Strategisk Plan Tidaholms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk Plan 2015-2017 Tidaholms kommun"

Transkript

1 Tidaholms kommun Antagen av kommunfullmäktige

2 2

3 Innehållsförteckning Ett steg på vägen...ordföranden har ordet... 5 Inledning... 7 Budgetprocessen eringscykel... 8 Omvärldsanalys... 9 Samhällsekonomi... 9 Samhällsekonomi enligt regeringens budgetproposition för Skatteunderlagsprognos Budgetpropositionen för Befolkningsprognos Befolkningsutveckling Befolkningsprognos/eringsunderlag Näringsliv och arbetsmarknad Tidaholms näringsliv idag Sysselsättning Arbetsmarknad Bostadsstrategiskt program Målstyrning Verksamhetsmål Vision Inriktningsmål Effektmål för respektive målområde och inriktningsmål Ekonomi Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning Kommunalskatt Kommunalekonomisk utjämning Resursfördelning Resursförändringar Buffert Kommunbidrag Ny resursfördelningsmodell Verksamhetsöversyn - Åtgärdsplan A. Verksamhetsmässiga anpassningsåtgärder (med ekonomiska effekter) B Generella åtgärder och fördjupade utredningar och analyser Finansiella mål - God ekonomisk hushållning

4 Resultatbudget Skattefinansierad verksamhet Finansieringsbudget Skattefinansierad verksamhet Resultatbudget Balansräkningsenheter Finansieringsbudget Balansräkningsenheter Investeringar och utvecklingsinsatser Personalstrategi Ekonomistyrningsprinciper Bilaga A Styrprinciper och budgetmodell för Tidaholms kommun Investeringsplan Bilaga Skattefinansierad verksamhet Affärsdrivande verk Sammandrag investeringar Tidaholms kommun

5 Ett steg på vägen...ordföranden har ordet I min inledning till föregående budget står det... att Tidaholm har stått inför ekonomiska utmaningar tidigare och kommer även att göra det inför...vilket nu i sammanfattningen av året tydligt kan påvisas. Vi har inför 2015 års budget varit noga med att påbörja arbetet med en ny budgetmodell - fördelningsmodell. Detta har resulterat i att vi nu har skapat en buffert som skall användas som regleringskapital under kommande år års budget visar tydligt det förändringsarbete som påbörjats för att utveckla kommunen och nå följsamhet med de naturliga svängningarna i utbudet som kommunen skall erbjuda invånarna i olika skeden av livet. Vår verksamhet skall styras av efterfrågan och behov, det är inte besparingar som gäller utan anpassning av den verklighet vi befinner oss i. Nu måste vi med gemensamma krafter, både politik och förvaltning, visa mod och ledarskap för att anta de utmaningar vi står inför. Syftet är att återigen skapa balans i ekonomin och uppnå det finansiella målet om 2 %.Varje skattekrona skall användas optimalt, långsiktighet skall vara mottot, vårt målarbete är oerhört viktigt för att visa vilken väg vi skall gå och tydligt markera vilka områden som skall prioriteras för att vi skall leva upp till att vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Anna-Karin Skatt Kommunstyrelsens ordförande 5

6 6

7 Inledning Ansatsen med budgetarbetet 2015 är att framställa en strategisk plan för Tidaholms kommun för åren Innehållet i den strategiska planen: Omvärldsanalys - Samhällsekonomi - Näringsliv och arbetsmarknad - Befolkning - Statlig reglering, lagstiftning o dyl Målstyrning - Verksamhetsmål - Finansiella mål Ekonomi Resursfördelning Anpassningsåtgärder (kommunens åtgärdsplan efter genomförd verksamhetsöversyn) Investeringar Personalstrategi Ekonomistyrprinciper Beslut angående den strategiska planen för åren tas av kommunfullmäktige december. I kommande planeringsprocess skall beslut om den strategiska planen behandlas tidigare i budgetprocessen och beslut fattas före sommaren. Den strategiska planen skall utgöra underlag för nämndernas verksamhetsplanering (Verksamhetsplan). 7

8 Budgetprocessen eringscykel Nedan beskrivs budgetprocessen kommunens instrument för ledning och styrning av den kommunala verksamheten - översiktligt från planering till genomförande och uppföljning/analys. eringscykeln utgör en grov beskrivning av processen och måste kompletteras med delaktiviteter, som dessutom skall planeras in tidsmässigt. A1. Omvärlds- och behovsanalys för Strategisk A5. Beslut Verksamhetsplan Dec Jan Febr A2. Överläggningar nämnder och bolag Strategisk Nov Mars B3. Årsredovisning Okt April B2. Delårsrapport II B1. Delårsrapport I Sept Maj A4. Nämndernas arbete verksamhetsplan Augusti Juli Juni A3. Beslut Strategisk Budgetprocessen måste ges utrymme för en dialog och pedagogik/förklarande aktiviteter för att uppnå syftet att vara ett instrument för ledning och styrning av den kommunala verksamheten. Budgetprocessen måste få ta tid, men samtidigt vara effektiv i den meningen att underlagen för de olika aktiviteterna i processen skall vara av god kvalitet och delaktiviteterna tidssatta så att processen kan fortgå i avsedd riktning. Beträffande resursfördelningen, som är en av de centrala momenten i budgetprocessen, ökar ansvarstagandet för att utföra uppdraget om principerna för fördelningen för tilldelade medel är väl kända. Utrymme bör därför skapas så att förtroendevalda och tjänstemän kan delta i samtal om hur och varför resurserna behöver fördelas på ett visst sätt, eftersom behoven är stora inom samtliga områden. Samtalen ökar också möjligheterna att se sin del i helheten för att fullgöra de samlade åtagandena gentemot medborgarna. I detta ligger dessutom att tjänstemän och förtroendevalda ska kunna förmedla en begriplig pedagogisk bild till anställda och medborgare av skälen till den resurstilldelning som beslutas. 8

9 Omvärldsanalys Samhällsekonomi Samhällsekonomi enligt regeringens budgetproposition för 2015 (Källa: Skl cirkulär :39) Regeringens bedömning över den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är något sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. Tillväxten år är svagare på grund av den svaga BNP-tillväxten under de två första kvartalen. Även tillväxtprognosen för 2015 är betydligt svagare. Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Trots detta finns det lediga resurser i ekonomin 2016 och arbetslösheten minskar gradvis från nuvarande höga nivåer. Risken för en svagare utveckling finns dock och har den senaste tiden ökat till följd av geopolitiska oroligheter. Konjunkturåterhämtningen i omvärlden dämpades under inledningen av. Under sommaren har det i många av Sveriges viktiga exportländer i euroområdet funnits indikationer på en fortsatt svag utveckling bl.a. till följd av ökad geopolitisk osäkerhet. I euroområdet förväntas en viss uppgång i BNP under det andra halvåret. I andra delar av världen är utsikterna bättre. Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta I många länder förväntas tillväxten öka, men aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer. Svensk ekonomi befinner sig enligt regeringen i en konjunkturåterhämtning. Det är framförallt hushållens konsumtion som bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Även investeringarna i industrin har utvecklats svagare än förväntat. Utvecklingen av förtroendeindikatorer tyder på en måttlig tillväxt i BNP under det andra halvåret. Den politik som regeringen föreslår i denna proposition, med bl.a. högre offentlig konsumtion, bidrar till en högre tillväxttakt Även en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre Ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna väntas lämna ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under och Till följd av en allt högre inhemsk efterfrågan förväntas en stark utveckling av tjänsteproduktionen i näringslivet. I takt med att exportefterfrågan stiger bedöms varuproduktionen öka. Både sysselsättningen och arbetskraften har ökat i en förhållandevis hög takt de senaste månaderna. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå, kring 8 procent. De framåtblickande indikatorerna tyder sammantaget på en fortsatt uppgång i sysselsättningen. I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behov av att öka arbetsstyrkan. Sysselsättningen förväntas framöver öka snabbare än arbetskraften och arbetslösheten minskar gradvis till 6,1 procent Det finns däremot lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Tabell. Nyckeltal för den svenska ekonomin (Procentuell förändring om inte annat anges) BNP 1) 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5 Arbetade timmar 1) 1,4 1,3 1,3 1,2 0,8 Arbetslöshet 2) 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1 BNP-gap 3) -2,2-1,2-0,5-0,1 0,0 Timlöner 4) 2,8 2,9 3,3 3,5 3,5 Konsumentpris, KPI 0,0 0,9 2,2 3,0 3,2 Finansiellt sparande i off sektor 5) -2,2-1,1-0,3 0,0 0,5 Konsoliderad bruttoskuld 5) 40,2 39,5 38,0 36,3 34,1 1) Kalenderkorrigerad utveckling, 2) Procent av arbetskraften, 3) Procent av potentiell BNP, 4) Konjunkturlönestatistiken, 5) Andel av BNP 9

10 Det medför att resursutnyttjandet i ekonomin i dess helhet också bedöms vara lågt, men förväntas stiga Inflationen har varit låg under en längre tid till följd av låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en relativt hög takt skapar det förutsättningar för en jämförelsevis hög BNP-tillväxt i Sverige De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. Skatteunderlagsprognos (Källa: Skl cirkulär :40) Regeringen gör en annan bedömning än SKL av utfallet för år I år och nästa år förutser regeringen svagare skatteunderlagstillväxt än SKL, främst till följd av större ökningar av grundavdragen. Åren därefter är det tvärtom; regeringen räknar med att skatteunderlagets tillväxt blir större än enligt SKL:s prognos, främst till följd av mindre ökningar av grundavdragen men även starkare sysselsättningstillväxt åren 2017 och Tabell: Skatteunderlagsprognos (Procentuell förändring) Summa Skl, okt inkl BP 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9 Regeringen, okt 3,7 3,3 1) 4,6 1) 5,5 5,3 4,6 30,2 Skl, okt exkl BP 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 28,5 Regeringen, sept 3,7 3,2 4,8 5,5 5,3 4,6 30,2 ESV, sept 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 27,4 1) Fastställda uppräkningsfaktorer. (Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting). Budgetpropositionen för 2015 (Källa: Skl cirkulär :39) Nedan sammanfattas några av de större satsningarna: Förändring av inkomstutjämningen föreslås ske efter beredning och införas från 1 januari Besparingen i gymnasieskolan dras tillbaka för år 2015 men ligger kvar på 470 miljoner från och med år Inom förskole- och skolområdet föreslås flera förändringar genom riktade bidrag på cirka 1,9 miljarder. En del finansieras genom ett indexerat inkomsttak och sänkning av statsbidraget för maxtaxan i barnomsorgen. 3 miljarder tillförs under förutsättning att parterna tar ansvar för att lärarlöner påtagligt prioriteras. Medel avsätts också för ytterligare löneökningar för förstelärare. Fritidspengen avskaffas och riksnormen höjs. Riktade statsbidrag på 2 miljarder för stärkt bemanning i äldreomsorgen införs samtidigt som tidigare statsbidrag avskaffas, nettoeffekten blir 0,7 miljoner. Takbeloppet höjs för högkostnadsskyddet i äldreomsorgen och kommunernas statsbidrag minskas med 75 miljoner 2015 och 150 miljoner Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag för pensionärer över 65 år. Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder 2015 och 2,6 miljarder 2016 för nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. 10

11 Satsning på skollokaler och kollektivtrafiksatsning. Avdragsrätten för pensionsparande innebär att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskas med 1662 miljoner under 2015 och 2440 miljoner Befolkningsprognos En ny befolkningsprognos har tagits fram våren för åren för att utgöra planeringsunderlag för kommunens verksamhetsplanering. I prognosen har vi använt oss av registerdata över folkmängden efter ålder, kön och tid. Uppgifterna kommer från folkbokföringen och är hämtade från SCB. Befolkningen vi använder är den som är skriven i kommunen per den sista december varje år. Denna folkmängd behöver inte stämma med den befolkning som faktiskt bor eller vistas i kommunen. Hur stor skillnad det är mellan den folkmängd som verkligen bor i kommunen och den som är registrerad och om detta är ett problem varierar från kommun till kommun och över åldrarna. För de yngre åldersgrupperna är diskrepansen större. Många ungdomar studerar och arbetar på annan ort men är fortfarande skrivna i föräldrahemmet. För att göra prognosen använder vi oss även av antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under året. Med hjälp av denna information skattar vi fruktsamhet, mortalitet, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Skattningarna ligger sedan till grund för beräkningen av den framtida utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade. Värt att notera är att de kommande åren medför att två större demografiska förändringar fullbordas. För det första uppnår den stora 40-talistgenerationen en ålder över 65 år. Detta innebär inte att alla 40-talister går i pension men en betydande andel lämnar helt arbetskraften de närmaste åren. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv ålder. De slutar gymnasieskolan och börjar i många fall studera eller arbeta på annan ort. För bland annat arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten. Befolkningsutveckling Antalet invånare i kommunen har varit i princip oförändrad sedan Födelsenettot, skillnaden mellan antalet födda och döda, uppvisar vanligtvis negativa tal med undantag av Barnafödandet år 2012 uppgick till 159 födda barn och beräknas ligga mellan st under prognosperioden. Rörligheten bland in- och utflyttarna varierar och är naturligt mer påtaglig bland åldrarna år där bland andra de stora årskullarna som lämnat gymnasieskolan finns. Tabell Befolkningsförändringar Utfall Prognos Födda Döda Inflyttning Utflyttning Befolkningsförändring Antal invånare Utvecklingen sedan prognosen gjordes visar att folkmängden efter tredje kvartalet har ökat med 91 invånare. Ökningen förklaras av nettoinflyttning. Födelsetal och dödlighet ligger i linje med prognosantagandet. 11

12 Befolkningsförändringar Summa av Födda Summa av Döda Summa av Inflyttade Summa av Utflyttade Antal Mest intressant ur planeringssynpunkt, är befolkningens ålderssammansättning, eftersom den påverkar kommunens möjligheter till utveckling och behovet av service som kommunen skall tillhandhålla, nu och i framtiden. Befolkningspyramiden ger en snabb överblick över ålders- och könsfördelning. Befolkningspyramiden visar kommunens befolkningssammansättningen per kön och ålder

13 Befolkningsprognos/eringsunderlag I de kommande diagrammen visas resultatet av den prognos som gjordes våren med befolkningssammansättning per den 31/ som utgångsläge. Framskrivning har gjorts till år I presentationen nedan visas faktiska värden för åren fram till 2013 och prognos för åren till Av prognosen framgår en något ökande folkmängd. Befolkningsprognos Utfall Prognos År år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m w år Ökning per år Ack fr o m Totalsumma Ökning per år Ack fr o m I de fem följande diagrammen visas befolkningen åldersindelad efter den typ av verksamhet som kan vara aktuell för målgruppen i respektive verksamhet. 13

14 Antal Barnomsorg 0 år 1-5 år Antal Grundskola 6-9 år år år Antal Gymnasieskola år

15 Antal Studerarande eller förvärvsarbetande år år år Antal Äldre år år 90-w år

16 Näringsliv och arbetsmarknad Tidaholms näringsliv idag Tidaholms kommun har ett varierat näringsliv där kökstillverkaren Marbodal AB är den största arbetsgivaren. Som nummer två återfinns Swedish Match/Vulcans Tändsticksfabrik. Kommunen präglas annars av mindre och medelstora företag, främst inom mekanisk industri. Här finns både de som utvecklar egna produkter och de som har legotillverkning som huvudsyssla. Inom servicenäringarna finns en rad mindre företag med fokus på såväl industri som privatpersoner. Kriminalvården har en riksanstalt i Tidaholm och är en av kommunens större arbetsgivare. Näringslivutveckling i Skaraborg kartläggning av aktörer Intentionen med att kartlägga aktörer på regional nivå är att se primärkommunens roll när det gäller näringslivsutveckling. Det är till stor fördel att beskriva rollen i relation till de andra aktörer som finns på regional och delregional nivå. Aktörer på regionnivå i Västra Götaland: Länsstyrelsen Västra Götalandsregionen Det huvudsakliga ansvaret för tillväxtfrågorna ligger hos regionen. Skaraborg är en av fyra delregioner i regionen, i varje delregion finns ett kommunalförbund. Offentliga aktörer Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har uppdraget att verka för utveckling och främja tillväxt i regionen. Uppdraget ligger hos regionutvecklingsnämnden, enligt följande: Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd har ansvaret för att finansiera insatser för att främja tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Satsningarna görs inom ramen för de olika strategier och program som finns, bland annat Vision Västra Götaland, tillväxtprogrammen och olika EUprogram. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ansvar för landsbygdsprogrammet, som innehåller olika former av stöd till de gröna näringarna. Det rör sig främst om direkta stöd till lantbrukare och olika former av projektstöd, viss rådgivning bedrivs även. Under införs ett nytt landsbygdsprogram i Sverige. Det nya programmet gäller fram till år Genom stöd och bidrag ska programmet skapa förutsättningar för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Skaraborgs kommunalförbund Förbundet ska i nära samverkan med kommunerna och befintliga aktörer verka för fler och växande företag samt ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv. Tre utvecklingsprocesser prioriteras: o Skapa bättre förutsättningar för ett ökat entreprenörskap bland våra invånare samt ett ökat nyföretagande o Skapa bättre förutsättningar för näringslivet att höja sin kunskapsnivå och förmåga till o förnyelse och innovation Skapa bättre förutsättningar för att attrahera kvalificerad arbetskraft, studenter och entreprenörer till vår region Särskilt fokus ska läggas på följande branscher: besöksnäring, areella näringar, kunskapsintensiva tjänsteföretag och tillverkande industri. 16

17 Privata aktörer, med främst offentlig finansiering IDC West Sweden AB är Skaraborgs utvecklingsbolag för industrin. CONNECT Väst är en ideell organisation som ger hjälp till start-ups samt små och medelstora företag så de kan växa snabbare och effektivare. Gothia Science Park är en teknik- och forskningspark för tillväxt- och kunskapsföretag. GSP ligger i anslutning till Höskolan i Skövde och en del av verksamheten handlar om att kommersialisera forskning. Det finns också stöd vad gäller att skaffa finansiering, affärsrådgivning och möjlighet att hyra kontor. ALMI är statens riskkapitalbolag och erbjuder företag riskvilliga lån och rådgivning. Företagsakuten är en del av Business Region Göteborg och arbetar med att ge snabb och kostnadsfri rådgivning till företag med ekonomiska problem. Aktörer Gröna näringar Det finns många aktörer som vänder sig till företag inom de gröna näringarna. Flera av dessa finns på SLU campus i Skara. Agroväst är en plattform för västsvenska utvecklingsprojekt inom lantbruks- och livsmedelsindustrin. Food & Health Concept Centre arbetar för att stötta kommersialisering av idéer inom hälsosam mat. Hushållningssällskapet är en oberoende kunskapsorganisation som förutom rådgivning kring primärproduktion också lämnar stöd till landsbygdens företag. Lokalproducerat i Väst lämnar stöd tillsmåskalig livsmedelsförädling i Västra Götaland. Aktörer besöksnäring På regional nivå finns Västsvenska Turistrådet, vilket är ett bolag helt ägt av Västra Götalandsregionen. Uppdraget från ägaren är formulerat: Verka för besöksnäringens utveckling Vara en ledande part vid marknadskommunikationen av Västra Götaland som destination Vara en kompetensresurs i det regionala utvecklingsarbetet I samverkan med kommuner, näringsliv och samhället i övrigt verka för att Västra Götaland blir Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande turismregion Kommunernas roll Samtliga kommuner i Skaraborg har identifierat behovet av att arbeta med näringslivsutveckling på ett planerat sätt, via näringslivschefer, näringslivsutvecklare och lotsar. Antingen via lokala näringslivsbolag eller som en del i den kommunala verksamheten. Det finns en trend mot att näringslivstjänstemännen ska agera lotsar för företagen i alla kontakter med kommunen för att minska ett uppfattat regelkrångel och långa handläggningstider. Kanske skulle kommunerna satsa på att utveckla de interna processerna så att alla ärenden hanteras snabbt, rättssäkert och med hög servicenivå. Näringslivstjänstemän arbetar i regel främst med: Skapa mötesplatser för det lokala näringslivet. Stimulera samverkan och nätverkande. Handels- och besöksnäringsutveckling. Rekrytering av nya företag till kommunen. Entreprenörskap och stimulera till bildandet av nya företag. Att fungera som brygga mellan politiker och näringsliv. 17

18 Utmaningar för Tidaholms näringsliv Attrahera och behålla arbetskraft till industrierna Utveckla samverkan och fördjupat nätverkande både lokalt och regionalt Tydliggöra och kommunicera ortens kompetens Nyföretagande och ökat entreprenörskap Öka besöksnäringen Behålla handeln Ökad dialog mellan näringsliv och politik Sysselsättning Förvärvsarbetande dagbefolkning w år per näringsgren (SNI 2007: Tabell NST 2.3)) Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Jord-, skogsbruk och fiske 236 4,7% 218 4,7% 240 5,3% 282 5,8% 302 6,1% 281 5,9% Tillverkning och utvinning ,2% ,5% ,7% ,7% ,7% ,1% Energi och miljö 39 0,8% 42 0,9% 41 0,9% 41 0,8% 44 0,9% 40 0,8% Byggverksamhet 235 4,7% 228 4,9% 236 5,2% 253 5,2% 244 5,0% 235 4,9% Handel 356 7,1% 376 8,0% 332 7,3% 366 7,6% 450 9,1% 456 9,5% Transport 159 3,2% 144 3,1% 134 2,9% 171 3,5% 177 3,6% 174 3,6% Hotell och restauranger 80 1,6% 77 1,6% 76 1,7% 81 1,7% 90 1,8% 109 2,3% Information och kommunikation 16 0,3% 17 0,4% 20 0,4% 21 0,4% 20 0,4% 19 0,4% Kreditinstitut och försäkringsbolag 37 0,7% 48 1,0% 38 0,8% 41 0,8% 41 0,8% 37 0,8% Fastighetsverksamhet 65 1,3% 64 1,4% 73 1,6% 70 1,4% 63 1,3% 65 1,4% Företagstjänster 144 2,9% 176 3,8% 203 4,5% 220 4,5% 202 4,1% 187 3,9% Civila myndigheter och försvaret 346 6,9% 332 7,1% 326 7,2% 317 6,5% 323 6,6% 390 8,1% Utbildning ,5% ,4% ,6% ,3% ,2% ,9% Vård och omsorg ,9% ,5% ,2% ,7% ,7% ,0% Personliga och kulturella tjänster 172 3,4% 186 4,0% 186 4,1% 189 3,9% 193 3,9% 191 4,0% Okänd bransch 148 2,9% 134 2,9% 128 2,8% 144 3,0% 135 2,7% 119 2,5% Summa % % % % % % Handeln har gått upp. Tillverkning och utvinning har minskat, denna minskning kan bero på ökad effektivisering i industrin. Förvärvsintensitet Nattbefolkning (16-64 år) % % % % % % % % % % % Män 77,4 80,0 78,7 79,0 79,3 78,3 73,1 74,8 77,3 77,6 78,1 Kvinnor 70,2 71,2 71,4 72,6 71,9 70,6 68,3 69,4 70,9 72,3 72,6 Totalt 73,9 75,7 75,2 75,8 75,7 74,6 70,8 72,2 74,2 75,0 75,5 18

19 Förvärvsarbetande pendlare 16-w år Utpendlare 2013 Inpendlare 2013 Nettopendling 2013 Skövde Falköping Hjo Mullsjö Jönköping Habo Skara Göteborg Tibro Stocholm Lidköping Övriga kommuner Summa Nettoutpendling från kommunen uppgick år 2013 till personer. År 2008 var motsvarande uppgift 853 personer. Kommunen har en stor nettoutpendling. De största pendlingskommunerna är Skövde och Falköping. Arbetsmarknad Arbetsmarknadsläget - Okt - Aug - April Dec Aug April Dec Aug April Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Total arbetslöshet Öppet arbetslösa I program Ungdomar år Total arbetslöshet Öppet arbetslösa I program Källa: Ams månadsstatistik

20 Bostadsstrategiskt program (Utkast, programmet behandlas vintern 2015) Ett bostadsstrategiskt program innehållande en marknads- och behovsanalys samt riktlinjer har framtagits. Ett huvudsyfte med programmet är att tydliggöra kommunens inriktning för planering av bostäder, där det övergripande syftet är att åstadkomma en god bostadsförsörjning i kommunen. Det interna syftet är att skapa en gemensam plattform för nämnder, styrelser och bolag. Det externa syftet är att visa kommunens intentioner för marknadens aktörer. Programmet skall även utgöra ett underlag för kommunens översiktliga planering och detaljplaner. Kommunens vision är att I Tidaholm skall man kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag. Inriktningsmålet är att Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende. Det bostadsstrategiska programmet ska ses som en viktig del i att nå kommunens vision och som en del i Tidaholms strategiska planering för ekonomisk tillväxt och utveckling. För att öka tillgången och rörligheten på bostadsmarknaden måste utbudet av bostäder möta efterfrågan på tillgänglighet och lägenhetsstorlek i attraktiva lägen med bra möjligheter till kommunikationer. Tillsammans är det av stor betydelse för att Tidaholm ska betraktas som en attraktiv plats att bo och leva i. Tidaholms geografiska läge och möjlighet till kvalificerade arbetstillfällen gör det svårt att konkurrera på den regionala bostadsmarknaden. För att locka nya invånare och öka skatteintäkterna är det därför av stor betydelse att kommunen arbetar intensivt med att skapa trivsamma och attraktiva fysiska miljöer som ger möjlighet till möten mellan de som bor i Tidaholm och nya invånare. Bostadsplanering handlar även om att möta invånarnas behov av bostäder och hur det ska tillgodoses i livets olika skeden. Det handlar inte bara om att bygga nya bostäder utan lika mycket om hur det går att skapa attraktivitet i befintliga bostadsområden som tillgänglighet, kommunikationer, service, utemiljön och närheten till natur och rekreation. Slutsatsen av analysen är att det är brist på lägenheter i centrala Tidaholm samt att det finns en efterfrågan av geografiskt spridda och attraktiva tomter för villor, både i staden och på landsbygden och då framför allt i Ekedalen och Kungslena. Under programperioden finns behov av cirka 130 nya lägenheter i centrala Tidaholm. Det behövs lägenheter för ungdomar, äldre, barnfamiljer och flyktingar. För att få igång flyttkedjor behöver nya lägenheter byggas. Det gör att lägenheter i det äldre beståndet frigörs men även att fler villor kommer ut på marknaden, vilket är positivt för personer i familjebildande ålder. För att möta behovet av lägenheter med hiss finns behov att tillsammans med fastighetsägarna inventera och se över hur de kan byggas och hur utemiljö kan anpassas för en bra tillgänglighet. 20

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015

Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål 2015 Kommunstyrelsens inriktnings- och effektmål Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen År: Förvaltning/bolag: Kommunstyrelsens förvaltning Kommun- Inriktningsmål Effektmål gemensamt mål Nr. Önskvärt resultat: Nuläge

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktning... 2 Vara en del

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Verksamhetsplan 2011. Socialförvaltningen

Verksamhetsplan 2011. Socialförvaltningen Verksamhetsplan 2011 Socialförvaltningen 1 Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 11/SN 0027 Datum: 2011-03-18 Paragraf: 69 Verksamhetsplan 2011 Socialförvaltningen Inledning Kommunens modell för

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer