Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 15/16

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 15/16

2 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan. Varje skola ska upprätta en väl förankrad plan mot kränkande behandling som beskriver hur man arbetar främjande, förebyggande, upptäckande och åtgärdande för att gynna likabehandling och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, samt för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rudbeck har valt att göra en sammanförd plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Den omfattar både de situationer när elev utsätts av annan elev, men också de tillfällen där elev utsätts av personal. Planen lägger fokus på vad som redan görs, och på vad som eventuellt behöver lyftas och utvecklas kommande läsår. Planen är utformad enligt Skolverkets riktlinjer, av Rudbecks elevhälsa. Åtgärderna i 15/16-års plan mot kränkande behandling innefattar samtliga program, och skiljer sig därmed inte åt mellan programmen, utifrån att resultaten från skolans enkät Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling och Stockholms läns Enkät i gymnasiet inte visar på några tydliga programskillnader. 2 Det här är Rudbeck Rudbeck är en kommunal gymnasieskola i Sollentuna, två mil norr om Stockholm. Här studerar närmare elever och skolan har ungefär 200 anställda. På Rudbeck är läsåret indelat i tre elvaveckorsperioder. Varje vecka är indelat i flera block, där varje block representerar ett ämne. Valfriheten är ett nyckelord på Rudbeck, och eleverna väljer därför själva kurser och studieupplägg. Detta innebär att alla elever efter årskurs ett i stort sett har ett unikt schema. Eleverna tillhör en mentorsgrupp, om ca 16 elever och en mentor, under sina läsår på Rudbeck, men läser ofta sina kurser med elever från andra grupper. Rudbeck leds av en gymnasiechef och skolans program leds av sex rektorer. Skolan har valt att satsa på en nära elevvård, genom att eleven har tillgång till sitt eget elevhälsoteam. Varje elevhälsoteam består av rektor, studievägledare, skolsköterska, skolkurator och specialpedagog. Elevhälsoteamet träffas som regel en gång i veckan för sk. elevhälsoteamsmöte (EHT) för att gå igenom oro gällande särskilda elever. Elevhälsan på Rudbeck består av två skolsköterskor och fyra skolkuratorer. På skolan finns ett mobbingteam som har i uppdrag att bevaka, utreda, åtgärda och följa upp mobbingfrågor. Mobbingteamet, som består av elevhälsan, träffas kring specifika elevärenden och arbetet med likabehandlingsfrågor. På skolan finns två skolvärdar som vistas i elevutrymmena under skoldagen. Mentorskonferenser, med mentor, rektor, studievägledare och elevhälsa, hålls med samtliga årskurser varje termin. Syftet är att uppmärksamma elever med studiesvårigheter och annan oro. 3 Rudbecks vision Grundläggande för alla Sollentunas skolor, inklusive Rudbeck, är kommunens handlingsplan för Trygghet och studiero ( Vi strävar efter att våra elever ska känna kunskapsglädje och få en lugn och harmonisk studiemiljö. Skolmiljön och skoldagen ska vara trygg för alla elever. Rudbeck vill verka för allas lika värde och lika villkor. Vi vill att alla elever känner sig sedda, att skolan genomsyras av gemenskap och inkludering och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Vi vill medvetandegöra alla om vad dessa begrepp innebär och om vikten av ömsesidig respekt. 4 Begreppsdefinition Diskriminering Elev missgynnas, direkt eller indirekt, pga. kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och ålder. Skolan i stort eller personal kan göra sig skyldig diskriminering, inte annan elev. Trakasserier Ett uppträdande av annan elev som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är att behandla någon förolämpande eller nedsättande genom att angripa den personen fysiskt, verbalt, psykosocialt, texteller bildburet. All kränkande behandling innebär att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Mobbning Att en eller flera individer medvetet och med avsikt upprepade gånger och under viss tid tillfogar eller försöker tillfoga en annan individ skada eller obehag. Mobbning är en form av kränkande behandling och upprepade trakasserier. 2

3 5 Det kontinuerliga arbetet med planen I strävan efter att hitta ett hållbart och långsiktigt arbete för likabehandling och mot kränkningar, har arbetet med planen sammanfattas i ett läsårshjul (se bilden nedan). Den reviderade planen presenteras årligen för elever och personal via mentorstiden samt sektorsmöten, med tillgänglighet via hemsida och Schoolsoft för elever och vårdnadshavare. 6 Uppföljning och kartläggning 6.1 Föregående års åtgärder Fokus för föregående läsår var, förutom de årligt återkommande insatserna, åtgärder som syftade till att öka gemenskap och inkludering och därigenom motverka såväl ensamhet som uppdelning. Några av de åtgärder som prioriterades under läsåret var:! En fortbildningsdag med föreläsning för all personal, med fokus på ungas liv på nätet.! Ett material utformat av elevhälsan för mentorerna att lyfta på mentorstiden, med syfte att öppna för samtal om ungas liv på nätet och att förebygga utsatthet på nätet.! Föräldrar till elever i årskurs ett fick ta de ta del av en föreläsning kring ovanstående ämne.! Förankring och genomförande av lärarstyrda placeringar och gruppindelningar.! Översyn av möjligheterna till tvilling- eller faddersmentorsgrupper.! Främjande och synliggörande av intresseföreningar, rast- och uppstartsaktiviteter. 3

4 6.2 Kartläggning läsåret 13/14 Kartläggningen grundar sig främst på Rudbecks elevenkät om Trivsel och likabehandling samt på Stockholms läns Enkät i gymnasiet, men även på elevhälsans sammantagna bedömning av likabehandlingsarbetet, respektive sektorers analys av situationen och synpunkter från elever vid skolkonferenser års elevenkät om Trivsel och likabehandling på Rudbeck genomfördes under tre veckor i april/maj. 650 elever svarade på enkäten och eleverna besvarade den via sin personliga inloggning på Schoolsoft. Program, kön och årskurs har kunnat utläsas i årets enkät, men då inget av resultaten utmärker sig kommer dessa inte att redovisas i planen. Vid avvikelse från föregående år redovisas dessa siffror inom parentes. Stockholms läns Enkät i gymnasiet genomfördes under våren 2015 och vände sig till elever i årskurs två. 339 elever på Rudbeck svarade på enkäten. En stor andel av Rudbecks elever, drygt 90 %, anger att de trivs på skolan (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling) och att de känner sig trygga (Enkät i gymnasiet). 86 % trivs med sin mentorsgrupp och 85 % trivs med de grupper de läser kurser med (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). 11 % (6) av eleverna har svarat att de någon gång blivit utsatta för diskriminering och 7 % (3) har svarat att de blivit trakasserade under läsåret. 3 % (1) har svarat att de har blivit sexuellt trakasserade och 10 % (7) att de blivit utsatta för kränkande behandling (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). 22 % av eleverna har svarat att de upplever att Rudbeck har ett problem med uppdelning elever emellan beroende på etnisk bakgrund (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). 3 % (2) har svarat att de har blivit utsatta för mobbning. I enkäten har eleverna också fått svara på om de upplevt sig ofrivilligt ensamma, alltså inte haft någon att vara med fast än man önskat detta, vilket 26 % (24) upplevt (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). 12 % (7) uppger att det har fasta placeringar på samtliga lektioner. 79 % (80) har det på vissa lektioner och 13 % (8) uppger att de inte har det på någon lektion. 14 % (9) anger att det är läraren som bestämmer vilka de ska jobba med vid gruppindelning på alla lektioner, 81 % (86) uppger att detta sker på vissa och 5 % uppger att det inte är så på någon lektion (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). Pga. att det setts som ett prioriterat område, ställdes för första gången frågan om eleverna anser att skolans intresseföreningar är väl synliga och om eleverna vet hur de tar kontakt med dessa. 31 % har svarat ja, 23 % nej och 46 % vet ej. Av samma anledning fick eleverna också frågan om de anser att skolan har tillräckligt med aktiviteter på rasterna. 33 % svarande ja, 36 % svarade nej och 31 % svarande vet ej. 42 % (43) av eleverna har svarat att de skulle prata med någon personal om de skulle bli utsatta för diskriminering, kränkande behandling, mobbning osv. (Rudbecks enkät om trivsel och likabehandling). 6.3 Analys av kartläggningen Rudbeck har av personal och elever lyfts fram som en lugn och trivsam skola, även om många samtidigt anser att detta kan bli ännu bättre. Skolan har med sitt blocksystem en möjlighet som få andra skolor har. Här möts elever över mentorsoch programgränser, bostadsorter och fd. skolor, vilket bedöms ha möjligheten att motverka både mobbning och segregation. Däremot medför Rudbecksmodellen och skolans storlek en utmaning, såtillvida att eleverna under sin vardag går in och ut ur många grupper, där det å ena sidan är möjligt att knyta många kontakter och känna sig delaktig och där det också finns många vuxna som kan se eleverna, men där det å andra sidan kan skapas en känsla av anonymitet. Behovet av att söka sig till de man känner sedan tidigare kan då öka och samtidigt kan personalen göra antaganden om att någon annan redan sett och agerat. Både personal och elever har lyft dessa sidor och att detta medför en utmaning när det gäller att upptäcka ev. utsatta elever. Vikten av samarbete mellan lärare påtalas därför, så att mentorn kan få den samordnande rollen hen är tänkt att ha. Mentorsskapet och mentorstiden ses som ett viktigt tillfälle för att öka möjligheten att upptäcka utsatta elever och främja gemenskap och inkludering, dock blir det ett problem när elever väljer att inte komma. För att stärka och poängtera mentorstidens betydelse och för att minska risken att mentorstillfällen ställs in och kontinuiteten därmed bryts, har vikten av vikarie vid sjukdom lyfts. Både personal och elever har tagit upp hur betydelsefulla lärarstyrda placeringar och gruppindelningar är samt fördelarna med tvillingsmentorsgrupper. Bilden är att lärarindelningarna sker i mycket större utsträckning idag än tidigare men att tvillingsmentorsgrupper ännu inte kunnat tillämpas i någon större omfattning. Tillgång till ett brett urval av intresseföreningar, rast- och återkommande gemensamhetsskapande aktiviteter har återigen lyfts som viktigt för gemenskapen. Både elever och personal har lyft att detta idag sker, men inte i tillräckligt hög utsträckning och inte med tillräcklig kontinuitet. Flera lärare har funderat kring hur skolans IT-satsning kan ha påverkat elevernas upplevelser av läsåret. 4

5 7 Åtgärder För att tydliggöra vilka nivåer skolan arbetar på har vi valt att dela in Planen mot kränkande behandling i bedömning och prioriterade åtgärder, främjande, förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser. 7.1 Bedömning och prioriterade åtgärder Ofrivillig ensamhet och uppdelning elever emellan är båda en form av utanförskap som står i motsats till Rudbecks vision om en skola som genomsyras av inkludering och gemenskap. Uppföljningen av förgående läsårs åtgärder pekar på att vi kommit en bit på vägen, men årets kartläggning och analys pekar på att åtgärderna som syftar till att öka gemenskap och inkludering behöver fortsätta och öka i intensitet. Utifrån att årets elevenkät visar på ett ökat antal elever som upplevt sig utsatta under läsåret behöver fokus även riktas mot att bättre upptäcka dessa elever. 7.2 Främja likabehandling Skolans främjande arbete handlar om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rättigheter och möjligheter. Chanserna ökar då att upptäcka eventuellt utanförskap, kränkningar och mobbning. En förutsättning för likabehandling på skolan är att elever och personal känner till att det finns en utformad plan för arbetet kring detta. Rudbeck arbetar främjande utifrån två hållpunkter: 1. Pedagogiskt fokus - I skolmiljön tillåts inte trakasserier, kränkningar eller diskriminering. - Genom undervisningens utformning ska skolan ständigt sträva efter likabehandling, genom att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas i undervisningen. - I samband med skolstart får samtliga elever en kopia av Planen mot kränkande behandling. - Mentorerna informerar sina elever om Planen mot kränkande behandling på mentorstid under höstterminen. 2. Socialt fokus - Rudbeck främjar social gemenskap genom gruppstärkande aktiviteter och har för närvarande mentorstiden, idrottsaktiviteter, musik och uppträdanden för andra elever, teambuilding på vissa program samt intresseföreningar för elever. - Mentorssamordnare har i uppdrag att stötta mentorerna i sitt uppdrag, bl.a. genom att tillhandahålla övningar till mentorstiden och genom att anordna mentorsfrukostar. - Skolan erbjuder troende elever avskildhet för bön och andakt. 5

6 7.3 Förebygga Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från de identifierade riskfaktorer som Rudbeck ser. 1. Pedagogiskt fokus - Mentorskapet spelar en central roll i det förebyggande arbetet. Mentorn ansvarar för den goda relationen mellan mentor och elev, samt mellan eleverna i gruppen. - Viktiga livsfrågor med reflektion över egna och andras värderingar tas upp i undervisning. - Lärarbestämda placeringar och gruppindelningar i klassrummet, enligt beslut tagit i lokala arbetsplanen. 2. Socialt fokus - Kamratstödjande skolvärdar med placering i skolans offentliga utrymmen. - Hälsosamtal i grupp i årskurs ett, samt erbjudande om enskilt hälsosamtal. - Elevhälsans erbjudande på mentorstiden, samt erbjudande om att stötta mentorerna kring gruppstärkande övningar. - Elevens möjlighet till enskilda samtal hos elevhälsan. - Skolans personal uppmuntras att röra sig bland elever, äta gemensamt med eleverna i matsalen och har ex. tillgång till pedagogiskt kaffe på maten, vilket har en lugnande effekt. - Mobbingteamet bevakar likabehandlingsfrågor och mobbningsrelaterad forskning. - Skolans ordningsregler görs kända för eleverna. - Eleverna får möjlighet att föra fram viktiga frågor gällande bl.a. trivsel, studier och arbetsmiljö via representanter vid respektive programs skolkonferens. 7.4 Upptäcka Elever och personal ska ha kunskap kring varje specifik diskrimineringsgrund och vad som utgör kränkande behandling och trakasserier. Detta för att kunna upptäcka och uppmärksamma sådan behandling, men också tendenser till detta. 1. Pedagogiskt fokus - Mentorskapet spelar en central roll i det upptäckande arbetet. Mentorn ansvarar för den goda relationen mellan mentor och elev, samt mellan elever i gruppen. - Genomgång på mentorstid om innebörden av definitionsbegreppen i planen mot kränkande behandling. 2. Socialt fokus - All personal har ansvar för att alltid uppmärksamma då elever far illa i relation till andra elever eller personal på skolan. - I årskurs ett genomför de två skolsköterskorna hälsosamtal i grupp och samlar även in enkäter från alla förstagångselever där de får svara på om eleverna upplever sig/upplevt sig mobbade. Varje elev som svarat jakande på denna fråga kontaktas av sin skolsköterska som erbjuder hjälp vid behov. - Mentorn genomför utvecklingssamtal med sina mentorselever varje termin, och får där tillfälle att uppmärksamma om eleven känner sig utsatt. - Skolvärdarna rör sig i elevutrymmen där problematiska situationer lätt skulle kunna uppstå, 7.5 Åtgärdande insatser I diskrimineringslagen betonas vikten av att alltid utgå från den utsattes upplevelse av situationen. Denna upplevelse ligger till grund för skolans utredning och åtgärder. Vi utreder och dokumenterar varje ärende med största respekt för varje individs upplevda tolkning av den avsedda händelsen Arbetets gång vid kränkning, trakasserier och mobbing Då trakasserier eller annan kränkande behandling sker vid upprepade tillfällen under en sammanhängande period klassas det som mobbning. Mobbingteamet, som utreder, åtgärdar och följer upp mobbningsärenden, utgår från Farstamodellen, men med ett för skolan anpassat arbetssätt. Nedanstående arbetsgång följs oavsett karaktär på ärendet. 6

7 1. Vid kränkning, trakasserier eller mobbing: a. Ska den personal som upptäcker detta genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentor, som för detta vidare till elevhälsan eller skolledningen. b. Vill vi att du som elev, i det fall du blivit utsatt, tar kontakt med din mentor eller någon annan på skolan som du har förtroende för. Om du misstänker diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, ska du anmäla detta till elevhälsan eller skolledningen. 2. Inkomna anmälningar utreds omedelbart av Elevhälsan. Skolledningen informeras kontinuerligt. 3. Elevhälsan upprättar en handlingsplan och dokumenterar fortlöpande i journalsystemet Prorenata. Handlingsplanen innehåller följande punkter: Kartläggning Samtal - Utredande, bearbetande, stödjande, och konfliktlösande Vårdnadshavare till omyndig elev kontaktas Uppföljning 4. Om diskrimineringen, trakasserierna eller annan kränkande behandling inte upphör beslutar skolledningen att sammankalla till EK, vidta disciplinära åtgärder och/eller göra polisanmälan/socialtjänstanmälan. 5. Alla våldsbrott polisanmäls av skolledningen Vid tillfällen då elev utsatts av personal Vid tillfällen då elev upplever att den blivit utsatt för diskriminering eller annan form av kränkande behandling av en personal följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till berörd skolledare. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar, följer upp och dokumenterar ärendet. 4. Rektorn följer upp ärendet med eleven och elevens föräldrar. 5. Rektorn träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen/bemötandet av eleven fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med gymnasiechef/förvaltningschef för Barn och utbildningskontoret. Eleven kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( 7.6 Uppföljande insatser För att försäkra sig om att en elev inte längre utsätts, erbjuds inblandade elever uppföljande samtal med elevhälsan. Ärendet följs även av mentorn, som är den som fortsätter att stämma av med den elev som upplever sig blivit utsatt, men också den som bevakar den elevgrupp som varit inblandad. För de elever som är eller varit, nyligen eller tidigare, utsatta för diskriminering, kränkning eller trakasserier, alternativt mobbning kan fortsatta bearbetande och stödjande samtal erbjudas hos skolans kuratorer. 7

8 Rudbeck Sollentuna kommuns gymnasium