Budget och verksamhetsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget och verksamhetsplan 2013-2015"

Transkript

1 Budget och verksamhetsplan

2 Politisk organisation 1

3 Förvaltningsorganisation 2

4 Innehåll Organisation 1 Innehåll 3 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Hjo kommuns målmodell 6 Plan för budget och budgetuppföljning 7 Vi och vår omvärld 9 Genomförande av verksamhetsplanering 12 Skatter och statsbidrag, finansieringens olika delposter 13 Budgetramar och politiska prioriteringar i driftsbudget 17 Investeringsbudget/-plan Resultatbudget 25 Finansieringsbudget 26 Balansbudget 27 Arbetsgivarpolitik 28 Politikområde Demokrati 30 Politikområde KS Förvaltning 31 Politikområde Plan och bygg 34 Politikområde Barn och utbildning 37 Politikområde Arbete och socialtjänst 41 Politikområde Vård och omsorg 43 Politikområde Kultur, turism och fritid 46 Politikområde Teknisk service 49 Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp (VA) och Avfallshantering (AÖS) 53 3

5 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: driftbudget 2013 samt preliminär plan för perioden fastställs på politikområdesnivå enligt föreliggande förslag till budget, investeringsbudget samt investeringsplan för perioden fastställs enligt föreliggande förslag till budget på sid 23, resultatbudget för 2013 samt preliminär resultatbudget för perioden fastställs enligt föreliggande förslag till budget, finansieringsbudget 2013 samt preliminär finansieringsbudget för perioden fastställs enligt föreliggande förslag till budget, balansbudget 2013 samt preliminär balansbudget för perioden fastställs enligt föreliggande förslag till budget, kommunstyrelsen äger rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder under 2013 med totalt 30 mkr. i budgeten angivna finansiella mål fastställs, i budgeten angivna avgörande inriktningar och mål för fullmäktige, och nämnder fastställs, utdebiteringen 21:57 per skattekrona för

6 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Varje budgetarbete är en utmaning. Medborgarnas behov och omvärldens krav förändras ständigt. De pengar som skall fördelas tycks aldrig motsvara vad vi anser oss behöva och fokus hamnar lätt på det som vi tvingas prioritera bort. Trots detta gläds jag åt den höga ambitionsnivån och de kreativa idéer och den starka viljan till fortsatt utveckling som finns i vår kommun. Det oroliga läget i omvärlden och Sverige har självklart präglat diskussionerna inför det slutgiltiga förslaget. Vi har enats om att gasa i uppförsbacken men med foten mycket lätt på gaspedalen och en beredskap att köra i etapper. Det kommer att kräva en hel del av oss alla. I budgeten har vi kompenserat för löneökningar, tidigare tagna beslut och vissa andra kostnadsökningar men också lagt ut ett effektiviseringskrav om en halv procent. Vi är medvetna om att det är en ganska stram budget och att verksamheten i skrivande stund inte är i balans. Arbete pågår och vi kommer nogsamt följa detta de kommande månaderna, justeringar kan komma att göras om nya underlag påvisar ändrade behov. En rad uppdrag läggs ut för att till vissa delar se över och ställa om kommunens verksamhet om det visar sig nödvändigt. Vi kan inte bara lasta i nya uppgifter i ryggsäcken utan måste också våga plocka ur och syna det vi gör idag och också ifråga sätta hur saker görs. Vi har ett inriktningsbeslut om att samarbeta mer inom Hjotiborg, kanske är det dags att gå från ambition till skarpt läge? Är vi effektivast själva eller kan vi vinna på att konkurrensutsättas? Budget 2013 är en, efter omständigheterna, offensiv budget och medel finns avsatta för den konjunkturosäkerhet som råder. Sammantaget är ambitionen att vi inte skall få för mycket ryckighet i driften utan arbeta långsiktigt med de åtgärder som vi beslutar oss för. Glädjande nog ser vi ett ökat tryck på barnomsorgen. Fler barn föds och barnfamiljer flyttar till Hjo. I budgeten finns ca en miljon avsatt under 2013 för att klara den utmaningen samt ge möjlighet att erbjuda barnomsorg på obekväma arbetstider. Trots att flera avdelningar och platser tillkommit under senare år kan vi konstatera att det inte räcker, en långsiktigt hållbar lösning måste till. Därför planeras nu en ny förskola för barn som beräknas stå klar Fler ungdomar än tidigare står utanför arbetsmarknaden och är därför beroende av försörjningsstöd. Det är inte ok. Därför avsätts medel för att arbeta mer aktivt med den gruppen. Arbetsmarknadsenheten skall fungera som en väg in..och ut i arbete, sysselsättning eller studier. Kommunen skall under året arbeta för att vara ett gott föredöme och målet är att initialt skapa tio platser för ungdomar i den kommunala verksamheten. Vi har en flerårig investeringsplan som vi med vissa justeringar arbetar efter. Det pågående visionsarbetet har gett ytterligare inspel om vad hjoborna ser som viktigt att fokusera på, därav en del förändringar i planen. Vi är helt medvetna om att investeringsvolymen under de kommande åren är hög och det kommer bli svårt för oss att uppnå de finansiella mål som vi satt. Hamnen, ny förskola, trafiklösningar, kulturkvarteret och actionparken är några av de större objekten. Vi har varit mycket eniga om att göra dessa satsningar men när detta är genomfört måste vi finna oss i att dra ner investeringstakten betydligt för att säkra ekonomin framöver. Vi tror på Hjo och den livskvalitet som vår kommun erbjuder och vi vill att fler skall upptäcka det och flytta hit. Många pendlar till sina arbeten idag och skall vi stå oss i konkurrensen som en bra kommun att leva, bo och verka i innebär det att vi tillsammans måste skapa förutsättningar för ett enkelt och väl fungerande liv och en bra fritid för alla i Hjo. Kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker (m) 5

7 Hjo kommuns målmodell Kommunfullmäktige styr den kommunala verksamheten genom att sätta upp mål för verksamheten som följs upp och utvärderas. Målarbetet i Hjo kommun sker utifrån tre nivåer: vision, avgörande inriktningar och mål. Hjo kommuns vision anger ett önskvärt tillstånd i framtiden: Hjo ska vara känd för sin unika boendemiljö samspelet mellan byggnad, miljö och sjö, en välkänd kommun dit människor ständigt återkommer. Hjo ska vara känd för sin kommunala service som behåller och attraherar etablerandet av ett differentierat näringsliv såväl i stad som på landsbygd. Hjo ska vara en kommun som präglas av omtanke, delaktighet och gemenskap vilket gör Hjo till en unik kommun att leva, verka och bo i. Utifrån Hjo kommuns vision finns fem avgörande inriktningar som ska vara vägledande för all verksamhet på 3-5 års sikt (mandatperiod). Hjo kommuns avgörande inriktningar: 1. Hjo kommuns verksamhet utgår ifrån hjobornas behov och önskemål. 2. Hjo kommuns verksamhet präglas av valfrihet för hjoborna. 3. Hjo kommun är aktiv i arbetet med långsiktig hållbar utveckling som främjar miljön. 4. Hjo kommun skapar kreativa och hälsofrämjande förutsättningar för människor och näringsliv. 5. Hjo kommuns egenart och särprägel tas tillvara och vidareutvecklas. Mål och styrmått Med utgångspunkt från visionen och de avgörande inriktningarna (A.I.) fastställs mål för kommunens politikområden. Målet ska visa på ett brukarfokuserat resultat som kan avläsas med hjälp av styrmått/resultatindikator eller motsvarande. Ex. Politikområde Vård och omsorg A.I Mål för Vård och omsorg 2013 Styrmått/Uppföljning Senast utfall Styrmått De som varit i kontakt med Vård och Omsorg känner att de har fått ett gott bemötande och är nöjda med de insatser som ges. Andel nöjda brukare inom Hemtjänst 81% 85% Den första kolumnen (A.I.) anger vilken av de fem avgörande inriktningarna ovan som målet utgår ifrån. Målet handlar om att uppnå ett gott bemötande och nöjda kunder inom vård och omsorg. Målet ska följas upp genom andel nöjda brukare inom Hemtjänst. I tidigare enkät var 81 % nöjda. Målet 2013 är 85 % nöjda brukare inom Hemtjänsten. I dialog med politiken utarbetar förvaltningen åtgärder som syftar till att nå målet med de styrmått som anges. Åtgärderna presenteras under rubrik Verksamhetsplan under respektive politikområde. 6

8 Plan för budget och budgetuppföljning Hjo kommuns budget ska vara tillgänglig för allmänheten och vara en informationskälla både för förtroendevalda, partierna och allmänheten. Budgeten bör leverera relevant information som är enkel och saklig och som var och en lätt kan tillgodogöra sig. Budgeten och dess uppföljning är viktiga delar av kommunens styrsystem. Styrning är samtliga åtgärder som ledningen på olika nivåer i en organisation vidtar för att uppnå önskade resultat. För att kommunen ska utveckla bra verksamheter utifrån tillgängliga resurser är det viktigt att ansvar och befogenheter fördelas i hela organisationen så att engagemang och kompetens tas tillvara fullt ut. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning i kommunerna. I budgeten ska anges mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning likaså ska en budget i balans redovisas för hela planperioden. Finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Kommunfullmäktige fastställer budgetramar på politikområden I den nya organisationen är all verksamhet samlad under kommunstyrelsen. Budgeten fördelas på politiskt intressanta områden s.k. politikområden oberoende av hur förvaltningen är organiserad. På denna nivå beslutar kommunfullmäktige i juni (PFÖ) om; övergripande finansiella mål, investeringsplan för 5-år, ekonomiska ramar fördelat på politikområdesnivå och avgörande inriktningar, med kortsiktiga mål per politikområden. Politikområdena i budgetprocessen är; Demokrati, KS Förvaltning, Plan och bygg, Barn och utbildning, Arbete och socialtjänst, Vård och omsorg, Kultur, turism och fritid, Teknisk service med särredovisning av avgiftsfinanseriad verksamhet. Inom politikområdena tas successivt, avgörande inriktningar (3-5 år), mål (1-2 år), nyckeltal och andra kvalitetsmått fram. Tydligt ekonomiskt ansvar Hjo kommun har koncentrerat det politiska ansvaret under kommunfullmäktige till två nämnder och fem utskott. I den samlade organisationen är det ekonomiska ansvaret fördelat på många chefer. Denna decentralisering är ändamålsenlig samtidigt som den förutsätter tydliga ansvarsnivåer. Helhetssyn är i denna process nödvändig så att andra dimensioner utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen också beaktas. För att få effekt och uppnå gemensamma mål är det viktigt att engagemang och kompetens tas tillvara i organisationens olika delar. Det är önskvärt att utrymme finns för dialog, delaktighet och ansvarstagande i processerna. 7

9 Plan för budget och budgetuppföljning Budgeten är integrerad med kommunens ekonomi- och verksamhetsplan. Kommunens budget är ett ekonomiskt handlingsprogram där olika mål och krav ställs mot varandra. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Planerings- och uppföljningsprocessen Månad Händelse Innehåll Januari Året inleds med bokslutsanalyser av år t-1 Februari Preliminärt bokslut i KS. Preliminärt bokslut redovisas. Mars April Maj Redovisning bokslut i KS. Budgetberedning nr 1 Boksluts- och budgetkonferens nr 1. Budgetuppföljning nr 1 till KS. Budgetberedning nr 2 Budgetdag nr 2 (mindre grupp). Budgetberedningar Budgetuppföljning nr 2 till KS och nr 1 till KF. Övergripande redovisning i KS i mars. Inför budgetkonferens nr 1 samt nulägesanalys. Boksluts- och framtidsdag/omvärldsanalys (stor grupp) Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. mars. Inför budget dag nr 2 samt nulägesanalys. Dialog budgetberedning och förvaltning avseende konsekvenser av preliminära ramar, samt riskanalys. Budgetberedning cirka 1-(1/2-dag)/vecka v Budget- och måluppföljning har utfall t.o.m. april. Juni PFÖ fastställs i KF. Ekonomiska ramar, kortsiktiga mål och 5-årsplan investeringar. Juli Augusti Budgetuppföljning nr 3 till KS Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. juni. V-drivande chefer presenterar sin verksamhet. September Budgetkonferens nr 3. Budgetdag nr 4 (mindre grupp). Budgetberedningar Presentation av verksamhetsplan kopplat till mål för kommande år (PM utifrån riktlinjer). Uppföljning av PFÖ ramar utifrån pågående verksamhetsplanering. Skatteprognos nr 3 (augusti) redovisas. Budgetberedningen följer upp arbetet från budgetkonferens nr 3 under budgetdag nr 4. Fördjupning utifrån underlag (PM) från konferens nr 3 gås igenom per politikområde. Budgetberedning cirka 1-(1/2-dag)/vecka v Oktober November Delårsbokslut 31/8 i KS och KF. Budget och verksamhetsplan i KS Budgetuppföljning nr 5 till KS. Budget och verksamhetsplan i KF. Delårsbokslut inklusive budget och måluppföljning. Redovisas inom ramen för ordinarie mötesplanering. Förslag till budget upprättas av KS. Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. okt. Beslut budget och verksamhetsplan i KF. December Budgetuppföljning nr 6 till KS. Budgetuppföljningen har utfall t.o.m. nov. Not: Investeringsprojekt hanteras såväl löpande som integrerat i budgetprocessen i form av en rullande 5-årsplan. 8

10 Vi och vår omvärld Hjo kommun har ca invånare varav ca i centralorten Hjo. Hjo ligger i den östra delen av Västra Götaland vid Vätterns strand med ca 3 mil till Skövde och ca 6 mil till Jönköping och nås via riksväg 47 och 195. Näringslivet i Hjo är differentierat med företag inom metall-, elektronik-, trä-, livsmedel-, service-, utbildnings-, jord och skogsbranschen. Stor del av sysselsättningen finns inom tillverkningsindustrin och byggverksamhet, handel och kommunikation samt vård och omsorg. En högre andel än riksgenomsnittet jobbar inom jordbrukssektorn. De största arbetsgivarna är kommunen och Landstinget. De största privata arbetsgivarna är Tectubes Sweden AB samt J Kihlberg AB och Bertil Bergbom o Söner AB. Nettopendlingen i Hjo kommun är negativ med ca personer. Den största delen av utpendlingen sker mot Skövde och Jönköping. Hjo har under 2000-talet haft en del nya företag främst inom tjänstesektorn men inga större nyetableringar. Vid Svenskt näringslivs årliga ranking placerade sig Hjo kommun på plats 212 med en förbättring med 47 platser sedan år Hjo bedöms idag främst som en ort med bra förutsättningar för boende samt turism. Den totala arbetslösheten var ca 6,7 % i juli månad 2012 (riket 8,1 %). Fastighetsmarknaden i Hjo kännetecknas av brist på lägenheter och överutbud på lokaler. Omsättningen på lokalhyreshus har de senaste åren varit relativt liten i Hjo. Orten har under de senaste åren blivit attraktiv bostadsort. Omsättningen på hyreshus har de senaste åren varit relativt liten i Hjo. Köpare har i huvudsak varit lokala aktörer. För de närmaste åren bedöms att denna trend fortsätter. Försumbara vakanser på lägenheter men något högre vakans på lokaler. Bostadshyrorna ligger mellan ca kr/kvm för normala lägenheter och för nyare och mindre lägenheter ligger nivån på kr/kvm och lokalhyreshusen ligger mellan ca kr/kvm. För helt nybyggda små lägenheter t ex äldreboende är hyresnivån högre, ca kr/kvm. Under en femårsperiod har en rad investeringar genomförts för att förbättra och utöka skolbarnomsorgs- äldreomsorgs- och fritidslokaler samt för att öka attraktiviteten i den offentliga miljön. Den senaste satsningen i Fågelås skola i Gate har inneburit såväl nya fräscha lokaler som samordningsfördelar i den dagliga verksamheten. Satsningar har också gjorts på Guldkroksskolan, Kulturskolan och Hammarnskolan. Inom vård och omsorgsområdet har äldreboendet Sigghusberg uppförts, en utökning med 45 boendeplatser, klart Under 2010 färdigställdes ytterligare boendeplatser på Villa Rosell av Riksbyggen i samarbete med Hjo kommun. Hamnområdets attraktionskraft har under de senaste åren ständigt ökat till gagn för hjobor och besökare. Upprustningen av kajerna i olika etapper, badhytternas renovering och den fria entrén på Guldkroksbadet har bidragit till detta. Under färdigställdes vårt Torg ett torg för alla tider. En funktionell mötesplats som skapar förutsättningar för handel och aktivitet. Hjo kommun har under de senaste åren deltagit i en rad olika jämförelseprojekt såsom Måttligan och Kommunens kvalitet i korthet. Hjo har visat prov på goda resultat vad gäller kvalitet, effektivitet och nöjda brukare i dessa jämförelser. En förutsättning för en bra och stabil verksamhet är ordning och reda i kommunens finanser. 9

11 En framgångsfaktor är realistiska mål. För att väga av ambitionsnivåerna med de ekonomiska förutsättningarna använder kommunen en egen utvecklad budgetprocess (där dialog är en nyckelfaktor). För att balansera mål och medel över tid utan att öka skattetrycket på Hjoborna krävs en fungerande dialog med ansvar för helheten som övergripande prioritet. I dialogen ska det alltid finnas en professionell attityd och respekt för de skattemedel som utgör förutsättningen för ambitionsnivåerna. Detta innebär ett stort ansvar i dialogen/kommunikationen med olika aktörer, så att förväntningarna mellan parter balanserar med de medel som finns till förfogande. Under de senaste två åren 2010 och 2011 har god följsamhet uppvisats kring de finansiella målen samtidigt som måluppfyllelsen i verksamheten varit god. Världsekonomin och dess påverkan på Sverige Den ekonomiska utvecklingen har hittills i år i flera avseenden gått åt rätt håll men inte särskilt snabbt. Kortsiktigt finns flera faktorer som begränsar tillväxten. De största hindren återfinns i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta lång tid innan de underliggande strukturella problemen rättas till. Det är liktydigt med en svag tillväxt under flera år framöver. Även i Storbritannien och USA lägger finansiella obalanser hinder i vägen. Till det ska läggas att tillväxten nu har börjat hacka också i en rad så kallade tillväxtländer varav Kina utgör bara ett exempel. Problemen i omvärlden hopar sig och leder till att svensk ekonomi får mycket lite draghjälp utifrån. Eftersom exporten svarar för en betydande del av vår produktion blir tillväxten av nödvändighet rätt mager. I år beräknas svensk BNP växa med 1,0 procent (1,3 procent kalenderkorrigerat). År 2013 väntas tillväxten bli 1,8 procent. På längre sikt och i takt med att problemen i omvärlden dämpas ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Det finns därmed goda förutsättningar för ökade investeringar och ökad konsumtion i vårt land, men oron om den internationella utvecklingen lägger i dagsläget betydande hinder i vägen. Läget på arbetsmarknaden beräknas fortsätta försvagas en bit in i Det beror på att tillväxten i svensk ekonomi blir rätt skral. Det är först framåt halvårsskiftet 2013 som tillväxten får bättre fart. Arbetslösheten når under vintern upp mot 8,0 procent innan den vänder ner. Någon mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden är dock inte att räkna med förrän om ett år, dvs. under andra halvåret Fram till 2016 är SKL:s bedömning att arbetslösheten kan röra sig ner mot de nivåer som rådde före finanskrisen. En sådan utveckling är möjlig även om tillväxten i omvärlden blir relativt dämpad framöver. Ett avgörande villkor är dock att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former. 10

12 Nationalekonomiska nyckeltal (BNP, Inflation m fl.) Nyckeltal BNP* (SKL) 3,9 1,3 1,8 3,2 3,5 3,2 Inflation (SKL) 1,1 1,2 1,0 1,2 1,6 1,7 Timlön, konj. lönestatistik 2,5 3,2 2,8 2,8 3,4 3,9 Arbetslöshet 1 (SKL) 7,5 7,7 7,9 7,4 6,8 6,5 Skatteunderlag 3,1 3,9 3,2 3,7 4,4 11,3 Arbetade timmar (SKL) 3,0 0,2-0,2 1,2 1,4 1,0 Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 12:46. 1 Som andel av arbetskraften. * Kal.korrigerad. Det kommunala skatteunderlaget Den samhällsekonomiska bild som ligger till grund för skatteunderlagsprognosen framgår av beskrivningen ovan och sammanfattas i föregående tabell med nyckeltal. Skatteunderlaget växer under perioden i god takt. I reala termer uppgår tillväxten till 1,5 1,8 procent årligen (inte i tabellen nedan). Det är en bättre utveckling än normalt och hänger för åren samman med den förbättring av arbetsmarknadsläget som då beräknas ske. För 2012 och 2013 beror den gynnsamma utvecklingen på en stark tillväxt av pensionerna. Den förbättring som beräknas ske på arbetsmarknaden åren har också betydelse för utvecklingen av statens finanser. Fler sysselsatta och färre arbetslösa bidrar till att statens budget går med växande överskott. För den offentliga sektorn som helhet beräknas det finansiella sparandet bli svagt negativt 2012 och Därefter förbättras sparandet och hamnar på +0,9 procent i förhållande till BNP år 2016, dvs. ungefär i nivå med regeringens sparmål om 1 procent. Det bör understrykas att detta sparande är i samklang med att kommunsektorns kostnadsvolym i genomsnitt ökar 1,7 procent årligen mellan 2012 och Skatteunderlagsprognoser Nyckeltal SKL, okt ,1 3,9 3,2 3,7 4,4 11,3 BP, sept ,0 4,1 4,1 4,2 4,8 13,1 SKL, aug ,2 4,0 3,4 3,6 4,4 11,4 Källa: Sveriges kommuner och landsting, cirkulär 12:46. Jämfört med prognosen från SKL i augusti innebär denna prognos en liten nedjustering av utvecklingen år 2012 och 2013 (se tabell ovan). 11

13 Genomförande av verksamhetsplanering Verksamhetens planeringsramar utgår ifrån de skatter och statsbidrag som kommunen bedöms ha 2013 minskat med finansnettot. Utöver det ekonomiska utrymmet utgör de finansiella målen ett ramverk för planeringen. Finansiella mål Hjo kommuns finansiella mål har sin utgångspunkt i kommunallagens krav på en God ekonomisk hushållning. Detta innebär att kommunen bland annat ska formulera finansiella mål så att medborgarnas skattemedel används på ett effektivt sätt. Verksamhetsplaneringen för utgår ifrån att: Finansiella mål 1. Hjo kommun bedriver en god ekonomisk hushållning, vilket innebär att: 1.1 Låneskulden minskar över mandatperioden Investeringar finansieras med egna medel över mandatperioden Kommunens resultat är 8 mkr före pensionsinlösen. Soliditeten exklusive pensionsskulden överstiger 45 %. 2. Skatteuttaget skall inte öka: 2.1 Utdebiteringen är 21:57, kronor per skattekrona Beredskap ska finnas för framtida ökningar av pensionsskulden. 3.1 Partiell inlösen av pensionsskulden prövas årligen, med beaktande av statens balanskrav. Några förslag i regeringens budgetproposition - Under år 2013 läggs inte sparbetinget för GY11 ut på kommunernas gymnasieskolor, vilket innebär att verksamheten inte behöver spara 895 miljoner kronor Fr.o.m och framåt fortskrider emellertid regeringens besparingsplan. - Barnomsorg, omsorg på kvällar, nätter och helger. För att stimulera kommunerna att i ökad omfattning erbjuda omsorg på kvällar, nätter och helger avser regeringen att införa ett riktat statsbidrag om sammanlagt 108,5 miljoner kronor Regeringen föreslår därför att 15,5 miljoner avsätts för detta ändamål för 2013 och beräknar att 31 miljoner per år avsätts under Per invånare innebär satsningen ungefär 2 kr/inv (17 tkr) miljoner avsätts till utökad målgrupp för samhällsorientering för nyanlända utanför flyktingmottagandet, för Hjo kommun och politikområdet Arbete och socialtjänst innebär detta 40 tkr miljoner kronor avsätts för stärkt stöd och skydd för barn och unga, den s.k. Barnskyddsutredningen. för Hjo kommun och politikområdet Arbete och socialtjänst innebär detta 60 tkr. 12

14 - Skattesänkning till pensionärerna kompenseras med 717 miljoner kronor. Kompenseras i regleringsbidraget som ingår i den totala finansieringen. - Sänkt kommunal fastighetsavgift för hyreshusenheter från 1 januari 2013 kompenseras med 550 miljoner kronor. Kompenseras i regleringsbidraget som ingår i den totala finansieringen. Skatter och statsbidrag de olika delposterna Beräkning av ekonomiskt utrymme Kommande avsnitt visar tidigare års skatter och intäktsnivåer och kommande treårsperiods intäkter och statsbidrag. Den kommunala verksamheten finansieras också av olika avgifter. Avgiftsnivån för planperioden framgår i resultatbudgeten på sidan 26. Årets budget utgår ifrån SKL:s prognos i oktober cirkulär 12:46 avseende budgetförutsättningarna Budgetarbetet inför 2013 har präglats av oron i omvärlden. En osäker situation globalt, en osäker situation i Europa påverkar förutsättningarna för Sverige och därmed också möjligheterna för oss i Hjo kommun. Att vi hittills lyckats skapa en stabil framfart beror på att vi under de gångna åren gjort hemläxan och haft relativt tydliga planeringsförutsättningar. Med en ryckig omvärld och osäkra skatteprognoser som bas för budgetarbetet 2013 finns en större osäkerhet runt finansförvaltningen än om situationen varit stabilare. Av det skälet finns en viss buffert i finansförvaltning om skatteintäkterna skulle minska ytterligare. Vid en försämrad konjunkturutveckling som kan betraktas som tillfällig och som innebär ytterligare försämrade skatteintäkter är strategin att bufferten initialt hanterar den lägre intäkten istället för att under löpande år angripa verksamheternas budgetramar med besparingsuppdrag. Nivån på denna buffert är svårberäknad, eftersom man inte har prognoser på pensionsskulden från KPA, men också beroende på hur våra egna personalkostnader utvecklas under året m.m. I beräkningen av det ekonomiska utrymmet för åren har följande övergripande antaganden varit utgångspunkten: Antalet invånare uppgår till under hela planperioden. Åldersstrukturen är oförändrad. Utdebiteringen är, 21:57, hela planperioden. Kostnaden i den mellankommunala utjämningen av LSS-kostnader är oförändrad hela planperioden. Intäkt och kostnad inom den kommunalekonomiska utjämningen beräknas i enlighet med SKL:s prognoser. Fastighetsavgiften beräknas i enlighet med SCB s prognoser. 13

15 Finansieringens olika delposter Finansiering Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift Avgift LSS-utjämning Fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa: Källa: Prognos utifrån SKL cirkulär 12: 46, Skatteintäkter Skatteintäkterna baseras på SKL s prognos (cirk. 12:46) över skatteunderlagets utveckling. Utjämningssystemet Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Utjämningssystemet består i dag av tre olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, och regleringsbidrag/avgift. Nedan redovisas dessa delposter i finansieringen. Inkomstutjämningen I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting. Inkomstutjämningen garanterar kommunerna ett utjämningsbidrag som motsvarar 115 % av medelskattekraften i riket. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger denna nivå ska betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Hjo kommun har en medelskattekraft som understiger nivån och behöver därför inte betala någon avgift utan får ett tillskott. Inkomstutjämningsbidraget ökar något under hela planperioden (se tabell ovan). Regeringen beslutade 2008 att tillkalla en kommitté (dir 2008:110) med uppgift att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning. Under våren 2011 lämnade utredningen sitt betänkande Likvärdiga förutsättningar översyn av den kommunala utjämningen. I betänkandet föreslås vissa förändringar. Merparten av dessa förslag föreslås träda ikraft Om de förslag som redovisas i betänkandet antas fullt ut av regeringen innebär det för Hjo kommun ungefär 1,5 mkr sammantaget i mer resurser fr.o.m I inkomstutjämningen framgår att effekten är + 4 kr/invånare och i kostnadsutjämningen 118 kr/invånare. Viss effekt om 47 kr/invånare sker också i det s.k. regleringsbidraget. Sammantaget blir effekten således 169 kr per invånare. Regeringen har inte meddelat sitt ställningstagande till kommunerna varvid effekterna inte kunnat beaktas i budget

16 Kostnadsutjämningen Syftet med kostnadsutjämningen är att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner respektive landsting. Med detta menas att utjämning ska ske för skillnader i behov av kommunal service och för förutsättningarna att producera denna service, dvs. sådana skillnader som kommunerna inte själva kan råda över. Utjämning ska däremot inte ske för kostnadsskillnader som beror på skillnader i vald servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Kostnadsutjämningen utgår från ett antal delmodeller. Varje sådan modell avser antingen en verksamhet som t.ex. barnomsorg eller äldreomsorg eller faktorer som påverkar kostnader som kan återfinnas i samtliga eller flertalet verksamheter, exempelvis uppvärmningskostnader. I varje delmodell beräknas de strukturella kostnadsskillnaderna med hjälp av ett antal faktorer som ska spegla de strukturella behovs- och kostnadsskillnaderna mellan enskilda kommuner. Kostnadsutjämningen innefattar modeller för tio verksamheter och kostnadsslag för kommunerna (fyra för landsting). I varje delmodell beräknas en s.k. standardkostnad, i kronor per invånare, för varje enskild kommun. Summerar man de beräknade standardkostnaderna erhåller man en kommuns s.k. strukturkostnad, uttryckt i kronor per invånare. De kommuner som har en beräknad strukturkostnad som överstiger den genomsnittliga strukturkostnaden i landet får ett bidrag motsvarande den överskjutande kostnaden. Understiger strukturkostnaden genomsnittet i landet betalar kommunen i stället motsvarande avgift. Detta innebär att summan av bidragen i kostnadsutjämningen kommer att motsvara summan av avgifterna. Har en kommun högre standardkostnader än riket i genomsnitt erhålls ett bidrag. Ligger standardkostnaden under betalas en avgift. Hjo kommun betalar en avgift. Kostnadsutjämning (mkr) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Kostnadsutjämning -9,5-15,0-12,7-12,0-13,6-8,1-8,2-6,8-6,8 Regleringsbidrag/-avgift Som tidigare redovisats innebär statens finansiering av inkomstutjämningen att statens kostnader för denna helt styrs av utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget. Staten vet således inte på förhand vad kostnaden för denna finansiering blir. För att staten ändå ska kunna bestämma storleken på sitt totala bidrag till den kommunala sektorn ingår i utjämningssystemet en särskild regleringspost: regleringsbidrag/-avgift. Denna post används även för den ekonomiska regleringen av den kommunala finansieringsprincipen samt för att reglera effekterna av andra åtgärder som påverkar till exempel det kommunala skatteunderlaget. Posten fungerar så att om summan av samtliga bidrag minus de inbetalda avgifterna blir lägre än det belopp staten beslutat tillföra kommunerna eller landstingen får dessa ett regleringsbidrag på kvarvarande belopp. Omvänt får kommunerna eller landstingen betala en regleringsavgift till staten om nettosumman av bidragen överstiger den ram som staten satt för bidragen till respektive sektor. Bidraget/avgiften utgår som ett enhetligt belopp i kronor per invånare till kommunerna respektive landstingen. För Hjo beräknas bidraget till 4 mkr år 2013, 1,7 mkr 2014 och för 2015 blir det en avgift om -1 mkr 2015 och -3,5 mkr

17 Regleringsbidrag/-avgift, utf , prognos ,00 9,05 8,10 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00-2,00 4,33 4,02 2,27 1,71 0,00 0,00 0,00 0,00-1,90-0, ,06 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall PrognosPrognosPrognosPrognosPrognos -4,00-6,00-4,04-4,31-3,48 Fastighetsavgift Avgiften utgör i statsrättslig mening en skatt, där riksdagen beslutar om underlag och storlek av fastighetsavgiften. Avgiften tillfaller dock kommunerna. Fr.o.m anlitar SKL Statistiska Centralbyrån (SCB) för prognoser av avgiften till landets kommuner. För Hjo kommun har avgiften beräknats till 16,3 mkr under planperioden. Fastighetsavgift (mkr) Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Utfall 2010 Utfall 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Fastighetsavgiften 0 11,6 14,5 14,8 15,7 16,3 16,3 16,3 16,3 LSS-utjämning För 2012 och framåt är kostnaden beräknad till ungefär -2,2 mkr. I och med att prognoserna är beroende av i vilken utsträckning kostnaderna i Hjo ökar i förhållande till genomsnittet i riket är det svårt att bedöma framtiden med hög säkerhet. LSS-utjämning, bidrag/-avgift, utf , prognos ,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00-3,00-4,00-5, ,00 0, ,00-1, ,70-1, ,60-4,20-0,58-0,08-3,30 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall PrognosPrognosPrognosPrognosPrognos ,27-2,26-2,26-2,26-2,26 16

18 Budgetramar och politiska prioriteringar De skatteintäkter och statsbidrag som Hjo har till verksamhet under 2013 baseras på en skattesats om 21:57 kr per hundralapp. Utdebiteringen till Hjo kommuns invånare innebär en något högre ram än föregående år. Verksamhetens ram uppgår till 422,9 mkr och är en ökning jämfört budget 2012 med 11,6 mkr. Beloppet i finansförvaltningen om -9 mkr är den beräknade skillnaden mellan verklig och debiterad arbetsgivaravgift till verksamheterna för Därutöver finns intern intäktsökning om -1,4 mkr i finansförv. (se justeringskolumn fin.förv.) sammanlagt (9 mkr + 1,4 mkr = 10,4 mkr) Den del av dessa medel som är återförd till verksamheten uppgår till 5,6 mkr och ligger i politikområdenas ramar. Resterande del 10,4 5,6 = 4,8 mkr utgör en reserv för konjunkturosäkerhet. Om medlen kvarstår vid årets slut prövas partiell inlösen av pensioner som är ett av de finansiella målen i särskild ordning i KF. Kommunbidrag per politikområde framgår nedan: Budgetramar Politikområde (tkr) Budget 2012 Förändring PFÖ 2013 Justering Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Demokrati KS Förvaltning Plan och Bygg Barn och utbildning Arbete och socialtjänst Vård och omsorg Kultur, turism och fritid Teknisk service Konjunkturosäkerhet och/eller amortering pensionsskuld Finansförvaltningen Verksamheternas budget Finansförvaltningen Summa: Kommentar: Se PFÖ-dokument för specificering och härledning av PFÖ-ram 2013 (Förändringskolumnen ovan). För mer information om de enskilda posterna per politikområde i justeringskolumnen ovan hänvisas till påföljande tabeller i dokumentet samt respektive politikområdes avsnitt längre fram i dokumentet. Budgetprocessen beskrivs på sidan 8-9. Arbetet med fördelning av resurser avseende det s.k. budgetåret (2013) är ett noggrant arbete där ett flertal faktorer vägs in i PFÖ-processen under våren (se bl.a. sid 16 i PFÖ ). År1 i den rullande treårsplaneringen behandlas således utifrån flertalet faktorer i under vårarbetet med PFÖ. Detta innebär att ramarna under planperioden i ovan tabell per politikområde syftar till att ge en indikation utifrån finansieringens möjligheter och kommunfullmäktiges finansiella resultatmål, men kommer justeras i vårens PFÖ arbete. Arbetsmetoden är en avvägning för att kunna hantera svåra planeringsförutsättningar centralt kopplat till finansieringen och otydligheten i regeringens vårproposition. Men också för att tidigt i vårprocessen kunna ge preliminära ramar till förvaltningen (PFÖ-ramarna) så att deras planering ges förutsättningar till anpassning till rådande ekonomiska förutsättningar. Avvägning har under de senaste åren varit bidragande i den måluppfyllelse som redovisats avseende de finansiella målen och en god ekonomisk hushållning. 17

19 Kapitaltjänstkostnader Vid större förändring anges aktuellt investeringsprojekt som medför ökade kapitaltjänstkostnader samt det omvända om någon större anläggning färdigavskrivs och därmed medför lägre kapitaltjänstkostnad för politikområdet. Varje effekt visas var för sig samt summeras för att få nettoeffekten. Kostnaden består av avskrivningar (SKL-riktlinjer) och intern ränta (5 %). Den avgiftsfinansierade verksamhetens internränta (VA) beräknas annorlunda. Beräkningarna av justering för förändrade kapitaltjänstkostnader fördelas på fastighet och övrigt. Anledningen till denna uppdelning är att kompensation för nya kostnader avseende kapitaltjänst på investeringar som löper på fastigheter ligger inom ramen för intern hyressystemet. Detta får till följd att det politikområde där den betalande verksamheten/ hyresgästen hör hemma får kompensationen i form av ramtilldelning. Detta innebär att Teknisk service kostnader för kapitaltjänst ökar med 150 tkr avseende inköp av maskiner för skötsel av konstgräsplan. Övriga tillkommande kapitaltjänstkostnader som löper på konstgräsplanen lyfts inom politikområdet Kultur, Turism och Fritid. Kompensationen för ökade kostnader för kapitaltjänst avseende renovering av Samrealskolan till en kostnad av 8 mkr ligger också på Kultur, Fritid och Turism. Teknisk service kostnader i PFÖ13 med 562 tkr avseende kapitaltjänstkostnader för investering i rondeller vid nedre delen av infarten från Skövde omräknas inför driftsbudget 2014 (ny lösning bearbetas), medan 70 tkr avseende investering i ny belysning i Stadsparken tillförs. Budgetramar Politikområde (tkr) PFÖ 2013 Bu13 inkl PFÖ 13 Kommentar Demokrati 0 0 Ingen justering KS Förvaltning 0 0 Ingen justering Plan och Bygg 0 0 Ingen justering Barn och utbildning 0 0 Ingen justering Arbete och socialtjänst 0 0 Ingen justering Vård och omsorg Inventarier Kultur, turism och fritid Fastighet samreal Kultur, turism och fritid Konstgräsplan Kultur, turism och fritid Inventarier samreal Teknisk service PFÖ: Rondeller, Projektering utifrån andra förutsättning än PFÖ13 påbörjas hösten 2013 varvid projektet kommer omräknas. Teknisk service Ny belysning Stadsparken Teknisk service Maskiner för skötsel av konstgräsplan S:a kapitaltjänst

20 Politiska prioriteringar mer/mindre resurser i budget 2013 jämfört Satsningar i budget 2012 som permanentas i 2013 års PFÖ (tkr) De satsningar som beskrivs i budget och verksamhetsplan 2012 permanentas i PFÖ 2013 sånär som på engångsmedel för utvecklingsinsatser på personalenhet om 200 tkr. De medel som avsattes till 600 års jubileum redan i budget 2012 om 100 tkr kvarstår t.o.m. år Försörjningsstödet prövas i särskild ordning årligen utifrån de förhållanden som råder. Inför 2013 förstärks anslaget med 700 tkr, (se strukturkolumn Arbete och socialtjänst i PFÖ13). Politiska prioriteringar mindre resurser 2013 (tkr) i PFÖ13 Politikområde (tkr) PFÖ Bu13 inkl Kommentar 2013 PFÖ13 KS Förvaltning Engångsmedel 2012 utvecklingsinsatser PA-enheten. Nya prioriterade områden avseende 2013 (tkr) i PFÖ13 och Budget 2013 Politikområde (tkr) PFÖ 2013 Bu13 inkl Kommentar PFÖ13 Demokrati Generellt tillskott KS Förvaltning Räddningstjänsten Östra Skaraborg. KS Förvaltning års jubileum 2013 (totalt 0,9 mkr 2013). KS Förvaltning Stöd för efterföljande arbete visionsarbete, strategier. KS Förvaltning Lägre avgift Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) (tillfällig). KS Förvaltning Telefonväxelbyte, ny upphandling. KS Förvaltning Leva och Bo projektet. Information och marknadsföring. Införande av nytt intranät finansierat. KS Förvaltning Kommunledning ökade kostnader KS Förvaltning Stabsfunktioner såsom effektivisering personal administrationen, samt publicering avtalskataloger och pågående upphandlingar på webben samt system för ökad internkontroll m.m. Barn och utbildning IT-satsning fas 2. Barn och utbildning Kompensation högre gymnasiekostnader än normalt. Barn och utbildning Tillfällig barnomsorgsavdelning hösten Barn och utbildning Barnomsorg på obekväma tider införs i slutet på Arbete och socialtjänst Förstärkning försörjningsstöd. (Strukturkolumn) Arbete och socialtjänst Budget och skuldrådgivning (snabbare handläggning) Arbete och socialtjänst Förstärkt resurs kopplat till handläggning av försörjningsstöd för att en nära arbetsledning, metoduppföljning, ärendeförd. m.m. 19

Budget- och verksamhetsplan

Budget- och verksamhetsplan Budget- och verksamhetsplan 2011-2013 Hjo kommun BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Organisation 1 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Innehåll Organisation 1 Innehåll 2 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 3 Kommunstyrelsens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Budget 2015-2017. Hjo kommun

Budget 2015-2017. Hjo kommun Budget 2015-2017 Hjo kommun Innehåll Organisation 3 Sammanfattning av kommunfullmäktiges beslut 5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 6 Hjo kommuns vision och målmodell 8 Kommunfullmäktiges prioriterade

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Innehållsförteckning 2(75)

Innehållsförteckning 2(75) Planeringsförutsättningar 2016-2018 2(75) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av kommunstyrelsens beslut 2015-06-03... 3 2. Inledning - God ekonomisk hushållning... 4 3. Planeringsprocessen... 4 4.

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden 2016-2019 Inledning Den förändrade styr- och ledningsmodell som kommunen nu inför anser vi tre partier är väldigt bra och

Läs mer

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Upplägg Allmänt om kommunens ekonomi Intäkter och kostnader Tillgångar och skulder Ekonomiska kretsloppet

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ser med

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018 Finansplan för 2016 2018 Samverkan för maktskifte 2018 1 Innehåll 1 FINANSPLAN 2016-2108... 3 FINANSPLANENS INNEHÅLL... 3 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Skattesats... 3 Befolkningsutveckling... 3 OMVÄRLDEN...

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 bllaga ls ~'i JAGrA ks 2015-06-01 c:w.arna Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 Utfall per april (mars) 2015 Likviditet Status osäkra poster Prognos 2015 Resultat Likviditet c:w.arna Ekonomi 2015 Läget

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Antagen av fullmäktige 2011-12-20 148 Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31 Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006 Hyresbostäders hemsida har vunnit priset Guldvivan för bästa webbplats 2005. (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger verkställande

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun.

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. Bilaga KS 2011/95/3 SALA KOrJfMUI\l Kommunstyrelsens förvaltning Remissvar Ink. 2011-05- t 2 Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. D. iarienr J IAktTbilaga QOI\ 104 I l-j. I Natura

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8)

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Delårsrapport 2005 Lansering av ny hemsida och marknadsstödsystem under sommaren 2005 (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer