2015 års plan. för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Örkenedskolan. Fritidshem Åk F-3

Transkript

1 2015 års plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Örkenedskolan Fritidshem Åk F-3 Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Rektor Ann-Christin Nilsson, Fritidshemmet samt åk F-3 Uppdat: 20/ sida 1

2 Innehåll 1 Redovisning av det förebyggande och främjande arbetet under Lagstiftningen Övergripande mål för Örkenedskolan Vad står begreppen för i planen Kartläggning Framtagande av planerna Förväntningar Skolans arbete med främjande insatser Skolans arbete med förebyggande insatser Skolans åtgärder mot kränkande behandling Kränkande behandling Utvärdering och uppföljning Utvärdering av föregående läsårs plan Ansvarsfördelning Arbetsgång vid incidenter Rutiner och åtgärder vid misstänkta trakasserier etc Dokumentationsblankett Flödesschema sida 2

3 1 Redovisning av det förebyggande och främjande arbetet under 2014 Alla elever och vårdnadshavare har under året informerats om likabehandlingsplanen och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Vi tog under året fram en förkortad version i ett mindre format som delades ut till samtliga elever/vårdnadshavare. Denna version finns även med i skolans telefonkatalog som delas ut till eleverna. Vi har jobbat med gruppstärkande aktiviteter som tex rollspel, värderingsövningar, samarbete över klassgränser och temadagar. Detta arbete har gett resultat och enligt kommunenkäten som genomfördes under hösten 2014 känner sig 9 av 10 elever på fritidshemmet samt åk F-3 sig trygga (instämmer helt) och 1 av 10 elever håller delvis med. Trots vårt värdegrundsarbete förekommer kränkningar, oftast verbala där eleverna retar varandra. Vi har under året arbetat med detta och gjort eleverna uppmärkasamma på vad som sker och det ger resultat vilket syns i enkäterna där eleverna uppger att personalen säger ifrån om någon elev retas. 2 Lagstiftningen Arbetsgivare och utbildningsanordnare har en skyldighet att se till att trakasserier inte förekommer på arbetsplatsen eller på utbildningen. Om en arbetsgivare eller utbildningsanordnare får reda på att någon anser sig utsatt för trakasserier är det deras skyldighet att utreda de påstådda trakasserierna och vid behov sätta stopp för dem. Med arbetsgivare menas någon i chefsposition och med utbildningsanordnare menas personal på utbildningen. Det innebär att så fort någon i personalen på utbildningen eller någon i chefsposition på arbetsplatsen får reda på att någon känner sig trakasserad startar utredningsskyldigheten. 3 Övergripande mål för Örkenedskolan Ingen på Örkenedskolan skall utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller främlingsfientlighet. Ingen skall heller utsättas för direkt eller indirekt diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Alla elever på Örkenedskolan skall känna sig trygga och må bra i skolan. Samtliga elever har rätt till studiero. sida 3

4 4 Vad står begreppen för i planen 4.1 Diskriminering Diskriminering innebär förenklat att någon blir sämre behandlad än någon annan och det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (DO, 2013) Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när en elev eller någon i personalen missgynnas och är kopplad direkt till någon av diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering är när skolan använder en regel eller en bestämmelse som missgynnar någon Diskrimineringsgrund Könsidentitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. (DO, 2013) Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. (DO, 2013) Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. (DO, 2013) Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. (DO, 2013) Diskrimineringsgrund sexuell läggning Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. (DO, 2013) sida 4

5 4.1.6 Diskrimineringsgrund ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. (DO, 2013) 4.2 Trakasserier Inga trakasserier är tillåtna. Trakasserier är förbjudna om de har samband med: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elev eller en student. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det kan även vara fråga om ignorerande, utfrysning eller att någon visslar, stirrar eller gör kränkande gester och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier är ett beteende som är ovälkommet. Det är du som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Samma beteende kan alltså uppfattas som trakasserier av en student eller en elev medan en annan inte alls behöver bli illa berörd. (DO, 2013) 4.3 Vad är sexuella trakasserier? Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de är ovälkomna. Det är du som är utsatt som avgör vad som är kränkande. (DO, 2013) 4.4 Vad innebär begreppet för kränkande behandling Begreppet kränkande behandling står för ett handlande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Om någon blir kallad plugghäst, glasögonorm, benmärgel eller UFO eller liknande kan det uppfattas som kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att trakasserier och kränkande behandling inte alltid är verbala utan kan bestå av till exempel gester, ignorering, utfrysning eller att någon stirrar. Fysiska påhopp och skadegörelse (till exempel att kasta ägg på någons kläder, ta någons saker) är exempel på trakasserier och kränkande behandling. (Skolinspektionen, 2013) sida 5

6 4.5 Varför inte begreppet mobbning? Begreppet mobbning har länge varit vanligt när man talar om elevers utsatthet. Den allmänt vedertagna definitionen av mobbning innebär att en elev upprepade gånger eller under en viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever. Det är också vanligt att begreppet innefattar att den som mobbar någon ska ha ont uppsåt. Det innebär att begreppet mobbning är smalare än begreppen trakasserier och kränkande behandling, då dessa även kan användas för enstaka händelser. Dessutom är det begreppen trakasserier och kränkande behandling som huvudsakligen används i lagstiftningen. (Skolinspektionen, 2013) 5 Kartläggning Varje höst ska det genomföras en kartläggning hur det ser ut på Örkenedskolan. Denna enkät ska besvaras av elever, föräldrar och personal. Utifrån de svar som ges ska främjande och förebyggande insatser planeras. 6 Framtagande av planerna Rektor ansvarar för framtagandet av planerna. Planerna ska gälla för ett kalenderår och ska bygga på föregående års arbete Personal är delaktiga genom arbetet i arbetslaget där främjande och förebyggande insatser planeras utifrån höstens kartläggning. Elever och föräldrar ska vara delaktiga i framtagandet. Elever genom miniråd och klassråd samt föräldrarna ska vara delaktiga genom föräldraråd. sida 6

7 7 Förväntningar 7.1 Elever Vår ambition är att du och dina kamrater ska trivas och känna er trygga på Örkenedskolan samt att du har rätt till studiero under lektionerna. Som elev kan du genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trygg och trevlig skola. Om du någon gång blir utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling, från en annan elev eller från en vuxen, så vill vi att du kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också om du känner någon annan som är utsatt. 7.2 Föräldrar Vi vill att du tar del av Örkenedskolans likabehandlingsplan tillsammans med ditt barn. Det är viktigt att skola och hem gemensamt tar avstånd från kränkande behandling. Misstänker du som förälder att ditt eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling önskar vi att du kontaktar skolans personal Det kan vara svårt att ta till sig att ditt eget barn skulle kränka andra. Men är det så vill vi att du gör det klart för barnet att du ser allvarligt på beteendet och inte accepterar det. 7.3 Personal Vi som vuxna på skolan har ett mycket stort ansvar för att alla ska må bra, elever såväl som personal. Det är vår uppgift att följa upp och åtgärda allt vi ser, hör eller får reda på annat sätt. Ta tidigt kontakt med föräldrar och elever eller skolledning. Tänk på! Tidig upptäckt - tidig insats. 7.4 Kommunikation och förankring En plan för arbetet med likabehandling, som motverkar diskriminering, ska vara ett levande dokument, väl känt av barn/elever, personal och föräldrar. Planen gås igenom med alla elever i alla klasser en gång per termin. Information om planen ges till all personal, föräldrar och på hemsidan. 7.5 Uppföljning och utvärdering Inför utvärdering av likabehandlingsplanen lämnas synpunkter från klassråd, föräldraråd samt från personalen på arbetsplatsträffar. Revideringar tas upp i samverkansgruppen. Rektor fastställer därefter planen i början av året. sida 7

8 8 Skolans arbete med främjande insatser På individnivå Nivå Elever Område Mål Insats Ansvar Trygghet och trivsel Alla elever skall under skol och fritidstid känna sig sedda och trygga. Värderingsövningar, samarbete över klassgränserna, temadagar, sagogestaltning, plats på skolgården dit man kan gå om man inte hittar någon kompis, kompissamtal, trygghetsvandring, känslolåda och hemlig kompis. 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Uppföljning Kommunenkäten, uppföljning vid utvecklingssamtalet, trygghetsvandring och utvärdering av temadagar På gruppnivå Nivå Klasser Område Mål Insats Ansvar Uppföljning Trygghet och studiero. Oberoende av gruppsammansättningen ska arbetsro och trygghet finnas under skoloch fritidstid. Poängtera när det är arbetsro och tydlig struktur och göra gruppen målmedveten. Tisdagsaktiviteter på fritids. 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Klassråd och kommunenkät På skolnivå Nivå Hela skolan Område Mål Insats Ansvar Uppföljning Vi är varandras arbetsmiljö. All personal och alla elever ska känna sig sedda, må bra och känna arbetsglädje på arbetsplatsen. Ordningsreglerna är välkända och ständigt uppmärksammade. All personal och alla elever ska få positiv respons och uppmuntran. 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Kommunenkäten och genom olika samtal t ex utvecklingssamtal och medarbetarsamtal. sida 8

9 9 Skolans arbete med förebyggande insatser 9.1 Diskrimineringsgrund kön Hur det ser ut nu Man behöver tänka till för att fördela lika mycket tid och uppmärksamhet till alla oavsett kön. Mål Ingen ska behandlas annorlunda beroende på kön. Åtgärd Medvetandegörande diskussioner i klasserna och på fritids. Tidsplan 2015 Ansvar Uppföljning 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Samtal med elever. 9.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Hur det ser ut nu Viss främlings-fientlighet förekommer på skolan bland eleverna. Mål Åtgärd Främlingsfientlighet ska inte förekomma på skolan och på fritds. Medvetandegörande diskussioner som ger kunskaper och skapar förståelse för olika kulturer. Tidsplan Vårterminen 2015 Ansvar Uppföljning 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Utvärderingsdagarna i juni och januari Viktigt att fritidspersonalen är med och utvärderar. 9.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Hur det ser ut nu Få elever med annan religion går på skolan Mål Åtgärd Eleverna ska inte diskrimineras pga religion eller annan trosuppfattning. Skapa förståelse för och kunskap om andra religioner och trosuppfattningar. Undervisning om andra religioner. Tidsplan Kontinuerligt arbete under 2015 Ansvar Uppföljning 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Utvärderingsdagarna i juni och januari Viktigt att fritidspersonalen är med och utvärderar. sida 9

10 9.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder Hur det ser ut nu Närheten till träningsskolan gör att elever med funktionshinder blir ett naturligt inslag i vardagen Det finns synliga funktionshinder och sådana som inte syns. Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar Alla elever ska ha förståelse för olika funktionshinder. Eleverna ska inte diskrimineras pga synliga eller osynliga funktionshinder. Gemensamma aktiviteter och temadagar med träningsskolan även i fortsättningen. Arbeta för att alla ska respekteras för den de är. Informera om olika funktions-hinder. Vt-15 Kontinuerligt arbete. När frågan blir aktualiserad tar man upp och belyser extra. 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Uppföljning Utvärderingsdagarna i juni och januari Viktigt att fritidspersonalen är med och utvärderar. 9.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning Hur det ser ut nu Nedvärderande språk kan förekomma bland eleverna, främst bland äldre elever. Mål Åtgärd Ingen ska bli diskriminerad pga sexuell läggning. Aktualiseras och repeteras då anspelningar uppkommer. Tidsplan 2015 Ansvar Uppföljning 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Varje läsår. sida 10

11 10 Skolans åtgärder mot kränkande behandling 10.1 Kränkande behandling Hur det ser ut nu Vissa verbala kränkningar och fysiska kränkningar förekommer bland eleverna. Mål Inga kränkningar ska förekomma på skolan. Alla ska känna sig trygga på skolan. Åtgärd Många vuxna bland eleverna. Diskutera enskilt och i grupp när olika problem uppstår, man kan ha olika upplevelser av samma händelse Arbeta med värderingsövningar och rollspel, kompissamtal och samarbetsövningar När kränkning förekommit ageras enligt likabehandlingsplanen. Tidsplan Ansvar Uppföljning Kontinuerligt arbete under läsåret. 1.Rektor, 2. Klassläraren (operativt) Kommunenkät. Kontinuerligt under läsåret samt vid utvecklingssamtal sida 11

12 11 Utvärdering och uppföljning Utvärdering av föregående läsårs plan I de fall där kränkande behandling kommit till vår kännedom har handlingsplanen följts. Uppföljning har skett i form av samtal med berörda elever, kurator, pedagoger, rektor och i vissa fall vårdnadshavare. Planen har utvärderats på föräldraråd, mellanråd och elevråd. 12 Ansvarsfördelning Rektor Ansvar ytterst för arbetet med likabehandling och för arbetet mot diskriminering. Ansvarar för anmälan till huvudmannen vid kränkningar och trakasserier Ansvarar för att dokumentation sparas. Ansvarar för att kontakt tas med polis för samråd om incidenten faller under allmänt åtal. Ansvarar för att handlingsprogram upprättas. Handlingsprogrammet kan upprättas av annan än rektor tillsammans med elev och vårdnadshavare. Ansvarar ytterst att för elever som utsatts för kränkande behandling eller diskriminering får det stöd de behöver. Ansvarar för att ev. anmälan till arbetsmiljöverket upprättas Ansvarar för att denna plan introduceras till nyanställd personal Elevhälsan Träffas regelbundet och sammanställer och samordnar insatser för uppkomna incidenter Analyserar situationen på skolan och föreslår gemensamma insatser Klassföreståndare/ansvarig pedagog Ansvarar för att upprätta dokumentation och vidta åtgärder enligt denna plan vid incidenter utan dröjsmål. Alla incidenter ska anmälas till rektor. Ansvarar för att denna plan gås igenom i med eleverna en gång per termin Har huvudansvaret för kontakten med eleven, vårdnadshavare och rektor Arbetslaget Ansvarar i första ledet för handledning och hjälp vid uppkomna incidenter Arbetar förebyggande tillsammans och tar fram övergripande insatser Elever Varje elev ska ta ställning mot kränkande behandling och diskriminering Ansvarar för att informera en vuxen så fort som möjligt när du eller någon annan elev blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. sida 12

13 13 Arbetsgång vid incidenter Rutiner och åtgärder vid misstänkt kränkande behandling etc 1. Om någon i personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling när skolverksamhet bedrivs ska händelsen utredas utan dröjsmål. 2. Utredningen ska dokumenteras och ansvaret ligger hos den personal som får kännedom om händelsen. 3. Rektor informeras. Det är den enskildes subjektiva upplevelse som gäller när man skall tolka vad som är kränkande behandling. 4. Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling ansvarar rektor för utredningen. 5. Enskilda samtal med berörda barn eller elever. Direkt inblandad personal ansvarar för samtalet och dokumenterar på särskild blankett (bilaga) som ska arkiveras i den utsattes elevmapp. Bedömning görs av rektor om handlingsprogram ska upprättas. Vid behov kan samråd hållas med elevhälsan. 6. Direkt inblandad personal informerar berörda föräldrar och ansvarar för uppföljning. 7. Direkt inblandad personal informerar övrig personal som på något sätt är berörd. 8. Åtgärder verkställs och följs upp till dess att trakasserierna eller den kränkande behandlingen upphör. Dokumentation av samtal och övriga insatser görs till och med uppföljning. Direkt inblandad personal ansvarar. 9. Vid fortsatt diskriminering tas beslut om ytterligare åtgärder av elevhälsoteamet i samråd med berörda parter. Åtgärder som kan bli aktuella är t.ex samtal med skolpsykolog/skolkurator, samt omgruppering av elev. 10. Händelser som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa rapporteras till Arbetsmiljöverket. Rektor ansvarar. Rektor beslutar om ärendet ska föras vidare till socialtjänst och/eller polis efter samråd med berörda vårdnadshavare. sida 13

14 Diarienummer: 14 Dokumentationsblankett 2015 Örkenedskolan Lönsboda Utredning: När ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering. Skollagen 6 kap. 10 och diskrimineringslagen 2 kap. 7 Blanketten lämnas efter utredning till expeditionen och förvaras i pärm i valvet. Kopia på framsida i respektive elevmapp Personuppgifter Utredarens namn och titel Datum för händelsen Datum för utredningen Ansvarig förskolechef/rektor Förskola/skola Namn på barn/elev som anser sig blivit utsatt Avdelning/klass Namn på involverade barn/elever och avdelning/klass Namn på personal som deltagit i utredningen Kort beskrivning av händelsen Beskriv kortfattat vad som hänt Preliminär bedömning av händelsen Vidtagna akuta åtgärder Kränkande behandling Trakasserier Diskriminering Ant: Samtal med berörda elever Kontakt med vårdnadshavare, den Via mail telefon möte Samtal med personal Anmälan till rektor ( observera att utredning och ev. åtgärder s. 2-3 kan göras innan anmälan görs till rektor. Vänta inte med din utredning) Datum för anmälan till rektor Rektors underskrift Anmälan till huvudmannen skickas skickas inte av rektor sida 14

15 Utredning av händelser Beskrivning av händelseförlopp Plats Tid Elever och personal som var närvarande Elever och personal utredaren pratat med Beskrivning av händelsen (Vad visar din utredning) Diskriminerinsgrunder: Könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Trakasserier: Om kränkningen berör diskrimineringsgrunderna är det trakasserier. Kränkande behandling kan delas in i fyra undergrupper: Verbal: skällsord, förolämpningar, ryktesspridning Social: utfrysning, miner, blickar, Fysisk: slag, knuffar, tafsningar, förföljelse, Text och bildburna: sms, mms, lappar, klotter, e-mejl, bloggar, chattsidor sida 15

16 Åtgärder Beskriv vilka åtgärder som vidtas i samband med utredningen Samtal med elever, enskilt Samtal i grupp med berörda elever Kontakt med vårdnadshavare via telefon (samtal) via mail via SMS annat sätt Möte bokat med vårdnadshavare, den Kallat berörd personal till mötet Ärendet anmält till elevhälsoteamet den Uppföljning bokad till den Anteckningar Åtgärder på kort sikt Åtgärder på längre sikt sida 16

17 Uppföljning Datum för uppföljning: Uppföljningen visar: Ärendet avslutas Datum för avslut av rektor Rektors underskrift sida 17

18 15 Flödesschema Personal ser, hör eller på något annat sätt uppmärksammar att en kränkning sker Personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling En förälder eller annan person tar kontakt med personal om att en kränkning sker, tex via telefon eller mail. Om personal misstänks skall utredningen göras av rektor Rektor informeras Rektor anmäler till huvudman, (2.3) att utredning startat Dokumentation Framsidan på dokumentationsblanketten kopieras till berörda Skyndsam utredning genomförs alltid av den som fått kännedom om händelsen Rektor diarieför ärendet Dokumentation Framsidan på dokumentationsblanketten i elevernas mappar, blanketten i valvet i pärm 16 Rektor informeras om resultatet av utredningen Ev Anmälan till polis/socialtjänsten Kontakta vårdnadshavare Rektor beslutar om åtgärder Allvarlig fara för liv eller hälsa? Rektor ansvarar Vårdnadshavare informeras och deltar i handlingsplanen Personal upprättar handlingsplan Anmälan till arbetsmiljöverket Kontakta vårdnadshavare! Dokumentation förvaras i de inblandade elevernas mappar Uppföljning av insatser Rektor avslutar ärendet sida 18

19 DOKUMENTATIONSBLANKETT VID KRÄNKANDE BEHANDLING Sida 1(1) Barn och skola Utredning: När ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering. Skollagen 6 kap. 10 och diskrimineringslagen 2 kap. 7 Personuppgifter Utredarens namn och titel Datum för utredningen Ansvarig förskolechef/rektor Förskola/skola Namn på barn/elev som anser sig blivit utsatt Avdelning/klass Namn på involverade barn/elever och avdelning/klass Namn på personal som deltagit i utredningen Händelse och åtgärder Beskriv händelsen Åtgärder Datum för uppföljning Besöksadress Parkgatan 26 Postadress Barn och skola Osby Telefon vx Fax E-post barnochskola@osby.se Hemsida Org.nr PlusGiro Bankgiro