Ungdomsvåld som samhällsproblem

Transkript

1

2 Ungdomsvåld som samhällsproblem Att studera sociala problem Våldets omfattning, struktur och utveckling; indikatorer och felkällor Ungdomsbrott, ojämlikhet och kriminalpolitik Avslutning och diskussion Föreläsning Ungdomsstyrelsens konferens Unga Maskulinitet och Våld VT 2013 Felipe Estrada

3 / Namn Namn, Institution eller liknande Att Estrada skulle komma fram till att våldet faktiskt har ökat är ungefär lika sannolikt som att påven skulle välsigna profilpaketen

4 Polisanmälningar misshandel Mot vuxen 15 eller äldre Mot barn 7-14 år Mot barn 0-6 år years total population years Kriminalstatistiken visar ökningar sedan 1970-talet Publiceras ofta och detaljerat

5

6 Synen på brottsutvecklingen På det hela taget, tror du att antalet brott i Sverige ökat, minskat eller varit oförändrade de senaste tre åren? (Källa NTU) ökar ökar inte X-XX-XX

7 Forskningens uppgift svår Problemet med kriminologerna: Väck en kriminolog mitt i natten och han kommer utbrista - Brottsligheten har inte ökat (Exp ) På en rak fråga om ungdomsvåldet har ökat svarar Brå:s GD vänligt att det finns inget enkelt svar. Istället hänvisas jag till ett batteri datakällor och indikatorer jag inte är människa att förstå mig på. (Svd ) Forskningen stämmer inte med hur alla vet att det är Balanserad bild av komplex verklighet Ger intryck av mindre engagemang Viktigt med korrekt bild för kunskapsbaserad politik Insatser vara underbyggda och resultat stämmas av

8 Att forska om den svenska ungdomsbrottslighetens omfattning Metod; hur kan vi veta hur det ser ut? Omfattningen av våld i statistiken styrs av andra faktorer än enbart mängden våldsbeteenden Har vår syn på våld förändrats?

9 1. Ungdomsvåld: upptäckten av ett samhällsproblem Ledarartiklar om ungdomsbrottslighet, Theft Violence

10 NY VÅLDSMENTALITET (Aftonbladet) Den senaste tidens uppmärksammade våldsbrott har inte begåtts av socialt utslagna, berusade eller narkotikapåverkade utan av nyktra, välklädda och fysiskt vältränade ungdomar. Syftet har inte främst varit att komma över pengar eller värdeföremål. Våldet har istället begåtts som en form av perverst nöje

11 2. Brottslighetens politiska dynamik ledarartiklars syn på ungdomsbrott ledare: vänster, liberal & högerprofil Hur beskrivs brottsligheten i de olika sidorna? Varför begår unga brott? Vad ska samhället göra? 2. Spelar den parlamentariska situationen in på hur mycket uppmärksamhet som ägnas åt ungdomsbrott? - Varför/varför inte? 3. Hur har förståelsen av ungdomsbrott förändrats över tid? WS: Diskutera en valfri fråga 2 & 2

12 (Ungdoms)Brottslighetens politiska dynamik Generell skillnad mellan höger och vänster - Konservativa: problemet ökar. Mer poliser, tidigare och tydligare insatser. - Vänstern: Bilden överdriven. Uppväxtförhållanden, arbetslöshet. Välfärd. Brott uppmärksammas främst av högern när de är i opposition När Socdem har makten publiceras dubbelt så många artiklar Under 1970-t var de konservativas synsätt i minoritet Liberala & Socdem överens om bred social förståelse. Ej betona straff liberaler intar konservativ syn. Socdem i minoritet Under 1990-talet anpassar Socdem sin retorik för att slippa debatten. Idag konsensus kring den hållning högern hade på 1970-talet? Brottsbekämpning som nytt vänsterprojekt?

13 Slutsats inför analys av våldsutveckling Idag anmäler vi sådant som vi inte anmälde tidigare. Vilket antyds av medias ökade och förändrade uppmärksamhet den förändrade politiska synen på ungdomsbrott Så hur ska vi studera våldsutvecklingen?

14 Våldets olika datakällor: Sverige har god tillgång på indikatorer klokt att se på flera källor Ungdomsbrottslighetens utveckling ; ständigt värre?

15 Polisanmälningar misshandel Fortfarande få fall som anmäls Mot vuxen 15 eller äldre Mot barn 7-14 år Mot barn 0-6 år - Förändrad anmälningsbenägenhet? - Ökningen: fler lindriga händelser kommer in i statistiken

16 Antal offer för dödligt våld Dödsorsaksstatistik , anmälningar procent av gärningspersonerna är kvinnor döda totalt döda unga (10-24 år) Fler överlever tack vare sjukvården?

17 Sjukvårdsdata Unga män och kvinnor , per 1000 invånare män år kvinnor år Felkälla: Färre skrivs in? Men de grövsta fallen bör väl fortfarande skrivas in? Kniv och skottskador utgör liten del av alla våldsfall men 2/3 av dödligt våld. Ökar inte.

18 Offerundersökningar ULF och NTU ,0 18,0 ULF ,0 14,0 NTU ,0 10,0 8,0 6,0 Våld mot unga män våld mot unga kvinnor Våld som lett till läkarbesök (unga män) Våld som lett till läkarbesök (unga kvinnor) 4,0 2,0 0,0 Högre andel utsatta i bortfallet? Hur är det med utvecklingen av unga som begår våldsbrott?

19 Offer- och självdeklarationsdata Skolundersökningen om brott pojkar: slagit någon Pojkar: utsatt våld Flickor: utsatt våld flickor: slagit någon Felkälla: mycket våld i bortfallet? Men då drabbar inte detta våld unga utanför gruppen?

20 Vad är en rimlig bedömning? Kraftig ökning av ungdomsvåld? Värre och värre? Går brotten allt längre ned i åldrarna?

21 Nyttan av den ständigt ökande (ungdoms)brottsligheten Fokus på brott visar handlingskraft i mediekratier Vilka åtgärder är bra och vilka upplevs som rimliga? Jämför 1970 och 2000-talets kriminalpolitiska debatt

22 Brottslighet: från socialt problem till ordningsproblem? Den enda hållbara lösningen [på brottsproblemet] ligger enligt min mening i en politik som botar brister och orättvisor och utjämnar ekonomiska, sociala och kulturella skillnader i samhället. Här i världens rikaste land, där det begås mer brott än i något annat land, får vi höra att att lösningen på detta problem är att minska vår fattigdom. Det är inte lösningen...(vi bör) skydda samhället från brottslingen, inte tvärtom. Henrik Tham: Från behandling till straffvärde David Garland: The Culture of Control John Pratt: Scandinavian exeptionalism? British Journal of Criminology

23 Maximera livschanser och minimera exponering av riskfaktorer Laub & Sampson: Shared Beginnings,Divergent Lives Ungdomsbrottslingars liv som vuxna - Det går ganska bra för de flesta - Vilka det går illa för avgörs inte när vi föds livet kan alltid ta en annan vändning Men! Individuella resurser och strukturella förutsättningar - Barnfattigdom, Skolmisslyckanden och Brott Tydliga riskfaktorer för social exkludering som vuxen - Missbruk och Inlåsning försvårar integrering Förstör resurser och koppling till vändpunkter Hur stärker vi Vändpunkter under livet? - Utbildning, Relationer, Arbete, mening med livet

24 Källa: Nilsson, Bäckman och Estrada BJC 2013

25 Den (förra) ekonomiska krisen som social risk % Employed 64 0 % Unemployed Employment Unemployment Källa: Nilsson, Bäckman och Estrada BJC 2013

26 Källa: Nilsson, Bäckman och Estrada BJC 2013 Individuella resurser och strukturella förutsättningar Inkomster från arbete bland fyra brottsgrupper upp till 48 års ålder Män Kvinnor No crime Desisters Late onset Persisters

27 Informella konsekvenser av straff: Andel som får komma på jobbintervju Pager (2003) The Mark of a Criminal Record, AJS Experiment: Vita och svarta män med respektive utan uppgiven brottsbelastning i CV skickar identiska ansökningar till arbetsgivare: - Skillnader i hur ofta de kallas till jobbintervju? Varför/ varför inte? Diskutera 2 och 2. Backman C (2012) Criminal Records in Sweden - Kraftig ökning av registerslagningar

28 Brottslighetens rasifiering gör det lättare för oss att fördöma dom - mindre nödvändigt att förstå Varför begår vita engelsk-talande kristna män i Glasgow så mycket grova (vålds)brott?

29 Överrisk att lagföras för brott bland två årskullar Källa: Bäckman, Estrada, Nilsson och Shannon 2013

30 Gården har stängt för längesen. Snuten jagar tonårsgäng Natten är så hård för betongens kungar Kom igen lilla Svensson - sätta hårt emot hårt är vår stil! Hatar du oss så hatar vi dej - betong feeling! Nationalteatern 1978 Det är gängen ifrån förorten som slår sig blodiga av hat. Samma blinda raseri, samma blinda hat ebba grön 1981

31 Vad brottsdebatten skulle kunna handla om Ojämlika livschanser kopplat till brott och utsatthet för brott Mest sårbara - mest utsatta Ungdomsbrott är ett socialt problem som inte kan lösas med polisinsatser eller utegångsförbud Men vad är det vi får läsa?...

32 Sverige har inte blivit tryggare utan farligare. Den svenska idyllen rämnade för länge sen. Och, kära brottsforskare, sluta med vilseledande brottsstatistik. Jag säger det igen: Hur kunde polisen i fjol klara upp 278 mord, som statistiken visar, när det enligt Brå bara begås 100 mord om året? Aftonbladet 17 maj 2011

33 Slutsatser Ungdomsbrottsligheten ökar inte mer än någonsin Den mer allvarliga ungdomsbrottsligheten är ett socialt problem som inte främst kan angripas med polisinsatser

34 Litteratur Bäckman, O., Estrada, F, Nilsson, A., och Shannon (2013). Unga och brott, Socialstyrelsen (kommande). Bäckman, O & Nilsson A (2011). Pathways to Social Exclusion a life course study, European Sociological Review 27: Estrada, F. (1999): Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem. Stockholm: Stockholms Universitet. Estrada F (2004) The Transformation of the Politics of Crime in High Crime Societies European Journal of Criminology, vol 1:4: Estrada, F. (2006): Trends in violence in Scandinavia according to different indicators. British Journal of Criminology, vol 46:3; Estrada, F. (2010): Våld som (bra) samhällsproblem. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 97:3. Estrada, F & Flyghed, J (red) (2007 [2013]): Den svenska ungdomsbrottsligheten. Studentlitteratur. [Reviderad tredje upplaga publiceras hösten 2013]. Estrada, F. & Nilsson, A. (2011). Fattigdom, segregation och brott i Alm m. fl (red). Utanförskap. Dialogos och Institutet för Framtidsstudier. Estrada, F., Granath, S., Shannon, D & Törnqvist, N (2009): Grovt skolvåld. Brå-rapport Stockholm: Brottsförebyggande rådet. (publiceras 31 mars 2009). Garland (2001). The Culture of Control. Hall et al (1978). Policing the Crisis. Hällsten M, Sarnecki J & Szulkin R (2011). Crime as a Price of Inequality? The Delinquency Gap between Children of Immigrants and Children of Native Swedes. SULCIS papers 2011:1. Stockholms universitet. Nilsson, A., Bäckman, O., och Estrada, F (2013). Involvement in crime, individual resources and structural constraints. British Journal of Criminology. Nilsson, A och Estrada, F (2009). Criminality and life-chances. Department of Criminology Report 2009:3. Pratt, J (2008): Scandinavian exeptionalism in an era of penal excess. British Journal of Criminology. Sampson, R. & Laub, J.H. (2003). Shared beginnings divergent lives. Delinquent boys to age 70. Harvard: Harvard university press. Tham, H (1995). Från behandling till straffvärde. I Victor (red): Varning för straff. Fritzes.