Grennaskolans plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Transkript

1 Grennaskolans plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Läsåret

2 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som vårdnadshavare 3 1. Vision 3 2. Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Elevmedverkan och samverkan Förankring hos elever, föräldrar och personal 4 3. Ansvarfördelning Huvudmannens ansvar Rektors ansvar Personalens ansvar 5 4. Främjande arbete Trakasserier och kränkande behandling Målinriktat arbete mot diskriminering 7 5. Kartläggning samt uppföljning av förra årets plan mot kränkand behandling och likabehandlingsplan Mål från föregående plan Kartläggning Resultat 9 6. Förebyggande arbete Mål trakasserier och kränkande behandling Åtgärder Mål diskriminering Åtgärder Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Akuta åtgärder för att förhindra trakasserier eller kränkande behandling Vid kränkning av elev elev Vid kränkning personal elev Uppföljning och utvärdering 13 Bilaga 1 Definitioner 15 Bilaga 2 Utdrag av Skollagen (2010:800) 17 Bilaga 3 Utdrag ur diskrimineringslagen (2008:567) 20 2

3 Grennaskolans plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av representanter för elever, lärare, elevhälsoteam och elevhemsföreståndare. Planen har skickats på remiss till föräldraföreningen, elevrådet och förtroendeeleverna. Planen gäller för året Till dig som elev Du har ett ansvar för att skapa ett bra klimat i klassen och på elevhemmet. Om du visar hänsyn och uppträder respektfullt mot andra så bidrar det till en bra studie- och boendemiljö. Du har rätt att få vara dig själv och vara trygg i skolan och på elevhemmet. Vi vill att du omedelbart tar kontakt med någon vuxen om du eller någon annan blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Till dig som vårdnadshavare Om du tror att ditt eget barn eller något annat barn i skolan blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, vill vi att du tar kontakt med mentor, elevhemsföreståndare eller rektor på skolan snarast, så att vi kan utreda ärendet. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn utsätter andra. Om du tror att ditt barn utsätter något annat barn så vill vi att du tar kontakt med någon vuxen på skolan. 1. Vision Alla på Grennaskolan ska bemötas med respekt för sin person, bli tagna på allvar, ges möjligheten att växa och utvecklas utifrån sin förmåga, samt få vara den de är. Ingen ska diskrimineras eller trakasseras p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 2. Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen Denna plan består av den likabehandlingsplan som avses i diskrimineringslagen (2008:567) och den plan mot kränkande behandling som avses i skollagen (2010:800) (se bilaga 2). Dessa planer har sammanförts i syfte att skapa ett enhetligt och tydligt skydd för elevens integritet och oinskränkliga värde. Planen är ett levande redskap i skolans arbete för att skapa en god studiemiljö och trygg skolmiljö samt i arbetet för att förebygga och hantera uppkomna situationer av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen bygger på alla människors lika värde och syftar till att upprätthålla demokratiska värderingar och skydd för mänskliga rättigheter. 3

4 2.1 Elevmedverkan och samverkan Arbetet med likabehandlingsplanen sker i likabehandlingsgruppen. I framtagandet av det kommande årets mål för likabehandlingsarbetet deltar elever och personal genom mentorspass och arbetslagsmöten för att i samverkan ta fram åtgärder som leder till en tryggare skola. Innan styrelsens fastställande av planen varje år ska det ha skett en samverkan med Grennaskolans föräldraförening om innehållet i planen. 2.2 Förankring hos elever, föräldrar och personal När det finns ett förslag på en ny plan i maj så går den ut på remiss till personalen, elevrådet, förtroendeeleverna på alla elevhemmen och föräldraföreningen för diskussion. De har sedan möjlighet att lämna in skriftliga kommentarer. Alla synpunkter från eleverna, deras föräldrar och personalen vägs in i den nya planen. Föräldrarna får också information om att planen finns på vår hemsida. Första skoldagen delas planen ut till alla elever av mentorerna. Planen gås igenom och diskuteras tillsammans med eleverna. Under året görs workshops, som är kopplade till planen, i alla klasser. 3. Ansvarsfördelning 3.1 Huvudmannens ansvar: Huvudman för Grennaskolan är Grennaskolans styrelse. Grennaskolan är ett aktiebolag i Rådhus AB i Jönköpings kommun. Kommunfullmäktige har valt en styrelse för Grennaskolan, och den består av förtroendevalda ledamöter. Huvudmannens ansvar gäller enligt diskrimineringslagen och skollagen (se bilaga 2). Huvudmannen är ytterst ansvarig för att skolan präglas av trygghet och en god studiemiljö samt för att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling inte förekommer på Grennaskolan. Huvudmannen fastställer planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen. Huvudmannen har delegerat arbetsuppgifter rörande likabehandlingsarbetet enligt nedan. Huvudmannen utreder ärenden som gäller diskriminering, trakasserier eller kränkningar som utförts av rektor eller skolans VD. 3.2 Rektors ansvar: Rektor har det övergripande ansvaret för att en plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan upprättas årligen. Rektor ansvarar vidare för att planen efterlevs och når ut till elever, föräldrar och all personal samt för att uppföljning och utvärdering av planerna sker. Rektor utser en likabehandlingsgrupp bestående av kurator, lärare, och elevhemspersonal. Även en samordnare för gruppen utses av rektor. Likabehandlingsgruppen är ansvarig för att ta fram den årliga planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen samt för utvärdering av planen. Rektor har även det övergripande ansvaret för att ekonomiska resurser och tid avsätts till arbetet med likabehandling, kartläggning, upprättandet av planen och regler, föreläsningar, temadagar samt att personal utbildas. 4

5 Rektor ska informera nyanställda om likabehandlingsarbetet och dela ut planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen och övriga ordningsregler som gäller på Grennaskolan. Rektor ansvarar för att utreda diskriminering, trakasserier och kränkningar som personal påstås ha utsatt elever för. Rektor har ansvar för att informera om och kommunicera med skolans styrelse om likabehandlingsarbetet samt informera om eventuella fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som har förekommit på skolan. 3.3 Personalens ansvar: All personal på skolan ansvarar för att främja likabehandling, motverka samt omedelbart reagera på diskriminering, trakasserier och kränkningar samt att se till att åtgärder vidtas för att stoppa dessa händelser. All personal är skyldig att omedelbart anmäla sådana händelser som de fått kännedom om till rektor. Mentorn har det övergripande ansvaret för att klimatet i klassen är bra. Denne ska observera klassens gemenskap och de enskilda elevernas trygghet, trivsel och välmående. Mentorn ta upp frågor om elevernas trygghet och trivsel på utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. Mentorn ska utreda, helst tillsammans med undervisande lärare, enstaka kränkningar mellan elever där mentorns elever har varit inblandade när händelserna skett på skoltid. Mentorn ska samma dag informera ev. elevhemsföreståndare samt vårdnadshavare för elever under 18 år. Mentorn ska dokumentera samtal kring trakasserier och likabehandling med elever och lämna dokumentationen till rektor. Elevhemsföreståndare ansvarar för att klimatet på elevhemmen är bra. Denne ska observera elevhemmens gemenskap och de enskilda elevernas trygghet, trivsel och välmående. Elevhemsföreståndaren ska utreda enstaka kränkningar mellan elever där elevhemmets elever har varit inblandade när händelserna har skett efter skoltid. Elevhemsföreståndaren ska samma dag informera mentor och vårdnadshavare för elever under 18 år. Elevhemsföreståndaren ska dokumentera samtal kring trakasserier och likabehandling med elever och lämna dokumentationen till rektor. 5

6 4. Främjande arbete 4.1 Trakasserier och kränkande behandling Likabehandlingsplanen ska genomsyra all undervisning. Detta görs genom att likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras inför läsårsstart varje år. Undervisande lärare ansvarar för att klimatet i klasserna är gynnsamt för studier under skoltid och ska inom sitt ämne ta upp frågor om normer, likabehandling och kränkningar. o Ansvar: Arbetslagsledare, lärare Tre skolgemensamma idrottsdagar per år med socialt syfte t ex bollturneringar och friluftsliv. o Ansvar: Idrottsläraren Temadagar: Grundskolan planerar temadagar för ANT-frågor och för samlevnadsfrågor. Under temadagarna behandlas gruppdynamik, normkritiskt perspektiv, allas lika värde etc. Aktiviteten syftar till att skapa gemenskap bland eleverna samt förståelse och kunskap om normer, likabehandling, diskriminering samt olika sorters kränkningar och demokratiska värderingar. o Ansvar: Arbetslaget 7-9 Workshops (värdegrundsdiskussioner om trakasserier och de olika diskrimineringsgrunderna) på mentorspass och elevhemsmöten, där likabehandlingsgruppen är ansvariga för framtagandet av upplägg för arbetet. o Ansvar: Mentor och elevhemsföreståndare Fältsekreterare och fritidsledare kommer i samarbete med mentorerna och kurator arbeta med årskurs 7 i samband med skolstart. Då kommer fältsekreteraren och fritidsledaren att hålla i värderingsövningar. De kommer att följa upp arbetet senare under läsåret, med ytterligare ett tillfälle med värderingsövningar. o Ansvar: Kurator Lägerskolor och introduktionsarbete i klasserna och på elevhemmen. Syftet är att skapa samhörighet och respekt för varandra i och mellan klasserna/elevhemmen. o Ansvar: Arbetslag och elevhemsföreståndare 7-9-råd (två gånger per termin): Ett forum där eleverna kan framföra åsikter och förslag om hur de kan förbättra sin arbetsmiljö. o Ansvar: Arbetslaget 7-9 Fritidsråd: Ett forum där eleverna kan ge förslag på och påverka sina fritidsaktiviteter. o Ansvar: Fritidsledaren 6

7 4.2 Målinriktat arbete mot diskriminering En kartläggning skall göras varje år för att belysa vad vi gör i de olika verksamheterna (högstadium, gymnasium, elevhem) för att motverka och förebygga diskriminering. Workshops hålls både på mentorspass och elevhemsmöten kring vad de olika diskrimineringsgrunderna innebär och hur de kan ta sig uttryck. Vid läromedelsbeställningar skall diskrimineringsgrunderna tas i beaktande. Fortbildning genomförs för att öka personalens förståelse för diskrimineringsgrunderna och skapa tillfällen då personalen kritiskt reflekterar över sitt eget arbete. Mål: Alla elever ska uppleva att de behandlas lika oavsett kön. Skolan ska arbeta med att bryta ner gängse könsnormer. Vi problematiserar och diskuterar kring heteronormen på årliga sex- och samlevnadstemadagar. På gymnasiet arbetar man i enlighet med kursplanen i svenska med att läsa både kvinnliga och manliga författare. Tillval och fritidsaktiviteter ska vara öppna för alla oavsett kön. All undervisning ska i riktlinje med styrdokumenten bedrivas jämlikt och utan särbehandling. Även könsnormer belyses i undervisningen. Mål: Ingen elev ska känna sig diskriminerad för sin etniska tillhörighet och/eller sin religion. Skolan ska inte hindra någon elev att på något sätt följa sin religiösa tro, t.ex. i firandet av högtider och med mat som erbjuds i matsalen. Skolan ska arbeta mot förutfattade meningar och stereotypa föreställningar om olika etniska och religiösa grupper, både i undervisningen, på elevhemmen och i fritidsverksamheten. Temadag med Expo kommer att anordnas under hösten för elever och personal. Diskriminering utifrån etnicitet och religion tas upp i flera moment och ämnen under året, till exempel i SO och svenska. Information från skolan ska ges både på svenska och engelska. Mål: Ingen ska känna sig diskriminerad för sin funktionsnedsättning. Alla elever ska ha samma tillgång till och möjlighet till att lyckas i skolans verksamhet. Skolan ska verka för att alla elever har respekt för individen istället för att se funktionsnedsättningen som ett hinder. Undervisningen ska individanpassas efter behov. Elever som har behov av det får extra tid vid prov, göra muntliga prov, etc. Examinationer ska ske på varierande sätt och vara individanpassade. Mål: Ingen ska känna sig trakasserad eller diskriminerad för sin sexuella läggning. Kritiskt tänkande mot heteronormen är ett ämne som tas upp i sex- och samlevnadstemat. Temadag kring HBTQ anordnas för elever och personal. 7

8 5. Kartläggning samt uppföljning av förra årets plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan 5.1 Mål från föregående plan Mål för trygghet: Alla ska känna sig trygga på lektionstid samt rasttid. Tre elever i årets enkät uppgav att de kände otrygghet, två var flickor, en var pojke. Sju elever uppgav att de är rädda för en annan elev på skolan, 13 att de var rädda för en vuxen. Följande åtgärder genomfördes förra året: nya ordningsregler, ett nytt uppehållsrum för högstadiet samt rastvaktssystem också för högstadiet. Resterande åtgärder kvarstår till årets plan. Mål för språkbruk: Språkbruket på skolan ska vara respektfullt. I årets enkät framkom att 44% ansåg att det förekom negativt språkbruk i klassen. Detta är lägre än tidigare års enkät. Mål - Alla elever vet vem de ska vända sig till: Elva elever uppgav att de inte visste vem de kan vända sig till vid negativa händelser, vilket är klart färre än året innan. Mål för kön: 2014 ska vi minska antalet elever som känner sig diskriminerade utifrån sitt kön. I årets enkät uppgav 15 elever att de blivit diskriminerade p.g.a. kön. Denna siffra är betydligt högre än föregående år. Tydligt är dock att eleverna har svårt att skilja på diskriminering och trakasserier, då inga exempel som framkommit är exempel på diskriminering. En större arbetsinsats behövs för att förklara och få eleverna att förstå begreppet diskriminering. Mål för etnisk tillhörighet: 2014 ska vi minska antalet elever som känner sig diskriminerade utifrån etnisk tillhörighet. I årets enkät uppgav nio elever att de blivit diskriminerade p.g.a. etnicitet. Det är betydligt fler än föregående år. Tydligt är dock att eleverna har svårt att skilja på diskriminering och trakasserier, då inga exempel som framkommit är exempel på diskriminering. En större arbetsinsats behövs för att förklara och få eleverna att förstå begreppet diskriminering. Mål för religion eller annan trosuppfattning: 2014 ska vi minska antalet elever som känner sig diskriminerade utifrån religion eller annan trosuppfattning. I årets enkät uppgav fem elever att de blivit diskriminerade p.g.a. annan religion eller trosuppfattning. Tydligt är dock att eleverna har svårt att skilja på diskriminering och trakasserier, då inga exempel som framkommit är exempel på diskriminering. En större arbetsinsats behövs för att förklara och få eleverna att förstå begreppet diskriminering. Mål för sexuell läggning: Ingen ska bli diskriminerad på grund av sin sexuella läggning. I årets enkät uppgav fem elever att de blivit diskriminerade p.g.a. sin sexuella läggning. Tydligt är dock att eleverna har svårt att skilja på diskriminering och trakasserier, då inga exempel som framkommit är exempel på diskriminering. En större arbetsinsats behövs för att förklara och få eleverna att förstå begreppet diskriminering. En fokusgrupp har genomförts där det framkom att ingen kände sig diskriminerad p.g.a. sin sexuella läggning. Mål för funktionsnedsättning: Vi ska minska antalet elever som känner sig diskriminerade utifrån sin funktionsnedsättning. Tre elever uppgav att de blivit diskriminerade någon gång p.g.a. sin funktionsnedsättning. Ytterligare tre uppgav att det hade skett vid flera tillfällen. Mål för sexuella trakasserier: Det ska inte förekomma sexuella trakasserier på Grennaskolan. I årets undersökning framkom att 18 elever har känt sig utsatta för sexuella trakasserier, varav fem angav att det skett vid flera tillfällen. Könsfördelningen var åtta pojkar och tio flickor. 8

9 5.2 Kartläggningen Kartläggningen sker genom en enkät som genomförs bland eleverna. Frågorna i enkäten gäller både skolan och elevhemmen. Vidare används även diskussioner i arbetslag och likabehandlingsgrupp samt den kommungemensamma ANDT-undersökningen. Mentorerna och elevhemsföreståndarna samtalar med eleverna om trygghet och trivsel i samband med utvecklingssamtal. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med eleverna. Likabehandlingsgruppen sammanställer kartläggningen och tar fram de riskfaktorer som framträder. Riskfaktorerna ställs samman och förs ut i form av diskussionsfrågor till arbetslag, klasser och elevhemsgrupper. Summeringen av diskussionerna och förslag på åtgärder sammanställs av likabehandlingsgruppen till en lista på förebyggande arbete. 5.3 Resultat Årets sammanställning visade två tydliga riskfaktorer kring trakasserier som vi tycker att vi behöver arbeta med under det kommande året. Dessa riskfaktorer är: Otryggheten på lektionstid och raster; elever som är rädda för en annan elev eller för någon vuxen har ökat. Sexuella trakasserier förekommer. Språkbruket (trakasserier, verbala angrepp och hårda ord) När det gäller diskriminering uppgav flera att de blivit diskriminerade. Diskrimineringen handlade framför allt om ålder och kön. Diskrimineringen skedde främst under lektionstid och raster. Både elever och personal på skolan har utfört dessa diskriminerade handlingar enligt kartläggningen. Tydligt är dock att eleverna har svårt att skilja på diskriminering och trakasserier, då inga exempel som framkommit är exempel på diskriminering. En större arbetsinsats behövs för att förklara och få eleverna att förstå begreppet diskriminering. 9

10 6. Förebyggande arbete 6.1 Mål trakasserier och kränkande behandling Alla elever är trygga på lektionstid. Alla elever är trygga under rasttid. Språkbruket på skolan ska vara respektfullt. 6.2 Åtgärder Genomföra kompetenshöjande åtgärder och handledning kring ett gemensamt förhållningssätt runt hur vi bemöter varandra och våra elever. Ordningsreglerna ska genomsyra verksamheten och ska behandlas och diskuteras vid flera tillfällen per läsår. o Ansvarig: Mentorer, EHF, rektor, utvärderas november 2014 Utreda behovet och eventuell struktur runt ett faddersystem eller liknande för att äldre elever ska känna ansvar för de yngre elevernas trivsel. o Ansvarig: Rektor (ALL-grupp och EHF-grupp), rutiner och struktur klart november Genomföra några workshops per termin och klass/internat för att förbättra arbetet kring språkbruk, värdegrund, trakasserier och diskriminering. o Ansvarig: Mentor och elevhemsföreståndare, utvärderas november Elevhemmen ska gå tillsammans till middagen. o Ansvarig: Elevhemsföreståndare, utvärderas november 2014 Skapa en populärversion av planen för öka kunskapen om rutinerna kring arbetet. o Ansvarig: Rektor, likabehandlingsgruppen, klart november 2014 Fortbildning för lärarna om ledarskap i klassrummet. o Ansvarig: Rektor, klart november 2014 Införa gratis pedagogisk lunch för undervisande lärare i högstadiet och årskurs ett. o Ansvarig: Rektor, klart januari 2014 Öka vuxennärvaron i skolans miljöer o Ansvarig: Rektor och arbetslagsledare, utvärderas november 2014 Anordna en trivselfrämjande aktivitet per klass/elevhem och termin. o Ansvarig: Mentor/elevhemsföreståndare, utvärderas november 2014 Vid grupparbeten bestäms gruppindelning alltid av undervisande lärare. o Ansvarig: Undervisande lärare 6.3 Mål - diskriminering Mål för kön: 2014 ska vi minska antalet elever som känner sig diskriminerade utifrån kön. Mål för etnisk tillhörighet: 2014 ska vi minska antalet elever som känner sig diskriminerade utifrån etnisk tillhörighet. Mål för religion eller annan trosuppfattning: 2014 ska vi minska antalet elever som känner sig diskriminerade utifrån religion eller annan trosuppfattning. Mål för sexuell läggning: 2014 ska vi minska antalet elever som känner sig diskriminerade utifrån sexuell läggning. 10

11 Mål för funktionsnedsättning: 2014 ska vi minska antalet elever som känner sig diskriminerade utifrån funktionsnedsättning. Mål för sexuella trakasserier: Det ska inte förekomma sexuella trakasserier på Grennaskolan. 6.4 Åtgärder: Överlag måste vi arbeta med att exemplifiera diskriminering och öka medvetenheten kring olika slags diskriminering, både bland personal och elever. Vi ska ta fram workshops och värderingsövningar som riktar in sig på attityder mot diskriminering av olika slag. o Ansvarig: Likabehandlingsgruppen, klart november 2014 Vi ska bjuda in föreläsare (för eleverna) som tillhör minoritetsgrupper av något slag och som riskerar att utsättas för diskriminering på grund av detta, t.ex. samkönade par, överlevare från förintelseläger m.m. o Ansvarig: Rektor med likabehandlingsgruppen, klart november 2014 Vi ska arbeta med film, teater och/eller texter som tar upp olika typer av diskriminering och diskutera dessa. o Ansvarig: arbetslagen, klart november 2014 I ämnesgrupperna behöver lärarna granska de läromedel som används så att de inte förmedlar en fördomsfull/stereotyp bild av olika grupper i vårt samhälle, utesluter eller osynliggör minoriteter etc. o Ansvarig: Rektor med ämnesansvariga, klart november 2014 Alla arbetslag inkl. elevhemsföreståndarna ska varje år skriva en plan över hur man i arbetslaget arbetar mot diskriminering. o Ansvariga: Rektor, internatchef och arbetslagsledare, klart november 2014 Arbeta kring materialet Sex i skolan. o Ansvariga: Rektor, arbetslagsledare, november 2014 Införa mixade elevhem o Ansvarig: Internatchef Reglerna kring vårbalen ska ses över för att inte vara diskriminerande. o Ansvarig: Skolchef 7. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Det är viktigt för oss på Grennaskolan att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling upptäcks tidigt. All personal och alla elever måste känna till likabehandlingsplanen och dess innehåll så att de vet hur viktigt det är att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt vart de ska vända sig om något inträffar. All personal har skyldighet att ingripa när man ser eller hör en händelse där elev är utsatt av elev eller personal. 11

12 Det är också viktigt att vi känner till var och när risken för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling är större än vanligt. Genom att arbeta med dessa riskområden kan vi förhoppningsvis eliminera dem. All personal ska observera elevernas samspel, agerande och trivsel för att tidigt kunna upptäcka problem med kränkningar, otrygghet och utanförskap i klassrummet, på rasterna och elevhemmen. Tecken att fästa uppmärksamhet vid är: om eleven har hög frånvaro generellt eller vid specifika lektioner. om eleven ofta är ensam om eleven inte går till matsalen Rektor ansvarar för att dessa rutiner följs och är en del av den dagliga verksamheten. 8. Akuta åtgärder för att förhindra trakasserier och kränkande behandling 8.1 Vid kränkning elev - elev Elever som anmäler diskriminering, trakasserier eller kränkningar kan göra det utan att vara rädda för att avslöjas om de inte vill det. Både elever och personal ska redan vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering stoppa den akuta situationen. När en elev misstänker eller vet att någon elev blir utsatt, ska denne ta kontakt med någon ur skolans personal. När personal ingriper eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska detta anmälas till rektor. Rektor ansvarar för att en utredning sker och vem som ansvarar för den. Rektor kan be mentor, elevhemsföreståndare eller EHT att utreda. Händelsen utreds omgående, inom 24 timmar, och då inträffar följande: 1. Samtal med den utsatte man informerar sig och tar därefter ställning, tillsammans med eleven, till hur man ska arbeta vidare med händelsen. 2. Enskilda samtal med den/de som utfört kränkningarna. 3. Utredningen ska vara skriftlig och innehålla både akuta och långsiktiga åtgärder samt en tidsplan för uppföljning. Detta dokument förvaras hos kurator med en kopia hos rektor. Reflektion ska göras gällande huruvida situationen beror på ett mönster på skolan vilket i så fall ska leda till ett utvecklingsområde i likabehandlingsplanen. 4. Om inblandade elever är under 18 år informeras vårdnadshavare i anslutning till att samtalet hålls. 5. Uppföljningssamtal enskilt med de inblandade sker efter 1-2 veckor för att försäkra sig om att kränkningarna upphört. 6. Den som blivit utsatt för samt den som utfört kränkningarna erbjuds samtal hos kurator. 7. Hela processen dokumenteras kontinuerligt och förvaras hos kurator. De som har gjort utredningen rapporterar till rektor. 8. Rektor ansvarar för eventuella anmälningar till polis eller socialtjänst. 12

13 8.2 Vid kränkning personal elev En elev som anser sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering av personal på skolan ska anmäla detta direkt till någon vuxen på skolan. När en elev misstänker eller vet att någon annan elev blir utsatt för kränkande behandling av en i personalen, ska denne ta kontakt med rektor eller någon vuxen på skolan som i sin tur anmäler detta till rektor. Rektor utreder, dokumenterar och åtgärdar händelser där en elev upplevt sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av personal. Åtgärderna bör vara både akuta och långsiktiga och det ska finnas en tidsplan för uppföljning. Reflektion ska göras gällande huruvida situationen beror på ett mönster på skolan vilket i så fall ska leda till ett utvecklingsområde i likabehandlingsplanen. Om en elev som har upplevt sig blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering, har anmält personal i skolan eller medverkat i en utredning så får varken lärare, annan personal eller skolledning utsätta eleven för repressalier som en följd av detta. Rektor gör en bedömning om ärendet ska anmälas till polisen och/eller bli föremål för arbetsrättlig prövning. 9. Uppföljning och utvärdering Kartläggningsarbete Varje år genomför vi på Grennaskolan en enkät som handlar både om skola och elevhem. Denna enkät ligger sedan till grund för nästa års plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan. Varje läsår genomförs även ett utvecklingssamtal per termin, och vid dessa samtal tas frågor upp som rör trivsel, trygghet, diskriminering och trakasserier. Även elevhemsföreståndarna samtalar om trivsel och trygghet med eleverna på sina elevhem. Under året anordnas fokusgrupper med elever för att diskutera kring frågor som framkommit i enkäten. 13

14 Uppföljning och utvärdering HELA LÄSÅRET WORKSHOPS GENOMFÖRS I SKOLAN OCH PÅ ELEV HEMMEN ANSVAR: MENTORERNA OCH ELEVHEMS FÖRESTÅNDARNA. GRENNASKOLANS GG OKTOBER NY ENKÄT UTARBETAS ANSVAR: LIKABEHANDLINGS GRUPPEN. OKTOBER ENKÄTEN LÄMNAS UT TILL ELEVERNA ANSVAR: MENTORERNA ÅRSCYKEL NOVEMBER ÅRETS ARBETE UTVÄRDERAS OCH NY PLAN GÖRS ANSVAR: LIKABEHANDLINGS GRUPPEN. AUGUSTI PLANEN DELAS UT I SAMBAND MED SKOLSTARTEN ANSVAR: KURATOR OCH MENTORERNA. JANUARI PLANEN FASTSTÄLLS AV STYRELSEN ANSVAR: REKTOR. DECEMBER PLANEN LÄMNAS UT TILL PERSONAL, ELEVRÅD, FÖRTROENDEELEVER OCH FÖRÄLDRA- FÖRENINGEN. ANSVAR: REKTOR. 14

15 Bilaga 1 Definitioner Diskriminering Med diskriminering avses, i enlighet med diskrimineringslagen, alla former av missgynnande, det vill säga negativ eller kränkande behandling, som beror på en av de sju diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering omfattar direkt och indirekt diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier, instruktion att diskriminera samt repressalier. Direkt diskriminering föreligger när en elev missgynnas på grund av en eller flera av de ovannämnda diskrimineringsgrunderna. Med missgynnande avses behandling som medför att eleven försätts i ett sämre läge, går miste om en förbättring eller upplever obehag. Direkt diskriminering föreligger exempelvis när en viss fritidsaktivitet enbart är öppen för ett visst kön. Indirekt diskriminering föreligger när en elev behandlas sämre genom att en till synes neutral bestämmelse eller handlingssätt i praktiken har en missgynnande effekt för en viss grupp inom någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering förekommer exempelvis när en ordningsregel, föreskrift eller handlingssätt verkar neutrala för att de gäller alla, men de tar inte hänsyn till allas behov. Med trakasserier avses missgynnande beteenden som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Beteendet kan bestå av fysiska, verbala eller icke-verbala handlingar. Sexuella trakasserier utgörs, precis som trakasserier, av missgynnande beteenden som kränker en elevs värdighet. Beteendet är av en sexuell natur och behöver därför inte ha en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Beteendet kan bestå av fysiska, verbala eller icke-verbala handlingar. Annan kränkande behandling Med kränkande behandling avses ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet. Till skillnad från vad som gäller för att trakasserier ska föreligga krävs inte att uppträdandet beror på någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan baseras på exempelvis vikt, hårfärg eller betyg, men behöver inte bero på någon specifik egenskap. Uppträdandet kan röra sig om: Mobbning, det vill säga att någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under en tid. Sådana handlingar medför att den som blir utsatt kommer i underläge och känner sig kränkt. Enstaka händelser där en elev har blivit kränkt. Negativa handlingar som kan ingå i både trakasserier (även sexuella) och kränkande behandling kan vara: Verbala handlingar, t.ex. tillmälen, spridande av rykten, obehagliga text- eller bildburna meddelanden, hot Fysiska handlingar, t.ex. knuffar, slag, förstörande av kläder eller saker Icke-verbala handlingar, t.ex. utfrysning, miner, suckar, fniss och skratt 15

16 Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses att någon biologiskt sett uppfattas som man eller kvinna. Diskrimineringsgrunden omfattar även transsexuella, det vill säga de som upplever sig tillhöra annat kön än det medfödda oavsett om denne genomgått könskorrigering eller ej. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra annat kön. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses hetero-, homo- och bisexualitet. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet avses nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Ålder Med ålder avses uppnådd levnadslängd. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. 16

17 Bilaga 2 Utdrag ur Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 17

18 Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskolenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. 18

19 Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock bestämmas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 14 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rätt att föra talan 15 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 16 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen. 19

20 Bilaga 3 Utdrag ur Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Diskriminering 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. 20