Betydelsen av KASAM, coping och upplevelse av stress - en kvantitativ studie av studenters alkoholkonsumtion ur ett genusperspektiv

Transkript

1 PSYKOLOGI hp Betydelsen av KASAM, coping och upplevelse av stress - en kvantitativ studie av studenters alkoholkonsumtion ur ett genusperspektiv Anja Hoffmann Uppsats 15 hp Höstterminen 2010 Handledare: Lena Swalander Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

2 Abstrakt Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress för studenters alkoholkonsumtion. Hypoteserna som låg till grund för studien var följande: studenters alkoholkonsumtion påverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress men även att kvinnliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än mäns av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. Deltagarna i studien var 120 studenter varav 79 kvinnor och 41 män från ett universitet i sydöstra Sverige. För att undersöka de olika variablernas betydelse för studenters alkoholkonsumtion användes i studien en multipel stepwise regressionsanalys, av denna anledning var enkäter ett lämpligt instrument för att samla in data. Resultatet av regressionsanalysen visade på att endast upplevelsen av stress och användningen av alkohol som copingstrategi signifikant påverkar alkoholkonsumtionen för studenter samt att manliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än kvinnors av upplevelsen av stress och användning av alkohol som copingstrategi. En svaghet i studien var graden av generaliserbarhet, då det inte var möjligt att generalisera till att gälla alla universitetsstudenter i Sverige. Eftersom studien visade brister på andra möjliga påverkande faktorer för studenters alkoholkonsumtion, väckte detta intresse till vidare forskning för hur förhållanden i individens omgivning och samhälle påverkar dess alkoholkonsumtion. Nyckelord: Studenter, alkoholkonsumtion, stress, KASAM, copingstrategier 2

3 Introduktion Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning studenters alkoholkonsumtion påverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress. Då tidigare studier visat att människor intar alkohol för att dämpa sin upplevelse av stress (Metcalfe, Smith, Wadsworth, Sterne, Heslop, Macleod och Smith, 2003; Heslop, Smith, Carroll, Macleod, Hyland och Hart, 2001), var det av vikt att undersöka detta fenomen i relation till studenters livssituation. Fiorentino och Pomazal (1998) menade i deras studie att en individ som besitter en stark känsla av sammanhang, dvs. KASAM kan hantera stress på ett mer tillfredsställande sätt. Detta då toleransen mot stressfyllda situationer är större och ses av den orsaken som mindre prövande. Individen kan därmed utnyttja alla sina resurser och förhålla sig till svårigheter på ett mer betryggande sätt. Lazarus och Folkman (1984) menade även att individer som inte anser sig ha tillräckligt med resurser för att hantera upplevelsen av en stressig situation, istället kan möta den genom att berusa sig. Det har även visat sig att kvinnor är mer benägna att dricka alkohol i negativt känslomässiga situationer, vilket visar att kvinnor i högre grad än män hanterar stressande moment i livet genom att berusa sig (Bischof, Rumpf, Meyer, Hapke och John, 2005). Förhoppningen med studien är att utröna hur de olika variablerna påverkar individens alkoholkonsumtion, som i framtiden kan skapa en större förståelse för studenters livssituation. Hypoteserna lyder av den anledningen att studenters alkoholkonsumtion påverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress samt att kvinnors alkoholkonsumtion i högre grad än mäns påverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. Alkohol Det är svårt att klargöra vad en vetenskaplig definition av vad en riskfylld alkoholkonsumtion är, eftersom det är ytterst individuellt och situationsbetingat. Andréasson och Allebeck (2005) uppmärksammade två aspekter för att förstå bakgrunden till vad en måttlig alkoholkonsumtion innebär. De två aspekterna syftade till att alkoholkonsumtionen kan påverka individens hälsa genom ett regelbundet intag av alkohol, vilket under lång tid påverkar kroppens organ. Dels kan alkoholkonsumtionen vara hög vid enstaka tillfällen, som i andra ord kan förklaras genom ett berusningsdrickande vilket kan leda till skadliga effekter för individen. På så sätt förklaras en måttlig alkoholkonsumtion som när den regelbundna konsumtionen är låg och berusningsdrickande inte förekommer. Gränsen för måttlig alkoholkonsumtion går vid 14 enheter för män och 9 enheter för kvinnor under en vecka. En 3

4 enhet i studien definieras som ett konsumtionsmått för antal standardglas av alkohol som liknas vid 15 cl vin, 33 cl starköl samt 4 cl sprit (Andréasson & Allebeck, 2005). Allt som överstiger det är per definition en riskkonsumtion av alkohol (Bergman, Källmén, Rydberg & Sandahl, 1998). Berusningsdrickande är alltid en riskkonsumtion, som då är fem enheter eller fler för män och fyra enheter eller fler för kvinnor vid ett och samma tillfälle (Andréasson & Allebeck, 2005). Alkohol har många negativa effekter på människans hälsa, då den ökar chansen för cancer i särskilt bukspottskörteln och levern men även ökar blodtrycket och bidrar till en försämring av minnet (Ogden, 2007). Stora mängder av alkohol har även en betydande risk för skador på hjärta och blodkärl. Tidigare forskning har även visat att 48 procent av alla självmord i Sverige är alkoholrelaterade, då en mindre del av detta kan förklaras utifrån berusningsdrickande. (Andréasson & Allebeck, 2005). Alkoholkonsumtion bland män och kvinnor Tidigare studier har visat att män tenderar att vara mer positivt inställda till att dricka alkohol än vad kvinnor är. Män har även generellt en högre alkoholkonsumtion än kvinnor, vilket leder till att män löper en större fara för att hamna i riskkonsumtion (Wicki, Kuntsche & Gmel, 2010). Skillnaderna mellan män och kvinnors alkoholkonsumtion kan förklaras utifrån två perspektiv. Det första lyfter fram det biologiska och att skillnaderna bottnar i de olika fysiska förutsättningar som finns dvs. att män tål mer alkohol eftersom deras kroppar är större. Det andra perspektivet lyfter fram könsrollernas betydelse, där samhällsutvecklingen har bidragit till att påverka normen för kvinnors och mäns alkoholkonsumtion. Sådant som traditioner tidigare gjort gällande försvinner mer och mer idag (Johansson & Wirbing, 1999). Då forskning har visat på att kvinnor dricker mer idag än vad de gjorde förr är en förklaring till detta att kvinnan idag inte har samma ansvar för familjen och barnen på samma sätt som innan, och att en ökad tillgänglighet till alkohol då ökar konsumtionen (Fhi, 2005). I en studie gjord av Bischof et al. (2005) visade det sig att kvinnor var mer benägna att dricka alkohol när de kände ett begär efter det men även i negativa känslomässiga situationer. Det visar således att kvinnor i större utsträckning hanterar negativa tankar genom att berusa sig som en copingstrategi (Berger & Adesso, 1991). 4

5 Studenters alkoholkonsumtion I en undersökning från 2005 som grundar sig i enkätsvar från 4575 universitetsstudenter vid fyra olika universitet i Sverige visade det sig att 96 procent av studenterna hade konsumerat alkohol under de senaste 12 månaderna (Röger,2005). Nästan hälften av alla alkoholkonsumenterna uppgav även att de upplevt skador eller problem som var relaterat till alkoholen. Det var speciellt problem som påverkade studenternas fysiska hälsa men även ekonomiska situation. Detta ger stöd för en studie av Wicki, et al. (2010) där en hög alkoholkonsumtion för studenter vid universitet kan leda till stora personliga konsekvenser för den enskilda individen, såsom att misslyckas med sina akademiska studier men även genom straffrättsliga konsekvenser sätta individens framtida möjligheter till arbete på spel. Stress, vad är det? Alla människor reagerar olika under stress beroende på hur situationen uppfattas av individen och tidigare erfarenheter, livsstil, genetiska faktorer, hälsotillstånd och personlighetsfaktorer (Lundberg & Wentz, 2005). Trots att det finns olika förklaringar för fenomenet framträder det dock i de flesta definitioner att stress har ett yttre ursprung som kan ge upphov till inre fysiologiska och psykologiska förändringar eller störningar som utgör ett hot mot individen. Stress beskrivs som störningar i hur individen samspelar med sin miljö, en process där individens egen förmåga ställs mot de krav som finns i omgivningen (Ogden, 2007). Orsaken till att människor blir stressade är mångtydig, eftersom det är individuella unika förhållanden som ger upphov till stress. Dock kan man se fyra övergripande stressorer som alla människor generellt påverkas av (Währborg, 2009). Den första av de fyra är fysikaliska stressorer, som beskrivs genom förhållanden i individens omgivning. Det kan vara ljud, ljus eller temperatur vilket ska kunna mätas kvantitativt i objektiv mening. Tidigare forskning har visat att temperaturen är oerhört betydelsefull, då den påverkar människans fysiologiska reaktioner genom att det aktiverar det autonoma nervsystemet. Detta påverkar i sin tur hjärnan, som sedan inverkar på beteenden och upplevelser. Den andra stressorn är psykologisk, där observerade beteende tillskrivs olika egenskaper. Währborg (2009) beskrev detta som ett typ A-beteende och ett typ D-beteende, där individen besitter vissa speciella egenskaper. En individ med ett typ A-beteende visar grunddrag som tävlingsanda, ilska, fientlighet och en kronisk känsla av tidsbrist eller otålighet. Detta beteende påverkar individens blodtryck och blodfettvärden vilket kan leda fram till hjärtinfarkt. Ett typ D- 5

6 beteende däremot beskrivs genom grunddrag hos en individ som irriterad, dyster, orolig. Individen upplever sig även ha dåligt socialt stöd och besitter en låg grad av socialt välbefinnande. Den största risken för individer med ett typ D-beteende är en ökad utsöndring av stresshormonet kortisol. Emotionella stressorer kan förstås utifrån betydelsen att människor behöver integreras i ett socialt samspel med omgivningen för att kunna utveckla sig som individ. En betydande stressor blir av den anledningen relationsstörningar, vilket bottnar i en oförmåga att kunna uttrycka sig emotionellt i relationer. Sociala stressorer påverkar individen i dess dagliga sysselsättning såsom i arbetet eller studierna. Stressreaktioner visar sig ofta när individen inte känner sig kunna påverka situationen, upplever enformiga arbetsuppgifter eller har höga krav på sig i samband med lite inflytande. På så sätt upplevs otillfredsställelse i daglig sysselsättning som mycket stressande för den enskilda individen (Währborg, 2009). Studenters upplevelse av stress Att börja studera vid ett universitet innebär för den enskilda individen många möjliga stressorer såsom förändringar i ekonomin, nya arbetsuppgifter men även nya sociala relationer. Problem som uppstår i de mest privata relationerna visar sig vara den största rapporterade stressfaktorn för studenter, vilket kan visa sig genom ökad ångest (Jackson & Finney, 2002). Utifrån detta påstående påverkar de nya omständigheterna individen som måste lära sig att leva själv, på egen hand kunna hantera sin ekonomi och utveckla en förmåga till eget beslutfattande. Detta konstaterades även i tidigare studier (Towbes & Cohen, 1996) där studenters upplevelse av stress kan ses som ett resultat av de nya omständigheterna och individens brist på erfarenheter att möta dem. Haglund (2009) visade i sin studie som grundade sig i en enkät att två av tre studenter i Sverige ibland eller ofta upplever stress i sina studier. Lite mer än var tionde student menade att de upplevde en besvärande stress förhållandevis ofta. Många studenter angav även att stressen visade sig genom fysisk ohälsa. Enligt Ross, Niebling och Heckert (1999) framträdde fysisk ohälsa för individen med känslor av ensamhet, nervositet, sömnlöshet och en överdriven oro. Att studenter ofta upplever en överdriven oro av anledningen till stress, skapar även stöd för en tidigare gjord studie (Ekeberg & Kuusela, 2006). I studien visade det sig att studenternas främsta stressorer var oron inför att inte klara studierna, oron för sin ekonomi och för sin framtid. Resultatet visade även att den ekonomiska situationen påverkade studierna negativt. Andra framträdande stressorer studenterna angav var svårigheter att 6

7 kombinera studierna med de krav som privatlivet ställer, upplevelsen att aldrig vara ledig från studierna men även höga krav på sig själv som individ. När studenter utsätts för stressorer i det vardagliga livet, kan det bidra till att individen upplever en känsla av oduglighet eller otillräcklighet (Jackson & Finney, 2002). I följd av universitetsstudier kommer därmed en mängd av svåra känslomässiga, sociala och akademiska krav på individen. Tidigare studier visade att vissa studenter har möjlighet till att anpassa sig till de upplevda utmaningarna, medan andra studenter varje dag kämpar mot det (Darling, McWey, Howard & Olmstead, 2007). Upplevelsen av stress bland män och kvinnor Kvinnliga och manliga studenter skiljer sig ofta i hur de upplever, uppfattar och hanterar stressande moment i livet. Kvinnor som upplever en låg grad av social samhörighet är mer benägna till att göra en mer negativ bedömning av livet än män. En förklaring till detta är att män tenderar att vara mer självständiga, samtidigt som kvinnor ofta är mer beroende av varandra (Lee, Keough & Sexton, 2002). En aspekt betonar dock att både män och kvinnor är beroende av stöd från familjen för att kunna hantera stress. Det visade sig nämligen i en studie av Holmbeck och Wandrei (1993) där studenter, oberoende av kön, som upplevde stöd från sina familjer efter att de flyttat hemifrån och börjat studera kunde hantera stress på ett mer betryggande sätt. Stress och alkohol Sambandet mellan upplevelsen av stress och alkoholkonsumtion kan förstås utifrån faktorer på grupp- och individnivå. På gruppnivå är det en svag anknytning till familj eller skola, otillfredsställda akademiska prestationer, oregelbundna tider men även relationsproblem som påverkar individen. Tidigare studier skapade belägg för detta orsakssamband, då särskilt stress på arbetet eller skola är en bidragande faktor till en ökad alkoholkonsumtion (Fhi, 2005). Individer dricker nämligen alkohol för att dämpa känslor såsom rädsla, ångest, stress och depression. På individnivå påverkar de biologiska, genetiska och psykologiska faktorerna individens attityd till alkohol (Fhi, 2005). Detta då de negativa känslorna blir en intern stressor, eller också en konsekvens av en extern stressor som påverkar individens alkoholkonsumtion. Individer som ställs inför en situation som uppfattas stressande, intar alkohol eftersom de upplever att det kommer förbättra deras situation och dämpa de negativa känslorna. Metcalfe et al. (2003) och Heslop et al. (2001) menade således att individer är mer benägna att dricka alkohol när de upplever negativa inre känslor. Detta kan då förstås genom 7

8 att alkohol blir en sorts självmedicinering mot stress, som många därför tar till för att varva ner och samla sina tankar. Men även sett som en belöning för ett väl genomfört arbete (Freeburn & Sinclair, 2009). Coping Ett begrepp som i psykologisk forskning har en mycket framträdande position när det gäller förståelsen för hur individer hanterar hotfulla situationer är coping. Betydelsen av begreppet kan förstås genom att individen gör ständiga, växlande, kognitiva och beteendemässiga ansträngningar för att klara de speciella yttre och inre krav som ställs mot individens resurser. Det innebär följaktligen inte endast att sträva mot eller kämpa för något, utan även hur framgångsrikt man gör det (Rydén & Stenström, 2008). Coping kan delas in i två aspekter dvs. problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping. Problemfokuserad coping beskrivs som när en individ försöker undanröja det framtida hotet genom ett problemfokuserat förhållningssätt. Det kan ske genom att man ändrar sina målsättningar och ambitioner inför till exempel en viktig tenta, och istället hittar andra former för att nå tillfredställelse. Genom en emotionsfokuserad coping däremot kommer individen att förändra sitt förhållningssätt eller värdering inför den hotfulla situationen. En individ som använder sig av emotionellt inriktad coping reducerar istället sin oro inför en hotfull situation. Det kan visa sig genom att utföra fysiska aktiviteter för att tänka på annat eller med hjälp av alkohol minska känslorna av oro eller besvikelse. Detta förklarar varför individers sätt att hantera upplevelsen av en stressig situation kan visa sig genom att dricka alkohol och därmed som en emotionsfokuserad coping (Lazarus & Folkman 1984). Tidigare forskning visade att en emotionellt inriktad coping ofta ger en tillfällig lättnad från de upplevda känslorna såsom stress, spänning och ångest men ingenting för att minska källan till de upplevda känslorna (Boyd, Baliko, Cox & Tavakoli, 2007). Däremot ska man vara medveten om att människor generellt använder sig av båda copingstrategierna i en kombination. Av den anledningen finns det ingen copingform som är mer eller mindre rätt, utan man måste se till individen i den situation hon befinner sig i (Moran, 1984). Coping och studenter Tidigare forskning visade på att det finns ett samband mellan studenters självkänsla och deras olika copingstrategier. Detta eftersom högre akademiska prestationen leder fram till ett högre 8

9 självförtroende för individen, vilket hjälper personen att hantera förändringar men även stressorer i livet som student på ett mer tillfredställande sätt (Chemers, Hu & Garcia, 2001). För att studenter ska kunna hantera stress på ett tillfredställande sätt är det viktigt för individen att kunna se till sina inneboende faktorer. Ofta besitter alla individer resurser för att kunna hantera stress. Av den anledningen är det viktigt att varje individ försöker finna och sätta samman de olika resurserna, för att sedan använda dem på ett tillfredställande sätt för att hantera stressen (Wickens & Greeff, 2005). Coping och alkohol En förklarande orsak till att vissa individer är mer benägna att använda alkohol som copingstrategi bottnar i en tidig alkoholdebut. Detta förklaras genom att de delar av hjärnan som styr emotionsreglering, anpassning och inlärning skadas av alkoholen. När individen i framtiden utsätts för stress får den svårare med emotionsreglering, eftersom individen är mer känslig mot stress och negativa känslor än andra (Buchmann, Schmid, Blomeyer, Zimmermann, Jennes-Steinmetz, Schmidt, Esser & Banaschewski, 2010). Att inte ha förmåga till emotionsreglering innebär för den enskilda individen således en större benägenhet att använda alkohol för att dämpa negativa känslor. När individen märkt att obehagliga känslor istället fylls med glädje och avslappning på grund av alkohol, förstärks intygelsen av att använda alkohol som copingstrategi vilket sedan kan följa individen livet ut. Därmed förstärks sambandet mellan en tidig debutålder för alkohol och en högre upplevelse av stress för individen. Ju tidigare alkoholdebut individen hade, desto större alkoholkonsumtion och högre upplevelse av stress uppvisades (Dawson, Grant & Li, 2007). En aspekt på detta är att det finns individuella skillnader i vilken grad människor konsumerar alkohol i negativa känslomässiga tillstånd. Tidigare forskning har lyft fram fyra grundläggande motiv som ligger bakom individens alkoholkonsumtion. Den första är coping - individen dricker för att minska en negativ sinnesstämning, förbättring individer dricker för att uppleva en njutbar effekt av alkoholen, sociala individen dricker för att få social belöning eller förbättra sina sociala relationer, överensstämmelse dricka för att undvika social utstötning (Cooper, 1994). Individer som använder alkohol som en copingstrategi visade på mycket hög alkoholkonsumtion i jämförelse med de individer som drack alkohol av andra skäl (Birch, Stewart, Wall, McKee, Eisnor & Theakston, 2004). Detta visar att negativa känslostämningar hos individer kan orsaka ett större begär efter alkohol, framförallt hos individer som är motiverade att dricka alkohol för att hantera negativa känslostämningar. 9

10 KASAM För att skaffa sig en djupare förståelse för varför en del individer kan hantera stressfyllda situationer mer tillfredställande än andra, kan man utgå ifrån KASAM dvs. känsla av sammanhang. De tre centrala faktorerna som teorin grundar sig på är meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. En individ som upplever hög grad av meningsfullhet upplever livet med en mening och innebörd, vilket gör att problem som uppstår inte blir lika svåra att bemästra. En hög grad av hanterbarhet leder till att individen kan möta svårigheter i livet mer tillfredställande eftersom utmaningar inte upplevs som belastande. Den sista faktorn är begriplighet som hjälper en individ att uppleva oväntade situationer som mer begripliga, man anser sig ha kontroll över situationen (Antonovsky, 2005). Detta kan sättas i relation till Fiorentino & Pomazal (1998) som i sin studie menade att en individ som besitter en stark känsla av sammanhang, dvs. KASAM kan hantera stress på ett mer tillfredställande sätt. Detta då toleransen mot stressfyllda situationer är större och ses av den anledningen som mindre prövande och istället som utmaningar. Grunden till detta är att individen kan utnyttja alla sina resurser, kunskaper, sätt att förhålla sig till svårigheter och socialt stöd på ett mycket övertygande sätt. Genom att inneha en stark känsla av sammanhang uppfattar man världen som begriplig, hanterbar och meningsfull vilket underlättar valet av resurser och beteende inför olika stressfyllda och hotfulla situationer (Antonovsky, 1998). På så sätt kan en individ med en stark känsla av sammanhang på ett mer tillfredställande sätt hantera ständigt närvarande stressfaktorer. Individen tror på sin egen förmåga att lösa situationer framgångsrikt, vilket då inte behöver leda fram till stress. På så sätt är individens grad KASAM knutet till dess copingstrategier, dvs. vilka strategier individen väljer för att hantera problem och påfrestningar i livet. En individ med hög grad av KASAM har fler och bättre copingstrategier såsom att kunna göra upp en handlingsplan för att lösa problemet men även möjligheter till att göra en positiv omtolkning av det som stressar individen. Detta till skillnad från individer med låg grad av KASAM som istället bedövar sina negativa känslor med alkohol eller går till konfrontation och ofta hamnar i konflikter (Geyer, 1997). KASAM och studenter Att börja studera vid ett universitet innebär för den enskilda individen att kunna agera självständigt, hantera förändrade relationer men även ta ansvar för sitt eget liv. Många studenter klarar detta på ett mycket tillfredställande sätt, medan andra finner det mycket ansträngande (Antonovsky, 1998). Det är dock viktigt att vara medveten om att en hög grad av KASAM inte behöver betyda att man kan förutsäga hur individen kommer att bete sig i 10

11 olika stressiga eller hotfulla situationer, utan i vilken grad beteendet är tillfredställande. En hög grad av KASAM visar nämligen att individen kan hantera ständigt närvarande stressorer på ett mer tillfredställande sätt. Detta eftersom individen har en förståelse för att situationen kommer att lösas på ett framgångsrikt sätt och därmed inte upplevas så stressande som den annars hade gjort (Fiorentino och Pomazal, 1998). Graden av KASAM för individer förändras beroende på tidigare erfarenheter eller stöd från individens omgivning. Det finns även stöd för att individens grad av KASAM formas, förstärks och förfinas under hela livet men tenderat att bli relativt stabil efter 30 års ålder (Antonovsky, 1998). Detta förstås utifrån Antonovsky (1998) som såg KASAM som en teori med sociologiska perspektiv. Individens livserfarenheter som exempelvis den sociala grupperingen man tillhör påverkar den enskildes KASAM i mycket hög grad (Giddens, 1998). Studenters grad av KASAM kan av den anledningen vara mycket skiftande. Detta då man som student ständigt träder in i nya relationer, ansvarsfulla arbetsuppgifter men även genomgår en individualisering som kan påverka graden av KASAM för individen. Det är dock viktigt att förstå att graden av KASAM för studenter har en stor betydelse för dess stresshantering och välbefinnande i stort (Fulmer, 2005). Sambandet mellan ett positivt hälsotillstånd både fysisk och psykisk för studenter och KASAM har undersökts av Bothmér och Fridlund (2003). Resultatet visade på att en individ med stark KASAM även har bättre hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och nationalitet. Detta eftersom en individ med en stark KASAM kan bättre reflektera över sina externa och interna förmågor och därmed finna mer hälsosamma lösningar på de problem som uppstår. KASAM och alkohol Individer som besitter en låg grad av KASAM har en grundinställning att kaos är oundvikligt. Det leder till att när individen ställs inför ett problem eller en stressig situation möter det med fel inställningar, och därmed inte löser problemen på ett hälsosamt sätt. Ett tydligt exempel på detta är ett icke- adaptivt beteende såsom när individen tar till alkohol av anledningen att man inte bryr sig om konsekvenserna, utan att det endast hjälper vid stunden (Antonovsky, 2005). Av den anledningen förväntas en individ med en låg grad av KASAM dricka alkohol för att hantera stress. Tidigare studier av Badura, Gorczyca, Tomalczyk, och Matysiakiewicz (2000), visade stöd för sambandet mellan KASAM och alkoholkonsumtion. Studien visade att individer med en låg grad av KASAM associerades med en högre alkoholkonsumtion, i jämförelse med de individer som hade en mer måttlig alkoholkonsumtion. Detta kan då 11

12 förstås utifrån Antonovskys ursprungliga föreställning att människor med en låg grad av KASAM besitter en högre risk för att i framtiden utveckla ett alkoholberoende av anledningen till att deras copingstrategier är begränsade (Neuner, Miller, Maulhardt, Weiss-Gerlach, Neumann, Lau, Brähler, Helmert, Haas, Müller, Wernecke, & Spies, 2006). För att skaffa sig en djupare förståelse för orsakerna till studenters alkoholkonsumtion, är det av vikt att undersöka betydelsen av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress. Hypoteserna lyder av den anledningen att: 1) studenters alkoholkonsumtion påverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress, 2) kvinnliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än män av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. 12

13 Metod Deltagare Deltagarna i studien var födda mellan åren 1971 och 1992 vilka läser vid ett universitet. Totalt deltog 120 stycken studenter i studien, därav 79 kvinnor och 41 män. Medelåldern för deltagarna totalt var 25 år (SD = 3,45), för kvinnor 25 år (SD = 2,87) och män 26 år (SD = 4,26). Tillgänglighetsurvalet i studien begränsades till studenter vid ett universitet i sydöstra Sverige. I studien förelåg inget internt eller externt bortfall av deltagarna. Instrument Studien grundade sig i en enkät, som inleddes med två öppna frågor som avsåg ålder och kön. För att mäta deltagarnas grad av KASAM, copingstrategier, upplevelse av stress samt alkoholkonsumtion användes i studien fyra instrument som sammanställdes till en enkät. De fyra instrument som användes var Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT), en förkortad version av KASAM formuläret, Brief Cope samt Precieved Stress Scale (PSS). Instrumentet för att mäta alkoholkonsumtion, Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT), är i grunden utvecklat av Världshälsoorganisationen. I studien användes istället en svensk översättning, gjord av Bergman et al. (1998). Instrumentet bestod av totalt 10 frågor som avsåg individens alkoholkonsumtion men även frågor för att upptäcka ett riskfyllt konsumtionsmönster. Några frågor i instrumentet var hur ofta dricker du alkohol och hur ofta under senaste året har du låtit bli att göra något som du borde på grund av att du drack alkohol. Instrumentens första åtta frågor hade totalt fem svarsalternativ med påståenden som poängsätts från ett till fyra, de två sista frågorna hade endast tre svarsalternativ. Det totala poäng varje individ kunde få var 40. För att avgöra om det fanns tecken på att individen har alkoholproblem skulle en summa över åtta visa sig. En kvinna som fick en totalsumma över 13 och en man som fick över 15 indikerade på troliga alkoholproblem. Instrumentet har i tidigare studier visat på mycket hög reliabilitet och validitet för att mäta alkoholkonsumtion (Bergman et al. 1998). För att mäta studenters upplevelse av stress användes i studien Perceived Stress Scale (PSS), som är ett mycket tillförlitligt instrument för att mäta upplevd stress hos individer. Frågorna i instrumentet behandlade individens hantering av stressiga situationer den senaste månaden och bestod av totalt 14 frågor. Exempel på frågor är hur ofta har du under den senaste månaden känt dig nervös och stressad? och hur ofta har du under den senaste 13

14 månaden känt att du inte kunde hantera allt som måste göras?. Varje fråga mättes på en skala från ett till fyra där varje individ totalt kunde få 56 poäng. För att bedöma individens upplevelse av stress används i studien medelvärdet 24,4. En låg upplevelse av stress bestämdes till en summa mindre än 24 poäng, medan hög stress definierades som högre än 25 poäng (Eskin & Parr, 1996). Individernas copingstrategier mättes med hjälp av Brief Cope som är en kortare version av ett mer omfattat frågeformulär, COPE inventory (Muhonen & Torkelson, 2006). Totalt består Brief Cope utav 28 påstående som med 14 delskalor behandlar individens sätt att hantera stress. De olika påståendena mättes på en skala mellan ett och fyra. Då studien låg till grund för problemfokuserad och emotionsfokuserad coping, har specifika påstående tagits ut från de olika delskalorna. Detta för att skapa en så god bild som möjligt för hur individerna använder antingen problem- eller emotionsfokuserad coping. Enligt Muhonen och Torkelson (2006) är det möjligt att begränsa antal frågor och delar av Brief Cope till enbart de som är relevanta för den valda studien. Detta minskar nämligen risken för att deltagarna tröttnar och därmed inte lämnar fullständiga svar. Den första delskala som togs ut för den valda studien var positiv omtolkning då det visar på en emotionsfokuserad copingstrategi genom att försöka se något bra i det som sker, frågor 40 och 44 (se bilaga 1). Den andra delskala som togs ut för syftet till den valda studien är planering, då det visade på en klar problemfokuserad copingstrategi som går ut på att komma fram till ett tillvägagångssätt för att hantera det som orsakar stressen, frågor 39, 41, 43, 45 (se bilaga 1). Då intresset i studien var att undersöka alkoholkonsumtion i samband med stress valdes även alkohol ut som en delskala eftersom nyttjande av alkohol ses som ett sätt att handskas med stress, frågor 38 och 42 (se bilaga 1). Exempel på påstående som rörde de tre delskalorna var jag försöker finna något bra i det som sker, jag försöker komma på en strategi för vad jag ska göra, jag använder alkohol för att känna mig bättre. Totalt behandlade studien 8 frågor angående individens copingstrategier, där det totala antal poäng individen kunde få var 32. För att mäta graden av KASAM hos individen användes en förkortad version utav KASAM formuläret med totalt 13 frågor, där individens svar mättes på en skala mellan ett och sju (Antonovsky, 2005). Totalt består KASAM formuläret utav tre delskalor dvs. hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet. Frågorna (2, 6, 8, 9, 11) i enkäten avser individens grad av begriplighet, frågorna (3, 5, 10, 13) ämnar individens grad av hanterbarhet samt frågorna (1, 4, 7, 12) ser till graden av meningsfullhet för individen. (Se bilaga 1). En hög poäng betydde 14

15 att individen besitter en stark KASAM. Det totala antal poäng en individ kunde få var 91. Exempel på ett påstående som avsåg individens grad av KASAM var följande hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv? och har det hänt att personer du litat på gjort dig besviken? Procedur Enkäterna delades ut på universitetsbiblioteket, då detta är en plats där många studenter uppehåller sig. Stämningen på universitetsbiblioteket var vid detta tillfälle mycket högljudd och rörig. Respondenterna blev informerade för syftet med studien och instruktioner för hur enkäten skulle fyllas i på plats. Skriftliga instruktioner fanns även i enkäten, för att minska eventuella missförstånd. Insamlingen av enkäterna gjordes direkt efter att respondenterna svarat på enkäten. För att undersöka hur KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress påverkar individens alkoholkonsumtion användes i studien en multipel stepwise regressionsanalys. Denna statistiska metod ger ett mått på hur kriterievariabeln samvarierar med prediktorvariablerna. På så sätt går det att fastställa hur graden av alkoholkonsumtion påverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. En multipel stepwise regression gjordes även utifrån kön, för att på så sätt kunna finna skillnader mellan könen. Beräkningar och analys av data genomfördes med hjälp av SPSS, (Statistical Package for the Social Sciences). Etik För att informationskravet i studien skulle uppnås informerades alla deltagarna för syftet med studien och de villkor som gällde för deras deltagande. Informationskravet stärktes även då informationen som gavs till deltagarna både var muntlig och skriftlig. Det klargjordes även att alla deltagare medverkande frivilligt och att det fanns en möjlighet att när som helst avbryta sitt deltagande, utan att det skulle leda till några negativa konsekvenser för den enskilda individen. Eftersom enkäten kunde innehålla påståenden som kan tyckas vara känsliga för vissa personer, var det särskilt viktigt att uppmärksamma denna etiska aspekt för att samtyckeskravet skulle bli uppfyllt. Alla deltagare har nämligen själv rätten att bestämma över sin medverkan. Deltagarna blev även informerade om deras anonymitet och att ingen information skulle kunna härledes till respondenten, vilket innebar ett konfidentialitetskrav. För att garantera deltagarnas anonymitet förvarades varje insamlad enkät i en mapp, där inga svar kunde tydas genom. Deltagarna informerades för att resultatet i studien endast skulle användas för forskningsändamål, vilket innebar att nyttjandekravet blivit uppfyllt. 15

16 Följaktligen har hänsyn tagits till de forskningsetiska principerna för psykologisk forskning (Vetenskapsrådet, 2002). 16

17 Resultat Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress påverkar studenters alkoholkonsumtion. Den beskrivande tabellen nedanför visar att det totala antalet deltagare i studien var n =120 individer, varav 79 kvinnor och 41 män. Tabellen under visar även medelvärdet för kvinnors alkoholkonsumtion var 9,53 och mäns var 11,15. Tabell 1.1 Deskriptiv statistik över alkoholkonsumtion, upplevelsen av stress, delskalor för KASAM samt de olika copingstrategierna för kvinnor, män samt totalt för alla deltagare. Variabel N Kvinnor M SD N Män M SD N Alkoholkonsumtion 79 9,53 5, ,15 6, ,01 5,81 Stress 79 26,46 9, ,18 10, ,68 9,92 Begriplighet 79 22,08 5, ,59 5, ,25 5,85 Hanterbarhet 79 18,17 4, ,93 4, ,43 4,93 Meningsfullhet 79 20,47 4, ,32 4, ,01 4,16 Positiv omtolkning 79 5,32 1, ,96 1, ,20 1,48 Planering 79 10,61 2, ,69 2, ,63 2,63 Alkohol 79 2,85 1, ,18 1, ,96 1,50 Totalt M SD För att undersöka om KASAM, individens copingstrategier och upplevelsen av stress har betydelse för studenters alkoholkonsumtion användes i studien en multipel stepwise regressionsanalys. Resultatet av regressionsanalysen visade att upplevelsen av stress och användningen av alkohol som copingstrategi signifikant påverkar alkoholkonsumtionen hos studenter; F = 28, 570, p <.01. Användningen av alkohol som copingstrategi förklarade 25,4 % av variansen (Adjusted R² =.254) och upplevelsen av stress förklarar 6,8 % av variansen (R² change =.068). Totalt förklarar modellen 31,7 % av variansen (Adjusted R² =.317). Nedanstående tabell visar prediktorernas inverkan på alkoholkonsumtionen (Se tabell 1.2). De tre delskalorna för KASAM, positiv omtolkning samt planering som copingstrategier visade inte på någon signifikant inverkan för studenters alkoholkonsumtion. Av den anledningen kan hypotesen gällande hur KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress påverkar studenters alkoholkonsumtion endast delvis behållas. Detta eftersom resultatet visar 17

18 att studenters alkoholkonsumtion enbart påverkas av individens upplevelse av stress och användning av alkohol som copingstrategi. Tabell 1.2. Regressionskoefficienterna för variablerna stress och användning av alkohol som copingstrategi för studenter. Variabel B Β r² change Sig Alkohol 0,13 0,34 0,25 <.01 Stress 0,26 0,31 0,07 <. 001 För att urskilja om kvinnors alkoholkonsumtion i större grad än män påverkades av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress gjordes en multipel stepwise regressionsanalys utifrån gruppen kön. Resultat visade på en skillnad mellan könen för hur variablerna påverkar alkoholkonsumtionen. För kvinnorna var det endast upplevelsen av stress som påverkade alkoholkonsumtionen signifikant; F = 23,678, <.01. Modellen förklarar 22,5 % av variansen för alkoholkonsumtion (Adjusted R² =.235). (Se tabell 1.3). För männen däremot visade det sig att både upplevelsen av stress och användningen av alkohol som copingstrategi påverkade alkoholkonsumtionen signifikant; F = 17,193, <. 01. Den största förklarande variabeln för mäns alkoholkonsumtion var användningen av alkohol som copingstrategi (Adjusted R² =.401), därefter upplevelsen av stress (R² change =.059). Modellen förklarar totalt 44,7 % av variansen för alkoholkonsumtionen (Adjusted R² =.447). (Se tabell 1.4). Detta bidrar till att hypotes två kan förkastas då manliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än kvinnors av upplevelsen av stress och användning av alkohol som copingstrategi. De tre olika delskalorna för KASAM, positiv omtolkning och planering som copingstrategi visade inte på ett signifikant resultat för något av könen. Tabell 1.3 Regressionskoefficienterna för variablerna stress för kvinnor. Variabel B Β r² change Sig Stress 0,37 0,49 0,24 <.01 Tabell 1.4 Regressionskoefficienterna för variablerna stress samt användning av alkohol som copingstrategi för män. Variabel B Β r² change Sig Alkohol 0,21 0,47 0,40 <.01 Stress 0,28 0,30 0,06 <

19 Diskussion Resultatdiskussion Syftet med studien var att undersöka hur KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress påverkar studenters alkoholkonsumtion. Resultatet visade att upplevelsen av stress och användningen av alkohol som copingstrategi signifikant påverkade alkoholkonsumtionen för studenter. Detta resultat är intressant då det tyder på att studenter till stor del hanterar upplevelsen av stress genom att dricka alkohol. För individen leder detta till en högre alkoholkonsumtion, som konstateras i en tidigare studie gjord av Birch et al. (2004). Då studien indikerade på en förhållandevis hög grad av stress för studenterna, visar det att individens copingstrategier är avgörande för dess välbefinnande. Då copingstrategierna, positiv omtolkning och planering inte visade på någon signifikant betydelse för studenternas alkoholkonsumtion är det viktigt att understryka att individer i allmänhet använder sig av olika copingstrategier i en kombination (Moran, 1984). Därmed får det i studien inte uteslutas att andra copingstrategier än de som har betydelse för alkoholkonsumtionen används av studenterna. Det viktigaste är dock att se till den situation individen befinner sig i då studenter lever under speciella omständigheter vilket påverkar individens sätt att hantera stress. Detta eftersom många studenter för första gången bor hemifrån och därmed måste lära sig att leva själv, såsom att på egen hand hantera sin ekonomi men även kunna ta egna beslut. Då individerna i studien var relativt unga är det viktigt att vara medveten om att många inte har de erfarenheter som krävs till att möta olika påfrestande moment i livet på ett så tillfredställande sätt som önskat. En avgörande orsak till detta kan bero på dåligt stöd från familjen hemifrån, vilket påverkar individens stresshantering. Även då betydelsen av socialt stöd inte undersökts i föreliggande studie kan detta vara en möjlig förklaring till studenters alkoholkonsumtion. Detta eftersom sambandet mellan studenters hantering av stress och stöd från familjen visar på samband i en studie av Holmbeck och Wandrei (1993). KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress skiljde sig åt mellan könen för hur de påverkade alkoholkonsumtionen. För kvinnor var det endast stress som på ett signifikant sätt påverkade alkoholkonsumtionen, medan det för män både var upplevelsen av stress och användningen av alkohol som copingstrategi som påverkade alkoholkonsumtionen signifikant. Detta resultat skiljer sig ifrån tidigare studie av Berger och Adesso (1991) där det visade sig att kvinnor i större utsträckning än män hanterar negativa tankar genom att berusa 19

20 sig. Då det finns en skillnad mellan könen för betydelsen av upplevelsen av stress för alkoholkonsumtion i studien, är detta relevant att lyfta fram. Tidigare forskning (Jackson & Finney, 2002) visar nämligen att upplevelsen av stress till största del grundar sig i emotionella stressorer och den mest utmärkande stressoren som visat sig för studenter är upplevelsen av problem i privata relationer. Då resultatet i studien visade på att män i högre grad än kvinnor använder alkohol för att hantera stress och negativa känslostämningar, kan detta förklaras utifrån Buchmann et al. (2010) som menade att individer som besitter svårigheter till emotionsreglering har en större benägenhet till att använda alkohol för att dämpa känslor. En möjlig förklaring till att männen i studien är mer benägna att dricka alkohol för att hantera stress kan således vara att de har svårigheter att ge utlopp för sina emotioner på ett tillfredsställande sätt. Den sociala samhörigheten är viktig, både för män och kvinnor i hanteringen av påfrestande moment i livet. Vad som dock är intressant är att män och kvinnor påverkas i olika grad för hur den sociala samhörigheten berör deras bedömning av olika moment i livet. Män visade sig nämligen vara mer självständiga och därmed inte vara lika beroende av varandra såsom kvinnor istället är (Lee, et al. 2002). Således skulle en förklaring kunna vara att de manliga studenterna i studien inte är lika benägna att söka stöd hos närstående i upplevelsen av stress eller negativa känslostämningar såsom kvinnor, utan istället använder alkohol för att känna sig bättre till mods. Utifrån denna uppfattning skulle kvinnliga studenter vara bättre på att använda och sätta samman alla sina resurser för att på ett mer tillfredställande sätt hantera negativa känslostämningar. Resultatet i studien visade tecken på att studenterna har alkoholproblem, då både män och kvinnor hamnade över totalsumman åtta för alkoholkonsumtion enligt AUDIT- skalan. Detta är särskilt intressant eftersom resultatet skiljer sig från tidigare studier som visar på att män generellt har en högre utmärkande alkoholkonsumtion än kvinnor och därmed löper större chans att hamna i alkoholproblem (Wicki, et al. 2010). Istället kan denna studie skapa belägg för att kvinnliga och manliga studenters alkoholkonsumtion inte skiljer sig åt på ett påtagligt sätt, vilket kan förklaras utifrån tidigare teorier (Johansson & Wirbing, 1999) som menade att kvinnor idag inte har samma ansvar för familjen och hemmet som tidigare. Detta har senare kommit att påverka normen för kvinnliga och manliga studenters alkoholkonsumtion. 20

21 För att skaffa sig en djupare förståelse för hur de olika variablerna påverkar studenters alkoholkonsumtion är det lämpligt att utgå ifrån faktorer på antingen individnivå eller gruppnivå. De individuella faktorerna såsom biologiska, genetiska och psykologiska har betydelse för individens emotionsreglering. Detta påverkar sedan individens alkoholkonsumtion, eftersom det avgör vilken copingstrategi individen är benägen att använda. Dock ska inte faktorer på gruppnivå uteslutas, eftersom det finns andra möjliga förklaringar till hur upplevelsen av stress och individens copingstrategier påverkar alkoholkonsumtionen. Som tidigare nämnt är studenter mycket beroende av stöd från familjen när de flyttat hemifrån, och visar även en känslosamhet inför problem i privata relationer. Detta är faktorer på gruppnivå som på ett mycket betydande sätt påverkar studenten i dess vardagliga liv men även benägenheten till att dricka alkohol i påfrestande situationer (Fhi, 2005). Det går av den anledningen inte att utesluta någon förklaring, utan istället se de båda nivåerna som en interaktion för hur upplevelsen av stress och användningen av alkohol påverkar studenters alkoholkonsumtion. Eftersom graden av KASAM inte visade på någon signifikant betydelse för studenters alkoholkonsumtion, bör man ställa sig frågande till vilken betydelse KASAM i grunden har för individens välbefinnande och hälsa. En individ med en hög grad av KASAM kan nämligen enligt tidigare teorier (Bothmér & Fridlund, 2003) på ett bättre sätt reflektera över sina externa och interna förmågor för att på så sätt finna mer tillfredställande lösningar på problem. Detta resultat kunde inte visas i denna studie, vilket är mycket överraskande. Dock kan en förklaring till detta vara studenternas ålder, där KASAM fortfarande är under utformning. Antonovsky (1998) menade nämligen på att KASAM först vid 30 års ålder börjar stabilisera sig. Graden av KASAM är därför mycket skiftande för studenter och påverkas i mycket hög grad av dess sociala samhörighet men även livserfarenheter. Av den anledningen kan det vara en förklaring till att KASAM inte påverkar studenternas alkoholkonsumtion i betydande utsträckning. Det är först i vuxen ålder som individens grad av KASAM påtagligt kan påverka alkoholkonsumtionen. Av den anledningen bör man även hålla sig kritisk till att en låg grad av KASAM för studenter i framtiden kan bidra till ett alkoholberoende, som tidigare forskning visat på (Neuner et al. 2006). Metodologisk diskussion Upplevelsen av stress för studenterna visade sig vara förhållandevis hög, vilket lyfter fram funderingar för valet av plats för enkätinsamling. Datainsamlingen skedde under 21

22 eftermiddagen på universitetsbiblioteket, vilket är en plats som med hög sannolikhet leder fram till stress för många studenter. Inte endast för att platsen kan upplevas som rörig utan ofta även mycket högljudd, vilket påverkar studenternas förmåga till att fokusera. De fysikaliska stressorerna såsom ljud, ljus och temperatur på biblioteket inverkar alla på individens förmåga till att koncentrera sig på studierna, då de enligt Währborg (2009) är stressorer som alla människor generellt påverkas av. Det är av den anledningen viktigt att hålla sig någotsånär kritisk till studiens resultat, detta för att valet av plats kan ha påverkat variablernas betydelse för studenternas alkoholkonsumtion. Istället hade det varit av intresse om datainsamlingen skedde på en plats som för studenter inte präglades av stressande moment, såsom studier. Möjliga platser för datainsamling skulle antingen vara på ett fik i stadens centrum eller om enkäterna skickats ut via e- post, då kanske ett annat resultat skulle kunna ha visat sig. Dock skulle enkäter via e- post kunna bidra till ett större externt bortfall av respondenterna. Det finns även en möjlighet till att respondenterna påverkats av varandra under datainsamlingen, vilket berört deras benägenhet till att svara ärligt på alla frågor. Dock är förhoppningen att individerna fyllt i enkäten så sanningsenligt som möjligt, då vikten av uppriktighet tydliggjordes både muntligt och skriftligt i samband med utdelningen av enkäten. Det förelåg inget internt eller externt bortfall i studien, vilket troligen beror på att enkäterna samlades in direkt efter att respondenterna svarat. Eftersom ett urval gjordes utifrån studenter som läser vid ett universitet i södra Sverige, minskar det möjligheten till att generalisera resultatet till att gälla alla universitetsstudenter i Sverige. Genom att istället använda sig av en annan urvalsgrupp med ett större antal deltagare, utspridda över många olika universitet i Sverige, skulle resultatet kunna att generaliseras på ett mer tillförlitligt sätt. Även om en generalisering inte kan göras till att gälla alla universitetsstudenter, är antalet deltagare i undersökningen inte så lågt att det skulle komma att bli ett hot mot den externa validiteten.. Den interna validiteten i studien är hög, då tidigare instrument visat vara mycket tillförlitligt för att mäta de avsedda variablerna. Av den anledningen användes heller ingen pilotstudie. Under datainsamlingen uppstod inga frågor angående enkäten av respondenterna, vilket tyder på att frågorna var klara och tydliga. Reliabiliteten i studien kan av den anledningen sägas vara hög, då även instrumentet och procedur är väl förklarat och studien är möjlig att replikera. Då tidigare studier använt sig av enkäter för att mäta det avsedda, visar det på att valet av instrument i studien är tillförlitligt. Dock är KASAM, copingstrategier och 22

23 upplevelsen av stress är subjektiva till sin natur och därmed kan variera tidsmässigt för alla individer. Slutsatser Resultatet i studien visade att endast upplevelsen av stress och användningen av alkohol som copingstrategi hade betydelse för studenters alkoholkonsumtion. Skillnaden mellan könen visade även att mäns alkoholkonsumtion i större grad än kvinnors påverkades av upplevelsen av stress och användningen av alkohol som copingstrategi. För en djupare förståelse för hur andra tänkbara faktorer kan påverka studenters alkoholkonsumtion, är det av vikt att undersöka andra möjliga förhållanden. En slutsats är att dagens samhälle främjar självständiga och starka individer, samtidigt som kraven från omgivningen att lyckas med utbildningen är mycket stort för den enskilda individen. Detta leder till att studenter lever under mycket höga krav i samband med en samhällsstruktur som på ett tydligt sätt påverkar individens sätt att handla, vilket leder till att en individ idag kanske inte är lika benägen till att söka stöd hos familjen. Dock ska inte andra förhållanden såsom social samhörighet och könsrollers betydelse uteslutas för att förklara studenters alkoholkonsumtion. Lee et, al (2002) menade nämligen att den sociala samhörigheten var den största påverkande faktorn för studenter, oberoende av kön. En individ som därför upplever en låg grad av social samhörighet har inte samma resurser till att hantera stressande eller känslomässigt påfrestande moment i livet. Det är även av vikt att se till könsrollernas betydelse för studenters alkoholkonsumtion och att dagens samhälle eventuellt lett fram till ett mer tolerant synsätt för kvinnliga studenters alkoholkonsumtion. En möjlig faktor kan därmed vara individers attityder gentemot kvinnors och mäns genusrelaterade normer i samhället. Fortsatt forskning För fortsatt forskning inom detta fenomen skulle faktorer som nu ligger kunna förklara studenters alkoholkonsumtion på ett mer tillförlitligt sätt. Detta genom att utröna vilka förhållanden som på ett signifikant sätt påverkar studenters alkoholkonsumtion, och därmed tydliggöra på vilket sätt individens omgivning och samhälle påverkar dess alkoholkonsumtion. Följaktligen skulle man på ett tydligare sätt kunna beskriva och kartlägga orsakerna till studenters alkoholkonsumtion, vilket är av mycket avgörande betydelse för deras välbefinnande i framtiden. 23