Processrapport från program i processutveckling Ortopedkliniken. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Processrapport från program i processutveckling 2006. Ortopedkliniken. Sahlgrenska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 SIQ Processrapport från program i processutveckling 2006 Ortopedkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset CVU Rapportserie 2006:29 Processledare: Agnetha Folestad, överläkare, (processutvecklare) Ortopedkliniken, SU/Mölndal E-post: agnetha.folestad@vgregion.se Bitr. Processledare Marie Thonander, sjuksköterska Avd 29/Avd 232, Ortopedkliniken, SU/Mölndal E-post: marie.thonander@vgregion.se

2 2 Inledning/Sammanfattning För att säkra patientens rätt till sjukvård i rimlig tid beslutade riksdagen att inrätta en nationell vårdgaranti från 1/ SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har definierat viktiga områden att utveckla för att klara vårdgarantin och till dessa hör utvecklandet av nationella indikationer, kö- och remisshantering samt utveckling av vårdens olika processer. Det pågår aktivteter i Västra Götalandsregionen för att klara vårdgarantin och regionens sjukvårdsgrupp beslutade under 2005 att utveckling av vårdens processer är ett mycket angeläget område och att ett processutvecklingsprogram skulle erbjudas regionens sjukhus. Ett processorienterat arbetssätt har som yttersta syfte att ge en ökad vårdkvalitet till våra patienter och att vi använder vårdens resurser på ett kostnadseffektivt sätt. För att uppnå ökad tillgänglighet har processgruppen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset satt som sitt viktigaste mål att korta vårdtiden vid primär proteskirurgi i höft- och knäled med samtidigt ökad kvalitet för patienten och effektivitet i processen. Bakgrund Planerad proteskirurgi vid höft- och knäledsartros har förekommit sedan lång tid på SU:s tre sjukhuskroppar, Mölndal, Sahlgrenska och Östra sjukhuset. I samband med strukturförändringen av ortopedin har beslutats att denna kirurgi i framtiden skall äga rum uteslutande på Mölndals sjukhus. Vid de tre sjukhusen har processen för dessa patienter varierat med utgångspunkt från de olika sjukhuskropparnas organisation, logistik och olika relation till primärvården. Flytten av proteskirurgin kommer att ske i två steg med start jan Vid processprogrammets början var det fortfarande oklart vilken avdelning på Mölndal som skulle vårda patienter som genomgått proteskirurgi Allt eftersom beslut tagits har processgruppens sammansättning därför förändrats under arbetets gång. Protesverksamheten vid Mölndalssjukhus upphörde dec 2005 när den akuta verksamheten flyttade till Mölndal. Vid Östra sjukhuset pågår protesoperationsverksamhet fortfarande (feb 2007) men stora delar av den personal som tidigare vårdat dessa patienter flyttade till Mölndal med den akuta ortopedins flytt januari Under år 2006 har denna personal inte vårdat elektiva protespatienter. I januari 2007 har den elektiva proteskirurgin inkluderande personal och vårdplatser flyttat från Sahlgrenska sjukhuset till Mölndal. Ett stort antal av de läkare som tidigare varit verksamma inom proteskirurgin har slutat eller gått till annan verksamhet inom kliniken. Vid Sahlgrenska sjukhuset har högspecialiserad kirurgi bedrivits på regions och riksnivå. Den samlade ortopedins primära proteskirurgi kommer att omfatta även dessa patienter som på grund av specifika diagnoser, avancerade förändringar och krav på specialproteser inte i vårdtid kan jämföras med andra kliniker. En grov beräkning är att % av patienterna skulle kunna följa en mer standardiserad vårdplan. Som utgångsläge för olika mått i processen har valts sammanvägd statistik, statistik från Sahlgrenska sjukhuset och för höftartros VGR-rapporten Att börja på ny kula (Garellick, Bergman 2006)

3 3 Inom ramen för processutvecklingsprogrammet har en ny process skapats för framtiden med utgångspunkt och erfarenheter från de tre tidigare processerna. Processarbetet har varit en del i projektet Flytt av proteskirurgin och projekt Inskrivningsenhet för elektiv ortopedi. Processarbetet har inte inkluderat den del av processen som sker på operationsavdelningen. Denna delprocess har planerats inom protesflyttprojektet. Representanter från anestesi och operationsavdelningen har ingått i processgruppen för att knyta samman de båda processerna. Process: Höft- och knäledsartros Arbetsställe: SU/Mölndal Översikt av processen: Ny gemensam process 1Remiss 2 Bedömning av remiss 3 Besök mottagning 4 Kallelse operation 5 Inskrivningsenhet 6 Avd 7 Operation 8 Avd 9 Hem Op delprocess 10 Sjukgymnastik 11 Läkar åb 3 mån 12 Dispensär Läkar åb vb Läkar åb 12 mån

4 4 Processteam Processledare: Agnetha Folestad, överläkare, processutvecklare ortopedi Bitr. Processledare: Marie Thonander, sjuksköterska, ortopedi Processteam: Katarina Joelsson, Sjuksköterska, avd 232 MS (29 SS) Marita Hedberg, Operationskoordinator, protesteamet MS (SS) Monica Stålberg, Sjukgymnast, ÖS Louise Aronsson, Utvecklingssekreterare, Anestesikliniken MS Katarina Johansson, Sjuksköterska, avd 348 ÖS Camilla Franzen, Undersköterska, avd 348 ÖS Malin Andersson, Sjuksköterska avd 231 MS Margareta.K. Alexandersson, Arbetsterapeut, MS (ÖS) Marianne During, Sjuksköterska, ortopedmottagningen MS Monica.H. Hansen, Sjukgymnast, MS (SS) Tahere Sedghi Abassi, Undersköterska, avd 232 (29 SS) Helene Glenting, Sjuksköterska, avd 232 MS (348 ÖS) Eva Randelin, Undersköterska, avd 232 MS(348 ÖS) Anita Fredriksson, Bitr VEC, avd 232 MS (348 ÖS) Carin Swahnberg. Sjuksköterska, Postop MS Tuuli Saari, Specialistläkare, Protesteamet MS (SS) Samt ytterligare medarbetare från olika kliniker och enheter som medverkat i delar av arbetet eller deltagit i projektet inskrivningsenhet.

5 5 Processens definition Vilka tjänster levereras? Bedömning av remiss Bedömning av patient Operation Omvårdnad och behandling Journal och remissvar 2. Vem är kunden? Patient Remittent Sjukhusledning 3. Vad behövs för att vi skall kunna leverera tjänsten? Rätt remiss/ patient Inskrivningsenhet Kompetent personal Dokument remiss, hälsodeklaration Journal, Röntgenbilder Patientens egenansvar Operationssalstid Utrustning 4. Vem förser oss med det som behövs? Primärvård Privat vård Företagshälsovård Remisshantering/bedömning Primärvårdsgymnast Primärvårdsrehab Personalförsörjningsprocess Utrustningsprocess Operation och anestesi enhet Patient, egenansvar 5. Vad är vår värdeförädling/syftet med processen? Genomföra behandling/omvårdnad Eliminera smärta Ökad gångförmåga

6 6 Från krav till processmått/-mål Kundkrav Processmått Nuläge Mål Tillgänglighet till Andel pat tid inom 3 36 % 100 % mottagning mån, % Tillgänglighet till operation Andel pat op inom 3 mån, % Knä 18,8 % Höft 28,8 % 100 % 100 % God operationskvalitet Protes överlevnad efter 10 år, % 91,5 % +/- 2% (höft) God omvårdnad Nöjd patient Enkät 2007 Gott resultat nöjd patient Frånvaro av komplikationer: vårdrelaterade infektioner EQ-5D index 1 år Andel pat med vårdrelaterad infektion, % 0,72 (höft) - 50 % Interna krav Snabb, effektiv rehabilitering Få komplikationer, VRI (vårdrelaterad infektion) Process kvalitet Andel patienter med vårddagar <= 5 dgr, % Andel patienter med VRI-komplikation, % Antal ärenden i MedControl Medianvårdtid S/ÖS/MS, 8dagar 75 %? -50 % God omvårdnad Andel nöjd patient, % Enkät % Nöjd personal Andel nöjd personal, % Enkät % God operationskvalitet Protes överlevnad efter 10 år, %? 91,5% +/- 2% (höft) Externa krav Vårdgaranti Frånvaro av komplikationer VRI Hälso- och sjukvårdslag, sekretesslag Andel op inom 3 mån Andel till mott inom 3 mån Höft 28,8% Knä 18,8% 36 % 100 % Andel pat med VRI -50 % Lex Maria, HSAN Antal fall med anmärkning 0

7 7 Krav på tillgänglighet Kravet på tillgänglighet för opertionskrävande höft- och knäledsartros, vilken anges i vårdgarantin uppfylldes ej vid SU/Ortopedi under Andelen patienter som erhöll tid inom 3 månader för remissbesök var i november 36 %. Av dem som opererades i nov hade 18,8 % av knäpatienterna och 28,8 % höft patienterna väntat 3 månader eller mindre. Tillgänglighet till mottagningen För att nå en ökad tillgänglighet med nuvarande resurser krävs att de patienter som remitteras för operationsbedömning är välutredda med röntgen, att icke operativa behandlingsmöjligheter är uttömda, att patienten vill opereras och är ur allmänmedicinsk synvinkel operabel. Idag när dessa krav inte uppfylls leder det till ett eller flera extrabesök på mottagningen. Inom ramen för detta processarbete har framkommit ett flertal förslag om utvidgning av processen för att även inkludera remisskrivarna. Ytterligare möjlighet till ökad tillgänglighet är att avveckla icke nödvändiga återbesök. Tillgängligheten till operation Ökad tillgänglighet till operation kräver ökad tillgång till effektiv operationssalstid och vårdplatser. Operationsavdelningens process har inte ingått i detta processarbete men ett separat arbete har skett inom ramen för planeringen av den nybyggda operationsresursen. Tillgången till effektiv operationssalstid har historiskt varit för knapp och är nu i inledningsskedet av den nya ortopedstrukturen fortsatt för liten. För att möta behovet av protesoperationer krävs ett bättre utnyttjande av vårdplatserna. Processgruppen har tittat på olika modeller för kort vårdtid inom Sverige (Motala, Oskarshamn) samt kliniker i England och USA. En förkortad vårdtid, från idag medianvärdet 8 vårddagar till 5 dagar för minst 75 % av patienterna, skulle kunna frigöra resurs för att öka tillgängligheten till operation. Kvalitetskrav Procedurkvaliteten följs kontinuerligt via rapportering till rikstäckande höft- och knäledsregister. Ett vårdkvalitetsregister är under uppbyggnad och omfattar komplikationer som infektioner, blödningar, hudskador mm. Protesvårdavdelningen, avd 232, deltar i sjukhusets VRISS-projekt som avser att sänka de vårdrelaterade infektionerna med 50 %. Kundtillfredsställelse avseende patientens upplevelse av vården har ännu inte mätts men kommer att mätas under 2007 via en sjukhusgemensam patientenkät. Patientnöjdhet avseende resultatet av operationen följs för höftledsopererade via höftledsdispensären, där patienten svarar på ett validerat frågeformulär vilket rapporteras som ett EQ-5D index ett år efter operationen. På kliniken används systemet MedControl för avvikelserapportering. En organisation för systematisk återkoppling till verksamheten är under uppbyggnad och utbildning och uppmuntran till rapportering sker kontinuerligt. Rätt använt bör systemet kunna ge möjlighet att kontinuerligt följa processkvaliteten.

8 8 Ekonomiska krav Ett effektivt utnyttjande av resurserna enligt ovan innebär förutsättningar för att med bibehållen resurs (exkl implantat) kunna utföra fler operationer. I den vetenskapliga litteraturen finns fastlagt att operation med ledprotes vid höft- och knäledsartros är samhällsekonomiskt lönsamt. Komplikationer vid denna typ av kirurgi är ofta mycket kostsamma och vårdresurskrävande, varför en hög procedurkvalitet även ur ekonomisk synvinkel är mycket viktig. Av detta skäl är det viktigt att procedurkvaliteten inte äventyras för att kortsiktigt nå en bättre tillgänglighet. Analys av Strul /Problem/Risker i de tre tidigare processerna Strul /Problem/Risk Remiss från primär vården, innehållet bristfälligt Dåligt ifylld operationsanmälan Avsaknad av läkarschema Lång väntelista Pat kallas sent För mkt och sen information att ta till sig muntligt samtidigt Inskrivningsenhet Läkare ej schemalagda ortopedi och anestesi Många olika stationer op, rtg etc. Info sjukgymnast och arbetsterapeut ang mobilisering Röntgen tar tid Fel röntgen gjord, referenskula saknas Konsult behövs tex medicin Konsekvens För dålig info för prioritering. Andra behandlingsmetoder ej utvärderade. Svårt att planera operation och operationstid Svårt att planera op- program. Pat kallas för sent. Operationsanmälan inaktuell. Fel ingrepp, gammal rtg, pat sjukare eller besvärsfri. Pat sätts upp för tidigt för operation - vill ej opereras Dåligt informerad och förberedd patient. (Hjälpmedel, tid efter op svårt att ta till sig information)? Pat kan ej ta till sig information, problem med mobilisering etc Pat väntar och väntar. Matsäck Pat går kors och tvärs, tar tid, svårt att samordna. Pat allt för op fokuserad. Tar ej till sig info. Inskrivningslogistiken stoppas upp Extra röntgen Pat får vänta, personal får leta, op skjuts upp

9 9 Narkos kan ej /har ej melior Inadekvat smärtlindring Pat kan ej hantera hjälpmedel Bristande träning, sjukgymnast ej där Olika besked om hemgång Olika åsikter när pat är färdig mobiliserad Fel förväntan Ej samstämmig information Dubbeldokumenation. Extra utskrifter Svår mobiliserad patient, längre vårdtid Längre vårdtider Längre vårdtid Pat stannar längre än det behövs Missnöjd pat Att bygga bort risker och strul Processgruppen har i arbetet med att identifiera risker och strul i de tre tidigare processerna kommit fram till tre huvudpunkter som behövde förbättras för att uppnå en bättre process för bättre tillgänglighet och kortare vårdtid. Samsyn Teamarbete Patientens egenansvar/medverkan Samsyn Bristande samsyn finns mellan individer, yrkeskategorier, personal från olika sjukhus, avdelningar och kliniker inblandade i processen. För att nå en funktionell process krävs att samsyn råder avseende: Indikation för kirurgi Nödvändig information i journalen Mobiliseringsrutiner Målsättning med vården När är patienten utskrivningsklar Återbesökskriterier Indikation för kirurgi När samsyn angående indikation inte råder resulterar det i att patienter som kommer för operation, uppsatt av annan läkare än operatören, stryks från operationsprogrammet av operatören som ej delar kollegans uppfattning. Detta samt att patienten kan ha fått helt fel förväntan på operationsresultatet ger missnöjda patienter och risk för outnyttjad operationstid. Frågan angående samsyn kring operationsindikation har tagits upp till diskussion vid möte med protesläkarteamet på SU. Nationellt kompetenscentrum för

10 10 ortopedi, NKO startade i maj 2006 en studie avseende indikationer för höft- och knäledsartroplastik. Åtgärd: NKO-studien använder validerade bedömningsformulär med en läkardel och en patientdel. Kliniken deltar i studien och bedömningsformuläret skickas hem till patienten så att detta finns tillgängligt på första remissmottagningsbesöket. Läkaren fyller i sitt formulär efter beslut om att sätta upp patienten på väntelista för operation. Avsikten med studien är att nationellt jämföra indikationen för kirurgi. Det är vår förhoppning att ett bättre och mer strukturerat bedömningsunderlag samt en fortsatt intern diskussion i sig kommer att öka samsynen kring indikation. Journaluppgifter Brister i journalföringen vid remissbesöket samt dåligt ifylld operationsanmälan försvårar operationsplaneringen för operationskoordinatorn. Avsaknad av nödvändiga uppgifter angående patientens allmänna hälsostatus och sociala situation saknas ofta. Behov av extra medicinska utredningar, konsultation med andra medicinska specialister som behandlar patienten och behov av specifik operatör eller instrument visar sig först i samband med inskrivningsförfarandet två veckor innan operationen. Operationsplaneringen måste då göras om med kort varsel vilket skapar extraarbete och ny patient får kallas med mycket kort varsel. Extra konsultbesök på sjukhuset görs istället för att utlåtande från ordinarie behandlande läkare kunde ha kontaktats. Åtgärd: Ett formulär för hälsodeklaration kommer nu att sändas till patienten inför remissbesöket. Patienten kan hemma i lugn och ro fylla i uppgifter angående sin hälsa och andra vårdkontakter. Formuläret ger mottagningsläkaren ett bra underlag för en funktionell journalanteckning och ytterligare information kan sökas från ordinarie vårdgivare. Mobiliseringsrutiner, målsättning, utskrivningsklar Under vårdtiden är vårdpersonal, sjukgymnaster och arbetsterapeuter alla del i ett team som skall ge patienten dess färdigheter åter och göra hemgång möjlig. Vid starten av processarbetet fanns olika mobiliseringsscheman och rörelserestriktioner vid de olika sjukhusen. Skillnader fanns även mellan de olika yrkeskategoriernas syn på träningen. Informationsblad gavs till patienterna från de olika yrkeskategorierna och gav utrymme för tolkning om olikheter. Åtgärd: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster har nu arbetat fram ett gemensamt mobiliseringsschema. Det är baserat på vetenskaplig evidens och godkänt av chefen för protesteamet. Schemat har förankrats hos vårdpersonalen i samband med utvecklingsdagar för den nya protesvårdavdelningen. Den skriftliga informationen till patienten har samordnats. Patienten betraktas nu som utskrivningsklar när hon/han med hjälpmedel klarar sin personliga vård, inte uppvisar komplikation som kräver sjukhusvård och klarar sin träning på egen hand eller med assistans av primärvårdsgymnast. Detta gäller oberoende av veckodag eller vårdtidens längd. Återbesök Återbesöksrutinerna har varierat mellan enskilda läkare och de olika enheterna. Åtgärd: Klara riktlinjer har tagits fram för indikation för återbesök till läkare och sjukgymnast.

11 11 Teamarbete För genomförande av processen krävs ett väl fungerande teamarbete kring patienten. Teamarbetet har varit mer eller mindre utvecklat vid de tre enheterna. Behov finns att nu och på sikt förbättra samarbete och kommunikation mellan teamets olika aktörer. Arbetsfördelningen mellan de olika yrkeskategorierna har varit olika vid de tre sjukhusen. En viktig del av processen är besök på inskrivningsenheten där patienten tar prover, röntgas, möter inskrivningssjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, ortopedläkare och narkosläkare. Tidigare liknande verksamhet har haft problem med långa väntetider för patienterna och för ansvarig inskrivningssjuksköterska. Röntgenundersökningar har behövt göras om då tidigare röntgen inte varit utförd på rätt sätt. Åtgärd: Viktigt har varit att besluta vem som skall göra vad och när, undvika dubbelarbete, undvika väntan samt att respekterar varandras kompetens. Mycket tid har lagts på att gå igenom så många som möjligt av de arbetsuppgifter som utförs och de metoder som används i vården. En tidigare använd detaljerad standardvårdplan har uppdaterats med den nya enhetens gemensamma rutiner. För att skapa en smidigare inskrivningsprocess är nu såväl ortopedläkare som narkosläkare schemalagda för denna aktivitet. Genom att i samband med remissbesök på mottagningen ta röntgenbilder med referenskula förväntas behovet av ny röntgen i samband med inskrivningsbesöket minska. Patientens egenansvar/medverkan Patienten som är processens huvudperson tenderar att ses som ett föremål för behandling och vård. Gränsen mellan vad som är patientens eget ansvar och vad som är vårdgivarens ansvar har blivit otydlig. Sällan talar vi om patienten som en resurs i vård och rehabilitering. Inom den planerade vården med i huvudsak mentalt och fysiskt kapabla patienter bör fokus vara att patienten fortsatt skall göra och ha ansvar för det som är möjligt. Vid enheter som har kort vårdtid är fokus mycket lagt på att patienten skall vara välinformerad och välförberedd, mentalt, fysiskt och praktiskt innan patienten läggs in för operation. Åtgärd: I vårt processarbete har mycket tid lagts på att i gruppen diskutera dessa frågor för att nå en samsyn. En informationsstrategi har formats där patienten får muntlig och skriftlig information i tre steg. Skriftlig information om sjukdomen, ingrepp, vårdtidens längd och förväntat resultat lämnas vid mottagningsbesöket. Inför inskrivningsbesöket skickas ytterligare detaljerad information samt en utvidgad hälsodeklaration till patienten. Vid inskrivningen ges patienten möjlighet att fråga inskrivande sjuksköterska som också ställer ett antal kontrollfrågor. Den utvidgade hälsodeklarationen innehåller frågor om hur patienten planerat för sin hemgång och dagliga aktiviteter som städ, tvätt och inköp efter hemkomst. Information ges i grupp av sjukgymnast och arbetsterapeut angående hjälpmedel och mobilisering. Patienten samlar successivt informationen i en egen patientmapp. På försättsbladet finns patientens operationsdatum angivet samt planerat utskrivningsdatum. Informationen betonar särskilt: Vad är patientens ansvar sjukvårdens ansvar? Vad kan och får man göra själv? När är man utskrivningsklar?

12 12 Så här ska vi gå vidare Den elektiva protesenheten vid Mölndal är fortsatt under uppbyggnad och ytterligare verksamhet från Östra sjukhuset skall integreras. Om arbetet skall nå framgång på sikt är uppbyggnad av vi-tänkande, teambildning och gemensam målbild av största vikt. Det återstår ett antal detaljer som måste finjusteras innan processen löper som tänkt. Processgruppen kommer att fortsatt träffas för uppföljning och justeringar av processen. För att skapa motivation och inspiration till fortsatta förbättringar skall ett antal mätetal väljas ut för att fortlöpande återkopplas till all personal. Det finns ett stort intresse att utvidga processen till att omfatta även remisskrivarna. Det har tidigare funnits en vårdkedja gemensamt med primärvården i södra Bohuslandstinget. Det vore av stort värde att skapa ett gemensamt vårdprogram med primärvården i hela Göteborgs upptagningsområde. Under arbetets gång har vi kartlagt förekomsten av artrosskolor hos primärvårdens sjukgymnaster. Vi hoppas att inom år 2007 kunna göra ett pilotprojekt med någon eller några primärvårdsenheter. Våra erfarenheter Att bedriva processarbete och förändringsarbete under en pågående större omorganisation har varit en ny erfarenhet. Oklarheter om och byte av chefskap har inneburit svårigheter att driva processen framåt och skapa legitimitet. Personal som tidigare varit del i någon av de tre processerna har levt med ovisshet om de i framtiden skall ägna sig åt denna verksamhet, om de har jobbet kvar vid kliniken eller vid sjukhuset. Olika traditioner, behandlingsstrategier, förhållningssätt och organisation ger under påtvingad förändring upphov till revirtänkande och konservatism. Processgruppen har under dessa omständigheter och ständigt ändrade förutsättningar på ett fantastiskt sätt klarat att nyorientera sig och arbeta framåt med stor entusiasm och kreativitet. Fokus har varit att skapa en ny process anpassad för en ny verksamhet med andra förutsättningar än vad som tidigare funnits i de tre gamla processerna. Att tvingas till att rycka upp allting med rötterna är svårt men samtidigt en möjlighet att tänka fritt. Många människor med olika synsätt är en svårighet men också en tillgång. Genom processarbetet har många individer från olika sjukhus och personalkategorier haft möjlighet att lära känna varandra. Detta har varit en tillgång inför sammanslagningen av personal till en gemensam avdelning. De som deltagit i processarbetet har kunnat känna större möjlighet att påverka och kunna gå vidare. Det har varit svårt att nå ut och förankra arbetet i den inte klart definierade personalgruppen som inte har varit samlad på samma sjukhus. Ett dilemma i processarbetet har varit att tillgången på operationssalstid legat utanför gruppens möjlighet att påverka. Frågor som: Varför skall vi jobba så hårt för att få hem patienterna om operation ändå inte klarar att operera fler patienter? gör motivationsarbetet svårare. Av detta skäl är det viktigt att hitta mätetal som visar resultat av den egna arbetsinsatsen och inte enbart mäta tillgänglighet. Än viktigare är

13 13 att snarast balansera tillgången till effektiv operationssalstid så att effektivitet uppnås i processen med avsikt att uppfylla tillgänglighetskraven. Våra samlade erfarenheter är att ett processinriktat arbetssätt har många fördelar. Det förstärker teamkänslan, ökar kunskapen om det egna arbetsområdet och ger motivation till förbättringar. Arbetssättet tar tid men är en god investering som ger vinster för patienter och medarbetare i längden. Februari 2007 Processteamet höft- knäledsartros Verksamheten Ortopedi SU/Område Mölndal

Processrapport från program i processutveckling 2006. Gynekologkliniken. Frölunda specialistsjukhus

Processrapport från program i processutveckling 2006. Gynekologkliniken. Frölunda specialistsjukhus SIQ Processrapport från program i processutveckling 2006 Gynekologkliniken Frölunda specialistsjukhus CVU Rapportserie 2006:31 Processledare: Margareta Bergius, läkare (klinikchef) Gynekologkliniken Frölunda

Läs mer

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare

Läs mer

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad

Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad Respondenter: Marita / Operativa avdelningen Inger / Operationsavdelningen Katja / Operationsavdelningen INNEHÅLL Inledning

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Höftfrakturlinjen SUS - Lund Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 2014-11- 24 Gäller tv, längst tom: 20150415 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: My von Friesendorf Dokumentinnehåll:Arbetsuppgifter höftfrakturlinjen

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Datum: 2011-01-31 ÅRSREDOVISNING 2010 Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Det tidigare avtalet med Landstinget Gävleborg upphörde 091231 och hade för avsikt att starta igen

Läs mer

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard

Läs mer

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016 Riskanalys Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8 Mars 2016 2016-03-31 Handläggare Mikael Åsén Kvalitet- och patientsäkerhetsavdelningen 2016-03-31

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.

Läs mer

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,

Läs mer

En utbildningsmodell för att stärka och utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i en hemtjänstgrupp.

En utbildningsmodell för att stärka och utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i en hemtjänstgrupp. DELPROJEKT FÖR ÄLDRE MED KOMPLEXA VÅRD- OCH OMSORGSBEHOV En utbildningsmodell för att stärka och utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i en hemtjänstgrupp. BAKGRUND Rehabilitering/Vardagsrehabilitering

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Höstterminen 2011. Klinisk Utbildnings Avdelning KUA/avd.35. Södersjukhuset hiss D plan 5

STUDIEHANDLEDNING. Höstterminen 2011. Klinisk Utbildnings Avdelning KUA/avd.35. Södersjukhuset hiss D plan 5 STUDIEHANDLEDNING Höstterminen 2011 Klinisk Utbildnings Avdelning KUA/avd.35 Södersjukhuset hiss D plan 5 1 VÄLKOMMEN TILL KUA ATT LÄRA TILLSAMMANS FÖR ATT ARBETA TILLSAMMANS Interprofessionell utbildning

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Pacemaker och ICD - dagkirurgiskt planerad nyimplantation...2

Pacemaker och ICD - dagkirurgiskt planerad nyimplantation...2 Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Pacemaker och ICD Giltig fr.o.m: 2015-02-02 Faktaägare: Minna Markljung, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda

Kvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda Kvalitetsbokslut 2011 VC Fröslunda Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Minnesanteckningar Dialogforum Brukarsamverkan Skånevård Sund, Trelleborg

Minnesanteckningar Dialogforum Brukarsamverkan Skånevård Sund, Trelleborg Skånevård Sund Kristina Olsson Närsjukvårdsstrateg Tel 0431-818 83 Kristina.g.olsson@skane.se Datum 2014-09-19 Minnesanteckningar Dialogforum Brukarsamverkan Skånevård Sund, Trelleborg Tid: 2014-09-08,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Patientsäkerhetsplan SkaS 2011 Godare Vård Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan SkaS 447-2010 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Utvärdering av läkemedelsavstämning

Utvärdering av läkemedelsavstämning ehälsoinstitutet Utvärdering av läkemedelsavstämning rutin och dokumentationsmall vid ortopedkliniken, Landstinget i Kalmar län Projektrapport 2010-10-25 Clara Axelsson 2(24) 1 Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Riktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL

Riktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL Version nr Diarie nr År/löp nr 2 09OLL3397 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer vid remisshantering Primärvård 091201 Upprättad av (befattning,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Effektivare administration i Region Skåne

Effektivare administration i Region Skåne 6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat

Läs mer

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011 Närvård i Sörmland Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011 Rapporten har sammanställts på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård i Sörmland. Rapporten avser att beskriva hur hemsjukvården

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Vad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen

Vad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen NÄSPLASTIK Vad är näsplastik? Näsplastik är ett av de vanligaste ingreppen inom den estetiska kirurgin. En näsoperation görs av estetiska eller funktionella skäl eller en kombination av dessa. Vanliga

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Förbättra patientflödet på Astrid Lindgrens Barnakut. Varför och Hur?

Förbättra patientflödet på Astrid Lindgrens Barnakut. Varför och Hur? Förbättra patientflödet på Astrid Lindgrens Barnakut Varför och Hur? Långa väntetider resulterar i Ilska Oro Frustration Missnöje Våld! Väntande familjer är tid- och resursslukande Tid som ägnas åt väntande

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Processrapport från program i processutveckling 2006. Område för SärSkilda specialiteter (OSS) Gynekologi och Reproduktionsmedicin

Processrapport från program i processutveckling 2006. Område för SärSkilda specialiteter (OSS) Gynekologi och Reproduktionsmedicin SIQ Processrapport från program i utveckling 2006 Område för SärSkilda specialiteter (OSS) Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Processledare: Lena Otterlind, Vårdenhetsöverläkare

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)

Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-06 LS 2015-0474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)

Läs mer

KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se

KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se Invånartjänster idag Nationella tjänster från Sveriges landsting och regioner Hälso- och sjukvårdstjänster som kan användas dygnet runt Ger råd om hälsa och relationer,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Införande av spärrar enligt patientdatalagen

Införande av spärrar enligt patientdatalagen Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2013-06-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-13 PaN 1308-03608-30 1312-05381-54 Principärende Införande av spärrar enligt patientdatalagen Ärende 1 En kvinna har framfört att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Datum BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG Trygghet för Karin och Karl Övergripande Teamet Bakgrund/problembeskrivning Otrygghet uppstår dagligen för

Läs mer

PROTOKOLL Landstingets Pensionärsråd. Ledningsstaben 2010-03-17 1-8 1 (5) Kerstin Aldstedt. Lasarettet i Motala, sammanträdesrum Linden

PROTOKOLL Landstingets Pensionärsråd. Ledningsstaben 2010-03-17 1-8 1 (5) Kerstin Aldstedt. Lasarettet i Motala, sammanträdesrum Linden PROTOKOLL Landstingets Pensionärsråd Ledningsstaben 2010-03-17 1-8 1 (5) Kerstin Aldstedt Sammanträdesplats Lasarettet i Motala, sammanträdesrum Linden Närvarande Ledamöter Levi Eckeskog (KD) Landstinget

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås /5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång

Läs mer

AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15

AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 AT-SPUR KALIX SJUKHUS 2010-11-15 Kalix länsdelssjukhus är beläget i östra norrbotten och betjänar ca 37 000 personer. Sju ATläkare per år fullgör sin AT-tjänstgöring vid sjukhuset. Helhetsintrycket hos

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT

Läs mer

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister) Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR (handkirurgiskt kvalitetsregister) Ett samarbete mellan Södersjukhuset AB Linköpings Universitetssjukhus Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet 1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare. Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering

Rutin för samordnad vårdplanering 1(12) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-12-19 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut

Läs mer

Vårdgarantins effekter

Vårdgarantins effekter Vårdgarantins effekter Uppföljningsrapport 6 2007-01-19 Ett år med den utvidgade vårdgarantin väntetiderna i vården minskar långsamt 1 Best nr 5101 Uppgifter från databasen och webbplatsen Väntetider i

Läs mer

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal

Läs mer