Plan för diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013/2014

Transkript

1 Plan för diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013/

2 Innehållsförteckning Del 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/2014 Bakgrund 3 Ansvarfördelning 3 Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 5 Främja likabehandling av flickor och pojkar 5 Främja alla elevers lika rättigheter oavsett kultur och etnisk tillhörighet 5 Främja alla elevers lika rättigheter oavsett religion eller annan trosuppfattning Främja att alla elever ges samma rättigheter och möjligheter oavsett 6 funktionsförmåga Främja alla elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning och 7 könsöverskridande identitet eller uttryck 7 Främja alla elevers lika rättigheter oavsett ålder 7 Motverka kränkande behandling 7 Kartläggning 8 Rutiner för akuta åtgärder 9 Del 2 Begrepp och diskrimineringsgrunder Begrepp 12 Diskrimineringsgrunder 12 2

3 1. Bakgrund Det demokratiska uppdraget ska utgöra grunden för all verksamhet i skolan, förskoleklass och fritidshem. All planering, alla aktiviteter och utvärderingar ska genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen (1 kap. 5 ), i läroplanen (Lgr-11) samt i FN:s barnkonvention. Skolans likabehandlingsarbete regleras i diskrimineringslagen samt i skollagen. Skolan ska årligen upprätta två planer, en likabehandlingsplan (3 kap, 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen). Norra skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/2014 har sammanfört dessa båda planer till en plan i syfte att arbeta för allas lika värde. Denna plan är ett förebyggande verktyg som tydliggör och stärker Norra skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I arbetet med planen har skolan använt verktyget planforskolan.se som tagits fram av Diskrimineringsombudsmannen (DO) i samarbete med Barn- och elevombudet (BEO) vid skolinspektionen och Skolverket. 2. Ansvarsfördelning All personal har ansvar att arbeta förebyggande och att ingripa vid upptäckt om någon blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Enligt diskrimineringslagen har skolhuvudmannen/rektor ansvar för att lagen följs. 3. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola årskurs 1-6, grundsärskola årskurs 1-6 och fritidshem. Ansvarig för planen Rektor Norra skolans vision Norra skolan ska vara en skola där eleverna får med sig goda kunskaper, där alla visar varandra respekt samt samarbetar och tar ansvar. Vi tar avstånd från alla former av kränkningar på vår skola och arbetar aktivt för att inte kränkningar eller särbehandlingar ska uppstå. Därför ska: Alla, såväl elever som personal, aktivt ta ansvar för att visionen blir verklighet. All planering av verksamheten, såväl innehåll som form, beakta att diskriminering och kränkning kan ske och motverka detta. 3

4 Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Elever och elevråd deltar i utvärdering och upprättande av planen. Vårdnadshavares delaktighet Föräldrarådet deltar i utvärdering och upprättande av planen. Personalens delaktighet All personal deltar i utvärdering och upprättande av planen. Förankring av planen Klasslärare, förskoleklasspersonal och fritidspersonal informerar om planen vid klassråd och arbetar aktivt med värdegrundsfrågor i vardagen. Klasslärare informerar om planen på föräldramöten. Även skolans regler gås igenom i dessa forum. Rektor informerar all personal, elevråd och föräldraråd. Rektor informerar ny personal om planen vid introduktionssamtal. Skolassistent publicerar planen på skolans webbplats och på edwise. 4. Utvärdering Utvärdering av föregående års plan Varje verksamhet har ansvarat för utvärdering av förra årets Likabehandlingsplan för Norra skolan 2012/2013. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, elevråd och all personal har utvärderat förra årets plan. Resultat av utvärderingen av föregående års plan Utfall i elevenkäter, samtal i elevråd och med personal ligger till grund för fortsatt arbete. Utvärderingen av föregående läsår visar överlag att eleverna känner sig trygga och trivs på skolan. På raster kan konflikter uppstå och oftast handlar det om oklarheter/tolkningar kring regler i lekar/spel. Ibland handlar det om kamratskap och relationer. I samtal med elevrådet har framkommit att omklädningsrummen ibland upplevs som otrygga. Åtgärder: Vi behöver arbeta vidare med att minska konflikter på raster. Alla vuxna har gul väst på sig när de är ute som rastvärdar för att vara synliga. Alltid en vuxen på framgården och en på bakgården. Rastaktiviteter 4

5 Vi behöver även arbeta vidare med att skapa en trygg situation i omklädningsrummen för alla elever. Vuxna i omklädningsrummen. Årets plan ska utvärdera senast Årets plan ska utvärderas på följande sätt Utvärderingen sker genom enkäter och intervjuer. Varje verksamhet ansvarar för sin del av genomförandet. Rektor genomför fördjupade gruppintervjuer med slumpvis utvalda elever från samtliga klasser. Dokumentation av incidentrapporter och kränkande behandling ska sammanställas. Ansvarig för utvärderingen genomförs enligt ovan Rektor 5. Främjande insatser Främja likabehandling av flickor och pojkar Mål: Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering på grund av kön. Insats: Följa upp flickors och pojkars resultat. Uppmärksamma könsmönster tex försöka se tidiga tecken på elever som ställer höga krav på sig själva och elevers eventuella olust till skolarbete. Tidigt uppmuntra pojkar till finmotoriska övningar, flickor till bygg- och konstruktionslek. Ha samma krav och förväntningar på flickor och pojkar Involvera frågor om jämställdhet och könsroller i skolans ämnen. (ex hur framställs pojkar resp flickor i reklam och media, hur skildras kvinnor/män i historien, kvinnliga forskare etc) Avsätta tid för diskussion i klasserna. Lyfta frågor om könsroller, flickors och pojkars likheter/olikheter. Ansvarig: Rektor och all personal Uppföljning: Arbetet ska pågå under läsåret och utvärderas vid vårterminens slut. Främja alla elevers lika rättigheter oavsett kultur och etnisk tillhörighet Mål: Att öka förståelse för människors olikheter och lika värde. Ingen ska utsättas för kränkningar på grund av sin etniska tillhörighet. Insats: Uppmärksamma språkbruk, inklusive det tysta språket 5

6 Temadagar, ämnesövergipande, involvera föräldrar Uppmärksamma ex FN-dagen, prata om barnkonventionen Ta tillvara på skolans kulturella mångfald Utöka samarbete med modersmålslärare Involvera i skolans ämnen och avsätter tid för diskussion i grupper/klasser Lyfter aktuella frågor i vardagen. Uppmärksamma åsikter och ta tillvara dessa i diskussioner i klasser/grupper. Uppföljning: Arbetet pågår under läsåret och utvärderas vid vårterminens slut. Ansvarig: Rektor och all personal Främja alla elevers lika rättigheter oavsett religion eller annan trosuppfattning Mål: Alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett religion eller trosuppfattning. Insats: Aktivt arbete med värdegrunden Temadagar, kompisdagar där yngre och äldre elever får mötas och lära känna varandra. Information, ex bjuda in föräldrar, utomstående som berättar Samtal i klasser, grupper Neutral plats för skolavslutning. Uppföljning: Arbetet pågår under läsåret och utvärderas vid vårterminens slut. Ansvarig: Rektor och personal Främja att alla elever ges samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsförmåga Mål: Skapa och öka förståelse för människors olikheter och lika värde. Ingen ska utsättas för kränkning på grund av funktionshinder. Alla ska ha möjlighet att delta i skolans aktiviteter. Insatser: Skolans aktiviteter ska anpassas så att alla kan delta oavsett aktivitet. Skolans fysiska miljö ska anpassas till elevers olika förutsättningar Inkludering särskola/skola/fritids Dialog i klasser och grupper om rätten att vara olika och om allas olika behov (lika är inte alltid rättvist). Kompisdagar, temadagar där yngre och äldre elever får mötas och lära känna varandra Rollspel, diskussioner i grupp 6

7 Uppföljning: Arbetet pågår under läsåret och utvärderas vid vårterminens slut. Främja alla elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck Mål: Skapa och öka förståelse för människors olikheter. Insatser: Dialog i klasser och grupper om rätten att vara olika och om olika behov Tvärgrupper eleverna träffar elever i alla åldrar. Kompisdagar, temadagar där yngre och äldre får mötas och lära känna varandra Rollspel, diskussioner, filmer Uppföljning: Arbetet pågår under läsåret och utvärderas vid vårterminens slut. Främja alla elevers lika rättigheter oavsett ålder Mål: Alla ska ha rätt att uttrycka sin åsikt, oavsett ålder. Ingen ska utsättas för kränkningar på grund av ålder. Insats: Samtal i alla klasser kring Barnkonventionen. Kompisdagar Klassråd Elevråd Åldersblandning på fritids Lyssna på alla oavsett ålder Läskompisar äldre läser för yngre Uppföljning: Arbetet pågår under året och utvärderas vid vårterminens slut. Ansvarig: Rektor och all personal Kränkande behandling Mål: Utveckla elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Insats: All personal har ansvar för alla barn. Alla vuxna är förebilder och skapar attityder som ska ge ett öppet, positivt och solidariskt klimat där alla respekterars. Elevernas trivsel och mående är ett ansvar för all personal. Föräldrar och elever får skolans regler skriftligen i början av varje läsår. Klassrådet bestämmer klassens regler som ska sitta väl synliga i klassrummet. 7

8 I vår broschyr och på föräldramöten informerar vi om handlingsplan Klasserna diskuterar trygghet och trivsel på klassråden. Rastvärdsschema. Rastaktiviteter. På raster bär alla vuxna gula västar för att vara väl synliga. På arbetslagsmöten och veckomöten informerar vi varandra om ev elevärenden. Vi har elevråd en gång i månaden där rektor deltar. En gång per termin kartlägger vi elevernas trivsel genom en trivselenkät, som sammanställs och analyseras tillsammans med rektor. Vi följer upp och genomför nödvändiga åtgärder. Varje termin har vi kompisdagar, temadagar och hälsovecka, där äldre och yngre barn får möjlighet att lära känna varandra och alla vuxna. Rektor träffar föräldrarådet två gånger per termin. Skolans elevhälsogrupp har ett särskilt ansvar för att främja och förebygga elevhälsoarbetet. Uppföljning: Arbetet pågår under året och utvärderas vid vårterminens slut. Ansvarig: Rektor och all personal Kartläggning Kartläggningsmetoder Två gånger om året genomförs enkäter där vi kartlägger elevernas trivsel i skolan. Eleverna besvarar enkäterna anonymt. Rektor genomför strukturerade intervjuer utifrån enkäterna med slumpvis utvalda elever från samtliga årskurser. Enkäterna sammanställs och rektor analyserar resultatet tillsammans med personalen och vidtar nödvändiga åtgärder. All personal, elever och vårdnadshavare ges möjlighet att ge synpunkter i skolans kartläggningsarbete. I samband med genomförandet av enkäterna kartlägger vi skolans inom- och utomhusmiljö utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Föregående års dokumentation av incidenter och kränkande behandling ska sammanställas. Åtgärder och utfall ska analyseras. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Elevernas involvering i kartläggningen Genom samtal, intervjuer, klassråd och elevråd Personalens involvering i kartläggningen Genom observationer, samtal, enkäter, klassråd. 8

9 Resultat och analys Resultatet sammanställs och analyseras vad gäller rutiner, framgångsrikt arbete och behovet av nya åtgärder. Förebyggande åtgärder Utifrån analys av resultatet beslutas om åtgärder inför nästa läsår. Rutiner för akuta situationer Policy På Norra skolan råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. När personal, barn eller förälder påtalar att någon blir utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska skolan utreda och förhindra fortsatt kränkning. När kränkning upptäcks agera genast! Ansvariga nyckelpersoner som elever och föräldrar kan vända sig till: Berit Rylander, lärare/specialpedagog, tel , Ann Georgsson, fritidspedagog, tel , Lena Johansson, förskollärare, tel , Skolledning: Susanne Fransson, rektor, tel , Eleverna kan alltid vända sig till den person som de har förtroende för. Det går bra att kontakta alla vuxna på skolan eftersom alla har ett ansvar att föra informationen vidare. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla (elever, personal och föräldrar) är förtrogna handlingsplanen och tar aktivt ansvar för att den följs, både för det förebyggande/främjande arbetet som vid upptäckt av kränkande behandling. Rastvärdsschemat ses över regelbundet Rastvärd finns ute även innan skoldagen börjar. I möjligaste mån se till att en vuxen finns med i omklädningsrummen. Fritidshemmens personal finns med under skoldagen All personal på skolan informerar varandra. Vuxna finns närvarande i kön till matsalen Rutiner för att utreda och åtgärda när någon kränks eller mobbas av annan elev/elever Vid misstanke om mobbing/kränkande behandlig elev/elev 1. Den personal som får vetskap/misstanke om mobbing/kränkande behandling kontaktar det aktuella arbetslaget. Dokumentation påbörjas. 2. Arbetslaget gör en kartläggning och informerar skolans nyckelpersoner och rektor (se nedan). 3. Utvärdering av kartläggning av arbetslaget och nyckelpersoner 9

10 4. Vid kränkande behandling fortsätter arbetet enligt punkten Arbetsgång vid kränkande behandling nedan. 5. Vid mobbing fortsätter arbetet enligt punkten Arbetsgång vid mobbing längre ned. Metoder vid kartläggning Observation Samtal med eleven/eleverna Samtal med berörda lärare/pedagoger Arbetsgång vid kränkande behandling elev/elever 1. Nyckelpersoner tar över arbetet, fortsätter kartläggningen och vidtar åtgärder. 2. Samtal förs enskilt med berörda elever. 3. Berörda elever informeras om att skolan ser mycket allvarligt på handlingen och överenskommelse om att detta ska upphöra görs. 4. Den nyckelperson/er som haft samtalen kontaktar elevers vårdnadshavare. Årbetsgång vid mobbing Nyckelpersonerna utser en samtalsledare samt en observatör som tillika dokumenterar samtalen. Samtal med den som är utsatt för att få information. De elever som utpekas hämtas till samtal. Samtalen går i en följd så att de inblandade inte har möjlighet att prata med varandra. Vid samtalen konstateras var och ens inblandning. Berörda elever informeras om att skolan ser mycket allvarligt på situationen. Överenskommelse om att hans/hennes del av mobbingen omedelbart upphör görs. Uppföljningssamtal genomförs tre gånger; samma vecka, efter två veckor samt efter ytterligare två veckor. Efter första samtalet med samtliga inblandade informeras vårdnadshavare muntligen av ansvariga nyckelpersoner. Även skolans elevhälsogrupp informeras av ansvarig nyckelperson. Om handlingarna ej upphör kallas vårdnadshavare och elev till skolan för samtal. Rutiner vid utredning och åtgärder när elev kränks av personal Vid misstanke om mobbing/kränkande behandling vuxen/elev 1. Personal som får misstanke/vetskap om mobbing/kränkande behandling ska kontakta rektor. Dokumentation påbörjas av rektor. 2. Skolledningen gör en kartläggning (se längre ned). 3. Utvärdering av kartläggningen av skolledning i samråd med verksamhetschef/personalkontoret. Vid mobbing/kränkande behandling fortsätter åtgärder enligt punkten Vid mobbing/kränkande behandling vuxen/elev nedan. 4. Rektor ansvarar för återkoppling till vårdnadshavare Metoder vid kartläggning: Observation Samtal med den vuxne och med eleven Samtal med andra berörda Konsultera skolans nyckelpersoner Vid mobbing/kränkande behandling vuxen/elev 10

11 1. Anmälan till huvudmannen 2. Konsultera företagshälsovården 3. Anmälan till Arbetsmiljöverket Rutiner för dokumentation Utförlig dokumentation ska alltid göras och lämnas till rektor för arkivering. Datera dokumentet med år, månad och dag. Skriv namn och titel på den/de som ingår i dokumentationen Skriv sakligt ned de uppgifter som framkommit vid samtalen/utredningen. Skriv namn och titel på den som upprättat dokumentationen. Arbetslagen börjar vid vetskap om att en elev anser sig ha blivit utsatt för mobbing/kränkande behandling att dokumentera. Vid kränkande behandling anmäler rektor ärendet till utbildningsförvaltningen. Vid mobbing/kränkande behandling dokumenterar nyckelpersoner och rektor på särskild blankett. All dokumentation lämnas till rektor för arkivering. Viktigt att dokumentera så snart man får vetskap om att någon kan vara utsatt för kränkning Ansvarsförhållande Vid misstanke eller vetskap om mobbing/kränkande behandling elev/elev All personal: Kontakta respektive arbetslag Arbetslaget: Påbörja dokumentation, kartlägg, informera nyckelpersoner och skolledning Arbetslag och nyckelpersoner: Utvärdera kartläggningen Vid mobbing/kränkande behandling elev/elev: Arbetslaget: Kontaktar nyckelpersoner och rektor Nyckelpersoner: Tar över ärendet när det fattas beslut om åtgärder. Fortsatt kartläggning. Samtal med berörda elever. Kontakta berörda elevers föräldrar. Uppföljningssamtal Nyckelpersoner och rektor: Dokumentation Vid misstanke om mobbing/kränkande behandling vuxen/elev All personal: Kontakta rektor Rektor: Kartläggning och utvärdering av kartläggning Vid mobbing/kränkande behandling vuxen/elev Rektor: Kontakt med företagshälsovården Anmälan till huvudmannen Anmäl ärendet till Arbetsmiljöverket 11

12 Del 2 Begrepp och diskrimineringsgrunder Begrepp Diskrimineringslagen och skollagen skyddar eleven mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och repressalier. Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att alla behandlas lika. Skolans regler och rutiner kan verka vara neutrala, men kan i praktiken missgynna en elev på ett sätt som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Om till exempel skolans regler förbjuder eleverna tt bära huvudbonad kan skolan indirekt diskriminera elever som bär religiösa attribut som huvudduk, kippa och turban. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, en som har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av såväl elever som personal. Repressalier Personal får ej utsätta elev för straff eller annan negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavare/förälder har anmält skolan för diskriminering eller berättat att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses, enligt diskrimineringslagen, att någon är pojke, flicka, man eller kvinna. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses, enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. 12

13 Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enlig diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i svenska grundlag. En Enligt skollagen ska undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolan får inte missgynna någon elev på ett sätt som har samband med elevens religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionsnedsättning Diskrimineringslagen använder sig genomgående av begreppet funktionshinder medan DO använder två begrepp; funktionsnedsättning och funktionshinder. Med funktionshinder menas i i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada eller sjukdom fanns vid födelsen har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO har valt att beteckningen funktionsnedsättning eftersom de menar att funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med funktionsnedsättning, dvs hindren finns i miljön och inte hos den enskilda individen. I en otillgänglig miljö kan funktionsnedsättningen innebära stora begränsningar av funktionsförmågan, i en tillgänglig miljö är det inte säkert att funktionsnedsättningen innebär någon begränsning. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla av skäl som har samband med ålder när det handlar om tillämpning av bestämmelse i skolbarnomsorg, utbildning i förskoleklass, grundskola eller särskola. En sådan bestämmelse kan vara skollagen, till exempel indelning i grupper utifrån elevers ålder. 13