Norrköpings Landsbygdsprogram

Transkript

1 Norrköpings Landsbygdsprogram Antaget av kommunfullmäktige

2 Landsbygdsprogram , antaget av KF Förord Syftet med landsbygdsprogrammet är att skapa en samordnad landsbygdspolitik som stödjer en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling på landsbygd och skärgård. Stad och land kompletterar och berikar varandra och är en förutsättning för att hela kommunen ska leva. I hela vår omvärld växer behovet av småskalig produktion och lokal förädling för att skapa en hållbar framtid. Programmet är till för att mobilisera alla krafter inom kommunen. Det är genom att tillvarata hela kommunens möjligheter vi kan skapa förutsättningar för det Goda livet i Norrköping. Landsbygdsprogrammet är en del av ett övergripande arbete där Översiktsplan Landsbygd och Översiktsplan Norrköping- Linköping är andra viktiga verktyg för en levande och utvecklad landsbygd och skärgård. Programmet är framtaget i dialog med medborgarna och har ett tydligt underifrånperspektiv. All utveckling ska ske i samråd med dem som är berörda. Att tillvarata lokal kunskap och engagemang möjliggör hållbara beslut över tid. Programmet ska ses som ett stöd och inspiration till alla medskapare av det. Olof Johansson Ordförande Norrköpings tillfälliga landsbygdsberedning

3 Landsbygdsprogram , antaget av KF Innehållsförteckning Förord 1 1. Nuläge och framtid för Norrköpings landsbygd Vad är landsbygd? Norrköpings landsbygd idag Landsbygdens framtid 7 2. Prioriterade satsningar för landsbygdens utveckling Mål för utveckling av Norrköpings landsbygd Boende på landet Bra infrastruktur / kommunikationer Näringsliv God service Utbildning och kompetensutveckling Kultur och fritid Profilering och marknadsföring Strategier och genomförande fram till år Långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling ekologiskt, ekonomiskt och socialt Lokalt utvecklingsarbete Förnyelse och utveckling av serviceorter Näringsliv Uppföljning av landsbygdsprogrammet Uppdragsplaner Landsbygdsråd Landsbygdssamordning Förvaltningarna Indikatorer Ordförklaringar 18 Bilaga Statistik och faktaunderlag i tabellform, landsbygdens styrkor och svagheter, förslag till verktyg och ekonomi för genomförande, beskrivning av uppdraget med Norrköpings landsbygdsprogram och den tillfälliga landsbygdsberedningens diskussion om uppföljning av landsbygdsarbete.

4 Landsbygdsprogram , antaget av KF Nuläge och framtid för Norrköpings landsbygd 1.1. Vad är landsbygd? Landsbygdsprogrammets prioriterade satsningar och strategier berör tätortsnära landsbygd, landsbygd, glesbygd och skärgård i Norrköpings kommun. Det som inte betraktas som Norrköpings stad, är landsbygd. Norrköpings randzon finns definierad i Norrköpings Översiktsplan 2002 (se Figur 1). Landsbygdsprogrammet definierar att Ljunga, Styrstad och Tingstad tillhör Vikbolandets landsbygd även om de ligger innanför stadens randzon. Figur 1. Norrköpings stad och randzon enligt Norrköpings Översiktsplan Norrköpings landsbygd idag Mer utförlig bakgrundsfakta och statistiskt underlag redovisas i bilaga. Befolkningsutveckling För 50 år sedan bodde ca 20 % av kommunens befolkning i de gamla kommundelarna Kvillinge, Kolmården,Vikbolandet och Skärblacka. Idag har andelen ökat till 23,5 %. En stor del av ökningen beror på utbyggnaden av orterna Åby, Jursla, Krokek, Skärblacka, Norsholm och Kimstad under och 70-talen. De senaste åren visar att befolkningsutvecklingen i alla tätorter utom Krokek och Jursla stagnerar eller minskar, medan befolkningen i rena landsbygdsområden ökar. Mellan åren 1995 och 2009 ökar andelen boende utanför tätorterna från ca 33 % till knappt 35 %.

5 Landsbygdsprogram , antaget av KF % Kommundel Kvillinge totalt Kvillinge landsbygd Kolmården totalt Kolmården landsbygd Vikbolandet totalt Vikbolandet landsbygd Skärblacka totalt Skärblacka landsbygd Centralorten Norrköpings kommun Figur 2. Befolkningsutveckling i kommundelar , relativ procentförändring. Åldersfördelningen i ytterkommundelarna visar på fler barnfamiljer, det vill säga andelen förskole- och skolbarn samt vuxna i åldern år är högre än i centralorten. Det är även fler i åldrarna år, medan centralorten har dubbelt så många (15 %) av befolkningen i åldern år % Kvillinge Kolmården Vikbolandet Skärblacka Norrköping Ålder Figur 3. Befolkningen 2009 i kommundelar fördelad efter ålder, %. Utbildning Andelen högskoleutbildade i Kvillinge och Kolmården ligger i nivå med eller över centralortens. I Vikbolandet och Skärblacka är andelen med enbart grundskoleutbildning högre än i centralorten. I de fyra kommundelarnas rena landsbygdsområden är andelen med grundskoleoch gymnasieutbildning högre än i centralorten. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande i åldern år är för både män och kvinnor högre i ytterkommundelarna än i centralorten. Centralorten har fler studenter och bidragsberoende samt högre arbetslöshet.

6 Landsbygdsprogram , antaget av KF En annan tydlig skillnad syns på de förvärvsarbetandes yrkesställning i ytterkommundelarna. Andelen anställda är lägre och antalet egna företagare såväl i enskilda bolag som i aktiebolag är högre. Särskilt tydligt är detta i rena landsbygdsområden. Antalet företagare är ca %, vilket kan jämföras med ett kommungenomsnitt på 8 %. Pendling Av de förvärvsarbetande i de fyra kommundelarna är det ungefär hälften som har en arbetsplats i den egna kommundelen. Pendlingen är således ganska omfattande. Figur 4. Pendlingsmönster in och ut från ytterkommundelarna. Näringsliv Sysselsättningen inom de gröna näringarna är hög i ytterkommundelarna. Totalt i kommunen är en dryg procent av arbetstillfällena inom dessa sektorer, medan Skärblackas och Vikbolandets andelar uppgår till 6 respektive 19 procent. Enskilda arbetsplatser avspeglar sig. I Skärblacka och Kvillinge dominerar tillverkningsindustrin, medan Kolmården visar på en hög andel sysselsatta inom hotell- och tjänstesektorerna (djurparken). Offentlig förvaltning, handel och olika typer av tjänster (bank, fastighetsverksamhet, företagstjänster med mera) är klart underrepresenterade i ytterområdena. Offentlig och kommersiell service Servicen är i första hand koncentrerad till serviceorterna, se Figur 5. Förutom filialbibliotek, finns bokbuss.

7 Figur 5. Norrköpings offentliga och kommersiella service på landsbygden.

8 Infrastruktur och kommunikationer Bredband finns endast som ADSL-lösning på landsbygden. I delar av kommunen finns också mobilt bredband (trådlös uppkoppling). Vägarna på landsbygden består både av privata vägar, vägar förvaltade av vägföreningar och vägar som Trafikverket har ansvar för. På Norrköpings landsbygd finns ett busslinjenät. Turtätheten varierar beroende på ortens storlek och koncentreras framför allt till att passa skolornas tider och i viss mån arbetspendling. Anropstrafik med förbeställning i regel två timmar i förväg finns på några turer inom området där underlag för regelbundna turer saknas. Kompletteringstrafik med förbeställning en dag i förväg finns i en stor del av området där det är längre än två kilometer till ordinarie busslinje. Kompletteringstrafik finns i skärgården för mantalsskrivna personer på öarna. Kimstad har pendeltågsstation. Färja för bilar, lastbilar och annan tung trafik finns över Bråviken vid Skenäs-Säter respektive över Slätbaken vid Norrkrog-Stegeborg Landsbygdens framtid Förutsättningarna för tillväxt och utveckling utanför Norrköpings stad är goda, även om det är olika utgångspunkter för exempelvis tätortsnära landsbygd och glesbygd. Det innebär att strategierna för landsbygdsutveckling kan variera beroende på vilka delar som behandlas i ett visst sammanhang. En levande landsbygd och skärgård innefattar människor, verksamheter och näringar. För att landsbygden ska vara attraktiv behövs bland annat bostäder, service och försörjning. Att göra prognoser för framtiden är därför beroende av många parallella insatser, som framgår i landsbygdsprogrammet. Med utgångspunkt i dagens utveckling, kan befolkningsökningen på tätortsnära landsbygd, landsbygd, glesbygd och skärgård förväntas att stiga med 1 % årligen fram till år Service och samhällsplanering är avgörande för befolkningsstrukturen. Med dålig tillgänglighet på landsbygden kan utvecklingen stagnera eller minska. Landsbygdens befolkning varierar över veckan och årstiderna på ett sätt som är svårt att visa i statistik. Med de förutsättningar och åtgärder som diskuteras i landsbygdsprogrammet, kan även deltidsboende underlättas eller övergå till permanent bosättning. Det betyder att människor väljer att bo på flera ställen genom ökad flexibilitet.

9 Landsbygdsprogram , antaget av KF Prioriterade satsningar för landsbygdens utveckling Det är viktigt att se helheten i all landsbygdsutveckling. Inget av de prioriterade utvecklingsområdena kan ensamt stå för utvecklingen av Norrköpings landsbygd. Tillsammans skapar de en helhet som är av strategisk betydelse om vi ska nå målbilden om en levande och utvecklad landsbygd och skärgård i Norrköping. För vart och ett av dessa områden behöver vi utveckla en strategi som inte bara omfattar kommunens verksamheter, utan där även övriga samhällssektorer, centrala myndigheter och andra aktörer deltar i utvecklingsarbetet. Programmet ger goda förutsättningar att gå från ord till handling och att fokusera på ett genomförandeperspektiv. Landsbygdsprogrammet är ett av flera verktyg och ska ses som en del i kommunens strategiska utvecklingsarbete för att nå den av kommunfullmäktige antagna visionen Det goda livet finns i Norrköping, en vision för Prioriteringar Mål för utveckling av Norrköpings landsbygd Boende på landet Bra infrastruktur / kommunikationer Näringsliv God service Utbildning och kompetensutveckling Norrköpings vision 2030 Kultur och fritid Norrköping har med sin stadsmiljö, sitt vatten, sitt industrilandskap men också genom närheten till natur och lands- marknadsföring Profilering och bygd unika möjligheter till ett varierat boende utifrån vars och ens önskemål. Landsbygden är inte bara en plats för boende. Den är också en viktig resurs för skogsbruk, livsmedelsproduktion, turism och naturupplevelser Mål för utveckling av Norrköpings landsbygd Landsbygdsprogrammets vision En levande och utvecklad landsbygd och skärgård. Skapa en samordnad landsbygdspolitik som stödjer en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling av landsbygden. När landsbygdsprogrammet talar om landsbygdsutveckling avses i första hand åtgärder för att utveckla goda förutsättningar året runt för boende, företagande och arbete i kommunens landsbygdsområden och skärgård. När det gäller boende är den primära målgruppen permanentboende. Landsbygden är en tillgång för hela kommunen. Kommunens landsbygd betyder mycket för alla invånare och besökare vad gäller upplevelser och rekreation och bidrar till möjligheterna att skapa en god livskvalitet. Kommunens roll är att garantera likvärdiga, men lokalt anpassade levnads- och utvecklingsvillkor i hela kommunen. Det handlar om både lokalt utvecklingsarbete och strategiska politiska beslut ur ett kommunövergripande och nämndöverskridande perspektiv. Landsbygdens förutsättningar (jämfört med stadens) kräver andra arbetssätt eller särskilda insatser för att de generella intentionerna ska kunna förverkligas. Landsbygdsfrågor måste ses ur sitt perspektiv, inte ur ett stadsperspektiv. Kommunens målsättning är att ge korrekta och snabba beslut i de ärenden som handläggs. Handläggningen präglas av god service och rådgivning. Vid handlägg-

10 Landsbygdsprogram , antaget av KF ningen av ärenden ska kommunen underlätta för den enskilde och företagens verksamhet. Kommunen ska verka för att samordna myndigheters och intresseorganisationers tillsyn av verksamheter. Landsbygdsprogrammets mål Den bofasta befolkningen på landsbygden ökar med 1% per år, jämnt fördelat över hela kommunens tätorter och landsbygdsområden. Antal företag ökar med 10 %. Antal arbetstillfällen ökar med 10 %. Skapa fler planlagda områden för boende, service och näringsverksamhet i hela kommunens tätorter och landsbygdsområden. Serviceorternas funktion och utbud förbättras Boende på landet Målsättningen är att skapa goda och lokalt anpassade boendemiljöer som möjliggör för alla åldrar att bo kvar på landsbygden samt stimulera till inflyttning. Efterfrågan på attraktiva tomter i natursköna lägen ökar och därmed kraven på förutsättningar för att bygga på landsbygden. Norrköpings kommun ska ge förutsättningar för nybyggnation av hus och husgrupper på landsbygden och medverka till att attraktiva tomter i landsbygdsmiljö kan erbjudas. Likaså skapas förutsättningar för blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter, radhus och villor för att stimulera demografiska förändringar. Ny bebyggelse ska anpassas till företagande inom de gröna näringarna så att konflikter förebyggs. Prioriterade insatser Utarbeta översiktsplan för landsbygden. Underlätta bebyggelse genom förenklat planförfarande. Se över strandskyddet och peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden. Skapa förutsättningar för nya temaboenden. Stimulera till och samordna vatten/avlopps- och infrastrukturella frågor för ökad kostnadseffektivitet. Ny bebyggelse på landsbygden ska anpassas till terräng- och naturförhållanden och till platsens kulturhistoriska värden och tradition. Behov av olika former av bostäder för äldre och funktionshindrade ska tillgodoses, främst i serviceorterna. Åkermark ianspråktas för byggnation och serviceytor endast i undantagsfall om andra godtagbara alternativ saknas.

11 Landsbygdsprogram , antaget av KF Bra infrastruktur / kommunikationer Tillsammans med landsbygdsbor och berörda myndigheter, kan kommunen verka för förbättrat vägunderhåll och andra insatser, som exempelvis utökad kollektivoch kompletteringstrafik liksom utbyggnad av IT-struktur och mobiltelefonnät. Infrastruktur Möjligheten att bo på landsbygden är inte bara beroende av ett attraktivt boende och sysselsättning i bygden utan också av bra vägar, cykelvägar och kommunikationer. Trafikplanering för landsbygden och skärgården behöver samlas utifrån ett helhetsperspektiv, inklusive sociala och miljömässiga aspekter. För att säkra god elförsörjning på landsbygden krävs en god standard på ledningsnätet och att ledningsgatorna hålls öppna. Prioriterade insatser Kommunen ska medverka till förbättrat allmänt väg- och gatunät för en säker trafikmiljö och för att underlätta näringslivets transporter året runt. Kommunalt bidrag till enskilda vägar med målsättning att kommunalt och statligt bidrag tillsammans ska täcka årligt normalt underhåll. Ställa krav på elnätsoperatörerna att säkra god elförsörjning på landsbygden. Kommunikationer En väl fungerande kollektivtrafik med goda möjligheter att utnyttjas för resor av olika slag och för att kunna pendla till arbete samt nå kommersiell och offentlig service är en grundläggande förutsättning för landsbygds- och skärgårdsboende. Likaså behövs kommunikationer för att boende ska kunna medverka i aktiviteter och besöka evenemang som sker i centralorten. Skärgården utgör ett intressant besöksmål som kan utvecklas vidare. En levande skärgård med åretruntboende måste säkerställas. För att underlätta kommunikationerna bör en trafiklösning av kollektivtrafiken eftersträvas även i skärgården. Prioriterade insatser Utveckla och förbättra de allmänna kommunikationerna inom kommunen så att de svarar upp till invånarnas och besökarnas behov. Se över samordning av kollektivtrafik med tåg-, buss- och båttrafik på landsbygd och i skärgård. Förbättra samordningen mellan linjetrafik, skolskjutsar, anropsstyrd trafik och färdtjänst för att öka utbudet av resmöjligheter för alla. Väl fungerande transporter i form av allmänna kommunikationer och skolskjutsar för elever i grund- och gymnasieskolor. Utveckla teknik och metoder för planering och samordning av anropsstyrd trafik för att minska kostnaderna och förbättra servicen. Utveckla pendlarparkeringar och bytespunkter mellan bil och buss/tåg/båt på strategiska platser så att de ger en ökad bekvämlighet och stimulerar till samåkning och kollektivt resande.

12 Landsbygdsprogram , antaget av KF Verka för att bilfärjorna vid Skenäs- och Stegeborgslederna erhåller kapacitet och turtäthet för att klara ett ökande resandetryck. Eftersträva en enhetlig kollektivtrafiktaxa, där hela kommunen utgör en taxezon. IT / telekommunikation En god infrastruktur är avgörande både för boende och utbildningsverksamhet på landsbygden, men också för näringslivets utveckling och lokala jobb. Kvaliteten på telekommunikation och bredband behöver säkerställas och utvecklas så att den svarar upp till näringslivets och enskildas behov. Prioriterade insatser Verka för heltäckande mobilnät och bredbandslösningar och tillgång till bredband (100 MB) för alla. Ta tillvara på finansieringsmöjligheter i samverkan mellan byalag och lokalbefolkning tillsammans med andra aktörer Näringsliv En levande och utvecklad landsbygd förutsätter en lokal arbetsmarknad. För att främja investeringar, ökad sysselsättning och tillväxt krävs infrastrukturella och andra insatser som görs både på nationell, regional och lokal nivå. Småföretagens utveckling är viktig för att skapa sysselsättning på landsbygden. Detaljplanelagda områden är en förutsättning för företagsetableringar på mindre orter. Prioriterade insatser Stimulera olika typer av nyföretagsetableringar. Underlätta ungdomars möjligheter till feriearbete och praktikplatser inom det lokala näringslivet. Utveckla stöd och rådgivning till nyföretagande på landsbygden. Medverka till att företagsnätverk etableras på landsbygden. Se över möjligheten till alternativa driftsformer för delar av kommunens verksamhet på landsbygden. Främja förutsättningarna för ökad valfrihet för att ge ökad sysselsättning på landsbygden. Medverka till ökad småskalig energi- och livsmedelsproduktion. Se över kommunens upphandling för att utforma kriterier så att mindre, lokala företag ges möjlighet att lämna anbud ensamt eller i samverkan, öka användningen av närproducerade varor i kommunens verksamheter samt ställa tydliga krav på miljö- och djuromsorg. Öka stödet till bygdeutvecklingsprojekt som leder till ökat företagande och fler arbetstillfällen God service De gamla kommundelsnämndernas centralorter, dvs. Skärblacka, Åby, Krokek och Östra Husby är viktiga serviceorter för omgivande landsbygd. På dessa platser är det viktigt att säkra och utveckla både kommunal och annan offentlig service.

13 Landsbygdsprogram , antaget av KF Genom olika insatser stimulera och ge förutsättningar för att utveckla övrig samhällsservice, tjänsteföretag, handel och besöksnäring. Målsättningen är att behålla och utveckla landsbygdens enheter, hålla en hög kvalitet på förskola, skolverksamhet och äldreomsorg. För landsbygdshandlare är statens och kommunens stöd nödvändigt. Stödet måste vara flexibelt och kunna anpassas till de lokala behov som finns. Hemsändningsbidrag finns för att underlätta för äldre och funktionshindrade att få dagligvaror och livsmedel hemsända från närmaste livsmedelsbutik. Utvecklingen för landsbygdshandeln samt bank- och postservice måste särskilt uppmärksammas inför framtiden. Den kommunala servicen på landsbygden behöver vidareutvecklas genom samordning. Kommunikationer och service (offentlig och kommersiell) är viktiga områden för landsbygdens framtid, samtidigt som det är viktigt att hitta bra och ekonomiskt fungerande lösningar i glest befolkade miljöer. Prioriterade insatser Se över möjligheter till ökad offentlig service på serviceorterna genom samverkan med statliga myndigheter och andra aktörer. Översyn av hemsändningsbidragets riktlinjer och ersättningsnivå. Utveckla samverkan med angränsande kommuner i ett gränsöverskridande arbete för att höja servicenivån och spara resurser. Samverka mellan kommuner samt mellan kommuner, länsorgan, regioner och statliga myndigheter för att utveckla nya lösningar för framtiden Utbildning och kompetensutveckling Förskolor och skolor är en förutsättning för landsbygdens utveckling. Distansundervisning och livslångt lärande ger möjlighet för skolorna att utvecklas till utbildningscentra för alla invånare i bygden. Studieförbunden är viktiga för den lokala grund- och fortbildningen. Dessutom är de lokala kulturbärare och drivkrafter i det lokala föreningslivet. Skolorna kan öka sin samverkan med företag och föreningar i bygden genom bl.a. att upplåta lokaler, teknik och kompetens för kunskapsförmedling så att skolan blir ett nav för bygdens utveckling. Nyttjandet av lokalerna och övriga resurser på icke skoltid är god samhällsekonomi. Prioriterade insatser Samutnyttja skollokaler till andra aktiviteter efter skoltid. Värdera skolorna på landsbygden på andra grunder än enbart elevunderlag. Studieförbund med verksamhet på landsbygden bör vägas in som prioriterat område för kommunala bidrag Kultur och fritid Aktiva föreningar bidrar till såväl friskvård, kulturutbud som social samvaro. Allmänna samlingslokaler är viktiga som naturliga mötesplatser för invånarna i det lokala utvecklingsarbetet. Samnyttjande av lokaler är ofta en nödvändighet på landsbygden.

14 Landsbygdsprogram , antaget av KF Prioriterade insatser Stödja och uppmuntra olika former av friskvård, förenings-, kultur- och fritidsverksamhet. Stimulera samordnad användning av ny teknik för att utveckla föreningarnas verksamheter. Gynna gemensamma samlingslokaler och idrottsanläggningar för att garantera landsbygdens invånare tillgång till mötesplatser och aktiviteter. Arbeta för att företrädare för olika föreningar träffas och bildar nätverk för gemensam information och marknadsföring Profilering och marknadsföring Norrköpings landsbygd med sin vackra och omväxlande natur, fina kulturmiljöer, tätorter och byar utgör tillsammans med staden en konkurrenskraftig enhet som bör profileras och marknadsföras med målsättning att öka inflyttning och tillväxt. För att höja attraktionskraften är det viktigt att lyfta fram olika orters särart och kvaliteter. Prioriterade insatser Komplettera kommunens hemsida med en landsbygdsportal. Verka för regelbunden utgivning av landsbygdsinformation för att sprida kännedom om lokala händelser i bygderna. Utveckla lokala informationsplatser. Samordna turistsatsningar i hela kommunen.

15 Landsbygdsprogram , antaget av KF Strategier och genomförande fram till år 2020 Syftet med en landsbygdspolitik är att tydliggöra landsbygdens behov och kommunfullmäktiges syn på lokal utveckling och att formulera mål och förslag till åtgärder inför det fortsatta arbetet med landsbygdsfrågorna. Arbetet ska ses som början på en process där lokalbefolkningen på ett aktivt sätt blir delaktig i och tar ansvar för bygdens utveckling. Syftet med programmet är att det ska stimulera till en kraftsamling för landsbygdsutveckling inom kommunens egen organisation men också i en bred samverkan mellan kommunen, lokala utvecklingsgrupper, föreningar, företag, andra organisationer och aktörer Långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling ekologiskt, ekonomiskt och socialt Hållbar utveckling För att uppnå målet om en hållbar utveckling i hela kommunen måste landsbygdens särskildheter hanteras i det politiska systemet. De gröna näringarna är en bas för hållbar tillväxt och utveckling. Prioriteringar behöver anpassas efter lokala förutsättningar. Lokala kretslopp med hög användning av förnybara energikällor och småskaliga lösningar utgör grunden för en långsiktigt hållbar utveckling. Dessa bör basera sig både på erfarenhet och ny kunskap och teknik. En ökad användning av närproducerade varor och tjänster för att tillgodose grundläggande behov bidrar till minskade transporter och därmed minskad miljöbelastning samt ökad sysselsättning på landsbygden. Ett fortsatt lokalt hållbart utvecklingsarbete, som även omfattar en helhetssyn på lokal utveckling inom områdena ekonomi och social utveckling, är nödvändigt. Strategiska åtgärder Planera med helhetsperspektiv tillsammans med olika aktörer för att få en samlad samsyn. Anpassa strategier och åtgärder till landsbygdens olika förutsättningar, vilket kan kräva andra arbetssätt eller särskilda insatser. Undersöka vad som gör att människor vill bo kvar i sin bygd, eller vad man saknar om man flyttar, för att få värdefull information om hur man ska arbeta för att utveckla orten. Skapa goda generella förutsättningar för utveckling och tillväxt genom att skapa tillgänglighet, främja infrastruktur, erbjuda offentlig service och bidra till att skapa attraktiva miljöer med unika värden. Kommunen verkar för en mångfald av finansieringsmöjligheter på landsbygden. Natur- och kulturmiljöer Det öppna landskapet, sprickdalarna, skogen, kustlandet och skärgården har alla unika natur- och kulturmiljöer och sevärdheter. Ett fortsatt arbete med att bevara, vårda och utveckla dessa natur- och kulturmiljöer och landsbygdens sevärdheter är viktigt för vår livskvalitet, lokal identitet, för kommande generationer men också

16 Landsbygdsprogram , antaget av KF för utvecklingen av besöksnäringen. Ett levande jord- och skogsbruk är grunden för det öppna landskapet. Strategiska åtgärder Möjliggöra utveckling och samtidigt bevara landsbygdens och skärgårdens natur-, kultur- och rekreationsvärden. Skapa möjligheter för ökat samarbete mellan olika aktörer och intressen Lokalt utvecklingsarbete Framtidens demokratiska utmaning ligger i att förena platsideologi på lokal nivå med traditionell partipolitik på lokal och kommunal nivå. De ska komplettera varandra. Det är nödvändigt att ta tillvara den kunskap och det engagemang för bygdens utveckling som finns lokalt. Basen för detta engagemang är ett rikt kultur- och föreningsliv och aktiva byalag/utvecklingsgrupper som arbetar under demokratiska och jämställda former. Medborgarna måste ges ökad delaktighet i demokratiska processer och i samhällsplaneringen. Former för ett ökat medborgarinflytande i samhällsplaneringen bör utvecklas och präglas av ett underifrånupp-perspektiv. Genom en ökad dialog mellan politiker, tjänstemän, medborgare och byalag/ utvecklingsgrupper skapas förståelse och en ökad helhetssyn på samhällsutvecklingen. Medinflytande berör alla åldrar, såväl barn, ungdomar, vuxna och äldre. Framtidens landsbygdsbor är barn idag, men alltför ofta glöms de bort när satsningar planeras och genomförs. Nästa generation behöver också vara delaktig om vad de önskar och deras visioner. Det är nödvändigt att processen ges den tid som behövs. Mer långsiktiga satsningar tar tid att arbeta fram och genomföra. Lokala mötesplatser genom aktiva föreningar ger möjlighet att diskutera bygdens utveckling och stärka det sociala nätverket. Strategiska åtgärder Stimulera lokala byalag/utvecklingsgrupper som aktivt vill engagera sig i sin bygds utveckling och tar initiativet till att samla de boende och föreningarna i bygden. Stärka föreningars, folkrörelsers och organisationers medverkan i utveckling och genomförande av verksamheter som skapar goda villkor för ett fungerande vardagsliv. Förbättrad dialog mellan politiker, tjänstemän, byalag/utvecklingsgrupper och medborgare. Ge förutsättningar för den lokala nivån att ha inflytande i de kommunala förändrings- och utvecklingsprocesserna. Samordna ett nätverk byforum för byalag/utvecklingsgrupper i hela kommunen. Föreningar och boende som samverkar och aktivt engagerar sig för bygdens utveckling kan få en bygdepeng med upp till kr per år. Bidra till att behålla mötesplatser på landsbygden.

17 Landsbygdsprogram , antaget av KF Förnyelse och utveckling av serviceorter De flesta människor har behov av daglig service i närheten där man bor, men den demografiska utvecklingen påverkar förutsättningarna för offentlig och kommersiell service. Kommunens roll är att stärka serviceorterna och göra dem till mer attraktiva bostadsorter och därigenom stärka dem som stödjepunkter till landsbygden runtomkring. Väsentliga funktioner som ska finnas på serviceorterna är främst skola, förskola, bibliotek, boende för äldre, hälsovård, försäljning av livsmedel och drivmedel samt mötesplatser. Strategiska åtgärder Idéskisser, programarbete och detaljplaner ska utarbetas för kommunens serviceorter. Bidra till generella förutsättningar för kommersiell service och andra verksamheter året runt genom god tillgänglighet och offentlig service. För trygghet på landsbygden är räddningstjänst, brandvärn och sjöräddning nödvändiga att bibehålla samt utveckla verksamheten på strategiska platser. Skapa förutsättningar för breda samarbetslösningar och samordnad servicestrategi för varuförsörjning, drivmedel och övrig basservice på landsbygden Näringsliv Norrköpings kommun arbetar med näringslivsutveckling vid Näringslivskontoret. Målsättningen med arbetet är att stödja företagande och entreprenörskap att vara en dörr in i kommunen. För att skapa fler arbetstillfällen på landsbygden måste befintligt näringsliv utvecklas och nyföretagandet öka. Höjd förädlingsgrad av lokalt producerade varor och tjänster inom näringar som lant- och skogsbruk och fiske, förnybar energiframställning, besöks- och upplevelseturism, tillverkning, lokal service och tjänsteproduktion samt IT-baserat företagande är en möjlig väg. Strategiska åtgärder Genom insatser och aktiviteter stimulera och utveckla befintliga företag och etablera nya på landsbygden. Stimulera utvecklingen av den sociala ekonomin. Leda utvecklingen för att skapa bättre service, bemötande och attityder till företagande i den kommunala organisationen.

18 Landsbygdsprogram , antaget av KF Uppföljning av landsbygdsprogrammet Kommunstyrelsen, nämnder och kommunala bolag ska inom ramen för befintliga resurser ta ansvar för landsbygdsprogrammets målsättningar. För att uppnå målen för varje utvecklingsområde behövs konkreta uppdragsplaner. Planerna ska tas fram i bred samverkan mellan kommunens politiker och tjänstemän, byalag/utvecklingsgrupper och andra samhällsaktörer Uppdragsplaner Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att uppdragsplaner med åtgärdsförslag och konsekvensbeskrivningar utarbetas för respektive område, där hänsyn tas till olikheterna i kommunen. Landsbygdsprogrammet utvärderas och revideras varje mandatperiod av kommunfullmäktige Landsbygdsråd Den 15 december 2008 beslutar kommunfullmäktige att uppdrag ges till kommunstyrelsen att tillsätta ett landsbygdsråd, som ska verka för landsbygdsprogrammets genomförande. Rådet ska bevaka och arbeta med löpande frågor som rör landsbygdsutveckling samt ha ett sammanhållande ansvar Landsbygdssamordning Vid Näringslivskontoret finns en landsbygdsutvecklare anställd för att samordna arbetet med landsbygdsprogrammets genomförande och fungera som kommunens kontaktperson gentemot de lokala utvecklingsgrupperna. I tjänsten ingår att samordna, utreda och bereda landsbygdsfrågor inför beslut samt i övrigt arbeta med uppgifter inom näringslivskontorets ansvarsområde Förvaltningarna Gränsöverskridande samverkan mellan olika samhällssektorer och mellan kommunens förvaltningar behövs för att utveckla framtidens service till medborgarna. För att komma till rätta med de hinder som kan uppstå när ett gränsöverskridande samarbete byggs upp bör ett förvaltningsövergripande samråd inledas samt dialogen med andra samhällssektorer och kommunens medborgare utvecklas. De lokala utvecklingsgrupperna ska ses som en resurs och en tillgång vid kommunens samhällsplanering. Detta gäller inte bara den fysiska planeringen utan också andra områden med stor betydelse för livs- och boendemiljön liksom utbildning, vård och omsorg, natur, fritid och kultur. Förslag på lämpliga indikatorer Antal invånare. Antal företag. Antal arbetstillfällen. Antal arbetslösa (när statistik finns tillgänglig per landsbygdsområde). Status på kommunikationer (IT, vägar, kollektivtrafik) tillgänglighet, turtäthet. Serviceorterna (serviceutbud, företagartillväxt) Indikatorer Kvalitativa undersökningar. Näringslivskontoret ansvarar för uppföljningen av landbygdsprogrammet. En uppföljningsrapport ska årligen lämnas till landsbygdsrådet och kommunstyrelsen. Uppföljningen inriktas på ett antal indikatorer som presenteras samt redovisning av måluppfyllelse för varje utvecklingsområde.

19 Landsbygdsprogram , antaget av KF Ordförklaringar Landsbygd Det som inte är Norrköpings stad är landsbygd, inklusive Ljunga, Tingstad och Styrstad. Glesbygd samt skärgård Randzon Tätort Område som ligger över 45 minuters bilresa från närmaste tätort samt öar utan fast förbindelse till land. Definition av Norrköpings stad enligt Översiktsplan 2002 (se Figur 1, sid 3 i landsbygdsprogrammet). Orter med fler än invånare och området inom 5 minuters bilresa. Tätortsnära landsbygd Område som ligger 5-45 minuters bilresa från en tätort. Serviceort Allsidig service Offentlig service Kommersiell service Landsbygdshandel Temaboende Platsideologi Social ekonomi Indikatorer Orter som har en grund för närservice. Både offentlig och kommersiell service. Förskola/barnomsorg, grundutbildning, bibliotek, dagcenter, omvårdnad, hälso- och sjukvård. Bank/bankomat, postservice, apotek, drivmedel och livsmedel. Livsmedelsbutik på landsbygden. Boende med särskilda intressen, t.ex. hästgårdar, golfbyar, ekobyar. Det gemensamma arbetet med att vårda och utveckla platsen, att jobba för bygdens bästa. Platsens speciella betydelse är beroende på perspektiv, kan t.ex. samma personer är boende i Vånga, Norrköping, Östergötland, Sverige, Norden, Europa. Sociala ekonomin omfattar verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Mått för måluppfyllelser.

20 Landsbygdsprogram , antaget av KF

21 Norrköpings Landsbygdsprogram BILAGA

22 Landsbygdsprogram , antaget av KF BILAGA Innehållsförteckning 1. Statistik och faktaunderlag Utbildning Sysselsättning Pendling Näringsliv 3 2. Landsbygdens styrkor och svagheter 4 Styrkor och möjligheter 4 Svagheter och hot 4 3. Verktyg och ekonomi Lokal ekonomi Bygdepeng Jordbruksverkets landsbygdsprogram Fiskeområde Stöd till kommersiell service Strukturfonder Mål 2 - konkurrenskraft och sysselsättning Mål 3 Skärgård EU Baces 8 4. Uppdraget med Norrköpings landsbygdsprogram Tillfällig landsbygdsberedning Arbetsprocess Befintliga och pågående programarbeten i Norrköpings kommun Diskussion för uppföljning av landsbygdsarbete Handlingsplaner och resurser 11 Prioriterade åtgärder Kommunens organisation för landsbygdsutveckling 11 Norrköpings landsbygdsråd 11 Förvaltningarna 12

23 Landsbygdsprogram , antaget av KF BILAGA 1. Statistik och faktaunderlag Tabell 1. Befolkningsutveckling på landsbygden Kommundel Kvillinge Kolmården Vikbolandet Skärblacka Centralorten Kommunen totalt Utbildning Tabell 2. Andel av befolkning år i kommundelar efter högsta utbildningsnivå 2008 Kommundel Förgymnasial Gymnasial Efter- Uppgift gymnasial saknas Kvillinge 14,5 50,6 33,5 1,4 Kolmården 13,8 53,9 31,7 0,6 Vikbolandet 17,8 55,3 26,2 0,7 Skärblacka 18,8 57, ,4 Centralorten 17,3 49,3 32,0 1,4 Kommunen totalt 17,1 50,4 31,2 1, Sysselsättning Tabell 3. Förvärvsfrekvens i åldern år, %, 2008 samt öppet arbetslösa den 31 mars 2009 K om m u ndel M än K vin nor T otalt Ö ppet arbetslösa K villinge 81,8 78,5 80,2 4,1 K olm ården 86,6 80,3 83,4 2,6 V ikbolandet 87,0 80,3 83,8 3,0 Skärblacka 84,6 76,5 80,7 3,1 N orrköping totalt 76,6 70,4 73,6 4,8 Tabell 4. Andel av förvärvsarbetande befolkning år i kommundelar efter yrkesställning 2008 Kommundel Anställda Företagare Företagare i AB Kvillinge 91,7 4,5 3,8 därav landsbygd 88,0 7,2 4,8 Kolmården 91,2 5,1 3,7 därav landsbygd 85,4 11,0 3,6 Vikbolandet 83,7 12,0 4,3 därav landsbygd 81,9 13,8 4,3 Skärblacka 90,3 6,4 3,3 därav landsbygd 83,3 12,6 4,0 Norrköping totalt 92,2 4,8 7,8

24 Landsbygdsprogram , antaget av KF BILAGA 1.3. Pendling Tabell 5. Arbetspendling till/från Norrköping Kvillinge Kolmården Vikbolandet Skärblacka Norrköping totalt Antal arbetstillfällen inom området Antal boende med förvärvsarbete Boende och arbetande inom området Inpendling från övriga Norrköping Utpendling till övriga Norrköping Inpendling från andra kommuner Utpendling till andra kommuner Nettopendling Näringsliv Tabell 6. Andel förvärvsarbetande dagbefolkning över 16 år inom olika branscher Bransch Kvillinge Kolmården Vikbolandet Skärblacka Norrköping totalt Jordbruk, skogsbruk, 1,4 1,8 18,6 5,9 1,3 jakt, fiske Tillverkning, energi, 49,9 13,2 4,3 40,2 13,2 vatten, avfall Byggverksamhet 4,9 6,1 10,9 7,8 8,2 Handel, 9,7 7,6 15,0 10,1 20,4 kommunikationer Hotell, restaurang 2,2 11,5 3,9 1,6 2,9 Finansiell verksamhet, 6,4 6,8 4,4 3,9 16,7 företagstjänster Utbildning, forskning 13,1 16,9 16,7 14,3 10,5 Vård, omsorg 9,8 15,1 13,8 11,9 15,7 Offentlig förvaltning 0,0 4,5 4,0 0,0 6,5 Personliga och kulturella tjänster mm 2,5 16,8 8,4 4,4 4,6 Antal förvärvsarbetande

25 Landsbygdsprogram , antaget av KF BILAGA 2. Landsbygdens styrkor och svagheter En del parametrar kan vara både styrkor, svagheter, svårigheter och hot beroende på infallsvinkel och hur man ser på företeelsen. Styrkor och möjligheter Förutsättningarna för ett ökat befolkningsunderlag är mer bebyggelse i attraktiva boendemiljöer, bättre kommunikationer och utvecklat bredband. De främsta faktorerna består av den boendemiljö (både åretrunt- och fritidshusbostäder) med hög livskvalitet och rekreationsmiljö som kommunens landsbygd erbjuder. Det finns bra tillgång till tätortsnära landsbygd det vill säga serviceorter med allsidig service. Landsbygden har stora möjligheter genom riksintressanta kultur- och naturvärden. Kunskap och kännedom om bygdens historia, traditioner och landskapets förutsättningar ökar attraktivitet att bosätta sig eller vistas på landsbygden. Många delar av naturen och landskapet är relativt oexploaterade. Föreningslivet på landsbygden är generellt mycket aktivt. Synliga bevis på detta finns bl.a. i det arbete som idrotts-, hembygds- och kulturföreningar, byalag och utvecklingsgrupper utför. Bygdepengen till föreningsarbete och projekt på landsbygden kan utveckla aktiva föreningar i kommunen liksom samverkan mellan olika parter. Kommunen kan underlätta nyföretagande och attrahera existerande företagare för att skapa goda förutsättningar till försörjning. Det finns t.ex. möjlighet att skapa arbetstillfällen inom den offentliga sektorn, liksom att dela upp större upphandlingar och lägga ut mer av verksamheten på entreprenad, för att få lokala företag att blomstra. Förädlade produkter har betydelse för de gröna näringarnas överlevnad. Småskaliga servicelösningar och ökad tillgänglighet till allmännyttiga tjänster gynnar även medborgare och besökare. Landsbygden har goda förutsättningar för ett hållbart samhälle genom nyttjande av befintliga naturresurser. Vindkraft och produktion av alternativa bränslen är verksamheter med goda förutsättningar. Ett intressant exempel med många fördelar är möjligheten att producera naturgas via rötgasanläggning på varje enskild gård som uppgraderas via rörsystem i central anläggning. Turist- och besöksnäring på landsbygden har förutsättningar att förlänga säsongen, t.ex. genom att utveckla skärgården, befintliga vattenvägar och vattenturism. Inom kommunen finns ett antal lokala matproducenter och företag inom besöksnäringen som redan idag gör en stor insats genom nya samarbetsformer och stöttning i lokala och regionala nätverk. Svagheter och hot Ett grundproblem för landsbygden är relativt få åretruntboende och många fritidshus. Befolkningsstrukturen är snedfördelad med avseende på ålder, kön och etnicitet. Bristen på lämpliga bostäder för unga, barnfamiljer och äldre innebär stor risk för avfolkning. Bristen på kommunal planläggning och dålig tillgång till byggbar mark innebär få bostäder (även hyresrätter). Äldre personers hus riskerar att bli fritidshus när de flyttar därifrån.

26 Landsbygdsprogram , antaget av KF BILAGA Hotbilden för kommunens landsbygd ligger i befolkningsminskning och vikande underlag för service i form av fast telefoni, postservice (lantbrevbärare) och höjda drivmedelskostnader. Den offentliga servicen försämras också med vikande befolkning, skolor/barnomsorg läggs ner och ungdomar har begränsade möjligheter till fritidsaktiviteter. Brist på service och den som finns förändras ständigt i samband med samhällsutvecklingen. Arbetsmarknaden upplevs som begränsad och ger få möjligheter till försörjning. Det finns stora risker med nedläggning av företag, dels kan det vara svårt att hitta nya entreprenörer till småföretagen, dels hittar de inte arbetskraft med rätt kompetens. Dessutom kan företagare ha svårt att få krediter i samband med nybyggnation och generationsskiften. Många företagare på landsbygden upplever också att tillstånd och lagar många gånger inte är anpassade för landsbygden och småföretagande. Kommunala upphandlingar stimulerar storskalighet. När lokaler försvinner, blir det färre mötesplatser att träffas i. Möten är en grundförutsättning för att kunna diskutera gemensamma frågor och skapa samhörighet i bygden. Dålig turtäthet för kollektivtrafik och för få pendlarparkeringar i anslutning till busshållsplatser på strategiska platser. Förbättringar behövs för att öka möjligheterna att pendla till arbetet och minska bilberoendet. Inte sällan förekommer driftstörningar i el- och telefonnät. Mobiltelefonnätet har otillräcklig täckning och bredband/it-nätet är på många håll dåligt utbyggt eller långsamt. Bristande underhåll av det mindre vägnätet och kommunalt vatten och avlopp är dåligt utbyggt. Många medborgare upplever att avståndet till politiker och kommunala företrädare är långt, vilket innebär bristande kommunikation och risk för ökade motsättningar mellan landsbygd och stad vid olika former av beslut. För lite flexibilitet i det kommunala systemet gör att alla frågor löses på samma sätt i hela kommunen oavsett förutsättningar.

27 Landsbygdsprogram , antaget av KF BILAGA 3. Verktyg och ekonomi Det finns särskilda program och satsningar för landsbygden, som innehåller verktyg och medel för att stimulera lokal utveckling och lokalt engagemang, utveckla lokalt näringsliv, främja företagsamhet och entreprenörskap samt upprätthålla lokal service Lokal ekonomi Lokala utvecklingsgrupper och andra lokala aktörer kan starta gemensam praktisk verksamhet med en lokal finansieringslösning. Lösningen kan vara bygdekonto, lokala fonder, ekonomiska föreningar eller bolag för lokal utveckling och tillväxt. Grundtanken är att ju fler människor som är beredda att investera kapital i små lokala företag i sin egen hembygd, desto mindre summor behöver var och en satsa Bygdepeng Bygdepeng är till för lokala utvecklingsgrupper på landsbygden och i småorter med färre än invånare. Utvecklingsgruppen ska bjuda in alla som bor i området att delta. Stödet på kr per grupp och år, lämnas av Regionförbundet Östsam, kommunen och Länsstyrelsen, som delar på kostnaden Jordbruksverkets landsbygdsprogram Flera nationella och EU-baserade program som stöder landsbygdens utveckling är framtagna. Som en grund ligger regeringens nationella landsbygdsprogram för perioden , som kompletteras med länsanpassade genomförandestrategier. Länsstyrelsen Östergötland tilldelas statliga medel för genomförandet av programmet och ansvarar regionalt för programmets genomförande. Landsbygdsprogrammets mål är att verka för en ekonomisk, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Insatser som ska främja landsbygdens ekonomi och bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv. Landsbygdsprogrammet ska bidra till att miljökvalitetsmålen nås. Satsningar på mervärden som lokal och ekologisk mat, stimulerar till att starta nya företag och kan hjälpa till att stärka de företag som redan finns. Nya varor och tjänster, till exempel turism och biobränsle, ger också fler nya företag. Genom utbildning ska resultat från forskning och utveckling nå ut till landsbygdens företagare. Programmet ska främja ett diversifierat näringsliv och ett ökat fokus riktas på landsbygdens attraktiva miljöer för boende och rekreation samt frågor om lokal service och infrastruktur. Ett ökat lokalt inflytande ska uppnås genom arbetsmetoden Leader. Samordning mellan olika insatser och politikområden ska stärkas. Landsbygdsprogrammets verktyg utgörs av projektstöd och företagsstöd. Båda stöden kommer att tillämpas inom det avgränsade landsbygdsområdet d.v.s. ren landsbygd och orter upp till invånare. Företagsstödet kan ges till företag som investerar, köper tjänster eller för kompetensutveckling. Stödet riktas till traditionell jordbruksverksamhet för att stärka konkurrenskraften och till mikroföretag (upp till nio anställda) i övrigt på landsbygden. Projektstöd kan ges till projekt som kommer flera till del. I första hand länsövergripande projekt kommer att beviljas medel och projekten ska ha starkt fokus på att främja lönsamhet och sysselsättning i nya och befintliga landsbygdsföretag.

28 Landsbygdsprogram , antaget av KF BILAGA Arbetsmetoden Leader ingår som en viktig arbetsmetod i landsbygdsprogrammet. Leadermetoden innebär ett lokalt deltagande i utvecklingsarbetet, baserat på ett partnerskap mellan ideell sektor, näringslivet och offentlig sektor. Metoden att ge det lokala partnerskapet beslutanderätten ger ett starkt underifrånperspektiv och en ökad medvetenhet på den lokala nivån. Den beslutande Leadergruppen förfogar över statliga medel, EU-medel, kommunala medel och privat finansiering främst i form av nedlagd arbetstid i projekten. Leaderområdena/- grupperna blir betydelsefulla aktörer i genomförandet av Landsbygdsprogrammet Fiskeområde Fiskeområdet Kustlandet genomförs inom ramen för det operativa programmet för fiskenäringen i Sverige med Fiskeriverket som övergripande myndighet och Länsstyrelsen i Östergötland som beslutande myndighet. Fiskeområdets övergripande syfte är att stödja och verka för ett lokalt fisk- och fiskebaserat näringsliv som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Tanken med betoningen på det lokala näringslivet är att trygga landsbygdsinvånarnas försörjningsmöjligheter Stöd till kommersiell service Statligt stöd kan ges till landsbygdsbutiker som är väsentliga för den lokala varuförsörjningen. Stöd kan även utgå till drivmedelsstationer. Stöd kan utgå för investeringar i butik och för hemsändning av varor till kunder i området. Länsstyrelsen Östergötland ansvarar för stödet Strukturfonder Strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning omfattar hela Sverige. Regionalfondsprogrammet har tre insatsområden: innovativa miljöer, entreprenörskap och tillgänglighet. Det övergripande målet är att utveckla Östra Mellansverige till en med Stockholmsregionens funktionellt flerkärnig region där delarna stöder varandras utveckling. Regionen ska ha en positiv inställning till företagande och präglas av hög nationell och internationell konkurrenskraft och ett dynamiskt näringsliv Mål 2 - konkurrenskraft och sysselsättning Mål 2-programmet Regional konkurrenskraft och sysselsättning Östra Mellansverige , är inriktat på strategiska insatser för utveckling av regionens näringsliv, särskilt med avseende på entreprenörskap och nyföretagande samt utveckling av innovationssystem. Vidare ingår insatser för att utveckla funktionella samband och regionförstoring i Östra Mellansverige och med Stockholmsregionen. Förnyelse, omställning och utveckling av näringslivet är programmets huvudtema. I detta avseende kan också landsbygdens företagande utgöra målgrupp för kommande satsningar. Det nya Mål 2- programmet prioriterar storregionala och fleråriga satsningar över flera län i större utsträckning än tidigare. Det får sannolikt till följd att det inte, som tidigare, kommer att finnas utrymme för mer lokala projektsatsningar. Dock kan det inom ramen för storprojekt bli aktuellt med insatser som riktas till den lokala nivån och till företag såväl på landsbygden som i mindre tätorter. NUTEK, med kontor i Örebro, ansvarar för programmets genomförande.

29 Landsbygdsprogram , antaget av KF BILAGA 3.8. Mål 3 Skärgård Inom ramen för det nya Mål 3 Europeiskt territoriellt samarbete finns programmet Central Baltic där Sverige, Finland, Lettland och Estland ingår. I programmet finns ett delprogram som handlar om skärgården/öarna. Syftet med programmet är utveckling och utbyte av kunskaper och erfarenhet inom områdena näringsliv, boende, kommunikationer och miljö. En förutsättning för deltagande i projekt och aktiviteter är att det finns partners/samarbete mellan minst två av ovanstående länder. Ansvarig för delprogrammet är Ålands Landskapsstyrelse EU Baces Det s.k. BACES-projektet (Baltic Archipelago and Islands Centres) får medel från Central Baltic-programmets delprogram för Skärgårdar och Öar Insatser görs för att förbättra tillgänglighet och information om skärgården, utveckla förutsättningar för skärgårdsbefolkningen att försörja sig, öka miljömedvetandet och skapa en hållbar turism i området. Projektet kommer att fokusera på åtgärder vid de strategiskt viktiga knutpunkterna i den östgötska skärgården, för Norrköpings del är Arkösund med omland berört.