörens masterexamen är mycket otydliga. Det problematiska i systemet är inte bara de många beteckningarna i examensbeviset, utan att utbildningsvägarna till en och samma examen kan se helt olika ut. Bolognadeklarationen och dess inverkan på ingenjörsutbildningen Bolognadeklarationen har fått sitt namn efter ett möte i Bologna år Där undertecknade 29 europeiska länder en deklaration om att göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa. I dag är över fyrtio länder anslutna till detta europeiska samarbete. Sverige implementerade Bolognaprocessen i juli Att behålla tidigare system ansågs innebära en risk att utbildningen inte skulle kunna behålla den status den förtjänar i ett internationellt perspektiv. Bolognaprocessens övergripande mål är att öka rörlighet inom studier och forskning anställningsbarhet Europas konkurrenskraft/attraktionskraft som utbildningskontinent I och med Bolognadeklarationen förändrades civilingenjörsutbildningen från att omfatta 4,5 år till 5 år och 300 högskolepoäng (3 år grundutbildning och 2 år avancerad utbildning). Högskoleingenjörsutbildningen omfattar 3 år (grundutbildning) och är därmed i princip oförändrad. Det finns dock fall där högskoleingenjörsutbildningarna omfattat mer än tre år på grund av poänggivande praktik. Dessa utbildningar har fått avlägsna möjligheten till poänggivande praktik till att erbjuda exempelvis sommarpraktik. Det var inte tänkt att högskoleingenjörsutbildningen i Sverige skulle bli en delmängd av civilingenjörsexamen. Så är oftast inte heller fallet, men gränserna är radikalt uppluckrade och lärosätena lockar studenter genom fler möjligheter till att förkorta eller förlänga utbildningstiden med olika examensmöjligheter. 12

15 Ingenjörsutbildningarnas innehåll och struktur Detta avsnitt presenterar det innehåll och den struktur som kommuniceras via högskolornas hemsidor och programkataloger. De områden som kommunikationsanalysen omfattar för maskinteknik- och elektroteknikprogrammen är budskap, struktur, kommunikation/språk, arbetsintegrerat lärande (AIL) samt kunskap och färdigheter efter examen. Med budskap menas här hur högskolorna framställer informationen om utbildningens innehåll för att attrahera nya studenter. Inledningsvis presenteras en sammanfattning av de viktigaste iakttagelserna som gjorts i kartläggningen av ingenjörsutbildningarna. Budskap Nedan beskrivs de kunskapsområden eller budskap i kommunikationen via programmens hemsidor som är vanligast förekommande, det vill säga beskrivs vid flest antal utbildningsprograms hemsidor. Maskinteknik De vanligast förekommande budskap som lyfts fram i lärosätenas externa kommunikation (hemsidorna) utgörs av: 1. Bredd 2. Fördjupning/specialisering/profil 3. Samverkan och koppling till industrin 4. Goda förutsättningar till jobb/attraktivitet på arbetsmarknaden 5. Mjukare kompetenser (så som ledarskap, projektledning, ekonomi, miljö eller kommunikation) Andra relativt vanligt förekommande budskap är kreativitet och innovation, moderna verktyg och verkstäder/laboratorier och projektbaserat lärande. Något mindre vanligt förekommande budskap är ingenjörsmässigt helhetsperspektiv, traditionella ingenjörskunskaper samt möjlighet att påverka framtiden och morgondagens produkter. Elektroteknik De vanligast förekommande budskap som lyfts fram i lärosätenas externa kommunikation (hemsidorna) utgörs av: 1. Goda förutsättningar till jobb/attraktivitet på arbetsmarknaden 2. Mjukare kompetenser (så som ledarskap, projektledning, ekonomi, miljö eller kommunikation) 3. Fördjupning/specialisering/profil 13

16 Andra relativt vanligt förekommande budskap är projektbaserat lärande, samverkan och koppling till industrin, möjlighet att påverka framtiden och morgondagens produkter samt bredd. Något mindre vanligt förekommande budskap är ingenjörsmässigt helhetsperspektiv, traditionella ingenjörskunskaper samt helhetsperspektiv. Kreativitet/innovation samt moderna verktyg och verkstäder/laboratorier lyfts endast fram i någon enstaka webbpresentation, vilket skiljer sig från maskinprogrammens presentationer. Elektroteknikprogrammen framhåller generellt internationella karriärmöjligheter och utbyten i högre grad än maskinteknikprogrammen. Budskapen i utbildningsprogrammens marknadsföring stämmer ganska väl överens med de behov som avnämarföretagen beskriver som viktiga. Det finns dock några undantag värda att belysa. Traditionella ingenjörskunskaper är efterfrågade hos arbetsgivarna, men framhålls inte bland de viktigaste punkterna i programmens marknadsföring. Entreprenörskap och kreativitet är andra efterfrågade kompetenser på arbetsmarknaden som inte framträder lika tydligt på programmens hemsidor. Projektledning och projektbaserat lärande samt kommunikation är ytterligare några andra efterfrågade kompetenser. Dessa kompetensområden finner vi på hemsidorna, även om majoriteten av lärosätena inte lyfter fram dem bland de allra mest framträdande. Här ser det alltså ut att finnas en tämligen god balans. Det finns dock en rädsla från företagens sida att de mjukare kompetenserna tar över de mer traditionella ingenjörskunskapernas plats i utbildningen. Ser vi till de kunskapsområden som i högst grad förekommer i programmens marknadsföring är nog rädslan befogad. Programmens struktur Strukturen beskrivs tämligen olika på programmens hemsidor. Vissa lärosäten anger kursernas ordning och omfattning i presentationen av programmet medan andra hänvisar till utbildningsplanens detaljerade beskrivning genom en länk. Chalmers tekniska högskola redovisar till exempel tydligt hur kurserna är dimensionerade genom ett diagram i vilket procentandelen för respektive kurs anges. Maskinteknikprogrammen inleds generellt med basblock huvudsakligen bestående av matematik och naturvetenskap samt ingenjörsmetodik. Omfattningen beror naturligtvis om det rör sig om ett civil- eller högskoleingenjörsprogram. Ett civilingenjörsprogram omfattar inte sällan endast matematik och grundläggande teknikkurser det första året och utgör en stor del av år två och tre, medan år fyra och fem innebär specialisering. Exempel på obligatoriska kurser är matematik, fysik, mekanik, teknik och hållfasthetslära. Därtill förekommer oftast obligatoriska kurser inom den valda fördjupningen. Elektroingenjörsprogrammen inleds generellt, liksom maskinprogrammen, med basblock med grundläggande matematik, teknik och naturvetenskap, ibland även ekonomi. I ett civilingenjörsprogram motsvarar basblocken oftast tre år medan resterande två år är inriktningsblock. I högskoleingenjörsprogrammen läses generellt de gemensamma kurserna under år ett, medan år två innebär någon form av inriktning och år tre en fördjupning av inriktningen samt ett examensarbete. 14

17 Man kan fråga sig hur en optimal struktur av ingenjörsprogrammen skulle se ut. Precis så som de gör idag eller helt annorlunda? Och optimal för vem? För högskolornas befintliga organisations- och lärarstruktur? För studenten? För de som ska anställa den färdiga ingenjören? Den optimala kompromissen är förstås en blandning av alla tre intressen, men det betyder förmodligen att den strukturen inte ger bästa möjliga resultat för någon intressent. En ständig dialog om hur kopplingen till olika yrkesroller presenteras och får uttryck i programinriktningar är en bra start, där företag och branschorganisationer har en viktig roll. Kommunikation & språk Hur förmedlar programmen innehållet på hemsidorna? Vilken språknivå och vilket tilltal används? Det ser mycket olika ut vid de olika lärosätena, men det går att göra en grov generalisering. Ofta är de äldre universiteten något mer formella i sitt språkbruk och använder en mer akademiskt präglad kommunikation, medan de yngre lärosätena satsar på en mindre omfattande presentation med ett mer direkt tilltal med fokus på vilka möjligheter som erhålls genom utbildningen, framför allt på arbetsmarknaden. Vissa satsar på en direkt säljinriktad kommunikation med läsaren där man närmast ämnar övertala den blivande studenten att välja utbildningen, medan andra satsar på att vara så informativa och detaljerade som möjligt och därmed verkar övertygade om att läsaren har viss förförståelse. Arbetsintegrerat lärande (AIL) Arbetsintegrerat lärande (AIL) bygger i huvudsak på samverkan mellan ett utbildningsprogram och ett eller flera företag i näringslivet. Att AIL är en mycket viktig del av utbildningen framgår såväl genom programmens hemsidor och kataloger som i utsagor från de programansvariga och avnämare som Teknikföretagen varit i kontakt med. I princip alla lärosäten framhåller AIL i någon form som ett inslag i utbildningen. Programmens hemsidor och kataloger kommunicerar med få undantag AIL och samverkan som särskilt goda anledningar för blivande studenter att välja de aktuella utbildningarna. Generellt beskrivs AIL som viktig verklighetskoppling till teoretiska kunskaper och förbereder studenten för det kommande yrkeslivet eller forskningsarbetet efter studierna. Samverkan och arbetsintegrerat lärande beskrivs även närmare i avsnittet Samverkan på sidan 24. Representanterna inom akademin och näringslivet lyfter fram att AIL genom god samverkan ger mervärde till utbildningen och utgör ett inslag som höjer både kvaliteten och motivationen hos studenterna genom ökade förståelse. Det är positivt att alla inblandade tycker att det är bra med AIL, men vi kan konstatera att det är en stor spännvidd mellan vad som ingår i begreppet AIL. Viktiga frågor att titta närmare på är om AIL genomsyrar hela utbildningen eller bara vissa utvalda kurser. 15

18 16

19 Programansvariga och företag om ingenjörsutbildningen Teknikföretagen har under våren 2009 haft en dialog med ett urval av programansvariga för maskin- och elektroteknikingenjörsprogrammen i syfte att få en tydligare bild av utbildningarnas innehåll och struktur, vilket redogörs för i detta kapitel. Dessutom har ett antal intervjuer gjorts med personer från företag som på något sätt är involverade i utbildningarna, i till exempel programråd. Kapitlet väver även in kartläggningen av lärosätenas hemsidor och programkataloger. Studenternas attityder och intresse I detta avsnitt presenteras tendenser beträffande studenternas attityder, intressen och incitament ur akademins och näringslivets perspektiv. Förkunskaper och bristande intresse allvarliga problem Ett av de absolut mest vanligt förekommande problemet som tas upp i såväl utredningar och rapporter som i intervjuerna med programansvariga och avnämare är de svikande matematikkunskaperna från gymnasiet. Vad gäller förkunskapskraven har vi Matematik D och Fysik B som krav, vilket stänger ute samhällsvetare. Bygg har börjat med intag från Ma C. För att få en examen måste de dock läsa upp matematiken. Det vore svårt för oss att höja behörighetskraven. Det är bara ett fåtal som läser Ma E och vi skulle inte få tillräckligt med studenter. Det har blivit populärt att sänka kraven och de som vill differentiera sig höjer kraven. HÖGSKOLA Högskoleverket genomförde år 2005 en undersökning bland studenter vid första året vid högskolans civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogram samt naturvetenskapliga program. 2 Undersökningen visar att förkunskaperna i matematik brister. De svikande förkunskaperna verkar bottna i ett svikande intresse. Internationella undersökningar visar att svenska 15-åringars kunskaper i natur- och teknikämnen har minskat över tid och att Sverige har en sämre position jämfört med andra länder. 3 Även intresset för naturvetenskap och teknik har försvagats och det internationella ROSE-projektet visar att svenska barn i årskurs 9 har ett svagt intresse för ämnena. Paradoxalt nog visar undersökningen att intresset för saker med naturvetenskapligt innehåll eller med anknytning till naturvetenskap är högt. Problemet, menar exempelvis Globaliseringsrådet, är att skolan inte lyckas fånga upp och fördjupa det befintliga intresset i undervisningen. 4 2 Nybörjarstudenter och matematik (Högskoleverket 2005) 3 TIMSS (2003) och PISA (2006) 4 Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket en rapport från Globaliseringsrådet (2008) 17

20 FÖRETAG FÖRETAG FÖRETAG HÖGSKOLA Flera av avnämarna som Teknikföretagen varit i kontakt med tror att ointresset för naturvetenskap, matematik och teknik består i en felaktig undervisningspedagogik. Mer tillämpning i högskolan skulle öka förståelsen och intresset för teknik och matematik. En annan avnämare ser samma sida av myntet. Det jag saknar är att studenternas inblick i hur det är i verkligheten. Det har nog blivit bättre än när jag själv läste, men det behövs mer arbetslivsanknytning och projektledning. Idag får man en bra akademisk grund, men är inte förberedd, det blir ett stort hopp när man kommer ut i arbetslivet. Sammantaget är både programansvariga och avnämare oroliga för det svikande intresset. En av avnämarna ser en tuff tid framför sig. Vi ser med oro på det sjunkande teknikintresset, intresset för konstruktion blir lägre och lägre. Det kommer bli oerhört tufft för oss om år. Idag vill alla som ska bli ingenjörer leda konstruktörer, men snart finns det inga konstruktörer kvar att leda. Studenternas motivation Beträffande studenternas attityder framträder bristande motivation till att ta ut sin examen som ett problem. En programansvarig menar att ekonomiska incitament kan vara lösningen. Vi har många som inte plockar ut en examen. De har eftersläpande kurser eller får jobb under utbildningen. Personligen tycker jag att man måste få studenterna att vilja ta ut en examen och därmed förbättra genomströmningen. De borde få betalt om de tar ut examen. Endast ett fåtal förstår att det är viktigt att ta ut en examen och att det behövs om de behöver visa upp den utomlands. På samma sätt är samtliga avnämare som Teknikföretagen talat med överens om att det är viktigt att som ingenjör ha med sig en examen när man söker jobb. En examen ses generellt hos avnämarna som en värdemätare vid rekrytering, snarare än en kunskapsmätare. Det är drivet och förmågan att få ett avslut som meriteras vid uppvisandet av ett examensbevis. HÖGSKOLA Flera av de programansvariga som Teknikföretagen kontaktat har funnit lösningar som förbättrar genomströmning, avhopp och examen. I och med CDIO har avhoppen kommit lite senare i utbildningen. Studenterna trivs bättre. Det är ungefär lika många som hoppar av, men de gör det senare i utbildningen. Två andra programansvariga uppger att ett upplägg i projektform har förbättrat siffrorna vad gäller avhopp. Det sociala trycket och samhörigheten samt individens betydelse i grupp tycks minska viljan att avbryta studierna. Dessutom upplever de att projektpedagogiken underlättar förståelsen för de tyngre kurserna, som matematiken, vilket gör att fler tar sig igenom dem. 18

21 Den vanligaste orsaken till avbrutna studier uppges vara att man inte klarar av studierna under det första året. Under senare år blir det mindre vanligt att studenterna hoppar av. Andra anledningar till avbrott är byte av program, studieuppehåll eller att examensarbetet blev en anställning. En annan attitydmässig tendens som flera programansvariga vittnar om är att studenterna inte vill studera i den omfattning som tidigare var vanlig. Vi vill att de ska ha 30 schemalagda timmar i veckan och därutöver 20 timmar hemifrån. Det är långt från alla som tycker det är acceptabelt. HÖGSKOLA Tendensen upplevs även hos avnämarna, som upplevde ett annat driv för några år sedan. Flera svenska företag anser att motivationen tappar i förhållande till USA och Asien, där ingenjören och ingenjörsutbildningen, enligt avnämarna, har långt mycket mer status och därmed omfattar högre krav men även en högre motivation. Studenterna flytt int Ytterligare en tendens som återfinns hos studenterna är oviljan att flytta på sig under eller efter studierna. Program- och samverkansansvariga märker detta genom att det är svårare att få ut studenterna på praktik eller motsvarande en liten bit från studieorten. Dessutom är intresset för utlandsstudier lågt. För avnämarna yttrar detta sig i form av att de har svårt att behålla nyexaminerade ingenjörer på orten. Flera avnämarna tänker därför strategiskt när de rekryterar nyexaminerade och vågar inte rekrytera långväga ifrån. Tar vi rekryteringen till avdelningarna agerar vi mycket utifrån geografin. Det är taktiskt. Det är inte alltid bra att rekrytera från Chalmers eller KTH, då de ofta snart försvinner tillbaka. Det är bättre att rekrytera norrut, de hänger kvar och blåser inte hem direkt. FÖRETAG Struktur och inriktning Högskolorna marknadsför en stor mängd fördjupningar eller inriktningar i sina utbildningar. Hur stämmer de överens med examensmål å ena sidan och arbetslivets behov av kompetens å andra sidan? Detta avsnitt belyser utbildningarnas struktur och inriktningar med ovanstående i åtanke. Bredd och djup Bred kunskapsbas ger breda yrkesmöjligheter. Detta är en vanligt förekommande mening i programmens marknadsföring. Lika vanligt är att man i presentationerna av programmen lyfter fram specialiseringen genom ett ofta gediget urval av fördjupningar eller masterpåbyggnader. Även inom högskoleingenjörsprogrammen är inriktningarna ett viktigt område som lyfts fram i kommunikationen. Utbildningarna sägs exempelvis ge specialistkunskaper i mekaniska beräkningar eller tillämpad mekanik. Andra vanliga specialområden ska leda till en roll som produktutvecklare eller strategisk projektledare. Bredden omnämns ofta i de första meningarna i presentationen av programmet. Därefter lyfts möjlighet till fördjupning fram. Fördjupningsåren har blivit mer profilerade, smalare och mer specialiserade (som en masterutbildning) i och med Bologna. HÖGSKOLA 19