Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 13

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 13 Tid och plats tisdagen den 3 november 2015 kl. 10:00 i A-salen Bo Frank ordförande Martin Fransson sekreterare Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S), 1:e vice ordf. Per Schöldberg (C), 2:e vice ordf. Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Gunnar Storbjörk (S) Malin Lauber (S) Ersättare Cheryl Jones Fur (MP) Tony Lundstedt (S) Eva Johansson (C) Jon Malmqvist (KD) Nils Fransson (FP) Carin Högstedt (V) Tomas Thornell (S) Tjänstemän Kommunchefen 1 (2)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Förteckning över kommunstyrelsens arbetsutskotts ärenden den 3 november Justering av protokoll 2. Information om Sverigeförhandlingen - Kristina Thorvaldsson och Peter Uneklint, Trafikverket 3. Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 4. Kommunstyrelsens ekonomiska månadsrapport efter oktober - KS samma dag 5. Avskaffande av vårdnadsbidraget - KS samma dag 6. Ansökan till EU-projektet Climate Plan for Citizens (Klimatplan för medborgare) 7. Utredning av byggnation av nytt kommunhus 8. Revidering av Växjö kommuns alkohol- och drogpolicy 9. Yttrande över utbildningsdepartementets remiss över departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola- ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) 10. Yttrande över Länsstyrelsen i Kronobergs läns remiss över Bredbandsstrategi för Kronobergs Län 11. Medborgarförslag om att ändra namnet på Speakers corner till Nils Dacke plats 12. Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll 13. Övrigt 2 (2)

3 ÄRENDE Dnr KS Petra Grankvist förvaltningsekonom Tel Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens månadsrapport efter oktober 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna månadsrapport efter oktober Bakgrund Prognos Ett av fullmäktiges verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning är att nämnders och styrelsers verksamhet ska bedrivas inom tilldelad budgetram. Målet är uppfyllt om det sammanlagda resultatet för nämnden/styrelsens verksamheter blir noll eller bättre. Prognosen efter oktober 2015 bedöms till +2,4 mkr vilket är en förbättring jämfört med prognosen efter september. I månadsrapporterna redovisas uppföljning och prognos av kommunstyrelsens verksamhet i huvudsak uppdelat på tre verksamhetsgrupper. Nedanstående tabell visar helårsprognosen i mkr för respektive verksamhetsgrupp. Verksamhetsgrupp Mars April Maj Juli Aug Sept Okt Politisk verksamhet -0,3-0,3-0,3-0,3-0,3-0,3-0,4 Externa utgifter & bidrag +1,9 +1,9 +1,9 +1,9 +1,9 +1,9 +2,6 Kommunledningsförvaltning (exkl måltid) +0,7 +0,7-1,3-1,3 +1,4 +1,4 +1,2 Måltidsenheten -1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0-1,0 TOTALT +1,3 +1,3-0,7-0,7 +2,0 +2,0 +2,4 För politisk verksamhet beräknas ett underskott för helårsprognosen beroende på bland annat hyreskostnader samt inköpskostnader via serviceportalen. Inom externa utgifter och bidrag beräknas ett överskott på +2,6 mkr. Detta beror på överskott för anslaget inom Växjö Teater med 1,9 mkr. Inom särskild kollektivtrafik beräknas också överskott i helårsprognosen. Utifrån dagsläget kända kostnader har en uppskattning av årskostnaderna gjorts. Kostnader för framförallt de rörliga administrationskostnaderna minskar. Även kostnader för tillståndsgivning tenderar att minska under året. Kostnad per tillstånd har blivit lägre. Snittkostnaden låg på 55kr/tillstånd under Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post petra.grankvist@vaxjo.se 1 (2)

4 ÄRENDE Dnr KS september Under september 2015 var snittkostnaden 43 kr/tillstånd. Anledningen till detta är bland annat sjukskrivningar och att personalen gått ner i arbetstid mm. Lägre personalkostnader under 2015 leder till att kostnaden för tillståndsgivningen minskar. För kommunledningsförvaltningen, exklusive måltidsenheten, beräknas ett överskott. Det finns beslut om utökat bidrag på 2 mkr till Östers IF som ska finansieras ur kommunstyrelsens egna kapital. Inom anslaget för klimatåtgärder beräknas ett överskott i år för investeringar där kapitalkostnaderna aktiverats succesivt. Inom anslaget för e-arkiv förväntas ett överskott på cirka 1 mkr. Kommunalförbundet Sydarkivera bildades i år och en osäkerhet har funnits kring bland annat organisationernas andel av kostnaderna. Kommande år ökar medlemsavgiften och anslaget förväntas förbrukas. Inom IT-enheten förväntas ett överskott. Detta beror på bla på volymökningar, förbättrad styrning och ansvarsfördelning mellan förvaltningar/bolag och IT, senarelagda investeringar samt mindre utnyttjande av konsulter jämfört mot budget. Helårsprognosen för måltidsenheten är osäker pga. besparingskravet på 5 mkr i år. Besparingskravet är inlagt i måltidsenhetens budget. I dagsläget beräknas ett underskott eftersom det bedöms svårt att nå helårseffekt på besparingskravet. Av de fem miljonerna hoppas måltidsenheten klara fyra mkr. Ett underskott på 1 mkr i budgeten beräknas i dagsläget. För övriga kontor och enheter inom förvaltningen beräknas budget kunna hållas. Några engångsbelopp eller nettokostnader för extraordinära händelser har inte bokförts inom kommunstyrelsens ansvarsområde hittills i år. Kommunstyrelsen har ett positivt eget kapital om 22,7 mkr att balansera eventuella avvikelser med. Förutsättningen för prognosen är att förändringen av semesterlöneskulden stannar runt noll vid årets slut, att kostnaderna i övrigt hålls så låga som möjligt även resten av året och att förvaltningens intäkter kommer in som planerat. Beslutet skickas till För kännedom förvaltningsekonom Monica Skagne kommunchef Petra Grankvist förvaltningsekonom 2 (2)

5 ÄRENDE Dnr KS Martin Fransson gruppledare Tel Kommunstyrelsen Avskaffande av vårdnadsbidraget Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avskaffa vårdnadsbidraget och att ansökningar inkomna efter den 17 november 2015 inte beviljas. 2. Kommunfullmäktige beslutar att stryka punkten 4.5 i utbildningsnämndens reglemente, Utbildningsnämnden ansvarar för handläggning av vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag och enligt kommunens riktlinjer. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Vårdnadsbidraget återinfördes i svensk lagstiftning i och med Lag (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Från och med 1 juli 2008 har Sveriges kommuner haft rätt att införa vårdnadsbidraget. Kommunstyrelsen beslutade 2008 att vårdnadsbidraget införs i Växjö kommun från och med , samt att skol- och barnomsorgsnämnden skulle få i uppdrag att administrera utbetalningar och utarbeta tillämpningsföreskrifter. Skol- och barnomsorgsnämnden antog Tillämpningsföreskrifter för kommunalt vårdnadsbidrag i Växjö kommun. Regeringen föreslår i proposition 2014/15:147 att riksdagen fattar beslutet att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag upphör att gälla vid utgången av januari De vårdnadsbidrag vilka har beslutats om fram till detta datum kommer gälla i enlighet med dåvarande lag, och löpa beslutsperioden ut. Beslutsunderlag Utbildningsnämnden har i 159/2015 beslutat följande: 1. Nämnden föreslår kommunstyrelsen att vårdnadsbidraget avskaffas och ansökningar inkomna från och med 1 november 2015 inte beviljas. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post martin.fransson@vaxjo.se 1 (2)

6 ÄRENDE Dnr KS De beslut som fattas före avskaffningsdatumet kommer att fortsätta utbetalas beslutsperioden ut. 3. Nämnden låter de medel som budgeterats för vårdnadsbidraget följa barnen till förskoleverksamheten. Beslutet skickas till För åtgärd Utbildningsnämnden För kännedom Kommunchefen (ekonomichefen) 2 (2)

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden Dnr Vårdnadsbidragets avskaffande Utbildningsnämndens beslut 1. Nämnden föreslår kommunstyrelsen att vårdnadsbidraget avskaffas och ansökningar inkomna från och med 1 november 2015 inte beviljas. 2. De beslut som fattas före avskaffningsdatumet kommer att fortsätta utbetalas beslutsperioden ut. 3. Nämnden låter de medel som budgeterats för vårdnadsbidraget följa barnen till förskoleverksamheten. Reservation Kristdemokraterna i utbildningsnämnden reserverar sig mot beslutet med förmån till Olle Sandahls (KD) yrkande. Bakgrund Vårdnadsbidraget återinfördes i svensk lagstiftning i och med Lag (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Från och med 1 juli 2008 har Sveriges kommuner haft rätt att införa vårdnadsbidraget. Kommunstyrelsen i Växjö kommun beslutade i och med KS 2008:185 Riktlinjer för vårdnadsbidrag att vårdnadsbidraget införs i Växjö kommun från och med , samt att skol- och barnomsorgsnämnden skulle få i uppdrag att administrera utbetalningar och utarbeta tillämpningsföreskrifter. Skol- och barnomsorgsnämnden antog Tillämpningsföreskrifter för kommunalt vårdnadsbidrag i Växjö kommun. Vårdnadsbidraget har de senaste åren utgått till omkring 200 vårdnadshavare, med en kostnad på mellan 2,5 och 3,5 miljoner kronor. De vårdnadshavare vilka idag erhåller vårdnadsbidrag kommer vid vårdnadsbidragets upphörande att erbjudas förskoleplats i likhet med övriga vårdnadshavare. Platser finns tillgängliga i förskolan för de vårdnadshavare vilka i dagsläget erhåller vårdnadsbidrag. Sida 1/0 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden Regeringen föreslår i proposition 2014/15:147 att riksdagen fattar beslutet att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag upphör att gälla vid utgången av januari De vårdnadsbidrag vilka har beslutats om fram till detta datum kommer gälla i enlighet med dåvarande lag, och löpa beslutsperioden ut. På basis av regeringens intentioner föreslås utbildningsnämnden besluta att kommunstyrelsen föreslås avskaffa vårdnadsbidraget i Växjö kommun. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från utbildningsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse Vårdnadsbidragets avskaffande Yrkanden Ordförande med instämmande från Hugo Hermansson (S) och Johanna Martin (C) yrkar bifall till tjänsteskrivelsens förslag till beslut. Olle Sandahl (KD) med instämmande från Camilla Albinsson (KD) yrkar avslag till tjänsteskrivelsens förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att nämnden beslutar enligt dennes yrkande. Sida 2/0 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

9 ÄRENDE Dnr KS Henrik Johansson miljösamordnare Tel Kommunstyrelsen EU-projektet Climate Plan for Citizens (Klimatplan för medborgare) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Växjö kommun deltar i ansökan om bidrag till projektet Climate Plan for Citizens, och deltar i projektet om projektet beviljas bidrag av EU. Bakgrund Den 7 augusti 2015 fick Växjö kommun en intresseförfrågan från den belgiska staden Turnhout om intresset att delta i ett EU-projekt inom EUprogrammet Europe for citizens. Projektet fokuserar på åtgärder inom Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) och hur medborgarna kan få större delaktighet i framtagande av åtgärder som bidrar till uppfyllelse av lokala energi- och klimatmål. Vidare vill man i projektet se på vilket sätt miljöåtgärder kan skapa positiva sociala effekter. Efter att ha resonerat kring projektet gjordes ett tjänstemannasvar om att projektets intentioner även passar in i Växjös lokala energi- och klimatarbete. Den 15 oktober återkom Turnhout med informationen om att det nu finns ett konsortium bestående av parter i Belgien, Portugal, Spanien, Kroatien och Sverige (Växjö och Östersund). Planen är att skriva en ansökan inom ramen för Europe for Citizens och lämna in den innan 1 mars Om projektet får finansiering beräknas det starta tidigast 1 juli 2016 och pågå i två år. Ännu är inte budgeten för projektet diskuterad, men den beror på antalet deltagare per part. Gissningsvis innebär detta ca för Växjös del. Bidraget för projektet uppskattas till 75 %. Ärendet Planeringskontoret har skött kommunikationen med Turnhout och bedömer att projektet ligger i linjer med det lokala klimatarbete som bedrivs i Växjö. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post henrik.johansson@vaxjo.se 1 (2)

10 ÄRENDE Dnr KS Växjö kommun jobbar aktivt med Borgmästaravtalet och inom energiplan och transportplan finns en mängd åtgärder som bidrar till att nå de lokala miljömålen. Planeringskontoret bedömer att projektet i sig kan bidra med idéer om hur Växjö kommun på ett effektivare sätt få medborgarna mer delaktiga i det lokala klimatarbetet, och att projektet kan ge exempel på åtgärder som bidrar till alla delar av hållbarhet. Kommunens egenfinansiering bör kunna lösas genom den egna arbetsinsats som vi ändå gör kring Borgmästaravtalet. Beslutet skickas till För åtgärd "[Skriv text här]" För kännedom "[Skriv text här]" Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef 2 (2)

11 ÄRENDE Dnr KS Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Tel Kommunstyrelsen Utredning av byggnation av nytt kommunhus Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunchefen att planera för ett nytt kommunhus för 600 personer vid norra stationsområdet. att uppdra åt kommunchefen att genomföra parallellt uppdrag/arkitekttävling för tillskapande av nytt kommunhus. att uppdra åt kommunchefen att planera för ett nytt kommunhus med hög miljö- och energiprestanda, yteffektivitet och funktion som modern arbetsplats med en miljö som visar respekt för varje individs behov. att uppdra åt kommunchefen att utreda cykel- och bilparkering för besökande och personal samt utformning på bilpool. Bakgrund beslut Kommunstyrelsen beslutade 172/ Att godkänna redovisningen av uppdraget. 2. Att uppdra till kommunchefen att se över lokalisering och program för samtliga förvaltningar och ett nytt effektivare kommunhus. 3. Att uppdra till kommunchefen att gå vidare med att tillskapa bostäder i kommunhuset. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 218/ Att godkänna redovisningen av uppdraget. 2. Att uppdra till kommunchefen att se över lokalisering och program för samtliga förvaltningar och ett nytt effektivare kommunhus. 3. Att uppdra till kommunchefen att gå vidare med att tillskapa bostäder i kommunhuset. Kommunstyrelsen beslutade 282/ Att uppdra åt kommunchefen att utreda förutsättningarna för att omvandla kvarteret Ansgarius till bostäder. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post marie.hallsten-eriksson@vaxjo.se 1 (6)

12 ÄRENDE Dnr KS Att uppdra åt kommunchefen att ge förslag på nytt kommunhus med hög miljöprestanda, yteffektivitet och funktion som modern mötesplats 3. Båda uppdragen ska redovisas sammanhållet utifrån en ekonomisk, arbetsmiljömässig och miljömässig lösning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 360/ Att uppdra åt kommunchefen att utreda förutsättningarna för att omvandla kvarteret Ansgarius till bostäder. 2. Att uppdra åt kommunchefen att ge förslag på nytt kommunhus med hög miljöprestanda, yteffektivitet och funktion som modern mötesplats 3. Båda uppdragen ska redovisas sammanhållet utifrån en ekonomisk, arbetsmiljömässig och miljömässig lösning. Bakgrund Växjö kommun är i stort behov av fler bostäder. I kvarteret Ansgarius, där nuvarande kommunhus finns, kan det gå att skapa 250 bostäder. Detta innebär att ett nytt kommunhus behöver skapas på annan plats. Vid Växjö stationsområde pågår just nu en stor omdaning och detaljplanearbetet för norra stationsområdet planeras vara klart under Här kan ett nytt kommunhus uppföras som möter medborgarnas ökade krav på tillgänglighet, alldeles intill Växjö stationsområde med både tåg och bussangöring. För projektet finns en politisk styrgrupp med Per Schöldberg (C), Catharina Winberg (M), Tony Lundstedt (S) och Gunnar Storbjörk (S). I den politiska styrgruppen ingår även kommunchef Monica Skagne och projektledare Ove Dahl. Förslag till beslut är redovisade och godkända i den politiska styrgruppen. Ärendet Målbild En ny förvaltningsbyggnad är en viktig del i Växjös utveckling. Förvaltningsbyggnaden ska ge helt nya utvecklingsförutsättningar för en modern, effektivt och framtidsorienterad organisation och verksamhet. Funktioner som är viktiga i ett kommungemensamt perspektiv bör samlas för att stärka den gemensamma utvecklingen. 2 (6)

13 ÄRENDE Dnr KS Kommunens varumärke Europas grönaste stad ska vara tydligt i byggnaden och dess utformning där viktiga kärnvärden är öppenhet och tillgänglighet för medborgare, hållbarhet och kreativitet. Växjö kommun ska vara en attraktiv arbetsplats. Hållbarhet ur miljö- och ekonomiska aspekter ska styra utformningen av byggnaden såsom optimal energiförbrukning, långsiktigt hållbara lösningar ur miljö- och hälsoperspektiv samt flexibilitet över tiden. Gemensamma funktioner ska dimensioneras utifrån samutnyttjande, effektivitet, medborgarservice och verksamhetsutveckling. I entréplanet anordnas en välkomnande reception med direktservice, gemensamma lokaler och funktioner, sammanträdesrum samt eventuellt en mötesplats med servering och andra publika verksamheter. Byggnaden ska planeras med genomtänkt flexibilitet och erbjuda lokaler som utan egentlig ombyggnad ska kunna anpassas för nya arbetsuppgifter och en organisation i ständig förändring. De flesta kontorslokalerna ska utformas i detalj för att över tid kunna innehålla effektiva kontorsrum, öppna kontorsytor eller en kombination av dessa. Fördelningen mellan kontorsrum och öppna lösningar beslutas så sent som möjligt i projekteringen, men inriktningen ska vara kontorslandskap med mellan personer i varje grupp. Arbetsplatsen ska kunna utformas individuellt och alla ska kunna arbeta ostört och koncentrerat. Mellan dessa grupper placeras konferensrum, tysta rum, kopiering och toaletter. Genom besparingar och samordningsvinster ska kommunens samlade kostnader minska. Förvaltningar placeras i byggnaden efter inbördes samband och utifrån behov av area och funktioner. Byggnationen ska vara kostnadseffektiv. Årshyran för ett nytt kommunhus ska understiga årshyran för ett ombyggt kvarter Ansgarius med minst 10 %. Lokalisering Växjö kommun äger två kvarter i västra delen av norra stationsområdet. Här skulle det gå att tillskapa lokaler som skulle kunna rymma hela eller delar av nuvarande kommunhus. Förslag till detaljplan medger både bostäder och centrumbebyggelse (kombination av handel, service, samlingslokaler och andra verksamheter som ligger centralt eller som på andra sätt ska vara lätta att nå). Detta ger möjlighet att planera för ett nytt kommunhus tillsammans med verksamheter som invånarna vill ha tillgängliga. 3 (6)

14 ÄRENDE Dnr KS För en sammanhållen bebyggelse utmed Norra Järnvägsgatan är det en fördel att båda kvarteren uppförs samtidigt. Tanken är att genom arkitekttävling/ parallella uppdrag ge förutsättningar för att dels tillskapa de verksamhetsytor som Växjö kommun behöver och dels att utifrån centrumbebyggelse presentera möjligheter hur man på bästa sätt kan få kvarteren att vara en tillgång i centrum. Ekonomi Ekonomisk jämförelse nedan är gjord mellan ombyggt befintligt kommunhus i kvarteret Ansgarius och nybyggt kommunhus, där antal anställda är 600 personer i båda fallen. Kalkylränta 3 %, avskrivningstid 40 år och kostnadsläge Befintligt kommunhus är i stort behov av renovering vad avser ny ventilation, nytt värmesystem och kyla med delvis innovativa lösningar, nya VA-stammar, upprustning av fasader inklusive fönster samt delvis nya invändiga ytskikt. Nuvarande hyra i kvarteret Ansgarius är ca 22 mkr/år och kommer enligt beräkningar efter ombyggnad att bli ca 36 mkr/år och där area/ anställd är 27 m 2 BRA. Vid ett ombyggt kommunhus tillkommer dessutom kostnader för omflyttningar och evakueringar med ca 6 mkr. Beräkningar av hyran i ett nybyggt kommunhus blir ca 28,5 mkr/år och där area/anställd är 18 m 2 BRA. Total byggnadsarea BTA blir m 2. Om inte alla personer i kvarteret Ansgarius flyttar med till nytt kommunhus så blir det mindre hyra för nybyggnaden men då tillkommer hyra på annan plats för dessa personer. På en annan plats/platser kan förmodligen inte area/anställd effektiviseras motsvarande nybyggnad, samtidigt som antal hissar, trapphus och sammanträdesrum totalt sett behöver blir fler. Hyresbesparingen enligt nuvarande kalkyler mellan ombyggt och nytt kommunhus blir ca 7,5 mkr/år. Energi Befintligt kommunhus har idag en fjärrvärmeförbrukning på 125 kwh/m 2 och beräknas efter ombyggnad kunna få en fjärrvärmeförbrukning på ca 80 kwh/år (exklusive verksamhetsel) För ett nytt kommunhus gäller förutsättningarna att fjärrvärmeförbrukningen ska vara ca 40 kwh/m 2 (exklusive verksamhetsel). 4 (6)

15 ÄRENDE Dnr KS Tidplaner Detaljplaner för norra stationsområdet och kvarteret Ansgarius beräknas vara antagna i juni Kommunhus: Beslut om läge, volym och projektering december 2015 Parallella uppdrag/arkitekttävling dec 2015 mars 2016 Projektering mars - jun 2016 Upphandling aug - okt 2016 Beslut byggnation nov 2016 Byggnation dec 2016-dec 2018 Inflyttning våren 2019 Försäljning kvarteret Ansgarius hösten 2017 Jämförelse med andra kommunhus Kristianstads kommunhus Area m 2 BRA Investering 582,6 mkr Antal personer 700 arbetsplatser (350 kommun och 350 region) Hyra 24,5 mkr/år totalt Lunds kommunhus Area Investering Antal personer Hyra m 2 BRA 360,1 mkr 502 personer ca 21 mkr/år (inte helt fastställt) efter 50 års avskrivning finns ett restvärde på 109 mkr 5 (6)

16 ÄRENDE Dnr KS Beslutet skickas till För åtgärd VöFAB Planeringskontoret, Lokalförsörjningsgruppen För kännedom VKAB Monica Skagne kommunchef Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Bilaga: Förslag till detaljplan för norra stationsområdet 6 (6)

17

18 ÄRENDE Dnr KS Jörgen Gustavsson Blommendahl folkhälsosamordnare Tel Kommunstyrelsen Revidering av Växjö kommuns alkohol- och drogpolicy Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslås besluta Att godkänna förslag till revidering av Alkohol- och drogpolicy för Växjö kommun Ärendets bakgrund Alkohol- och drogpolicy för Växjö kommun antagen av kommunfullmäktige ska enligt internbudget 2014 revideras. Förslaget till revidering av Alkohol- och drogpolicy för Växjö kommun har varit på remiss hos samtliga nämnder och styrelser i Växjö kommun samt Region Kronoberg, Polismyndigheten, Länsstyrelsen i Kronobergs Län, Linnéuniversitetet, IOGT-NTO, Kvinnojouren, Visita och Växjö Citysamverkan under tiden 2 december januari Arbetsutskottet har beslutat att återremittera ärendet (dnr ). Förslaget till alkohol- och drogpolicy ska kompletteras med en tydlig nulägesbeskrivning. Dessutom ska det utarbetas mål, med tillhörande strategier. Styrdokument och uppföljning av folkhälsan Alkohol- och drogpolicy är ett styrande dokument. De mål som finns i policyn uppnås med insatser hos nämnd, styrelse, förvaltning, bolag, avdelning, enhet och medarbetare. Folkhälsa och frågor om alkohol, narkotika, dopning och tobak sorterar enligt antagen Budget under målområdet Uppleva och Göra. Folkhälsan i Växjö kommun följs upp i Folkhälsorapport för Växjö kommun (KS internbudget ). Folkhälsorapporten innehåller en nulägesbeskrivning vad gäller alkohol, narkotika, dopning och tobak. Något förslag till strategi för genomförande av policyn lämnas inte då enligt det styrande dokumentet Styrsystem för Växjö kommun Kommunstyrelsen inte kan fastställa strategier för genomförande av policy Monica Skagne Kommunchef Michael Färdigh Personal- och förhandlingschef Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post jorgen.gustavsson@vaxjo.se 1 (1)

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Revidering av Växjö kommuns alkohol- och drogpolicy Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet återremitterar ärendet. Förslaget till alkohol- och drogpolicy ska kompletteras med en tydlig nulägesbeskrivning. Dessutom ska det utarbetas mål, med tillhörande strategier. Bakgrund Alkohol- och drogpolicy för Växjö kommun antagen av kommunfullmäktige ska enligt internbudget 2014 revideras. Förslaget till revidering av Alkohol- och drogpolicy för Växjö kommun har varit på remiss hos samtliga nämnder och styrelser i Växjö kommun samt Region Kronoberg, Polismyndigheten, Länsstyrelsen i Kronobergs Län, Linnéuniversitetet, IOGT-NTO, Kvinnojouren, Visita och Växjö Citysamverkan under tiden 2 december januari Beslutsunderlag Kommunchefen har i lämnat förslag på en reviderad alkohol- och drogpolicy för Växjö kommun. Kommunchefen har även redogjort för remissinstanserna synpunkter på förslaget. Yrkanden Malin Lauber (S): Arbetsutskottet återremitterar ärendet. Förslaget till alkohol- och drogpolicy ska kompletteras med en tydlig nulägesbeskrivning. Dessutom ska det utarbetas mål, med tillhörande strategier. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Malin Laubers yrkande. Beslutet skickas till Kommunchefen (folkhälsosamordnaren) 20(23)

20 REVIDERING ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Växjö kommun År Alkohol- och drogpolicy för Växjö kommun är ett styrande dokument i Växjö kommun och ligger till grund för förvaltningarnas arbete för att förebygga alkohol- och drogmissbruk. Övergripande mål Det övergripande målet med folkhälsoarbetet i Växjö kommun är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. Ett helhets- och jämställdhetsperspektiv bör gälla för samtliga insatser. Växjö kommun ska främja hälsa och förhindra utsatthet bland unga. Målet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Målet innebär en nolltolerans mot narkotika och dopning att minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak att förhindra all skadlig alkoholkonsumtion bland annat genom att minska konsumtionen och skadliga dryckesvanor att antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Långsiktiga mål Tillgängligheten till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Satsningar ska göras för att minska kopplingen mellan idrott och alkohol Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha god tillgänglighet till vård och stöd av god kvalité Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Medvetenheten i hela befolkningen om ANDT- användningen effekter på hälsan bör öka. Nya forskningsresultat om alkoholens, narkotikans, dopningens och tobakens hälsoeffekter ska kommuniceras

21 Delmål Andelen ungdomar i gymnasiet som röker 16 % (2012) eller snusar 13 % (2012) ska halveras till 2018 Andelen ungdomar i gymnasiet som har använt dopningspreparat ska minska från 2 % (2012) till 0 % 2018 Andelen ungdomar i gymnasiet som har använt narkotika ska minska från 11 % 2012 till 5 % 2018 Andelen ungdomar i årskurs 8 som aldrig druckit alkohol ska öka från 65 % (2012) till 85 % 2018 Växjö kommun ska tion och tillsyn över restauranger och handel räldrar, föreningar, Region Kronoberg och Polisen Implementering och uppföljning Förvaltningarnas drogförebyggande insatser sammanställs med utgångspunkt från förvaltningarnas internbudget i Handlingsplan för folkhälsoarbete. Bruket av alkohol, narkotika, dopning, tobak och andra droger redovisas årligen i Folkhälsorapport för Växjö kommun där ett genusperspektiv ska beaktas.

22 Bakgrund Rökning har blivit betydligt ovanligare under de senaste decennierna, vilket bidragit till att dödligheten i de största folksjukdomarna minskat. Men fortfarande röker var sjunde vuxen, och rökning beräknas förorsaka dödsfall årligen. Dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar har minskat under senare år och färre har ett riskbruk av alkohol. Även bland barn i högstadieåldern har alkoholkonsumtionen minskat, men var sjunde elev i årskurs 9 dricker minst en gång i månaden motsvarande en flaska vin vid samma tillfälle. I landet vårdades år 2012 i genomsnitt kvinnor och män på sjukhus för en narkotikarelaterad diagnos. Inläggningarna har ökat bland både kvinnor och män i alla åldersgrupper, men allra snabbast i åldern år. Den uppgång i narkotikaerfarenheten bland gymnasieeleverna som inträffade till och med 2010 har därefter upphört och snarast tenderat att åter vände nedåt. Vad gäller nätdroger i landet svarade ca 3 % av pojkarna och knappt 2 % av flickorna i årskurs 9 att de någon gång provat sådana. Spice och liknande rökmixar är den klart vanligaste nätdrogen. Missbruk av AAS (anabola-androgena steroider) är vanligast bland män i åldern år och debuten sker ofta i 20- årsåldern. En längtan efter en snyggare och/eller mer muskulös kropp, i kombination med ett socialt tryck i träningslokalen kan vara en inkörsport till att börja experimentera med dopningsmedel. Det är också vanligt med ett blandmissbruk med narkotika eller andra läkemedel. I Växjö kommun Andelen riskkonsumenter av alkohol bland vuxna var 13 % (2012) Andelen ungdomar i på gymnasiet, som röker 16 % (2012) eller snusar 13 % (2012) Andelen ungdomar i gymnasiet som har använt dopningspreparat 2 % (2012) Andelen ungdomar i gymnasiet som har använt narkotika 11 % (2012) Andelen ungdomar i årskurs 8 som aldrig druckit alkohol 65 % (2012) Utmaningar Fokus på barn och unga Minska tobaksanvändingen Motverka missbruk av alkohol Nolltolerans mot narkotika Nej till dopning Tillstånd och tillsyn för utskänkning av alkohol för att motverka missbruk och främja goda alkoholvanor Personer med missbruk och deras anhöriga ska få råd och stöd Styrande dokument De styrande dokument som ligger till grund till policyn är det nationella övergripande målet för folkhälsoarbete - att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Växjö kommun har antagit Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs Län där målområde 11, Alkohol, narkotika, dopning och tobak är ett prioriterat målområde för folkhälsoarbete. Följande vision för målområde 11 är antagen: I Kronoberg växer alla upp och lever utan risk att skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak eller överdrivet spelande. Genom en god samverkan mellan länets aktörer finns trygga och drogfria miljöer för alla länsinvånare. Drogpolicy för Växjö kommun utgår även från prioriteringar i Regional handlingsplan Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)

23 ÄRENDE Dnr KS Martin Fransson gruppledare Tel Kommunstyrelsen Utbildningsdepartementets remiss över departementspromemorian En stärkt yrkeshögskolaett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Förslag till beslut 1. Växjö kommun ställer sig positiv till förslaget som helhet men framför ett antal synpunkter i enlighet med skrivelse Förslag till nämnden för arbete och välfärds remissvar över utbildningsdepartementets promemoria daterad den 28 september Arbetsutskottet anmäler ärendet till kommunstyrelsen. Bakgrund Utbildningsdepartementet har skickat en remiss på departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap. Promemorian har remitterats till nämnden för arbete och välfärd. Svar ska ha inkommit till departementet senast den 16 november. Beslutsunderlag Nämnden för arbete och välfärd har i 182/2015 yttrat sig över betänkandet. Nämnden beslutade att överlämnar förvaltningschefens tjänsteskrivelse daterad som remissvar till kommunstyrelsen över Utbildningsdepartementets promemoria En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap Beslutet skickas till Utbildningsdepartementet För kännedom Nämnden för arbete och välfärd Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post martin.fransson@vaxjo.se 1 (1)

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Remiss av departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott överlämnar förvaltningschefens tjänsteskrivelse daterad som remissvar till kommunstyrelsen över Utbildningsdepartementets promemoria En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse daterad redogjort för ärendet och lämnat remissvar. Av remissvaret framgår bland annat att nämnden ställer sig positivt till förslaget som helhet enligt de motiveringar som framförs i promemorians konsekvensutredning, men vill framföra vissa synpunkter. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 19 (37)

25 Tjänsteskrivelse Dnr NAV Caroline Nordahl utredare Tel Nämnden för arbete och välfärd REMISS av departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap (DS 2015:41) Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd överlämnar skrivelse daterad som remissvar till kommunstyrelsen över Utbildningsdepartementets promemoria En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap. Bakgrund Utbildningsdepartementet uppdrog den 22 oktober 2013 åt kanslirådet att biträda departementet med en översyn av Myndigheten för yrkeshögskolans uppgifter och vissa frågor om yrkeshögskolan (U2013/6240/SAM). Utbildningsdepartementets har sedan, huvudsakligen baserat, på översynen arbetat fram en promemoria om yrkeshögskolans fortsatta utveckling. Promemorian innehåller bland annat förslag som innebär mer långsiktiga förutsättningar för yrkeshögskoleutbildningarna Växjö kommun har lämnats tillfälle att lämna synpunkter på departementspromemorian. Kommunstyrelsen har skickat promemorian på remiss till nämnden för arbete och välfärd som har fått i uppdrag att lämna ett yttrande senast 22 oktober. Remissvaret från Växjö kommun ska sedan vara Utbildningsdepartementet tillhanda senast 16 november Promemorian kan tas del av som fulltext genom följande länk: f/en-starkt-yrkeshogskola--ett-lyft-for-kunskap-ds-2015_41.pdf Sammanfattning av promemorian Bakgrund Sveriges ställning som kunskapsnation bygger på en välutbildad befolkning. Utbildningspolitiken lägger grunden för den enskildes möjligheter att skaffa sig den kompetens som behövs för att etablera sig i arbetslivet. Ett led i regeringens ökade ambitioner för det livslånga lärandet är ett nytt kunskapslyft för att människor ska få ytterligare möjligheter till utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå. Yrkeshögskolan som inrättades i juli 2009 har en central roll i att tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post caroline.nordahl@vaxjo.se 1 (8)

26 Tjänsteskrivelse Dnr NAV Yrkeshögskolans resultat visar att utbildningarna i hög grad leder till arbete. Det är viktigt att yrkeshögskolan har en utformning som bidrar till att ungdomar i gymnasieskolan ser den som ett möjligt och attraktivt val, men som också ger vuxna möjligheter att skaffa sig nya eller fördjupade kunskaper inom yrkesområden där kompetens efterfrågas. Promemorians problembild och förslag Promemorians förslag syftar bland annat till att ge yrkeshögskolan bättre förutsättningar att fungera som ett led i yrkesutbildningssystemet för såväl unga som vuxna samt att tillgodose samhällets och arbetslivets behov av kompetens på kort och lång sikt. Kontinuitet och långsiktiga behov Utbildningsdepartementet föreslår i promemorian att en utbildning inom yrkeshögskolan som huvudregel ska omfatta tre utbildningsomgångar istället för dagens två. Myndigheten för yrkeshögskolan får besluta om högst upp till fem utbildningsomgångar när ett långsiktigt behov på arbetsmarknaden av utbildningens kunskaper, färdigheter och kompetenser föreligger. Myndigheten ska även kunna besluta om färre utbildningsomgångar om det är svårt att bedöma hur långt behovet av en viss utbildning sträcker sig. Förslagen ska motverka kortsiktigheten i dagens modell som resulterar i att utbildningsanordnarna lägger mycket tid och resurser på att få nya utbildningsomgångar beviljade. Längre beslutsperioder underlättar för anordnarna att utveckla utbildningarna så att en hög kvalitet kan uppnås. Långsiktigheten som förslaget ger möjliggör att potentiella elever kan planera sina fortsatta studier inom yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan blir en tydligare karriärväg och gymnasieskolans yrkesutbildningars attraktivitet kan öka. Vidare kan längre beslutsperioder öka en studerandes möjligheter att genomföra studierna i reducerad studietakt. Anordnarens kompetens att bedriva utbildning När Myndigheten för yrkeshögskolan bedömer om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan samt fördelar statsbidrag och särskilda medel ska myndigheten ta hänsyn till i vilken grad utbildningarna kvalitativt svarar mot arbetslivets behov. 1 Promemorian föreslår att de kvalitetsmässiga aspekterna och anordnarens förutsättningar samt kompetens att genomföra utbildningen också bör vägas in i myndighetens bedömning. Vidare föreslås också att Myndigheten för yrkeshögskolan ska beakta resultatet från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning i bedömningsprocessen. 1 Förordningen om yrkeshögskolan 5 kap (8)

27 Tjänsteskrivelse Dnr NAV Förslaget syftar till att utbildningsanordnare som saknar kompetens och praktiska förutsättningar att bedriva en viss utbildning inte ska prioriteras. Detta är särskilt viktigt när olika utbildningsanordnare samtidigt ansöker om att få bedriva likartade yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan ska hålla en hög kvalitet och ha en hög arbetsmarknadsrelevans. Därför måste särskild hänsyn tas till hur utbildningarna fungerar och att de leder till arbete inom de områden de avser. Med förslagen tydliggörs att Myndigheten för yrkeshögskolan ska använda sig av resultatet kvalitetsgranskningar vid fördelning av yrkeshögskoleutbildning. Förvaltningen arbete och välfärd bedömer att förslagen för Växjö kommuns del kommer innebära en ökad möjlighet till att starta utbildningar inom fler områden än vad kommunen driver idag. Det är viktig utveckling för att möta variationen inom regionens arbetsmarknadsbehov. Alla myndigheter ska få anordna utbildningar inom yrkeshögskolan Enligt lagen om yrkeshögskolan får yrkeshögskoleutbildningar endast anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda. I dag bedrivs vissa samhällsviktiga eftergymnasiala yrkesutbildningar av andra statliga myndigheter än statliga universitet och högskolor, exempelvis Tullverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Promemorian föreslår att även dessa utbildningar ska kunna ingå i yrkeshögskolan och på så vis få en anknytning till det offentliga utbildningssystemet. Förvaltningen arbete och välfärd ser inga negativa konsekvenser med förslaget men anser att utbildningarna som anordnas av dessa statliga myndigheter inte bör, utan snarare ska, finansieras av anordnarna. På så vis minskar risken för en ökad konkurrens om yrkeshögskolans statsbidrag och särskilda medel. Ansvarig utbildningsanordnare ska se till att det finns platser för LIA på en arbetsplats som uppfyller de krav som finns för utbildningen I förordningen om yrkeshögskolan anges att en utbildning får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen om den omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng och minst en fjärdedel av utbildningstiden består av lärande i arbete (LIA) på en arbetsplats. 2 Genom tillsyn och kvalitetsgranskningar har Myndigheten för yrkeshögskolan dock sett att tillgången av LIA-platser varierar inom utbildningarna. Det finns utbildningsanordnare som har ett väl utvecklat nätverk av lämpliga LIA- 2 Förordningen om yrkeshögskolan 2 kap (8)

28 Tjänsteskrivelse Dnr NAV platser medan andra anordnare lämnar studerande att ensamma hitta en LIAplats. Konsekvensen kan bli att studerande inte får den kontakt med arbetslivet som krävs för att nå målet med utbildningen. LIA har stor betydelse för den studerandes anställningsbarhet. Promemorian föreslår därför att det i förordningen om yrkeshögskolan ska anges att den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns platser för LIA på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen. Förvaltningen arbete och välfärd har idag ett väl utvecklat nätverk av LIAplatser. Förvaltningen anser att en utbildning av god kvalitet förutsätter att studerande får tillgång till en LIA av hög kvalitet. Med förslaget säkerställs arbetslivets och anordnarnas aktiva medverkan till detta. Den regionala eller nationella placeringen ska utgå från arbetslivets behov För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan är det idag en förutsättning att den har en, från samhällssynpunkt, lämplig regional placering. Vad från samhällssynpunkt innebär framstår som otydligt enligt promemorian. För att tydliggöra att det är arbetslivets kompetensbehov som bör spela en avgörande roll för utbildningens placering föreslås därför att Myndigheten för yrkeshögskolan i stället vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel för utbildningar inom yrkeshögskolan särskilt ska ta hänsyn till i vilken grad en utbildning har en, utifrån arbetslivets behov, lämplig regional placering. Myndigheten kommer med förändringarna kunna prioritera utbildningar med hänsyn för arbetsmarknadens behov på regional såväl som nationell nivå och därmed se till att utbildningar fördelas på ett lämpligt sätt i landet utifrån arbetsmarknadens behov. Förvaltningen arbete och välfärd delar promemorians åsikt gällande nuvarande lagstiftnings otydlighet. Förslaget kan dock enligt förvaltningen resultera i att utbildningarna placeras i högre grad i storstadsregionerna. Växjö kommun har idag utbildningar som svarar för det regionala såväl som nationella behovet. Förvaltningen vill därför framhålla att även en lokal förankring med bred branschkännedom är väsentliga förutsättningar för en kvalitativt god utbildning. Flexibla studieformer genom en möjlighet att läsa fristående kurser Regeringens satsning på ett kunskapslyft kommer troligen innebära att fler människor av olika skäl söker sig till olika utbildningar. Eftersom de kvalifikationer som efterfrågas på arbetsmarknaden förändras över tid är det viktigt att individer under sitt arbetsliv kan bygga på sin utbildning för att 4 (8)

29 Tjänsteskrivelse Dnr NAV matcha kraven. Det kan exempelvis handla om att höja sin kompetens inom ett specifikt område. Det kan då finnas behov av kompetensen som en specifik kurs kan ge, men inte hela utbildningen som kursen kanske ingår i. För ett livslångt lärande är det en förutsättning att människor kan gå in och ut ur utbildningssystemet på ett flexibelt sätt. Därför anser promemorian att fristående kurser inom yrkeshögskolan kan vara ett intressant alternativ för vuxna som vill skaffa sig nya kunskaper. Förvaltningen för arbete och välfärd ser endast fördelar för kommunens framtida studerande med förslaget. Enhetliga och tydliga förkunskapskrav och urvalsgrunder Under 2014 granskade Myndigheten för yrkeshögskolan hur utbildningsanordnare prövar sökandens behörighet, gör urval och beslutar om antagning. Granskningen visade att utbildningsanordnarna ofta ställer omotiverat höga förkunskapskrav för att visa på att utbildningen håller eftergymnasial nivå. Kraven handlar om specifika kurser från nationella gymnasieprogram, examen från specifika nationella program eller arbetslivserfarenhet. Konsekvenserna blir att ungdomar som kommer direkt från gymnasieskolan eller personer som vill byta yrke men som inte har en yrkeserfarenhet utesluts från yrkesutbildningarna. Med denna bakgrund föreslår promemorian att krav på särskilda förkunskaper än krav på kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper endast får ställas om det finns särskilda skäl. Förslaget ska motverka att det ställs för stränga behörighetskrav i förhållande till lagens syfte. Att utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan kan ställa särskilda förkunskapskrav innebär dessutom att dessa krav kan variera bland olika anordnare även när det är fråga om i princip identiska utbildningar som leder till samma yrke. Ett ämne eller en kurs kan därmed vara behörighetsgivande i urvalsprocessen hos en anordnare medan den endast är meriterande hos en annan. För att minska oförutsägbarheten i vilka krav som ställs och kan komma att ställas på en yrkeshögskoleutbildning föreslår promemorian att Myndigheten för yrkeshögskolan ska utreda och föreslå enhetliga förkunskapskrav inom olika utbildningsområden. Förvaltningen för arbete och välfärd ser endast positivt på enhetligare förkunskapskrav inom yrkeshögskolan. Förvaltningen anser att förslagen syftar till förtydliganden och leder till en högre genomströmning inom utbildningarna. Förslagen öppnar upp för att fler studerande uppfyller 5 (8)

30 Tjänsteskrivelse Dnr NAV behörighetskraven samt ökar möjligheterna till att byta karriär. De antagna studerande kommer att ha goda förutsättningar att fullfölja utbildningen. Förslagen ökar också rättssäkerheten genom enhetliga och tydliga urvalsgrunder. Införande av förutbildningar Allt fler ungdomar väljer idag ett högskoleförberedande gymnasieprogram i stället för yrkesprogram. Unga som efter att ha gått ett högskoleförberedande gymnasieprogram är intresserade av en yrkesutbildning har i dag begränsade möjligheter att byta inriktning eftersom de inte är behöriga till flera av utbildningarna. Samma svårighet drabbar de som redan finns i arbetslivet men som av olika skäl vill byta yrkesbana. Risken finns att bristen på yrkeskompetens inom fler yrkesområden ökar. Promemorian föreslår därför att förutbildningar ska kunna erbjudas i anslutning till ordinarie yrkeshögskoleutbildning om det finns brist på behöriga sökande och behov av arbetskraft med sådan kompetens finns. Förslagsvis ska förutbildningarna genomföras på kort tid och ofta på distans så att många som möjligt kan delta. Rimligtvis ska förutbildningen omfatta fem veckors heltidsstudier med möjlighet till kortare längd. Förvaltningen för arbete och välfärd ser att förslaget kommer innebära fler behöriga sökanden och att Växjö kommuns utbildningar kommer fyllas i högre grad. Tillsyn och kvalitetsgranskning Genom förslagen om ökad kontinuitet och långsiktighet i yrkeshögskolans utbildningar kommer kvalitetsgranskning att få ökad betydelse. För att det ska bli tydligare för utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan vad de kan förvänta sig av den tillsyn som bedrivs av Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås att det i förordningen om yrkeshögskolan ska införas en definition av vad som avses med tillsyn. Kvalitetsgranskningen föreslås också i likhet med tillsynen avse enskilda utbildningar. Promemorian föreslår också att det i, förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan, anges att myndigheten inom ramen för sin tillsyn ska lämna råd och vägledning till utbildningsanordnarna. Förvaltningen arbete och välfärd anser att förslagen inom tillsyn och kvalitetsgranskning är positiva. Det är av största vikt att kriterierna som arbetas fram är tydliga och mätbara. Ett examensarbete ska ingå i båda examensnivåerna Enligt nuvarande bestämmelser ska den studerande ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) för att få avsluta utbildningen med en 6 (8)

31 Tjänsteskrivelse Dnr NAV kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Samma krav finns inte för att en yrkeshögskoleexamen ska få utfärdas. För att säkerställa den kvalitativa nivån som bör genomsyra yrkeshögskolans utbildningar föreslås det i promemorian att den studerande även ska ha fullgjort ett examensarbete för att få avsluta utbildningen med en yrkeshögskoleexamen. Baserat på detta förslag föreslår även promemorian att det ska ingå minst en företrädare för skolväsendet i ledningsgrupperna för utbildningar hos den ansvariga utbildningsanordnaren. Syftet med förslag är att det ska finnas kunskap om gymnasieskolans utbildningar som kan bidra till att yrkeshögskoleutbildningen håller den förutsatta bredare eller högre nivån i förhållande till de gymnasiala utbildningarna. Förslaget syftar också till en ökad pedagogisk kompetens i ledningsgrupperna. Förändringen innebär att krav kommer ställas på att studerande som går en tvåårig eller kortare yrkeshögskoleutbildning ska fullgöra ett examensarbete för att få en examen. För Växjö kommun innebär det att vid framtida ansökningar ska examensarbetet ingå som en obligatorisk kurs inom utbildningarna. Ekonomiska konsekvenser Promemorian bedömer att förslagen inte kommer resultera i någon ökad kostnad för kommunerna. För en utbildningsanordnare som erbjuder en förutbildning bedömer promemorian att det blir en ökad kostnad för anordnaren på cirka kronor per årsplats. Promemorian har dock svårt att uppskatta hur stor omfattning möjligheten till fortutbildningar kommer att användas. Promemorians förslag om att en yrkeshögskoleutbildning normalt ska omfatta minst tre utbildningsomgångar gör att utbildningen kan bedrivas under längre tid utan att anordnaren behöver lägga ned tid och pengar på en förnyad ansökan. Bedömningen är att förslaget därmed leder till minskat administrativt arbete och kostnader. Yrkeshögskoleförbundet har räknat ut att det kostar mellan kronor att göra en ansökan för att bedriva en yrkeshögskoleutbildning. Förvaltningen arbete och välfärd ser på positivt på promemorians förslag som innebär att den kostnaden kan reduceras. Förslaget innebär också reducerade kostnader för Myndigheten för yrkeshögskolan vilket bedöms ger mer resurser till att bevilja fler yrkeshögskoleutbildningar 7 (8)

32 Tjänsteskrivelse Dnr NAV Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Per Sandberg förvaltningschef Caroline Nordahl utredare 8 (8)

33 Remissvar Dnr NAV Caroline Nordahl Utredare Kommunstyrelsen Förslag till nämnden för arbete och välfärds remissvar över utbildningsdepartementets promemoria En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap (DS 2015:41) Nämnden för arbete och välfärd har beretts tillfälle att lämna synpunkter över utbildningsdepartementets promemoria En stärkt yrkeshögskola- ett lyft för kunskap. Nämnden har tagit del av remissen och ställer sig positivt till förslaget som helhet enligt de motiveringar som framförs i promemorians konsekvensutredning, men vill framföra följande synpunkter: 4.3 Fler utbildningsomgångar ska kunna beviljas genom ett och samma beslut Nämnden för arbete och välfärd anser att långsiktighet och kontinuitet är förutsättningar för att få utbildningar med en god kvalitet, arbetslivets engagemang samt för att studerande ska kunna planera sina studier. Nämnden vill poängtera att förslaget om längre beslutsperioder är det enskilt viktigaste för tillförlitlighet och rättssäkerhet inom yrkeshögskolan. Nämnden ser att förslaget kommer skapa högre genomströmning av studerande vilket bidrar till att uppnå utbildningsformens syfte att säkra det regionala och nationella kompetensbehovet. 4.4 Anordnarens kompetens att bedriva utbildning Utbildningsanordnaren ska ha den kompetens som krävs för att bedriva utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. Nämnden för arbete och välfärd är positiva till att mer fokus sätts på utbildningsanordnarnas kompetens för att bedriva utbildning inom yrkeshögskolan och ser möjligheter till en kvalitetshöjning. Nämnden vill framhålla och försäkra sig om att förslaget faktiskt innebär att det blir utbildningsanordnarnas kompetens att bedriva utbildning som ska vara avgörande, inte anordnarnas rena yrkeskunskaper för utbildningen de ska bedriva Alla myndigheter ska få anordna utbildningar inom yrkeshögskolan Nämnden för arbete och välfärd har inga invändningar när det gäller förslaget i sig utan anser att det är väl genomtänkt. Nämnden ställer sig däremot tveksam till formuleringen yrkeshögskoleutbildningar som anordnas av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor bör finansieras av anordnarna. 1 Nämnden anser att ordet bör ska bytas ut till ska. Eftersom detta är utbildningar inom Tullverket och MSB som idag finansieras med myndigheternas egna medel måste de resurserna föras över till yrkeshögskolan. På så vis menar nämnden att 1 Utbildningsdepartementets, promemoria En stärkt yrkeshögskola- ett lyft för kunskap (DS 201:41), s.70 andra stycket nerifrån. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post caroline.nordahl@vaxjo.se 1 (3)

34 Remissvar Dnr NAV risken minskar för att förslaget medför en negativ påverkan på de samlade resurserna för yrkeshögskolan. 6.2 Den regionala eller nationella placeringen ska utgå från arbetslivets behov Nämnden för arbete och välfärd anser i likhet med promemorian att innebörden av lagtextens från samhällssynpunkt 2 kan uppfattas som otydlig. En farhåga som nämnden har med förslaget är dock att utbildningarna placeras i högre grad än idag i storstadsregioner där yrkeshögskoleutbildningens eventuella arbetlivsmässiga behov är lättare att påvisa. Växjö kommun utbildar idag för regionens kompetensbehov såväl som för det nationella behovet. Nämnden anser att en lokal förankring med branschkännedom är en förutsättning för en kvalitativt god utbildning. 8.5 Samma utbildning- olika förkunskapskrav Nämnden för arbete och välfärd vill till förslaget framhålla vikten av att Myndigheten för yrkeshögskolan, i sin utredning över enhetligare förkunskapskrav, inhämtar synpunkter från arbetslivet. I övrigt välkomnar nämnden för arbete och välfärd förslaget och ser positivt på de möjligheter nämnden ser att enhetliga förkunskapskrav kan medföra. Fler studerande kommer att ha goda förutsättningar att fullfölja sin utbildning. Rättssäkerheten kommer att öka genom enhetliga och tydliga förkunskapskrav Samma förkunskapskrav för nationellt likvärdiga utbildningar När Myndigheten för yrkeshögskolan arbetar fram föreskrifterna om krav på särskilda förkunskaper enligt promemorians förslag anser nämnden för arbete och välfärd att myndigheten speciellt ska titta på vilka kurser som ska vara behörighetsgivande istället för hela gymnasieprogram, liknande universitets behörighetskrav, 10.3 Tillsyn och kvalitetsgranskning Nämnden för arbete och välfärd delar förslagens mening att kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier. Nämnden vill likväl poängtera vikten av att kriterierna blir tydliga och mätbara. Myndigheten för yrkeshögskolan bör i framtagandet av kriterierna inte endast samråda med arbetslivet utan också med utbildningsanordnare. Nämnden för arbete och välfärd föreslår vidare att resultaten av tillsynen och kvalitetsgranskningarna inte endast sammanfattas och publiceras utan även används som underlag vid beslut om tilldelning av yrkeshögskoleutbildningar. På så vis tydliggörs kopplingen mellan tillsyn, kvalitetsbedömning av anordnare samt 2 För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan krävs det att utbildningen har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering. Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan, 1 kap 3 2st. 2 (3)

35 Remissvar Dnr NAV ansökningsförfarandet. Med nämndens förslag kopplas således tillsyn och kvalitetsgranskning ihop med punkt 4.4 i promemorian om att utbildningsanordnaren ska ha den kompetens som krävs för att bedriva utbildning. 13. Konsekvenser - Tidsåtgång och företagens administrativa kostnader Nämnden för arbete och välfärd stället sig positivt till eventuella minskade administrativa kostnader som en konsekvens av promemorians förslag. Den minskade tidsåtgången för utbildningsanordnare som ansöker om att få bedriva yrkeshögskoleutbildning, som promemorian bedömer förslagen kommer resultera i, anser nämnden skulle påverkas ytterligare om ansökningsproceduren förenklades. En begränsning och tydlighet i vad ansökningsunderlagen ska bestå av skulle enligt nämnden bidra till en minskad tidsåtgång till utbildningsansökningar och i förlängningen minskade kostnader. 3 (3)

36 Förord Sveriges ställning som kunskapsnation bygger på en välutbildad befolkning. Utbildningspolitiken lägger grunden för den enskildes möjligheter att skaffa sig den kompetens som behövs för att etablera sig i arbetslivet. En värld och ett samhälle som präglas av snabb förändring och utveckling av nya kunskapsområden och tekniker medför ett fortlöpande behov av nya och uppdaterade kunskaper. Tillgång till utbildning av hög kvalitet som svarar mot samhällets behov av olika kompetenser har avgörande betydelse. Ett led i regeringens ökade ambitioner för det livslånga lärandet är därför ett nytt kunskapslyft för att människor ska få ytterligare möjligheter till utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå. Yrkeshögskolan har en central roll i detta sammanhang. Den inrättades i juli 2009 på grundval av den tidigare kvalificerade yrkesutbildningen för att tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Yrkeshögskolans resultat visar också att utbildningarna i hög grad leder till arbete. Intresset för dess verksamhet från arbetsliv, utbildningsanordnare och potentiella studerande visar att den har en given plats i det livslånga lärandet. Det är viktigt att yrkeshögskolan har en utformning som bidrar till att ungdomar i gymnasieskolan ser den som ett möjligt och attraktivt val, men som också ger vuxna möjligheter att skaffa sig nya eller fördjupade kunskaper inom yrkesområden där kompetens efterfrågas. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) sin avsikt att investera i ett nytt kunskapslyft som bl.a. ska omfatta nya utbildningsplatser i yrkeshögskolan. Förslagen i denna promemoria syftar bl.a. till att ge yrkeshögskolan bättre förutsättningar att fungera som ett led i yrkesutbildningssystemet för såväl unga som vuxna och att tillgodose samhällets och arbetslivets behov av kompetens i såväl det korta som mer långsiktiga perspektivet. Ur ett tillväxtperspektiv är det samtidigt viktigt att

37 uppmärksammas innovativa utbildningar som ger kompetens för nya yrken och som kan komma att få betydelse på den framtida arbetsmarknaden.

38 Närmare om uppdraget och dess utförande Denna promemoria har utarbetats inom Utbildningsdepartementet och baseras huvudsakligen på den översyn av Myndigheten för yrkeshögskolans uppgifter och vissa frågor om yrkeshögskolan som Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) den 22 oktober 2013 uppdrog åt kanslirådet Per Byström att biträda departementet med (U2013/6240/SAM). Uppdraget genomfördes fr.o.m. den 22 oktober 2013 t.o.m. den 30 september 2014 i form av en arbetsgrupp (U 2013:G). Fr.o.m. den 7 januari 2014 ingick ämnessakkunniga Annette Wisén i arbetsgruppen. I arbetsgruppen ingick även departementssekreteraren Johanna Hedström, Socialdepartementet, kanslirådet Anna Castberg, Finansdepartementet, departementssekreteraren Carl- Johan Klint, Näringsdepartementet, departementssekreteraren Jeanna Andreen, Kulturdepartementet, departementssekreteraren Karin Alm Chearnley, Arbetsmarknadsdepartementet, kanslirådet Sara Bringle, Utbildningsdepartementet, kanslirådet Carina Cronsioe, Utbildningsdepartementet och kanslirådet Anna Skeppstedt, Utbildningsdepartementet. Sedan Johanna Hedström avsagt sig uppdraget förordnades departementssekreteraren IngaLill Karlström, Socialdepartementet, att ersätta henne och sedan Anna Castberg avsagt sig uppdraget förordnades departementssekreteraren Olle Rosén, Finansdepartementet, att ersätta henne. 3

39

40 Innehåll Förord... 1 Närmare om uppdraget och dess utförande Sammanfattning Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan Förslag till förordning om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan Yrkeshögskolan Allmänt om yrkeshögskolan Antalet årsplatser i yrkeshögskolan Utbildningar Sökande och antagna Studerande

41 Innehåll Ds 2015: Examen i yrkeshögskolan Studerandes sysselsättning Närmare om Myndigheten för yrkeshögskolan Kontinuitet och långsiktiga behov Dagens system Utbildningar som bedrivs med viss kontinuitet inom yrkeshögskolan Fler utbildningsomgångar ska kunna beviljas genom ett och samma beslut Anordnarens kompetens att bedriva utbildning Vissa statliga eftergymnasiala yrkesutbildningar Alla myndigheter ska få anordna utbildningar inom yrkeshögskolan Lärande i arbete Inledning Gällande rätt Vad visar tillsyn och kvalitetsgranskning? Lärande i arbete är utmärkande för yrkeshögskolan Den regionala eller nationella placeringen Gällande rätt Den regionala eller nationella placeringen ska utgå från arbetslivets behov Flexibla studieformer Gällande rätt Behov av flexibla studieformer Fristående kurser

42 Ds 2015:41 Innehåll 8 Tillträde till utbildning inom yrkeshögskolan Gällande rätt Kartläggning av krav på särskilda förkunskaper och behov av behörighetsinriktade insatser Kartläggning av behörighetsprövning, urval och antagning Särskilda förkunskapskrav om det finns särskilda skäl Samma utbildning olika förkunskapskrav Behörighetskomplettering bör underlättas Det behövs tydligare urvalsregler Vissa urvalsgrunder behöver förtydligas Kvotgrupper Nationellt likvärdiga utbildningar Gällande rätt Samma förkunskapskrav för nationellt likvärdiga utbildningar Internationella aktiviteter En internationell utblick i utbildningssystemen Internationella samarbeten ska främjas Tillsyn och kvalitetsgranskning Tillsyn och kvalitetsgranskning utvecklar utbildningarna En definition av tillsyn Tillsyn och kvalitetsgranskning Högre krav för yrkeshögskoleexamen Inledning En europeisk och en nationell referensram Ändringar för att säkerställa kvaliteten

43 Innehåll Ds 2015:41 12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ekonomiska och andra konsekvenser Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan

44 1 Sammanfattning Utgångspunkter Yrkeshögskolan är av central betydelse för arbetslivets möjligheter att anställa personer som har ett kvalificerat yrkeskunnande och för individens möjlighet att skaffa sig yrkeskunskaper som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Genom en yrkeshögskoleutbildning kan en individ göra yrkes- och karriärbyten och yrkeshögskolan är på så sätt en investering i det livslånga lärandet. Yrkeshögskolan är i dag fokuserad på kortsiktiga arbetsmarknadsbehov vilket innebär att dess utbildningsutbud ständigt är under omprövning. Det har skapat osäkerhet när det gäller de enskilda utbildningarnas framtid. Ur arbetslivssynpunkt behöver yrkeshögskolan bli mer långsiktig och för individen är det viktigt att yrkeshögskolan blir ett tydligare alternativ för yrkesutbildning efter gymnasieskolan. Förkunskapskraven när det gäller en yrkeshögskoleutbildning bör vara förutsägbara och rimliga för en eftergymnasial yrkesutbildning. Allt oftare ställs dock högre krav än så, och som inte alltid är motiverade av utbildningens innehåll. Detta begränsar människors möjligheter att ta del av yrkeshögskolans utbildningar. För att upprätthålla det goda förtroende som studerande och företrädare för arbetslivet har för de olika utbildningsformer som Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för, är fortsatt tillsyn över och kvalitetsgranskning av dessa utbildningsformer central. Både tillsynen och kvalitetsgranskningen behöver dock utvecklas för att underlätta bedömningen av utbildningarnas kvalitet. Förslagen som presenteras i denna promemoria är ett led i den fortsatta utvecklingen av yrkeshögskolan och lämnas med utgångspunkt i regeringens nya kunskapslyft. Syftet är att yrkeshögskolan ska få bättre förutsättningar att kunna tillgodose samhällets och 9

45 Sammanfattning Ds 2015:41 arbetslivets behov av kompetens i såväl det medellånga som mer långsiktiga perspektivet. Förutsättningarna för utbildningarnas kontinuitet och långsiktighet förbättras Nuvarande ordning innebär att Myndigheten för yrkeshögskolan i ett och samma beslut kan bevilja stöd för två omgångar av en två år lång utbildning. Det föreslås att ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan som huvudregel ska omfatta tre utbildningsomgångar. För utbildningar där det bedöms finnas ett behov på arbetsmarknaden, men där det är svårt att bedöma behovets omfattning, ska Myndigheten för yrkeshögskolan få besluta om färre utbildningsomgångar. Det kan t.ex. vara fråga om innovativa utbildningar som kan ge upphov till nya yrken. Om myndigheten bedömer att det finns ett långsiktigt behov på arbetsmarknaden av de kunskaper, färdigheter och kompetenser som en utbildning kan ge och behovet av dessa kunskaper, färdigheter och kompetenser inte, eller endast i liten omfattning, tillgodoses utanför yrkeshögskolan, ska ett beslut få omfatta upp till fem utbildningsomgångar. Ett beslut ska också få omfatta högst fem utbildningsomgångar om utbildningen i hög grad medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. Genom de ändrade bestämmelserna ges yrkeshögskolan bättre förutsättningar att bli det led i samhällets yrkesutbildningssystem som den varit tänkt att vara. Kontinuitet och långsiktighet bör även gynna kvaliteten, genom att utrymme skapas för att ytterligare utveckla utbildningarna. Möjligheten att bedriva investeringstunga utbildningar bör också öka när beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan gäller för en längre tid. Vidare skapas nödvändiga förutsättningar för rationalisering och effektivisering av både myndighetens och utbildningsanordnarnas hantering av ansökningar om att få fortsätta att bedriva en utbildning inom yrkeshögskolan. 10

46 Ds 2015:41 Sammanfattning Anordnarens kompetens att bedriva utbildning Yrkeshögskolan ska förknippas med hög kvalitet och arbetsmarknadsrelevans. Därför föreslås att det ska vara ett villkor för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att utbildningsanordnaren har den kompetens som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. Myndigheten för yrkeshögskolans tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning får stor betydelse i detta sammanhang och det är viktigt att nya utbildningsanordnare som inte tidigare bedrivit utbildning inom yrkeshögskolan kan beskriva tidigare erfarenhet av att ge utbildning, arbetslivets medverkan samt hur man avser att arbeta med kompetensutveckling av undervisande personal. Lärande i arbete är utmärkande för yrkeshögskolan Det som kännetecknar yrkeshögskolans utbildningar är den nära kopplingen till arbetslivet och därför ingår det alltid lärande i arbete på en arbetsplats (LIA) i utbildningar som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Eftersom LIA har stor betydelse för studerandes möjlighet att få ett arbete är det viktigt att utbildningsanordnarna inom yrkeshögskolan tillsammans med arbetslivet kan se till att de studerande får LIA av hög kvalitet. Myndigheten för yrkeshögskolans uppföljningar visar att LIA generellt fungerar bra men det förekommer att studerande inte får LIA trots att detta kursmoment ska ingå i deras utbildning. Det föreslås därför att det ska förtydligas i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan att den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns LIAplatser, om sådant lärande ingår i utbildningen. Fristående kurser ska kunna erbjudas Regeringens satsning på ett kunskapslyft kommer troligtvis att innebära att fler människor söker sig till utbildning, men utifrån olika behov. Vissa personer kan behöva den kompetens som en specifik kurs i yrkeshögskolan kan ge. Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås därför få i uppdrag att undersöka hur fristående kurser kan ingå i yrkeshögskolans ordinarie utbud. Myndigheten 11

47 Sammanfattning Ds 2015:41 ska även beskriva kursernas konsekvenser för systemet för statlig finansiering. Det bör dock redan nu tydliggöras i förordningen om yrkeshögskolan att om det efter att en utbildning har påbörjats konstateras att det finns tomma platser på utbildningen, kan studerande antas till en eller flera kurser inom utbildningen (fristående kurs). Yrkeshögskoleutbildningar ska ha en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering Det föreslås att det inte längre ska vara en förutsättning för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att den har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering. Myndigheten för yrkeshögskolan ska i stället vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel för utbildningar inom yrkeshögskolan särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering. Det kan finnas nationella eller andra tungt vägande skäl för att förlägga en utbildning till en särskild plats. Alla statliga myndigheter ska kunna anordna utbildningar inom yrkeshögskolan Om utbildningsanordnare får möjlighet att bedriva utbildningar inom yrkeshögskolan mer långsiktigt och kontinuerligt skulle även vissa samhällsviktiga utbildningar kunna ingå i yrkeshögskolan. I dag bedrivs vissa samhällsviktiga eftergymnasiala yrkesutbildningar av andra statliga myndigheter än statliga universitet och högskolor. Genom att ingå i yrkeshögskolan kan dessa utbildningar få en anknytning till det offentliga utbildningssystemet och därmed blir de inte bara rent myndighetsspecifika. Synergieffekter kan också förväntas uppstå. Utbildningar inom yrkeshögskolan föreslås bl.a. därför, efter ansökan, få anordnas även av andra myndigheter än statliga universitet och högskolor. 12

48 Ds 2015:41 Sammanfattning Främja internationellt samarbete Det är positivt med ökad internationell rörlighet bland studerande, då studier utomlands ger erfarenheter som gör dem bättre förberedda för yrkes- och samhällslivet. Svenska studerandes internationella erfarenheter kan också hjälpa Sverige att hävda sig som kunskapsnation i en alltmer globaliserad värld. För att skapa ytterligare intresse bland, och incitament för, utbildningsanordnare och studerande när det gäller att genomföra vissa utbildningsinslag i andra länder behöver dock anordnarna få mer information om vilka vägar till utbyte som finns och stöd i sådana samarbeten. Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås därför få i uppdrag att främja internationella samarbeten inom yrkeshögskolan genom att informera utbildningsanordnare om möjligheter till sådana samarbeten när det gäller yrkeshögskolan och stödja dem i samarbetena. Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan Det föreslås att behörighetsgivande förutbildningar ska få erbjudas i anslutning till alla yrkeshögskoleutbildningar, om det finns brist på behöriga sökande och det behövs arbetskraft med sådan kompetens som yrkeshögskoleutbildningen syftar till att ge. Sådana förutbildningar ska få erbjudas på gymnasial nivå. Det är rimligt att en utbildningsanordnare tillsammans med arbetslivet i vissa fall bedömer att det ska ställas krav på särskilda förkunskaper. Krav på arbetslivserfarenhet utesluter dock normalt ungdomar som kommer direkt från gymnasieskolan. Sådana krav går stick i stäv mot ambitionen att öka ungdomarnas intresse och möjligheter att studera inom yrkeshögskolan. De strider också mot den målsättning som anges i lagen om yrkeshögskolan, att utbildningen väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Av bl.a. dessa skäl föreslås att andra krav på särskilda förkunskaper än krav på kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper bara ska få ställas upp om det finns särskilda skäl. Sådana andra förkunskapskrav ska endast få avse yrkeserfarenhet eller andra kunskaper än de nämnda som är av betydelse för utbildningens 13

49 Sammanfattning Ds 2015:41 speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Utöver krav på kunskaper får det också ställas krav på villkor som är en förutsättning för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Det föreslås vidare att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att utreda och föreslå hur enhetligare förkunskapskrav för yrkeshögskoleutbildningar kan se ut och införas. När det gäller utbildningar som kräver nationellt likvärdigt innehåll föreslås att Myndigheten för yrkeshögskolan ska bemyndigas att meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper för sådana utbildningar. Vid i övrigt likvärdiga meriter föreslås att urval till en utbildning inom yrkeshögskolan inte bara ska få göras på grundval av de i förordningen om yrkeshögskolan angivna urvalsgrunderna betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet, utan att urval också ska få göras genom lottning. Vidare ska vid urvalet platserna få fördelas med olika andelar i kvotgrupper för de olika urvalsgrunderna. På så sätt får sökande som är behöriga genom svensk eller utländsk utbildning eller praktisk erfarenhet eller på grund av att de genom någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen en reell möjlighet att ingå i urvalet. Tillsyn och kvalitetsgranskning För att det ska bli tydligare för utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan vad de kan förvänta sig av den tillsyn som bedrivs av Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås att det ska införas en definition av vad som avses med tillsyn i förordningen om yrkeshögskolan. För att markera att Myndigheten för yrkeshögskolan i större omfattning än i dag bör lämna råd och vägledning i samband med tillsynen föreslås att det i förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan anges att myndigheten inom ramen för sin tillsyn ska lämna råd och vägledning till utbildningsanordnarna. Genom förslagen om ökad kontinuitet och långsiktighet i yrkeshögskolans utbildningar kommer kvalitetsgranskningen att få ökad betydelse. Det föreslås därför att kvalitetsgranskningen, i likhet med tillsynen, ska avse enskilda utbildningar. Därutöver kan 14

50 Ds 2015:41 Sammanfattning Myndigheten för yrkeshögskolan, liksom hittills, göra tematiska kvalitetsgranskningar. Det föreslås vidare att kvalitetsgranskningen ska ske utifrån kvalitetskriterier och att Myndigheten för yrkeshögskolan ska bemyndigas att meddela föreskrifter om kvalitetskriterierna. För att presumtiva studerande och arbetsmarknaden ska få en rättvisande bild av en utbildning föreslås det att resultaten av tillsynen och kvalitetsgranskningen inte bara ska sammanfattas och publiceras utan att resultaten även ska publiceras uppdelat på varje granskad utbildning. Högre krav för yrkeshögskoleexamen För att säkerställa att utbildningar inom yrkeshögskolan håller en eftergymnasial nivå i enlighet med vad som stadgas i lagen om yrkeshögskolan föreslås att ett självständigt arbete (examensarbete) ska ingå även i utbildningar som får avslutas med en yrkeshögskoleexamen, och inte som i dag endast i utbildningar som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Det föreslås vidare att det i ledningsgruppen för en utbildning inom yrkeshögskolan alltid ingå minst en företrädare för skolväsendet som kan bidra till att utbildningen håller den förutsatta bredare eller högre nivån i förhållande till de gymnasiala utbildningarna. Ikraftträdande För att de förslag som lämnas i denna promemoria ska kunna genomföras behöver ändringar göras i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan, förordningen (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning och förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan. Vidare behöver det införas en ny förordning om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan. För att utbildningar som påbörjats enligt äldre bestämmelser ska kunna fortsätta att bedrivas på samma villkor som i dag behövs också övergångsbestämmelser. 15

51 Sammanfattning Ds 2015:41 Eftersom förslaget till lag om ändring i lagen om yrkeshögskolan kräver riksdagsbehandling är det lämpligt att lagändringarna, de därmed sammanhängande förordningsändringarna och den föreslagna nya förordningen om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan träder i kraft den 1 januari Ändringarna i förordningen om yrkeshögskolan och förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan är fristående från lagändringarna och bör träda i kraft snarast möjligt för att säkerställa att de berörda verksamheterna bedrivs så effektivt som möjligt. Dessa förordningsändringar bör därför träda i kraft den 1 april 2016, med undantag för en bestämmelse i förordningen om yrkeshögskolan som har koppling till de föreslagna lagändringarna och därför bör träda i kraft samtidigt som dem. 16

52 2 Författningsförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2009:128) om yrkeshögskolan dels att 4, 7 10, 12 14, 16, 17 och 21 och rubriken närmast före 12 ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 20 ska lyda Överklagande, dels att det ska införas två nya paragrafer, 6 a och 22, och närmast före 14 och 22 nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Utbildningen inom yrkeshögskolan får anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. Utbildningsanordnaren får anordna utbildningen i samverkan med andra. 4 Utbildningen inom yrkeshögskolan får anordnas av statliga universitet och högskolor, andra myndigheter, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. Utbildningsanordnaren får anordna utbildningen i samverkan med andra. 6 a Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela föreskrifter om att en utbildning 17

53 Författningsförslag Ds 2015:41 En myndighet beslutar, efter ansökan, om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och hur många årsplatser utbildningen i så fall ska omfatta. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som prövar dessa frågor. En anordnare av utbildning inom yrkeshögskolan kan efter ansökan få statsbidrag eller särskilda medel för utbildningen. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som fördelar bidrag och medel. inom yrkeshögskolan får bedrivas som en behörighetsgivande förutbildning och om undantag från 5 och 6 vid sådan utbildning. 7 En myndighet beslutar, efter ansökan, om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och hur många årsplatser utbildningen i så fall ska omfatta. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om frågor som myndigheten ska fatta beslut om med anledning av en sådan ansökan samt om vilken myndighet som ska pröva frågor som rör en sådan ansökan och antalet årsplatser. 8 En anordnare av utbildning inom yrkeshögskolan kan efter ansökan få statsbidrag eller särskilda medel för utbildningen. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela föreskrifter om vilken myndighet som fördelar bidrag och medel. 9 Utbildning inom yrkeshögskolan, för vilken utbildningsanordnaren får statsbidrag eller särskilda medel enligt 8, ska vara avgiftsfri för de studerande. Enstaka inslag som de studerande får betala ett obetydligt belopp för får dock förekomma. Utbildningsanordnaren får vad gäller sådan utbildning be- 18

54 Ds 2015:41 Författningsförslag stämma att böcker och andra lärverktyg, som varje studerande har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av de studerande själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar utbildningsanordnarens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för de studerande. En myndighet får besluta att utbildningsanordnaren får ta ut studerandeavgifter för annan utbildning inom yrkeshögskolan än sådan som avses i första stycket. Avgifterna ska vara skäliga med hänsyn till de kostnader som anordnaren har, förutsatt att kostnaderna i sig kan anses rimliga för verksamheten. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som prövar denna fråga. En anordnare av utbildning inom yrkeshögskolan får efter anmälan bedriva sådan utbildning även som uppdragsutbildning. Regeringen meddelar föreskrifter om till vilken myndighet anmälan ska göras. En myndighet får besluta att utbildningsanordnaren får ta ut studerandeavgifter för annan utbildning inom yrkeshögskolan än sådan som avses i första stycket. Avgifterna ska vara skäliga med hänsyn till de kostnader som anordnaren har, förutsatt att kostnaderna i sig kan anses rimliga för verksamheten. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela föreskrifter om vilken myndighet som prövar denna fråga. 10 En anordnare av utbildning inom yrkeshögskolan får efter anmälan bedriva sådan utbildning även som uppdragsutbildning. Regeringen kan med stöd av 8 kap 7 regeringsformen meddela föreskrifter om till vilken myndighet anmälan ska göras. Organisation Kompetens hos utbildningsanordnaren De personer som anlitas av utbildningsanordnaren för 12 Utbildningsanordnaren ska ha den kompetens som krävs för 19

55 Författningsförslag Ds 2015:41 undervisning eller handledning ska genom utbildning eller erfarenhet ha kompetens för den utbildning som de ska bedriva. att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. 13 Utbildningsanordnaren ska De personer som anlitas av se till att kompetensutveckling utbildningsanordnaren för anordnas för de personer som undervisning eller handledning anlitas för undervisning eller ska genom utbildning eller handledning. erfarenhet ha kompetens för den utbildning som de ska bedriva. Utbildningsanordnaren ska se till att kompetensutveckling anordnas för dessa personer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka examina som får avläggas inom yrkeshögskolan. Utbildningsanordnaren får utfärda utbildningsbevis och examensbevis. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om utbildningsbevis och examensbevis. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- Examina, examensbevis och utbildningsbevis 14 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela föreskrifter om vilka examina som får avläggas inom yrkeshögskolan. Utbildningsanordnaren får utfärda utbildningsbevis och examensbevis. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela föreskrifter om utbildningsbevis och examensbevis. 16 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- 20

56 Ds 2015:41 Författningsförslag mer meddelar föreskrifter om ansökan och antagning till utbildningarna inom yrkeshögskolan. mer kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela föreskrifter om ansökan och antagning till utbildningarna inom yrkeshögskolan. Om inte alla behöriga sökande till en utbildning inom yrkeshögskolan kan tas emot till utbildningen, ska ett urval göras bland de sökande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om urval. För prövning av överklagande av vissa andra beslut än de som avses i 20 svarar Överklagandenämnden för högskolan. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. 17 Om inte alla behöriga sökande till en utbildning inom yrkeshögskolan kan tas emot till utbildningen, ska ett urval göras bland de sökande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om urval. 21 För prövning av överklagande av vissa andra beslut än de som avses i 20 svarar Överklagandenämnden för högskolan. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om vilka beslut som får överklagas dit. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. 21

57 Författningsförslag Ds 2015:41 Övriga bestämmelser 22 Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om yrkeshögskolan. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Bestämmelsen i 12 i den nya lydelsen tillämpas första gången på en utbildning där beslutet om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan fattas efter ikraftträdandet. 22

58 Ds 2015:41 Författningsförslag 2.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan dels att 1 kap. 3 5, 2 kap. 3, 4, 6, 7 och 13, 3 kap. 3 och 6, 4 kap. 2 4 och 8, 5 kap. 2 och 5 och rubrikerna närmast före 2 kap. 4 och 4 kap. 8 ska ha följande lydelse, dels att det ska införas åtta nya paragrafer, 1 kap. 4 a, 4 b och 8, 3 kap. 3 a och 7 och 4 kap. 9 11, och närmast före 1 kap. 8 och 4 kap nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan krävs det utöver vad som anges i 3, 5 och 6 lagen (2009:128) om yrkeshögskolan att 1 kap. 3 1 För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan krävs det, utöver vad som anges i 3, 5 6 a och 12 lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, att 1. utbildningen a) svarar mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller en utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller b) medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, 2. utbildningen har en från samhällssynpunkt lämplig regio- 1 Senaste lydelse 2010:1144. b) medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, och 23

59 Författningsförslag Ds 2015:41 nal placering, och 3. utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 4 kap. 2. utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och 2 4 kap. denna förordning. Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan. Beslutet ska avse en viss tid. Myndigheten beslutar också om utbildningsanordnaren får ta ut studerandeavgifter för utbildningen enligt 9 tredje stycket lagen (2009:128) om yrkeshögskolan. 4 Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten beslutar också om utbildningsanordnaren får ta ut studerandeavgifter för utbildningen enligt 9 tredje stycket lagen (2009:128) om yrkeshögskolan. 4 a Ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan ska avse en viss tid och omfatta tre utbildningsomgångar. Beslutet får omfatta fler utbildningsomgångar, dock högst fem, om myndigheten bedömer att 1. det finns ett långsiktigt behov på arbetsmarknaden av de kunskaper, färdigheter och kompetenser som utbildningen kan ge, och 2. behovet av de kunskaper, färdigheter och kompetenser som utbildningen kan ge inte eller endast i liten omfattning tillgodoses utanför yrkeshögskolan. Beslutet får också omfatta 24

60 Ds 2015:41 Författningsförslag fler utbildningsomgångar, dock högst fem, om utbildningen i hög grad medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. 4 b Ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan får omfatta färre än tre utbildningsomgångar om det bedöms finnas ett behov på arbetsmarknaden, men det är svårt att bedöma behovets omfattning. 5 Beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan ska innehålla uppgifter om 1. den tid beslutet avser, 1. den tid och det antal utbildningsomgångar beslutet avser, 2. högsta antal årsplatser, 3. utbildningens lokalisering, och 4. huruvida studerandeavgifter får tas ut. Till beslutet ska en utbildningsplan för utbildningen enligt 2 kap. 7 bifogas. Till beslutet ska en utbildningsplan för utbildningen enligt 2 kap. 7 denna förordning eller 4 förordningen (0000:000) om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan bifogas. 25

61 Författningsförslag Ds 2015:41 Undantag 8 När det gäller uppdragsutbildning och behörighetsgivande förutbildning finns det undantag från denna förordning i förordningen (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning och förordningen (0000:000) om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan. För varje utbildning ska det finnas en ansvarig utbildningsanordnare som ansvarar för att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och enligt denna förordning. Den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns vägledning om studiealternativ, antagning och tillträde samt yrkesvägledning. Utbildningsanordnaren ska också se till att de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen får sådant stöd. 2 Senaste lydelse 2014: kap. 3 2 För varje utbildning ska det finnas en ansvarig utbildningsanordnare som ansvarar för att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan samt enligt denna och andra förordningar. Den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att 1. det finns platser för lärande i arbete på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om sådant lärande ingår i utbildningen, 2. det finns vägledning om studiealternativ, antagning och tillträde samt yrkesvägledning, och 26

62 Ds 2015:41 Författningsförslag 3. de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen får sådant stöd. Omfattning Utbildningens omfattning och kurser 4 Utbildningen ska bedrivas i form av en eller flera kurser. Utbildningens omfattning Utbildningens omfattning ska anges enligt ett poängsystem, där fem poäng motsvarar heltidsstudier under en ska anges enligt ett poängsystem, där fem poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. En poäng benämns vecka. En poäng benämns yrkeshögskolepoäng. yrkeshögskolepoäng. Utbildningen ska bedrivas i form av en eller flera kurser. 6 Om det efter att en utbildning har påbörjats konstateras att det finns tomma platser på utbildningen kan studerande antas till en eller flera kurser inom utbildningen (fristående kurs), även om kursen eller kurserna var och en för sig eller tillsammans omfattar mindre än 100 yrkeshögskolepoäng. 7 3 För varje utbildning ska det finnas en utbildningsplan. Av planen ska följande framgå: 1. den ansvariga utbildningsanordnaren och övriga utbildningsanordnare, 3 Senaste lydelse 2011: den ansvariga utbildningsanordnaren och, i förekommande fall, övriga utbildningsanordnare, 27

63 Författningsförslag Ds 2015:41 2. utbildningens mål och inriktning samt de kurser som ingår i utbildningen, 2. utbildningens mål och inriktning samt den eller de kurser som ingår i utbildningen, 3. om undervisningen helt eller delvis bedrivs på engelska, 4. utbildningens omfattning, huvudsakliga uppläggning och organisation, 5. omfattningen av lärande i arbete på en arbetsplats om sådant lärande ingår i utbildningen, 5. antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar, 6. de krav på särskilda förkunskaper som ställs upp enligt 3 kap. 3, 7. de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande till utbildningen, 8. de särskilda mål och krav som ska gälla för en examen om utbildningen kan få avslutas med en sådan, och 6. antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar, 7. de krav på särskilda förkunskaper som ställs upp enligt 3 kap. 3, 8. de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande till utbildningen, 9. de särskilda mål och krav som ska gälla för en examen om utbildningen kan få avslutas med en sådan, och 9. hur utbildningen ska 10. hur utbildningen ska kvalitetssäkras. kvalitetssäkras. Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om utbildningsplanen. 13 En utbildning får avslutas med en yrkeshögskoleexamen, om 1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få gjort vad som krävs för att få 1. den studerande har full- lägst betyget Godkänt på alla lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i utbildningen, och kurser som ingår i utbildningen, 2. utbildningen omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng. 2. utbildningen omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng, och 28

64 Ds 2015:41 Författningsförslag 3. den studerande inom ramen för kursfordringarna har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i 1 och 2 ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper, 2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. 3 kap. 3 För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i 1 och 2 ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl får kraven på särskilda förkunskaper även avse yrkeserfarenhet och andra kunskaper än sådana som avses i första stycket, om de är av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. 29

65 Författningsförslag Ds 2015:41 Utöver krav på kunskaper får det även ställas krav på villkor som är en förutsättning för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. 3 a Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper och villkor när det gäller utbildningar med inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll. 6 Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom lottning. Vid urvalet får platserna fördelas med olika andelar i kvotgrupper för de olika urvalsgrunderna. 7 Urvalsgrunden särskilt prov får endast avse kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Urvalsgrunden tidigare utbildning ska i första hand avse utbildning på gymnasial nivå. Annan tidigare utbildning får användas som urvalsgrund om det finns särskilda skäl. 30

66 Ds 2015:41 Författningsförslag Urvalsgrunden yrkeserfarenhet får endast användas om det finns särskilda skäl. 4 kap. 2 Ledningsgruppen för utbildningen ska 1. se till att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, denna förordning och föreskrifter som har meddelats av Myndigheten för yrkeshögskolan samt i enlighet med beslut av myndigheten, 1. se till att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, denna och andra förordningar och föreskrifter som har meddelats av Myndigheten för yrkeshögskolan samt i enlighet med beslut av myndigheten, 2. anta sökande till utbildningen, 3. pröva frågor om tillgodoräknande enligt 2 kap. 12, 4. utfärda examens- och utbildningsbevis, och 5. svara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. 3 4 Ledningsgruppen ska bestå av 1. företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen, 2. minst en företrädare för skolväsendet, 2. minst en företrädare för 3. minst en företrädare för de studerande, och de studerande, och 3. den person som avses i 4. den person som avses i Om ledningsgruppen är gemensam för flera utbildningsanordnare, ska varje sådan person som avses i 6 ingå i gruppen. Den eller, om ledningsgruppen är gemensam för flera utbildningsanordnare, de ansvariga utbildningsanordnarna får utse ledamöter utöver dem som anges i första och andra styckena. Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta att 4 Senaste lydelse 2014:

67 Författningsförslag Ds 2015:41 en ledningsgrupp för en eller flera utbildningar som är av särskilt värde för individen och samhället inom ett eller flera smala yrkesområden får ha en annan sammansättning än vad som följer av första tredje styckena. Ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska dessutom bestå av 1. minst en företrädare för skolväsendet, och 2. minst en företrädare för ett universitet eller en högskola som utsetts av universitetet eller högskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta om undantag från kraven i första stycket när det gäller en utbildning som är av särskilt värde för individen och samhället inom ett smalt yrkesområde, om sådana företrädare som anges i första stycket med hänsyn till utbildningens innehåll och karaktär eller av något annat skäl inte behövs i ledningsgruppen. 4 5 Ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska dessutom bestå av minst en företrädare för ett universitet eller en högskola som utsetts av universitetet eller högskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta om undantag från kravet i första stycket när det gäller en utbildning som är av särskilt värde för individen och samhället inom ett smalt yrkesområde, om en sådan företrädare som anges i första stycket med hänsyn till utbildningens innehåll och karaktär eller av något annat skäl inte behövs i ledningsgruppen. 5 Senaste lydelse 2013:

68 Ds 2015:41 Författningsförslag Tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering Tillsyn Den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den tillsyn över och kvalitetsgranskning av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningsanordnaren är även skyldig att utvärdera verksamheten och att medverka i den uppföljning och utvärdering av utbildningen som initieras av myndigheten. Utbildningsanordnaren ska till myndigheten lämna de uppgifter som myndigheten begär. Myndigheten får besluta att uppgifterna ska lämnas till någon annan. Myndigheten får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om det uppgiftslämnande som avses i andra stycket. 8 6 Den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den tillsyn över utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Med tillsyn avses i denna förordning en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att utbildningsanordnaren ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. 6 Senaste lydelse 2014:

69 Författningsförslag Ds 2015:41 Kvalitetsgranskning 9 Den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den kvalitetsgranskning av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier. Myndigheten får meddela föreskrifter om kvalitetskriterier. Innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten höra företrädare för arbetslivet. Utvärdering och uppföljning 10 Utbildningsanordnaren är skyldig att utvärdera verksamheten och att medverka i den uppföljning och utvärdering av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Utlämnande av uppgifter 11 Utbildningsanordnaren ska till Myndigheten för yrkeshögskolan lämna de uppgifter som myndigheten begär för myndighetens tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och 34

70 Ds 2015:41 Författningsförslag utvärdering. Myndigheten får besluta att uppgifterna ska lämnas till någon annan. Myndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om det uppgiftslämnande som avses i första stycket. 5 kap. 2 7 För utbildningar inom yrkeshögskolan får statsbidrag lämnas till kommuner, landsting eller enskilda fysiska eller juridiska personer och särskilda medel får lämnas till universitet eller högskolor som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Statsbidrag respektive särskilda medel får även lämnas till dem som anges i första stycket för kostnader för särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionsnedsättning i utbildningarna. Statsbidrag respektive särskilda medel får även lämnas till dem som anges i första stycket för kostnader för 1. undervisning i svenska med yrkesinriktning, och 2. särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionsnedsättning i utbildningarna. 5 8 Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning 1. i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande 1. i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande 7 Senaste lydelse 2014: Senaste lydelse 2014:

71 Författningsförslag Ds 2015:41 inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, och inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, 2. finansieras av arbetslivet. 2. finansieras av arbetslivet, och 3. har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering. Myndigheten ska vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel även ta hänsyn till om en utbildning inbegriper undervisning i svenska med yrkesinriktning. Myndigheten ska vid fördelningen även beakta resultat från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017 i fråga om 1 kap. 8 och i övrigt den 1 april Bestämmelserna i 1 kap. 3, 4 och 5, 2 kap. 7 och 13, 3 kap. 3 och 6, 4 kap. 3 och 4 och 5 kap. 2 och 5 i den nya lydelsen samt de nya 1 kap. 4 a och 4 b och 3 kap. 3 a och 7 tillämpas första gången på utbildningsomgångar som beslutas efter ikraftträdandet. 3. Bestämmelserna i 1 kap. 3, 4 och 5, 2 kap. 7 och 13, 3 kap. 3 och 6, 4 kap. 3 och 4 och 5 kap. 2 i den äldre lydelsen gäller för utbildningsomgångar som beslutats före ikraftträdandet. 36

72 Ds 2015:41 Författningsförslag 2.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning Härigenom föreskrivs att 5 förordningen (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse När det gäller uppdragsutbildning ska förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan tillämpas med undantag av 1 kap., 2 kap. 2 och 5, 3 kap., 4 kap. 2 2, 5 kap., 6 kap. samt 8 kap. 2 andra stycket När det gäller uppdragsutbildning ska förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan tillämpas med undantag av 1 kap., 2 kap. 2, 5 och 6, 3 kap., 4 kap. 2 2, 5 kap., 6 kap. samt 8 kap. 2 andra stycket 1. När det gäller behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan som bedrivs som uppdragsutbildning enligt denna förordning ska utöver vad som anges i första stycket undantag göras från 2 kap. 1, 4, 7 11 och förordningen om yrkeshögskolan. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Senaste lydelse 2014:

73 Författningsförslag Ds 2015: Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan dels att 4, 5 och 9 ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 a, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 1 Myndigheten ska 1. ha tillsyn över utbildningarna inom yrkeshögskolan, de utbildningar inom yrkeshögskolan som bedrivs som uppdragsutbildningar, de utbildningar som statsbidrag lämnas för enligt förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk samt de utbildningar som stöd lämnas för enligt förordningen (2013:871) om stöd för konstoch kulturutbildningar och vissa andra utbildningar, och 2. granska kvaliteten i de utbildningar som avses i 1 samt utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete. Den tillsyn som utövas Tillsynen och kvalitetsgranskningen ska avse enskilda löpande och kvalitetsgranskningen ska genomföras med utbildningar. Kvalitetsgranskningen ska även avse utbild- utgångspunkt i en behovsanalys. ningsanordnarens eget kvalitetsarbete. Kvalitetsgranskningen kan därutöver ha en övergripande karaktär utifrån olika teman. 1 Senaste lydelse 2014: a Myndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning till utbildningsanordnaren. 38

74 Ds 2015:41 Författningsförslag Myndigheten ska sammanfatta och publicera resultaten av sitt arbete med tillsyn och kvalitetsgranskning. Myndigheten ska lämna en redovisning av resultaten till de granskade verksamheterna. 5 Myndigheten ska sammanfatta och publicera resultaten av sitt arbete med tillsyn och kvalitetsgranskning. Resultaten ska även publiceras uppdelat på varje granskad utbildning. Myndigheten ska lämna en redovisning av resultaten till de granskade verksamheterna. 9 2 Myndigheten ska 1. svara för uppföljning av användningen av stöd och annan uppföljning inom sitt ansvarsområde, 2. vara den nationella samordningspunkten för den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, European Qualifications Framework (EQF), 3. informera utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan om möjligheter till internationella samarbeten när det gäller yrkeshögskolan och stödja dem i sådana samarbeten, 3. framställa statistik inom sitt ansvarsområde, och 4. framställa statistik inom sitt ansvarsområde, och 4. vara personuppgiftsansvarig 5. vara personuppgiftsansvarig för behandling av per- sonuppgifter i sin verksamhet. för behandling av personuppgifter sonuppgifter i sin verksamhet. Denna förordning träder i kraft den 1 april Senaste lydelse 2014:

75 Författningsförslag Ds 2015: Förslag till förordning om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om att den som anordnar en ordinarie utbildning inom yrkeshögskolan även får anordna en utbildning inom yrkeshögskolan i form av behörighetsgivande förutbildning för den ordinarie yrkeshögskoleutbildningen. En behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan syftar till att ge den studerande kunskaper som motsvarar de krav på behörighet som är uppställda för den ordinarie yrkeshögskoleutbildningen. Tillämpning av förordningen om yrkeshögskolan 2 När det gäller förutbildning ska förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan tillämpas med undantag av 1 kap. 3, 2 kap. 1, 2, 4 6, 7 11 och samt 3 kap. När det gäller förutbildning som bedrivs som uppdragsutbildning finns det bestämmelser om ytterligare undantag från förordningen om yrkeshögskolan i 5 förordningen (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning. Förutbildningen 3 Förutbildningen får omfatta högst fem veckors heltidsstudier. Utbildningen får erbjudas i anslutning till en ordinarie utbildning inom yrkeshögskolan, om det finns brist på behöriga sökande till den ordinarie utbildningen och det behövs arbetskraft med sådan kompetens som den ordinarie utbildningen syftar till att ge. 40

76 Ds 2015:41 Författningsförslag Utbildningsplan 4 För varje förutbildning ska det finnas en utbildningsplan. Av planen ska följande framgå: 1. utbildningens benämning, 2. den ansvariga utbildningsanordnaren och i förekommande fall övriga utbildningsanordnare, 3. den yrkeshögskoleutbildning som utbildningen förbereder för, 4. utbildningens omfattning, huvudsakliga uppläggning och organisation, 5. de krav på behörighet som ska gälla för att bli antagen till utbildningen, och 6. de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande till utbildningen. Betyg och intyg 5 Betyg ska sättas på en genomförd förutbildning. 6 Som betyg ska något av uttrycken Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt användas. 7 Den som genomgått en förutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Utbildningsanordnaren ansvarar för att de studerande informeras om möjligheten att få ett intyg. Antagning till yrkeshögskolan 8 Den som har genomgått en förutbildning med godkänt resultat ska antas till den utbildning inom yrkeshögskolan som förutbildningen förbereder för. Bemyndiganden 9 Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om 41

77 Författningsförslag Ds 2015:41 1. utbildningsplaner, 2. betyg och intyg, och 3. verkställigheten av denna förordning. Denna förordning träder i kraft den 1 januari

78 3 Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan 3.1 Yrkeshögskolan Allmänt om yrkeshögskolan Yrkeshögskolan är en studiemedelsberättigande och ofta avgiftsfri eftergymnasial utbildningsform som varvar teori med lärande i arbete (LIA). Det som utmärker yrkeshögskolan är det nära samarbetet med arbetslivet, som är aktivt när det gäller både planering och genomförande av utbildningarna. Företrädare för arbetslivet ingår i utbildningarnas ledningsgrupper och kan även vara delaktiga genom att hålla föreläsningar, delta i projekt eller erbjuda praktikplatser. Arbetslivets efterfrågan är också den drivkraft som gör att utbildningarna och utbildningsutbudet uppdateras regelbundet. Det finns i dag 16 utbildningsområden som vart och ett innehåller olika yrkes- och kompetensinriktningar. Utbildningarna drivs av enskilda utbildningsanordnare, kommuner, landsting samt statliga universitet och högskolor. Grundläggande bestämmelser om yrkeshögskolan De grundläggande bestämmelserna om yrkeshögskolan finns i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan. Bestämmelserna syftar till att inom yrkeshögskolan säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd, säkerställa att statens stöd för eftergymnasiala yrkesutbildningar fördelas effektivt, 43

79 Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan Ds 2015:41 säkerställa att eftergymnasiala utbildningar håller hög kvalitet, och inom smala utbildningsområden tillgodose behov av eftergymnasiala yrkesutbildningar som avses leda till förvärvsarbete för de studerande, eller till en ny nivå inom deras yrke. Avgränsning mot gymnasieutbildning och högskoleutbildning Yrkeshögskolan avgränsas mot gymnasieutbildningen genom att det i lagen om yrkeshögskolan stadgas att en utbildning inom yrkeshögskolan väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper (5 ). Avgränsningen mot universitet och högskolor kommer till uttryck genom att det i förordningen (2009:130) om yrkesskolan anges att utbildningen ska svara mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller en utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina (1 kap. 3 ). För att ytterligare markera skillnaden i förhållande till högskolutbildning har yrkeshögskolan ett annat poängsystem än det som gäller för högskoleutbildning. Omfattningen av en utbildning inom yrkeshögskolan anges i yrkeshögskolepoäng, där en veckas heltidsstudier motsvarar 5 poäng och en termin, dvs. heltidsstudier under 20 veckor, motsvarar 100 poäng (2 kap. 4 ). Beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan Av lagen om yrkeshögskolan framgår att en myndighet efter ansökan beslutar om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten i fråga är Myndigheten för yrkeshögskolan som är förvaltningsmyndighet för yrkeshögskolan (förordningen om yrkeshögskolan och förordningen [2011:1162] med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan). Ett beslut att en myndighet ska ingå i yrkeshögskolan ska innehålla uppgifter om den tid beslutet avser, högsta antalet årsplatser, utbildningens lokalisering och huruvida studerandeavgifter 44

80 Ds 2015:41 Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan får tas ut (se närmare nedan). Till beslutet ska en utbildningsplan för utbildningen bifogas. Av planen ska bl.a. framgå utbildningens mål och inriktning samt de kurser som ingår i utbildningen, krav på särskilda förkunskaper och de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande. För varje kurs ska det finnas en kursplan och av den ska bl.a. framgå kursens benämning, det antal yrkeshögskolepoäng som kursen omfattar och kursens huvudsakliga innehåll. Utbildningsanordnare och ledningsgrupp För varje yrkeshögskoleutbildning ska det finnas en ansvarig utbildningsanordnare som har det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs enligt vad som är föreskrivet. Det ska hos utbildningsanordnaren också finnas en ledningsgrupp som bl.a. ska säkerställa arbetslivets inflytande i utbildningen. Därför ska majoriteten av ledamöterna i gruppen representera arbetslivet. Statsbidrag, särskilda medel eller studerandeavgifter En anordnare av en utbildning inom yrkeshögskolan kan efter ansökan få statbidrag eller särskilda medel för utbildningen. Statsbidrag får lämnas till kommuner, landsting eller enskilda fysiska eller juridiska personer och särskilda medel får lämnas till universitet och högskolor som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen. En utbildning för vilken utbildningsanordnaren får statsbidrag eller särskilda medel ska, med vissa mindre undantag, vara avgiftsfri för de studerande (8 och 9 lagen om yrkeshögskolan och 5 kap. 2 förordningen om yrkeshögskolan). Om det inte utgår statsbidrag eller särskilda medel för en utbildning inom yrkeshögskolan får en myndighet besluta att utbildningsanordnaren får ta ut studerandeavgifter. Avgifterna ska vara skäliga med hänsyn till de kostnader som anordnaren har, förutsatt att kostnaderna i sig kan anses rimliga för verksamheten (9 tredje stycket lagen om yrkeshögskolan). 45

81 Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan Ds 2015:41 Examen En utbildning inom yrkeshögskolan får under vissa förutsättningar avslutas med en yrkeshögskoleexamen (minst 200 yrkeshögskolepoäng) eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen (minst 400 yrkeshögskolepoäng), se vidare avsnitt Uppdragsutbildning Efter anmälan får en anordnare av en utbildning inom yrkeshögskolan bedriva sådan utbildning även som uppdragsutbildning. En uppdragsutbildning kan avse en eller flera kurser eller hela utbildningen. En uppdragsutbildning finansieras inte med statsbidrag eller särskilda medel utan finansieras genom ersättning från en uppdragsgivare som inte är en fysisk person och det är uppdragsgivaren som utser den som ska få delta i utbildningen (2 och 10 lagen om yrkeshögskolan). Om uppdragsgivaren är den svenska staten, en svensk kommun, ett svenskt landsting eller en motsvarande offentlig uppdragsgivare från ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska uppdraget avse personalutbildning, utbildning som behövs av arbetsmarknads- eller biståndsplitiska skäl eller utbildning som är ett led i en rehabilitering av en enskild person. Om uppdragsgivaren är en enskild juridisk person ska utbildningen i stället avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för den studerandes arbete åt uppdragsgivaren (8 förordningen [2009:131] om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning). Myndigheten för yrkeshögskolan tar ut en avgift av utbildningsanordnaren för varje uppdragsutbildning. Den ska täcka utgifter för studiedokumentation och administration samt tillsyn och uppföljning. De studerande kan få betyg och examen precis som om de hade gått en vanlig yrkeshögskoleutbildning Antalet årsplatser i yrkeshögskolan Varje beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan innebär att utbildningen berättigar de studerande till statligt studiestöd. 46

82 Ds 2015:41 Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan För att förhindra att statens utgifter för studiestöd ökar utan regeringens godkännande måste antalet studerande som beviljas studiestöd för en utbildning inom yrkeshögskolan begränsas. Av detta skäl ska Myndigheten för yrkeshögskolan inte bara besluta om vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan utan också om hur många årsplatser en sådan utbildning ska omfatta (7 lagen om yrkeshögskolan och prop. 2008/09:68 s. 24 f). Vid fördelning av statsbidrag eller särskilda medel ska myndigheten särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. Om statsbidrag eller särskilda medel beviljas lämnas stödet med ett schablonbelopp för varje årsplats i utbildningen. Beloppets storlek beror på utbildningens upplägg och utformning. En högre ersättning kan t.ex. lämnas för investeringstunga utbildningar eller utbildningar som kräver specialanpassade lokaler. Genomsnittskostnaden för en årsplats 2014 var drygt kronor. En årsplats motsvarar en studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar 40 veckor Årsplatser Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan 47

83 Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan Ds 2015:41 Diagram 3.1 visar antalet årsplatser i yrkeshögskolan som statsbidrag eller särskilda medel lämnats för. Utfallet av de producerade årsplatserna påverkas av variationer i utbildningslängd och kostnad samt av om utbildningsstarter ställts in på grund av för få sökande. Sedan yrkeshögskolan startade har den i flera omgångar på grund av den ekonomiska konjunkturen tilldelats medel för tillfälliga utökningar av antalet platser, vilket också påverkat antalet utbetalda platser. Minskningen 2012 är i huvudsak ett resultat av att de tillfälliga platserna planade ut. Därefter beslutades om nya tillfälliga platser vilket avspeglas i ett ökat antal årsplatser 2013 och Utbildningar Yrkeshögskolan består för närvarande av 16 utbildningsområden. De största utbildningsområdena mätt i antalet utbildningar är ekonomi, administration och försäljning, följt av teknik och tillverkning och hälso- och sjukvård samt socialt arbete och data/it. Under 2014 bedrevs ca yrkeshögskoleutbildningar med drygt årsplatser. Övrigt Transporttjänster Teknik och tillverkning Säkerhetstjänster Samhällsbyggnad och byggteknik Pedagogik och undervisning Miljövård och miljöskydd Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Kultur, media och design Juridik Journalistik och information Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang och turism Friskvård och kroppsvård Ekonomi, administration och försäljning Data/it Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan 48

84 Ds 2015:41 Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan Sedan 2009, när yrkeshögskolan startade, har antalet utbildningar ökat. De utbildningsområden som ökat mest är data/it, samhällsbyggnad och byggteknik samt teknik och tillverkning. De utbildningsområden där antalet utbildningar har minskat är ekonomi, administration och försäljning samt pedagogik och undervisning. Flest utbildningar finns i storstadslänen vilket förklaras av att dessa län har den största arbetsmarknaden. I relation till befolkningen hade Dalarnas län flest utbildningar per invånare. Utbildningarna är från ett halvår till maximalt tre och ett halvt år långa. De flesta utbildningarna är minst två år långa. Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan Sökande och antagna Intresset för att gå en yrkeshögskoleutbildning avspeglas i antalet ansökningar. Enligt preliminära uppgifter sökte personer, varav 59 procent kvinnor och 41 procent män, till närmare platser i utbildningar som startade Det är i genomsnitt 49

85 Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan Ds 2015:41 2,5 sökande per plats. Av de antagna var 17 procent utrikesfödda, varav 18 procent män och 16 procent kvinnor. Andelen utrikesfödda har ökat med en procentenhet jämfört med Antalet ansökningar om att få gå en yrkeshögskoleutbildning är betydligt fler än antalet sökande, eftersom en person kan söka till flera utbildningar vid en ansökningsomgång. Söktrycket skiljer sig mellan utbildningsområdena. Utbildningsområdet transporttjänster, där bl.a. pilotutbildningen ingår, har det högsta söktrycket (7,3 sökande per plats) men är samtidigt det område som har det lägsta antalet platser. Av de sex utbildningsområden som har flest platser har hälso- och sjukvård samt socialt arbete det högsta söktrycket (4,7 sökande). Medelåldern för antagna i yrkeshögskolan är totalt 30,6 år. För kvinnor är den 31,8 år och för män 29,2 år. En tydlig utveckling är att åldersfördelningen i yrkeshögskolan har förändrats mot en allt högre medelålder I jämförelse med år 2011 har medelåldern ökat med 1,6 år. Det förklaras bl.a. av att andelen som är 24 år och yngre har minskat från 41 procent av samtliga antagna år 2011 till 34 procent år Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan (Årsrapport 2015) kan en tänkbar orsak vara att det i flera fall ställs krav på särskilda förkunskapskrav i form av arbetslivserfarenhet. Det finns även en tendens till att kortare utbildningar ökat över tid inom de utbildningsområden där medelåldern ökat. Enligt myndigheten talar detta för att redan yrkesverksamma i högre grad söker sig till dessa vilket påverkat medelåldern. Av de antagna hade 78 procent en avslutad gymnasieutbildning och av dessa hade nästan hälften genomgått ett yrkesprogram. För drygt 20 procent saknades uppgifter om avslutad gymnasieutbildning. När det gäller antagna fördelade efter utbildningsnivå hade 10 procent en eftergymnasial utbildning på minst tre år före påbörjad yrkeshögskoleutbildning. För kvinnor var motsvarande andel 12 procent och för män 8 procent. Utbildningsnivån för antagna skiljer sig mellan utrikes och inrikes födda och det finns även skillnader mellan utrikesfödda kvinnor och män. Av de utrikesfödda hade 23 procent en eftergymnasial utbildning, varav kvinnor 28 procent och män 18 procent. 50

86 Ds 2015:41 Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan Studerande Under 2014 var antalet studerande i yrkeshögskolan , varav kvinnor och män. Antalet studerande har ökat med sedan 2011, vilket är en ökning med 5 procent. Under 2014 var könsfördelningen bland de studerande 52 procent kvinnor och 48 procent män. Totalt sett är könsfördelningen således jämn, men den är ojämn inom olika utbildningsområden. Inom ekonomi, administration och försäljning, hotell, restaurang och turism och hälso- och sjukvård samt socialt arbete var andelen kvinnor mellan procent. Inom samhällsbyggnad och byggteknik, data/it samt teknik och tillverkning var andelen män procent Examen i yrkeshögskolan Yrkeshögskoleutbildningar som är minst ett år långa och omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng kan avslutas med en yrkeshögskoleexamen om den studerande har fått lägst betyget Godkänt på alla kurser. För en kvalificerad yrkeshögskoleexamen krävs att utbildningen omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng vilket motsvarar två års heltidsstudier. Den studerande måste dessutom få minst Godkänt på alla kurser och minst en fjärdedel av utbildningstiden ska bestå av lärande i arbete på en arbetsplats. Därutöver krävs att den studerande har fullgjort ett självständigt examensarbete. En studerande som uppfyller kraven för en examen ska på begäran få ett examensbevis av den ansvariga utbildningsanordnaren. För kortare utbildningar utfärdas utbildningsbevis i stället för examensbevis. Antalet examinerade under ett kalenderår påverkas av hur många utbildningar som avslutas under det kalenderåret. För 2013 var antalet examinerade , varav kvinnor och män. 51

87 Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan Ds 2015:41 Transporttjänster Teknik och tillverkning Säkerhetstjänster Samhällsbyggnad och byggteknik Pedagogik och undervisning Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske Kultur, media och design Journalistik och information Män Kvinnor Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang och turism Ekonomi, administration och försäljning Data/it Antal Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan Totalt är könsfördelningen mellan de examinerade således relativt jämn men inom de olika utbildningsområdena är den ojämn, vilket återspeglar mäns och kvinnors olika val av utbildning. För 2013 var examensgraden inom yrkeshögskolan, dvs. andelen examinerade i förhållande till antalet antagna till en utbildning, 71 procent, vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med Examensgraden för kvinnor var 76 procent och för män 66 procent. Även när det gäller examensgrad finns det stora skillnader mellan utbildningsområdena där data/it hade lägst examensgrad (59 procent) och pedagogik och undervisning hade högst examensgrad (88 procent) Studerandes sysselsättning Myndigheten för yrkeshögskolan följer årligen upp de studerandes sysselsättning året efter att de har avslutat sina studier inom yrkeshögskolan. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför årligen en enkätundersökning på uppdrag av myndigheten. De senaste tillgängliga uppgifterna avser de som examinerades Resultatet visar att andelen examinerade som hade ett arbete 2014 uppgår till 87 procent och det är ett resultat som varit stabilt 52

88 Ds 2015:41 Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan de senaste åren. Däremot är det en mindre andel som har ett arbete som överensstämmer med utbildningen, 57 procent. Denna andel är ungefär densamma för både män och kvinnor. Andelen examinerade som hade ett arbete som till viss del överensstämde med utbildningen var 31 procent. Av de examinerade som hade ett arbete angav således 88 procent att de hade ett arbete som överensstämde helt, till största delen eller till viss del med utbildningen. Andelen var oförändrad jämfört med föregående år. Av de examinerade 2013 hade 66 procent ett arbete innan de påbörjade utbildningen. Av dem var det bara 16 procent som återgick till den arbetsgivare de hade innan utbildningen. Den största andelen av dem som återgick till den arbetsgivare de hade innan utbildningen (32 procent) hade gått en utbildning inom hälso- och sjukvård samt socialt arbete, vilket förklaras av att dessa utbildningar ger fördjupade kunskaper som behövs för att de studerande ska kunna få mer kvalificerade arbetsuppgifter hos den arbetsgivare där de var anställda innan de påbörjade utbildningen. 3.2 Närmare om Myndigheten för yrkeshögskolan Myndighetens uppdrag Som nämnts tidigare är Myndigheten för yrkeshögskolan förvaltningsmyndighet för yrkeshögskolan. Myndigheten har dock även andra uppgifter. Myndighetens övergripande och långsiktiga uppdrag framgår av förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan. Myndigheten ska bl.a. besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan, besluta om stöd för utbildningar inom yrkeshögskolan, analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan, samordna och stödja en nationell struktur för validering, vara den nationella samordningspunkten för den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, European Qualifications Framework (EQF), 53

89 Yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan Ds 2015:41 besluta om stöd enligt förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar, besluta om stöd enligt förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk, och ha tillsyn över och granska kvaliteten i de utbildningar som den ansvarar för. Myndighetens organisation Myndigheten för yrkeshögskolan är en enrådighetsmyndighet som leds av en myndighetschef. Vid myndigheten finns ett insynsråd med ledamöter som utses av regeringen. Rådet ska utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd. Det finns också ett arbetsmarknadsråd med ledamöter som utses av myndigheten. Det ska bistå myndigheten med information inom yrkeshögskolans område. Myndighetens avdelningar för kommunikation och studiedokumentation samt för tillsyn och kvalitetsgranskning är placerade i Hässleholm och övriga avdelningar finns i Västerås. Antalet anställda har successivt ökat sedan myndigheten bildades Vid årsskiftet 2014/15 hade myndigheten 96 anställda, varav 61 kvinnor och 35 män. 54

90 4 Kontinuitet och långsiktiga behov 4.1 Dagens system Inledning Yrkeshögskolans övergripande syfte är enligt lagen om yrkeshögskolan att inom yrkeshögskolan säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd. Enligt lagen om yrkeshögskolan beslutar en myndighet, efter ansökan, om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och hur många årsarbetsplatser utbildningen i så fall ska omfatta. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som prövar dessa frågor (7 ). Enligt förordningen om yrkeshögskolan beslutar Myndigheten för yrkeshögskolan om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan. Ett sådant beslut ska innehålla uppgifter om den tid beslutet avser, högsta antal årsarbetsplatser, utbildningens lokalisering och huruvida studerandeavgifter får tas ut. Till beslutet ska en utbildningsplan för utbildningen bifogas (4 och 5 ). Eftersom yrkeshögskolan ska svara mot arbetsmarknadens behov och utbildningsanordnarna ska samarbeta med arbetslivet måste det finnas en flexibilitet i systemet som medger att utbildningar fasas ut samtidigt som nya kommer in, alltefter vad arbetsmarknaden efterfrågar. Det finns i dag inte några bestämmelser om hur många gånger en anordnare ska få genomföra en viss yrkeshögskoleutbildning. I propositionen Yrkeshögskolan uttalas dock att en utbildning inom yrkeshögskolan normalt bör ge en specialiserad utbildning med inriktning mot ett definierat yrkesområde och vara grundad på faktiskt definierade behov på kort sikt (prop. 2008/09:68 s. 20). 55

91 Kontinuitet och långsiktiga behov Ds 2015:41 Hantverksutbildningar och andra smala yrkesutbildningar Bestämmelserna i lagen om yrkeshögskolan syftar bl.a. till att inom yrkeshögskolan inom smala yrkesområden tillgodose behov av eftergymnasiala yrkesutbildningar som avses leda till förvärvsarbete för de studerande, eller till en ny nivå inom deras yrke (1 ). Enligt förordningen om yrkeshögskolan ska det vara fråga om utbildningar som medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället (3 ). Det kan vara svårt att visa något behov på arbetsmarknaden av en utbildning inom ett smalt yrkesområde. Det kan dock ändå finnas ett nationellt intresse av att bevara och utveckla vissa yrkeskunskaper, t.ex. när det gäller hantverksyrken. Det kan även bli aktuellt att anordna utbildningar inom smala yrkesområden om kompetensbehov uppstår när det gäller nya yrken. Som framgått ovan avser yrkeshögskolan både smala och breda yrkesområden. Myndigheten kan fatta beslut om två utbildningsomgångar I regeringens årliga regleringsbrev avseende Myndigheten för yrkeshögskolan anges den s.k. bemyndiganderam som gäller för myndighetens ekonomiska åtaganden. Bemyndiganderamen har sedan myndigheten inrättades 2009 omfattat fyra år, vilket ger myndigheten utrymme att i ett och samma beslut bevilja stöd för två omgångar av en två år lång utbildning. För pilotutbildningen behövs dock en planering för flera utbildningsomgångar än vad som bedömts nödvändigt för andra utbildningar. Bemyndiganderamen har därför sedermera kommit att omfatta sju år. För att en utbildning ska få fortsätta att bedrivas inom yrkeshögskolan efter de utbildningsomgångar den beviljats i en ansökningsomgång krävs för närvarande en ny ansökan till myndigheten. Denna ansökan bedöms sedan i konkurrens med alla andra ansökningar. Bemyndiganderamen har blivit avgörande för hur många utbildningsomgångar som myndigheten kan bevilja i ett och samma beslut och för yrkeshögskolans grad av långsiktighet och framförhållning. Myndighetens handläggning av ansökningar från utbildningsanordnare påverkas också av hur bemyndiganderamen utformas. 56

92 Ds 2015:41 Kontinuitet och långsiktiga behov 4.2 Utbildningar som bedrivs med viss kontinuitet inom yrkeshögskolan Myndighetens redovisning Myndigheten för yrkeshögskolan fick i sitt regleringsbrev för 2014 i uppdrag att redovisa viss statistik för att klargöra hur stor andel av yrkeshögskoleutbildningarna som bedrivs med viss kontinuitet. Bakgrunden till uppdraget var behovet av att få kunskap om i vilken omfattning utbildningar inom yrkeshögskolan redan i dag bedrivs i mer långsiktiga former genom att samma eller liknande utbildningar får förnyade beslut. Myndighetens redovisning omfattar utbildningar som helt eller till största delen bedrivits med samma lärandemål under (U2014/3344/GV). Transporttjänster Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik 37 Pedagogik och undervisning 91 Lantbruk, djurvård, trädgård, skog, fiske 57 Kultur, media och design 24 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 62 Hotell, restaurang och turism 42 Ekonomi, administration och försäljning 90 Data/it Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan Av myndighetens rapport framgår att av de utbildningsplatser som avslutas under bedrivs omkring 60 procent med viss kontinuitet, dvs. under fler än två utbildningsomgångar, vilket motsvarar ca platser. Som framgår av diagram 4.1 har utbildningsområdena ekonomi, administration och försäljning samt pedagogik och undervisning störst andel kontinuerliga utbildning- 57

93 Kontinuitet och långsiktiga behov Ds 2015:41 ar. Omkring 90 procent av samtliga utbildningar inom dessa utbildningsområden bedrivs med viss kontinuitet, vilket utgör drygt 24 procent av hela utbudet inom yrkeshögskolan. När det gäller 2013 års beslutsomgång har 180 av 422 existerande utbildningar (42,6 procent) beviljats ytterligare två omgångar. Det utbildningsområde som har minst andel kontinuerliga utbildningar är kultur, media och design, där endast 24 procent av utbildningarna bedrivs med viss kontinuitet. Statskontorets myndighetsanalys visar att vissa utbildningar kräver större långsiktighet Under 2012 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utföra en myndighetsanalys av Myndigheten för yrkeshögskolan. Av Statskontorets rapport (2012:29) framgår att den modell som myndigheten tillämpar, med två utbildningsomgångar, möter kritik från utbildningsanordnarna som menar att modellen hämmar möjligheten att arbeta långsiktigt vilket i sin tur påverkar kvaliteten i utbildningarna negativt. Statskontoret konstaterar att vissa utbildningssatsningar kan vara resurskrävande och då kräva långsiktighet och uthållighet. Statskontoret menar att det kan finnas andra utbildningar inom yrkeshögskolan än pilotutbildningen som har behov av mer långfristiga tidsramar för att kvaliteten i utbildningarna ska säkerställas. Utgångspunkten måste då enligt Statskontoret vara att det finns möjlighet att bedöma att det finns långfristiga behov. 4.3 Fler utbildningsomgångar ska kunna beviljas genom ett och samma beslut Förslag: Ett beslut av Myndigheten för yrkeshögskolan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan ska som huvudregel omfatta tre utbildningsomgångar. För utbildningar där det bedöms finnas ett behov på arbetsmarknaden, men det är svårt att bedöma hur långt behovet sträcker sig, får myndigheten besluta om färre utbildningsomgångar. 58

94 Ds 2015:41 Kontinuitet och långsiktiga behov Ett beslut ska dock få omfatta upp till fem utbildningsomgångar om myndigheten bedömer att det finns ett långsiktigt behov på arbetsmarknaden av de kunskaper, färdigheter och kompetenser som utbildningen kan ge och att behovet av dessa kunskaper, färdigheter och kompetenser inte eller endast i liten omfattning tillgodoses utanför yrkeshögskolan. Beslutet får också omfatta högst fem utbildningsomgångar om utbildningen i hög grad medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. Den s.k. upplysningsbestämmelsen i lagen om yrkeshögskolan, som upplyser att regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som efter ansökan prövar frågor om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och hur många årsplatser utbildningen i så fall ska omfatta, ska kompletteras så att det framgår att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om frågor som myndigheten ska fatta beslut om med anledning av en sådan ansökan. Lagen ska kompletteras med ytterligare upplysningsbestämmelser om att regeringen meddelar föreskrifter om yrkeshögskolan. Skälen för förslaget Problem med dagens modell En betydande andel av utbildningarna i yrkeshögskolan har, enligt statistik från Myndigheten för yrkeshögskolan, i praktiken längre beslutsperioder än nuvarande två utbildningsomgångar per beslut. Detta visar att en majoritet av utbildningarna svarar mot behov på arbetsmarknaden som är mer långsiktiga. Dagens modell är samtidigt inte anpassad för sådana utbildningar. Företrädare för såväl arbetslivet som utbildningsanordnare har i kontakter med Utbildningsdepartementet påtalat att den kortsiktighet som präglar dagens modell innebär att anordnarna lägger tid och resurser på att få nya utbildningsomgångar beviljade i stället för att arbeta med att utveckla kvaliteten i de utbildningar som bedrivs. För att förankra och marknadsföra en utbildning bland arbetsgivare krävs vidare att utbildningen finns under längre tid. Denna bild bekräftas av Statskontorets ovan nämnda myndighetsanalys. 59

95 Kontinuitet och långsiktiga behov Ds 2015:41 Kontinuitet bör förenas med flexibilitet Samtidigt som det finns behov av långsiktighet för att utveckla kvaliteten i yrkeshögskoleutbildningarna är det viktigt att den flexibilitet som utmärker yrkeshögskolan bibehålls. Det måste finnas utrymme för nya och innovativa utbildningar som ger kompetens för nya yrken som kanske behövs på arbetsmarknaden främst på längre sikt. Flexibiliteten handlar också om att det måste finnas möjlighet att relativt snabbt fasa ut utbildningar för att i stället starta upp nya utbildningar som bättre svarar mot behoven på arbetsmarknaden. Om utbildningarna får bedrivas under längre tid än i dag måste Myndigheten för yrkeshögskolan i större utsträckning än den nu gör väga behovet av kontinuitet och långsiktighet mot behovet av ett flexibelt utbud av utbildningar. Enligt myndigheten är det en utmaning att hitta metoder för att analysera behov på lång sikt då det är svårt att göra sådana prognoser. Det underlag som ligger till grund för myndighetens analyser är långsiktiga behovsbedömningar från såväl Arbetsförmedlingen som Statistiska centralbyrån (SCB). Myndigheten har dessutom ett väl utvecklat samarbete med de regionala kompetensplattformar som ska bidra med regional kunskap om utbud och efterfrågan av bl.a. yrkeshögskolans utbildningar och det arbetsliv som är involverade i utbildningarna. Detta samarbete är av central betydelse för myndighetens utbildningsplanering. Olika branscher påverkas dock i olika stor omfattning av konjunktursvängningar och en kartläggning som myndigheten genomfört (U2015/1409/GV) visar att det finns utbildningar som leder till yrken där konjunkturen har mindre betydelse, exempelvis inom området hälso- och sjukvård samt socialt arbete. Andra områden, t.ex. byggsektorn och tillverkningsindustrin, är traditionellt sett mycket konjunkturkänsliga och det är därmed svårare för myndigheten att långsiktigt bedöma behovet av utbildningsplatser inom dessa områden. Mot denna bakgrund kan det vara riskabelt om myndigheten beviljar flera utbildningsomgångar vid ett och samma tillfälle, eftersom en stor del av myndighetens utbildningsanslag därmed låses upp under lång tid. Dessa medel hade i stället kunnat användas för nya utbildningar. Statistik från myndigheten visar samtidigt att så många som 60 procent av beslutade utbildningar får ges i ytterligare omgångar efter en ny ansökan. Det visar 60

96 Ds 2015:41 Kontinuitet och långsiktiga behov att merparten av utbildningarna inom yrkeshögskolan redan i dag bedrivs med kontinuitet. En aspekt som myndigheten varnar för, om fler än två utbildningsomgångar beviljas vid samma tillfälle, är att utbildningar riskerar att centreras till storstadsområdena där behovet av utbildad arbetskraft i volymmässiga termer alltid är större än i landet i övrigt. En sådan centrering kan innebära en utveckling till att ett fåtal utbildningsanordnare dominerar och därmed exkluderar mindre utbildningsanordnare. Redan i dag står dock ett fåtal utbildningsanordnare för en stor andel av yrkeshögskolans utbildningar och storstadslänen dominerar när det gäller antal utbildningsplatser. Beslut om fler utbildningsomgångar än dagens två bedöms inte ändra den bilden. Om en koncentration av utbildningar till storstadslänen ska motverkas måste det finnas ett regionalt perspektiv i yrkeshögskolan samtidigt som arbetsmarknadens behov ska vara styrande för besluten. När det gäller vilka utbildningsanordnare som ska få bedriva utbildningar inom yrkeshögskolan ska myndigheten alltid välja dem som kan bedriva utbildningar med hög kvalitet och koppling till arbetsmarknadens behov och som har ett nära samarbete med arbetslivet. Om en utbildning ska bedrivas med fler än dagens två utbildningsomgångar är det emellertid viktigt att både utbildningsanordnarna och det arbetsliv som är involverat i utbildningarna uppmärksammar förändrade arbetsmarknadsbehov och utifrån den kunskapen initierar ändringar i utbildningsplanerna för pågående utbildningar så att de studerande kan få aktuella kunskaper. Det finns sammantaget skäl att uppmärksamma de utmaningar som myndigheten ser, så att utrymme ges för såväl flexibilitet som kontinuitet och långsiktighet inom yrkeshögskolan. Det bör mot denna bakgrund vara motiverat att utbildningarna får ges i olika antal omgångar. Det är dessutom en naturlig konsekvens av att utbildningarna ska tillgodose arbetslivets kompetensbehov inom yrkesområden som sinsemellan kan ha mycket olika förutsättningar och då samhällets behov av kompetent personal varierar inom olika områden. Strävan efter kontinuerlig förnyelse får inte hindra att det inom yrkeshögskolan finns utbildningar som tillgodoser en över tid stabil efterfrågan på kvalifikationer. Tre utbildningsomgångar har av ett flertal aktörer som Utbildningsdepartementet varit i kontakt med betraktats som det minsta 61

97 Kontinuitet och långsiktiga behov Ds 2015:41 möjliga antalet om utbildningsanordnaren ska få en acceptabel planeringshorisont och förutsättningar att bedriva utbildningen med en hög kvalitet. En sådan ordning skulle innebära att två år långa utbildningar som ges i nya omgångar varje år kan bedrivas under fem kalenderår. Större kontinuitet gynnar kvaliteten Såväl företag som utbildningsanordnare, inklusive universitet och högskolor, har uppmärksammat Utbildningsdepartementet på att det tar tid, oftast flera år, innan en utbildning som ska byggas upp från början fungerar optimalt. För att en hög kvalitet ska kunna upprätthållas krävs någon form av kontinuitet i verksamheten. I återkommande kontakter med Utbildningsdepartementet har företrädare för både arbetsliv och utbildningsanordnare också framfört att den nuvarande modellen för beslut om att en utbildning får bedrivas inom yrkeshögskolan hämmar en sådan utveckling. Längre beslutsperioder bör göra det lättare att utveckla utbildningarna så att en hög kvalitet kan uppnås. En ökad stabilitet kan också bidra till att kompetensinsatser som görs för den undervisande personalen i större utsträckning kan komma de studerande till godo. Stabiliteten får samtidigt inte utgöra ett hinder för att ta in personer från arbetslivet för att under kortare perioder undervisa i ett specifikt ämne. Långsiktighet och kontinuitet har betydelse för yrkeshögskolans status och varumärke. En utbildning som fasas ut efter två utbildningsomgångar hinner inte få någon status hos arbetsgivare eller bland potentiella studerande, vilket påverkar utbildningsformen negativt. Yrkeshögskolan är en del i ett sammanhängande utbildningsystem I dag är det osäkert och svårt, för att inte säga omöjligt, för en elev i gymnasieskolan att planera för fortsatta studier inom yrkeshögskolan. Ett syfte med att införa yrkeshögskolan var att den skulle bli en tydlig karriärväg för yrkesutbildning efter gymnasieskolan, en karriärväg som har saknats i svenskt utbildningsväsende (se prop. 2008/09:68). För att yrkeshögskolan ska fungera som en länk i ett sammanhängande utbildningssystem bör den därför inte en- 62

98 Ds 2015:41 Kontinuitet och långsiktiga behov bart betraktas som en variant av bristyrkesutbildning. Yrkeshögskolan ska inte endast fokusera på kortsiktiga insatser utan också ge utrymme för yrkesutbildning under ett längre tidsperspektiv. Om yrkeshögskolan ska bli en tydlig karriärväg för yrkesutbildning efter gymnasieskolan måste presumtiva studerande kunna planera för studier inom yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan måste således få bättre planeringsförutsättningar i form av längre beslutsperioder och ökad kontinuitet. Det skulle även kunna gynna yrkesprogrammen i gymnasieskolan och öka deras attraktivitet. Det skulle dessutom ge den studerande bättre möjlighet att göra studieuppehåll på grund av sjukdom eller föräldraledighet. De kan då vara säkrare på att kunna fullfölja studierna innan utbildningen avvecklas. Nuvarande villkor för en studerande inom yrkeshögskolan skiljer sig i detta avseende radikalt från högskolans, där en studerande kan få avsluta sina studier även efter ett längre uppehåll. Om en yrkeshögskoleutbildning bedrivs under en längre tid, med nya omgångar, blir det generellt lättare för studerande att gå in i och ur utbildningen. De får också större möjligheter att delta i utbytesprogram och andra internationella aktiviteter som utbildningsanordnaren erbjuder. Längre beslutsperioder borde även öka de studerandes möjligheter att genomföra studierna i reducerad studietakt. Det kan t.ex. vara fråga om studerande med en funktionsnedsättning som kan ha svårt att studera på heltid. Ett beslut bör som huvudregeln omfatta tre utbildningsomgångar Av de skäl som anförts ovan bör ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan normalt omfatta tre utbildningsomgångar. Detta bör innebära en effektiviseringspotential, t.ex. genom att resurser som Myndigheten för yrkeshögskolan i dag tar i anspråk för att bedöma och besluta om utbildningar i stället kan användas för att i högre grad följa upp utbildningarnas kvalitet och utöva tillsyn över dem. Mer resurser bör även kunna läggas på att främja utvecklingen av utbildningarna. Utbildningarnas resultat kan också i högre grad ligga till grund för bedömningsprocessen vid en förnyad ansökan. 63

99 Kontinuitet och långsiktiga behov Ds 2015:41 Fler och färre utbildningsomgångar än tre Om det finns ett långsiktigt behov på arbetsmarknaden av de kunskaper, färdigheter och kompetenser som en utbildning kan ge och behovet av dessa kunskaper, färdigheter och kompetenser inte eller endast i liten omfattning tillgodoses utanför yrkeshögskolan, bör Myndigheten för yrkeshögskolan vid ett och samma beslutstillfälle kunna besluta om upp till fem utbildningsomgångar. Det kan exempelvis vara fråga om utbildningar till tandsköterska eller lokförare och utbildningar inom vård och omsorg som enbart finns i yrkeshögskolan. Utbildningar som nödvändiggör stora investeringar i t.ex. maskiner och annan utrustning, speciella lokaler eller speciell kompetens är ofta dyra, vilket gör det svårt för utbildningsanordnare och arbetsliv att bedriva dem om de endast får ges i två utbildningsomgångar. Det är också angeläget att yrkeshögskolans regelverk tar hänsyn till de smala yrkesutbildningarnas speciella förutsättningar. Myndigheten bör därför vid ett och samma beslutstillfälle kunna besluta om upp till fem utbildningsomgångar om utbildningen i hög grad medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. Hantverksinriktade utbildningar inom ett smalt yrkesområde bör alltså genom ett och samma beslut kunna få ges i fler än tre omgångar och därmed omprövas med betydligt längre mellanrum. Ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan bör även kunna få omfatta färre än tre utbildningsomgångar om det bedöms finnas ett behov på arbetsmarknaden, men det är svårt att bedöma hur långt behovet sträcker sig. Det kan t.ex. vara fråga om innovativa utbildningar där den framtida arbetsmarknaden är osäker men analyser har visat att det kan finnas ett behov. Normgivningfrågor Som framgått tidigare är vissa bestämmelser om yrkeshögskolan intagna i lagen om yrkeshögskolan och andra bestämmelser är införda i förordning. De i detta avsnitt föreslagna bestämmelserna bör placeras i förordningen om yrkeshögskolan. Det behöver dock även tas hänsyn till regleringen i lagen om yrkeshögskolan. 64

100 Ds 2015:41 Kontinuitet och långsiktiga behov Det anges i 8 kap. regeringsformen när föreskrifter ska meddelas av riksdagen och när föreskrifter kan meddelas av regeringen. Enligt 8 kap. 7 första stycket 2 RF får regeringen bl.a. meddela sådana föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Med stöd av denna s.k. restkompetens kan regeringen t.ex. meddela gynnande föreskrifter, som visserligen avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna, men som inte gäller skyldigheter för enskilda eller ingrepp från det allmännas sida. Riksdagen är dock inte förhindrad att meddela föreskrifter inom regeringens kompetensområde. Om riksdagen vill att regeringen fortfarande ska ha möjlighet att använda sig av restkompetensen för att meddela föreskrifter på området kan riksdagen genom en s.k. upplysningsbestämmelse markera att regeringen, trots lagregleringen, kan använda sig av restkompetensen för att meddela föreskrifter på området. En sådan bestämmelse kan t.ex. upplysa om att regeringen har möjlighet att med stöd av restkompetensen meddela ytterligare föreskrifter om något som har reglerats i lag eller föreskrifter om undantag från en huvudregel i lag. De flesta bestämmelserna i lagen om yrkeshögskolan är av den karaktären att de hade kunnat meddelas av regeringen med stöd av restkompetensen. Så är bl.a. fallet med bestämmelserna i 7. Den paragrafen har följande lydelse. En myndighet beslutar, efter ansökan, om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och hur många årsarbetsplatser utbildningen i så fall ska omfatta. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som prövar dessa frågor. Enligt förordningen om yrkeshögskolan beslutar Myndigheten för yrkeshögskolan om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan. Ett sådant beslut ska bl.a. innehålla uppgifter om den tid beslutet avser, högsta antal årsarbetsplatser och utbildningens lokalisering. Till beslutet ska en utbildningsplan för utbildningen bifogas (4 och 5 ). Den s.k. upplysningsbestämmelse som i 7 lagen om yrkeshögskolan upplyser om vilka föreskrifter regeringen meddelar är således lite för snävt utformad och därmed missvisande. Upplysningsbestämmelsen bör därför kompletteras så att det framgår att regeringen inte bara meddelar föreskifter om vilken myndighet som, efter ansökan, prövar frågor om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och hur många årsarbetsplatser utbildningen i så fall ska omfatta, utan att regeringen även meddelar ytterligare 65

101 Kontinuitet och långsiktiga behov Ds 2015:41 föreskrifter om frågor som myndigheten ska fatta beslut om med anledning av en sådan ansökan. Den utökade upplysningsbestämmelsen kommer även att åsyfta de i detta avsnitt föreslagna bestämmelserna i förordningen om yrkeshögskolan om att myndigheten för yrkeshögskolan i ett beslut att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan även ska ange hur många utbildningsomgångar beslutet omfattar. Lagen om yrkeshögskolan behöver även i övrigt kompletteras med vissa upplysningsbestämmelser för att lagen ska bli rättvisande. Detta utvecklas närmare i avsnitt Anordnarens kompetens att bedriva utbildning Förslag: Det ska vara ett villkor för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att utbildningsanordnaren har den kompetens som krävs för att bedriva utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås få lämna statsbidrag respektive särskilda medel för kostnader för undervisning i svenska med yrkesinriktning. Myndigheten ska vid sin fördelning av statsbidrag och särskilda medel för utbildningar inom yrkeshögskolan beakta resultat från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning. Skälen för förslagen Utbildningsanordnaren ska ha den kompetens som krävs för att bedriva utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser För utbildningar som inte tidigare funnits inom yrkeshögskolan ankommer det på utbildningsanordnaren att beskriva hur man bl.a. avser att arbeta med kvalitet och uppföljning, vad man har för tidigare erfarenhet av utbildningsområdet, arbetslivets medverkan samt hur man avser att arbeta med kompetensutveckling av undervisande personal. Detta kan emellertid endast ge en bild av om en ny utbildning kan förmodas hålla en god kvalitet om verksamheten kommer i gång. Men när det gäller utbildningar som redan bedrivs 66

102 Ds 2015:41 Kontinuitet och långsiktiga behov inom yrkeshögskolan eller som tidigare varit yrkeshögskoleutbildningar bör även genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning när det gäller utbildningarna få stor betydelse vid den prövning som Myndigheten för yrkeshögskolan gör av om en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan eller inte. Utbildningar som tidigare bedrivits med framgång i samma bransch och av samma utbildningsanordnare kan därmed få lättare att ingå i yrkeshögskolan än helt nya utbildningar med samma eller liknande utbildningsinnehåll. Det är en naturlig konsekvens om ambitionen ska vara att även yrkeshögskolan ska ha kvalitativt välfungerande utbildningar. Myndigheten bör emellertid utforma bedömningskriterierna så att de inte kan komma att höja inträdeshindren och begränsa konkurrensen mellan utbildningsanordnare. Nya utbildningar ska inte riskera att bli bortprioriterade enbart på grund av att de är nya. Enligt förordningen om yrkeshögskolan ska en utbildning få ingå i yrkeshögskolan om utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa vissa grundläggande föreskrifter som gäller för utbildningen (1 kap. 3 ). Det har påtalats för Utbildningsdepartementet att Myndigheten för yrkeshögskolan vid denna prövning även borde bedöma anordnarens kompetens att bedriva utbildning inom aktuellt yrkesområde. Utbildningsanordnare som saknar kompetens och praktiska förutsättningar att bedriva en viss utbildning borde inte prioriteras. De kvalitetsmässiga aspekterna och anordnarens förutsättningar att genomföra utbildningen bör vägas in i myndighetens bedömning. Detta är särskilt viktigt när olika utbildningsanordnare samtidigt ansöker om att få bedriva likartade yrkeshögskoleutbildningar. För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan bör det alltså också vara ett villkor att utbildningsanordnaren har den kompetens som krävs för att bedriva utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. Det är dock förstås fortfarande en grundläggande förutsättning att utbildningen har förankring i arbetslivet. Eftersom bestämmelsen att de personer som anlitas av utbildningsanordnaren för undervisning eller handledning genom utbildning eller erfarenhet ska ha kompetens för den utbildning som de ska bedriva har placerats i lagen om yrkeshögskolan (12 ) bör även den nya bestämmelsen om att en utbildningsanordnare ska ha den 67

103 Kontinuitet och långsiktiga behov Ds 2015:41 kompetens som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser, föras in i lagen. Resultat från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning ska beaktas Yrkeshögskolan ska hålla en hög kvalitet och ha en hög arbetsmarknadsrelevans. Därför måste särskild hänsyn tas till hur utbildningarna fungerar och att de leder till arbete inom de områden de avser. Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin fördelning av statsbidrag och särskilda medel för utbildningar inom yrkeshögskolan bl.a. ta hänsyn till i vilken grad utbildningarna i kvalitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov (5 kap. 5 1 förordningen om yrkeshögskolan). Myndigheten bör vid fördelningen även beakta resultat från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning. Det kan vara fråga om uppgifter om hur stor andel av de studerande som tagit examen och i vilken grad de efter examen fått ett arbete som motsvarar deras utbildning. Detta bör rimligtvis vägas in i den bedömningsprocess som leder till beslut om att statligt stöd ska lämnas för en utbildning inom yrkeshögskolan. Det bör därför föras in en bestämmelse i nämnda paragraf om att Myndigheten för yrkeshögskolan vid fördelning av statbidrag eller särskilda medel ska beakta resultatet från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning. Statsbidrag och särskilda medel ska få lämnas för kostnader för undervisning i svenska med yrkesinriktning Enligt nuvarande bestämmelse (5 kap. 5 ) får Myndigheten för yrkeshögskolan vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel även ta hänsyn till om en utbildning inbegriper undervisning i svenska med yrkesinriktning. Svenska med yrkesinriktning kan därmed vara en konkurrensfaktor vid fördelningen av myndighetens tilldelade medel. Arbetsmarknadens efterfrågan och finansiering från arbetslivet väger dock tyngre vid den slutgiltiga prioriteringen. Behovet av, och kostnader för, undervisning i svenska med yrkesinriktning kan vara svårt för anordnarna att redovisa i sin 68

104 Ds 2015:41 Kontinuitet och långsiktiga behov ansökan till Myndigheten för yrkeshögskolan. Ett rimligare förfarande är att anordnare får ersättas för sina kostnader för sådan undervisning, på samma sätt som anordnare ersätts för kostnader för särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionsnedsättning i utbildningarna. På detta sätt förenklas såväl utbildningsanordnarnas som Myndighetens för yrkeshögskolans arbete med upprättande respektive prövning av ansökningar. Förordningen om yrkeshögskolan bör därför ändras i enlighet med detta. 4.5 Vissa statliga eftergymnasiala yrkesutbildningar I rapporten På väg mot 100 % matchning en lägesbedömning 2012 från Myndigheten för yrkeshögskolan (YH 2012/205) anges att eftergymnasiala yrkesutbildningar som bedrivs av t.ex. Kustbevakningen, Tullverket eller Myndigheten för samhällskydd och beredskap borde få möjlighet att rymmas inom yrkeshögskolan. Sådana utbildningar, som är av betydelse för samhället, kan i dagsläget inte bedrivas inom yrkeshögskolan eftersom yrkeshögskoleutbildningar enligt lagen om yrkeshögskolan bara får anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda (4 ). Myndigheten för yrkeshögskolan har inte under senare tid tagit emot några förfrågningar rörande de aktuella utbildningarna, men om det uppstår ett konkret behov av att bedriva utbildningarna inom yrkeshögskolan finns det i dag inte några möjligheter att tillgodose det Alla myndigheter ska få anordna utbildningar inom yrkeshögskolan Förslag: Utbildning inom yrkeshögskolan ska få anordnas även av andra myndigheter än statliga universitet och högskolor. Skälen för förslaget: Om utbildningsanordnare får möjlighet att bedriva utbildningar inom yrkeshögskolan mer långsiktigt och kontinuerligt skulle även vissa samhällsviktiga utbildningar kunna ingå i yrkeshögskolan. I dag bedrivs vissa samhällsviktiga eftergymnasiala yrkesutbildningar av andra statliga myndigheter än stat- 69

105 Kontinuitet och långsiktiga behov Ds 2015:41 liga universitet och högskolor. Genom att ingå i yrkeshögskolan kan dessa utbildningar få en anknytning till det offentliga utbildningssystemet och därmed blir de inte bara rent myndighetsspecifika. Synergieffekter kan också förväntas uppstå. Myndigheten för yrkeshögskolan ska enligt förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan ha tillsyn över, granska kvaliteten i och främja utvecklingen av utbildningarna inom yrkeshögskolan. Om de nu aktuella utbildningarna ingår i yrkeshögskolan bör de gynnas av myndighetens insatser när det gäller tillsyn och kvalitetsarbete. Studiedokumentationen kan samordnas och utbildningarna kan i sin tur bidra till att höja yrkeshögskolans status. Eftersom dessa utbildningar bedrivs i mer långsiktiga former än dagens yrkeshögskoleutbildningar kan de bidra till utvecklingen av ett välfungerande tillsyns- och kvalitetsgranskningssystem inom yrkeshögskolan. Om utbildningarna uppfyller vissa krav kan de få avslutas med en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Lagen om yrkeshögskolan bör därför ändras så att de aktuella utbildningarna kan få möjlighet att efter ansökan ingå i yrkeshögskolan. De bestämmelser som gäller för yrkeshögskolan kommer då att gälla även för dessa utbildningar. Detta innebär bl.a. att utbildningarna ska vara öppna för alla som uppfyller behörighetsvillkoren för utbildningarna. Det är dock som ovan framhållits väsentligt att utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan får möjlighet att bedriva utbildningarna med större kontinuitet och långsiktighet för att andra statliga myndigheter än universitet och högskolor ska vilja bedriva utbildningar inom yrkeshögskolan. Yrkeshögskoleutbildningar som anordnas av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor bör finansieras av anordnarna. Därmed undviks en ökad konkurrens om yrkeshögskolans statsbidrag och särskilda medel. Flera av de nu aktuella utbildningarna berättigar redan i dag till studiestöd. Att de blir yrkeshögskoleutbildningar innebär alltså inte ökade kostnader för staten. Vissa myndigheter har löst studiefinansieringsfrågan genom att ge de studerande s.k. studerandelön under studietiden. Staten svarar därmed redan även för denna kostnad. 70

106 5 Lärande i arbete 5.1 Inledning Det som kännetecknar yrkeshögskolans utbildningar är den nära kopplingen till arbetslivet. Utbildningarna innehåller t.ex. ofta praktiska moment förlagda till en arbetsplats. På arbetsplatsen bör det finnas en utsedd handledare som ansvarar för att den studerande får den praktiska undervisning som ska ges på arbetsplatsen. Genom att integrera teori med praktiska kunskaper skapas en utbildningsmiljö som kan fördjupa de studerandes yrkeskunnande. I propositionen om yrkeshögskolan (prop. 2008/09:68) betonas också att det yrkeskunnande som ska utvecklas i yrkeshögskolan sällan i hela sin komplexitet kan återskapas i utbildningslokaler. 5.2 Gällande rätt I förordningen om yrkeshögskolan anges att en utbildning får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen om den omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng och minst en fjärdedel av utbildningstiden består av lärande i arbete (LIA) på en arbetsplats (2 kap. 14 ). Vissa andra villkor måste också vara uppfyllda. Av förordningen framgår vidare att det för varje utbildning ska finnas en utbildningsplan. Av planen ska bl.a. framgå utbildningens omfattning, huvudsakliga uppläggning och organisation samt antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar (2 kap. 7 ). Utbildningsplanen ska bifogas beslutet att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan (1 kap. 5 andra stycket). 71

107 Lärande i arbete Ds 2015: Vad visar tillsyn och kvalitetsgranskning? Det finns tecken som tyder på att arbetslivets respektive utbildningsanordnarnas engagemang i framtagandet av utbildningar som man vill bedriva inom yrkeshögskolan har förändrats så att arbetslivet inte längre spelar den grundläggande och aktiva roll som är så väsentlig för yrkeshögskolan. Det påverkar också genomförandet av utbildningarna, vilket bl.a. märks vid den tillsyn som Myndigheten för yrkeshögskolan utövar. Kritik som lämnas avser oftast arbetslivets bristande deltagande i ledningsgruppen, att utbildning inte kvalitetssäkrats i enlighet med vad som anges i utbildningsplanen och att de studerande inte får LIA på ett företag. Det förekommer också att myndighetens uppföljning visar att arbetslivet inte har de kompetensbehov som angetts i ansökan eller att det inte har deltagit i planeringen av utbildningen. Utbildningsformen riskerar under sådana omständigheter att förlora i legitimitet. Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att utöva tillsyn över och granska kvaliteten i de utbildningsformer den ansvarar för. När det gäller kursmomentet LIA har myndigheten sammanställt resultaten av sin tillsyn i två olika rapporter. Den senaste sammanställningen som redovisas i rapporten Resultat av tillsyn och kvalitetsgranskning inom yrkeshögskolan 2014 (MYH 2015/711) visar att det kan vara svårt för utbildningsanordnare att skaffa LIA-platser till de studerande. I rapporten beskrivs detta som ett återkommande problem, men det varierar i omfattning. Vissa utbildningsanordnare kan inte ge de studerande det stöd de behöver för att hitta en lämplig LIA-plats medan andra har ett stort nätverk av lämpliga företag som tidigare tagit emot studerande. Det finns även de som lämnar studerande i stort sett helt ensamma att söka en LIA-plats och det är inte ovanligt att den studerande får huvudansvaret för att informera arbetsplatsen om syfte och mål när det gäller LIA. Av rapporten framgår samtidigt att antalet utbildningar som fungerar väl trots allt är betydligt större än antalet utbildningar där det upptäcks brister kopplade till hur LIA genomförs. Det är dock oroande om det finns brister som gör att studerande inte får den kontakt med arbetslivet som krävs för att de ska nå målet med utbildningen. 72

108 Ds 2015:41 Lärande i arbete 5.4 Lärande i arbete är utmärkande för yrkeshögskolan Förslag: Det ska anges i förordningen om yrkeshögskolan att den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns platser för LIA på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om sådant lärande ingår i utbildningen. Skälen för förslaget: LIA är utmärkande för yrkeshögskolan och LIA ska ingå i alla utbildningar som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Av dem som avlade examen 2013 och arbetade året efter examen hade över hälften genomfört en LIA-kurs hos sin arbetsgivare, men skillnaderna var stora beroende på inom vilket utbildningsområde LIA genomförts. De sammanställningar som Myndigheten för yrkeshögskolan gjort visar att de studerande som genomfört LIA anser att momentet har gett dem förutsättningar att nå målen för utbildningen. Det är därför bekymmersamt att myndighetens rapporter visar att inte alla studerande som har rätt till LIA också får sådan praktik. Det bör vara ett krav att en utbildningsanordnare som ansöker om att en utbildning som innehåller LIA ska få ingå i yrkeshögskolan kan visa att detta moment faktiskt fungerar som avsett. I annat fall riskerar yrkeshögskolan att förlora i legitimitet. Utbildningsformen ska präglas av såväl stark arbetslivsanknytning som teoretisk förankring (se prop. 2008/09:68) och det är därför viktigt att arbetslivet har ett starkt inflytande på utbildningen och tillsammans med utbildningsanordnaren kan medverka till att de studerande får tillgång till LIA av hög kvalitet. Det är i detta kursmoment som teorin kan knytas ihop med det yrkeskunnande som yrkeshögskolans utbildningar ska ge. Brister i detta avseende innebär att utbildningen inte genomförs enligt yrkeshögskolans regelverk. En studerande ska självklart ha möjlighet att själv skaffa LIAplats förutsatt att platsen uppfyller kraven. Eftersom LIA har stor betydelse för den studerandes anställningsbarhet finns det dock anledning att förtydliga utbildningsanordnarens ansvar för att se till att det finns LIA-platser. Utbildningsanordnarens förmåga att 73

109 Lärande i arbete Ds 2015:41 tillhandahålla LIA visar hur väl anordnaren samverkar med arbetslivet. Det bör redan vid prövningen av om en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan klarläggas om utbildningsanordnaren och arbetslivet tar sitt ansvar för utbildningen. För att säkerställa arbetslivets aktiva medverkan bör det alltså förtydligas i förordningen om yrkeshögskolan att den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att det finns platser för LIA på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om sådant lärande ingår i utbildningen. 74

110 6 Den regionala eller nationella placeringen 6.1 Gällande rätt I lagen om yrkeshögskolan och den anslutande förordningen om yrkeshögskolan anges de förutsättningar som ska gälla för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan. Enligt lagen ska verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och var och en som verkar inom yrkeshögskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga rättigheterna och vår gemensamma miljö. Den som verkar inom yrkeshögskolan ska särskilt främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling (3 ). Som nämnts tidigare ska utbildningen vidare väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper (5 ). Utbildningen ska därutöver ha sin grund i kunskap som har genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap och utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans nås, ge sådana teoretiska praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet, präglas av såväl stark arbetlivsanknytning som teoretisk förankring, utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare, och 75

111 Den regionala eller nationella placeringen Ds 2015:41 bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval (6 ). Utöver vad som stadgas i lagen krävs enligt förordningen om yrkeshögskolan att utbildningen svarar mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller en utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället (1 kap. 3 1). En ytterligare förutsättning är att utbildningen har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering (1 kap. 3 2). 6.2 Den regionala eller nationella placeringen ska utgå från arbetslivets behov Förslag: Det ska inte längre vara en förutsättning för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att den har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering. Myndigheten för yrkeshögskolan ska i stället vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel för utbildningar inom yrkeshögskolan särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering. Skälen för förslaget: Det är i dag en förutsättning för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att den har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering. Oavsett hur väl utbildningsanordnaren har dokumenterat arbetslivets behov av utbildningen kan ansökan om att utbildningen ska få ingå i yrkeshögskolan avslås om utbildningen inte uppfyller kravet på lämplig regional placering. En sådan utveckling kan påverka yrkeshögskolan negativt. Det har också framkommit att uttrycket från samhällssynpunkt framstår som otydligt för bl.a. utbildningsanordnare. Det är en grundläggande förutsättning att utbildningarna i yrkeshögskolan ska svara mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Arbetslivets behov bör vara avgörande även när det bestäms var en utbildning ska placeras geografiskt. Eftersom det är 76

112 Ds 2015:41 Den regionala eller nationella placeringen viktigt att bestämmelserna i förordningen om yrkeshögskolan är tydliga bör förordningen ändras så att det inte längre är en förutsättning för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan att den har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering. Myndigheten för yrkeshögskolan bör i stället vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel för utbildningar inom yrkeshögskolan särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional placering. På så sätt tydliggörs att arbetslivets kompetensbehov bör spela en avgörande roll för utbildningens placering. Det kan dock hända att en utbildning måste förläggas till en särskild plats av t.ex. säkerhetsskäl, miljöskäl, infrastrukturella skäl eller av kvalitativa eller praktiska skäl. Andra skäl kan vara att det finns ett nationellt behov av en utbildning som endast en viss utbildningsanordnare har förutsättningar att bedriva. Utbildningen kan då förläggas till en specifik plats där den aktuella utbildningsanordnaren finns, oavsett i vilken del av landet behovet av arbetskraft finns. I Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag ingår att analysera arbetsmarknadens behov. Myndigheten engagerar i det arbetet aktörer med regionalt utvecklingsansvar för att fånga upp behov på regional och lokal nivå. Att analysera arbetsmarknadens behov i hela landet är en viktig uppgift och bidrar till att myndigheten får information som är av betydelse när den ska bedöma och fatta beslut om vilka utbildningar som ska prioriteras när statsbidrag eller särskilda medel ska fördelas. Med de föreslagna förordningsändringarna bör myndigheten få bättre förutsättningar att fördela stödet eftersom myndigheten vid prioriteringar av utbildningar kan ta hänsyn till arbetsmarknadens behov på såväl regional som nationell nivå och därmed se till att utbildningar fördelas på ett lämpligt sätt i landet utifrån arbetsmarknadens behov. 77

113

114 7 Flexibla studieformer 7.1 Gällande rätt Enligt förordningen om yrkeshögskolan kan en utbildning inom yrkeshögskolan få avslutas med en yrkeshögskoleexamen om den omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng och med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen om den omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng (2 kap. 13 och 14 ) För kortare utbildningar utfärdas utbildningsbevis i stället för examensbevis. Fem poäng motsvarar en veckas heltidsstudier och en utbildning ska omfatta minst 100 poäng, dvs. 20 veckors studier på heltid (2 kap. 4 och 5 ). Utbildningen ska bedrivas i form av en eller flera kurser och av utbildningsplanen ska det bl.a. framgå vilka kurser som ska ingå i utbildningen (2 kap. 7 ). För varje kurs ska det dessutom finnas en kursplan där det bl.a. ska framgå det antal poäng som kursen omfattar och kursens huvudsakliga innehåll (2 kap. 9 ). 7.2 Behov av flexibla studieformer Yrkeshögskolan ska bl.a. vara ett alternativ för dem som senare i livet vill studera på eftergymnasial nivå i syfte att fördjupa sin kompetens inom ett yrke eller skaffa sig kompetens inom ett nytt yrke. Dessa personer har ofta ett större behov av att studera på ett flexibelt sätt, t.ex. på distans eller deltid. En uppdragsutbildning inom yrkeshögskolan är ett annat alternativ för personer som behöver kompetensutvecklande insatser inom ett visst yrkesområde. Såväl arbetslivet som presumtiva studerande har också visat intresse för fristående kurser inom yrkeshögskolan, i likhet med vad som erbjuds inom högskolan. Enligt högskoleförordningen (1993:100) får högskolekurser sammanföras till utbildnings- 79

115 Flexibla studieformer Ds 2015:41 program (6 kap. 13 ). För varje kurs ska det enligt förordningen finnas en kursplan där kursens nivå, mål och antal högskolepoäng ska anges (6 kap. 14 och 15 ). En utbildning som bedrivs enligt förordningen (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning kan avse en eller flera kurser (7 ). När det gäller kursplaner finns liknande bestämmelser som inom högskolan. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan finns det en stor spännvidd av kurser inom uppdragsutbildningen. De varierar också i omfattning. Det finns kurser som är en vecka långa och ger fem yrkeshögskolepoäng och kurser som är sammanslagna till en utbildning och tillsammans ger 280 yrkeshögskolepoäng. Det vanligaste är att en uppdragsutbildningskurs omfattar 20 yrkeshögskolepoäng. Det är en förutsättning för ett livslångt lärande att människor kan gå in och ut ur utbildningssystemet på ett flexibelt sätt, vilket gör möjligheten till fristående kurser inom yrkeshögskolan till ett intressant alternativ för vuxna som vill skaffa sig nya kunskaper. 7.3 Fristående kurser Förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att undersöka hur fristående kurser kan ingå i yrkeshögskolans ordinarie utbud. Myndigheten ska även beskriva kursernas konsekvenser för systemet för statlig finansiering. Det ska redan nu tydliggöras i förordningen om yrkeshögskolan att om det efter att en utbildning har påbörjats konstateras att det finns tomma platser på utbildningen kan studerande antas till en eller flera kurser inom utbildningen (fristående kurs) även om kursen eller kurserna var för sig eller totalt omfattar mindre än 100 yrkeshögskolepoäng. Skälen för förslaget: Regeringens satsning på ett kunskapslyft kommer troligen att innebära att fler människor av olika skäl söker sig till utbildning. Eftersom de kvalifikationer som efterfrågas på arbetsmarknaden förändras över tid är det viktigt att individer under sitt arbetsliv kan bygga på sin utbildning för att matcha kraven. Vissa personer kommer sannolikt att behöva den kompetens som en specifik kurs kan ge, men inte hela den utbildning som kursen 80

116 Ds 2015:41 Flexibla studieformer kanske ingår i. Det kan exempelvis gälla personer som befinner sig i en omställningssituation och behöver höja sin kompetens inom ett specifikt område. En arbetsgivare kan köpa specifika kurser av en utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan i form av uppdragsutbildning för sina anställda. Fristående kurser erbjuds dock inte i dag inom yrkeshögskolan på samma sätt som inom högskolan. Om det fanns ett fristående kursutbud inom yrkeshögskolan skulle det troligtvis gynna verksamheten med validering av reell kompetens och utbildning inom yrkeshögskolan skulle i högre grad än i dag kunna anpassas efter individens önskemål. Det är redan i dag möjligt för en utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan att erbjuda en kurs som ingår i en yrkeshögskoleutbildning som en egen utbildning. En utbildning inom yrkeshögskolan ska dock enligt gällande reglering omfatta minst 100 yrkeshögskolepoäng. I högskoleförordningen specificeras inte hur många poäng en fristående kurs ska omfatta, men antalet poäng ska anges i kursplanen. Om fristående kurser ska införas inom ramen för yrkeshögskolans ordinarie utbud finns det ingen anledning att införa någon annan ordning i fråga om yrkeshögskolan. Att införa en bestämmelse om att en fristående kurs inom yrkeshögskolan måste omfatta minst ett visst antal poäng skulle begränsa den nödvändiga flexibiliteten. Om fristående kurser ska införas i yrkeshögskolans ordinarie utbud bör därför en bestämmelse om att en fristående kurs inom yrkeshögskolan får omfatta ett mindre antal yrkeshögskolepoäng än 100 införas i förordningen om yrkeshögskolan. Yrkeshögskolans nuvarande finansieringsmodell är dock inte anpassad för fristående kurser. För närvarande är det normalt bara om antalet studerande understiger antalet beviljade platser med statligt stöd i en utbildning som det finns utrymme att erbjuda en studerande plats för en specifik kurs. Ett sätt att öppna för ett utbud av fristående kurser är att Myndigheten för yrkeshögskolan reserverar en viss andel av det anslag som disponeras för statligt bidrag för yrkeshögskoleutbildningar för sådana platser. Det är dock i dagsläget osäkert hur dessa resurser i så fall skulle komma att utnyttjas. För att bättre kunna bedöma vilka fristående kurser som bör kunna erbjudas och vilka kostnader som kan uppstå föreslås myndigheten få i uppdrag att undersöka hur fristående kurser kan ingå i 81

117 Flexibla studieformer Ds 2015:41 yrkeshögskolans ordinarie utbud. I uppdraget bör även ingå att beskriva konsekvenserna för statsbidragssystemet om fristående kurser erbjuds. I avvaktan på en sådan utredning bör det dock redan nu förtydligas i förordningen om yrkeshögskolan att om det efter att en utbildning har påbörjats har konstaterats att det finns tomma platser på utbildningen kan studerande antas till en eller flera kurser inom utbildningen (fristående kurser) även om kursen eller kurserna var och en eller totalt omfattar mindre än 100 yrkeshögskolepoäng. 82

118 8 Tillträde till utbildning inom yrkeshögskolan 8.1 Gällande rätt Behörighet Av lagen om yrkeshögskolan framgår att en utbildning inom yrkeshögskolan ska vara öppen för alla som uppfyller behörighetsvillkoren för utbildningen och att den väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper (5 och 15 ). I förordningen om yrkeshögskolan finns bestämmelser om att ledningsgruppen för utbildningen bl.a. ska anta sökande till utbildningen (3 kap. 2 ). Av förordningen framgår även hur ledningsgruppen ska vara sammansatt, t.ex. ska flertalet av ledamöterna vara företrädare för arbetslivet (4 kap. 4 a ). Behörig att antas till en utbildning inom yrkeshögskolan är enligt förordningen om yrkeshögskolan i första hand den som avlagt gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. Behörig är också den som har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar gymnasieexamen, eller är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till utbildning motsvarande yrkeshögskolan, eller som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela vissa föreskrifter om behörighet (3 kap. 1 ). Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs (3 kap. 2 ). I 3 kap. 3 anges vilka krav på särskilda förkunskaper som får uppställas för behörighet till en utbildning (se närmare nedan). 83

119 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan Ds 2015:41 I propositionen om yrkeshögskolan framhålls att det är viktigt att ta till vara den reella kompetensen hos den som ska antas till yrkeshögskolan. Behörighetskraven bör vara generösa och det bör finnas möjlighet till en friare prövning av en sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (prop. 2008/09:68 s. 45). Enligt 3 kap. 4 förordningen om yrkeshögskolan finns det därför en möjlighet att antas till en utbildning inom yrkeshögskolan trots att kraven i 3 kap. 1 3 inte är uppfyllda, om den sökande bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sådana sökande (3 kap. 4 ). Särskilda förkunskaper I förordningen om yrkeshögskolan anges att det av den utbildningsplan som ska finnas för varje utbildning ska framgå de krav på särskilda förkunskaper som gäller för utbildningen (2 kap. 7 ). Av förordningen framgår också att dessa krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen (4 kap. 3 ). Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper, 2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Urval Om antalet platser i en utbildning är mindre än antalet behöriga sökande får, enligt förordningen om yrkeshögskolan, ett urval göras. Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen (3 kap. 5 ). I förordningen anges fyra sätt att göra urval: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet (3 kap. 6 ). Av utbildningsplanen ska det framgå vilka 84

120 Ds 2015:41 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan grunder som ska användas vid urvalet bland behöriga sökande till utbildningen (2 kap. 7 ). Utbildningsanordnaren måste alltså dokumentera hur urvalet ska göras och redogöra för hur meritpoäng sätts för de urvalsgrunder som används. 8.2 Kartläggning av krav på särskilda förkunskaper och behov av behörighetsinriktade insatser Krav på särskilda förkunskaper ställs allt oftare Det är utbildningsanordnarens ansvar att tillsammans med arbetslivet formulera de särskilda förkunskapskrav som kan behövas. Av en kartläggning (U2014/3745/GV) som Myndigheten för yrkeshögskolan genomfört framgår att det allt oftare ställs särskilda förkunskapskrav för behörighet till yrkeshögskoleutbildning. Det kan vara fråga om krav på specifika kurser från nationella program, men även krav på examen från specifika nationella program. Det kan enligt redovisningen också ställas krav när det gäller arbetslivserfarenhet. Det har visat sig att kraven förändras över tid beroende på utbildningsområde. Eftersom de särskilda förkunskapskraven bestäms av arbetslivet tillsammans med utbildningsanordnaren varierar dessa även när det gäller utbildningar som leder till samma yrke. Det innebär i praktiken att ett ämne eller en kurs kan vara behörighetsgivande hos en utbildningsanordnare men bara meriterande i urvalsprocessen hos en annan utbildningsanordnare. I syfte att öka likvärdigheten har myndigheten i en vägledande information till utbildningsanordnarna förtydligat vilka särskilda förkunskapskrav den anser vara lämpliga för olika utbildningsområden och utbildningsinriktningar. Vilka behov av behörighetskomplettering finns? Av den ovan nämnda kartläggningen framgår att Myndigheten för yrkeshögskolan ser ett behov av korta riktade insatser för sökande som inte uppfyller behörighetsvillkoren i syfte att ge dem möjlighet att inhämta de kunskaper de saknar. Enligt myndigheten är det framför allt två grupper av sökande som kan vara aktuella för sådana behörighetsskapande åtgärder. Dels är det sökande som går 85

121 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan Ds 2015:41 eller har gått ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan och därför saknar vissa kunskaper som yrkesprogrammen kan ge och som krävs för behörighet till en yrkeshögskoleutbildning. Dels är det sökande som går eller har gått ett yrkesprogram och därför saknar fördjupade kunskaper i svenska, matematik och engelska. Yrkesprogrammets inriktning kan också göra att de saknar vissa behörighetsgivande kunskaper. Myndigheten menar att det inom båda grupperna kan finnas personer som önskar byta karriärinriktning och därför kan behöva läsa in vissa kurser för att bli behöriga till en yrkeshögskoleutbildning. Kurser som leder till behörighet erbjuds ibland inom kommunal vuxenutbildning Enligt skollagen (2010:800) ska kommunerna bl.a. tillhandahålla kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska ges men ska sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. En kommun är skyldig att ordna utbildning för en vuxen som har examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan men som inte uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier. Någon liknande skyldighet när det gäller att uppnå behörighet till yrkeshögskoleutbildning finns inte, oavsett typ av examen från gymnasieskolan. Utbildningsanordnare kan erbjuda förberedande utbildning Den ovan nämnda kartläggningen visar att det förekommer att utbildningsanordnare på eget initiativ och utanför yrkeshögskolan bedriver utbildning som förbereder för en yrkeshögskoleutbildning. De privata utbildningsanordnarna erbjuder i störst utsträckning preparandkurser riktade mot data/it, medan en del av de kommunala aktörerna kan erbjuda förberedande kurser inom flera utbildningsområden. För dessa kurser tar både kommunala och privata utbildningsanordnare ut studerandeavgifter. I vissa fall anser dock anordnarna att de förberedande utbildningarna är avgörande för att de ska få tillräckligt med behöriga sökande till yrkeshögskoleutbildningarna och de erbjuds därför gratis. Utbildningarna är i de flesta fall cirka 86

122 Ds 2015:41 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan fem veckor långa, vilket motsvarar ungefär 100 poäng heltidsstudier inom gymnasieskolan. Framförallt distansutbildningar, som möjliggör ett mer individuellt upplägg och ett mer flexibelt lärande, kan vara kortare. Den studerande får normalt ett betyg när en preparandkurs för yrkeshögskolan genomförts inom kommunal vuxenutbildning. De privata alternativen är däremot kopplade till specifika yrkeshögskoleutbildningar och erbjuder till skillnad från kommunal vuxenutbildning enbart ett intyg som styrker den studerandes behörighet till just den aktuella yrkeshögskoleutbildningen. De förberedande utbildningarna anses av de tillfrågade utbildningsanordnarna vara en garanti för att de studerande som genomgått dem sedan också fullföljer de yrkeshögskoleutbildningar de antas till. Gemensamt för de förberedande utbildningarna är att de i stort motsvarar kurser inom gymnasieskolan, men fokus ligger på moment som är relevanta för de specifika yrkeshögskoleutbildningarna. 8.3 Kartläggning av behörighetsprövning, urval och antagning Svårt att bedöma reell kompetens Cirka 220 utbildningsanordnare bedriver i dag yrkeshögskoleutbildningar. En del är kommuner, landsting eller statliga universitet och högskolor. Vissa är större företag som bedriver utbildningar i flera utbildningsformer medan andra är mindre företag eller enskilda fysiska eller juridiska personer som enbart anordnar en eller ett par utbildningar. Varje utbildning har en ledningsgrupp som ansvar för hela antagnings- och urvalsprocessen. Inom högskolan har däremot en central antagningsmyndighet detta ansvar. I sitt regleringsbrev för 2014 fick Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att granska hur utbildningsanordnarna prövar de sökandes behörighet, gör urval och beslutar om antagning. I uppdraget ingick även att bedöma om ytterligare reglering behövs på området för att säkerställa en rättssäker hantering. Myndigheten konstaterar i återrapporteringen av uppdraget att det finns en ambition hos utbildningsanordnarna att hantera processen för tillträde på ett rättssäkert sätt (U2014/4209/GV). Det finns dock brister 87

123 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan Ds 2015:41 när det gäller hanteringen av behörighetsprövningen och till viss del även urvalsprocessen. Beslutsunderlaget ger ofta en otydlig bild av hur behörighetsbedömningar har gjorts för sökande som behörighetshetsförklaras utifrån reell kompetens. Myndigheten konstaterar vidare att utbildningsanordnaren inte alltid ger den sökande tydlig och korrekt information om möjligheten att förklaras behörig utifrån denna behörighetsgrund. Av den anledningen har myndigheten i sitt regleringsbrev för 2015 fått i uppdrag att utforma ett stödmaterial som ska ge utbildningsanordnarna vägledning och stöd i syfte att öka individens rättssäkerhet i antagningsprocessen. Det bör av stödmaterialet särskilt framgå hur reell kompetens ska vägas in i behörighetsprövningen. Hur går urvalet till? I den ovan nämnda återrapporteringen redovisas även hur utbildningsanordnare genomför urval när det är fler sökande än det finns platser i en utbildning. Av redovisningen framgår att urvalsprocessen generellt genomförs på ett rättssäkert sätt men att vissa farhågor finns. Det handlar framför allt om hur utbildningsanordnarna tillämpar urvalskriteriet särskilt prov. Det förekommer att utbildningsanordnare använder sig av intervjuer som särskilt prov för att bedöma exempelvis analytisk förmåga. Enligt återrapporteringen är det dock vanligare att intervjun används för att bedöma studiemotivation eller social kompetens. Myndigheten för yrkeshögskolan har vidare påtalat att begreppet social kompetens är problematiskt ur urvalssynpunkt. Det bör enligt myndigheten inte användas som ett kriterium eftersom det i alla delar är svårt att mäta. Myndigheten har gett utbildningsanordnarna vägledning när det gäller hur ett särskilt prov bör användas vid urval och har bedömt att intervju kan vara en metod. En förutsättning är dock enligt den nämnda återrapporteringen att det muntliga provet utformas på ett strukturerat sätt och fokuserar på kompetenser som är viktiga för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Vad som ska bedömas och hur det ska bedömas ska vara beslutat på förhand. Det är enligt myndigheten också vanligt att utbildningsanordnare tillämpar yrkeserfarenhet som urvalsgrund. I vissa fall 88

124 Ds 2015:41 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan handlar det dock mer om generell arbetslivserfarenhet än erfarenhet från ett specifikt yrkesområde. Vidare anges att det är vanligt att ledningsgruppens beslutsunderlag inte ger en tydlig bild av hur behörighetsbedömningarna och rangordningen i urvalet har gått till. Myndigheten har också enligt rapporten i några fall riktat kritik mot utbildningsanordnare som använt lottning för att särskilja behöriga sökande med samma meritpoäng. 8.4 Särskilda förkunskapskrav om det finns särskilda skäl Förslag: Andra krav på särskilda förkunskaper än krav på kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper ska bara få ställas upp om det finns särskilda skäl. Sådana andra förkunskapskrav ska endast få avse yrkeserfarenhet eller andra kunskaper än de nämnda som är av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Utöver krav på kunskaper får det också ställas krav på villkor som är en förutsättning för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Skälen för förslaget: Som redan nämnts händer det allt oftare att det ställs särskilda förkunskapskrav för behörighet till yrkeshögskoleutbildning. Det kan vara fråga om krav på specifika kurser från nationella program i gymnasieskolan, men även krav på examen från specifika nationella program eller på arbetslivserfarenhet. I vissa fall har utbildningsanordnare, enligt vad som framförts till Utbildningsdepartementet, ställt upp omotiverat höga förkunskapskrav för att visa på att utbildningen håller eftergymnasial nivå. Detta i förhoppning om att chanserna ska öka för att ansökan om att utbildningen ska få ingå i yrkeshögskolan beviljas. Det är rimligt att en utbildningsanordnare tillsammans med arbetslivet i vissa fall bedömer att det ska ställas krav på särskilda förkunskaper. Krav på arbetslivserfarenhet utesluter dock normalt ungdomar som kommer direkt från gymnasieskolan. Sådana krav går på så sätt stick i stäv mot ambitionen att öka ungdomarnas 89

125 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan Ds 2015:41 intresse och möjligheter att läsa på yrkeshögskolan. De strider också mot den målsättning som anges i lagen om yrkeshögskolan, att utbildningen väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Krav på arbetslivserfarenhet inom ett visst yrkesområde innebär också att platserna i yrkeshögskolan går till sökande som ofta redan är anställda eller på annat sätt verksamma i yrket. Det är naturligtvis viktigt att arbetstagare har möjlighet att fortbilda sig inom ett yrke och det är också en uppgift för yrkeshögskolan, men om yrkeshögskolan ska göra det möjligt för unga från gymnasieskolan att välja en yrkesutbildning samtidigt som den ska vara en väg för äldre som vill byta yrke måste behörighetsvillkoren vara anpassade för detta. Mot bakgrund av det angivna bör behörighetsbestämmelserna i förordningen om yrkeshögskolan ändras så att andra krav på särskilda förkunskaper än krav på kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper bara får ställas upp om det finns särskilda skäl. Sådana andra förkunskapskrav bör endast få avse yrkeserfarenhet eller andra kunskaper än de nämnda som är av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Utöver krav på förkunskaper bör det vidare få ställas krav på villkor som är en förutsättning för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde utbildningen förbereder för. Exempel på det är krav som den enskilde måste uppfylla för att komma i fråga för ett visst yrke, t.ex. att det ställs krav på god syn för att kunna anställas som tågförare eller pilot. Ändringen av bestämmelserna ska motverka att det ställs upp behörighetskrav som är alltför stränga i förhållande till vad som kommit till uttryck i förarbetena till lagen om yrkeshögskolan (prop. 2008/09:68). 8.5 Samma utbildning olika förkunskapskrav Förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att utreda och föreslå hur enhetligare förkunskapskrav för yrkeshögskoleutbildningar kan se ut och införas. 90

126 Ds 2015:41 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan Skälen för förslaget: Att utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan kan ställa upp särskilda förkunskapskrav innebär att dessa krav kan variera från anordnare till anordnare även om det är fråga om i princip identiska utbildningar. Särskilda förkunskapskrav kan vidare innebära att en utbildning kan förkortas eller bedrivas på en mer avancerad nivå. Eftersom de särskilda förkunskapskraven, som ovan nämnts, bestäms av arbetslivet tillsammans med utbildningsanordnaren varierar dessa även när det gäller utbildningar som leder till samma yrke. Det innebär att ett ämne eller en kurs kan vara behörighetsgivande hos en utbildningsanordnare men bara meriterande i urvalsprocessen hos en annan utbildningsanordnare. Det kan också hända att det utan närmare förklaring införs krav på särskilda förkunskaper för en utbildning som inte tidigare haft sådana krav utan att innehållet i utbildningen förändrats. Denna oförutsägbarhet när det gäller förkunskapskraven inom yrkeshögskolan har bl.a. medfört att lärare och studievägledare har svårt att rekommendera elever i gymnasieskolan att planera för att läsa en yrkeshögskoleutbildning. Detta särskiljer på ett avgörande sätt yrkeshögskolan från högskolan, som har betydligt mer förutsägbara behörighetskrav över tid. Avsaknaden av förutsägbarhet och möjlighet att planera för en yrkeshögskoleutbildning är ett förhållande som kan leda till att potentiella studerande söker sig till andra utbildningsformer än yrkeshögskolan. En åtgärd som kan bidra till större klarhet och tydlighet, är införandet av mer enhetliga förkunskapskrav när det gäller olika utbildningsområden inom yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan har föreslagit att den ska få ett bemyndigande att meddela föreskrifter om sådana krav. Det är emellertid oklart vilka konsekvenser sådana bestämmelser kan få. Det är viktigt att yrkeshögskolan även i fortsättningen uppfyller arbetslivets kompetensbehov. Det kan göra det svårt att likrikta kraven på särskilda förkunskaper, även om det vore önskvärt särskilt ur de studerandes perspektiv. Konsekvenserna av ett införande av enhetligare bestämmelser när det gäller särskilda förkunskapskrav för utbildningar inom yrkeshögskolan bör analyseras närmare innan man tar ställning till om myndigheten ska ges ett bemyndigande att meddela föreskrifter om sådana krav. Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås därför få 91

127 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan Ds 2015:41 i uppdrag att utreda och lämna förslag till regeringen om hur enhetligare förkunskapskrav för yrkeshögskoleutbildningar kan se ut och införas. I ett avseende bör dock Myndigheten för yrkeshögskolan redan nu ges ett bemyndigande att meddela föreskifter om förkunskapskrav. Det gäller i fråga om nationella utbildningar som kräver ett nationellt likvärdigt innehåll, se vidare avsnitt Behörighetskomplettering bör underlättas Förslag: Det bör i lagen om yrkeshögskolan införas en upplysning om att regeringen med stöd av den s.k. restkompetensen kan meddela föreskrifter om att en utbildning inom yrkeshögskolan får bedrivas som behörighetsgivande förutbildning på gymnasial nivå. Förutbildningen ska få erbjudas i anslutning till en ordinarie yrkeshögskoleutbildning, om det finns brist på behöriga sökande till den ordinarie utbildningen och det behövs arbetskraft med sådan kompetens som den ordinarie utbildningen syftar till att ge. Skälen för förslaget Problem med dagens system Det saknas i dag former för behörighetskomplettering när det gäller yrkeshögskolan och det finns flera faktorer som talar för att möjligheterna att komplettera förkunskaper bör underlättas. Viktigast är att rekryteringsbasen inom gymnasieskolan för högre yrkesutbildning inom gymnasieskolan har minskat eftersom allt fler ungdomar väljer högskoleförberedande program i stället för yrkesprogram. Unga som efter att ha gått ett högskoleförberedande program är intresserade av en yrkesutbildning har i dag begränsade möjligheter att byta inriktning eftersom de inte är behöriga till flera av yrkeshögskoleutbildningarna. Samma svårighet drabbar dem som redan finns i arbetslivet men som av olika skäl behöver byta yrkesbana, särskilt om de redan har fullföljt en gymnasieutbildning men med en inriktning som inte ger de förkunskaper som krävs för en yrkes- 92

128 Ds 2015:41 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan högskoleutbildning. Den redan allvarliga bristen på yrkeskompetens inom flera yrkesområden riskerar härigenom att bli ännu större. Behörighetsgrunderna inom yrkeshögskolan är generösa men det finns ändå, som angetts i avsnitt 8.2, behov som inte tillgodoses. Förberedande kurser som en del av yrkeshögskolan Ett alternativ är att tillhandahålla behörighetsgivande förberedande utbildning på gymnasial nivå inom yrkeshögskolans ram. Ett sätt att göra det är att den som anordnar en ordinarie utbildning inom yrkeshögskolan erbjuder personer som inte är behöriga till denna utbildning en förberedande utbildning, direkt kopplad till den ordinarie utbildningen. Den som genomgått förutbildningen med godkänt resultat bör i så fall vara garanterad en plats på den efterföljande yrkeshögskoleutbildningen. Fördelen med denna modell är att det går att läsa in behörighet till en specifik yrkeshögskoleutbildning oavsett vilken kommun den sökande bor i, eftersom den förberedande utbildningen är kopplad till en befintlig yrkeshögskoleutbildning. Förutbildningen bör genomföras på kort tid och ofta på distans så att många kan delta i den. Kopplingen till en specifik yrkeshögskoleutbildning bör innebära att enbart relevanta kunskapsområden behöver behandlas, vilket är tidseffektivt. I den tidigare nämnda kartläggningen som Myndigheten för yrkeshögskolan genomfört (U2014/3745/GV) anges att det är rimligt att förutbildningen omfattar fem veckors heltidsstudier, vilket är den vanliga omfattningen av de preparandkurser som utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan i dag erbjuder. Det bedöms vara en väl avvägd längd, men eftersom behovet kan se olika ut för olika yrkeshögskoleutbildningar bör vissa förutbildningar kunna vara kortare. Ett annat alternativ är att fortsätta förlita sig på den typ av preparandkurser som utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan i dag ger i helt egen regi i den utsträckning anordnaren finner lämplig, utanför yrkeshögskolans regelverk och innan den sökandes behörighet till yrkeshögskolan prövas. Detta alternativ medför dock inte förutsägbarhet för den studerande och eftersom preparandkursen anordnas utanför yrkeshögskolans regelverk, berättigar 93

129 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan Ds 2015:41 den inte heller till studiestöd. Den tänkta förutbildningen, som utgör en utbildning som anordnas inom yrkeshögskolan kommer emellertid, likt övrig utbildning inom yrkeshögskolan, enligt bilaga B1 till studiestödsförordningen (2000:655) att berättiga de studerande till studiestöd. För att berättiga till studiestöd måste dock studierna pågå under en sammanhängande tid om minst tre veckor (se 3 kap. 5 studiestödslagen [1999:1395]). Föreskrifter om att en utbildning inom yrkeshögskolan får bedrivas som behörighetsgivande förutbildning bör därför införas. I sådana föreskrifter bör undantag få göras från bestämmelserna i 5 och 6 lagen om yrkeshögskolan, så att förutbildningen kan bedrivas på gymnasial nivå. Förutbildningen bör få erbjudas i anslutning till en ordinarie yrkeshögskoleutbildning, om det finns brist på behöriga sökande till den ordinarie utbildningen och det behövs arbetskraft med sådan kompetens som den ordinarie utbildningen syftar till att ge. Normgivningfrågor Som har nämnts i avsnitt 4.3 är de flesta bestämmelser i lagen om yrkeshögskolan av sådan karaktär att de skulle ha kunnat meddelas av regeringen med stöd av regeringens restkompetens. Så är bl.a. fallet med bestämmelserna i 5 och 6. Enligt den förstnämnda paragrafen ska utbildningen inom yrkeshögskolan väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Som har redovisats i avsnitt 6 ställs det ytterligare krav på utbildningen inom yrkeshögskolan i 6. Av avsnitt 4.3 framgår att när det är fråga om lagbestämmelser som har meddelats inom regeringens restkompetens, kan riksdagen genom en upplysningsbestämmelse upplysa om att regeringen har möjlighet att med stöd av restkompetensen meddela ytterligare föreskrifter om det som har reglerats i lag eller föreskrifter om undantag från en huvudregel i lag. De i detta avsnitt föreslagna bestämmelserna om behörighetsgivande förutbildning på gymnasienivå bör meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Därför bör det införas en upplysningsbestämmelse i en ny 6 a lagen om yrkes- 94

130 Ds 2015:41 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan högskolan. I den paragrafen bör det upplysas att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av restkompetensen kan meddela föreskrifter om att en utbildning inom yrkeshögskolan får bedrivas som en behörighetsgivande förutbildning och om undantag från 5 och 6 vid en sådan utbildning. 8.7 Det behövs tydligare urvalsregler Vissa urvalsgrunder behöver förtydligas Förslag: Urvalsgrunden särskilt prov ska endast få avse kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Urvalsgrunden tidigare utbildning ska i första hand avse utbildning på gymnasial nivå. Annan tidigare utbildning och yrkeserfarenhet ska endast få användas som urvalsgrunder om det finns särskilda skäl. Vid i övrigt likvärdiga meriter ska urval också få göras genom lottning. Skälen för förslaget: Ledningsgruppen för en utbildning inom yrkeshögskolan ansvarar för urvalet till utbildningen. Processen för meritvärdering vid urvalet bör konstrueras så att risken för att många sökande får samma poäng blir så liten som möjligt. Eftersom det är svårt att helt eliminera denna risk bör dock urval också få göras genom lottning vid i övrigt likvärdiga meriter. En sådan ordning bedöms som mer rättvis om flera sökande konkurrerar om platserna och det inte går att särskilja deras meriter. Urvalsgrunden tidigare utbildning bör i första hand avse utbildning på gymnasial nivå, eftersom yrkeshögskoleutbildningen väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Annan tidigare utbildning och yrkeserfarenhet bör endast få användas som urvalsgrunder om det finns särskilda skäl. Om viss tidigare utbildning är nödvändig för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig en yrkeshögskoleutbildning bör den dock anges som ett särskilt förkunskapskrav för yrkeshögskoleutbildningen och inte utgöra en urvalsgrund. 95

131 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan Ds 2015:41 Utöver betyg, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet får även särskilda prov användas som urvalsgrund, detta för att personer som bedöms ha bäst förutsättningar att kunna tillgodogöra sig utbildningen ska kunna ges företräde. Det kan t.ex. vara frågan om konstnärliga utbildningar där arbetsprover används för att fånga aspekter såsom kreativ förmåga och fallenhet för yrkesutövandet. Myndigheten för yrkeshögskolan har i en skrivelse till regeringen den 6 februari 2014 (MYH 2014/329) angett att urvalsgrunden särskilt prov behöver tydliggöras och konkretiseras för att undvika oklarheter om vilka kunskaper och färdigheter provet är tänkt att mäta. Ett särskilt prov bör bara användas när det är av särskild relevans för utbildningen, eftersom proven är svåra att utforma och provresultaten är svåra att bedöma. Det är också centralt att det särskilda provet verkligen utformas för att mäta den sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och inte syftar till att bedöma anställningsbarheten hos den sökande, eftersom han eller hon antagligen inte kan bedömas vara anställningsbar i ett visst yrke förrän efter avslutad utbildning. Samtidigt är särskilt prov den enda urvalsgrunden som kan tillämpas när det gäller alla behöriga sökande, vilket gör att det är viktigt att möjligheten finns. Om ett särskilt prov används som urvalsgrund bör det därför utformas som ett test där man mäter specifika kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Eftersom provet syftar till att mäta och värdera förmågor som är nödvändiga för att man ska kunna tillgodogöra sig utbildningen bör det inte avse personliga egenskaper såsom social kompetens, motivation eller förmåga att studera på heltid. Det bör därför preciseras i förordningen om yrkeshögskolan att urvalsgrunden särskilt prov endast får avse kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen Kvotgrupper Förslag: Vid urvalet till en utbildning inom yrkeshögskolan ska platserna få fördelas med olika andelar i kvotgrupper för de olika urvalsgrunderna. 96

132 Ds 2015:41 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan Skälen för förslaget: Yrkeshögskolans behörighetsbestämmelser är generösa. En sökande med förutsättningar att studera på eftergymnasial nivå kan förklaras behörig trots avsaknad av formella meriter. Det saknas dock i dag bestämmelser om kvotgrupper vid urvalet av sökande. Det gör att vissa sökande som förklaras behöriga aldrig har en chans att bli antagna, eftersom samtliga behöriga konkurrerar i en och samma urvalsgrupp. Detta innebär att de generösa behörighetsbestämmelserna inte får fullt genomslag eftersom det i praktiken är svårt att antas till en yrkeshögskoleutbildning utan formella meriter. Exempelvis hamnar sökande som har betyg från en gymnasial utbildning men inte någon gymnasieexamen längst ned i rangordningslistan när urvalsarbetet är genomfört. Detsamma gäller dem som vill åberopa reell kompetens som grund för behörighet. Detta har inte varit syftet och är inte heller önskvärt. I regeringens satsning på kunskapslyftet är det viktigt att alla som vill och kan ska ges möjlighet till en yrkesutbildning och därmed öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. För att sökande med olika behörigheter ska kunna konkurrera på lika villkor i urvalet bör därför kvotgrupper införas inom yrkeshögskolan. Det bör alltså i förordningen om yrkeshögskolan anges att platserna vid urvalet får fördelas med olika andelar i kvotgrupper för de olika urvalsgrunderna. 8.8 Nationellt likvärdiga utbildningar Gällande rätt I förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan finns det bestämmelser om utbildningar som kräver nationellt likvärdigt innehåll (2 kap. 8 ). Det ska vara fråga om en utbildning som det ställs vissa krav på i lag eller förordning, leder till ett yrke eller en funktion där det ställs vissa krav på utbildningens examen för att legitimation för yrket eller funktionen ska kunna utfärdas eller där det ställs andra krav på utbildningen för behörighet, godkännande eller certifiering för yrket eller funktionen, 97

133 Tillträde till utbildning i yrkeshögskolan Ds 2015:41 leder till ett yrke som har en samhällsviktig funktion, eller av säkerhetsskäl måste ha nationellt likvärdigt innehåll. Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla studerande ska ha uppnått vid utbildningens slut och om andra utbildningar med inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll. Företrädare för berörda myndigheter och organisationer ska höras innan myndigheten meddelar föreskrifterna. Myndigheten anser sig dock inte ha något bemyndigande att meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper för utbildningarna Samma förkunskapskrav för nationellt likvärdiga utbildningar Förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan ska få meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper när det gäller utbildningar med en inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll. Skälen för förslaget: Utbildningar som kräver nationellt likvärdigt innehåll kan t.ex. vara sådana utbildningar där tillsynsmyndigheter ställer krav på ett visst innehåll, exempelvis utbildningar till trafiklärare eller pilot. Det kan även handla om yrkesområden där det på grund av internationella branschöverenskommelser krävs en stark styrning eller utbildningar inom vårdsektorn som behöver ge samma kunskaper oavsett var och av vem de bedrivs. I avsnitt 8.5 behandlas frågan om Myndigheten för yrkeshögskolan bör bemyndigas att meddela föreskrifter om enhetligare förkunskapskrav. Där föreslås att den frågan ska utredas närmare. När det gäller utbildningar som kräver nationellt likvärdigt innehåll är det dock uppenbart att förkunskapskraven för sådana utbildningar bör vara enhetliga. Det föreslås därför att Myndigheten för yrkeshögskolan ska bemyndigas att meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper för sådana utbildningar. 98

134 9 Internationella aktiviteter 9.1 En internationell utblick i utbildningssystemen I propositionen Studiemedel i en globaliserad värld (prop. 2012/13:152) uttalas att det är positivt med ökad internationell rörlighet bland studerande, då studier utomlands ger erfarenheter som gör dem bättre förberedda för yrkes- och samhällslivet. Svenska studerandes internationella erfarenheter kommer enligt propositionen att hjälpa Sverige att hävda sig som kunskapsnation i en alltmer globaliserad värld. Även i propositionen Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid (prop. 2008/09:175) görs bedömningen att internationaliseringen av den högre utbildningen bör fortsätta. I samarbetet inom Europeiska unionen (EU) är rörlighet i utbildningssyfte en grundregel. I rådets slutsatser om ett riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte anges att rörlighet bidrar till att gynna ungdomars anställningsbarhet eftersom de skaffar sig viktiga färdigheter och kompetenser, särskilt språkfärdigheter och interkulturell förståelse, men också social och medborgerlig kompetens, entreprenörsanda, problemlösningsförmåga och kreativitet i allmänhet. Målet är att minst 20 procent av de utexaminerade från högre utbildning inom EU 2020 bör ha haft en till utbildningen knuten studie- eller praktikperiod utomlands. För att undanröja hinder för rörligheten på utbildningsområdet har olika verktyg utarbetats som ska förenkla erkännande av examina och kompetenser för studier eller arbete. Exempel på detta är yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19), den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF), det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET). 99

135 Internationella aktiviteter Ds 2015:41 Sedan december 2013 finns vidare programmet Erasmus+ som är ett verktyg som ska främja internationellt samarbete och utbyte inom utbildning. Ett av målen för Erasmus+ är att minst 20 procent av alla högskolestudenter och 6 procent av åringarna med examen från grundläggande yrkesutbildning ska ha studerat eller praktiserat utomlands. Ett ytterligare instrument är den europeiska socialfonden och det prioriterade internationella samarbetet som ska bidra till att EU:s mål för utbildning 2020 kan uppnås. Offentliga och privata aktörer kan söka bidrag inom ramen för socialfondsprogrammet. 9.2 Internationella samarbeten ska främjas Förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan ska främja internationella samarbeten inom yrkeshögskolan genom att informera utbildningsanordnare om möjligheter till sådana samarbeten när det gäller yrkeshögskolan och stödja dem i samarbetena. Skälen för förslaget: Av förarbetsuttalanden framgår att yrkeshögskolans uppgift ska vara att tillgodose arbetslivets lokalt och regionalt förankrade kompetensbehov men att utbildningen kan ge kunskaper och färdigheter genom utländska utbildningsinslag, t.ex. lärande i arbete (LIA). Internationella utbyten under utbildningen borde gynna de studerande när de kommer ut på arbetsmarknaden eftersom språkkunskaper och interkulturella erfarenheter är en efterfrågad kompetens hos arbetsgivare. Ur ett internationaliseringsperspektiv stöds utvecklingen av utbildningsutbyten av verktyg som EU:s medlemsländer förfogar över. Det planerade införandet av en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (NQF) kan vidare underlätta utbildningsanordnarnas och de studerandes möjligheter att dra nytta av utbyten med andra länder. För att underlätta det internationella samarbetet har Myndigheten för yrkeshögskolan tecknat studerandeförsäkringar som täcker eventuella utländska utbyten. För att skapa ytterligare intresse bland och incitament för utbildningsanordnare och studerande när det gäller att genomföra vissa utbildningsinslag i andra länder behöver dock anordnarna få mer information om vilka vägar till utbyte som finns och stöd i sådana samarbeten. 100

136 Ds 2015:41 Internationella aktiviteter Myndigheten för yrkeshögskolan bör därför få i uppdrag att främja internationella samarbeten inom yrkeshögskolan genom att informera utbildningsanordnare om möjligheter till sådana samarbeten när det gäller yrkeshögskolan och stödja dem i samarbetena. Information bör lämnas till de utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan som är intresserade av att samarbeta med utländska utbildningsanordnare när det gäller olika kurser och med utländska företag i fråga om t.ex. LIA. Om utbildningar inom yrkeshögskolan bedrivs med ett mer långsiktigt perspektiv, se avsnitt 4, skapas också en stabilare grund för samarbeten med utbildningsanordnare och företag utomlands när det gäller utbyten och tillgodoräknanden av olika utbildningsinslag. 101

137

138 10 Tillsyn och kvalitetsgranskning 10.1 Tillsyn och kvalitetsgranskning utvecklar utbildningarna Dagens system Enligt förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan ska myndigheten ha tillsyn över utbildningarna inom yrkeshögskolan, de utbildningar inom yrkeshögskolan som bedrivs som uppdragsutbildningar samt de utbildningar som statsbidrag lämnas för enligt förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk samt de utbildningar som stöd lämnas för enligt förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar. Myndigheten ska vidare granska kvaliteten i de nämnda utbildningarna samt utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete (4 första stycket). Den tillsyn som utövas löpande och kvalitetsgranskningen ska genomföras med utgångspunkt i en behovsanalys (4 andra stycket). Vidare framgår att myndigheten ska sammanfatta och publicera resultaten av sitt arbete med tillsyn och kvalitetsgranskning och lämna en redovisning av resultaten till de granskade verksamheterna (5 ). När det gäller yrkeshögskolan finns även bestämmelser om tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering i förordningen om yrkeshögskolan. Där anges att den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den tillsyn över och kvalitetsgranskning av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningsanordnaren är även skyldig att utvärdera verksamheten och att medverka i den uppföljning och utvärdering av utbildningen som initieras av myndigheten. Utbildningsanordnaren ska vidare lämna de uppgifter till myndigheten som myndigheten begär. Myndigheten får besluta att uppgifterna ska lämnas till någon annan. Myndigheten får meddela 103

139 Tillsyn och kvalitetsgranskning Ds 2015:41 de ytterligare föreskrifter som behövs om uppgiftslämnande (4 kap. 8 ). Enligt 1 kap. 7 får Myndigheten för yrkeshögskolan återkalla ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan, om utbildningen inte längre uppfyller kraven eller utbildningsanordnaren eller någon annan som medverkar i anordnandet inte iakttar sina skyldigheter enligt förordningen. Innan myndigheten fattar ett sådant beslut ska den ansvariga utbildningsanordnaren ha fått tillfälle att avhjälpa bristerna. Enligt 5 kap. 9 ska ett beslut om statsbidrag eller särskilda medel för en utbildning upphöra att gälla om beslutet att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan återkallas enligt 1 kap. 7. Det finns ytterligare bestämmelser om återbetalning och innehållande av kommande utbetalningar i väntan på rättelse och om avdrag från statbidraget i 5 kap. 10 och 11. I propositionen om yrkeshögskolan anges att utgångspunkten för kvalitetssäkringen och styrningen av utbildningarna inom yrkeshögskolan bör vara kvalitetskriterier och indikatorer (prop. 2008/09:68 s. 33 f.). Tillsynen utövas utifrån gällande regelverk Under Myndigheten för yrkeshögskolans första verksamhetsår utövades tillsyn enligt en modell som innebar att kvalitetsgranskning och tillsyn genomfördes samlat i syfte att främja regelefterlevnaden och att den granskade verksamheten höll hög kvalitet. Denna integration av kvalitetsgranskningen i tillsynen gjorde dock enligt myndigheten att det blev otydligt för utbildningsanordnarna vad tillsyn innebär. De drog nämligen slutsatsen att det fanns ett samband mellan höga betyg när det gäller utbildningens kvalitet i ett tillsynsbeslut och den kommande bedömningen av en ansökan. För att undanröja denna otydlighet beslutade myndigheten att ändra tillsynsmodell och den arbetar nu med en modell som innebär att den gör en strikt kontroll av att utbildningsanordnarna följer regler och föreskrifter. Det innebär att tillsynen inte omfattar värderingar eller graderingar av enskilda utbildningars kvalitet och måluppfyllelse. Den kvalitetsgranskning som myndigheten enligt sin instruktion ska genomföra är numera skild från tillsynen. 104

140 Ds 2015:41 Tillsyn och kvalitetsgranskning Enligt myndighetens tillsynsmodell genomförs tillsyn på olika sätt. I den inledande tillsynen följs alla utbildningar upp för att utbildningsanordnaren ska kunna rätta till eventuella brister i ett tidigt skede. Den regelbundna tillsynen genomförs i ett senare skede när det gäller utvalda pågående utbildningar för att säkerställa att utbildningarna genomförs enligt regelverket under hela utbildningstiden. Denna tillsyn genomförs med eller utan platsbesök beroende på bedömt behov. Tillsyn kan även genomföras om det kommit en anmälan, oftast från en studerande, eller om det har kommit andra signaler om brister i en utbildning. Huvudfokus i tillsynen är att följa upp att utbildningen genomförs i samverkan med arbetslivet och att utbildningen har fått det innehåll och genomförs på det sätt som utlovats i utbildningsplanen och den ansökan som låg till grund för tillståndsbeslutet. Den regelbundna tillsynen följer i allt väsentligt också upp de studerandes rättssäkerhet. I sin rapport Resultat av tillsyn och kvalitetsgranskning inom yrkeshögskolan 2014 (MYH 2015/711) konstaterar myndigheten att mycket av den kritik som lämnas i tillsynen har sin grund i okunskap hos utbildningsanordnaren och att flertalet utbildningsanordnare åtgärdar brister omgående. För att underlätta för utbildningsanordnarna att göra rätt från början är myndighetens erfarenhet att det är viktigt att de är väl införstådda med vad som kommer att granskas. Därför lägger myndigheten ett större fokus på dialog, eftersom ömsesidig förståelse skapar förutsättningar för att utbildningsanordnare gör de ändringar som behövs. Det behövs en definition av tillsyn Även om Myndigheten för yrkeshögskolan har bestämt att tillsynen ska följa upp regelefterlevnaden i de utbildningsformer myndigheten ansvarar för, finns det enligt myndigheten ändå skäl att tydligt definiera vad tillsyn är. Det skulle klargöra för utbildningsanordnarna vad det är som ska belysas i tillsynen. Myndigheten har i en skrivelse till regeringen (U2014/912/GV) framfört att tillsynsbegreppet bör definieras i myndighetens instruktion på samma sätt som i skollagen (2010:800). Myndigheten anser att eftersom tillsyn är ett mångtydigt begrepp som kan användas på olika sätt beroende på vilket samhällsområde som avses är det lämpligt att det precise- 105

141 Tillsyn och kvalitetsgranskning Ds 2015:41 ras vilken tillsyn myndigheten utför. Detta är särskilt viktigt eftersom det kan vara svårt att skilja tillsynen från myndighetens kvalitetsgranskning. Myndighetens arbete med kvalitetsgranskning Myndigheten för yrkeshögskolan arbetar med tematiska kvalitetsgranskningar där fokus hittills har varit att granska utbildningsmomentet lärande i arbete (LIA) och utbildningsanordnarnas systematiska kvalitetsarbete. Kriterier för utbildningsanordnarnas måluppfyllelse och indikatorer som ska mäta och värdera de egenskaper kriterierna uttrycker används. Enskilda utbildningar väljs ut för granskning och resultaten redovisas på en sammanhållen nivå i en årlig rapport. Av rapporten framgår hur de granskade utbildningarna samlat uppnår målen och vilka rekommendationer myndigheten lämnat för att utbildningarna ska kunna genomföras med hög kvalitet. Rapporten publiceras på myndighetens webbplats och där publiceras även resultatet av kvalitetsgranskningen av de enskilda utbildningar som valts ut för den tematiska kvalitetsgranskningen. Enskilda utbildningar behöver kvalitetsgranskas I den myndighetsanalys som Statskontoret på uppdrag av regeringen genomförde av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 (2012:29) analyserades myndighetens kvalitetsgranskningsarbete. I rapporten påtalade Statskontoret behovet av att kvalitetsgranska enskilda utbildningar. Statskontoret angav att om detta inte görs finns risk för att myndigheten inte på ett godtagbart sätt kan bedöma yrkeshögskolans kvalitet. Om granskningen endast omfattar utbildningarnas kvalitet på mer övergripande nivå, faller enligt Statskontoret viktiga kvalitetsaspekter bort. Hit hör även behovet av att ur ett studerandeperspektiv följa upp enskilda utbildningar. Statskontoret menar att det talar för att myndigheten bör följa upp enskilda utbildningars kvalitet. 106

142 Ds 2015:41 Tillsyn och kvalitetsgranskning 10.2 En definition av tillsyn Förslag: Förordningen om yrkeshögskolan ska kompletteras med en definition av tillsyn som innebär att med tillsyn avses en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter samt att det i tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att utbildningsanordnaren ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Det ska i förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan anges att myndigheten inom ramen för sin tillsyn ska lämna råd och vägledning till utbildningsanordnarna. Skälen för förslaget och bedömningen Behovet av en definition av vad tillsynen innebär Av instruktionen för Myndigheten för yrkeshögskolan framgår att myndigheten ska utöva tillsyn över de utbildningar den ansvarar för. Det framgår dock inte av instruktionen vad tillsynen ska innebära. Myndigheten har därför som ovan nämnts i en skrivelse till regeringen framfört att tillsynsbegreppet bör definieras i instruktionen på samma sätt som i skollagen (U2014/912/GV). Med en definition får myndigheten bättre förutsättningar att arbeta med uppgiften och definitionen kan även bidra till att missförstånd kan undvikas hos utbildningsanordnare om vad de kan förvänta sig av tillsynen. I skrivelsen En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn (skr. 2009/10:79) bedömde regeringen att tillsynsbegreppet var oprecist och att användningen skiljde sig åt mellan olika samhällsområden. Hur begreppet främst bör användas framgår av skrivelsen. Vidare konstaterades att tillsynen bör vara tydlig för att bli mer effektiv och rättssäker. Råd och vägledning I regeringens ovan nämnda skrivelse anges också bl.a. följande. När det strikt avgränsade tillsynsbegreppet används i en sektorslag 107

143 Tillsyn och kvalitetsgranskning Ds 2015:41 hindrar det inte att tillsynsmyndigheter även i fortsättningen kan ha till uppgift att arbeta främjande och förebyggande för att effektivt uppnå lagstiftningens mål. Det förebyggande och främjande arbetet kan delvis ske inom ramen för den allmänna serviceskyldigheten som alla myndigheter har enligt 4 förvaltningslagen (1986:223) och som innebär att myndigheter ska lämna allmänheten upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp i frågor som har samband med myndighetens verksamhet. Det inbegriper även möjligheten att lämna upplysningar om vad som utgör gällande rätt. Det framgår dock av skrivelsen att det inte är oproblematiskt att förena tillsyn med främjande uppgifter. Enligt 26 kap. 9 skollagen (2010:800) ska tillsynsmyndigheten inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning. I regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över skolan (skr. 2013/14:200) uttalar regeringen att resultaten från den kvalitetsgranskning som Statens skolinspektion utför kan användas för råd och vägledning inom tillsynen (s. 7). Myndigheten för yrkeshögskolan har möjlighet att ge råd och vägledning. Vägledning är en verksamhetsbefrämjande åtgärd som bör användas i förebyggande syfte för att minska risken för att fel uppstår. Det är viktigt inte minst för de studerande som har investerat både tid och pengar för att gå en utbildning som de har valt utifrån att den ska ge dem kunskaper, kompetenser och färdigheter som behövs för att de ska få ett arbete. Myndigheten bör därför i större omfattning än i dag lämna råd och vägledning i samband med den dialog myndigheten redan har idag med utbildningsanordnarna. Regeländringar i syfte att förtydliga myndighetens uppdrag Som Myndigheten för yrkeshögskolan har anfört bör tillsynsbegreppet definieras för att det inte ska råda några tvivel hos utbildningsanordnarna om vad myndighetens uppgift består i och vad som förväntas av utbildningsanordnarna. Den definition av tillsyn som finns i skollagen, och som bl.a. tar sikte på Skolinspektionens verksamhet, har en formulering som är lämplig även när det gäller den tillsynsverksamhet som bedrivs av Myndigheten för yrkeshögskolan. Enligt 26 kap. 2 första stycket skollagen 108

144 Ds 2015:41 Tillsyn och kvalitetsgranskning avses med tillsyn i skollagen en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. I skollagen anges vidare vilka åtgärder Skolinspektionen kan vidta med anledning av tillsynen, t.ex. föreläggande, tilldelning av anmärkning, återkallelse av godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag m.m. (26 kap ). Med anledning av att den aktuella definitionen inbegriper att det i tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen, bör en sådan definition inte införas utan att man har gjort en närmare analys av vilka åtgärder det kan vara fråga om beträffande respektive utbildningsform som Myndigheten för yrkesskolan har tillsyn över. De skyldigheter som åvilar utbildningsanordnarna med anledning av myndighetens tillsyn av yrkeshögskolan och de åtgärder som myndigheten kan vidta med anledning av den tillsynen anges i förordningen om yrkeshögskolan. Det görs därför bedömningen att definitionen av vad Myndigheten för yrkeshögskolans tillsyn innebär bör, på motsvarande sätt som när det gäller Skolinspektionen och dess tillsyn, anges i det regelverk där det anges vilka åtgärder myndigheten kan vidta för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Detta innebär att definitionen av tillsyn, när det gäller yrkeshögskolan, bör föras in i förordningen om yrkeshögskolan. Det bör således inte föras in någon generell definition av vad tillsynen innebär i myndighetens instruktion. I stället får det senare göras en motsvarande översyn när det gäller myndighetens tillsyn över de utbildningar som statsbidrag lämnas för enligt förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk samt de utbildningar som stöd lämnas för enligt förordningen (2013:871) om stöd för konstoch kulturutbildningar. I syfte att tydliggöra vad tillsynen över yrkeshögskolan innebär bör det således i förordningen om tillsyn för yrkeshögskolan anges att med tillsyn i den förordningen avses en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter samt att 109

145 Tillsyn och kvalitetsgranskning Ds 2015:41 det i tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att utbildningsanordnaren ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Som nämnts tidigare bör vidare Myndigheten för yrkeshögskolan lämna råd och vägledning i samband med tillsynen i högre utsträckning än vad som sker i dag. Detta bör markeras genom en förordningsändring. Den bör formuleras med 26 kap. 9 skollagen som förebild, dvs. det bör anges att Myndigheten för yrkeshögskolan inom ramen för sin tillsyn ska lämna råd och vägledning till utbildningsanordnaren. I gällande reglering anges i förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan vad myndigheten ska göra såvitt avser tillsyn (4 och 5 ). Vilka åtgärder myndigheten kan vidta med anledning av tillsynen anges dock i förordningen om yrkeshögskolan. Av detta skäl har det ovan bedömts att den nya bestämmelsen med en definition av vad tillsynen innebär bör införas i sistnämnda förordning. En ny bestämmelse om att Myndigheten för yrkeshögskolan inom ramen för sin tillsyn ska lämna råd och vägledning till utbildningsanordnaren passar dock bättre i förordningen med instruktion för myndigheten. Det föreslås därför att en sådan ny bestämmelse placeras där Tillsyn och kvalitetsgranskning Förslag: Det ska i förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan anges att tillsynen och kvalitetsgranskningen ska avse enskilda utbildningar. Kvalitetsgranskningen ska även utbildningsanordnarens eget kvalitetsarbete. Kvalitetsgranskningen kan därutöver ha en ha en övergripande karaktär utifrån olika teman. Resultaten av tillsynen och kvalitetsgranskningen ska inte bara sammanfattas och publiceras. Resultaten ska även publiceras uppdelat på varje granskad utbildning. Det ska i förordningen om yrkeshögskolan anges att kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier. Myndigheten för yrkeshögskolan ska bemyndigas att meddela föreskrifter om kriterierna. Innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten höra företrädare för arbetslivet. 110

146 Ds 2015:41 Tillsyn och kvalitetsgranskning Skälen för förslaget Kvalitetskriterier Flera intressenter behöver information om tillsynens resultat och kvaliteten i de utbildningsformer Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för. Regeringen behöver informationen för att kunna avgöra om syftet med verksamheten uppnås och om resurserna som fördelas till verksamheten ger de avsedda resultaten. Myndigheten behöver den för att säkerställa att utbildningarna bedrivs i enlighet med bestämmelserna, att de motsvarar vad arbetslivet och de studerande har rätt att förvänta sig av innehåll och uppläggning och att de, i den mån de bedrivs inom yrkeshögskolan, leder till arbete inom aktuellt yrkesområde. Arbetslivet behöver den för att kunna bedöma värdet av sina insatser när det gäller skapandet och genomförandet av en utbildning och om de studerande uppnår en kunskapsnivå som gör dem anställningsbara. För att kunna värdera kvaliteten i sina utbildningsformer använder myndigheten kvalitetskriterier och indikatorer. Hittills har dessa utformats för att kvalitetsgranska LIA och utbildningsanordnarens systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetskriterier och indikatorer behövs emellertid på flera områden får att fånga kvaliteten i alla delar av en utbildning. Exempelvis bör kvalitetskriterier och indikatorer utformas för att värdera kvaliteten i undervisningen. De kan inbegripa hur utbildningsanordnaren säkerställer att lärare har den kompetens och de pedagogiska förutsättningar som krävs. De kan också spegla de studerandes uppfattning om utbildningen och dess kunskapsbredd. Dessa delar är viktiga för utbildningarnas måluppfyllelse och om kvalitetsgranskningen med stöd av kriterier och indikatorer kan belysa hur anordnarna klarar sitt uppdrag stärker det bilden av respektive utbildningsform. Det är därför lämpligt att i förordning införa en bestämmelse om att kvaliteten i utbildningarna ska granskas utifrån kvalitetskriterier. Myndigheten bör bemyndigas att meddela föreskrifter om kriterierna och arbetslivet bör ges möjlighet att påverka utformningen av kriterierna. Detta är rimligt eftersom arbetslivets medverkan är av central betydelse inom yrkeshögskolan. Som framgått av avsnitt 10.1 finns det bestämmelser om tillsyn och kvalitetsgranskning såväl i förordningen med instruktion för 111

147 Tillsyn och kvalitetsgranskning Ds 2015:41 Myndigheten för yrkeshögskolan som i förordningen om yrkeshögskolan. I den sistnämnda förordningen anges bl.a. att den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den tillsyn över och kvalitetsgranskning av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Det anges vidare att utbildningsanordnaren ska lämna de uppgifter till myndigheten som myndigheten begär samt att myndigheten får besluta att uppgifterna ska lämnas till någon annan och meddela de ytterligare föreskrifter som behövs om uppgiftslämnande (4 kap. 8 ). I avsnitt 10.3 görs bedömningen att det är lämpligt att föra in bestämmelser med en definition av vad tillsyn innebär när det gäller yrkeshögskolan i förordningen om yrkeshögskolan. Den nya bestämmelsen om att kvaliteten i utbildningarna ska granskas utifrån kvalitetskriterier ska kombineras med ett bemyndigande för Myndigheten för yrkeshögskolan att meddela föreskrifter om kvalitetskriterierna. Det bör vidare föreskrivas att myndigheten när det gäller yrkeshögskolan, innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter, ska höra företrädare för arbetslivet. Mot denna bakgrund görs bedömningen att det är lämpligast att samtliga dessa bestämmelser förs in i förordningen om yrkeshögskolan. På motsvarande sätt som när det gäller tillsyn får det senare göras motsvarande översyn när det gäller kriterier för kvalitetsgranskning i fråga om de utbildningar som statsbidrag lämnas för enligt förordningen om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk samt de utbildningar som stöd lämnas för enligt förordningen om stöd för konst- och kulturutbildningar. Enskilda utbildningar bör granskas Det tematiska kvalitetsarbete som Myndigheten för yrkeshögskolan utför ger information som kan bidra till att kvaliteten ökar inom specifika områden och dessa kunskaper kan komma andra utbildningar till godo genom myndighetens främjandeuppdrag (3 förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan). Detta uppdrag innebär att myndigheten ska arbeta utifrån en övergripande kvalitetshöjande ambition. Myndigheten bör samtidigt bedöma måluppfyllelsen genom att belysa hur undervisningen genomförs i enskilda utbildningar. Enligt 5 förordningen 112

148 Ds 2015:41 Tillsyn och kvalitetsgranskning med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan ska myndigheten sammanfatta och publicera resultatet av myndighetstillsynen och kvalitetsgranskningen och lämna en redovisning av resultaten till de granskade verksamheterna. Resultaten bör dock även publiceras uppdelat på varje granskad utbildning. För att presumtiva studerande och arbetsmarknaden ska få en rättvisande bild av en utbildning är det viktigt att dess måluppfyllelse synliggörs. Enligt 4 andra stycket förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan ska den tillsyn som utövas löpande och kvalitetsgranskningen genomföras med utgångspunkt i en behovsanalys. Till skillnad från vad som är fallet när det gäller kvalitetsgranskningen utövar myndigheten redan i dag tillsyn över enskilda utbildningar och publicerar resultaten av denna tillsyn. Om resultaten av myndighetens arbete med kvalitetsgranskning publiceras på ett överskådligt sätt underlättas den enskildes beslut att söka till en utbildning eller inte och presumtiva arbetsgivare får viktig information om utbildningens kvalitet. Möjligheterna att på ett meningsfullt sätt använda den information som tillsynen och kvalitetsgranskningen ger påverkas dock av utbildningarnas korta varaktighet. I avsnitt 4 föreslås att yrkeshögskoleutbildningarna ska få bedrivas under längre tidsperioder. Det innebär att den efterfrågade kvalitetsgranskningen även när det gäller yrkeshögskoleutbildningar kan genomföras på ett meningsfullt sätt och resultaten kan bli till nytta för blivande studerande, studie- och yrkesvägledare och andra intressenter. Tillsynen har i kvantitativa mått hittills genomförts med större regelbundenhet än kvalitetsgranskningen. För att förstärka myndighetens arbete med kvalitetsgranskning bör detta arbete, precis som tillsynen, också ta sikte på enskilda utbildningar. Som Statskontoret föreslår i sin analys av Myndigheten för yrkeshögskolan (2012:29) bör myndigheten alltså kvalitetsgranska enskilda utbildningar. Den ovan nämnda bestämmelsen i 4 andra stycket förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan bör därför ändras, så att det anges att tillsynen och kvalitetsgranskningen ska avse enskilda utbildningar. Det ska vidare anges att kvalitetsgranskningen även ska avse utbildningsanordnarens eget kvalitetsarbete. För att det inte ska råda någon tvekan om att myndigheten därutöver kan fortsätta med sin tematiska kvalitets- 113

149 Tillsyn och kvalitetsgranskning Ds 2015:41 granskning ska det i bestämmelsen anges att kvalitetsgranskningen därutöver kan ha en ha en övergripande karaktär utifrån olika teman. 114

150 11 Högre krav för yrkeshögskoleexamen 11.1 Inledning För närvarande pågår arbete med att införa en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande i enlighet med en rekommendation av Europarådet och Europaparlamentet. Under det arbetet har det upptäckts att det behöver vidtas vissa åtgärder för att säkerställa att utbildningar inom yrkeshögskolan håller en eftergymnasial nivå i enlighet med vad som stadgas i lagen om yrkeshögskolan. Förslag om sådana åtgärder lämnas nedan, men inledningsvis ges en presentation för rekommendationen och det pågående arbetet med en nationell referensram En europeisk och en nationell referensram Europarådets och Europaparlamentets rekommendation Den 23 april 2008 beslutade Europaparlamentet och rådet en rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (rekommendationen om EQF, EUT C 111, ). Syftet med rekommendationen är att bidra till att modernisera utbildningssystemen inom Europa samt stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv (ingresspunkt 13). Syftet med den europeiska referensramen, som finns intagen som bilaga II till rekommendationen, är att främja livslångt lärande och förbättra anställbarhet, rörlighet och social integrering för arbetstagare och studerande inom EU (ingresspunkt 12). Referensramen består av åtta nivåer som beskriver det resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser som 115

151 Högre krav för yrkeshögskoleexamen Ds 2015:41 är av betydelse för respektive nivå. Resultat av lärande är ett centralt begrepp i rekommendationen och kan utryckas som det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. Enligt rekommendationen definieras en kvalifikation som ett formellt resultat av en bedömnings- och valideringsprocess som ges när ett behörigt organ fastställer att en person har uppnått resultat av lärande som motsvarar fastställda kriterier (bilaga I till rekommendationen). Med kvalifikation avses således ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser, t.ex. utbildningsbevis, examina, certifikat och diplom. Referensramen omfattar alla typer av kvalifikationer från såväl utbildningssystemet som arbetslivet. Referensramen beskriver inte enskilda personers meriter utan ska fungera som ett översättningsverktyg som på systemnivå kan beskriva olika kvalifikationer i form av resultat av lärande. Det innebär att den ska underlätta jämförelser mellan de kvalifikationer som utfärdas i olika medlemsstater. För att bidra till att skapa förtroende för de kvalifikationer som utfärdas rekommenderas medlemsstaterna att tillämpa de principer för kvalitetssäkring inom högre och yrkesinriktad utbildning som är framtagna till stöd för genomförandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer (bilaga III till rekommendationen). För att underlätta jämförelse mellan ländernas kvalifikationer bör medlemsstaterna införa nationella referensramar som kan kopplas till den europeiska referensramen. Detta ska ske genom att medlemsstaterna på ett tydligt sätt hänvisar nivåerna i de nationella referensramarna till de nivåer som anges i den europeiska referensramen i bilaga II till rekommendationen om EQF. Medlemsstaterna rekommenderas också att se till att alla nya bevis på kvalifikationer och Europassdokument som utfärdas av behöriga myndigheter innehåller en tydlig hänvisning till den relevanta nivån i den europeiska referensramen för kvalifikationer. På så sätt kan man öka användarvänligheten och underlätta för arbetsgivare att förstå nivån på ett kvalifikationsbevis som en arbetssökande uppvisar. 116

152 Ds 2015:41 Högre krav för yrkeshögskoleexamen Regeringens proposition Regeringen överlämnade i april 2015 propositionen Vissa frågor med anledning av införandet av en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (prop. 2014/15:107) till riksdagen. I propositionen görs bedömningen att en s.k. nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande bör införas i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation. Den nationella referensramen bör innehålla åtta nivåer som var och en beskriver det resultat av lärande som är av betydelse för respektive nivå. Regeringen bör fastställa vilken nivå vissa kvalifikationer motsvarar. Ett ansökningsförfarande som avser nivåbedömning av kvalifikationer som inte fastställs av regeringen bör också införas. Ansökan bör kunna göras av den som utfärdar en kvalifikation, prövas av Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) och kunna överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. För en sådan ansökan bör sökanden betala en avgift. I propositionen föreslogs en ny lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om en sådan avgift och lagen föreslogs träda i kraft den 1 oktiober Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2014/15:UbU15, rskr. 2014/15:264). Pågående arbete med föreskrifter på förordningsnivå I propositionen görs bedömningen att det bör fastställas i förordning vilken nivå de kvalifikationer som är författningsreglerade, kvalitetssäkrade och vilkas resultat av lärande anges i författningsregleringen motsvarar i den nationella referensramen. Den som utfärdar en kvalifikation vars nivå inte fastställs av regeringen bör kunna ansöka om att få ett beslut om vilken nivå i referensramen kvalifikationen motsvarar. En sådan ansökan bör prövas av Myndigheten för yrkeshögskolan. Enligt den förordning om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande som föreslås i remisspromemorian En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (U2014/4373/GV) ska en yrkeshögskoleexamen ge ett läranderesultat som motsvarar nivå 5. De nationella programmen i gymnasieskolan ska enligt förslaget ge läranderesultat som motsvarar nivå 4. I dessa program ingår ett 117

153 Högre krav för yrkeshögskoleexamen Ds 2015:41 gymnasiearbete. Ett gymnasiearbete inom ett yrkesprogram ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. På de högskoleförberedande programmen ska gymnasiearbetet visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det område som programmet utbildar för. Som framgår av avsnitt kan yrkeshögskoleutbildningar som är minst ett år långa och omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng avslutas med en yrkeshögskoleexamen, om den studerande har fått lägst betyget Godkänt på alla kurser. Något krav på att den studerande ska ha utfört ett examensarbete uppställs dock inte Ändringar för att säkerställa kvaliteten Förslag: För att en utbildning ska få avslutas med en yrkeshögskoleexamen ska det, utöver dagens krav, även vara ett villkor att den studerande inom ramen för kursfordringarna har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Det ska i ledningsgruppen för en utbildning inom yrkeshögskolan alltid ingå minst en företrädare för skolväsendet. Skälen för förslagen För att säkerställa den kvalitativa nivån i de kvalifikationer som kan utfärdas inom yrkeshögskolan finns det skäl att göra vissa förändringar, särskilt för de utbildningar som kan avslutas med en yrkeshögskoleexamen. Förändringarna bör avse dels vad som ska ingå i en utbildning, dels ansvaret för ledningen av utbildningen. Ett examensarbete ska ingå i båda examensnivåerna Enligt nuvarande bestämmelser i förordningen om yrkeshögskolan ska den studerande inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) för att få avsluta utbildningen med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen (2 kap. 14 4). Något sådant krav finns inte för att en yrkeshögskoleexamen ska få utfärdas (2 kap. 13 ). 118

154 Ds 2015:41 Högre krav för yrkeshögskoleexamen Som nämnts ovan föreslås i remisspromemorian En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande att en yrkeshögskoleexamen ska ge läranderesultat som motsvarar nivå 5. Läranderesultat på denna nivå innebär kompetens att självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling, övervaka arbets- eller studieverksamhet samt slutföra förelagda projekt. De nationella programmen i gymnasieskolan ska ge läranderesultat som motsvarar nivå 4 enligt den föreslagna förordningen. I dessa program ingår ett gymnasiearbete. Eftersom ett självständigt arbete ska kunna presteras i gymnasieutbildningen är det rimligt att ett krav på ett självständigt arbete också ställs när det gäller utbildningar som får avslutas med en yrkeshögskoleexamen. Det ger uttryck för ett kvalitetstänkande som bör genomsyra yrkeshögskolans alla utbildningar. Därför bör det i förordningen om yrkeshögskolan införas en bestämmelse om att den studerande inom ramen för kursfordringarna ska ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) för att få avsluta utbildningen med en yrkeshögskoleexamen. Detta villkor gäller redan för att en utbildning ska få avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. I förordningen regleras inte omfattningen av ett sådant arbete. Det bör även i fortsättningen ankomma på utbildningsanordnaren att bestämma denna omfattning. Utbildningens ledning Enligt förordningen om yrkeshögskolan ska det finnas en ledningsgrupp för utbildningen. Ledningsgruppen kan vara gemensam för flera utbildningar hos den ansvariga utbildningsanordnaren (4 kap. 1 ). Ledningsgruppen ska bestå av företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen, företrädare för de studerande och den person som utsetts av den ansvariga utbildningsanordnaren att leda det dagliga arbetet i verksamheten. Ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska dessutom enligt nuvarande bestämmelser bestå av minst en företrädare för skolväsendet och minst en företrädare för ett universitet eller en högskola (4 kap. 119

155 Högre krav för yrkeshögskoleexamen Ds 2015:41 4 ). För samtliga ledningsgrupper gäller dock att flertalet av ledamöterna ska vara företrädare för arbetslivet, men i vissa fall får undantag göras (4 kap. 3 4 a ). Mot bakgrund av förslaget att knyta yrkeshögskolans examina till nivåerna 5 och 6 i den nationella referensramen är det lämpligt att det även i ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med yrkeshögskoleexamen ska ingå minst en företrädare för skolväsendet. Det bör i samtliga ledningsgrupper för utbildningar inom yrkeshögskolan finnas kunskap om gymnasieskolans utbildningar som kan bidra till att yrkeshögskoleutbildningen håller den förutsatta bredare eller högre nivån i förhållande till de gymnasiala utbildningarna. En ökad pedagogisk kompetens i ledningsgrupperna är också önskvärd. Precis som i dag bör dock flertalet av ledamöterna i ledningsgrupperna representera arbetslivet. Det bör alltså införas en bestämmelse i 4 kap. 3 förordningen om yrkeshögskolan om att det i ledningsgruppen för en yrkeshögskoleutbildning alltid ska ingå minst en företrädare för skolväsendet. Med anledning av detta behöver det inte längre uppställas krav på att ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen, utöver vad som stadgas i 4 kap. 3, ska bestå av bl.a. minst en företrädare för skolväsendet. Det bör således göras en konsekvensändring i 4 kap

156 12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Förslag: Ändringarna i lagen om yrkeshögskolan och förordningen om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning samt den nya förordningen om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan ska träda i kraft den 1 januari Den nya bestämmelsen i lagen om yrkeshögskolan om att en utbildningsanordnare ska ha den kompetens som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser, ska tillämpas första gången på en utbildning där beslutet om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan fattas efter ikraftträdandet. Ändringarna i förordningen om yrkeshögskolan ska träda i kraft den 1 april 2016, med undantag för upplysningsbestämmelsen om att det, när det gäller uppdragsutbildning och behörighetsgivande förutbildning, finns undantag från bestämmelserna i förordningen om yrkeshögskolan i förordningen om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning och den nya förordningen om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan. Äldre bestämmelser i förordningen om yrkeshögskolan ska fortfarande gälla för utbildningsomgångar som beslutats före den 1 april 2016 när det är fråga om ansökan om och förutsättningarna för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan, utbildningsplanen, yrkeshögskoleexamen, behörighet och urval samt ledningsgruppen för utbildningen. Bestämmelser som innehåller nya krav i dessa avseenden ska tillämpas första gången på utbildningsomgångar som beslutas efter ikraftträdandet. Ändringarna i förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan ska träda i kraft den 1 april

157 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Ds 2015:41 Skälen för förslaget: För att de förslag som lämnas i denna promemoria ska kunna genomföras behöver ändringar göras i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan, förordningen (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning och förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan. För att utbildningar som påbörjats enligt äldre bestämmelser ska kunna fortsätta att bedrivas på samma villkor som i dag behövs också övergångsbestämmelser. Lagen om yrkeshögskolan ändras så att andra myndigheter än statliga universitet och högskolor ska ha möjlighet att ansöka om få att bedriva yrkeshögskoleutbildning. Vidare införs bestämmelser om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan och en bestämmelse om att en utbildningsanordnare ska ha den kompetens som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen. Det görs även förtydliganden och kompletteringar av s.k. upplysningsbestämmelser i lagen om att regeringen med stöd av den s.k. restkompetensen kan meddela ytterligare föreskrifter. Eftersom förslaget till lag om ändring i lagen om yrkeshögskolan kräver riksdagsbehandling är det lämpligt att lagändringarna, de därmed sammanhängande förordningsändringarna och den föreslagna nya förordningen om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan träder i kraft den 1 januari Ändringarna i förordningen om yrkeshögskolan och förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan är fristående från de föreslagna lagändringarna och bör träda i kraft snarast möjligt för att säkerställa att de berörda verksamheterna bedrivs så effektivt som möjligt. Dessa förordningsändringar bör därför träda i kraft den 1 april 2016, med undantag för en föreslagen ny upplysningsbestämmelse i förordningen om yrkeshögskolan som har en koppling till de föreslagna lagändringarna och därför bör träda i kraft samtidigt som dem. Äldre bestämmelser i förordningen om yrkeshögskolan som gäller ansökan om och förutsättningarna för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan, utbildningsplanen, yrkeshögskoleexamen, behörighet och urval samt ledningsgruppen för utbildningen bör fortfarande gälla för utbildningsomgångar som beslutats före den 1 april Bestäm- 122

158 Ds 2015:41 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser melser som innehåller nya krav i nu nämnda avseenden ska tillämpas första gången på utbildningsomgångar som beslutas efter ikraftträdandet. 123

159

160 13 Ekonomiska och andra konsekvenser Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Förutsättningarna för yrkeshögskolans verksamhet har sedan den inrättades förändrats i olika avseenden. Statskontoret har gjort en myndighetsanalys av Myndigheten för yrkeshögskolan där olika utvecklingsområden identifierats (rapport 2012:29). Analysen pekar på betydelsen av arbetslivets aktiva medverkan när det gäller yrkeshögskolan och av att myndigheten följer upp kvaliteten i utbildningarna. Utbildningsanordnare och företrädare för arbetslivet har också under en längre tid framfört flera utvecklings- och förändringsförslag, bl.a. rörande ökad kontinuitet och stabilitet i utbildningsformen. Alternativa lösningar eller inte reglera alls Att inte göra de förändringar och förtydliganden i regelverken som föreslås i denna promemoria skulle innebära att de problem som identifierats förblir olösta. Det skulle bli svårare att upprätthålla arbetslivets intresse för och engagemang i yrkeshögskolan. Det finns därmed en risk att yrkeshögskolan inte skulle kunna fungera som det led i samhällets yrkesutbildningssystem som den varit tänkt att utgöra. Möjligheterna för elever i gymnasieskolan att planera för att fortsätta studera inom yrkeshögskolan skulle vara fortsatt begränsade på grund av dagens yrkeshögskoleutbildningars korta livslängd och oförutsägbara förkunskapskrav. Förutsättningarna för att rekrytera den yrkeskompetens som arbetslivet säger sig behöva skulle inte förbättras. 125

161 Ekonomiska och andra konsekvenser Ds 2015:41 Några andra lösningar än de som föreslås i denna promemoria har inte kunnat identifieras. Vilka som berörs av regleringen Myndigheten för yrkeshögskolan är ansvarig myndighet för de utbildningsformer som berörs av förslagen i denna promemoria. Utbildning inom yrkeshögskolan får i dag anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda eller juridiska personer. I promemorian föreslås dessutom att även andra myndigheter än statliga universitet och högskolor ska få anordna yrkeshögskoleutbildning. Förslaget i avsnitt 10.4 om att kvalitetsgranskningar ska avse enskilda utbildningar rör även folkhögskolor och studieförbund som kan få statsbidrag enligt förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk och enskilda fysiska eller juridiska personer som kan få stöd enligt förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. Även deltagare i utbildningar inom yrkeshögskolan och personer som överväger att gå någon av utbildningarna berörs av förslagen. Kostnadsmässiga konsekvenser Förslaget att behörighetsgivande förutbildning i vissa fall ska få bedrivas inom yrkeshögskolan innebär följande kostnadskonsekvenser för staten. Under 2014 utnyttjades inte ca 500 platser på 53 beviljade yrkeshögskoleutbildningar eftersom utbildningarna ställdes in. Det finns inga uppgifter om huruvida detta berodde på för få sökande i allmänhet eller för få behöriga sökande. Om så många personer som kunde ha gått de inställda utbildningarna efter en preparandkurs på fem veckor genomför den efterföljande yrkeshögskoleutbildningen skulle merkostnaderna uppgå till drygt 4 miljoner kronor. De kostnaderna kan täckas genom redan befintliga statsbidrag eller särskilda medel till utbildningsanordnaren. I och med att den föreslagna behörighetsgivande förutbildningen ska ingå i yrkeshögskolan kommer den som går en sådan utbildning att bli berättigad till studiestöd, om utbildningen är 126

162 Ds 2015:41 Ekonomiska och andra konsekvenser minst tre veckor lång, vilket ökar statens kostnader med ca kronor per studerande för fem veckors ytterligare heltidsstudier. Med utgångspunkt i de ovan beräknade 500 årsplatserna beräknas statens merkostnad för studiestödet uppgå till 2,7 miljoner kronor. Eftersom införandet av förutbildningar marginellt kan minska de ordinarie yrkeshögskoleutbildningarnas omfattning förväntas dock de ökade studiestödskostnaderna för förutbildningar kompenseras av minskade studiestödskostnader för de ordinarie yrkeshögskoleutbildningarna och nettoeffekten bli försumbar. Förslagen bedöms i övrigt inte få några kostnadsmässiga konsekvenser för staten. Förslagen får inga kostnadsmässiga konsekvenser för kommunerna. Myndigheten för yrkeshögskolan uppskattar att en preparandkurs på fem veckor medför en ökad kostnad för utbildningsanordnaren på ca kronor per årsplats. I vilken omfattning möjligheten skulle utnyttjas är i dag svår att bedöma. Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män Förslaget om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan och förslaget att det bara om det finns särskilda skäl ska få ställas krav på särskilda förkunskaper i form av yrkeserfarenhet för en yrkeshögskoleutbildning bör bidra till bättre möjligheter för båda könen att gå utbildningar där annars något av könen brukar vara underrepresenterat. Promemorians förslag innebär också att yrkeshögskoleutbildning kan anordnas i mer flexibla former, vilket gör att både kvinnor och män som är föräldralediga kan delta i utbildningarna. Det bedöms få stor betydelse för studerande som ska vara föräldralediga att en utbildning inom yrkeshögskolan normalt sett ska omfatta flera utbildningsomgångar. Det minskar risken för att en påbörjad utbildning inte finns kvar efter föräldraledigheten. Konsekvenser för det kommunala självstyret Förslagen i denna promemoria påverkar inte det kommunala självstyret. 127

163 Ekonomiska och andra konsekvenser Ds 2015:41 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) Förslaget att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att främja internationella samarbeten inom yrkeshögskolan genom att informera utbildningsanordnare om möjligheter till sådana samarbeten när det gäller yrkeshögskolan och stödja dem i samarbetena kan få positiv påverkan på samarbetet mellan svenska utbildningsanordnare och andra utbildningsanordnare inom EU. Berörda företag Alla enskilda och juridiska personer kan få tillstånd att bedriva yrkeshögskoleutbildning. Det finns för närvarande drygt 200 utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan och 12 folkhögskolor och studieförbund som bedriver utbildning som rör tolkning och teckenspråk. Eftersom utbildningar som ska bedrivas enligt förordningen om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar kan starta tidigast hösten 2015 finns ännu inga uppgifter om antalet anordnare av sådana utbildningar tillgängliga. Tidsåtgång och företagens administrativa kostnader Det saknas underlag för rimliga beräkningar av utbildningsanordnarnas kostnader för ansökningar om att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan. Förslagen i denna promemoria bedöms dock leda till minskade administrativa kostnader och minskad tidsåtgång för de utbildningsanordnare som ansöker om att få bedriva yrkeshögskoleutbildning. Eftersom ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan normalt ska omfatta minst tre utbildningsomgångar kommer utbildningen att kunna bedrivas under längre tid utan att anordnaren behöver lägga ned tid och pengar på en förnyad ansökan. Förslagen innebär även besparingar för de företag som medverkar vid framtagandet av ansökan och i själva utbildningen. En yrkeshögskoleutbildning ska ju präglas av stark arbetslivsanknytning och utvecklas och bedrivas av arbetsliv och utbildningsanordnare i samverkan. 128

164 Ds 2015:41 Ekonomiska och andra konsekvenser Andra kostnader och förändringar till följd av regleringen Inga nya direkta kostnader bedöms uppkomma hos företag till följd av förslagen. Det finns dock förslag som kommer att påverka hur utbildningsverksamheten organiseras. Ett exempel på det är att förslaget att införa ett krav på examensarbete för att en studerande ska kunna få en yrkeshögskoleexamen vilket kommer att påverka verksamheten. Kostnaden för detta bedöms dock bli ringa då utbildningsanordnaren och den personal som undervisar ändå ska ha kompetens inom området som examensarbetet ska avse. Det ökade kravet på den enskilde i detta sammanhang vägs upp av vad denne kommer kunna tillgodogöra sig från arbetet med examensarbetet. Ett annat exempel på förändringar är förslaget att det i ledningsgruppen för en yrkeshögskoleutbildning alltid ska ingå minst en företrädare för skolväsendet. Effekterna av detta bedöms dock bli begränsade då det som en konsekvens samtidigt föreslås att kravet på att ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska bestå av bl.a. minst en företrädare för skolväsendet tas bort. Påverkan på konkurrensförhållandena Förslagen bedöms inte påverka företagens konkurrensförhållanden. De ökade kraven på att utbildningsanordnaren ska ha rätt kompetens kan visserligen anses vara enklare för större företag än mindre företag att leva upp till. De mindre företagen har dock möjlighet att dra nytta av den förtydligade roll som Myndigheten för yrkeshögskolan har i fråga om tillsyn och det ökade uppdrag som myndigheten har i fråga om att lämna råd och stöd. Sammanfattingsvis bedöms inte de föreslagna ändringarna gynna någon grupp av företag framför andra företag i någon större omfattning. Övrig påverkan på företagen Utöver de ovan redovisade konsekvenserna för utbildningsanordnarna bedöms förslagen påverka näringslivet positivt. Detta eftersom ändringarna bör bidra till att kvaliteten ökar i de utbildningsformer som Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för. Det 129

165 Ekonomiska och andra konsekvenser Ds 2015:41 innebär i sin tur att företag får bättre tillgång till sådan kvalificerad arbetskraft som efterfrågas. Särskilda hänsyn till små företag Som framgår ovan förväntas inte de små företagen sammanfattningsvis påverkas negativt av förslagen. Det kan därtill noteras att små företag i större utsträckning än större företag kommer att kunna dra nytta av en minskad administrativ börda. Små utbildningsföretag har oftast inte den organisation och de tillgängliga resurser som krävs för att t.ex. ta fram en utbildningsansökan med de tidsintervaller som dagens modell innebär. 130

166 14 Författningskommentar 14.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan. 4 Utbildningen inom yrkeshögskolan får anordnas av statliga universitet och högskolor, andra myndigheter, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. Utbildningsanordnaren får anordna utbildningen i samverkan med andra. Av paragrafen framgår vilka som får anordna en utbildning inom yrkeshögskolan. Ändringen innebär att även andra myndigheter än statliga universitet och högskolor får anordna utbildningar inom yrkeshögskolan. Paragrafen behandlas i avsnitt a Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela föreskrifter om att en utbildning inom yrkeshögskolan får bedrivas som en behörighetsgivande förutbildning och om undantag från 5 och 6 vid sådan utbildning. I paragrafen, som är ny, anges att regeringen med stöd av den s.k. restkompetensen kan meddela föreskrifter om att en utbildning inom yrkeshögskolan får bedrivas som behörighetsgivande förutbildning. I sådana föreskrifter får undantag göras från 5 och 6. Enligt 5 ska en utbildning inom yrkeshögskolan väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i 131

167 Författningskommentar Ds 2015:41 gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. I 6 finns bl.a. bestämmelser om att utbildningen ska ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap samt att den ska ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet. En behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan syftar till att ge den studerande kunskaper som motsvarar de krav på behörighet som är uppställda för en ordinarie utbildning inom yrkeshögskolan. En förutbildning kan syfta till att t.ex. ge sådana kunskaper som avses i 5. Paragrafen behandlas i avsnitt En myndighet beslutar, efter ansökan, om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och hur många årsplatser utbildningen i så fall ska omfatta. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om frågor som myndigheten ska fatta beslut om med anledning av en sådan ansökan samt om vilken myndighet som ska pröva frågor som rör en sådan ansökan och antalet årsplatser. Paragrafen innehåller bestämmelser om att en myndighet efter ansökan beslutar om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och hur många årsplatser utbildningen i så fall ska omfatta samt en s.k. upplysningsbestämmelse om att regeringen kan meddela föreskifter med stöd av den s.k. restkompetensen. Ändringen innebär ett förtydligande av grundlagsstödet för upplysningsbestämmelsen och sistnämnda bestämmelse kompletteras i syfte att ge en mer heltäckande upplysning Ändringarna i paragraferna innebär endast förtydliganden av grundlagsstödet för de upplysningsbestämmelser som framgår av paragraferna. 132

168 Ds 2015:41 Författningskommentar 12 Utbildningsanordnaren ska ha den kompetens som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. Paragrafen innehåller i sin gällande lydelse en bestämmelse som rör kompetensen hos de personer som anlitas av utbildningsanordnaren för undervisning eller handledning. Den bestämmelsen har flyttats till 13 första meningen. Det införs en ny bestämmelse i paragrafen, som innebär att det ställs upp krav på att utbildningsanordnaren ska ha den kompetens som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. Paragrafen behandlas i avsnitt De personer som anlitas av utbildningsanordnaren för undervisning eller handledning ska genom utbildning eller erfarenhet ha kompetens för den utbildning som de ska bedriva. Utbildningsanordnaren ska se till att kompetensutveckling anordnas för dessa personer. Paragrafen innehåller enligt gällande lydelse en bestämmelse om att utbildningsanordnaren ska se till att kompetensutveckling anordnas för de personer som anlitas för undervisning eller handledning. Ändringen av paragrafen innebär att bestämmelsen i 12 om att de personer som anlitas av utbildningsanordnaren för undervisning eller handledning genom utbildning eller erfarenhet ska ha kompetens för den utbildning som de ska bedriva, flyttas hit och utgör paragrafens första mening. Paragrafens befintliga bestämmelse utgör paragrafens andra mening och ändras redaktionellt. 14, 16 och 17 Ändringarna i paragraferna innebär endast förtydliganden av grundlagsstödet för de upplysningsbestämmelser som framgår av paragraferna. 133

169 Författningskommentar Ds 2015:41 21 För prövning av överklagande av vissa andra beslut än de som avses i 20 svarar Överklagandenämnden för högskolan. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om vilka beslut som får överklagas dit. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. Paragrafen innehåller bestämmelser om överklaganden av vissa beslut till Överklagandenämnden för högskolan. Ändringen i paragrafen innebär att det införs en upplysningsbestämmelse om att regeringen med stöd av den s.k. restkompetensen kan meddela ytterligare föreskrifter om vilka andra sådana beslut än de som avses i 20 som får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. 22 Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om yrkeshögskolan. Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysningsbestämmelse om att regeringen kan meddela ytterligare föreskrifter om yrkeshögskolan. 134

170

171

172

173 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Yttrande över Länsstyrelsen i Kronobergs läns remiss över Bredbandsstrategi för Kronobergs Län Förslag till beslut 1. Arbetsutskottet lämnar yttrande daterat som Växjö kommuns remissvar på förslaget till Bredbandsstrategi för Kronobergs län. 2. Arbetsutskottet anmäler beslutet till kommunstyrelsen Bakgrund Växjö kommun har mottagit remiss gällande Bredbandsstrategi för Kronobergs län från Länsstyrelsen i Kronobergs län. Beslutsunderlag Yttrande har tagits in från Växjö Kommunföretag AB. Kommunchefen har i en skrivelse, den 23 oktober 2015, lämnat ett förslag på yttrande över förslaget till bredbandsstrategi. Ett väl fungerande och utbyggt bredband är en nyckelfråga för länets utveckling. Det är en förutsättning för företagens konkurrenskraft, tillväxt och innovationskraft. Det underlättar vardagen för hushållen och ger individen frihet att verka och bo varhelst man vill. I Kronobergs län är ambitionen att IT-infrastruktur av god kvalitet ska bli tillgänglig för alla. Den regionala bredbandsstrategin är en kompletterande länk i detta arbete som kan agera vägvisare, underlätta samordning och förstärka det arbete som kommuner och privata aktörer gör. Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Kronobergs län För kännedom Växjö kommunföretag AB Kommunchefen (näringslivschefen) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post martin.fransson@vaxjo.se 1 (1)

174 ÄRENDE Dnr KS Länsstyrelsen i Kronobergs län Växjö kommuns remissvar på förslag till Bredbandsstrategi för Kronobergs Län Växjö kommun är positiv till att det tas fram en bredbandsstrategi för Kronobergs län och att en bredbandskoordinator har tillsatts på Region Kronoberg. Växjö kommun har en hög målsättning när det gäller tillgång till bredband. I landsbygdsprogrammet som antogs av fullmäktige i december 2013 har följande ambition fastställts: - En viktig del i Växjö kommuns landsbygdsutveckling är utbyggnaden och tillgång till bredband. - Att kunna erbjuda invånarna digitaliserade välfärdstjänster. - Senast 2020 ska 100 procent av kommunens hushåll och företag på landsbygden ha erbjudits tillgång till bredband med en kapacitet om minst 100 Mbits/s. - Tillgång till bredband med hög överföringshastighet är en viktig faktor för att kunna utveckla företagande utanför tätorten, det möjliggör även att äldre, oavsett bostadsort kan bo kvar hemma och få tillgång till vård, service och trygghetskänsla. Växjö kommun har följande reflektioner på remissförslaget: Mål och uppföljning I bredbandsstrategin för Kronobergs län noteras följande mål: (1) Att alla hushåll på sikt ska ha möjligheten att ansluta sig till fast bredband av god kvalitet via fiber eller tekniker jämförbara med fiber. (2) Att täckning för mobila samtal och mobilt internet ska vara god över hela länets yta och att huvuddelen av de mobila tjänster som används inte hindras av geografiska tekniska begränsningar. (3) Att främja folkhälsan och livskvalitén för länets befolkning och stärka regionens attraktivitet. Växjö kommun anser att målen är ambitiösa, men svåra att följa upp då de är ospecifika i tid och vad som konkret ska uppnås. Vi ser gärna att målen Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post therese.friman@vaxjo.se 1 (4)

175 ÄRENDE Dnr KS konkretiseras eller bryts ner i delmål och att en plan för uppföljning tas fram. En plan för uppföljning skulle också vara värdefull för kommunen då det är oklart hur olika kommunen mäter anslutningsgrad mm. Regeringens nationella mål för Sverige är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Växjö kommun sakna målsättningar kring ekonomiska stimulansmedel för att klara de sista delarna i de nationella målen. Den regionala nivån måste därför arbeta aktivt med att hitta ytterligare finansieringsmöjligheter. Historisk tillbakablick och nulägesbeskrivning Då det rör sig om stora ekonomiska investeringar för att nå målsättningen att alla hushåll på sikt ska ha möjligheten att ansluta sig till fast bredband av god kvalitet är det viktigt att ingående beskriva varför investeringarna behöver göras. I strategin lyfts ett antal argument upp om varför dessa investeringar krävs, men här anser Växjö kommun att det finns anledning att ytterligare understryka vikten av snabba bredbandsnät för att inte riskera negativa effekter på sysselsättning, välstånd och livskvalité. Särskilt betydelsen för näringslivets möjligheter att hänga med i den tuffa globala konkurrensen. Strategin ger en god historisk tillbakablick och beskrivning över nuläget i kommunerna vilket är en bra gemensam grund att stå på för det arbete vi måste genomföra framöver både enskilt i kommunerna och tillsammans. Ett flertal relevanta frågeställningar om ansvarsfördelning m.m. lyfts upp samt de utmaningar vi står inför. Växjö kommuns nulägesanalys I stycket om nuläget i Växjö kommun beskrivs att högt ställda mål finns om full täckning till Här önskar vi ta bort denna formulering och istället nämna den målformulering som tagits politiskt i kommunen; Senast 2020 ska 100 procent av kommunens hushåll och företag på landsbygden ha erbjudits tillgång till bredband med en kapacitet om minst 100 Mbits/s. Följande mening känner vi inte igen och vill därmed ta bort; Tanken är att byanätföreningarna ska ha upp till max tre km grävsträcka till stamnätsaccess. Vi vill även göra ett tillägg till detta stycke och nämna att en kommunal bredbandsstrategi tas fram under hösten 2015 där behovet av ytterligare investeringar i stamnät berörs. 2 (4)

176 ÄRENDE Dnr KS Syfte, aktiviteter och genomförande Syftet med bredbandsstrategin är att: (1) fungera som planeringsunderlag och beslutsunderlag för kommunala, regionala och kommersiella aktörer kring bredbandsutbyggnad, (2) fungera som en grund för samverkan och samordning, (3) vara ett stödjande dokument för landsbygdsprogrammets bredbandsstöd liksom arbetet i EU:s regionala fond och Leader, samt (4) spela en roll i kris- och beredskapsplaneringen i länet. Det syfte strategin ska fylla ligger helt i linje med de behov som utpekas i landsbygdsstrategin för Växjö kommun. Växjö kommun anser dock att förtydliganden behöver göras genomgående i handlingsplanen kring de insatser/aktiviteter/processer som ska genomföras för att nå målen. Vi förstår svårigheterna med att konkretisera en handlingsplan på den här nivån då ansvaret främst ligger på kommunerna. Det är dock betydelsefullt att samordning sker mellan de olika aktörerna för att kunna realisera fortsatt bredbandsutbyggnad på ett effektivt sätt och det är därför angeläget med konkreta förslag för hur samverkan ska gå till. I strategin finns ett antal formuleringar som måste konkretiseras och vara med precisa. Exempelvis vad menas med att Den regionala strategin ska visa vägen? Vilken väg? Om det handlar om att vara drivande så bör detta uttryckas klart och tydligt och inte uttryckas i passiva formuleringar. Vid ett flertal tillfällen råder otydlighet kring ansvarsfördelning, främst då både Länsstyrelsen och Region Kronoberg nämns som viktiga aktörer för genomförandet av en insats. Exempelvis behöver följande skrivning konkretiseras; Region och Länsstyrelse erbjuder samverkansforum för kommunerna för att där det behövs, sammanföra parter kring dessa investeringar. Vilken typ av samverkansforum? Vem ansvarar för att detta kommer att genomföras delat ansvar mellan Region Kronoberg och Länsstyrelsen? Hur ofta väntas detta ske? Osv. Ytterligare ett exempel på skrivning som måste konkretiseras är följande; Kommunerna, Region Kronoberg och Länsstyrelsen bör samverka om informationsinhämtning kring hur samhällsmaster kan utformas. På sikt skulle ett samarbete kring principer för uppförande av sådana samhällsmaster kunna vara aktuellt. Växjö kommun ser positivt på att en bredbandssamordnare har tillsatts i länet och som beskrivs i strategin kan denna person få en betydelsefull roll 3 (4)

177 ÄRENDE Dnr KS för det fortsatta arbetet med aktuella frågor. Dock nämns inte bredbandssamordnaren vid något tillfälle i handlingsplanen. Vi tror handlingsplanen bli mer konkret om förtydligande görs kring bredbandssamordnarens ansvar och roll. Vid ett flertal tillfällen nämns vikten av samverkan mellan olika aktörer men inte hur denna samverkan ska komma till stånd. Kan bredbandssamordnaren få ett uttalat ansvar i några av dessa sammanhang? Överväg också att byta ut tituleringen som bredbandssamordnare till bredbandsutvecklare. Det operativa ansvaret blir då mer tydligt. 4 (4)

178 ÄRENDE Dnr KS Therese Friman Landsbygdsutvecklare Tel Kommunstyrelsen Länsstyrelsen i Kronobergs läns remiss av förslag till Bredbandsstrategi för Kronobergs Län Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar yttrande daterat som Växjö kommuns remissvar på förslaget till Bredbandsstrategi för Kronobergs län. Bakgrund Växjö kommun har mottagit remiss gällande Bredbandsstrategi för Kronobergs län från Länsstyrelsen i Kronobergs län. Yttrande har tagits in från Växjö Kommunföretag AB. Ärendet Ett väl fungerande och utbyggt bredband är en nyckelfråga för länets utveckling. Det är en förutsättning för företagens konkurrenskraft, tillväxt och innovationskraft. Det underlättar vardagen för hushållen och ger individen frihet att verka och bo varhelst man vill. I Kronobergs län är ambitionen att IT-infrastruktur av god kvalitet ska bli tillgänglig för alla. Den regionala bredbandsstrategin är en kompletterande länk i detta arbete som kan agera vägvisare, underlätta samordning och förstärka det arbete som kommuner och privata aktörer gör. Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Kronobergs län För kännedom VKAB Monica Skagne Kommunchef Thomas Karlsson Näringslivschef Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post therese.friman@vaxjo.se 1 (1)

179 Dnr: BREDBANDSSTRATEGI FÖR KRONOBERGS LÄN REMISS

180 SAMMANFATTNING Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 2 av 32

181 FÖRORD.. Bredbandsstrategin har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen i Kronobergs län och Region Kronoberg. Företrädare för länets kommuner har fått information om arbetet vid ordinarie träffar kring bredbandsfrågor som hålls på Länsstyrelsen sedan flera år tillbaka. Strategin har lyfts vid ett särskilt strategiskt samtal den 16 juni 2015 där bland annat företrädare för kommunernas kommunsstyrelser var inbjudna. Vid detta strategiska samtal deltog också företrädare för Post och telestyrelsen, LRF, Hela Sverige ska leva, Destination Småland, Handelskammaren, Trafikverket m.fl. Länsstyrelsen har tagit på sig uppdraget att ta fram denna strategi och Johan Karlson har gjort huvuddelen av skrivarbetet. Sven Petersson vid Region Kronoberg har tillsammans med Allan Karlsson, Anders Meijer och Johan Karlson utgjort arbetsgrupp för strategin. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 3 av 32

182 INNEHÅLL 1. Syftet med en bredbandsstrategi Definitioner Bredbandsstrategin i den regionala utvecklingen Historisk tillbakablick Nulägesbeskrivning för bredbandsläget i länet Aktörer Möjligheter och utmaningar Handlingsplan för fortsatt utbyggnad...28 Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 4 av 32

183 1. SYFTET MED EN BREDBANDSSTRATEGI I Kronobergs län är ambitionen att IT-infrastruktur av god kvalitet ska bli tillgänglig för alla överallt och alltid. Alla hushåll ska på sikt ha möjligheten att ansluta sig till fast bredband av god kvalitet via fiber eller tekniker jämförbara med fiber. Täckning för mobila samtal och mobilt internet ska vara god över hela länets yta och att huvuddelen av de mobila tjänster som används inte hindras av geografiska tekniska begränsningar. Den regionala bredbandsstrategin för Kronobergs län ska visa vägen till dessa mål i bred samverkan mellan offentliga och privata aktörer. I Kronobergs län är bostadsbebyggelse och ekonomisk aktivitet spridd över hela länet. Möjligheten att koppla upp sig till bredband av tillräcklig kvalitet behöver finnas i varje bostad och på varje företag. På samma sätt behöver det idag finnas täckning för mobil telefoni och mobilt bredband av god kvalitet över hela länets yta. Det är en enorm teknisk och ekonomisk utmaning att föra ut denna teknik till alla och överallt. Bredbandsutbyggnaden är av största betydelse för regionens utveckling. Regeringens mål för Sverige är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Regeringen har på olika sätt arbetat med strategisk samordning och planering för att nå detta mål som i huvudsak förväntas genomföras genom telekombranschens investeringar. Samhället har dock tidigt identifierat ett ansvar att stödja utbyggnaden i de områden där kommersiella aktörer saknas, dvs. på landets landsbygd. Bredbandsstrategin är också ansluten till RUS, den regionala utvecklingsstrategin. Bredbandsstrategin ska kunna fungera som planeringsunderlag och beslutsunderlag för kommunala, regionala och kommersiella aktörer kring bredbandsutbyggnad och fungera som en grund för samverkan och samordning. Strategin ska vara ett stödjande dokument för landsbygdsprogrammets bredbandsstöd liksom arbetet i EU:s regionala fond och Leader. Strategin ska också ha som långsiktigt mål att verka för främjad folkhälsa och livskvalitet för länets befolkning och förstärkt attraktivitet för regionen. Strategin har också en roll att spela i kris- och beredskapsplaneringen i länet. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 5 av 32

184 2. DEFINITIONER FAST BREDBAND Strategin ansluter sig till den nationella bredbandsstrategin för Sverige och dess mål om 90 procent av alla hushåll och företag uppkopplade till 2020 med bredband om minst 100 Mbit/s. Det handlar i praktiken om bredband via fiber, också kallat NGA, eller bredband via kabel-tv-nät. I den framtida utbyggnaden handlar det (som situationen är 2014) om bredband via fiber. Det traditionella fasta telefonnätet är väl utbyggd men bedöms ha tekniska begränsningar så att hastigheter om 100 Mbit/s i båda riktningar inte kommer vara aktuellt. Tekniken med bredband i detta nät, xdsl, är avståndsberoende till telestationer vilket gör den ineffektiv på landsbygden. Dessutom har tekniken visat sig vara utomordentligt sårbar i skogsbygd efter upprepade oväder. Tekniken fasas ut i delar av länets landsbygd. Därför kommer tekniken inte utgöra underlag för just denna strategi. MOBILT BREDBAND OCH TELEFONI Mobila bredband erbjuds idag under de väl inarbetade tekniska termerna, 2G, 3G och 4G. Respektive teknisk plattform används i olika delar av landets radiospektrum och får därför täckning och kapacitet beroende av våglängd. Störst överföringskapacitet finns i den senaste tekniska plattformen, 4G som med fördel används i låga frekvensområden med hög yttäckning. Följande aktörer är i dagsläget aktiva på den svenska mobilmarknaden: Telia, Tele2, Tre, Telenor och Net1. När det gäller Net1 använder de sig i dagsläget av en särskild teknik kallad CDMA men har aviserat övergång till 4g. Bredbandsforum lämnade i januari 2014 rapporten Bredband där du är, bor och verkar vårt gemensamma ansvar. I denna refereras till EU:s digitala agenda från 2010 och dess mål om att 100 % av alla hushåll och företag 2020 ska ha tillgång till bredband med överföringshastighet om 30 Mbit/s. Enligt rapporten bedöms detta mål vara möjligt att åstadkomma med hjälp av mobila bredbandstekniker. Däremot poängteras att den upplevda hastigheten av olika skäl varierar för mobila tekniker i förhållande till fast bredband. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 6 av 32

185 3. BREDBANDSSTRATEGIN I DEN REGIONALA UTVECKLINGEN MÅLBILD GRÖNA KRONOBERG Målbilden för Kronobergs län kallas Gröna Kronoberg 2025 och handlar om att Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga. Målbilden är i sin helhet hämtad från- och utgör basen i länets regionala utvecklingsstrategi (RUS). Bredbandsstrategin ska bidra till denna målbild. Nedan följer en beskrivning av Gröna Kronoberg Det är flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar som skapar utveckling och förnyelse inom alla sektorer - offentlig, privat och ideell. De påverkas av och påverkar utvecklingen. De är Gröna Kronobergs intressenter och målgruppen för det regionala utvecklingsarbetet. Alla behövs för att skapa öppna och hållbara livsmiljöer som är attraktiva att bo, arbeta och vistas i. Tillsammans ser vi möjligheter i globala och lokala utmaningar. Samhandling kring social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet gör Gröna Kronoberg framgångsrik. Samhandling genom öppna och transparenta processer och kompetent ledarskap är den gröna tråden fram till målen i Gröna Kronoberg. Gröna Kronoberg är en växande landsbygdsregion mitt i södra Sverige mellan storstadsregionerna. Regionen är både liten och stor en liten befolkning på en relativt stor yta. Många små orter växer i och kring en stark stråkstruktur där vägarna möts i en stark regional kärna. Orterna och landsbygderna drar nytta av strukturen och kompletterar varandra så att livsmiljöerna känns öppna och hållbara. Landskapets skogar, jord och sjöar är nära och närvarande i människors vardag genom att producera ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Gröna Kronoberg utvecklar det ömsesidiga beroendet mellan stad och land genom att stärka funktionella samband och genom att förvalta och utveckla landskapets natur- och kulturvärden som en grund för utvecklingen. Gröna Kronoberg har en stark förnyelseförmåga och växer av en cirkulär ekonomi. Näringslivet breddas från sin bas i tillverkande industri till fler tjänsteoch serviceföretag och många små och medelstora företag verkar här. Många leder företag vilket ger en stor samlad erfarenhet av att arbeta entreprenöriellt. En stark ideell sektor skapar arenor som tar vara på människors engagemang och idéer och som bidrar till en mångkulturell infrastruktur i hela regionen. Vilja och förmåga finns i privat, ideell och offentlig sektor att möta efterfrågan av hållbara lösningar på utmaningar som klimat, energi, miljö, demografi, social trygghet, hälsa och utbildning. En välutvecklad högskolestruktur i regionen och närheten till Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 7 av 32

186 Linnéuniversitet skapar grund för framgångsrika samarbeten som kombinerar olika kunskaper och skapar innovation. Gröna Kronoberg satsar på att bli en ledande hållbar region. Vi möter efterfrågan på hållbara lösningar av lokala och globala utmaningar. Det ger tillväxt och jobb att leva av och bra miljöer för människor att växa i. Genom att påskynda utvecklingen i riktning mot en cirkulär ekonomi så återuppbygger vi resurser oavsett om det är socialt (mänskligt), ekologiskt (miljö) eller ekonomiskt (tillverkande). Gröna Kronoberg 2025 har för avsikt att påverka omgivningen positivt, att uppnå positiva fotavtryck, att skapa en helhetssyn för kloka beslut avseende systemoptimering, att se allt avfall som näring för nästa tillverkningsprocess, att använda förnyelsebar energi, att främja mångfald för styrka och resiliens och skapa fungerande marknader. Gröna Kronoberg satsar på förnyelsebar energi och på att bli ett plusenergilän som producerar mer energi än det förbrukar. Den gröna profilen bygger på ett ansvar både för en helhetssyn och för enskilda satsningar - våra förtroendevaldas mål och prioriteringar kombineras med små och stora initiativ av regionens flickor och pojkar, kvinnor och män, inom alla delar av samhället - offentlig, privat och ideell sektor. På så vis leder Kronoberg 2025 en hållbar utveckling i framkant - som Europas grönaste region. (Gröna Kronoberg Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län. ATTRAKTIVITET AVGÖRANDE FÖR EKONOMISK HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRETAGEN 2011 publicerade OECD en områdesanalys för de tre smålandslänen och Blekinge. Rapporten, som har haft betydelse för det kommande beslutsfattandet i regionen, pekar på flera olika brister och svagheter i områdets framtida konkurrenskraft gentemot andra regioner i Europa. Slutsatserna har bearbetats och utvecklats tillsammans med andra centrala aspekter för regionen i den regionala utvecklingsstrategin som antas av regionfullmäktige under försommaren Regionen är i högre grad än många andra regioner beroende av mindre industriföretag med förhållandevis låg förädlingsgrad. Produktiviteten behöver vara högre och utsattheten vid ekonomiska kriser beskrivs som viktig att bevaka. Även om tjänstesektorn och den kunskapsberoende tekniksektorn får en gradvis ökande betydelse går processen alltför sakta. Fokus behöver riktas på högteknologisk och kunskapsintensiv produktion. Tillgången till humankapital, dvs. välutbildad arbetskraft är en begränsande faktor för utvecklingen i regionen. Det är svårt att behålla eller attrahera högutbildade ungdomar och utmaningen i att just attrahera denna arbetskraft tenderar bli den centrala frågan för regionen idag och i framtiden. OECD-rapporten pekar särskilt ut infrastrukturen i brett perspektiv som en av flera nycklar för att klara av dessa Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 8 av 32

187 utmaningar. Universitet och högskolor i regionen behöver konkretisera och utöka sitt samarbete med regionens företag. En tydligare och starkare koordination av samhällets insatser utifrån dessa utmaningar efterfrågas. Slutsatserna har lett fram till flera strategier, som sammanfattas med den gröna tråden i den regionala utvecklingsstrategin. Se DEN DIGITALA UTVECKLINGENS RATIONALISERANDE KRAFT Den digitala revolutionen, som började rulla på vid mitten av 1970-talet och sedan dess omstöpt världen i grunden visar inga tecken på att hejdas. Till en början digitaliserades bankers, försäkringsbolags och den offentliga sektorns informationshantering. Industrins tillverkning kunde gå in i en snabbare rationalisering med hjälp av olika typer av robotar och digitala flöden. Internet började slå igenom under sent nittiotal och har revolutionerat samhället återigen i grunden. Det har sammantaget fört samhället in i en lång period av mycket snabb rationalisering. I ett internationellt perspektiv är det viktigt att denna utveckling inte stannar upp. För att behålla konkurrenskraften med andra regioner i Europa och över världen måste samhället tillåtas att fortsätta rationaliseras. Ett exempel på detta ett bland många är den revolution för hemsjukvården som sedan länge är förutspådd. Staterna i den utvecklade världen har en åldrande befolkning som behöver tas om hand vid sin ålderdom. Det kommer vara avgörande för dessa samhällen att vården samtidigt som kvaliteten utvecklas, kan effektiviseras. Dels behöver de äldre känna att kvaliteten i omvårdnaden ligger på rätt nivå och kan inge relativ trygghet. Dels är det redan idag svårt för inte minst mindre kommuner på landsbygden att attrahera arbetskraft. Medarbetarnas arbetsuppgifter kan behöva utvecklas i flera steg för att upplevas som intressanta och relevanta. Det i sin tur kan kräva att moment i hälsoarbetet som med fördel ersätts med teknik, blir möjliga att ersättas. UTVECKLA DIVERSIFIERING OCH INNOVATIONSFÖRMÅGA Internationella kontakter, öppenhet inför omvärlden och viljan till förändring behöver hållas hög eller öka såväl i näringsliv som i offentlig sektor. Den regionala utvecklingsstrategin pekar på ett samlat regionalt ledarskap för att skapa dessa förutsättningar som ett målmedvetet arbete för att ta fram konkreta verktyg för innovationsutveckling. UPPVÄXT PÅ LIKA VILLKOR Barn och unga är en befolkningsgrupp på landsbygden som behöver särskild uppmärksamhet. Såväl utbildning som sociala behov kräver idag och i framtiden en välfungerande IT-infrastruktur och förutsättningarna över landet kan till viss del jämnas ut genom denna grundläggande infrastruktur. Här kommer behoven av bredband med hög kapacitet och kvalitet fram, inte minst genom online-spel och bildbaserad interaktion. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 9 av 32

188 LANDSBYGDENS KRAV PÅ MOBILITET Kronoberg är ett utpräglat landsbygdsområde mitt i södra Götaland. Som sådant har det under det senaste seklet präglats av urbanisering. Samtidigt finns ett omfattande boende kvar i ren landsbygd. Byarna i Småland ligger väl utspridda med någon eller några kilometers förband och är alltjämt bebodda i hög grad med fastboende. Arbete sker dagligen över hela länets yta, i jord- och skogsbruk, i entreprenad och olika typer av service, turism och mycket mer. Inte minst de gröna näringarna är satta under ett intensivt rationaliseringstryck som kommer kräva välfungerande IT-infrastruktur för att kunna fortgå. På samma vis påverkar tillgången till IT-infrastruktur möjligheterna för turismnäringens utveckling. Den grundläggande infrastrukturen som ger de digitala funktionerna - måste finnas för alla och överallt. ETT ROBUST SAMHÄLLE Befolkningen i Kronobergs län lever med minnet av stormen Gudrun Denna händelse visade tydligt på samhällets utsatthet och styrkor. Det visade på hur allvarligt det är att leva med en grundläggande informationsteknik som inte är anpassad för samhällets behov. Det fasta telenätet, som byggts upp i ett helt annat landskap än det som år senare var verkligheten i Kronoberg, havererade till stor del vid denna storm och återbyggnaden tog åtskilliga månader, eller i enskilda fall år. Näten av luftledningar genom vida skogsområden visade sig vara extremt utsatt för väderhändelser. I praktiken blev stormen Gudruns skador startskottet för bredare teknikskiften för IT och telefoni i området. Samhället har idag utvecklat betydligt större krav på IT-infrastruktur än för tio år sedan. Behoven av kapacitet i näten ligger på en helt annan nivå. I en krissituation är behoven av fungerande IT-infrastruktur dessutom extremt viktig och det är rimligt att anta att trafiken i de flesta typer av kriser, kommer öka lavinartat vilket i sig ställer särskilda krav. Omfattande och långvariga avbrott i IT-nätverken riskerar att förlama det dagliga arbetet, men också riskera människors liv och hälsa. Kommunala verksamheter och regionens sjukvård utsätts för betydligt förvärrade störningar om krisen kombineras med bortfall i IT-infrastruktur. Näringsverksamheter riskerar att skadas långt värre än nödvändigt. Befolkningens vardagsliv hämmas också avsevärt. Därför är det en strategisk angelägenhet ur beredskapssynpunkt att IT-infrastrukturen i samhället är så genomtänkt uppbyggd som möjligt. I framtiden kommer kraven på robusthet i IT-näten bara öka. I många fall måste robustheten byggas i flera led, både i form av matning från flera håll till lokala fibernoder, som överlappande tekniker i form av fiber och kompletterande mobila lösningar. Samtidigt har norra Europa kommit in i en tid av förnyad säkerhetspolitisk oro. Det handlar såväl som en utsatthet i samhället för terrordåd eller sabotage, men Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 10 av 32

189 också om en militär spänning som under flera decennier varit lägre än idag. Sammantaget kräver detta en noggrann säkerhetsplanering för att i möjligaste mån skydda denna infrastruktur. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 11 av 32

190 4. HISTORISK TILLBAKABLICK Informationstekniken i Sverige har nu en snart 150-årig historia, eller längre beroende på hur man räknar. När det fasta telenätet började utvecklas 1880, var det genom helt privata initiativ. Redan 1890 tog dock staten beslut om att på sikt ta kontroll över de privata telenäten och standardisera tekniken. I stort sett var det sedan dess staten som byggde och drev telenätet i landet. Med början under tidigt 1990-tal öppnades dock marknaden upp där öppningen för konkurrens i det fasta telenätet blev en hörnsten för den nya tidens konkurrensutsatta ekonomi. När Internet slog igenom blev behoven av ny kapacitet i telenäten tydliga. I stor utsträckning löstes detta genom att privata bolag erbjöds plats för egna växlar i, eller i anslutning till Telias växelbyggnader. Fibernäten kom dock aldrig att regleras. Alltsedan nittiotalet har alltså marknaden för dessa nät varit fri. Många blommor har låtits blomma. Situationen för landets vidsträckta landsbygdsområden visade sig snart vara ett svårhanterat problem. Staten tog länge ett synnerligen begränsat ansvar, genom mer eller mindre framgångsrika försök att garantera taltelefoni för fastboende i främst Norrlands inland. ADSL OCH ORTSSAMMANHÄNGANDE NÄT Ett nationellt stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram infördes Samma år infördes en förordning om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät. Ca 46 miljoner kronor fördelades ut till länet den gången kom en förordning om stöd till kommuner för etablering av telenät på orter och i områden där telenätet är eftersatt. Tolv miljoner kronor reserverades för Kronobergs kommuner. Sammantaget kan sägas att medlen främst gick till att installera ADSL-teknik och transmission för detta på mindre orter, upp till innevånare och i mindre omfattning på ren landsbygd. I exempelvis Lessebo kommun installerades ADSL så att nästan hela befolkningen fick tillgång till bredband via denna teknik. Även efter detta har medel i enstaka fall tilldelats länet, exempelvis för att bygga stamfiber. På så sätt har bland annat en sträcka mellan Tingsryd och Lessebo byggt under senare år. TEKNIKSKIFTE FÖR FAST TELEFONI & PROBLEM MED MOBILTÄCKNING Staten intog främst en medlande roll när Telia Sonera från 2010 började lägga ned delar av det fasta telenätet. Samma medlande attityd intogs genom samordnande samtal med landets mobiloperatörer under senare år kring den mobiltäckning som inte höll måttet i ett samhälle som blir mer beroende av just mobil telefoni. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 12 av 32

191 FIBER TILL HUSHÅLL Efter EU-inträdet 1995 etablerades stödgivning från olika strukturfonder från EU. Efter 2000 började man i främst Norrland (som hade möjlighet att ta del av större stödmedel än andra delar av landet) ta del av dessa stödmedel för bredbandsutbyggnad. Det var i och med detta som man i Sverige för första gången började subventionera utbyggnad av fiberinfrastruktur till enskilda hushåll. Efter stormen Gudrun 2005 skapades ett nationellt stöd för kanalisation av fiberbredband i samband med elbolagens omfattande nedgrävning av lågspänningsnätet i delar av Götaland, 17 miljoner har tilldelats projekt inom ramen för kanalisationsstödet i Kronobergs län. Det var dock först i den andra delen av EU:s stödperiod som Sverige genom Landsbygdsprogrammet började arbeta mera målmedvetet med denna infrastruktur. Framför allt kom utbyggnaden att ske i små fiberföreningar, föreningar som täcker endast delar av en socken. Ca 50 miljoner kronor har beviljats i landsbygdsprogrammet sedan 2008 i Kronobergs län. Den svenska utvecklingen med fiberföreningar är speciell i ett europeiskt perspektiv och den europeiska stödlagstiftningen har visat sig knappast vara optimal för den utveckling som kom i Sverige. Under denna utbyggnad var det dock ingen utpekad myndighet som hade vare sig mandat eller ansvar för samordning eller styrning. Närmast var det kommunerna som ändå förväntades åtminstone ha kunskap om vad som hände i kommunen. Många kommuner hade planer med varierat innehåll. Vissa kommuner gick in aktivt för att själv bygga bredbands nät i kommunal regi eller genom kommunalt ägda bolag. Andra lät bredbandsföreningar och privata aktörer göra jobbet. Somliga kommuner har stimulerat bredbandsföreningar genom stimulansbidrag eller offentlig medfinansiering medan andra haft en mer passiv attityd. På samma vis har utbyggnaden av stamnät kommit att se mycket olika ut i olika kommuner. Regioner och Länsstyrelser har också arbetat mycket olika över landet. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 13 av 32

192 5. NULÄGESBESKRIVNING FÖR BREDBANDSLÄGET I LÄNET 2009 fastslog regeringen mål för bredbandstillgänglighet i landet. 90 procent av hushållen år 2020 ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sek. Vid en kontrollstation 2015 ska minst 40 procent av hushållen ha tillgång till detta. Nationellt är det redan klart att kontrollstationen är nådd. Regionalt är det en annan sak. Idag uppnås målet också övergripande för befolkningen i Kronobergs Län, men bryts målet ned på kommunnivå blir situationen en annan. Delmålet är uppnått i Växjö och Alvesta kommuner, medan krafttag krävs för att målet ska nås i övriga kommuner. Enligt aktuell statistik är situationen mest problematisk i Uppvidinge och Markaryds kommuner i vilka endast 8 procent av befolkningen har tillgång till bredband med denna kvalitet. I Kronobergs län har utbyggnaden av fibernät på ren landsbygd i vissa områden varit omfattande. Basen för denna utbyggnad har varit ekonomiska föreningar. Föreningarna har bildats för detta ändamål med omfattande ideella krafter, privat finansiering och entreprenörskap. Trots geografiska utmaningar har utbyggnaden i de flesta fall skett till, utifrån förutsättningarna, låga kostnader och det offentliga stödet via kanalisationsstöd eller landsbygdsprogram har räckt längre än beräknat. En viktig orsak till framgången är dels det privata intresset, dels Länsstyrelsens utfästelse och krav om en privat medfinansiering om ca kr i insats per anslutet hushåll/enhet. Detta hade det goda med sig att många vågade gå med Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 14 av 32

193 eftersom ett pristak etablerats, och aktiv kommunal hjälp på olika vis, inte minst medfinansiering. Men utbyggnaden har skett ojämnt över länet. Medan utbyggnaden varit av större omfattning i Växjö, Alvesta, Tingsryds och Älmhults kommuner har övriga kommuner inte kommit lika långt. I delar av länet, främst i väster, återstår stora områden för utbyggnad. Många bredbandsföreningar håller på att bildas men stora områden saknar initiativ för bredbandsutbyggnad. I andra delar av länet, främst i Växjö, Alvesta och Tingsryds kommuner har de mer aktiva bygderna gjort sina investeringar. Nu återstår vita områden, som av olika skäl inte organiserat utbyggnad. Här är det i många fall osäkert om ideellt intresse går att uppbåda för att utbyggnaden ska kunna ske på traditionellt vis. En svag utbyggnad av bredband via fiber har hittills skett i länets villaområden. Här har efterfrågan ofta varit låg och skälet har varit tillfredställelse med befintlig infrastruktur. Det finns dessutom mindre områden av hyresfastigheter inte minst i småorterna som inte heller ännu är uppkopplade med fiber. När det gäller mobiltäckning uppges från PTS att mer än 90 procent av befolkningen har tillgång till mobiltäckning via såväl 3G som LTE, även kallat 4G. Upplevelsen av situationen är dock en annan och i flera kommuner har sopbilsmätningar tvärt om visat på en bristfällig och bekymmersam situation. De kommersiella mobilaktörerna gör löpande investeringar i näten och mätningar behöver avlösa varandra över tid för att visa på de förändringar som faktiskt sker. Marknaden för telefoni omskapas snabbt och i dagsläget tyder mycket på att mobil telefon kommer vara basen för telefoni i samhället och att fast telefoni, vare sig det är via IP-telefoni eller via traditionell telefon genom det fasta telenätet, kommer vara komplement på markanden. Det understryker kravet på god mobiltäckning överallt. Post och telestyrelsen följer löpande utvecklingen när det gäller tillgången till telefon i landet. Tillgången bedöms vara god. Ingenting tyder på att det finns några uppenbara brister i Kronobergs län. Telia Sonera har i huvudsak genomfört sitt omställningsprogram teknikskifte för det fasta telenätet på landets landsbygd. Genom detta program har de äldsta delarna av telenätet lagts ned och ersatts med mobila lösningar för hemtelefoni. Förändringarna kommer dock fortsätta, men då som en del av bolagets löpande verksamhet. På lång sikt bedömer företrädare för bolaget att det fasta kopparnätet sannolikt kan komma att helt fasas ut. Hösten 2014 redovisar PTS i sin rapport Bättre fungerande telefoni i teknikskiftet att processen inte minst i södra Sverige numer bedöms fungera väl. Behovet av IT och flödet av information ökar konstant över tid. Just nu slår filmstreaming igenom med full kraft och med denna kommer systemskiften för såväl telekombolag som filmmakare. Konsumtionsmönstren för tv-tittande är också inne i en dramatisk förändring med sviktande användning av tablålagd tv till Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 15 av 32

194 förmån för streaming. Bland barn och unga är konsumtionen av olika online-spel fortsatt omfattande vilket kräver bredbandstillgång av mycket god kvalitet. Förvärvsarbetande personer vill samtidigt ha möjligheter att arbeta hemifrån med krav om lika stabil internetaccess som på arbetsplatsen. En växande del av internetanvändningen går också via mobiltelefonen genom teleoperatörernas nät eller privata wifi-nätverk. Kraven på god mobiltäckning inomhus stiger snabbt. Under lång tid har en revolution kring hemsjukvården för äldre förutspåtts. Redan idag byter trygghetslarmen plattform från analog till digital kommunikation, via mobilnäten eller via bredband. Den stora omvälvningen sker nu förändringen när aktiv övervakning och uppföljning ska användas för att skapa trygghet och effektivitet i hemsjukvården. Detta skifte kräver väl utbyggd infrastruktur av mycket hög kvalitet i praktiken fiber eller motsvarande till hushållen. En annan väntad revolution är sakernas internet, dvs. uppkopplade maskiner av olika slag. Mobilnäten får genom detta en delvis ny roll. I en krissituation utsätts IT-samhället för prövning. Kronobergs län har kanske mer än något annat län lärt sig detta genom just kris. För 10 år sedan tillfogades telenätet synnerligen svåra skador i samband med stormen Gudrun. Telestationer och master var illa rustade för teleavbrott och brist på redundans. Telenätet visade sig med sina luftledningar vara extremt sårbart för just en sådan storm i ett skogslän. Men kriser kan vara så mycket mer än just storm väder, olyckor och mycket annat. Vid den stora skogsbranden i Västmanland 2014 utsattes allmänna webbplatser för extrem belastning webbplatser som skulle varit tillgängliga för nödvändig information. Länets kommuner och kommunala bolag har i varierande grad lett utbyggnaden av fast bredband via fiber i länet. Tillgången till kommunala bredbandsstrategier varierar över länet. I flera kommuner är planerna gamla och knappast användbara. I andra kommuner har utvecklingen gått snabbt i själva utbyggnaden vilket gör att planerna av denna anledning kan vara inaktuella. Länsstyrelsen och region Kronoberg utvecklar under 2015 en regional bredbandsstrategi för Kronobergs län. ALVESTA I Alvesta kommun har flera fiberföreningar bildats vilket har inneburit en god utbyggnad av fiber på landsbygden i kommunen. Fortfarande finns områden och föreningar som vill bygga ut fiber och det är en viktig fråga. Alla lägenheter i det kommunala bostadsbolaget Allbohus bostadsbestånd har idag möjlighet att koppla upp via fiber. Alvesta är en av kommunerna som är delägare i bredbandsföretaget Wexnet AB som är en viktig medspelare i utbyggnaden av fiber i kommunen, både på landsbygd och i tätort. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 16 av 32

195 LESSEBO 2013 avslutades projektet Fiber Lessebo som gjort det möjligt för kommunala adresser, privata hushåll och företag att koppla in sig på fibernätet. Hyres- och villafastigheter i Lessebo, Hovmantorp och Skruv har haft möjlighet att ansluta sig till nätet. Byalag i Ljuder och Kosta socknar har anslutit sig men än finns många områden som inte formerat samarbeten för fiberutbyggnad bildade Växjö, Alvesta, Tingsryd och Lessebo kommuner gemensamt bredbandsföretaget Wexnet AB. LJUNGBY I Ljungby kommun ansvarar Ljungby Energi för utbyggnaden av fiber. Utbyggnad av fibernätet till slutkund sker enbart där efterfrågan finns. Eventuell utbyggnad av planlagt stamnät, i samband med ett utbyggnadsprojekt, finansieras av Ljungby kommun. Den lokala fibergruppen utför och bekostar schakt, förläggning och återställning av tomrörskanalisation fram till överenskommen anslutningspunkt i stamnätet. Ljungby Energi står för grovprojektering av fibernätet i samarbetet med utsedd kontaktperson i fibergruppen. MARKARYD Markaryds kommun har antagit en bredbandsstrategi År 2020 ska 98 procent av alla hushåll via exempelvis byalag, fiberföreningar och kvartersföreningar ha möjlighet att ansluta sig till bredband med hög överföringshastighet. Senast år 2020 ska minst 50 % av kommunens hushåll vara anslutna till bredband med hög överföringskapacitet. Övergripande ansvar för strategin har kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har det operativa ansvaret. Från 2015 ska ett stamnät byggas i kommunen och kunder ansluts efter hand. Genom stamnätet ska ingen boende ha mer än 5 km till en fibersträcka. Marknaden visar ett visst intresse och alla möjligheter i den vägen måste vara uttömda innan politikerna fattar beslut. Kommunen kommer att kalla till informationsmöte för att skapa intresse hos allmänheten. TINGSRYD Ett 15-tal föreningar finns i kommunen och man har kommit relativt långt i utbyggnaden. En kommunal strategi togs 2011 där tanken bland annat var att föreningarna inte skulle behöva bygga längre än 5 km för att kunna koppla upp sig på stamnätet. Kommunen ska nu fokusera på de vita fläckarna för att få till stånd utbyggnad där. Kommunens bredbandsstrategi kommer att revideras under hösten UPPVIDINGE Ett fiberbaserat stamnät och ett antal telestationer försedda med ADSL-teknik förbinder kommunens större orter. I Åseda och Lenhovda finns utbyggda fibernät och kanalisation i samband med fjärrvärmeutbyggnad. Fiberförbindelse finns till Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 17 av 32

196 Wexnet i Växjö, Highland Net i Vetlanda samt till Telia Soneras nät i Kalmar län via Målerås. Kommunen kan via sitt bolag, UppCom AB, erbjuda bredband via ADSL och fiber. VÄXJÖ Växjö kommun har lagt sina fiberinvesteringar i dotterbolaget Wexnet AB som numer delägs av Alvesta, Lessebo och Tingsryds kommuner. Högt ställda politiska mål finns om full täckning till Wexnet har gjort en förstudie för att översiktligt planera ytterligare stamnät. Tanken är att byanätsföreningar ska ha upp till max tre km grävsträcka till stamnätsaccess. Ärendet är inte berett politiskt i skrivande stund. ÄLMHULT Älmhults kommun satsar 40 miljoner kronor på utbyggnad av fiberbredband. Denna satsning består främst i att bygga ett stamnät som ska nå ut till de olika kommundelarna. Stamnätet ska utgöra anslutningspunkt för "byanäten", vilka i sin tur når ut till de enskilda hushållen. Det betyder att den enskilde fastighetsägaren måste anmäla sig till "sitt" byanät för att få möjlighet att ansluta sig till fiberbredbandet. Varje byanät sätter själv upp regelverk och villkor (anslutningsavgift m.m.) inom sitt område. I kommunen finns nio byanät varav fem är i stort sett klara. Kommunen har börjat bygga i tätorterna och genomför förstärkningsåtgärder avseende driftsäkerheten. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 18 av 32

197 6. AKTÖRER En central fråga för en regional bredbandsstrategi är frågor kring styrning och samordning på regional nivå för den bredbandsutbyggnad som just nu sker av en mängd olika aktörer. Det finns ingen regional aktör som har en helhetsbild för denna infrastruktur och som kan överblicka såväl fysisk utbyggnad, kvalitetsaspekter i näten, framtida kapacitetskrav, nationella eller regionala krav på säkerhet osv. Länsstyrelsen i Kronobergs Län Länsstyrelsen har fram till 2007 haft ett regionalt ansvar för regional utveckling och infrastrukturfrågor. Ansvaret har i omgångar under främst senaste decenniet förts över till regionförbundet Södra Småland som nu tillsammans med Landstinget bildat Region Kronoberg. Länsstyrelsen ansvarar för genomförandet av Landsbygdsprogrammet i Kronobergs län. Därmed är Länsstyrelsen den myndighet som administrerar omfattande offentliga stöd till bredbandsutbyggnaden för accessnät på landsbygden. Länsstyrelsen har tillsammans med region Kronoberg kommit överens om att ta fram detta regionala styrdokument för bredbandsutbyggnaden. Länsstyrelsen har det geografiska områdesansvaret för beredskapsfrågor i länet, vilket innebär att Länsstyrelsen ska vara sammanhållande och verka för gemensam inriktning mellan olika aktörer (t.ex. kommuner, landsting, polisen, privata aktörer och angränsande län) för de åtgärder som behöver vidtas så att en kris kan undvikas eller hanteras på ett så effektivt sätt som möjligt. Samordningsansvaret gäller både för det förberedande arbetet med att skapa robusthet och krisledningsförmåga, och vid hanteringen av en pågående kris. Som en del av det samordningsansvaret är Länsstyrelsen huvudman för Krissamverkan Kronoberg ett samarbete mellan länets krisberedskaps aktörer. Länsstyrelsen upprättar årligen en regional risk- och sårbarhetsanalys som ska kunna utgöra underlag för egna och andras åtgärder för att minska sårbarheten eller öka beredskapen att hantera en viss händelse. Region Kronoberg Region Kronoberg är sedan årsskiftet 2014/2015 en sammanslagen organisation av Landstinget och regionförbundet Södra Småland. Region Kronoberg har idag ett regionalt ansvar för utveckling och infrastruktur och ansvarar för den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Enligt regeringsbeslut kommer en regional bredbandssamordnare att tillsättas av Region Kronoberg. Regional Bredbandskoordinator Från 2015 har regeringen beslutat (regeringsbeslut ) att inrätta Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 19 av 32

198 regionala bredbandskoordinatorer. Finansiering för detta ställs till region Kronobergs förfogande. De regionala bredbandskoordinatorerna ska verka för övergripande samordning, samverkan, och samarbete i bredbandsfrågor samt fungera som kontaktpunkt för sådana frågor i det aktuella länet för såväl offentlig som privata aktörer. I detta ingår att: Verka för övergripande samordning, samverkan och samarbete mellan aktörer verksamma i länet av betydelse för bredbandsutbyggnaden Verka för en ökad förståelse för sambandet mellan bredbandsutbyggnad och möjligheten att öka utbud och efterfrågan av digitala tjänster Främja länsöverskridande samarbeten kring bredbandsutbyggnad Stödja och främja kommunernas arbete med bredbandsfrågor Vara sammankallande för nätverk om bredbandsfrågor i länet för kommuner Stödja och underlätta arbete som bedrivs av lokala initiativ för bredbandsutbyggnad (nya nät) Hålla sig informerad om planerade och pågående större strategiska bredbandssatsningar, inklusive satsningar finansierade med bredbandsstöd såväl nationellt som från EU, i det egna länet Bidra till att sprida informationen om vilka områden som har mindre god bredbandstäckning i det egna länet Samverka med PTS i arbetet med att identifiera var i det egna länet det finns brister i mobiltäckningen i områden där människor befinner sig (s.k. vita fläckar) Bistå den nationella nivån i uppföljningsarbetet kopplat till bredandsutbyggnad i enlighet med instruktioner som tas fram av PTS Kommunerna i Kronobergs län Kommunerna har ett viktigt lokalt ansvar för samordning och överblick över de lokala bredbandsnäten. Offentliga stöd för bredbandsinvesteringar brukar kräva samordning med kommunala planer. Kommunerna har på de flesta håll tagit på sig ett omfattande ansvar att bygga ut stamnät på lokal nivå. Kommunerna har i samverkan med lokala utvecklingsgrupper en betydande roll för att starta/initiera planeringsprocesser för utbyggnad av lokala bredbandsnät. Kommunerna har ofta nära samarbete med byanätsföreningarna och erbjuder ofta olika typer av information till de föreningar som startas upp. Kommunerna har ett geografiskt områdesansvar för kommunen och ansvarar för risk- och sårbarhetsanalys på kommunal nivå. Det svenska krishanteringssystemet bygger på ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. I korthet kan det beskrivas att organisationer förväntas ha samma ansvar i vardag som i kriser. Detta inkluderar även kommunens beredskap Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 20 av 32

199 och innebär att alla delar av den kommunala verksamheten behöver vara delaktiga i att kunna hantera händelser utöver det vanliga inom det egna ansvarsområdet. Affärsdrivande kommunala bolag I flera kommuner drivs bredbandsutbyggnaden genom kommunalt ägda It-bolag. Dessa kan bygga, driva och äga såväl stamnät som accessnät. I tätorterna sker detta på kommersiella villkor. Dessa bolag kan ha ägardirektiv om olika typer av insatser för utbyggnad också i de områden där utbyggnad på kommersiella villkor inte kan genomföras. Hittills har dock de flesta bolag haft ett tämligen strikt ekonomiskt mål. Publika telekombolag Privata publika bolag äger såväl stamnät som accessnät. De är aktiva i såväl det fasta telenätet som i det mobila nätet och som ägare till fibernät. Telia Sonera är den stora och dominerande aktören men antalet aktörer är stort. Utbyggnaden sker i tätorter och har tidigare täckt in en stor del av länets hyresfastigheter men utbyggnad sker nu också i villaområden. I en kommun, Markaryds kommun har Telia Sonera och Markaryds kommun skrivit avtal som samarbete vid utbyggnad av fiber till kommunens hushåll för såväl samhällen som landsbygd. Byanätsföreningar Utdrag ur broschyr Fiber till byn, Bredbandsforum (PTS), en del av regeringens bredbandsstrategi Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 21 av 32

200 I de områden där utbyggnad av bredband via fiber inte förväntas ske på marknadsmässiga villkor, har de ekonomiska föreningarna etablerats för att bygga en framtidssäker infrastruktur. Föreningarna söker de offentliga projektstöd för bredbandsinvesteringar som finns tillgängliga och ansvarar för dem som stödmottagare. Föreningarna bygger näten och är alltså nätägare för dem. Jordbruksverket Jordbruksverket ansvarar för Landsbygdsprogrammet gentemot regeringen och EU. Jordbruksverket utvecklar regler för programmet och betalar ut offentliga stöd till bredbandsföreningarna. Regionalfonden Småland och öarna Regionalfonden Småland och Öarna, som är en strukturfond inom den Europeiska Unionen, kommer till mindre del ha en stödverksamhet som kan anknyta till länets bredbandsstrategi. Insatsområde två har rubriken: Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. Tio procent av EU-medlen i programmet ska användas till detta mål. Fokus inom insatsområdet ligger på insatser som ökar användningen av digitala tjänster i samhället och i näringslivet. Även mindre insatser för samordning och stöd kopplat till fysiska bredbandsinvesteringar finansierade inom landsbygdsprogrammet möjliggörs inom insatsområdet. Post och telestyrelsen (PTS) Post- och telestyrelsen är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige. Begreppet elektronisk kommunikation innefattar telekommunikationer, It och radio. Myndighens vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. PTS har fyra övergripande mål: långsiktig konsumentnytta, långsiktigt hållbar konkurrens, effektivt resursutnyttjande och säker kommunikation. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 22 av 32

201 7. MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MÖJLIGHETER MOTIVATION HOS LANDSBYGDENS BEFOLKNING En motiverad befolkning är en viktig förklaring till den relativa framgången i utbyggnaden av bredband via fiber i Kronobergs län. Stora områden har saknat tillgång till fast bredband eftersom många televäxlar aldrig byggdes ut för ADSL. Telefonin var också en samhällsinfrastruktur som hade stora problem efter stormarna Gudrun och Per och det nätägande bolaget, Telia Sonera blev ifrågasatt för sina insatser i återuppbyggnaden av näten. Sammantaget har det lett till en motivation och relativ enighet hos främst landsbygdsborna i behovet av bredband via fiber. En viss kunskap kring verksamhet i ekonomiska föreningar har också funnits kvar i bygderna sedan lång tid liksom erfarenheter av att driva projekt gemensamt i socknarna. Det finns alltså en form av mental infrastruktur i att initiera och genomföra gemensamma projekt i socknarna som är avgörande för utbyggnaden i länet. ERFARENHETER AV TIDIGARE BREDBANDSPROJEKT Länsstyrelsen kan konstatera av erfarenhet av de bredbandsprojekt som hittills genomförts i föreningsform, att kostnaderna för bredbandsutbyggnad på landet på många håll i länet har varit lägre än man kan befara. Trots utmaningen i att nå en bebyggelse som är extremt utspridd och gles, finns en ekonomisk logik i utbyggnaden. Visst är det offentliga stödet nödvändigt för att projekten ska bli av. Samtidigt har de projektmedel som tilldelats länet hittills i stort sett räckt i den takt som intresset har vaknat. Det gör att ambitiösa mål är rimliga att sätta för länets utbyggnad. GOD BAS FÖR SAMARBETEN Sammantaget är bedömningen att det inte behövs flera aktörer i utbyggnadsprocessen i länet än vad som finns idag. Kommunerna, Region Kronoberg och Länsstyrelsen har erfarna medarbetare som är vana vid att samarbeta med varandra. Kontaktvägarna är upparbetade sedan länge. Det finns en bas av (informella) samarbeten. Kommunerna har sedan flera år en tämligen tydlig roll för att driva utbyggnaden av bredband i respektive kommun. Länsstyrelsen har kontinuitet och erfarenhet av stödarbete. Region Kronoberg har däremot valt att sedan några år inte arbeta uttryckligen med just bredbandsutbyggnad. Det är inte meningsfullt att föra in fler offentliga aktörer än vad som finns idag. Samarbetet behöver dock utveckas mellan de befintliga aktörerna. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 23 av 32

202 UTMANINGAR Sammantaget ser vi ett läge där få har ett helhetsperspektiv för utbyggnaden av fiberbredband i Kronobergs län. Många vill bygga och betalningsviljan är stor på många håll. Den strategiska planeringen, liksom djupkunskapen i nätens sammahang ligger däremot närmast konstant efter. Bristerna beror på en samverkan av bristande resurser och bristande mandat. Det finns ingen naturlig instans som kan ta ett helhetsansvar för situationen i ett område. Närmast denna roll är trots allt kommunerna, vars bredbandsplaner ska vara vägledande för utbyggnaden i kommunen. Kommunerna har finansierat huvuddelen av regionens stamnätsutbyggnad och har bäst kontakt med de olika bredbandsföreningarna. Samtidigt har flera kommuner bolagiserat bredbandsverksamheten och lämnat ifrån sig såväl ansvar som information till dessa bolag. Bredbandskoordinatorerna som i maj 2015 beslutades baseras hos de olika regionerna, skulle kunna bli en sammanhållande instans. Deras arbete kommer med all säkerhet möjliggöras eller begränsas av individernas kunskaper, drivkrafter men också mandatet som förs till rollen som bredbandskoordinator. I ett vidare perspektiv är bristerna än tydligare. Var och vem kan utöver ledning av styrning av utbyggnaden i sig lyfta kvalitetsfrågor i byggnadsprocessen? föra in försvars- och säkerhetsperspektiv? överse behov som skapas genom nya tjänster på marknaden? optimera konkurrens på den nya marknad som skapas? Aspekterna ovan är exempel på bredden av faktorer för samordning. Här krävs olika djupkunskaper som samverkar på regional nivå. Det innebär flera problem: STAMNÄTSINVESTERINGAR Flera kommuner men inte alla - har inventerat behovet av stamnätsinvesteringar. Det finns idag inga statliga medel för dessa investeringar och någon självklar finansiär utöver kommunerna finns inte. Brist i finansiering. TEKNISK KVALITET I NÄTEN Idag är många aktörer involverade i länets bredbandsutbyggnad. Byanätsföreningar, kommuner, kommunala och privata bolag bygger om vartannat. Behövs en samsyn kring kvalitetskrav i näten för att underlätta för framtida strukturförändringar? Vi har inte ett regionalt perspektiv för kvalitetsbrister i näten. Det innebär att vi inte vet om- eller när näten blir mogna för exempelvis e-hälsotjänster. Brist i överblick, kunskap och styrning. Vi har idag inte en klar bild av möjligheterna till redundans i näten i ett regionalt perspektiv. Vi vet heller inte i vilken mån centrala noder i näten är skyddade för Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 24 av 32

203 sabotage, naturkatastrofer, stora olyckor eller liknande. Det innebär att vi inte vet hur näten beter sig i en krissituation. Brist i överblick, kunskap och finansiering. KONKURRENSASPEKTER OCH NÄTÄGANDE Det kommunala ansvaret för byggandet av bredband inte minst på landsbygden för ofta med sig monopolliknande situationer för de byanätsföreningar som ansluter sig. Det finns många exempel på ansvarsfördelningar mellan kommuner som offentliga myndigheter och dess affärsdrivande bolag. Detta kan vara problematiskt inte minst utifrån stödregelverken i Landsbygdsprogrammet. Det är viktigt att hitta principer för ansvarsfördelning mellan kommuner som myndigheter och dess affärsdrivande dotterbolag. Brist i styrning. Antalet aktörer som äger bredbandsinfrastruktur i länet är mycket stort i och med sättet att bygga nätet med ekonomiska föreningar som basen för utbyggnaden på landsbygden och i huvudsak kommunala affärdrivande bolag i tätorter. Med stor sannolikhet kommer det att finnas omfattande behov av konsolideringar på marknaden. Det finns en tydlig risk att variationerna i sätten att bygga dessa nät kommer att hindra denna konsolidering. Samtidigt riskerar dessa ägarförändringar att ske lika okontrollerat som byggena i sig med tydliga risker för besvärliga återkrav i framför allt Landsbygdsprogrammet. Brist på styrning. FASTIGHETSÄGARE SOM TACKAR NEJ I samband med utbyggnaden av fibernät kommer det vara fastigheter som tackar nej till anslutning. Det för med sig flera frågor. Dels kan det vara rimligt att utveckla en bredare praxis kring dimension av näten med avseende på att dessa fastigheter vid ett senare tillfälle kan komma att anslutas. Dels har det uppkommit frågor kring huruvida dessa fastigheter ska anses ha fått fullgod tillgång till bredband eller ej. I samband med utbyggnaden kommer det vara en stor andel av hushållen som inte ansluter sig till fibernäten vid anläggandet av dessa. Vi har inte en regional överblick för vilka dessa är och det finns ingen regional överenskommelse för hur dessa ska bemötas i senare lägen eller huruvida aktörerna ska ta höjd för senare anslutningar och dimensionera sina anläggningar för detta. Brist i styrning. VITA OMRÅDEN FÖR FAST BREDBAND I flera kommuner har utbyggnaden av bredband varit intensiv i bygder med stort ideellt engagemang. Kvar finns vita områden som inte har samma förutsättningar för ideellt engagemang. Det kräver ett annat sätt att arbeta med bredbandsutbyggnad. Hur? Vad får det kosta? Och vilka mål ska denna utbyggnad ha? Brist i styrning och finansiering. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 25 av 32

204 Det har i enskilda kommuner (Ljungby) rests en fråga huruvida det är realistiskt att nå ut med bredband via fiber till alla adresser. Då uppkommer istället frågan om radiolösningar inte trots allt kan komma att få en tillräckligt god kvalitet. Brist på kunskap. RESURSER FÖR INFORMATIONSGIVNING Byggandet av omfattande bredbandsnät kräver ofta väl tilltagna kommunala resurser för information till allmänheten. Enskilda kommuner har pekat på bristande resurser för att erbjuda denna rådgivning. Brist i finansiering. Från enskilda kommuner uttalas en frustration över bristande intresse från näringslivet för denna infrastrukturutbyggnad. Det kan komma behövas regionala ansatser för att möta näringslivet i dessa frågor. Brist i informationsinsatser. KOMMUNALA SUBVENTIONER Vissa kommuner har fastställt regelverk för stödgivning till de hushåll som ansluter sig. Dessa ambitioner varierar över länet. Det är dessutom så att de sannolikt kommer vara svårförenliga med Landsbygdsprogrammets stödregelverk. Hur hanteras detta? Och hur fungerar dessa regler sett ur konkurrenssynpunkt? MOBILTÄCKNING Det har gjorts flera ansatser att mäta mobiltäckning, framför allt via s.k. sopbilsmätningar. Frågan är vad det kan leda fram till? Hur tar vi ett regionalt grepp kring täckningsfrågorna för mobila telenät? Idag präglas situationen av vaga kunskaper och brist på ansvar och ledarskap. Vi har inte en bra överblick över variationer i täckning för de kommersiella mobilnäten i länet. Det innebär att vi inte kan föra en tillräckligt konkret dialog om ytterligare investeringar i mobilkapacitet med operatörerna eller planera för eventuella samhällsmaster. Vi har heller inte idag en bild av vilka mobilmaster som saknar tillgång till fiber. Brist i överblick, kunskap, styrning och finansiering. SAMHÄLLSMASTER Det finns ett gryende intresse för att uppföra kommunala samhällsmaster, men kunskapsläget är oklart. Brist i kunskap, styrning och finansiering. MILITÄRA VETON MOT BYGGLOV AV MOBILMASTER I enskilda kommuner kommer bygglov för nya mobilmaster inte att vara möjligt efter invändningar från Försvarsmakten. Hur hanteras allmänhetens behov av fullgod mobil telefoni och mobila bredband i sådana områden? Här behövs omfattande dialog, kunskapsinhämtning och problemlösning. Vi har inte kunskaper nog att arbeta för att kompensera de veton mot uppförande av mobilmaster som Försvarsmakten lagt i delar av länet. Brist i kunskap. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 26 av 32

205 SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Det traditionella telenätet hade en tydlig roll som samhällsviktig verksamhet ur ett försvars- och beredskapsperspektiv. Det innebär att samhället hade kontroll på nätet ur en beredskapsaspekt. De ersättande fiberbaserade- liksom de mobila telenäten har dock inte samma tydligt utpekade ansvar i samhället ännu. Brist i ledning och styrning. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 27 av 32

206 8. HANDLINGSPLAN FÖR FORTSATT UTBYGGNAD STRATEGINS GENOMFÖRANDE I LÄNET För att bredbandsstrategins intentioner ska kunna genomföras bör denna strategi mottas i varje organisation i dess högsta beslutande organ och ansvar adresseras för respektive organisations bidrag till strategins genomförande. För att nå flera av de utmaningar som tidigare har pekats ut, kommer problemlösningen ha sin grund i samarbeten mellan kommuner, region och myndigheter. Det kan handla om projekt som kommunerna och regionen tillsammans formerar, projekt i enstaka kommuner eller i samarbete mellan ett mindre antal kommuner. UTBYGGNAD AV FAST BREDBAND Kommunen har ett grundläggande ansvar för att dess innevånare får tillgång till fast bredband via fiber eller likvärdig teknik. Länsstyrelsen fördelar stödmedel till de bredbandsföreningar som är aktiva i kommunen enligt stödregelverket i Landsbygdsprogrammet. Den enskilda kommunen har även ett ansvar för utbyggnader i tätorter, även om det på många håll kommer finnas initiativ från marknaden. Region och Länsstyrelse erbjuder samverkansforum för kommunerna för att där det behövs, sammanföra parter kring dessa investeringar. Kommunerna kan med fördel utse kommunala bredbandskoordinatorer (med ett förhandlingsmandat) så att samarbetena får en så stabil form som möjligt. En viktig framgångsfaktor är att kommunerna samverkar med varandra- och hittar samsyn kring hur representationen i denna grupp kan se ut och vilka mandat personerna ska ha i gruppen. Metodutbyte kring utbyggnad i vita fläckar är en viktig del i detta. Samverkan och metodutveckling kring hantering av kostnader för återställning av bruten asfaltsbeläggning är också värdefull. MOBILA LÖSNINGAR Kommunerna verkar också för att så många master som möjligt i länet får tillgång till fiber. Detta kan ske genom kommunala bolag, enskilda bredbandsföreningar eller andra publika bolag. Länets kommuner skulle möjligen kunna samverka kring erbjudande av fiberuppkoppling för befintliga master. Erfarenhetsutbyte kring bygglovshandläggning för mobilmaster kan också vara relevant. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 28 av 32

207 Kommunerna, Region Kronoberg och Länsstyrelsen bör samverka om informationsinhämtning kring hur samhällsmaster kan utformas. På sikt skulle ett samarbete kring principer för uppförande av sådana samhällsmaster kunna vara aktuellt. I de fall militära intressen begränsar utbyggnadsmöjligheten bör kommun, region och Länsstyrelse samverka för att hitta möjliga vägar för att kompensera begränsningarna. INFORMATION Intresset för anslutning till fast bredband varierar över länet men är generellt relativt låg i länets mindre samhällen och villaområden. Det kan också vara så att äldre fastighetsägare i mindre omfattning än yngre låter sina fastigheter anslutas till dessa nya bredbandsnät. Här behövs målmedveten information för att höja anslutningsgraden. Informationen behöver vara uppdaterad, nyanserad och relevant. Samverkan kring både trycksaker och personella resurser mellan kommuner kan vara ett sätt att hantera detta. Kommunen har ett grundläggande ansvar för information kring bredbandsutbyggnad i kommunen. Region Kronoberg och Länsstyrelsen samverkar för att bredda informationen och informera i sina delar. Kommuner kan behöva samverka om informationsgivning för att få till en effektiv information. KVALITETSFRÅGOR Länets bredbandsinfrastruktur byggs upp av en rad olika aktörer. Ur ett regionalt perspektiv finns en farhåga att det finns kvalitetsbrister i delar av näten eller att olika delar av nätet fungerar mindre väl tillsammans än vad som är möjligt. Det finns olika skäl till att göra en kvalitetssäkring av näten på strategisk nivå. En aspekt är hur driftsäkra näten är och huruvida de är mogna för exempelvis trygghetslarm eller annan övervakning i realtid i vården. Kommunerna bör samverka om en kvalitetsanalys av näten såsom de utvecklats och planeras. Samverkan kan med fördel resultera i ett projekt med en upphandlad analys. Det finns en poäng i att analysen sker fristående från de kommunala bredbandsbolagen och fristående från andra publika operatörer. Upphandlingen behöver förberedas noggrant och kvaliteten i genomförandet säkerställas. Beställare skulle kunna vara en enskild kommun som övriga kommuner bidrar till. En annan aspekt är att näten ska få en sådan klass- och kvalitetsstämpel att framtida strukturomvandling på marknaden blir möjlig. Kvalitetssäkrade nät kan drivas rationellt och konkurrensutsatt vilket borgar för driftsäkerhet och låga driftkostnader. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 29 av 32

208 Mål: Att kunna fastställa kvaliteten i olika delar av nätet och därigenom kunna ge klartecken för samhällsviktiga funktioner att vidareutvecklas i näten. BEREDSKAPSFRÅGOR Länets bredbandsinfrastruktur behöver sättas in i ett försvars- och beredskapsperspektiv. Dels behöver känsliga noder identifieras så att rätt anläggningar blir säkerhetsklassade. Dels kan investeringar av försvars- och beredskapsskäl behöva göras. Det kräver samordning av information, planering och finansiering. Här är det en betydande utmaning att hitta rätt personer och rätt information för samverkan. Det är dessutom nog så svårt att hitta en rimlig ambition för analysen givet uppgiftens komplexitet och tillgång till information. Beslut behöver tas i olika organisationer kring denna samverkan på rätt nivå. Det kan vara lämpligt att genomföra en sådan inventering och genomsyn i ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Kronoberg som ett upphandlat uppdrag. Projektet bör också leda fram till förslag på insatser kring dessa nät ur säkerhetsperspektiv. Upphandlingen behöver förberedas noggrant och kvaliteten i genomförandet säkerställas. Det kan behövas olika kompetenser i analysarbetet för att belysa bredd och djup i frågorna. Det handlar om såväl väderrelaterade händelser, olyckor som skydd mot olika typer av angrepp. Möjligheter till finansiering via MSB bör undersökas. Analysen behöver förankras noggrant såväl i Region Kronoberg som i kommunerna och resultatet behöver tas om hand på bästa vis hos de olika aktörerna. Samtidigt behöver såväl kommuner som region och myndigheter vara väl förberedda för en situation då informationsinfrastrukturen faller bort i flera olika scenarion. Detta bör belysas av Länsstyrelsens beredskapsfunktion i samverkan med kommuner och region och de olika förvaltningarna behöver säkerställa att det finns rutiner för detta. Det görs med fördel i samband med eller anslutning till det ordinarie arbetet med Risk- och sårbarhetsanalyser och kontinuitetsplanering. Den enskilda medborgaren behöver ha realistiska förväntningar på ITinfrastrukturens tillförlitlighet. Oavsett hur välbyggda näten blir, kommer de finnas risker för bortfall. Länsstyrelse, kommuner och regioner behöver samverka för att informera och fortbilda allmänheten för att skapa realistiska förväntningar (och därmed en sund beredskap) för eventuella bortfall av tillgång till IT-tjänster vid en kris. Bredbandsstrategi för Kronobergs län REMISSVERSION Sida 30 av 32

209

210

211 Från: Växjö kommuns kontaktcenter Skickat: den 31 augusti :14 Till: Kommunstyrelsen Ämne: VB: Bredbandsstrategi för Kronobergs Län, REMISS Bifogade filer: Sändlista bredbandsstrategi pdf; Missiv bredbandsstrategi.pdf; Bredbandsstrategi pdf Prioritet: Hög Med vänlig hälsning, Annelie Bohman Kommunvägledare KONTAKTCENTER Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: Från: Karlson Johan Skickat: den 28 augusti :36 Till: TK mail Kommun; Info Lessebo kommun; Växjö kommuns kontaktcenter; Post- och Telestyrelsen; G-DL-Funktionsledare; G-DL-Länsledningen; G-DL- Enhetschef Kopia: Sven Pettersson Pettersson Hanna G; G-DL-Tillväxt och landsbygd Ämne: Bredbandsstrategi för Kronobergs Län, REMISS Prioritet: Hög BREDBANDSSTRATEGI FÖR KRONOBERGS LÄN Ett väl fungerande och utbyggt bredband är en nyckelfråga för vårt läns utveckling. Det är en förutsättning för företagens konkurrenskraft, tillväxt och innovationskraft. Det underlättar vardagen för hushållen och ger individen frihet att verka och bo varhelst hen vill. Bredband innebär möjligheter! I Kronobergs län är ambitionen därför att IT-infrastruktur av god kvalitet ska bli tillgänglig för alla. Alla hushåll ska på sikt ha möjligheten att ansluta sig till fast bredband av god kvalitet via fiber eller tekniker jämförbara med fiber. På många håll i länet pågår redan ett mycket aktivt arbete för att förverkliga detta. Den regionala bredbandsstrategin ska ses som en kompletterande länk i detta arbete som kan agera vägvisare, underlätta samordning och förstärka det goda arbete som kommuner och privata aktörer gör. Arbetet med strategin, som pågår under 2015, leds av Länsstyrelsen i Kronobergs län och Region Kronoberg gemensamt. För att tillvarata den kompetens och engagemang i frågan som finns runt om i länet, har vi under arbetets gång genomfört flera länsträffar och bjudit in till ett strategiskt samtal

212 med workshop och diskussioner på Residenset i Växjö. Vid det strategiska samtalet beslutades att genomföra en remissomgång under hösten för att ytterligare förankra, förbättra och göra bredbandsstrategin känd. Under hösten kommer bredbandsfrågorna få ytterligare skjuts då ett regeringsbeslut gett regionen en utökad roll och uppdrag att tillsätta en bredbandskordinator som ska fungera som en kontaktpunkt och verka för samordning och samarbete i dessa frågor. Bredbandsstrategin utgör en viktig bas och utgångspunkt för detta uppdrag, varför vi är angelägna och måna om att få en regional bredbandsstrategi på plats. Dessutom är det viktigt att Kronoberg kan visa upp en sammanhållen bredbandsstrategi gentemot EU för genomförandet av landsbygdsprogrammet. Här kan konstateras att vi är ett av de sista länen i landet som ännu inte har någon bredbandsstrategi. Vår erfarenhet är att bred samverkan i övergripande frågor leder länet framåt. Genom denna remiss har ni möjlighet att ge er syn på förslaget till ny bredbandsstrategi för Kronobergs län. Vi ber er därför att behandla förslaget i era respektive organisationer så att vi under senare delen av hösten har en bredbansstrategi på plats med siktet inställt på en sak: att stärka länets utveckling! Kristina Alsér Landshövding Remisstid är satt till den 2 november Bredbandsstrategin har vårt diarienummer Frågor ställs till Johan Karlson, handläggare Länsstyrelsen, Allan Karlsson, planeringsdirektör Länsstyrelsen, Anders Meijer, funktionsledare Länsstyrelsen, Sven Petersson, Samordnare, Region Kronoberg Johan Karlson Handläggare Tfn Länsstyrelsen i Kronobergs län / County Administrative Board of Kronoberg SE VÄXJÖ / Tfn: Besöksadress: Kungsgatan 8, Växjö

213 Missiv 1 (2) Datum Ärendenummer BREDBANDSSTRATEGI FÖR KRONOBERGS LÄN Ett väl fungerande och utbyggt bredband är en nyckelfråga för vårt läns utveckling. Det är en förutsättning för företagens konkurrenskraft, tillväxt och innovationskraft. Det underlättar vardagen för hushållen och ger individen frihet att verka och bo varhelst hen vill. Bredband innebär möjligheter! I Kronobergs län är ambitionen därför att IT-infrastruktur av god kvalitet ska bli tillgänglig för alla. Alla hushåll ska på sikt ha möjligheten att ansluta sig till fast bredband av god kvalitet via fiber eller tekniker jämförbara med fiber. På många håll i länet pågår redan ett mycket aktivt arbete för att förverkliga detta. Den regionala bredbandsstrategin ska ses som en kompletterande länk i detta arbete som kan agera vägvisare, underlätta samordning och förstärka det goda arbete som kommuner och privata aktörer gör. Arbetet med strategin, som pågår under 2015, leds av Länsstyrelsen i Kronobergs län och Region Kronoberg gemensamt. För att tillvarata den kompetens och engagemang i frågan som finns runt om i länet, har vi under arbetets gång genomfört flera länsträffar och bjudit in till ett strategiskt samtal med workshop och diskussioner på Residenset i Växjö. Vid det strategiska samtalet beslutades att genomföra en remissomgång under hösten för att ytterligare förankra, förbättra och göra bredbandsstrategin känd. Under hösten kommer bredbandsfrågorna få ytterligare skjuts då ett regeringsbeslut gett regionen en utökad roll och uppdrag att tillsätta en bredbandskordinator som ska fungera som en kontaktpunkt och verka för samordning och samarbete i dessa frågor. Bredbandsstrategin utgör en viktig bas och utgångspunkt för detta uppdrag, varför vi är angelägna och måna om att få en regional bredbandsstrategi på plats. Dessutom är det viktigt att Kronoberg kan visa upp en sammanhållen bredbandsstrategi gentemot EU för genomförandet av landsbygdsprogrammet. Här kan konstateras att vi är ett av de sista länen i landet som ännu inte har någon bredbandsstrategi. Vår erfarenhet är att bred samverkan i övergripande frågor leder länet framåt. Genom denna remiss har ni möjlighet att ge er syn på förslaget till ny bredbandsstrategi för Kronobergs län. Vi ber er därför att behandla förslaget i era respektive organisationer så att vi under senare delen av hösten har en bredbansstrategi på plats med siktet inställt på en sak: att stärka länets utveckling! Kristina Alsér Landshövding Remisstid är satt till den 2 november Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webplats VÄXJÖ Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se Kontakt i detta ärende Johanna Martin

214 Missiv Datum Ärendenummer (2) Frågor ställs till Johan Karlson, handläggare Länsstyrelsen, Allan Karlsson, planeringsdirektör Länsstyrelsen, Anders Meijer, funktionsledare Länsstyrelsen, Sven Petersson, Samordnare, Region Kronoberg

215 Remiss 1 (1) Datum Ärendenummer SÄNDLISTA REMISS BREDBANDSSTRATEGI Alvesta Kommun Lessebo Kommun Ljungby Kommun Länsstyrelsen Kronoberg Enheter och funktioner Markaryds Kommun Post och Telestyrelsen Region Kronoberg Tingsryds Kommun Uppvidinge Kommun Växjö Kommun Älmhults Kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webplats VÄXJÖ Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se Kontakt i detta ärende Johan Karlson

216 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att ändra namnet på Speakers corner till Nils Dacke Plats Förslag till beslut Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget. Bakgrund Ett medborgarförslag om att ändra namn på Speakers Corner till Nils Dackes Plats inkom den 17 juli Förslagsställaren menar att Nils Dacke har en central plats i Växjös och Smålands historia. Kommunfullmäktige beslutade i 169/2015 att överlämna beslutanderätten i ärendet till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till Förslagsställaren Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post martin.fransson@vaxjo.se 1 (1)

217 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Ändra namn på speakers corner Hej, mitt namn är kenneth karlsson och jag har ett förslag att ändra namnet på Speakers Corner,ett engelskt namn som jag tycker är totalt opassande på en allmän plats i Växjö där folk ska träffas och framföra åsikter.på historiska grunder skulle jag vilja ändra namnet till, Nils Dacke Plats,hans person har en synnerligen central plats"på gott och ont"i Växjös och smålands historia.år bodde han på Kronobergs slott tills han störtades av Gustav Vasa.Jag skulle vilja sammanfoga det "nya namnet Nils Dacke Plats" på storgatan med Kronobergs slottsruin,genom att sätta upp, kanske en lämplig påhittad byst-staty och information om sambandet nils dacke-kronobergs slott.jag är övertygad om att ett namnbyte skulle ha stor betydelse för en ganska historielös Växjö befolkning,växjöbor och turister skulle i stor utsträckning kunna intresserat ta sig ut till slottsruinen,det skulle kunna bli ett lyft för den verksamhet som bedrivs därute.kenneth Karlsson Skimmelvägen Växjö. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn C/O Adress KENNETH KARLSSON Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och be räftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat :50:02 Blankettid: Sida 1 av 1 Datum: :50:02

218 ÄRENDE Dnr KS Fredrik Pettersson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll Förslag till beslut Arbetsutskottet noterar informationen till protokollet. Bakgrund Kommunkansliet lämnar en redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se

219 Skrivelselista KSAU Kommunstyrelsen Dnr Utskriftsdatum: Ankomstdatum: Diarieplan: 000 Handläggare: Anette Fredriksen Reg.datum: Reg av: Anette Fredriksen Enhet: Kommunledningsförvaltningen Ärendetyp: Bevakningsdatum: Avslutsdatum: Beskrivning: Protokoll från styrelsemöte Vidingehem den 14 september. Namn: Lowentoft Håkan Handläggare: Anette Fredriksen Nr: 3060 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Anette Fredriksen Riktning: IN Handlingstyp: PROT Beskrivning: Skrivelse ang. ensamkommande barn från Hedemora kommun Namn: Handläggare: Anette Fredriksen Beskrivning: Inbjudan till ICLEI möte COP21, 30 November-11 December 2015 Namn: Handläggare: Anette Fredriksen Nr: 3050 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Anette Fredriksen Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV Nr: 3040 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Anette Fredriksen Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV

220

221

222

223

224 Från: Frank Bo Skickat: den 20 oktober :14 Till: Kommunstyrelsen; Karlsson Björkmarker Åsa; Jones Fur Cheryl; Ahlrot Julia Ämne: Fwd: Invitation to participate in ICLEI's agenda at COP21, 30 November 11 December 2015, Paris-Le Bourget, France Bifogade filer: Frank_Bo.pdf Skickat från min iphone Vidarebefordrat brev: Från: "ICLEI Secretary General" Till: "Frank Bo" Ämne: Invitation to participate in ICLEI's agenda at COP21, 30 November 11 December 2015, Paris-Le Bourget, France Dear Bo Frank, Please find attached a letter from ICLEI Secretary General Mr. Gino Van Begin inviting you to attend ICLEI events at the 2015 Paris Climate Conference (COP21), taking place from 30 November - 11 December 2015 in Paris-Le Bourget, France. We are pleased to provide an overview of ICLEI's engagement throughout COP21, including co-organization of the Climate Summit for Local Leaders (4 December), and facilitation of the two-week program for the Cities & Regions Pavilion - TAP2015 (30 November - 11 December). Please find enclosed an invitation to register as soon as possible. We are happy to share the following information as links within the attached letter: - Cities & Regions Pavilion - TAP2015 Program - Briefing on Transformative Actions Program and Cities & Regions Pavilion - TAP Local Government Climate Roadmap Paris Dialogues (Text, Graphic and Calendar Overview) - TRI-GV: The Third Industrial Revolution Train to Nord-Pas de Calais (3 December) For any queries relating to program and logistics, kindly contact cop21.pavilion@iclei.org<mailto:cop21.pavilion@iclei.org> for further

225 assistance. We look forward to your response and hope you can join us in Paris. Best regards, Office of the Secretary General ICLEI World Secretariat -- Gino Van Begin Secretary General ICLEI - Local Governments for Sustainability World Secretariat Kaiser-Friedrich-Str Bonn Germany Tel. +49-(0)228 / Fax +49-(0)228 / secretary.general@iclei.org<mailto:secretary.general@iclei.org> Web: ICLEI is the world s leading network of over 1,000 cities, towns and metropolises committed to building a sustainable future. By helping our Members to make their cities sustainable, low-carbon, resilient, biodiverse, resource-efficient, healthy and happy, with a green economy and smart infrastructure, we impact over 20% of the global population.

226 Hosts of the Cities & Regions Pavilion: Bo Frank Mayor Västra Esplanaden, Box 1222 S Växjö Sweden 20 October 2015 Facilitated by ICLEI Local Governments for Sustainability COP21 Team ICLEI World Secretariat Kaiser-Friedrich-Str Bonn Germany Invitation to participate in ICLEI s agenda at COP21, 30 November 11 December 2015, Paris-Le Bourget, France Dear Bo Frank, In December 2015, nations will gather at the UN Paris Climate Change Conference (UNFCCC COP21/CMP 11) in Paris, France, to finalize a new universal agreement on climate change. If successful, this meeting will establish a global framework for reducing greenhouse gas emissions, keeping global warming below 2 C compared to pre-industrial levels in the post-2020 period and introducing new elements of engagement to raise ambition in the pre-2020 period. We invite you to join with over 100 mayors from ICLEI Member cities who have already confirmed their participation at COP21. These include 34 members of the ICLEI Council and the Global Executive Committee. The main activities within ICLEI s COP21 agenda are as follows: 1. Co-organizing the Climate Summit for Local Leaders, taking place on 4 December 2015 in Paris City Hall. 2. Facilitating the Cities & Regions Pavilion - TAP2015, the go-to place for cities and regions within the designated zone for civil society or Climate Generations Areas at the Le Bourget COP21 site, taking place from 30 November to 11 December (Click here for draft program, here for briefing on Transformative Actions Program and here for a briefing on the Cities & Regions Pavilion TAP 2015.) Please register here. 3. Leading the UNFCCC advocacy of the Local Governments and Municipal Authorities (LGMA) Constituency, via the Local Government Climate Roadmap Paris Dialogues that will take place within the UNFCCC Blue Zone - the restricted area limited to accredited persons at the Le Bourget COP21 site. (Click here for details of the Local Government Climate Roadmap Paris Dialogues.) This agenda furthers ICLEI s role in leading the global advocacy of local and subnational governments in the climate negotiations. ICLEI has been the focal point of the Local Governments and Municipal Authorities Constituency (LGMA) to the UNFCCC since 1995 and the facilitator of the Local Government Climate Roadmap since The upcoming ADP 2-11 Bonn Talks, which will take place from October 2015 in Bonn, Germany, will be the last meeting of the UNFCCC parties before their meeting at COP21 in Paris. Following this, ICLEI Members will receive an advocacy briefing and a report on the current status of the negotiations. ICLEI strongly advocates for the recognition, engagement and empowerment of local and sub-national governments as governmental stakeholders, given that the currently registered commitments to cut carbon emissions amount to 1 gigaton by Tel: / Fax: / cop21.pavilion@iclei.org Web: #TAPPotential Legally represented by ICLEI e.v., Bonn

227 Throughout COP21, we will highlight the pioneering efforts made by ICLEI Members towards meeting their goals, drawing on achievements from the Compact of Mayors, the carbonn Climate Registry (ccr), the Transformative Actions Program (TAP) and other ambitious initiatives. Explore the program for the Cities & Regions Pavilion TAP2015 The Cities & Regions Pavilion TAP2015 will take place from 30 November - 11 December 2015 within the Climate Generations Areas - the designated civil society zone of the COP21 site in Le Bourget. The Pavilion will be the advocacy base and discussion forum for local and municipal authorities at COP21 and will be open to all. An exciting two-week program of sessions and workshops focusing on climate change will run in parallel to the official COP21 negotiations. Sessions will showcase collaborations and initiatives from cities, regions and their partners. Jeffrey Sachs and Arnold Schwarzenegger are only two of the renowned figures of the sustainability debate that will attend and deliver special interventions. The highlight of the daily Pavilion program will be TAP Time sessions developed within the scope of the Transformative Actions Program (TAP). ICLEI and partners will showcase the most promising transformative climate actions from over 120 TAP applications submitted from every continent, coming mostly from ICLEI Members. In case you have submitted a TAP project, you will shortly receive more detailed information in a separate communication. Building on this, the TRI-GV: The Third Industrial Revolution Train event on 3 December offers a thrilling opportunity to witness TAP in action. 500 participants will be taken on a high-speed train from Paris to Loos-en-Gohelle for a full-day trip where they will explore how the Nord-Pas de Calais region, in response to successive industrial crises, is now taking action with experimental reconversion policies and strategic sustainable development projects. (Click here for TRI-GV program.) Register now to confirm your participation In order to facilitate your access to the civil society area where the Pavilion will be located, please register as soon as possible at: to confirm your participation in ICLEI s agenda at COP21. See further details overleaf. For any program or logistical queries, please contact the COP21 team at the ICLEI World Secretariat via: cop21.pavilion@iclei.org. If you cannot join us in Paris, we strongly encourage you to signal your support for a climate agreement by joining the Compact of Mayors - a global coalition of mayors and city officials committed to reducing local greenhouse gas emissions, enhancing resilience to climate change and tracking their progress transparently. I look forward to your response and to meeting you in Paris at this very important juncture for our planet s future. I hope you will join us! Yours sincerely, Gino Van Begin Secretary General ICLEI Local Governments for Sustainability

228 Register now to confirm your participation Please register as soon as possible at: to confirm your participation in the following events: Cities & Regions Pavilion TAP2015 (30 November 11 December 2015, Climate Generations Areas, Le Bourget) TRI-GV: Third Industrial Revolution Train (3 December 2015, All-day trip by high-speed train from Paris to Nord Pas-de-Calais and return by 19:00) Climate Summit for Local Leaders (4 December 2015, Paris City Hall) Important: A separate registration must also be completed for mayors plus one assistant at Please note that ICLEI can only issue a visa support letter to confirmed participants of the TRI-GV: Third Industrial Revolution Train event and confirmed speakers at the Cities & Regions Pavilion after they have registered. The Cities and Regions Pavilion TAP2015 is endorsed, supported and sponsored by: