Strategisk Plan Tidaholms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk Plan 2015-2017 Tidaholms kommun"

Transkript

1 Tidaholms kommun Antagen av kommunfullmäktige

2 2

3 Innehållsförteckning Ett steg på vägen...ordföranden har ordet... 5 Inledning... 7 Budgetprocessen eringscykel... 8 Omvärldsanalys... 9 Samhällsekonomi... 9 Samhällsekonomi enligt regeringens budgetproposition för Skatteunderlagsprognos Budgetpropositionen för Befolkningsprognos Befolkningsutveckling Befolkningsprognos/eringsunderlag Näringsliv och arbetsmarknad Tidaholms näringsliv idag Sysselsättning Arbetsmarknad Bostadsstrategiskt program Målstyrning Verksamhetsmål Vision Inriktningsmål Effektmål för respektive målområde och inriktningsmål Ekonomi Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning Kommunalskatt Kommunalekonomisk utjämning Resursfördelning Resursförändringar Buffert Kommunbidrag Ny resursfördelningsmodell Verksamhetsöversyn - Åtgärdsplan A. Verksamhetsmässiga anpassningsåtgärder (med ekonomiska effekter) B Generella åtgärder och fördjupade utredningar och analyser Finansiella mål - God ekonomisk hushållning

4 Resultatbudget Skattefinansierad verksamhet Finansieringsbudget Skattefinansierad verksamhet Resultatbudget Balansräkningsenheter Finansieringsbudget Balansräkningsenheter Investeringar och utvecklingsinsatser Personalstrategi Ekonomistyrningsprinciper Bilaga A Styrprinciper och budgetmodell för Tidaholms kommun Investeringsplan Bilaga Skattefinansierad verksamhet Affärsdrivande verk Sammandrag investeringar Tidaholms kommun

5 Ett steg på vägen...ordföranden har ordet I min inledning till föregående budget står det... att Tidaholm har stått inför ekonomiska utmaningar tidigare och kommer även att göra det inför...vilket nu i sammanfattningen av året tydligt kan påvisas. Vi har inför 2015 års budget varit noga med att påbörja arbetet med en ny budgetmodell - fördelningsmodell. Detta har resulterat i att vi nu har skapat en buffert som skall användas som regleringskapital under kommande år års budget visar tydligt det förändringsarbete som påbörjats för att utveckla kommunen och nå följsamhet med de naturliga svängningarna i utbudet som kommunen skall erbjuda invånarna i olika skeden av livet. Vår verksamhet skall styras av efterfrågan och behov, det är inte besparingar som gäller utan anpassning av den verklighet vi befinner oss i. Nu måste vi med gemensamma krafter, både politik och förvaltning, visa mod och ledarskap för att anta de utmaningar vi står inför. Syftet är att återigen skapa balans i ekonomin och uppnå det finansiella målet om 2 %.Varje skattekrona skall användas optimalt, långsiktighet skall vara mottot, vårt målarbete är oerhört viktigt för att visa vilken väg vi skall gå och tydligt markera vilka områden som skall prioriteras för att vi skall leva upp till att vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Anna-Karin Skatt Kommunstyrelsens ordförande 5

6 6

7 Inledning Ansatsen med budgetarbetet 2015 är att framställa en strategisk plan för Tidaholms kommun för åren Innehållet i den strategiska planen: Omvärldsanalys - Samhällsekonomi - Näringsliv och arbetsmarknad - Befolkning - Statlig reglering, lagstiftning o dyl Målstyrning - Verksamhetsmål - Finansiella mål Ekonomi Resursfördelning Anpassningsåtgärder (kommunens åtgärdsplan efter genomförd verksamhetsöversyn) Investeringar Personalstrategi Ekonomistyrprinciper Beslut angående den strategiska planen för åren tas av kommunfullmäktige december. I kommande planeringsprocess skall beslut om den strategiska planen behandlas tidigare i budgetprocessen och beslut fattas före sommaren. Den strategiska planen skall utgöra underlag för nämndernas verksamhetsplanering (Verksamhetsplan). 7

8 Budgetprocessen eringscykel Nedan beskrivs budgetprocessen kommunens instrument för ledning och styrning av den kommunala verksamheten - översiktligt från planering till genomförande och uppföljning/analys. eringscykeln utgör en grov beskrivning av processen och måste kompletteras med delaktiviteter, som dessutom skall planeras in tidsmässigt. A1. Omvärlds- och behovsanalys för Strategisk A5. Beslut Verksamhetsplan Dec Jan Febr A2. Överläggningar nämnder och bolag Strategisk Nov Mars B3. Årsredovisning Okt April B2. Delårsrapport II B1. Delårsrapport I Sept Maj A4. Nämndernas arbete verksamhetsplan Augusti Juli Juni A3. Beslut Strategisk Budgetprocessen måste ges utrymme för en dialog och pedagogik/förklarande aktiviteter för att uppnå syftet att vara ett instrument för ledning och styrning av den kommunala verksamheten. Budgetprocessen måste få ta tid, men samtidigt vara effektiv i den meningen att underlagen för de olika aktiviteterna i processen skall vara av god kvalitet och delaktiviteterna tidssatta så att processen kan fortgå i avsedd riktning. Beträffande resursfördelningen, som är en av de centrala momenten i budgetprocessen, ökar ansvarstagandet för att utföra uppdraget om principerna för fördelningen för tilldelade medel är väl kända. Utrymme bör därför skapas så att förtroendevalda och tjänstemän kan delta i samtal om hur och varför resurserna behöver fördelas på ett visst sätt, eftersom behoven är stora inom samtliga områden. Samtalen ökar också möjligheterna att se sin del i helheten för att fullgöra de samlade åtagandena gentemot medborgarna. I detta ligger dessutom att tjänstemän och förtroendevalda ska kunna förmedla en begriplig pedagogisk bild till anställda och medborgare av skälen till den resurstilldelning som beslutas. 8

9 Omvärldsanalys Samhällsekonomi Samhällsekonomi enligt regeringens budgetproposition för 2015 (Källa: Skl cirkulär :39) Regeringens bedömning över den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är något sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. Tillväxten år är svagare på grund av den svaga BNP-tillväxten under de två första kvartalen. Även tillväxtprognosen för 2015 är betydligt svagare. Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Trots detta finns det lediga resurser i ekonomin 2016 och arbetslösheten minskar gradvis från nuvarande höga nivåer. Risken för en svagare utveckling finns dock och har den senaste tiden ökat till följd av geopolitiska oroligheter. Konjunkturåterhämtningen i omvärlden dämpades under inledningen av. Under sommaren har det i många av Sveriges viktiga exportländer i euroområdet funnits indikationer på en fortsatt svag utveckling bl.a. till följd av ökad geopolitisk osäkerhet. I euroområdet förväntas en viss uppgång i BNP under det andra halvåret. I andra delar av världen är utsikterna bättre. Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta I många länder förväntas tillväxten öka, men aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer. Svensk ekonomi befinner sig enligt regeringen i en konjunkturåterhämtning. Det är framförallt hushållens konsumtion som bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Även investeringarna i industrin har utvecklats svagare än förväntat. Utvecklingen av förtroendeindikatorer tyder på en måttlig tillväxt i BNP under det andra halvåret. Den politik som regeringen föreslår i denna proposition, med bl.a. högre offentlig konsumtion, bidrar till en högre tillväxttakt Även en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre Ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna väntas lämna ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under och Till följd av en allt högre inhemsk efterfrågan förväntas en stark utveckling av tjänsteproduktionen i näringslivet. I takt med att exportefterfrågan stiger bedöms varuproduktionen öka. Både sysselsättningen och arbetskraften har ökat i en förhållandevis hög takt de senaste månaderna. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå, kring 8 procent. De framåtblickande indikatorerna tyder sammantaget på en fortsatt uppgång i sysselsättningen. I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behov av att öka arbetsstyrkan. Sysselsättningen förväntas framöver öka snabbare än arbetskraften och arbetslösheten minskar gradvis till 6,1 procent Det finns däremot lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Tabell. Nyckeltal för den svenska ekonomin (Procentuell förändring om inte annat anges) BNP 1) 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5 Arbetade timmar 1) 1,4 1,3 1,3 1,2 0,8 Arbetslöshet 2) 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1 BNP-gap 3) -2,2-1,2-0,5-0,1 0,0 Timlöner 4) 2,8 2,9 3,3 3,5 3,5 Konsumentpris, KPI 0,0 0,9 2,2 3,0 3,2 Finansiellt sparande i off sektor 5) -2,2-1,1-0,3 0,0 0,5 Konsoliderad bruttoskuld 5) 40,2 39,5 38,0 36,3 34,1 1) Kalenderkorrigerad utveckling, 2) Procent av arbetskraften, 3) Procent av potentiell BNP, 4) Konjunkturlönestatistiken, 5) Andel av BNP 9

10 Det medför att resursutnyttjandet i ekonomin i dess helhet också bedöms vara lågt, men förväntas stiga Inflationen har varit låg under en längre tid till följd av låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en relativt hög takt skapar det förutsättningar för en jämförelsevis hög BNP-tillväxt i Sverige De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. Skatteunderlagsprognos (Källa: Skl cirkulär :40) Regeringen gör en annan bedömning än SKL av utfallet för år I år och nästa år förutser regeringen svagare skatteunderlagstillväxt än SKL, främst till följd av större ökningar av grundavdragen. Åren därefter är det tvärtom; regeringen räknar med att skatteunderlagets tillväxt blir större än enligt SKL:s prognos, främst till följd av mindre ökningar av grundavdragen men även starkare sysselsättningstillväxt åren 2017 och Tabell: Skatteunderlagsprognos (Procentuell förändring) Summa Skl, okt inkl BP 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9 Regeringen, okt 3,7 3,3 1) 4,6 1) 5,5 5,3 4,6 30,2 Skl, okt exkl BP 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 28,5 Regeringen, sept 3,7 3,2 4,8 5,5 5,3 4,6 30,2 ESV, sept 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 27,4 1) Fastställda uppräkningsfaktorer. (Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting). Budgetpropositionen för 2015 (Källa: Skl cirkulär :39) Nedan sammanfattas några av de större satsningarna: Förändring av inkomstutjämningen föreslås ske efter beredning och införas från 1 januari Besparingen i gymnasieskolan dras tillbaka för år 2015 men ligger kvar på 470 miljoner från och med år Inom förskole- och skolområdet föreslås flera förändringar genom riktade bidrag på cirka 1,9 miljarder. En del finansieras genom ett indexerat inkomsttak och sänkning av statsbidraget för maxtaxan i barnomsorgen. 3 miljarder tillförs under förutsättning att parterna tar ansvar för att lärarlöner påtagligt prioriteras. Medel avsätts också för ytterligare löneökningar för förstelärare. Fritidspengen avskaffas och riksnormen höjs. Riktade statsbidrag på 2 miljarder för stärkt bemanning i äldreomsorgen införs samtidigt som tidigare statsbidrag avskaffas, nettoeffekten blir 0,7 miljoner. Takbeloppet höjs för högkostnadsskyddet i äldreomsorgen och kommunernas statsbidrag minskas med 75 miljoner 2015 och 150 miljoner Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag för pensionärer över 65 år. Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder 2015 och 2,6 miljarder 2016 för nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. 10

11 Satsning på skollokaler och kollektivtrafiksatsning. Avdragsrätten för pensionsparande innebär att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskas med 1662 miljoner under 2015 och 2440 miljoner Befolkningsprognos En ny befolkningsprognos har tagits fram våren för åren för att utgöra planeringsunderlag för kommunens verksamhetsplanering. I prognosen har vi använt oss av registerdata över folkmängden efter ålder, kön och tid. Uppgifterna kommer från folkbokföringen och är hämtade från SCB. Befolkningen vi använder är den som är skriven i kommunen per den sista december varje år. Denna folkmängd behöver inte stämma med den befolkning som faktiskt bor eller vistas i kommunen. Hur stor skillnad det är mellan den folkmängd som verkligen bor i kommunen och den som är registrerad och om detta är ett problem varierar från kommun till kommun och över åldrarna. För de yngre åldersgrupperna är diskrepansen större. Många ungdomar studerar och arbetar på annan ort men är fortfarande skrivna i föräldrahemmet. För att göra prognosen använder vi oss även av antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under året. Med hjälp av denna information skattar vi fruktsamhet, mortalitet, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Skattningarna ligger sedan till grund för beräkningen av den framtida utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade. Värt att notera är att de kommande åren medför att två större demografiska förändringar fullbordas. För det första uppnår den stora 40-talistgenerationen en ålder över 65 år. Detta innebär inte att alla 40-talister går i pension men en betydande andel lämnar helt arbetskraften de närmaste åren. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv ålder. De slutar gymnasieskolan och börjar i många fall studera eller arbeta på annan ort. För bland annat arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten. Befolkningsutveckling Antalet invånare i kommunen har varit i princip oförändrad sedan Födelsenettot, skillnaden mellan antalet födda och döda, uppvisar vanligtvis negativa tal med undantag av Barnafödandet år 2012 uppgick till 159 födda barn och beräknas ligga mellan st under prognosperioden. Rörligheten bland in- och utflyttarna varierar och är naturligt mer påtaglig bland åldrarna år där bland andra de stora årskullarna som lämnat gymnasieskolan finns. Tabell Befolkningsförändringar Utfall Prognos Födda Döda Inflyttning Utflyttning Befolkningsförändring Antal invånare Utvecklingen sedan prognosen gjordes visar att folkmängden efter tredje kvartalet har ökat med 91 invånare. Ökningen förklaras av nettoinflyttning. Födelsetal och dödlighet ligger i linje med prognosantagandet. 11

12 Befolkningsförändringar Summa av Födda Summa av Döda Summa av Inflyttade Summa av Utflyttade Antal Mest intressant ur planeringssynpunkt, är befolkningens ålderssammansättning, eftersom den påverkar kommunens möjligheter till utveckling och behovet av service som kommunen skall tillhandhålla, nu och i framtiden. Befolkningspyramiden ger en snabb överblick över ålders- och könsfördelning. Befolkningspyramiden visar kommunens befolkningssammansättningen per kön och ålder

13 Befolkningsprognos/eringsunderlag I de kommande diagrammen visas resultatet av den prognos som gjordes våren med befolkningssammansättning per den 31/ som utgångsläge. Framskrivning har gjorts till år I presentationen nedan visas faktiska värden för åren fram till 2013 och prognos för åren till Av prognosen framgår en något ökande folkmängd. Befolkningsprognos Utfall Prognos År år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m w år Ökning per år Ack fr o m Totalsumma Ökning per år Ack fr o m I de fem följande diagrammen visas befolkningen åldersindelad efter den typ av verksamhet som kan vara aktuell för målgruppen i respektive verksamhet. 13

14 Antal Barnomsorg 0 år 1-5 år Antal Grundskola 6-9 år år år Antal Gymnasieskola år

15 Antal Studerarande eller förvärvsarbetande år år år Antal Äldre år år 90-w år

16 Näringsliv och arbetsmarknad Tidaholms näringsliv idag Tidaholms kommun har ett varierat näringsliv där kökstillverkaren Marbodal AB är den största arbetsgivaren. Som nummer två återfinns Swedish Match/Vulcans Tändsticksfabrik. Kommunen präglas annars av mindre och medelstora företag, främst inom mekanisk industri. Här finns både de som utvecklar egna produkter och de som har legotillverkning som huvudsyssla. Inom servicenäringarna finns en rad mindre företag med fokus på såväl industri som privatpersoner. Kriminalvården har en riksanstalt i Tidaholm och är en av kommunens större arbetsgivare. Näringslivutveckling i Skaraborg kartläggning av aktörer Intentionen med att kartlägga aktörer på regional nivå är att se primärkommunens roll när det gäller näringslivsutveckling. Det är till stor fördel att beskriva rollen i relation till de andra aktörer som finns på regional och delregional nivå. Aktörer på regionnivå i Västra Götaland: Länsstyrelsen Västra Götalandsregionen Det huvudsakliga ansvaret för tillväxtfrågorna ligger hos regionen. Skaraborg är en av fyra delregioner i regionen, i varje delregion finns ett kommunalförbund. Offentliga aktörer Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har uppdraget att verka för utveckling och främja tillväxt i regionen. Uppdraget ligger hos regionutvecklingsnämnden, enligt följande: Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd har ansvaret för att finansiera insatser för att främja tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Satsningarna görs inom ramen för de olika strategier och program som finns, bland annat Vision Västra Götaland, tillväxtprogrammen och olika EUprogram. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ansvar för landsbygdsprogrammet, som innehåller olika former av stöd till de gröna näringarna. Det rör sig främst om direkta stöd till lantbrukare och olika former av projektstöd, viss rådgivning bedrivs även. Under införs ett nytt landsbygdsprogram i Sverige. Det nya programmet gäller fram till år Genom stöd och bidrag ska programmet skapa förutsättningar för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Skaraborgs kommunalförbund Förbundet ska i nära samverkan med kommunerna och befintliga aktörer verka för fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv. Tre utvecklingsprocesser prioriteras: o Skapa bättre förutsättningar för ett ökat entreprenörskap bland våra invånare samt ett ökat nyföretagande o Skapa bättre förutsättningar för näringslivet att höja sin kunskapsnivå och förmåga till o förnyelse och innovation Skapa bättre förutsättningar för att attrahera kvalificerad arbetskraft, studenter och entreprenörer till vår region Särskilt fokus ska läggas på följande branscher: besöksnäring, areella näringar, kunskapsintensiva tjänsteföretag och tillverkande industri. 16

17 Privata aktörer, med främst offentlig finansiering IDC West Sweden AB är Skaraborgs utvecklingsbolag för industrin. CONNECT Väst är en ideell organisation som ger hjälp till start-ups samt små och medelstora företag så de kan växa snabbare och effektivare. Gothia Science Park är en teknik- och forskningspark för tillväxt- och kunskapsföretag. GSP ligger i anslutning till Höskolan i Skövde och en del av verksamheten handlar om att kommersialisera forskning. Det finns också stöd vad gäller att skaffa finansiering, affärsrådgivning och möjlighet att hyra kontor. ALMI är statens riskkapitalbolag och erbjuder företag riskvilliga lån och rådgivning. Företagsakuten är en del av Business Region Göteborg och arbetar med att ge snabb och kostnadsfri rådgivning till företag med ekonomiska problem. Aktörer Gröna näringar Det finns många aktörer som vänder sig till företag inom de gröna näringarna. Flera av dessa finns på SLU campus i Skara. Agroväst är en plattform för västsvenska utvecklingsprojekt inom lantbruks- och livsmedelsindustrin. Food & Health Concept Centre arbetar för att stötta kommersialisering av idéer inom hälsosam mat. Hushållningssällskapet är en oberoende kunskapsorganisation som förutom rådgivning kring primärproduktion också lämnar stöd till landsbygdens företag. Lokalproducerat i Väst lämnar stöd tillsmåskalig livsmedelsförädling i Västra Götaland. Aktörer besöksnäring På regional nivå finns Västsvenska Turistrådet, vilket är ett bolag helt ägt av Västra Götalandsregionen. Uppdraget från ägaren är formulerat: Verka för besöksnäringens utveckling Vara en ledande part vid marknadskommunikationen av Västra Götaland som destination Vara en kompetensresurs i det regionala utvecklingsarbetet I samverkan med kommuner, näringsliv och samhället i övrigt verka för att Västra Götaland blir Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande turismregion Kommunernas roll Samtliga kommuner i Skaraborg har identifierat behovet av att arbeta med näringslivsutveckling på ett planerat sätt, via näringslivschefer, näringslivsutvecklare och lotsar. Antingen via lokala näringslivsbolag eller som en del i den kommunala verksamheten. Det finns en trend mot att näringslivstjänstemännen ska agera lotsar för företagen i alla kontakter med kommunen för att minska ett uppfattat regelkrångel och långa handläggningstider. Kanske skulle kommunerna satsa på att utveckla de interna processerna så att alla ärenden hanteras snabbt, rättssäkert och med hög servicenivå. Näringslivstjänstemän arbetar i regel främst med: Skapa mötesplatser för det lokala näringslivet. Stimulera samverkan och nätverkande. Handels- och besöksnäringsutveckling. Rekrytering av nya företag till kommunen. Entreprenörskap och stimulera till bildandet av nya företag. Att fungera som brygga mellan politiker och näringsliv. 17

18 Utmaningar för Tidaholms näringsliv Attrahera och behålla arbetskraft till industrierna Utveckla samverkan och fördjupat nätverkande både lokalt och regionalt Tydliggöra och kommunicera ortens kompetens Nyföretagande och ökat entreprenörskap Öka besöksnäringen Behålla handeln Ökad dialog mellan näringsliv och politik Sysselsättning Förvärvsarbetande dagbefolkning w år per näringsgren (SNI 2007: Tabell NST 2.3)) Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Jord-, skogsbruk och fiske 236 4,7% 218 4,7% 240 5,3% 282 5,8% 302 6,1% 281 5,9% Tillverkning och utvinning ,2% ,5% ,7% ,7% ,7% ,1% Energi och miljö 39 0,8% 42 0,9% 41 0,9% 41 0,8% 44 0,9% 40 0,8% Byggverksamhet 235 4,7% 228 4,9% 236 5,2% 253 5,2% 244 5,0% 235 4,9% Handel 356 7,1% 376 8,0% 332 7,3% 366 7,6% 450 9,1% 456 9,5% Transport 159 3,2% 144 3,1% 134 2,9% 171 3,5% 177 3,6% 174 3,6% Hotell och restauranger 80 1,6% 77 1,6% 76 1,7% 81 1,7% 90 1,8% 109 2,3% Information och kommunikation 16 0,3% 17 0,4% 20 0,4% 21 0,4% 20 0,4% 19 0,4% Kreditinstitut och försäkringsbolag 37 0,7% 48 1,0% 38 0,8% 41 0,8% 41 0,8% 37 0,8% Fastighetsverksamhet 65 1,3% 64 1,4% 73 1,6% 70 1,4% 63 1,3% 65 1,4% Företagstjänster 144 2,9% 176 3,8% 203 4,5% 220 4,5% 202 4,1% 187 3,9% Civila myndigheter och försvaret 346 6,9% 332 7,1% 326 7,2% 317 6,5% 323 6,6% 390 8,1% Utbildning ,5% ,4% ,6% ,3% ,2% ,9% Vård och omsorg ,9% ,5% ,2% ,7% ,7% ,0% Personliga och kulturella tjänster 172 3,4% 186 4,0% 186 4,1% 189 3,9% 193 3,9% 191 4,0% Okänd bransch 148 2,9% 134 2,9% 128 2,8% 144 3,0% 135 2,7% 119 2,5% Summa % % % % % % Handeln har gått upp. Tillverkning och utvinning har minskat, denna minskning kan bero på ökad effektivisering i industrin. Förvärvsintensitet Nattbefolkning (16-64 år) % % % % % % % % % % % Män 77,4 80,0 78,7 79,0 79,3 78,3 73,1 74,8 77,3 77,6 78,1 Kvinnor 70,2 71,2 71,4 72,6 71,9 70,6 68,3 69,4 70,9 72,3 72,6 Totalt 73,9 75,7 75,2 75,8 75,7 74,6 70,8 72,2 74,2 75,0 75,5 18

19 Förvärvsarbetande pendlare 16-w år Utpendlare 2013 Inpendlare 2013 Nettopendling 2013 Skövde Falköping Hjo Mullsjö Jönköping Habo Skara Göteborg Tibro Stocholm Lidköping Övriga kommuner Summa Nettoutpendling från kommunen uppgick år 2013 till personer. År 2008 var motsvarande uppgift 853 personer. Kommunen har en stor nettoutpendling. De största pendlingskommunerna är Skövde och Falköping. Arbetsmarknad Arbetsmarknadsläget - Okt - Aug - April Dec Aug April Dec Aug April Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Total arbetslöshet Öppet arbetslösa I program Ungdomar år Total arbetslöshet Öppet arbetslösa I program Källa: Ams månadsstatistik

20 Bostadsstrategiskt program (Utkast, programmet behandlas vintern 2015) Ett bostadsstrategiskt program innehållande en marknads- och behovsanalys samt riktlinjer har framtagits. Ett huvudsyfte med programmet är att tydliggöra kommunens inriktning för planering av bostäder, där det övergripande syftet är att åstadkomma en god bostadsförsörjning i kommunen. Det interna syftet är att skapa en gemensam plattform för nämnder, styrelser och bolag. Det externa syftet är att visa kommunens intentioner för marknadens aktörer. Programmet skall även utgöra ett underlag för kommunens översiktliga planering och detaljplaner. Kommunens vision är att I Tidaholm skall man kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag. Inriktningsmålet är att Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende. Det bostadsstrategiska programmet ska ses som en viktig del i att nå kommunens vision och som en del i Tidaholms strategiska planering för ekonomisk tillväxt och utveckling. För att öka tillgången och rörligheten på bostadsmarknaden måste utbudet av bostäder möta efterfrågan på tillgänglighet och lägenhetsstorlek i attraktiva lägen med bra möjligheter till kommunikationer. Tillsammans är det av stor betydelse för att Tidaholm ska betraktas som en attraktiv plats att bo och leva i. Tidaholms geografiska läge och möjlighet till kvalificerade arbetstillfällen gör det svårt att konkurrera på den regionala bostadsmarknaden. För att locka nya invånare och öka skatteintäkterna är det därför av stor betydelse att kommunen arbetar intensivt med att skapa trivsamma och attraktiva fysiska miljöer som ger möjlighet till möten mellan de som bor i Tidaholm och nya invånare. Bostadsplanering handlar även om att möta invånarnas behov av bostäder och hur det ska tillgodoses i livets olika skeden. Det handlar inte bara om att bygga nya bostäder utan lika mycket om hur det går att skapa attraktivitet i befintliga bostadsområden som tillgänglighet, kommunikationer, service, utemiljön och närheten till natur och rekreation. Slutsatsen av analysen är att det är brist på lägenheter i centrala Tidaholm samt att det finns en efterfrågan av geografiskt spridda och attraktiva tomter för villor, både i staden och på landsbygden och då framför allt i Ekedalen och Kungslena. Under programperioden finns behov av cirka 130 nya lägenheter i centrala Tidaholm. Det behövs lägenheter för ungdomar, äldre, barnfamiljer och flyktingar. För att få igång flyttkedjor behöver nya lägenheter byggas. Det gör att lägenheter i det äldre beståndet frigörs men även att fler villor kommer ut på marknaden, vilket är positivt för personer i familjebildande ålder. För att möta behovet av lägenheter med hiss finns behov att tillsammans med fastighetsägarna inventera och se över hur de kan byggas och hur utemiljö kan anpassas för en bra tillgänglighet. 20

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 1 7 1 7 7 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2015-2017

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2015-2017 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2015-2017 Antagen av fullmäktige 2014-12-18, 145. Innehållsförteckning INLEDNING... 1 HÖSTPROPOSITIONEN... 1 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Delårsrapport Tertial Miljö- och byggnadsnämnden

Delårsrapport Tertial Miljö- och byggnadsnämnden Delårsrapport Tertial 2 2014 Miljö- och byggnadsnämnden Innehållsförteckning 1 Ekonomisk uppföljning... 3 2 Målstyrning (enbart prognosvarnade handlingsplaner visas)... 5 2.1 Ansvarsfull ekonomisk politik...

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2016-2019 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktningsmål... 2 Effektmål... 2 Utvärdering och uppföljning... 6 sidan

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten Uppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag är att fullgöra kommunens uppgifter

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Arbetsledardagar 1-2 oktober Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Omvärldsanalys Vad i omvärlden påverkar Tingsryds möjligheter att stärka sin attraktivitet

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktning... 2 Vara en del

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell Ekonomi Nytt Nr 12/2016 2016-08-15 Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Bilagor till Näringslivsstrategi

Bilagor till Näringslivsstrategi Bilagor till Näringslivsstrategi 2016-2020 På landet, i staden och mittemellan - här kan företag gro och växa. Precis som för tusen år sedan. och i tusen till. För där människor trivs blomstrar affärerna.

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

FAKTA 2015 LJUSDALS KOMMUN

FAKTA 2015 LJUSDALS KOMMUN FAKTA 2015 LJUSDALS KOMMUN Mot Östersund Mot Ånge RAMSJÖ HENNAN 296 Mot Sveg KÅRBÖLE 84 84 LETSBO Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö

Läs mer

Så används skattepengarna

Så används skattepengarna Så används skattepengarna kommunens ekonomi i korthet 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Medvind för Strömstads kommun Strömstad har en stark tillväxt, vilket är positivt ur många synvinklar. Men

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 18/2014 2014-12-05. Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99

Ekonomi Nytt. Nr 18/2014 2014-12-05. Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99 Ekonomi Nytt Nr 18/2014 2014-12-05 Dnr SKL 14/6627 Måns Norberg m.fl. 08-452 77 99 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetchefer Lt Redovisningschefer Lt Finanschefer Lt Landstingsekonomer Planeringsförutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer