Innovation. strategisk. Standard Magazine. Strukturer öppnar för nytänkande. bioenergi. Tydligt nödstopp kurs för ordförande IT-standardisering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innovation. strategisk. Standard Magazine. Strukturer öppnar för nytänkande. bioenergi. Tydligt nödstopp kurs för ordförande IT-standardisering"

Transkript

1 Standarder får världen att fungera Standard magazine ges ut av sis, swedish standards institute Tema Innovation Standard Magazine Nr 4 December 2014 Pris 65 kr Magnus Karlsson arbetar med innovations ledningssystem, internationellt och nationellt, inom både produktions- och tjänstesammanhang. Strukturer öppnar för nytänkande Livscykelperspektiv på bioenergi Innovation strategisk påericsson fråga Tydligt nödstopp kurs för ordförande IT-standardisering

2 innehåll nr Tema: Innovation Standard Magazine 03 Standardiserat Nödstopp ska bli tydligare med ny standard. 04 Noterat SIS talade om innovativt byggande på ISO-konferens. 06 Reportage Systematiskt arbete med innovation ger resultat på Ericsson. 10 Utblick Internationell standard kan ge hållbar bioenergiproduktion. 13 Tre frågor till Forskare om sambandet standarder och konkurrenskraft. 14 Trend Innovation handlar om att bryta det konventionella tänkandet SIS Inside Utbildning för ordförande. Seminarium Rätt Säkerhet. Visste du att? SIS samordnar IT-standardiseringen på uppdrag av regeringen. standard magazine ges ut av sis, swedish standards institute Struktur är granne med kreativitet Vittnesmålen är många i det här numret av Standard Magazine: standardisering underlättar innovation. Förhoppningsvis kan vi bidra till att avliva den seglivade myten om att struktur hämmar kreativitet. Ett vittne är Magnus Karlsson, New Business Development & Innovation på Ericsson (s. 7). Han talar om standardisering som ett verktyg för att effektivare organisera, leda och strukturera innovationsarbetet. Det finns även andra aspekter; Barbro Lagerholm, projektledare på forskningsinstitutet Swerea IVF (s. 8), framhåller att standarder kring innovationsledning bland annat gör det lättare att mäta en organisations förmåga till innovation. Det gör i sin tur att riskkapitalet lättare kan hitta de innovativa företagen, något som långsiktigt stärker ett lands konkurrenskraft. Och det handlar inte bara om vittnesmål i ord: forskarna Niklas Hallberg och Magnus Johansson vid Lunds universitet (s. 13) ser i sina studier att företag som har en formaliserad arbetsprocess kring standarder på chefsnivå har en konkurrensfördel. Forskarna är knutna till SRC, Standardisation Research Centre i Lund, som SIS startat ett samarbete med. Även om Sverige brukar ligga i topp i rankningar av länders innovationskraft finns mycket att göra. En undersökning visar till exempel att hälften av Sveriges ingenjörer ser brister både vad gäller tid för innovation och hur innovationer följs upp inom företagen. Standarder både frigör tid och ger bättre uppföljning, vilket ingenjörstunga Scania är ett exempel på. På sidan 16 kan du läsa om hur lastbilsföretaget utvecklat sitt innovationsarbete genom ett strukturerat arbetssätt R&D Factory. Många av våra kunder är redan övertygade om att standardisering underlättar innovation, och det är jag också. Trevlig läsning! Elisabeth Darius, t.f. VD SIS Ansvarig utgivare Per Norstedt Chefredaktör Lovisa Krebs Form och produktion Appelberg Publishing Group. Projektledare Petra Lodén. Art Director Johan Nohr. omslag Kristofer Samuelsson Tryck Alloffset pris 65 kr. Prenumeration 240 kr/år telefon Adress Stockholm BesöksAdress Sankt Paulsgatan 6 webbadress sis.se standard magazine ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlem skapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. facebook.com/svenskstandard Förhoppningsvis kan vi bidra till att avliva den seglivade myten om att struktur hämmar kreativitet. 2 Standard Magazine

3 Standardiserat Stopp utan tvivel Nödstopp Den globala standarden för konstruktionsprinciper av nödstopp, Maskinsäkerhet Nödstoppsutrustning Konstruktionsprinciper (EN ISO 13850) beräknas vara klar Den första utgåvan kom Standarden tar också upp symboler för nödstoppsanordningar, stoppkategorier, krav på själva manöverdonet och användning av linor. För mer information, kontakta Sofia Palmberg, SIS projektledare, Läs mer på sis.se/tk282 Nödstoppsknappar behövs i många olika sammanhang, från rulltrappor till tunga industrimaskiner. Om något går fel måste maskinen förstås stoppas omedelbart. För att säkerställa att det inte råder några tvivel hur man ska få stopp på maskinen måste stoppknappen vara tydligt och enhälligt utformad. Enligt maskin direktivet ska nödstoppsutrustning finnas på alla maskiner där det minskar eller undanröjer risken för skador. Nödstoppstandarden är en av de viktigaste maskinsäkerhetsstandarderna. Alla som konstruerar eller bygger ihop maskiner berörs av den, säger Sofia Palmberg, projektledare för den tekniska kommittén för maskinsäkerhet. En reviderad version av standarden för nödstopp kommer inom kort. Arbetet har pågått sedan 2012 då SIS startade revideringen, och Sverige har haft en aktiv roll genom hela processen. Från maskinsäkerhetskommittén har vi deltagit aktivt under hela arbetet och våra svenska experter har haft stort inflytande med den nya standarden, säger Sofia Palmberg. Det är viktigt att få en användbar och tydlig standard. Bland annat har vi jobbat med att se över relationen till andra maskinsäkerhetsstandarder för att undvika överlappningar och tydliggöra vilka nödstoppsdon som uppfyller standarden. Teknikutvecklingen går allt snabbare och det kommer nya produkter på marknaden, ibland har det uppstått oklarheter när nödstoppet är ett vred, istället för en knapp som ska tryckas in. I en akut situation ska man inte behöva fundera hur man använder nödstoppet. Ett annat viktigt område som förtydligas i den nya standarden är vad som omfattas av nödstoppet. Det kan finnas exempel inom industrin där det finns flera nödstoppsknappar på en yta. Det måste vara tydligt vad som stängs av. Standarden vänder sig till alla som arbetar med specifikation, konstruktion eller upphandling av maskiner. Standarden är harmoniserad mot EU:s maskindirektiv. Text: Lovisa Krebs. Illustration: Getty Images Standard Magazine 3

4 Noterat Hallå där! Navid Gohardani, projektledare på SIS och teknologie doktor i byggvetenskap, som höll ett föredrag om innovativa metoder inom grönt byggande på ISO:s konferens om standardisering och innovation. Den hölls på CERN, världens största partikelfysiklaboratorium, i Genève, den 14 november i år. Vad tog du upp i ditt föredrag? Jag pratade om hur standardisering kan främja innovation, framför allt inom grönt och hållbart byggande och visade på fördelarna med standardisering. Det känns kanske som att innovation och standardisering inte borde gå hand i hand, den ena är en snabb process, den andra relativt långsam. Jag visade några exempel på hur innovatörer kan vara med i standardiseringsprocessen och samtidigt vara konkurrenskraftiga och lansera sina produkter på marknaden. Hur kan standardisering främja innovation inom grönt byggande? Innovation måste gå före standardisering. Innovationer i dag kommer att utgöra framtidens standard. I samband med översyn och revision av standarder ser man till att förbättringar och teknologiska framsteg införlivas. Grönt byggande är ett väldigt brett begrepp. Det gäller att beakta byggnadens miljöpåverkan under hela dess livscykel. Hur ligger Sverige till internationellt med nya tekniker inom byggande? Sverige är ledande inom standardisering av energieffektivisering i byggnader. SIS har ansvar för de båda internationella sekretariaten inom CEN och ISO, som båda är inriktade på energieffektivisering av byggnader, byggnadskomponenter och den byggda miljön. Vi ligger långt fram men måste beakta det som händer i världen för att kunna hänga med. Då är innovation något som hjälper oss att vara ledande, men framför allt hjälper det oss att uppnå de gemensamma målen för Europa och övriga världen. Är vi duktiga på standardisering kan vi nå ut till hela världen, eftersom standardisering ofta utgör en förutsättning för att nå den internationella marknaden. Vad ser du som den största utmaningen för ett grönare byggande? Det har med beslutsfattare att göra. De finns i många led, från politiker till ansvariga för fastighetsskötsel. Det gäller att kunna motivera dem till genomtänkta beslut om hållbart byggande. Oftast handlar det om politiska beslut eller ekonomiska incitament, som skattelättnader. Om du ser till att din fastighet är energioch miljöeffektiv vill du känna att du får någonting tillbaka. Brandsäkert med sprinkler Vintertider betyder ökat antal bränder, men allt fler installerar sprinklersystem i hemmet, vilket innebär färre farliga bränder. I stora delar av USA och Kanada är sprinkler obligatoriska i alla boenden, även privatvillor. På 20 år har ingen dött i en brand i ett sprinklerutrustat hem och många räddnings tjänster i Sverige ställer krav på installation av sprinklersystem i flerfamiljshus i trä och i specialboenden. SIS kommitté Brand och räddning, SIS/TK 360, arbetar med bland annat sprinklers, brandlarm och släckredskap. Standarden Boendesprinkler SS , togs fram genom ett nordiskt standardiseringsarbete. Den här standarden fungerar som ett underlag till en ny europeisk standard som håller på att utarbetas. Sverige deltar aktivt i det arbetet. För mer information, kontakta Läs mer på sis.se/tk360 4 Standard Magazine

5 Vinnande innovation! En återcirkulerande dusch, en super absorbent och höghastighetsradiolänk för trådlös dataöverföring, det är några av de uppfinningar som nyligen prisbelönades under Innovationsgalan i Stockholm, arrangerad av Stiftelsen SKAPA. Första pris, SKAPA Utvecklingsstipendium, fick Mehrdad Mahdjoubi från Skåne. Han har utvecklat en återcirkulerande dusch som fortlöpande återanvänder och renar duschvattnet. Andrapriset gick till Mattias Karls och Sara Frykstrand som tagit fram en superabsorbent ett material som har en stor yta inom en liten volym och därmed absorberar fukt mycket bra. Även framtidens innovatörer, det vill säga personer mellan 19 och 30 år, belönades. Här gick första pris till Jens Kellerup, Simon Zhongxia He samt Dzana Damjanovic från Västra Götaland för deras höghastighetsradiolänk för trådlös dataöverföring som ersätter all sorts fiberkablar vid evenemang och medieproduktion. Thomas Idermark ny VD för SIS 44 procent PATENTERAD TEKNOLOGI Innovation som minskar vattenåtgången. Styrelsen för SIS, Swedish Standards Institute, har utsett Thomas Idermark till ny VD. Han kommer närmast som VD från SKL Kommentus. Tidigare har Thomas Idermark arbetat inom industrin men också under lång tid inom bank och finans. Han har även arbetat som managementkonsult. Thomas Idermark tillträder i februari/mars Vi är mycket glada att vi har kunnat knyta Thomas Idermark till SIS. Vi har haft högt ställda krav på den nye VD:n, vilket har gjort att rekryterings processen har dragit ut något på tiden. Men nu är vi i mål och vi är mycket nöjda med resultatet, säger Jan Byfors, styrelseordförande i SIS. Det ska bli stimulerande att få vara med och vidareutveckla standardiseringsverksamheten inom SIS. Allt tyder på att standarder inom olika områden kommer att få en allt större betydelse både nationellt, internationellt och inom nya framväxande områden, till exempel välfärdssektorn, säger Thomas Idermark. Noterat Filmtips Den 30 oktober samlades experter och intresserade inom standardisering i Bryssel för att diskutera och utbyta erfarenheter. På konferensen diskuterades bland annat hur standarder stöder innovation och konkurrenskraft, hur standardisering kan underlätta spridningen av kunskap och hur standarder kan överbrygga klyftan mellan innovation och marknaden. I samband med konferensen lanserade arrangören, den europeiska standardiseringsorganisationen CEN, en film som på ett enkelt sätt förklarar hur standarder har förenklat företagande och våra dagliga liv genom historien, från standardiserad tid och A4-papper till säkra leksaker, standardiserade mobilladdare och nanoteknik. Se filmen på Youtube via QRkoden nedan eller sök på Standards: Your innovation bridge. Så många av Sveriges ingenjörer säger att de saknar tid för att utveckla idéer till nya produkter och tjänster. 57 procent anser dessutom att det långsiktiga arbetet med innovationer inte följs upp inom företagen. Det visar en enkät som gjorts på uppdrag av Sveriges Ingenjörer. Det här är en överlevnadsfråga eftersom industriföretagen bygger sina framgångar på kreativitet, säger Peter Larsson, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande Standard Magazine 5

6 Innovationsarbete vinner på att det sker strukturerat. Det menar Magnus Karlsson på Ericsson. Ökad innovationsförmåga stärker dessutom konkurrenskraften. Nu kommer nya standarder inom systematisk innovationsledning. Text Lena Lidberg Foto Kristofer Samuelsson Ericsson har en vision om the Networked Society och ett fokus på systematisk innovationsledning är en viktig komponent för att nå målet, säger Magnus Karlsson. 6 Standard Magazine

7 Reportage Innovationsledning Innovationsarbete ger mätbara resultat I Svenska Akademiens ordlista definieras ordet innovation som införande av nyhet; förnyelse. I en tid då produkters och tjänsters livscykler krymper och kraven från kunder och användare ökar gäller det för alla organisationer att ständigt leta utvecklingsmöjligheter. Antingen kan det ske genom finslipningar av det befintliga utbudet, eller genom satsningar på nya, kreativa idéer. Frågor som dessa är vad som engagerar Magnus Karlsson på Ericssons huvudkontor i Kista. Han jobbar med New Business Development & Innovation, som är en del av företagets koncernfunktion för strategifrågor. Min uppgift är att stötta innovation i hela Ericssons organisation, både nationellt och globalt, förklarar Magnus Karlsson. Vid sidan av jobbet på Ericsson är han även adjungerad professor i innovationsledning vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Dessutom är han ordförande i SIS/TK 532 för Innovation Management. Han deltar som svensk expert på både europeisk och global standardiseringsnivå. Innovation Management inom CEN och ISO De senaste åren har den europeiska kommittén CEN/TC 389 Innovation Management arbetat med att ta fram standarder för innovationsledning publicerades den första delen, en teknisk specifikation för ett ledningssystem för innovation. Ytterligare fem delar kommer att ges ut nu i vinter. Sekretariatet leddes av Spanien, som i likhet med till exempel Storbritannien och Portugal redan hade nationella standarder framtagna inom detta område. I takt med att arbetet inom CEN avrundas har i stället ISO tagit över stafettpinnen startade det internationella arbetet i kommittén ISO/TC 279 Innovation Management. Sekretariatet leds av Frankrike och Sverige är ett av de 20-tal länder som deltar. För närvarande koncentreras ISO-arbetet på tre delområden: ledningssystem för innovation, termer och definitioner samt metoder och verktyg. Lär mer på sis.se/tk532 eller kontakta Den svenska kommittén deltar både i CEN- och ISO-arbetet. Vi har fått till en mycket bred och allsidig grupp, men vi tar gärna emot ännu fler deltagare inom det här viktiga området, säger Magnus Karlsson. Innovation Management kallas på svenska för innovationsledning och uppfattas inte sällan som ett något oväntat ämne för standardisering. Magnus Karlsson ser dock klara fördelar med det vägledande innovationsledningssystem som nu håller på att utvecklas internationellt. Det handlar inte om att standardisera själva innovationen, eller ens innovationsprocessen. Fokus ligger på vad man bör tänka på för att organisera, leda och strukturera sin verksamhet för att kunna maximera sin innovationsförmåga. Målet är att få fram fler innovationer, av så hög kvalitet som möjligt. Där är standarder ett bra verktyg för alla organisationer som vill jobba systematiskt. Magnus Karlsson påpekar samtidigt att innovationsledningssystemet är en vägledningsstandard, inte en kravstandard. Systemet fungerar som ett ramverk eller en checklista. Målgruppen är mycket bred. I dagens hårda, globala konkurrens behöver organisationer i både privat och offentlig sektor, oavsett storlek eller bransch, löpande förbättra sig och skapa nytt värde. Förnyelsen kan antingen ske mer eller mindre slumpmässigt, eller genom medvetna insatser. Forskning visar att innovationsarbetet blir bättre när det sker på ett strukturerat vis. Han säger att standardiseringen bland annat leder till att det skapas en gemensam terminologi inom en disciplin där det tidigare har funnits stor språkförbistring. Nu lanseras enhetliga begrepp som beskriver till exempel processer, metoder och arbetssätt. En annan fördel är att jämförbarheten ökar, vilket gagnar de organisationer som vill mäta sig med andra. Dessutom uppstår det alltid lite större legitimitet för ett ämne om det finns en internationell standard att förhålla sig till. Det är bättre och enklare än att var och en skapar sina egna ramverk och system Standard Magazine 7

8 Reportage Innovationsledning Magnus Karlsson tycker dock att den största vinsten med standardiseringen är att betydelsen av innovationsledning nu får ökad uppmärksamhet i stort. Hans förhoppning är att fler företag och organisationer än i dag får skäl att blicka framåt och fråga sig själva: Hur gör vi för att främja innovation? Vad kan vi göra för att förbättra oss? Med hjälp av standarderna går det att identifiera sin organisations svaga punkter och se vad som behöver förstärkas. Det handlar också om att få verktyg för att kunna mäta resultaten av innovationsarbetet i förhållande till insatserna. En ledningsfråga där är till exempel hur många medarbetare som ska avsättas för att arbeta med nya idéer och hur organisationen kring nya affärsmodeller ska se ut. Hittills har en första del av CEN-standarden publicerats. Den kom i fjol och är en teknisk specifikation för ett ledningssystem för innovation. Inom Ericsson används specifikationen som ett vägledande referensramverk. Standarden fungerar som en intern, informell checklista som används både i produktions- och tjänstesammanhang. Vi speglar oss i standarden och ser hur vi kan bli bättre. Utfallet kan mätas på olika sätt, beroende på vad organisationen vill uppnå. Inriktningen kan gälla allt från ökad försäljning av nya produkt- och tjänsteerbjudanden till ökad produktivitet i interna processer. Men det går även att mäta till exempel graden av nöjda kunder eller organisationens besparingar, säger Magnus Karlsson. I SIS/TK 532 ingår både producerande företag och tjänsteföretag av olika storlek, myndigheter, institut, lärosäten och konsulter. En av deltagarna som har varit med sedan 2009 är Cassandra Marshall, programledare för innovationsledning och innovativ organisering på innovationsmyndigheten Vinnova. En av våra uppgifter är att arbeta med innovationsförmåga och hur det kan stärka organisationers konkurrenskraft. Vi finansierar projekt som utvecklar och sprider forskningsbaserad kunskap om innovationsledning. Från både forskning och praktik vet vi att det än så länge är få företag som arbetar systematiskt med innovationsledning, säger Cassandra Marshall. Hon ser det som positivt att frågor kring innovation och innovationsledning får en mer framskjuten plats, både i näringsliv och i offentlig sektor. Hon tror att standarder bli en referens för vad innovationsledning kan vara, ett ramverk och ett stöd som bland annat bidrar med gemensamma ord och begrepp. Nu för tiden är det min uppmaning till alla som arbetar med inno vationsledning: se till att du är med och påverkar utvecklingen. Magnus Karlsson, Ericsson I Ericsson Studio visas den senaste kommunikationsteknologin som tillsammans med företagets lösningar och tjänster skapar förutsättningar för Ericssons vision om the Networked Society. Forskning visar att innovationsarbetet blir bättre när det sker på ett strukturerat vis. 8 Standard Magazine

9 Innovationsledning breddar synfältet Satsningar på systematisk innovationsledning skulle kunna höja hela Sveriges konkurrenskraft. Det säger Barbro Lagerholm, projektledare på forskningsinstitutet Swerea IVF. Text Lena Lidberg Standarder kring innovations ledning är inget som man bara rullar ut. Mycket kommer nog att handla om att experimentera och testa. Varje organisation behöver pröva och fundera över hur de bäst kan förhålla sig till och tillämpa en standard utifrån egna förutsättningar. Generellt tror jag att omvärlden betraktar Sverige som ett land med god förmåga till innovation. Vår ledningstradition och inställning till hur man leder och organiserar verksamheter beskrivs ofta som en styrka. Däremot kan vi bli bättre på att jobba systematiskt med innovation och innovationsledning, säger hon. SIS ser hon som en viktig samlingspunkt för att driva den svenska standardiseringen. Hon får medhåll av Ericssons Magnus Karlsson. SIS är en helt avgörande fokalpunkt för det svenska standardiseringsengagemanget. Det är SIS som initierar och skapar medvetenhet kring dessa frågor, säger Magnus Karlsson. Han har ingått i SIS/TK 532 sedan starten i slutet av år Han fick snabbt frågan om att bli ordförande och bestämde sig för att tacka ja. Jag och många med mig hade inte jobbat med standardisering tidigare, men vi har fått bra vägledning och utbildning av SIS. På så sätt fick jag chans att upptäcka hur givande det här arbetet är, både på nationell och på internationell nivå. Samtidigt har jag insett hur oerhört viktigt det är att engagera sig i de standarder som tydligt berör ens företag. Nu för tiden är det min uppmaning till alla som arbetar med innovationsledning: Se till att du är med och påverkar utvecklingen! säger Magnus Karlsson. Barbro Lagerholm har sin bas hos Swerea IVF i Mölndal och är forskare och projektledare inom innovation och innovationsledning. Hon är även en av deltagarna i SIS/TK 532 Innovation Management och hoppas på ett stort genomslag för de standarder som nu tas fram. Den allmänna kunskapen om systematisk innovationsledning behöver ökas. Här finns en stor och outnyttjad potential i många länder, även i Sverige, påpekar Barbro Lagerholm. Hon säger att ett av dagens problem är att många organisationer har en alltför snäv syn på innovation. Av tradition hamnar fokus ofta på teknisk innovation, patent och hårdvara, trots att det i vår tid kan vara väl så givande att satsa på till exempel tjänsteinnovationer och nya affärsmodeller. Många gånger finns de nya affärerna i dolda vinkeln. Det är därför som det är så viktigt att bredda sitt synfält och vända på alla möjliga stenar. Enligt Barbro Lagerholm ligger ansvaret i första hand på ledningsnivå. Allt hänger samman med kulturen i en organisation: Hur bedrivs arbetet med produkt- och affärsutveckling och strategiskt tänkande? Hur används och samordnas resurserna? I det arbetet tycker hon att standarder är ett konkret och enhetligt verktyg, som bidrar till att ge en nödvändig helhetsbild. Inte ens alla storföretag har samma holistiska synsätt på innovationsledning som standarden har. Standarder, särskilt internationella, är en väldigt bra måttstock, som ofta får organisationer att bli mer medvetna. Standarder kring innovationsledning gör det lättare att mäta en organisations förmåga till innovation. På sikt kan det bli en stor fördel för både privata investerare och offentliga finansiärer som vill bedöma om ett företags innovations förmåga verkar långsiktig eller inte. Jag tänker till exempel på affärsänglar som vill undersöka om en innovation är något av en engångshändelse eller om den bygger på systematiskt arbete, eller på statliga organisationer Swerea Swerea IVF är ett av fem institut som ingår i forskningskoncernen. Swerea-koncernen ägs till 57 procent av fem ägarföreningar som i sin tur representerar cirka 450 företag. Resterande 43 procent ägs av det statliga bolaget RISE AB. Barbro Lagerholm, Swerea IVF. som vill försäkra sig om att skattepengarna används där de kan gro och växa. Swerea fungerar ofta som en länk mellan akademi, näringsliv och samhälle. Barbro Lagerholm ser stor potential i de gränsöverskridande samarbetsformerna. Olika sektorer har mycket att lära av varandra. Sverige behöver nya samarbeten, kreativa processer och nya arbetssätt. Systematisk innovationsledning skulle kunna höja hela den svenska konkurrenskraften. Här finns väldigt många spännande möjligheter för alla som är beredda att satsa, säger Barbro Lagerholm.

10 Skogsråvara Kraft/värme Standarden ISO omfattar alla olika typer av bioenergi och processer i deras värdekedjor. Den omfattar indikatorer för sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsaspekter. Standarden erbjuder ett globalt gemensamt sätt att ta fram information om hållbarhet men avgör inte om en produkt är hållbar eller inte. Pump Biodrivmedel Jordbruksråvara Slam Reningsverk 10 Standard Magazine

11 Funktion Bioenergi Pelletsfabrik Fjärrvärme Avfall Globala standarder ger råg i ryggen Enligt de svenska klimatmålen ska 50 procent av energin vara förnybar till 2020 och hela fordonsflottan fossiloberoende till Bioenergi är en viktig pusselbit i detta så länge den är hållbart producerad. Det finns en mängd system och märkningar, men hittills har det saknats en global överenskommelse som gäller alla former av bioenergi. Text Karin Strand IllustraTIon Nils-Petter Ekwall Standard Magazine 11

12 Funktion Bioenergi Med bioenergi menas förnybar energi från biomassa. Biomassa definieras i sin tur som material av biologiskt ursprung förutom sådant material som är inneslutet i geologiska formationer eller som är omvandlat till fossil. Råvaran kan komma från jord- och skogsbruk, utgöras av restprodukter eller avfall från exempelvis skogsindustrin och livsmedelsindustrin eller bestå av returträ, hushållsavfall och avloppsslam. Trots att bioenergi framställs och används över praktiskt taget hela världen har det hittills inte funnits någon global standard för hållbar produktion av energin. I stället har det vuxit fram frivilliga certifieringssystem, men de är oftast fokuserade på enskilda produktsegment eller anpassade till enskilda länders förutsättningar. Det är som att jämföra äpplen och päron. Med en internationell standard skaffar vi oss ett gemensamt språk som visar hur man kan möta de sociala och miljömässiga kraven på en hållbar produktion av bioenergi, säger Emmi Jozsa, expert på hållbarhet för bioenergi på Energimyndigheten. Han är även en av Sveriges representanter i den internationella kommitté som tagit fram en ISOstandard för hållbarhet för bioenergi. Standarden kommer, om allt går planenligt, att publiceras under tidig höst Den nya ISO-standarden spelar en stor roll i strävan att nå klimatmålen. Bioenergi är en viktig del i arbetet för en fossilfri energiförsörjning, men det krävs att bioenergin tas fram på ett bra sätt, både miljömässigt och socialt. En ökad användning av bioenergi är ett sätt att komma bort från beroendet av fossila bränslen och därmed minska utsläppen av växthusgaser, säger Mikael Ekhagen, miljöexpert på Vattenfall och ordförande för den svenska kommittén med ansvar för växthusgasberäkningar, samt expert i motsvarande internationella grupp. Effektiviteten vid förbränning av biobränsle är beroende av vatteninnehållet. All råvara till bioenergi innehåller en viss procent vatten och ju mer vätska, desto mindre verkningsgrad. Därför förädlas oftast råvaran för att minska vätskeinnehållet. Förädlingsprocessen kräver ett visst mått av energi, samtidigt som det är ett faktum att ju mer man förädlar, desto mer effektiv blir transporten mellan producent och köpare. Det gäller med andra ord att hitta den optimala graden av förädling. Mot bakgrund av detta är det viktigt med ett livscykelperspektiv på råvaran allt för att minimera utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, konstaterar Mikael Ekhagen. Både miljö och social hållbarhet Arbetet med standarden Hållbarhetskriterier för bioenergi, ISO 13065, som påbörjades 2010, har bedrivits av 35 länder och 12 observatörsländer. Standarden tar upp både miljömässiga och sociala hållbarhetsfrågor, exempelvis utsläpp, biologisk mångfald och barnarbete. Syftet med standarden är att underlätta möjligheterna att jämföra olika bioenergiprocesser och produkter. Den svenska kommittén, SIS/TK 526 bestående av ett stort antal intressenter, har arbetat parallellt med den internationella ISO-kommittén och svenskarna har spelat en viktig roll i det internationella arbetet, säger Maria Gustafsson, projektledare på SIS. De svenska intressenterna och experterna har lagt ner mycket tid på att genomarbeta olika frågor, vilket har gett Sverige stort inflytande på resultatet, till och med större än vad som är motiverat utifrån landets storlek, säger hon. ISO kommer att publiceras i början av hösten Vill du veta mer? Kontakta SIS projektledare Maria Gustafsson, eller läs mer på Standarder underlättar handeln med bioenergi i världen. Det finns så många typer av biobränslen och värdekedjorna skiljer sig åt standarder ger en gemensam grund att stå på. Maria Gustafsson är projektledare på SIS och sekreterare i den ISO-grupp som leds av Sverige och Brasilien och som har tagit fram indikatorerna i standarden. Den nya standarden sätter inga tröskelvärden eftersom det inte finns några som är relevanta för samtliga länder eller samtliga råvaruslag. Det skulle slå snett och skapa marknadsfördelar för vissa råvaruslag. Däremot kan man lämna sin hållbarhetsinformation i enlighet med standarden, säger Maria Gustafsson. Standarden kan användas för hela värdekedjan och för alla steg i produktionen. Producenter som använder sig av standarden informerar om hur exempelvis ett skogsbruk sköts utifrån aspekter som miljö och biologisk mångfald, hur transporterna fungerar samt hur arbetsförhållandena ser ut, hur stor energiåtgången är och vilka ämnen som släpps ut vid produktionen. På så sätt får inköparen möjlighet att göra jämförelser mellan olika producenter. Standarden är viktig för inköparen, men också för producenten som kan hänvisa till den. Det är alltid bra med gemensamma spelregler och standarden skapar ökad transparens, säger Maria Gustafsson. Standarden innebär även en fördel för lagstiftaren eftersom den gör det möjligt att använda standardiserade metoder för att kontrollera att lagkraven uppfylls, säger Emmi Jozsa. Hon betecknar arbetet med standarden som en stor framgång. Dels eftersom vi fått med så många aspekter och dels eftersom den kan tillämpas globalt allt från en afrikansk savann till en svensk granskog. Maria Gustafsson är av samma åsikt. Det har varit en lång process för att bygga en stabil konsensus, men det ligger en styrka i det långa arbetet och framför allt är det värdefullt att alla världsdelar och många utvecklingsländer finns representerade, säger hon. 12 Standard Magazine

13 de två forskarna Niklas Hallberg och Magnus Johansson vid Lunds universitet som studerar sambandet mellan strukturerat standardiseringsarbete och konkurrenskraft. En första pilotstudie är nu klar. Text Petra Lodén Foto David Lundmark 3 frågor till... Vad forskar ni om? Vårt projekt år knutet till SRC, The Standardisation Research Centre här på Lunds universitet, och handlar om standardisering relaterat till konkurrenskraft och BNP-tillväxt, säger Magnus Johansson. Man kan säga att det finns en allmän uppfattning att internationellt standardiseringsarbete inte är en organisatorisk fråga utan mer kopplat till enskilda medarbetare, framför allt inom branscher med högt innovationstempo. Det här vill vi undersöka om det stämmer, och om det faktiskt finns en ROI, return on investments, det vill säga om standarder är något som gör skillnad för företags konkurrenskraft långsiktigt. Har ni hittat något exempel som visar att det har effekt på ett företags konkurrenskraft? Först vill jag bara påpeka att vi än så länge bara genomfört en pilotstudie, så vi kan inte dra några riktiga slutsatser än, säger Niklas Hallberg. Men vi såg indikationer i vår första studie på att företag där det finns en formaliserad arbetsprocess kring standarder och frågan är uppe på chefsnivå, har en konkurrensfördel i sin bransch. Vad innebär samarbetet med SIS? Tanken är att vi nu ska fortsätta och undersöka fler företag, hur de jobbar med standarder och hur det påverkar konkurrenskraften. Genom att samarbete med SIS och deras medlemmar kan vi göra en genomgripande studie och vi ser med förväntan fram mot resultaten. Niklas Hallberg och Magnus Johansson forskar om standarder på SRC vid Lunds universitet, företagsekonomiska institutionen. Lysande siffror Standardiserat arbete lönar sig Standard Magazine 13

14 Trend Kreativitet Struktur frigör kreativitet De ljusaste idéerna uppkommer i företag med rätt kombination av struktur och nytänkande, säger strategi- och innovationskonsulten Michel van Hove som coachat många stora internationella företag i att utveckla sin innovationskultur. text Per-Ola Knutas Foto Malou van Breevoort Illustration Johan Nohr Så fungerar Moser-lampan 1. PET-flaska 2. Vatten och klor 3. Tak 4. Solljus 5. Ljus motsvarande en 60-wattslampa Ställ frågan vad behöver man för att skapa belysning i ett hem? och de flesta svarar elektricitet. Men etablerade lösningar räcker inte i dagens konkurrensutsatta värld där varje företag och organisation kämpar på en global arena för att bli det mest innovativa, det mest kreativa och det mest långsiktigt lönsamma för framtiden. Den brasilianska mekanikern Alfredo Moser nöjde sig verkligen inte med en etablerad lösning när han fick sin idé Han kom på att man kan skapa ljus i mörka hus i kåkstäder med en enkel PET-flaska. Flaskan fylls med rent vatten som blandas med lite klor för att förhindra algtillväxt, ju renare flaska desto bättre ljus. Därefter försluter man flaskan, tar upp ett hål i taket som ofta är av korrugerad plåt, fäster flaskan så den kan ta upp solljus och sprida sitt ljus i rummet. Lösningen är lika effektiv som en 60-wattslampa och gör nu sitt segertåg över världen som en liter ljus, bland annat i de fattiga områdena i Manilla på Filippinerna. En som ofta använder detta exempel för att frigöra nya tankar inom företag är Michel van Hove, grundare och delägare till strategi- och innovationskonsultföretaget Strategos, som har några av världens största företag som Shell, Nestlé och Ericsson som kunder. 14 Standard Magazine

15 Michel van Hove på strategiinnovationskonsultföretaget Strategos hjälper företag att frigöra sig från sina dogmer och tänka utanför det konventionella Standard Magazine 15

16 Trend Kreativitet När vi arbetar med innovationsprojekt med våra klienter börjar vi ofta med att genomlysa och utforska företaget, marknaden och kunderna med hjälp av ett antal linser, berättar han. En av dessa belyser förutfattade meningar som de flesta har i ryggmärgen. Många utgår från befintlig teknik och svarar, som i exmplet ovan, elektricitet på frågan om hur man skapar belysning. Vårt mål är att hjälpa företagen att frigöra sig från sina dogmer och tänka utanför det konventionella. I detta sammanhang spelar struktur och metoder en viktig roll. Det kan ge bränsle åt den kreativa processen i ett företag, enligt Michel van Hove. Vi talar mycket om att professionalisera innovation, om att företaget först måste ta fram en fängslande strategi som kopplar till ett tydligt syfte, något som får medarbetarna att spritta upp ur sängen på morgonen. Vår tid har skapat några stora idolföretag som Apple och Google och kreativa hjältar som Steve Jobs, Richard Branson och Googles Larry Page och Sergey Brin. Men om man inte är Google eller Apple, vad gör man då? Då måste man satsa på en professionell struktur i sitt innovationsarbete med rätt verktyg och system för att skapa en anda av continuous innovation, uthållig innovationsförmåga. Ofta säger företagsledningar att nu ska vi bli mer innovativa. Men påfallande ofta händer inte så mycket därefter företaget fortsätter att utveckla nya produkter och nya tjänster men inom ungefär samma områden som förut och man fortsätter att anställa samma typ av medarbetare som man redan har. Verklig innovation handlar om att bryta det konventionella tänkandet, säger Michel van Hove. Shell är ett bra exempel som 1996 startade innovationsprogrammet Game Changer där målet var att titta på nya områden för framtida tillväxt i en omvärld som snabbt förändras. Resultaten är imponerande: 1999 hade fyra av fem av Shells största tillväxtsatsningar sitt ursprung i Game Changer, däribland en satsning på geotermisk energi. I dag går 30 procent av företagets FoU-budget inom projektering och produktion till projekt som härstammar från Game Changer. 3 tips som ökar kreativiteten Utveckla helt nya perspektiv för att stimulera kreativt tänkande. Våga utmana era invanda föreställningar. Källa: Michel van Hove, Strategos, Kim Granroth har utarbetat Scanias FoU-metoder. Skapa och stötta mångfald långsiktigt, till exempel när det gäller medarbetare i organisationen, informationsunderlag och de mål som utforskas av ledningen. Foto: Peggy Bergman, Scania Scania: Kreativitet är en av de viktigaste tillgångarna Ett företag som använder ett strukturerat arbetssätt för sina medarbetare inom forskning och utveckling (FoU) är Scania. Lastbilstillverkaren har utvecklat metoden R&D Factory som bygger på samma arbetsmetoder som företaget använder inom produktionen. Ursprunget till metoden går tillbaka till början av 1990-talet då Scania började jobba enligt en ny produktionsfilosofi inspirerad av Toyota, känd som lean production. Metoden vidareutvecklades internt, och anses i dag vara ett av de mest effektiva och inkluderande ledningssystemen i världen. Sedan dess har samma grundmetoder anammats även inom Scanias återförsäljarnät. Med ett strukturerat arbetssätt kan innovationsprocessen snabbas upp samtidigt som kvaliteten ökar och nyheter kommer fortare ut på marknaden. Satsningen har burit frukt: två gånger har Scania legat på medie- och informationsföretaget Thompson Reuters lista på världens hundra mest innovativa företag. Kreativitet är en av de viktigaste tillgångarna för en ingenjör, därför måste kreativitet stimuleras så mycket som möjligt, säger Kim Granroth som varit djupt delaktig i att utarbeta Scanias FoU-metoder. Det kan låta motsägelsefullt, men kreativitet kan underlättas om man har de rätta riktlinjerna och metoderna. Vår erfarenhet är att standardiserade metoder inte är ett hinder utan snarare en förutsättning för att använda kreativitet på ett effektivt sätt. Foto: Dan Boman, Scania 16 Standard Magazine

17 22 april är väntan på nya ISO 9001 och ISO över Äntligen är det dags för förändringarna i ISO 9001 och ISO På SIS event om kvalitet och miljö får du reda på vad nyheterna innebär för ditt arbete i praktiken och hur de påverkar certifieringsprocessen. Under dagarna väntar framstående föreläsare, inspiration, utbyte av erfarenheter med kollegor från branschen och olika seminarier med fördjupning. Du får även veta mer om arbetsmiljöstandarden ISO Stilla din nyfikenhet och anmäl dig redan nu! Just nu boka-tidigt-rabatter: 22 april, 2015: kr (ordinarie pris kr). 22 april och seminariedag 23 april, 2015: kr (ordinarie pris kr). Plats: Clarion Hotel Sign, Östra Järnvägsgatan 35 vid Norra Bantorget, Stockholm. Anmäl dig genom att skicka e-post till Erbjudandet gäller till och med 31 januari 2015.

18 SIS Inside Engagerade ordföranden viktigt för SIS Att vara ordförande för en kommitté inom SIS är en viktig roll. SIS erbjuder ett par olika utbildningar för dig som är ordförande i en svensk eller internationell kommitté. I oktober arrangerade SIS även ordförandeträffar vid två tillfällen. Vi vill på det här sättet öka dialogen och samarbetet med våra ordförande. Det är väsentligt för oss att kunna erbjuda de bästa möjliga förutsättningar för att de som ställer upp som ordförande kan göra ett så bra arbete som möjligt. En ordförande har stor betydelse för hela kommitténs arbete, säger Anneli Rafiq, standardiseringschef på SIS. Vi fick många bra uppslag på sådant som SIS kan jobba vidare med och förbättra. Vi ska nu diskutera vilka förslag vi kan genomföra på kort och lång sikt och kommer att återkoppla till våra ordförande framöver, säger Anneli Rafiq. Några av alla bra idéer som kom fram på ordförandeträffarna i oktober var följande: Ordna en introduktionsutbildning till alla nya ordförande. Ta fram ett dokument med en beskrivning av ordföranderollen där arbetsuppgifter och förväntningar framgår. Hjälpa till att förklara för kommittédeltagares chefer varför de ska delta i SIS. Hjälpa till med benchmarking och inspiration från övriga kommittéer. Har du frågor kontakta din projektledare på SIS eller Anneli Rafiq: SIS arrangerade två ordförandeträffar i oktober. 18 Standard Magazine Det behövs en ökad medvetenhet bland anställda kring standardisering och säkerhet. Jan-Olof Andersson, Rikspolisstyrelsen. Kostsamt med bristande informationssäkerhet På SIS konferens Rätt Säkerhet den 5 november på Rival i Stockholm diskuterades informationssäkerhet från alla upptänkliga vinklar. Många av föredragshållarna menade att angreppen och sårbarheten ökar i samhället. Det råder en låg internetsäkerhet inom offentlig sektor i dag. De hot man kan se är att det blir fler avancerade angrepp i kombination med att det finns fler inbäddade system och en mer komplex IT-struktur, samt att de mobila enheterna gör det svårare att ha kontroll på informationen. Det är viktigt att ställa rätt krav vid upphandlingar. För att göra det behövs en ökad medvetenhet bland anställda och ett bredare tänk kring standardisering, kontinuitet, krishantering och säkerhet. Jan-Olof Andersson är chef för verksamhetsskyddet på Rikspolisstyrelsen och ordförande för SIS kommitté informationssäkerhet, SIS/TK 318. Han berättade på konferensen att Polisen håller på att bli en myndighet och har krav på att få till en väl fungerande informationssäkerhet. Det hjälper till att få koll på de risker som finns i verksamheten och att jobba med ständig förbättring. Att standardisera underlättar och effektiviserar arbetet med informationssäkerhet, säger Jan-Olof Andersson. Nyheterna i den uppdaterade versionen av ISO serien är bland andra tydligare krav på ledningens engagemang, begreppet risk har fått starkare ställning och ett tydligare fokus på intressenter. Lennart Lindholm, Informationssäkerhetschef, Forex Bank, gav tips kring praktiskt införande av ledningssystem för informationssäkerhet. Gör en nuläges- och en GAP-analys, utbilda medarbetare, ha uppdaterade styrdokument, gör stickprovskontroller och jobba med ständiga förbättringar, var konkreta råd från Lennart Lindholm. Hans uppmaning var också att inte krångla till det utan att keep it simple. Erik Wennerström är generaldirektör för BRÅ och regeringens särskilda utredare för hantering och överföring av information i IT-system. Utredning beräknas vara klar i december Han berättade att bristande informationssäkerhet kostar samhället motsvarande vad en förbifart Stockholm kostar, om året. Det är ett hot mot samhällssäkerheten och även ett hot mot tilliten till information. Staten har ett tungt ansvar att få till en hög säkerhet. I botten finns grundlagarna, olika EU-direktiv (NIS-direktivet och datalagringsdirektivet) och även MSB:s föreskrift. MSB har däremot inget tillsynsansvar kring informationssäkerhet. Fia Ewald, chef för enheten systematiskt informationssäkerhetsarbete på MSB, menade att det vore bra med mer gemensamma nationella lösningar och likadana krav för alla myndigheter. Ledningen behöver vara engagerad. Säkerhet måste vara en verksamhetsfråga och en kvalitetsfråga, sade Fia Ewald. I en nyligen gjord undersökning bland myndigheter tycker mindre än hälften av de svarande att ledningen är engagerad.

19 SIS Inside g NYA ANSIKTEN Anna Fredholm är ny ordförande i SIS kommitté Hjärtstartare, SIS/TK 580. Hon är senior projektledare på Hjärt-Lungfonden i Stockholm och arbetar med bland annat informationsprojektet Hjärtsäkra Sverige. Anna Fredholm har tidigare arbetat som Senior kommunikationsstrateg, projektledare och operativ chef på BNG Communication & PR AB med inriktning på kommunikationsuppdrag inom offentlig sektor och myndigheter. Christina Bertler Edlund är ny ordförande för Kriminaltekniska processer, SIS/TK 579. Christina arbetar som verksamhetsexpert på Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Hon är ansvarig för samordning av kvalitets- och kompetenssäkringsfrågor samt för koordinering av internationell verksamhet. Christina är i grunden kemist med närmare 25 års erfarenhet av kriminaltekniskt arbete. Under det svenska ordförandeskapet inom EU 2009 var Christina nationell expert med fokus på ackreditering av forensisk laboratorieverksamhet. Hon har även varit ordförande i kvalitets- och kompetenssärkringskommittén (QCC) inom European Network of Forensic Science Institutes (ENFSI). Ebbe Rosell är ny ordförande för Eurokoder, SIS/TK 203. Ebbe är civilingenjör och arbetar sedan 2001 som brospecialist på Trafikverket i Borlänge. Ebbe har även arbetat som brokonstruktör på JW i Borlänge och på Brotec i Falun. Ebbe har tidigare varit engagerad i SIS-kommittéer framför allt inom betongområdet och var svensk nationell teknisk kontakt för den kommitté som tog fram eurokoden för dimensionering av betongbroar (EN ). Maria Rydqvist, Boverket, Karlskrona, är ny ordförande för Fysisk planering, SIS/TK 501. Maria Rydqvist är sedan 2010 ansvarig för framdriften av programmet sammanhållen detaljplane- och fastighetsbildningsprocess, SPF, som Boverket och Lantmäteriet driver tillsammans och i samverkan med SKL. Maria Rydqvist har en fil. mag. i geovetenskap från Lunds universitet och har dessutom studerat miljörätt. Före tiden på Boverket har hon arbetat som miljöingenjör både på kommunalt bolag och på kommun. Sinikka Keskitalo, Västerås, är ny ordförande för Fästelement, SIS/TK 103. Sinikka är utbildad maskiningenjör på KTH och arbetar i dag som utvecklingsingenjör på Bulten Sweden AB i Hallstahammar. Sinikka har arbetat som produktionschef och med produktionsteknik i olika företag, mestadels inom tillverkningsindustri för bilindustrin, där det funnits många monteringslinor för både manuell och automatiserad montering av fästelement. Sinikka deltar för Sveriges räkning inom ISO:s kommitté Fasteners och är svensk expert inom flera internationella arbetsgrupper. Ulf Krouthén är ny ordförande för Oförstörande provning, SIS/TK 125. Ulf arbetar sedan 2008 som certifieringsansvarig mot framför allt personkvalificeringsstandarden EN ISO 9712 på NDT Training Center i Västerås. Ulf har även arbetat som Quality control-chef på Westinghouse Electric med bland annat teknikansvar och processkvalificering för kärnbränsletillverkningen. Dessutom har Ulf under lång tid examinerat och certifierat personer inom flertalet av de vanliga oförstörande provningsmetoderna. p NYA MEDLEMMAR fr.o.m 14 augusti t.o.m. 31 oktober 2014 Antura AB Chimneytec AB Construction Software Center Europe AB CRC medical AB Doro AB E.ON Värme Sverige AB Ekonomistyrningsverket EVRY Card Services AB IC Quality AB IKEA Freight Service AB Jowax AB MariTerm AB Matting AB Net Insight AB Nordlandia AB Odette Sweden AB Pexco LLC c/o Bergendahl Konsult AB Prekam International AB Pucc Multimedia HB Ranpro Group Nordic AB Scanjet Marine AB Solör Bioenergi LjungbySPI Global Play AB Svenska Retursystem AB TMG Sthlm AB TOTAL Sweden AB Venti Consulting AB Visma Commerce Stockholm S Aktuella utbildningar Workshop nya ISO och ISO förändringarna Vad är nytt och hur påverkas din organisation av den nya utgåvan av ledningssystem för informationssäkerhet? Workshopen vänder sig till dig som arbetar med informationssäkerhet enligt ISO serien. Du har kanske redan ett ledningssystem för informationssäkerhet i den egna verksamheten eller håller på att införa ett. Workshop Nya ISO 9001 förändringarna Workshop för dig som vill veta vilka förändringarna är i nya ISO 9001 och vad de kan innebära i praktiken. Vi diskuterar hur de kan påverka din verksamhet på kort och lång sikt. Målet är att du som deltagare ska få kunskap om hur du kan förbereda dig inför kommande förändringar. Workshop Nya ISO förändringarna Att ligga steget före lönar sig. Är du nyfiken på vad som händer med ISO 14001? På workshopen lär du dig om kommande förändringar och hur du kan börja förbereda dig. Workshopen passar dig som är miljösamordnare, hållbarhetsansvarig eller på annat sätt arbetar med miljöledningssystem. Workshop Nya ISO 9001 & förändringarna Vad är nytt med nya ISO 9001 & 14001? Hur ser den nya strukturen ut? Hur påverkas din organisations ledningssystem? Workshop för dig som vill veta vilka förändringarna är i nya ISO 9001 och ISO samt vad de kan innebära i praktiken. Vi diskuterar hur de kan påverka din verksamhet på kort och lång sikt. För datum och anmälan gå in på sis.se/utbildning Standard Magazine 19

20 POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE STOCKHOLM VISSTE DU ATT? text Lovisa Krebs Foto Getty Images Ett mål med att ta ett helhetsgrepp kring IT-standardiseringen är att Sverige ska bli bättre på att dra nytta av standardiserade IT-lösningar och också kunna vara med och leda utvecklingen inom EU. Gemensamt digitalt språk U tvecklingen inom IT går blixtsnabbt och det sker en parallell utveckling av olika lösningar i olika företag. Samtidigt är de offentliga myndigheterna stora användare av IT och ofta beroende av kompatibla lösningar. Det konstaterar Anneli Hagdahl på Näringsdepartementet och ansvarig för e-förvaltningsfrågor. I slutänden handlar mycket av det vi jobbar med inom e-förvaltning om att göra det enklare för medborgare, säger hon. SIS har fått i uppdrag av Regeringskansliet att ansvara för IT-standardiseringen i Sverige och samla olika aktörer kring IT-frågor. SIS uppdrag handlar både om att leda standardiseringsärenden och att vara ett stöd i utformningen av svenska ståndpunkter i internationella samarbeten om IT-standardisering. Arbetet ska generellt handla om standarder som har stor betydelse för den digitala kommunikationen mellan myndigheter. Det här är en viktig fråga för svensk statsförvaltning eftersom den digitala kommunikationen mellan olika myndigheter växer. En neutral plattform underlättar i arbetet med att lösa frågorna, säger Anneli Hagdahl. Tanken är att Sverige ska bli bättre på att dra nytta av standardiserade IT-lösningar och också kunna vara med och leda utvecklingen av detta inom EU. SIS har en överblick över området och agerar redan i stor omfattning på en internationell arena. Den samlande IT-standardiseringen bidrar till en ökad kunskapsbas för det engagemanget, säger Anneli Hagdahl. Arbetet är nu igång och det första uppdraget handlar om redovisning av finansiell information. Läs mer på sis.se/itstandardiseringsradet eller kontakta eller

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se Standardisering trender i en föränderlig värld Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se Vid förändring behövs standarder Förändringens vindar hos SIS Produkter Arbetssätt Nya

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

2014-11-07 2. Tack till våra sponsorer!

2014-11-07 2. Tack till våra sponsorer! Rätt säkerhet! 2015 2014-11-07 2 Tack till våra sponsorer! Program 8.30 - Registrering, kaffe och utställning 9.30 - SIS En informationsorganisation - Välkomsthälsning och inledning Elisabeth Darius, tf

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering Ledningssystem för hållbar IT-användning Förslag till ny standardisering Grön IT Möjligheter och potentialer SIDA 3 Behov Många företag har tagit initiativ till att minska sin energiförbrukning och miljöpåverkan

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Svensk strategi för ökad efakturering

Svensk strategi för ökad efakturering juni 2013 Svensk strategi för ökad efakturering Inledning Att överföra fakturainformation från en leverantörs dator genom att skriva ut en pappersfaktura, stoppa i kuvert, fysiskt transportera och sedan

Läs mer

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer: Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet Sponsorer: Ögonoptik Glasögonbågar, SS-EN ISO 12870 Termiska egenskaper hos fönster SS-EN ISO 10077-1 Betong, del 1 SS-EN 206-1 Belysningsstolpar,

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

INBJUDAN. Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR

INBJUDAN. Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR INBJUDAN Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR SKL erbjuder Dig och Din kommun att delta i Innovationsstafetten ett initiativ för att stödja innovationskraften i våra kommunala

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Företagspresentation

Företagspresentation Företagspresentation delaktighet Medarbetare information kunskap kompetens komplex försäljning enkel försäljning Strategiskt Inköp hälsa vision målbild syfte mål strategi effektivitet lönsamhet Varför

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Vad efterfrågar din kund egentligen? OPTIMERAD PRODUKTUTVECKLING. Innovativ produktutvecklingsprocess

Vad efterfrågar din kund egentligen? OPTIMERAD PRODUKTUTVECKLING. Innovativ produktutvecklingsprocess inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 februari 2015 PRAKTIKFALL FRÅN Stora Enso Jan Lif Head of R&D and Innovation Sandvik Ola Wilhelmsson NPPD Manager W&HT Dilip Chandrasekaran R&D Manager W&HT

Läs mer

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8 Agenda Vad vi förhåller oss till Strategi Hur följer vi upp och visar efterlevnad av krav i leverantörskedjan? Lärdomar och erfarenheter att ta

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Omfattande revidering av ISO 14001 väntar

Omfattande revidering av ISO 14001 väntar 2010-08-23 Handläggare, tfn Karin Bagge, +46 8 555 520 86 E-post Karin.bagge@sis.se Omfattande revidering av ISO 14001 väntar SIS, Swedish Standards Institute Framtidens miljöledningssystem bör enligt

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Standardisering inom OFP. Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute

Standardisering inom OFP. Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute Standardisering inom OFP Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute Dagens presentation Standardiseringen nationellt/internationellt Påverkan på OFP På gång inom OFP-standardiseringen 2012-03-27 2

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB FM-standarder IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB Global marknad kräver globalt tänkande ISO International Organization for Standardization CEN Europeiska standardiseringskommittén

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

Stockholm 20 februari 2013

Stockholm 20 februari 2013 Stockholm 20 februari 2013 Den 20e februari 2013 arrangeras för femte året i rad succékonferensen Social Responsibility Day. Bakom konferensen står tidningen Miljöaktuellt och SIS tillsammans med flera

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer, verktyg och metoder Hur identifierar

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Standarder som hjälp vid tjänsteupphandlingar Om standarder Standarder i offentlig upphandling Exempel på tjänstestandarder Joakim Rönnblom

Läs mer

Vad menar vi med ett innovationssystem?

Vad menar vi med ett innovationssystem? Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management 2015-03-30 SIS på 1 minut Sveriges medlem i CEN och ISO Neutral plattform + processmetodik INNEHÅLLET skapar experter! Ideell förening

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Nya tider för upphandling med tillgänglighet i fokus! Konferens den 24 november 2010

Nya tider för upphandling med tillgänglighet i fokus! Konferens den 24 november 2010 Konferens Välkommen till en nordisk heldagskonferens i Göteborg onsdagen. Arrangörer för konferensen är Västra Götalandsregionen, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap och Handikappförbundens samarbetsorganisation

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs hållbara innovationer 1 SCA 2 Drivkrafter 3 Innovationer för

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet: Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer,

Läs mer

Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom området.

Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom området. INBJUDAN 2015-08-24 1 (5) Sektionen för demokrati och styrning Anders Nordh Inbjudan till Masterclass i e-dialog för tjänstemän i syfte utveckla den egna organisationens e-dialog och öka kompetensen inom

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Swerea SWECAST AB - Enterprise Europe Network

Swerea SWECAST AB - Enterprise Europe Network Swerea SWECAST AB - Enterprise Europe Network Vårt gemensamma mål är att vi tillsammans skall vara en kompetent resurs för alla företag, och vi ser sammanslagningen som ett viktigt strategiskt steg för

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Bakgrund NOSP För att sätta framtiden för Norrköping Science Park måste man titta på vilka förutsättningar som finns i Norrköping och hur spelplanen ser ut.

Läs mer

Vi gör det enkl are att köpa sunda transporter från sunda åkeriföretag

Vi gör det enkl are att köpa sunda transporter från sunda åkeriföretag Vi gör det enkl are att köpa sunda transporter från sunda åkeriföretag Ett samarbete mellan Sveriges Åkeriföretag och Q3 Forum för hållbara transporter För fler sunda transporter på våra svenska vägar!

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

biodrivmedel i energieffektiva fordon

biodrivmedel i energieffektiva fordon biodrivmedel i energieffektiva fordon och vägen till hållbara transporter Världen satsar stort vilken roll vill Sverige spela? I N B J U D A N WORKSHOP Måndag 18 juni kl 9.30-16.00 STOCKHOLM Södra Paviljongen,

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

DynaMO-modellen TM. Dynamisk varumärkeskommunikation

DynaMO-modellen TM. Dynamisk varumärkeskommunikation DynaMO-modellen TM Dynamisk varumärkeskommunikation Bygg varumärket vid varje kontakt DynaMO-modellen är en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att uppnå en tydlig kommunikation och ett starkt varumärke.

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer