Designmetodik case study. Lena Pareto
|
|
- Christian Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Designmetodik case study Lena Pareto
2 2 Användarcentrerad designmetodik Analysera användare, användningssituation och uppgift Testa och utvärdera designförslag med användare OK? Skapa och kommunicera designförslag (prototyper m.m.) Specificera krav på användande
3 3 Bokens variant av användarcentrerad designmetodik Identify needs/ establish requirements (Re)design Evaluate Build an interaktiv version
4 4 Samma (5!) huvudmoment 1 1 och och 4 fokuserar på leverabler 1. Analys 2. Kravställande 3. Design 4. Prototyp 5. Utvärdering 4 fokuserar på designaktivitet
5 5 och samma 3 huvudprinciper 1. användaren är i fokus under hela utvecklingen 2. Användbarhetskrav (och användarupplevelsemål) skall identifieras i början av utvecklingen, och säkerställas genom tester 3. Metodiken är iterativ dvs. momenten upprepas och förbättras utifrån feedback från tidigare varv i cykeln
6 6 Användarcentrerad designmetodik kan (och bör!) användas på alla designnivåer Analys dokument Kravspecifikation Prototyp & utvärdering OK? Koncept Funktionalitet Struktur/Metod Interaktion Kontaktyta OK? OK? OK? OK?
7 7 Case study - Rutiga Familjen: Matematik utan siffror och symboler Målgrupp: Barn 4-12 år Som vanligt, lär känna din användare: Vad gör barn speciella? Hur skiljer sig barn från vuxna? Vad vet/kan barn i olika åldrar? Hur tänker barn? Vad tycker barn är roligt?
8 8 Lite teori: kognitiv utveckling (Piaget) Barnets syn på livet är enklare, naturligare och ursprungligare än vuxnas. I barnets värld är tillvaron insatt i ett meningsfullt sammanhang. Allt har ett syfte. Piaget kunskapsteoretisk syn om tänkandets utveckling Fyra huvudstadier: 1. Det sensomotoriska utvecklingsstadiet (0-18 månader) 2. Det pre-operationella utvecklingsstadiet (ca 2-7 år) 3. Det konkreta operationernas stadium (ca 7-11 år) 4. De formella operationernas stadium (ca 11 år till vuxen ålder)
9 9 Det sensomotoriska utvecklingsstadiet (0-18 månader) barnets tänkande sker med hjälp av mun, ögon, öron och händer barnet lär genom de handlingar det utför och de sinnesintryck som dessa handlingar framkallar barnet kan inte skilja på objekten i omvärlden och de sinnesintryck som objekten framkallar, t.ex. är skallrans ljud oskiljbart från skallran, 1:a kognitiva upptäckt: objekt har permanent existens objekt och de sinnesintryck de framkallar två olika saker (pappa eller bollen finns även när han eller den inte syns)
10 10 Det pre-operationella utvecklingsstadiet (ca 2-7 år) barnet börjar kunna föreställa sig saker och händelser som inte direkt finns inom syn- eller hörhåll inte längre begränsad till nuet dåtid och framtid börjar använda symboler som representerar verkliga ting inre föreställningar, ord och språk leksaker, vardagliga ting som symboliserar något annat blandar ihop verkligheten och symboler för verkligheten, t.ex. tror barnet att namnet är en del av föremålet att tankar är en hörbar röst att drömmar är något som kommer utifrån och kan ses och tas på egocentrisk världsbild står själv i centrum, sin subjektiva bild den enda tänkbara allt har samma egenskaper som barnet själv (saker har känslor m.m.)
11 11 Det konkreta operationernas stadium (ca 7-11 år) barnet kan inte bara beskriva verkligheten m.h.a. symboler utan börjar nu kunna operera med dessa symboler, dvs. barnet kan förklara företeelser och dra slutsatser tänka logiskt med konkreta problem klassindela och organisera barnet förstår nu att mängd eller antal bevaras även om formen ändras - konserveringsfenomenet saft i högt eller brett glas godis i påse eller utspritt på golvet barnet kan skilja på symboler och det de refererar till barnet vet nu att deras synsätt bara är ett bland många men barnet kan inte skilja på verkligheten och sitt eget tänkande om verkligheten (kan inte resonera hypotetiskt)
12 12 De formella operationernas stadium (ca 11år - ) barnets tänkande frigjord från den konkreta verkligheten kan börja resonera abstrakt kan resonera om hypotetiska fakta kan använda symbolsystem av andra ordningen formella vetenskaper som matematik och logik kan reflektera över sitt eget tänkande kan bygga egna tankekonstruktioner utan motsvarighet i verkligheten dock har barnet/tonåringen en bristande förmåga att förstå att de modeller och teorier som de konstruerar om verkligheten endast återspeglar idealtillstånden och inte verkligheten tonåringen har en bristande förmåga att skilja på det möjliga och det verkliga är förälskad i sina egna tankekonstruktioner: kognitiv egocentrism
13 13 Kunskap om världen Barnet skapar själv sin kunskap genom ett samspel med omvärlden Detta sätt att lära sig ett beteende är överlägset i anpassningshänseende jämfört med de inbyggda instinkter som djuren har Barnen lär genom att handla Barnets tänkande kan jämföras med experimenterande; barnet söker, upptäcker, bearbetar och formulerar sin kunskap. Lek är mycket mer än tidsfördriv...
14 14 Lekens betydelse Enligt Piaget är leken nödvändig för barnens kognitiva utveckling och delar upp dem i övningslek (tränar muskler: leker med skallra, springer, cyklar) symbolisk lek (personer eller saker har en symbolisk betydelse: sagor, mamma pappa barn, dockor, legobygge,...) regellekar (utförs i grupp, har regler: kurragömma, hoppa hage, idrott, kortspel, schack,...)
15 15 Barn tänker annorlunda... Barns kunskap om sig själva och sin omvärld är annorlunda i de olika stadierna Detta gör att given information tolkas och organiseras olika beroende på deras rådande världsbild (inte bara mängden kunskap som avgör) T.ex: 3-åringen som springer och ramlar kan säga: Dumma golv som slog mig så det gör ont! 6-åringen till 3-åringen: Vad dum du är, inte var det golvet som slog dig - det gör ont när man ramlar. Själv kan han vara övertygad om att han ramlade därför att han var olydig och sprungit ifrån sin mamma... 9-åringen till 6-åringen: Vad dum du är, inte ramlade du för att du var olydig utan därför att du sprang för fort. Samtidigt kan 9-åringen vara övertygad om att om han trampar på några skarvar på trottoaren kommer en olycka att drabba honom...
16 16 Användaranalys målgrupp: ca år Barn med inlärningsproblem (dyscalculi) Ointresserade (ofta flickor) Situation? Mest i skolan, ev. hemma fritid Kunskap datorer och matematik? Flesta barn någon datorvana Allmänt stort intresse datorer Matematikförståelse mycket varierande Ofta en informell förståelse (klossar, objekt)
17 17 Användaranalys, forts. Övrig kunskap: Erfarenhet av och intresse för lekar, spel. Brukar uppskatta sagor, fantasi Speciella förmågor/begränsningar? Yngsta kan inte läsa Bilder, grafik, tal Yngsta ej utvecklad finmotorik Stora knappar, hur klicka & flytta? Stor experimentlust/orädda Kunna prova och gissa sig fram Flickor ofta ett väl utvecklat mönsterseende utnyttja grafiska mönster
18 18 Uppgiftsanalys Uppgift Att hjälpa barn få en förståelse för matematik inom området: de 4 räknesätten, decimalsystemet, positiva och negativa heltal Hur utförs uppgiften idag? Bygga med klossar och andra objekt Räknar konkreta saker Lärare och andra undervisar Tränar själva att räkna (mattebok, datorprogram, mattegåtor, )
19 19 Uppgiftsanalys forts är matematikförståelsen ett problem? Dyscalculi dyslexins efterträdare 6% barn har stora svårigheter barn lär sig imitera metoder med förstår inte problemen upptäcks oftast inte förrän långt senare Varför är det svårt? matematiska begrepp är abstrakta matematiska språket är formellt och strikt logiken (sambanden) mellan begreppen är intrikata många regler finns det... ofta barnens första möte med en abstrakt värld och allt detta ska de lära sig samtidigt...
20 20 Skäl till problemen De som har problem saknar mental modell av de matematiska begreppen Övergången från att räkna fysiska saker till formell matematik går för snabbt, och hoppet är för stort Mycket fokus ligger på mekaniskt räknande istället för förståelse De som lär ut har inte heller alltid en riktig förståelse
21 21 Mål med Rutiga Familjen Intressera framförallt flickor Roligare för alla (de flesta) Fånga de som har problem Få en bättre förståelse för begreppen Inte lära sig procedurer utantill Upptäcka samband m.m. själv Vara självreglerande, kan exprementera sig fram till förståelse Vara självmotiverande viljan att spela bra driver eleven att tänka Utvecklas med eleverna - spelas på många olika förståelsenivåer
22 22 Från analys till design Hur går man från analys- och krav dokument till en design av en produkt eller ett system? 1. Konceptuell design skapa en konceptuell modell från analys och krav, dvs. göra: en beskrivning av det tänkta systemet i termer av integrerade idéer och koncept om vad systemet skall göra, hur det skall bete sig och hur det ska se ut; vilken kommer att förstås av användare på det förväntade sättet. 2. Fysisk design konkretisera den konceptuella modellen till ett fysiskt system
23 23 Hur kan man då hjälpa barn att skapa lämpliga mentala modeller? 1. använda representationer (modeller) som är så analoga med vad de representerar som möjligt 2. använda representationer (modeller) som är så meningsfulla (i.e. begripliga i barnens värld) som möjligt 3. tillåta experimenterande med representationerna 4. gör uppgiften lekfull 1&2 => underlättar skapandet av lämpliga mentala modeller 3 => tillåter och uppmuntrar självreglereing av den mentala modellen 4 => uppmuntrar till koncentrerat användande (ex. analog representation : karta)
24 24 Designkoncept Idé: skapa en grafisk modell av matematiken, där man manipulerar grafiska objekt Separera begrepp och språk Konstruera en saga (idévärld) som förklarar modellen och ger intuition för de olika begreppen Använda den grafiska modellen och sagan som en metafor för matematiken Hitta på spel och lekar som bygger på den grafiska modellen
25 25 En metafor för matematik Verkliga objekt man kan se och manipulera Bygger en värld barn kan förstå, och vill använda Idévärld Saga Grafisk modell Spel vanlig matematik
26 26 Den grafiska modellen Positivt tal Plusvärlden (lekgården) nollinjen Minusvärlden (fantasivärld) Negativt tal
27 27 Grafisk modell - tal enhet - bildar en grupp storhet - antal rutor olikhet - olika formationer färg och position enhet färgskala tecken
28 Decimalsystemet 28
29 29 Grafisk modell - operationer addition är att lägga till rutor till spelbrädet subtraktion är att ta bort rutor från spelbrädet multiplikation är upprepad addition division är upprepad subtraktion som går jämt upp
30 30 Exempel spel = spelar plus = spelar minus plus-kort minus-kort ifyllda rutor tomma rutor
31 31 Försök till att uppfylla målen bättre förståelse & roligare: uppmuntrar barnen till att själv upptäcka samband genom eget experimenterande ett mer lättillgängligt språk att prata matematik med stimulerar till strategiskt tänkande och huvudräkning ingen tvingas, men de flesta vill göra saker bra spela spel vänder på och leker med de matematiska begreppen, dvs. spelen tränar inte uträkning i sin vanliga bemärkelse (vad blir 5+29?), utan saker som: om jag har talet 34, vad kan jag lägga till för att få ett jämt tiotal? (Svar: vilket positivt tal som helst som slutar på 6, eller vilket negativt tal som helst som slutar på 4).
32 32 Uppfylla målen, forts. flexibilitet & utvecklingsbarhet för yngsta: talförståelse (visuell och operationell) take & put istället för drag & drop lite äldre: flera nivåer, spelen blir snabbt mer krävande kan spelas på många olika förståelsenivåer kan välja utvecklingsväg ental tiotal hundratal positiva tal positiva & negativa tal addition, subtraktion, multiplikation, division idéerna kan användas vidare resonera om matematik högre matematik
33 33 Mer mål - flickor i fokus Vi har speciellt försökt fånga flickors intresse, genom att: ha den typen av inramning som vi valt med en familj med en massa barn som leker och spelar spel tillsammans (typiskt flickig inramning) presentera idévärlden i sagoform lyfta fram flickornas roll i sagan (addition före subtraktion, flickorna tar de flesta initiativ i sagan) designa spel som premierar klurighet och eftertanke istället för snabbhet och fingerfärdighet kan spela mot eller med varandra utnyttja flickors ofta väl utvecklade mönsterseende
34 34 Vägen dit - exempel prototyper Pappers-bitar OH-bilder scenario ett spel Flanellograf Objekt-ritprogram: byggsats Skriftlig beskrivning Skriftlig/muntligt scenario (sagan) Konkret representation (i ritprogram): Layout val Utseende menyer Inkrementell prototyp del av funktionaliteten utan grafik Inkrementell prototyp bara entalsdel Inkrementell prototyp decimalsystemet utbyggt... Inkrementell prototyp mesta funktionaliteten med grafik och ljud
35 35 Olika alternativ för modellen Vad kommer idéerna ifrån? Modellen som i flanellografen: Modellen som den är i spelet:
36 36 krav från barnen ljud, ljud och åter ljud... spela mot datorn
37 37 Olika tester med användare Sammanlagt 14 tester med användare under 3 års tid, t.ex. Intervjuer barn, framförallt flickor, om matte & datorspel Testade koncept med lärare olika skolor och nivåer (med flanellograf) 1:a test grafisk modell entals-spelen: 50 barn 2:a klass och 6 6- åringar. Observation, videofilm och enkäter. Analyserade samband förmåga vanlig matte grafisk matte. Test decimalssystem: samma 2:a som tidigare - observation Test i 2:a, 3:e, 5:e och 6:e klass (nya barn). Decimalsystem och multiplikation/division. Observation och intervjuer. Början till förståelse test 2:a och 6:e klass. Typ kontrollerat experiment: Skriftlig test matematik, sen samma test formulerad i rutmodellen. Analyserade resultaten. Test av datorspelare
38 38 Resultat av testerna Spelet är testat på barn mellan 4 12 år De yngre klarar de enklare spelen. 5:e och 6:e-klassare spelar de svåraste spelen (med varierad grad av strategi). Äldre elever skulle nog också kunna ha nytta av spelen, fast med en annorlunda inramning än sagan. ALLA förstår spelen mycket snabbare än vuxna! De allra flesta tycker spelen är roliga, och spelar strategiskt. Barnen klarar att lösa uppgifter lika bra eller bättre i rutmodellen redan efter ett par timmars spelande Huruvida ökad matematisk förståelse på sikt uppnås kvarstår att visa
39 39 Barn som användare kan skapa problem... Svårt att sätta sig in i deras situation, dvs. bortse från sin egen kunskap... Intervjuer: yngre barn har svårt att resonera om sig själva och vad de gör Svaret beror på vem som frågar... Prototyper svårt att testa annat än vad som fungerar (klarar ej hypotetiska resonemang) Enkäter: inte så bra på att läsa eller skriva... Skriftliga tester: för svårt att tänka flera steg av händelser i huvudet...
40 40 men charmen hos testpiloterna uppväger alla problem mångfalt! härlig entusiasm och experimentlusta kastar sig in och är inte rädda för att prova säger vad de tycker och tänker inte rädda för att göra fel hjälper glatt varandra hittar på sina egna förklaringar fattar mycket snabbare än alla vuxna jag förklarat för...
41 41 Tänkvärt om man ska designa för barn: Ta vara på deras lek- och experimentlust! Underskatta inte barnens förmåga barnen måste kunna växa med prylen eller systemet Lyssna på dem de har ofta mycket tänkvärda saker att säga om du ger dem den tid de behöver! Barn tänker inte som vuxna, men deras tankar är ofta väl så intelligenta och intressanta som våra... Försök att ifrågasätta ditt eget synsätt snarare än barnets Försök bortse från din egen kunskap (svårt) Låt barnen förklara för varandra de gör det ofta mycket bättre (dessutom förstår man bättre hur de tänker)
42 42 men tänk på att det inte är barnen som köper produkten... Det som verkligen har visat sig vara problem (ur kommersiellt perspektiv)... läromedelsförlagen samma program låg-mellanstadiet behövs vara helt paket (lärobok,...) spelbolagen struntar i pedogogiska aspekterna, bara ser till nöjesvärdet lärarna inte så pigga på negativa tal... (låg, mellanstadie) högstadie, gymnasie, komvux: fel inramning... krävs en del tid & engagenmang (använda som förklaringsmodell) mycket utförlig lärarhandledning datorspelaren som interaktiv handledare
Datorspel med agenter som lär sig matematik utan symboler. Lena Pareto Högskolan Väst
Datorspel med agenter som lär sig matematik utan symboler Lena Pareto Högskolan Väst 1 Idé: matematik i ny förklädnad koncept: positiva tal negativa tal decimal systemet addition subtraktion multiplikation
Läs mer1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.
Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det
Läs merKommentarmaterial, Skolverket 1997
Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska
Läs merMatematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor
Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som
Läs merNallelek Lärarvägledning
NALLELEK - LÄRA MERA PROGRAM AB Nallelek Lärarvägledning NALLELEK... 2 1.1 Programmet... 2 1.2 Övningar som stärker förmågan att iaktta bilder och se detaljer... 3 1.2.1 Pedagogiska tips... 3 1.3 Kategorisering
Läs merHanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK
Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK Multiplika tion Multiplikation, 5-tabellen Att multiplicera är detsamma som att addera samma tal flera gånger. Det kallar vi upprepad addition. 3 5 kan
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merFörberedelser: Sätt upp konerna i stigande ordningsföljd (första inlärningen) eller i blandad ordningsföljd (för de elever som kommit längre).
Räkna till 10 Mål: Eleverna skall kunna räkna till 10, i stigande och sjunkande ordningsföljd. Antal elever: minst 10 elever. Koner med talen 1 till 10.( använd konöverdrag och skriv 10 på en lapp på 0-käglan)
Läs merFöreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt
Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,
Läs merTaluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.
Taluppfattning Talområde 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 19 Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial
Läs merJämföra, sortera tillsammans reflektera!
Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Lärarens roll i barnens matematiklärande Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Anna Kärre Förskollärare på Lännersta förskola Föreläsare
Läs merMånga elever som studerar på Barn- och Fritidsprogrammet kommer så
Linda Jarlskog Ma A på förskolan Små barn behöver uppleva att de kan förankra tidiga möten med matematik i sin egen värld. Även gymnasieelever behöver uppleva att undervisningen känns relevant för dem.
Läs merHands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap
Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs
Läs merSpel som interaktiva berättelser
Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel
Läs merI Språkets värld. Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan
I Språkets värld Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: 2014-04-23 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Förskolan
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merKursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr
Läs merUtveckla matematisk förståelse och kreativa resonemang med innovativt datorspel
UDDEVALLA KOMMUN Utveckla matematisk förståelse och kreativa resonemang med innovativt datorspel Lena Pareto forskare, spelutvecklare, Högskolan Väst Ylva Dahl, skolutvecklare, pedagog Forshällaskolan
Läs merBarn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merKvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15
Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten
Läs merKvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14
20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merVälkommen till Grodan, våren 2009
Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta
Läs merLärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014-2015 Mumintrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE
Läs merKvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Läs merExempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3
Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 7 Huvudräkning, multiplikation och division... 9 Huvudräkning,
Läs merVad är design? Designmetodik. Varför en metodik? Samma (5!) huvudmoment. Härledning av form från specifikation. Användarcentrerad designmetodik
Designmetodik Vad är design? Föreläsning 11/9 2003 Preece: kap 1, 6.1-6.3 Härledning av form från specifikation Varför en metodik? Användarcentrerad designmetodik En metodik är tänkt att vara en hjälp
Läs merEngelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...
2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...
Läs merArbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle
Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs merBarns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen
Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet
Läs merJust nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse
Andersson, Losand & Bergman Ärlebäck Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör
Läs merExempel på uppgifter från 2010 och 2011 års ämnesprov i matematik för årskurs 3
Exempel på uppgifter från 2010 och 2011 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010 2011 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merGenom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.
I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och
Läs merBARNS SPRÅKUTVECKLING
BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen
Läs merVerksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med
Läs merNationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära
Läs merSkriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.
RYGG Koppla ihop - Samarbetsövning Ett exempel på kort Förberedelser: Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merLära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.
Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både
Läs merRäkna med Rutiga Familjen
Räkna med Rutiga Familjen Ett grafiskt mattespel som behandlar de fyra räknesätten med positiva och negativa tal. Utan siffror och symboler. Med lärande agenter. Saga Http://rutigafamiljen.se 2008-11-06
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska
Läs merEnkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.
1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.
Läs merBokstäver. Myrstackens kvalitetsarbete. Hällevadsholms förskola
Myrstackens kvalitetsarbete Bokstäver Hällevadsholms förskola 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Yvonne Frisk Helena Halla Helena Eriksson Tina Lundgren Lotta Dahl Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merFärgklövern. Färgklövern är gjord 1998 i samarbete mellan Datateket i Linköping och Hargdata AB i Linköping.
Färgklövern I Färgklövern kan du leka med färger, på lite olika sätt i de olika delprogrammen. Bestäm själv vilka och hur många färger du vill färglägga med. Alla dina målade bilder kan även skrivas ut
Läs merArbetsbeskrivning Förskoleklassen Ugglemoskolan Fågelfors
Arbetsbeskrivning Förskoleklassen Ugglemoskolan Fågelfors Arbetsbeskrivning för Förskoleklassen Ugglemoskolan Förskoleklassen ska vara den bro som leder från förskola till skola. Man ger barnen en mjukstart
Läs merCITRONNYTT vecka 9-10 F-klass - årskurs 2
KALENDARIUM vårterminen 2015 Lov, studiedagar och planeringsdagar Sportlov v.9 23-27/2 2015 Planeringsdag för all personal 2 mars Påsklov v.15-7-10/4 2015 Kristi himmelsfärdsdag - 14/5 2015 Lov 15/5 2015
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merArbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merSKRÄPJAKT I TROLLSKOGEN 18 APRIL -2011
SKRÄPJAKT I TROLLSKOGEN 18 APRIL -2011 Under tiden vi arbetat med mofflorna så har barnen på olika sätt fått uppleva, leka och samtala kring det som mofflorna hade fått nedskräpat med i sin skog. Idag
Läs merInnehållsförteckning
Välkommen Till Fredriksdals Förskola Avdelning Trollstjärnan Fredriksdals Förskola Trollstjärnan Innehållsförteckning Välkomna till Fredriksdals Trollstjärnans profil Förskolans Grund-idé Lek & Skapande
Läs merPrototyping. Planera och genomföra webbproduktionsprojekt. Innehåll. Fördelarna med Pappersprototyper. Lofi-prototyp. Prototyping
Innehåll Planera och genomföra webbproduktionsprojekt Stefan Berglund Prototyping Prototyping LoFi-prototyp HiFi-prototyp Användarcentrerad utveckling Användbarhet Specificering av krav Prototyping Kartläggning
Läs merSadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare
Läs merTEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker
TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker MUMINDALEN 2015/2016 Förutsättningar Ålder 2år 3år 4år Flickor 4 2 1 Pojkar 2 3 3 Andrine Hultstrand Leg. Förskolelärare Emma Larsson Barnskötare Jenny Nilsson Barnskötare
Läs merLäromedel granskning
Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merGRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola
GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder
Läs merI addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1
BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merSpråklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27
Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil Ellen Breitholtz 2008-08-27 Fyra delar av vår identitet Ursprung - dialekt Klass - sociolekt Kön - sexolekt Ålder - kronolekt
Läs merArbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Läs merKvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 11:07 1
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Annikas Barnomsorg Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Annikas
Läs merSagt & gjort. House of Alvik
House of Alvik För drygt två år sedan fick eleverna i årskurs 5 och 6 på Alviksskolan i Luleå egna datorer. I samband med det började jag, som undervisar i matematik, no och bild, och min kollega, som
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merErik firar jul TORSTEN BENGTSSON
SIDAN 1 Boken handlar om Äntligen är det julafton. Erik har längtat i flera veckor. Allra mest har han längtat efter julklapparna. Innan det är dags att öppna julklapparna, ska de äta och kolla på Kalle
Läs merSommarträningsprogram Juniortruppen
Sommarträningsprogram Juniortruppen Vi kommer ta ett par veckors uppehåll från fotbollsträningen i sommar men det är fortfarande viktigt att hålla igång kroppen, jag har därför satt ihop ett träningsprogram
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merFramtidens klassrum: Det resande klassrummet
Framtidens klassrum: Det resande klassrummet Hur kan vi förbättra elevers motivation till att vilja lära? I stället för att välja ett ämne har vi valt ett område som är viktigt för att förbättra och göra
Läs merLärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)
Läs merMASKERADKOSTYMER DJUNGEL
MASKERADKOSTYMER DJUNGEL Ref. 66011 Ref. 66011 Set: CD + MASKERADKOSTYMER "DJUNGELN" SV INNEHÅLL OCH BESKRIVNING Paket bestående av 4 maskeradkostymer (storlek: barn 3-7 år) + LJUD-CD-SKIVA med MP3 (utan
Läs merKursplan. Ämnesövergripande
Ämnesövergripande Processen när eleverna aktivt bygger, programmerar, undersöker, skriver och kommunicerar påverkar deras utveckling på många olika sätt. Här finns en unik möjlighet att arbeta gränsöverskridande
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merVerksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01
Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans
Läs merPernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor
Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1A Lärarhandledning MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som i första hand tar upp enheter. Här i årskurs 1 handlar
Läs merSpråkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete
Språkäventyret Mål Sammanfatta hur jag gjorde spelet Språkäventyret på Fronter. Verktyg Fronters provverktyg Inledande arbete Fundera över dessa saker innan du börjar: 1. Vilken del av det centrala innehållet
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merKvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Älvsbacka förskola, avdelning Myggan. Ort Skellefteå.
Läs merMultiplikation genom århundraden
Multiplikation genom århundraden För många elever i skolan kan multiplikation upplevas som något oöverstigligt. Addition och subtraktion kan de förstå sig på men inte multiplikation. Utan förståelse för
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merVeckomatte åk 5 med 10 moment
Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte
Läs merSTÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET
STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.
Läs merSLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 2016-01-06
SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång jag gör något som barnet kan göra själv tar jag bort möjligheten för barnet att lära sig lära
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merÅk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1
Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge
Läs merPLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)
PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merOlika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång)
Olika lärostilar... Som många vet så finns det många olika sätt att lära sig på dem vanligaste är att man lär sig genom att lyssna och tala, läsa och titta på bilder. De flesta lär sig även genom att få
Läs mer1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?
1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars
Läs merINTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI
VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKLOGI? INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden I ett utvecklingsperspektiv Avseende både normal och abnorm utveckling HUR
Läs merEn bra start i livet. fantasi som kommer att utveckla vår värld. Låt oss ge dem en bra start! www.brio.net. www.brio.net
BRIO nyheter för de yngsta 2015 För barn i åldern 0-3 år En bra start i livet Sedan 1884 har vi tillverkat leksaker för att inspirera unga sinnen och låta barn få upptäcka världen på ett säkert och lekfullt
Läs mer2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola
2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1 Innehåll 1. Presentation av förskolorna...3 2. Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för
Läs merVerksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Läs mer