TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT??

Transkript

1 TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT?? Marina Undenius och Carina Nilsson, Höstterminen 2014

2 BAKGRUND Vi är en grupp med 11 barn i åldern 3-5 år. 5 pojkar och 6 flickor. 2 förskollärare. Under terminens gång har även en till 3 årig flicka flyttat över till oss. De 4 äldre pojkarna tar stor plats i gruppen. Flickorna accepterar det och låter pojkarna ta plats. Pojkarna är väldigt kroppsliga och testar styrkor hela tiden. De gillar även att rita, pyssla, klippa och klistra. Flickorna leker gärna rollek i familjerummet med dockor och lagar mat osv. Styrkor i gruppen är att de är måna och rädda om varandra. Alla får vara med. Flickorna behöver våga och få lov av pojkarna att ta mer plats i gruppen. Vi kommer att använda materialet stegvis till detta. Bakgrunden till valet av detta tema var att X varit iväg i Sydkorea för att hämta hem lillebror. Barngruppen hade många tankar och funderingar kring adoption. Temat kommer att hållas samman av Babblarna. Vi tänker att vi ska tillvarata likheter/olikheter, adoption, olika länder, olika språk mm som vi tror att barngruppen kommer att ha funderingar kring när X kommer tillbaka med sin lillebror. Redan nu märker vi att barnen har en del frågor kring detta och är väldigt intresserade. X pratar mycket om X. Idag när vi läste en bok om adoption kommenterade hon direkt att X och hans lillebror är adopterade. X ritade av Sydkoreas flagga när vi hade flaggritning. Flaggorna hängde vi sedan upp i hallen och när X kom kände han direkt igen Sydkoreas flagga. X hade lärt sig vad hej heter på koreanska och berättade detta för barngruppen. Vi har en bok om flaggor som flera av barnen gärna tittar i, även ett spel på ipaden med flaggor som är uppskattat. X och X tycker att det är intressant med olika länder. Flera av barnen har frågor om att X har en annan mamma. Vi pratade med barnen ifall de skulle tycka att det var kul att ta reda på mer information om Sydkorea och jämföra med vårt land. Barnen var helt överens om att det skulle vara superkul! Vi har förändrat i våra lokaler vilket gjort att vi fått tillgång till fler rum och bättre möjligheter att dela upp oss. Vi har tillgång till material och kan ha det framme på ett annat vis. Carina börjar 9.30 på onsdagar vilket känns som att vi får en dag till att använda till gruppen. Vi har bestämt oss för att ha stegvis varje onsdag i samband med fruktstunden. På torsdagarna har vi utedag och går iväg från förskolans område. Vi lagar mat ute när vädret tillåter. På tisdagar har vi fruktmatte vid fruktstunden. På tisdagar dricker barnen ur sugrör för att träna munmotoriken.

3 Som det ser ut nu har vi Krokodilgruppen måndag 11-14, tisdag 9-14, onsdag , torsdag Under dessa tider kan vi förlägga vår tematid när det passar bäst för oss och för barngruppen. Våra prioriterade mål är: Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor. Utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.

4 BESKRIVNING Temat startar med att de nya Babblarna kommer på besök. Diskussionen hamnar kring Babblarnas utseende. Varför ser de olika ut och varför ser vi olika ut? X börjar fundera på var han kommer ifrån. Han berättar att hans mamma och pappa hämtade honom på Ystad BB, men han vet inte vem som födde honom. X är ju adopterad och har precis varit i Sydkorea för att hämta hem lillebror. Vem är vi lika och varför är det så? Vi letar lite information i Marinas telefon om hur människor blir till, men hittar inget lättförståeligt av vikt. Dagen efter är vi på utedag i Stenängaskogen. X hittar ett fågelägg. Vi tar tillfället i akt att prata om ifall att vi människor också legat i ett ägg. X säger att hans mamma hade ett frö i magen. X säger att han också legat i ett frö som man köper i affären sedan äter man det. X vet inte hur man kommer in i mammas mage. X vet inte heller. X vet inte. X vet att han varit i mammas mage. Han vet inte hur han kom in där för han var så liten så han kunde inte se. X säger att bebisen ligger i mammans mage direkt. Sen är där en strut på bebisens mage och när mamman äter så går det genom navelsträngen till bebisens mage. X säger också att de sågar sönder magen och sätter in bebisen sen så sätter de nog fast en ny magebit.

5 Vi läser boken om Kråke i mammas mage där det berättas om hur en befruktning går till. I boken nämns hur lång Kråke var han när han föddes. Barnen får i läxa att ta reda på sin födelselängd. Vi pratar om längder och jämför med varandra. Man behöver inte vara längst för att man är äldst. Barnen ser även likheter och olikheter med varandra. Någon är lik sin farmor nån en annan en annan släkting. Många av barnen förstod och tog till sig hur de kommit in i mammas mage. Dagen efter ritar barnen självporträtt. Detta för att de ska få en bättre förståelse för sitt utseende. X tycker att han inte kan rita av sig själv för han ser ju inte hur han ser ut. X ritar av honom. Barnen tittar i spegel för att se hur de ser ut. De är koncentrerade och tar pennor som matchar med deras hud, ögon och hårfärg. Många blir intresserade av vilka kroppsdelar och organ som finns på kroppen. Vi bestämmer att vi ska läsa boken om Totte och Malin. Barnen tittar på sina kroppar och upptäcker att det finns flera likheter med Totte och Malin och även med varandra. Vi diskuterar kring benämningen på könsorgan; penis, snopp, springa, snippa, kiss. Vi läser Kråke och kroppen. I boken berättas det om att kroppen behöver bensin för att orka, vi får syre när vi andas och att vi växer när vi sover. X säger på slutet nu måste jag ha bensin, när det närmar sig lunch. Vi är i Stenängaskogen och barnen försöker hitta Trulle. Några tycker att de hör honom, nån annan luktar honom och någon ser honom. Vii pratar om att kroppen har olika sinnen; smak, lukt, hörsel.. X föreslår att vi ska laga indisk mat som är så stark att vi blir röda i huvudet.

6 Vi pratar om vad som händer med maten när den kommer in i magen. Efter det så tittar vi på olika delar av bacillakuten; hur blir det bajs, hur blir det kiss, tarmar, blod. Barnen förstår att blodet transporterar maten ut i hela kroppen. X säger ska vi inte rita en gubbe och rita vad som finns inuti kroppen. Vi lagar indisk mat. Barnen får ett papper med konturerna av en kropp där de får sätta ut olika organ. Några gör själv medan andra hjälps åt. Flera organ såsom urinblåsa, hjärta, hjärna, lungor, tarmar, lever mm sätts ut.

7 ANALYS Detta är de mål som vi valde att arbeta extra med: Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor. Vi har läst en hel del litteratur. Vi har diskuterat kring böckerna. Vi har använt sagokort för att göra egna sagor. Vi har rim uppsatta som vi ofta läser med barnen. Vi har laddat ner en app där barnen kan träna sig på språkljud. På eftermiddagarna får barnen använda ipaden där som finns flera olika appar att träna språk. När vi pratar kring en bok, bild eller händelse är alla barnen delaktiga och vågar säga vad de tycker och tänker. Barnen rimmar ofta på allt möjligt. De har ofta olika idéer om vad vi kan göra på förskolan. Utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Vi har satt upp fler ordbilder. Vi har tillverkat en alfabetstavla där barnen kan se stora och små bokstäver och även andra ord som böjar på olika bokstäver. Vi kan se att barnen ofta tar ordbilder för att skriva av. De sitter även ofta och spökskriver och vill sedan få det uppläst. Barnen har förstått vikten av en ordbild. Det är bra att kunna skriva t.ex. sitt namn. De är intresserade av bokstäver. Några kan ljuda. Barnen sitter ofta med en bok och läser antingen själva eller för ett mindre barn. Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Vi har haft stegvis, oftast en gång i veckan. Vid en konflikt mellan barnen tar vi tillfället i akt att prata om känslor. Att använda sig av stopptecken har barnen också tagit sig ann. De har även lärt de mindre barnen att göra så.

8 Vi trodde att barnen skulle leda oss in i olika länder, kulturer, traditioner mm. Intresset hos barnen låg inte där. De ledde oss vidare med vår egen kropp, hur den fungerar och ser ut. X mamma var positiv till vårt val av tema. Hon kände att det gynnade X. Och att de andra barnen kunde få en bättre förståelse för honom och hur det är att vara adopterad. Föräldrarna har uppskattat att följa vårt tema via bloggen. De har kunnat prata med barnen om vad vi har gjort och lärt oss. Vi ändrade denna termin så att Carina har börjat 9.30 varje onsdag vilket har varit mycket bra. Stämningen i barngruppen har blivit mycket lugnare sen vi flyttade in i huset. Vi har kunnat förlänga tiden med gruppen och under måltiderna kunnat samtala med barnen. Vi har fått vår soffa också. Denna används varje dag för olika ändamål. Temat har av oss upplevts lite rörigt och svårt att hålla en röd tråd genom alla aktiviteterna. Vi har haft Stegvis, fruktmatte och utedag som planerade aktiviteter förutom temat. Det har varit svårt att hålla ihop det. Det har varit barnens intresse som styrt oss. Vi skulle ha fokuserat på temat och vad som rörde det. Fruktmatten skulle vi inte haft. Vi skulle haft matte inom temat. Den fria leken på förskolan är viktig för barnen. Intervjuer med barnen har visat att de upplever att de inte får lov att bestämma på förskolan. Det har satt igång en tanke hos oss pedagoger hur vi ska göra i fortsättningen. Efter intervjuerna har vi tänkt på att fråga och berätta för barnen vem som bestämde vad. Vi har också tankar på hur vi vill förändra arbetssätt inför nästa termin för att barnen ska känna att de får bestämma mer. Vi kan se att X utvecklats mycket under denna tid. Han tar för sig mer och vågar mer. Han har blivit hjälpsam mot de andra barnen. Han vågar synas, prata i grupp och säga vad han tycker och tänker. X språk har utvecklats mycket under denna tid i förmågan att motoriskt uttala ljud. Hon har blivit medveten och tränar språkljuden.

9