Konflikten mellan brist på livsmedel och ambitionen om ökad användning av biodrivmedel Erik Dahlberg M Robin Henningsson M
|
|
- Johanna Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lunds Tekniska Högskola Energivetenskaper Konflikten mellan brist på livsmedel och ambitionen om ökad användning av biodrivmedel Erik Dahlberg M Robin Henningsson M MVKN10 Energitransporter Höstterminen 2011
2 Sammanfattning Det finns en rad olika metoder för att driva fordon med förnyelsebara källor, i denna rapport kommer några av dessa beskrivas närmare. Tillverkningen av t.ex. etanol och biodiesel görs på bl.a. majs och spannmålsprodukter, vilket innebär att mat omvandlas till bränsle samtidigt som det råder brist på mat i olika delar av världen. Med det avseendet i åtanke kanske biogas kan anses vara ett bättre alternativt biodrivmedel, då det främst framställs ifrån avfall. Slutsatsen vi kunde dra efter våra analyser var att en kombination av olika tekniker från ovan nämnda drivmedel kan fungera som ett komplement till oljan, men inte som en fullvärdig ersättning av den. Detta gäller då man inte vill äventyra livsmedelsförsörjningen globalt sett.
3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Avgränsningar Den svenska trafiksektorn Förnybara bränslen Etanol Framställning Råvaror Inverkan på livsmedelsmarknaden Biodiesel Framställning Råvaror Inverkan på livsmedelsmarknaden Biogas Framställning Råvaror Inverkan på livsmedelsmarknaden Livsmedelsförsörjning och markanvändning Diskussion och slutsats Diskussion Etanol Biodiesel Biogas Allmänt Slutsatser Källförteckning Tryckta källor Internetkällor Tentamensfrågor... 14
4 1.1 Bakgrund 1. Inledning Skrivningen av den här rapporten har gjorts som ett delmoment i kursen Energitransporter (MVKN10) på Lunds Tekniska Högskola. Tanken med ämnet i fråga är att belysa en av konflikterna med ett ökat användande av biodrivmedel. EU har beslutat att år 2020 ska 20 % av Europas energianvändning komma från förnyelsebara källor. För att detta ska vara möjligt räcker det då inte endast med att tillverkningen av el kommer från förnyelsebara källor, utan även fordonsindustrin måste involveras. Inom transportsektorn ska därför 10 % av bränslet komma från förnybara energikällor som biobränslen, el och vätgas (EU:s 20/20/20- mål). Vidare har Sveriges regering 2009 sagt att de har som ambition att den svenska fordonsflottan ska vara oberoende av fossila bränslen år 2030 (Miljödepartementet). 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna rapport är att belysa de olika förnyelsebara drivmedelsalternativ som idag har den största andelen på den svenska marknaden. Deras tillverkningsprocess analyseras sedan för att se om de ger upphov till en konflikt gällande livsmedelsförsörjningen i världen. Med hänsyn av detta valde vi att arbete utifrån följande frågeställningar: Vilka förnyelsebara drivmedel används idag kommersiellt? Vilka utvecklingsmöjligheter har dessa? Skapar dessa drivmedel en konflikt med livsmedelsförsörjning? Är användningen av dessa drivmedel hållbara i ett längre perspektiv utifrån ovanstående frågeställningar? 1.3 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa oss till att endast titta på Sveriges användning av biodrivmedel och vilken effekt detta för med sig. Att titta på ett större område blir för stort med hänsyn till kursens och rapportens omfattning. Vi kommer heller inte att djupare beskriva anledningen till varför användandet av biodrivmedel ökar/behöver öka. Detta på grund av att det i sig är ett mycket politiskt invecklat område. 1
5 2. Den svenska trafiksektorn För att få en förståelse över hur energianvändningen är uppdelad i den svenska transportsektorn så redovisas statistik i figur 1. Statestiken bygger på inrikes transporter under 2010 och är uppdelade i de olika trafikslagen Bantrafik, Sjöfart, Luftfart och Vägtrafik. Ur figuren kan man lätt urskilja vägtrafik som det absolut största trafikslaget. Figur 1, Sveriges totala energianvändning inom transportsektorn år 2010 (Energimyndigheten 2011) Inom sektorn vägtrafik är det framförallt lastbilstrafik, biltrafik och kollektivtrafik som dominerar. Utan tvekan så står de fossila bränslena bensin och diesel för den största delen av bränsleanvändningen. Men Eco-drivmedel används allt mer inom sektorn och det är då framförallt etanol, FAME och fordonsgas som används. Dessa drivmedel kommer att beskrivas närmare i kapitel 3. Förnybara bränslen. Under året 2010 så uppgick de förnyelsebara drivmedlen till 5,7 % av den totala bränsleanvändningen (Energimyndigheten 2011). Det är en liten ökning från föregående år då den förnyelsebara andelen låg på 5.4 %. Ökningen beror främst på en ökad användning av biogas samt att låginblandningen av FAME i diesel har ökat. I figur 2 kan andelen förnybara drivmedel i trafiken under 2000-talet avläsas. Figur 2, Andel förnybara drivmedel i vägtrafiken (Energimyndigheten 2011) I figur 3 nedan så visas statistiken över användningen av de olika förnybara drivmedlen. Låginblandad etanol innebär att man blandar ut bensinen med 5 % etanol. Det var i början av 2000-talet man 2
6 började med det och i dagsläget görs detta med medparten av all bensin på den svenska marknaden. Under drivmedelsgruppen Övrig etanol ingår mer etanolkoncentrerade drivmedel som E85, E95, E100 och ED95. På liknande sätt används nu FAME för att blandas ut i diesel, i figuren nedan kallat Låginblandad FAME. Det börjande man emellertid inte med förrän år Sedan dess har det dock ökat med rask takt och under 2009 blandade man in 5 % FAME i drygt 80 % av all diesel såld på den svenska marknaden (Energimyndigheten 2010). Under Övrig FAME ingår de tillämpningar där man använder betydligt större andel FAME i drivmedlen. Figur 3, Fördelning av olika förnybara drivmedel på svenska marknaden år 2010 (Energimyndigheten 2011) 3
7 3. Förnybara bränslen Som nämnt i kapitel 2. Den svenska trafiksektorn är etanol, biodiesel och biogas de kommersiellt mest använda biodrivmedlen. I detta kapitel kommer vi att beskriva dessa djupare. 3.1 Etanol Etanol är en alkohol som används till många olika tillämpningar beroende på kvalitet och produktionssätt. Flera olika råvaror kan användas för framställning och det kan vara stora skillnader i tillvägagångssätt Framställning Den vanligaste metoden för framställning av etanol i dagsläget är genom jäsning (fermentering), vilket är det som menas när man pratar om första generationens etanol. Det är framförallt sockerrika råvaror som används vid denna metod, då etanolen framställs genom just jäsning av sockret i de olika råvarorna. Ett annat alternativt sätt att framställa etanol är att producera det utifrån cellulosa. Den här metoden är ny och ingår under begreppet andra generationens etanol. Cellulosa är det material som huvudsakligen bygger upp växternas cellväggar och finns följaktligen i enorma mängder. Processen går ut på att man först bryter ner cellulosan till socker för att sedan kunna jäsa den till etanol. Beroende på vilken råvara som används så skiljer sig processen där man omvandlar cellulosan till socker. Rent praktiskt är det en svår process att genomföra och det finns endast några få demoanläggningar som klarar av att ha en fortlöpande produktion av etanol Råvaror De vanligaste råvarorna som används vid produktion av första generationens etanol är sockerrör, majs och sockerbetor. I tabell 1 går det att utläsa hur mycket av olika råvaror som behövs för att producera 100 liter etanol. Tabellen är dock lite missvisande då ingen hänsyn har tagits till hur lång tid det tar att odla de olika råvarorna samt hur lång tid förädlingen av dem tar. Råvara Mängd råvara för att producera 100 liter etanol Antal liter etanol producerade utifrån 1 ton respektive liter råvara vassle liter 25,0 sockerdruva kg 71,4 sockerrör kg 78,7 jordärtskocka kg 80,0 sockerbetor kg 97,1 potatis 850 kg 117,6 kassava 545 kg 183,5 trä 385 kg 259,7 melass 360 kg 277,8 majs (våtmalning) 268 kg 373,1 majs (torrmalning) 258 kg 387,6 vete 260 kg 384,6 hiris 230 kg 434,8 råris 225 kg 444,4 Tabell 1, Mängd råvara som behövs för att producera 100 liter etanol (F.O. Lichts 2003) 4
8 För andra generationens etanol så kan näst intill alla organiska material användas. Dock är tanken med metoden att råvaror som inte konkurerar om åkermark ska användas. Bland de mest aktuella råvarorna finns avfall från skogs- och jordbruket. Att använda sig av barrväxter är betydligt svårare än att använda avfall från jordbruket så som halm och bagasse (sockerrörsrester), men då tillgången på barrväxter är god i många länder anses det kunna ge ett bra tillskott till den befintliga etanolproduktionen. Det har startats ett EU-finansierat forskningsprojekt NILE (New Improvements for Lingo-cellulosic Ethanol) vars mål är att utveckla kostnads- och miljöeffektiva metoder för att kunna producera stora volymer av fordonsetanol. Några viktiga punkter för projektet är bland annat att utveckla nya enzymer för att bryta ner cellulosan till socker (framförallt från barrved och jordbruksavfall). En annan är att utveckla nya jästsorter som kan omvandla alla olika sockerarter i biomassan till etanol (SEKAB) Inverkan på livsmedelsmarknaden Vid produktion av första generationens etanol så är majoriteten av råvarorna också livsmedelsprodukter. Om råvarorna i sig inte är livsmedelsprodukter så konkurrerar de ofta om samma odlingsmark och kan då anses ge en ökad konkurrens på livsmedelsmarknaden. Om andra generationens etanol utvecklas till en kommersiellt lönsam process så har den metoden en betydligt högre markanvändningsgrad. Vid produktion av etanol från sockerrör fås idag ca 8000 liter per hektar, om även bagassen kan utnyttjas ökar mängden producerad etanol till liter, dvs. en ökning på 50 %. Givetvis kan även bagassen från vanlig sockerproduktion användas till etanolproduktion och konkurrerar därför inte med odling av livsmedelsprodukter. Detsamma gäller för många andra grödor inom jordbruket, där endast delar av grödorna utnyttjas i livsmedelsprodukter. Restprodukter från cellulosaprocessen kan sedan användas i ett värmekraftverk för att producera el och/eller värme. Ett annat alternativ är att restprodukterna används till biogasproduktion. Om dessa åtgärder antas kan upp till 85 % av energiinnehållet i råvarorna användas. Det medför att markanvändandet blir betydligt bättre jämfört med första generationens etanol (SEKAB). 3.2 Biodiesel Biodiesel är en vegetabilisk olja som i vissa fall kan ersätta traditionell diesel. Som namnet antyder så består inte biodiesel av några fossila ämnen utan istället av långa kedjor av alkylestrar. En väldigt stor fördel med biodieseln är att den inte är giftig och dessutom är biologiskt nedbrytbar. Till biodieselns nackdel är att den fungerar väldigt bra som lösningsmedel. Biodieseln kan lösa upp olika gummi- och plastmaterial och på grund av detta så måste fordonstillverkaren välja sina plast- och gummidetaljer i material som är beständiga mot biodiesel. Det medför även att det inte är självklart att alla äldre dieselfordon kan drivas av biodiesel utan viss modifikation (Nordisk Biodiesel AB) Framställning Första generationens biodiesel framställs genom transesterfiering av olja eller fett, ofta används vegetabilisk olja men det går även bra att använda animaliska fetter. De vegetabiliska oljorna kan utvinnas genom att man mekaniskt pressar ut oljan, men det går även bra att kemiskt extrahera ut den. De här metoderna är inte nya, de har används inom livsmedelsindustrin länge. Nästa steg i processen är att omförestra oljan, för att genomföra det behövs en alkohol och en katalysator. Som alkohol kan antingen metanol eller etanol användas, om alkoholerna har fossilt eller 5
9 biologiskt ursprung spelar inte någon roll för processen. Vid användande av metanol fås en fettsyrametylester (FAME) och om etanol används så fås en fettsyraetylester (FAEE). Fossilt framställd metanol är den alkohol som i dagsläget används mest. För att få en snabb process och för att den ska bli fullständig så används mer alkohol än nödvändigt, dock så kan man återanvända en del av den överflödiga alkoholen. Under omförestringsprocessen så bildas även en del andra ämnen som kan användas inom t.ex. kosmetika-, livsmedels- och läkemedelsindustrin. Vid produktion av andra generationens biodiesel så vätebehandlas råvarorna, detta ger en produkt som består av kolväten och har egenskaper som ligger betydligt närmare petroleumbaserad diesel än den första generationens biodiesel. Den stora fördelen med andra generationens biodiesel är att produktkvaliteten inte alls påverkas lika mycket av vilka råvaror som används vid produktion. Det medför att det nu går att använda oljor och fetter som förr inte lämpade sig för biodieselframställning. Då egenskaperna är så snarlika petroleumbaserad diesel så lämpar sig andra generationens biodiesel sig mycket väl att användas för utblandning i höga koncentrationer. För tredje generationens biodiesel är flera olika processalternativ under utvärdering och det sker i huvudsak i småskaliga pilotanläggningar. Precis som i andra generationens biodiesel så består slutprodukten i huvudsak av kolväten och har därför egenskaper nära petroleumbaserad diesel. Den stora fördelen med den tredje generationens biodiesel är att det i den processen går att använda sig av råvaror som tidigare inte var aktuella (Nordisk Biodiesel AB) Råvaror Vid framställning av första generationens diesel spelar valet av råvara ganska stor roll då dieseloljan får olika egenskaper beroende på vilken råvara som har används. En parameter som påverkar är fryspunkten för bränslet, vissa av bränslena är bara flytande vid temperaturer över 0 ⁰C. För att kunna använda dem under vintertid så behöver man tillsätta vissa tillsatser för att de inte ska frysa. I tabell 2 kan olika nuvarande och framtida råvarorna utläsas. Råvaror till andra generationens biodiesel är i stort sett samma som till första generationen. Skillnaden är den att grundråvaran inte spelar lika stor roll för slutprodukten som den gör vid första generationens biodiesel. Vid framställning av tredje generationens biodiesel så kan helt nya råvaror användas. Med de processalternativ som nu utvärderas för tredje generationen så används främst fast biomassa från skogsprodukter och/eller bioprodukter från jordbruket som råvaror. Valet av råvara spelar inte någon större roll för slutproduktens kvalitet. Råvarorna för denna process är dock inte representerade i tabellen nedan. Råvara Huvudsakliga råvaror till biodiesel Rapsolja Sojabönolja Palmolja Solrosolja Kommentar Används framförallt i EU. Används även som foder och livsmedel Används framförallt i USA. Används även som foder och livsmedel Används framförallt i Asien. Används även som matlagningsolja, i olika livsmedel, i tvål och tvättmedel. Frukten måste bearbetas direkt efter skörd. Palmolja är världens mest producerade ätbara olja. Används framförallt i EU 6
10 Kan också användas Palmkärnsolja Jordnötsolja Bomullsfröolja Kokosnötolja Olivolja Kokosnötkärnolja Hampafröolja Framtida möjliga råvaror Använd frityrolja och animaliskt fett Jatropha curcas Ricinus communis Svåra att samla in och transportera på ett säkert sätt. Används idag i mycket liten utsträckning. Jatropha ses av många som en framtida råvara för biodiesel. Det är en oätlig växt som kan växa på olönsam mark/jord och konkurrerar därmed inte med livsmedel. Men precis som för allt jordbruk är avkastningen mycket lägre på de sämre jordarna med dålig tillgång till vatten, vilket innebär att det kan vara svårt att få lönsamhet i odlingar på sämre mark. Andra nackdelar är att Jatrophans frukter inte mognar samtidigt, bladen är giftiga och fröna måste skördas manuellt. Dessutom saknas kunskap om odling och produktivitet, växtförädling samt att det saknas avsättning för biprodukten i form av en giftig proteinrik kaka Denna olja har mer än 700 användningsområden, från mediciner och kosmetika till ersättare av petroleum i plaster och smörjmedel. Ricin är giftigt för människa, djur och insekter. Mikroalger Biodieseln från alger har en liten teknisk skillnad jämfört med övrig biodiesel. I nuläget dyrt och det krävs mer forskning för att få ökad produktivitet. Tabell 2, Råvaror vid tillverkning av första och andra generationens biodiesel (Jordbruksverket 2011) Inverkan på livsmedelsmarknaden Vid produktion av första och andra generationens biodiesel används idag i princip uteslutande råvaror i form av livsmedelsprodukter. Dessa hade nog inte kunnat användas fullt ut som livsmedel, eller rättare sagt, marknaden hade nog inte funnits för att sälja dem som mat. Men de odlas trots allt på mark där annat livsmedel hade kunnat odlas. Med en ökad utveckling inom tredje generationens biodiesel hade en hög andel av restprodukter från vissa industrier, t.ex. pappersbruk och liknande, kunnat förädlas till just biodiesel. Ett bra exempel på detta är Preem som i samarbete med Södra, Sveaskog och Kiram har byggt en fabrik i Piteå som omvandlar tallolja, en restprodukt från pappersindustrin, till råtalldiesel. Denna vätebehandlas sedan i ett speciellt bioraffinaderi och omvandlas därmed till en biodiesel med kolväten vars egenskaper är lika med kolväten i fossil diesel (Preem). Just tallolja är inte en lösning för all världens drivmedelsförsörjning, men det kan vara ett bra komplement. Användandet av restprodukter från vissa industrier är ett bra argument för tredje generationens biodiesel. 7
11 3.3 Biogas Biogas är ett biobränsle som framställs när organiska material bryts ned vid en anaerob (syrefri) miljö. Den kemiska processen sker med hjälp av mikroorganismer, under processen så bildas det främst metangas (CH4) och koldioxid (CO2). Som kan ses i figur 4, så används ungefär lika stor del av den framställda biogasen till drivmedel som till värmeproduktion, men jämfört med år 2009 har användningen av biogas som drivmedel ökat med 25 % (Biogasportalen 1). Figur 4, Procentuell användning av biogas i Sverige år 2010 (Biogasportalen 1) Framställning Den vanligaste framställningsmetoden är idag att använda sig av en rötningsprocess, i rötningsprocessen framställs rötgas. För att få en effektiv rötningsprocess så behöver råvarorna oftast förbehandlas. Förbehandlingen går ofta ut på att man ska få en önskvärd fuktighet på de råvaror som man avser att använda sig av. Vid användning av t.ex. matavfall så måste man avskilja det organiska materialet från förpackningar och felsorterat avfall. Rötningsprocessen består sedan i tre huvudsteg, där första steget är hydrolysen. Under det steget så bryts råvarorna ner till enklare föreningar så som socker och aminosyror. För att hydrolysen ska fungera så behövs ett antal mikroorganismer och enzymer. Under nästa delsteg sker en jäsning (fermentation) där bland annat alkoholer, vätgas och fettsyror bildas. Det är inte förrän under det sista steget metangasen bildas. För att metangasen ska kunna bildas så behövs speciella mikroorganismer som är väldigt känsliga. De dör i kontakt med syre och är känsliga för snabba ändringar i temperatur och surhetsgrad (ph). Beroende på om man använder sig av en process där man har en kammare (enstegsrötning) eller om man har två kammare (tvåstegsrötning) så fås olika metanhalter. Metanhalten i rågasen ligger mellan procent, högst metanhalt fås från tvåstegsrötning. Rågasen består även av vatten, procent koldioxid och en rad andra gaser och partiklar i små mängder. För att sedan kunna använda rågasen som fordonsbränsle så måste den uppgraderas till en metanhalt på 95-97%. Uppgraderingen görs för att man vill öka energiinnehållet i gasen, detta görs genom att man avskiljer koldioxid, vatten och andra föroreningar. Som en säkerhetsåtgärd tillsätts ett doftämne i gasen så att eventuella gasläckor ska upptäckas. Slutligen så trycksätts gasen till cirka 200 bar innan den används som fordonsbränsle. Deponigas utvinns från stora avfallsdeponier som oftast består av hushållsavfall. Gasen bildas spontant i deponierna och utvinns med hjälp av att man suger ut gasen med hjälp av perforerade rör eller gasbrunnar. Deponigas har inte lika hög metanhalt som t.ex. rötgas detta beror främst på att processen sker spontant och det är därmed väldigt svårt att kontrollera eller optimera processen. 8
12 Sammansättningen i deponigasen ändras även med tiden då nedbrytningsmiljön i deponin ändras. År 2005 förbjöds det att lägga organiskt material på deponier, men då det är en långsam process så tar det mellan år att utvinna all gas från redan existerande deponier (Biogasportalen 2). Det är viktigt att man fortsätter att utvinna gasen ur dessa deponier. Om man inte gör detta så finns det en risk att gasen kan sprida sig i hålrum och sprickor i marken, för att sedan ansamlas i brunnar och under husgrunder och eventuellt skapa bränder där. Termisk förgasning är en process som är ny och ännu inte i kommersiellt bruk. I processen upphettas olika träråvaror och andra kolhaltiga avfall. Under upphettningen så bryts bränslets kolväteföreningar ner till kolmonoxid och vätgas (syntetgas). I nästa steg kan man sedan genom metanisering av syntetgasen framställa bland annat metangas Råvaror Vid framställning av rötgas så kan många olika typer av organiska material användas. Exempel på råvaror kan vara matavfall, gödsel, avloppsslam, jordbruksgrödor, skörderester och avfall från livsmedelsindustrin. De vanligaste råvarorna är olika former av avfall, det vill säga att det är sällan man odlar grödor för att skapa biogas. Deponigas utvinns nästan uteslutande ifrån avfallsdeponier. Det är då främst avfall från hushåll, restauranger och butiker. Vid termisk förgasning är det främst olika träråvaror som används. Ofta används träflis men då metoden är relativt ny så är inte alla möjliga råvaror utvärderade än Inverkan på livsmedelsmarknaden Vi anser att biogasproduktionen har väldigt liten påverkan vad gällande konkurrens av åkermark. De vanligaste råvarorna är olika former av avfall, det vill säga att det är sällan man odlar grödor med syftet att sedan framställa biogas. Därför anser vi att biogas är ett bra alternativt drivmedel om man har för avsikt att inte bidra till en ökad konkurrens på livsmedelsmarknaden. 9
13 4. Livsmedelsförsörjning och markanvändning Ett argument som används flitigt mot biodrivmedelstillverkning är att den konkurrerar med matproduktionen. Då båda biodrivmedelstillverkning och matproduktionen är beroende av samma tillgångar av vatten, råvaror och odlingsmark, medför detta en ökad konkurrens för matproduktionen. Det i sin tur har konsekvenserna att det kommer finnas mindre mat tillgänglig i ett världsligt perspektiv och att livsmedelspriserna globalt ökar. Om livsmedelspriserna ökar så drabbar det främst de fattiga och det i sin tur får värst konsekvenser i utvecklingsländer. För utvecklingsländer finns det dock även en potential i att utveckla och expandera sitt jordbruk och sin ekonomiska tillväxt om man väljer att satsa på biodrivmedelstillverkning. Med de eventuellt nya inkomsterna som biodrivmedel kan ge så skulle infrastrukturen kunna byggas ut och landets ekonomi bör stärkas. Om ekonomin stärks i utvecklingsländerna så minskar även deras sårbarhet för prissvängningar av livsmedel. Antalet studier som granskar biodrivmedlens betydelse för livsmedelspriserna är många och gemensamt för studierna är att de ofta kommer fram till helt olika slutsatser. En del studier konstaterar att biobränsleproduktionen inte har någon påverkan på livsmedelspriserna, medans andra studier konstaterar att biodrivmedlen har störst skuld till prisökningen på livsmedel. Vi anser inte att variationen i reslutat från dessa studier är särskilt konstigt, då det är ett oerhört komplext problem där nästintill ett oändligt antal parametrar kan spela in. Men om man ser ur ett ekonomiskt tillgång/efterfrågan-perspektiv borde användning av biodrivmedel öka efterfrågan medans tillgången är relativt konstant, vilket i sin tur leder till ökade priser. Tillgången på odlingsbar mark är en central och mycket viktig fråga gällande om biodrivmedel kan anses vara en långsiktig lösning. Att sträva efter att försöka utnyttja en så stor del som möjligt av energiinnehållet i grödorna är viktigt för framtiden. Men då det även med största sannolikhet kommer bli ett större tryck på odlingsmarker och vattentillgångar än idag så blir det ännu viktigare att man utvecklar jordbruket så att man får en hög avkastning från sina jordar. Dock så måste ett klokt och ansvarsfullt jordbruk bedrivas där man inte utarmar jordarna. 10
14 5. Diskussion och slutsats Nedan följer en diskussion om de olika biodrivmedlen som presenterats i denna rapport, denna diskussion följs sedan av våra slutsatser. 5.1 Diskussion Etanol En storskalig satsning inom första generationens etanol är inte att föredra då detta med största sannolikhet kommer ha en stor påverkan på livsmedelspriserna, vilket i sin tur kommer leda till svält i fattiga länder. Vid en utveckling av andra generationens etanol kommer dock en större del av de odlade grödorna kunna användas. Rester från livsmedelsodling kan utnyttjas till att producera etanol, vilket innebär att etanol kan bli en biprodukt från livsmedelsindustrin Biodiesel Man kan fråga sig hur förnyelsebar den första generationens biodiesel är, då den till stor del idag tillverkas med hjälp av metanol från fossila bränslen. Det går lika bra att använda förnyelsebar etanol eller metanol, men det är fortfarande mer lönsamt att använda fossila bränslen till detta. Om inte lönsamheten för ett förnyelsebart alternativ blir större än för det fossila, kommer aktörerna inom biodiesel antagligen inte att ändra tillverkningen. Att råvarorna för produktionen dessutom kan tillräknas som livsmedelsprodukter, som till största sannolikhet påverkar livsmedelspriserna, är ytterligare en anledning till att detta inte är den optimala lösningen för ett förnyelsebart drivmedel i större volymer. Andra generationens biodiesel är en bättre lösning, då slutprodukten håller en högre kvalitet, men användandet av denna teknik kan även ge ökade priser på livsmedel, då råvarorna till största delen odlas på åkermark som även lämpar sig för livsmedelsodling. Men som nämnt i kapitel Råvaror, kan även grödor från t.ex. jatroph-växten användas, vilket inte behöver inkräkta på mark avsett för jordbruk. Men avkastningen från sämre jordar blir givetvis mindre än om man odlat på bördigare jordar. Tredje generationens biodiesel däremot bör inte inkräkta på odlingsmark, utan man kan istället utnyttja ett större energiinnehåll i restprodukterna jämfört med t.ex. förbränning. Här tror vi att en stor möjlighet till biodrivmedelsproduktion, som inte konkurerar med livsmedel, finns i framtiden Biogas Då de vanligaste råvarorna vid produktion av biogas rör sig om olika sorters avfall, anser vi även att biogasen är ett bra alternativt förnyelsebart drivmedel. Man kan helt enkelt utnyttja delar av det som i många länder fortfarande bara läggs på soptippar till att minska vårt oljeberoende. Det kan argumenteras för att vi borde slänga mindre avfall istället, men hur man än gör kommer någon form av hushållsavfall alltid att finnas. Det gäller även för andra sorters avfall som kan användas för produktion av biogas. Den stora vinsten med användning av biogas är att man kan ta tillvara på tidigare outnyttjad energi i avfall Allmänt Analyser inom detta område är väldigt komplext, som nämnt i kapitel 4. Livsmedelsförsörjning och markanvändning så har många olika studier inom området redan gjort, med stor spridning i resultat. Det är därför väldigt svårt för oss att säga vilken eller vilka av dessa scenarion som är rimliga. Men vi 11
15 är rörande överens om att en ökning i användandet av biodrivmedel kommer att ha påverkan på livsmedelspriserna. I vilken utsträckning vågar vi dock inte uttala oss om. Man måste sedan ställa sig frågan om det verkligen är livsmedelspriserna som är den centrala delen gällande beslut om biodrivmedlens långsiktliga hållbara utveckling. Infallsvinkeln i denna rapport är mer av etisk karaktär, vilket dock inte skall förringas. 5.2 Slutsatser En kombination i användande av andra generationens etanol, tredje generationens biodiesel samt biogas bör ge ett bra kompelement till dagens oljeanvändning. Det borde vara fullt möjligt att uppnå EU:s beslut gällande att 10 % av Europas drivmedel ska komma från förnyelsebara källor. Detta borde även kunna uppnås utan att människor i fattiga länder ska behöva svälta. Det ställer dock krav på utökad forskning och en storskalig utbyggnad av de senare generationernas biodrivmedel beskrivna i denna rapport. Vi anser dock att det är oundvikligt att inte använda sig av grödor för att producera biodrivmedel i stor skala. Avfall och restprodukter varken finns eller kommer att finnas i tillräckligt stora kvantiteter för att kunna producera biodrivmedel som ersätter oljan. 12
16 6.1 Tryckta källor 6. Källförteckning Energimyndigheten 2010, Energiläget 2010 Energimyndigheten 2011, Transportsektorns energianvändning 2010 F.O. Lichts 2003, World Ethanol Markets The Outlook to 2012 Jordbruksverket 2011, Förnybara drivmedel från jordbruket etanol, biodiesel, biogas 6.2 Internetkällor Biogasportalen 1, (senast hämtad ) Biogasportalen 2, (senast hämtad ) EU:s 20/20/20-mål, (senast hämtad ) Miljödepartementet, (senast hämtad ) Nordisk Biodiesel AB, (senast hämtad ) Preem, (senast hämtad ) SEKAB, (senast hämtad ) 13
17 Tentamensfrågor Fråga 1: Är målet gällande EU:s beslut att 10 % av Europas drivmedel ska komma från förnyelsebara källor uppnåeligt, men samtidigt inte äventyra livsmedelsförsörjningen i världen? Beskriv kortfattat åtgärder för detta. Svar: En kombination i användande av andra generationens etanol, tredje generationens biodiesel samt biogas bör ge ett bra kompelement till dagens oljeanvändning. Det borde vara fullt möjligt att uppnå EU:s beslut gällande att 10 % av Europas drivmedel ska komma från förnyelsebara källor. Detta borde även kunna uppnås utan att människor i fattiga länder ska behöva svälta. Det ställer dock krav på utökad forskning och en storskalig utbyggnad av de senare generationernas biodrivmedel beskrivna i denna rapport. Fråga 2: Nämn tre av de idag fyra huvudsakliga råvarorna vid biodieselproduktion. Svar: Rapsolja Sojabönolja Palmolja Solrosolja 14
Biogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Läs merEnergigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.
RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merExempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning
Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi
Läs merSunt med gas i tankarna!
Sunt med gas i tankarna! BIOGAS FORDONSGAS GASOL NATURGAS VÄTGAS Vi enar gasbranschen Gasföreningen är en medlemsfinansierad branschorganisation som verkar för en ökad användning av energigas. Föreningen
Läs merSimulering av koldioxidutsläpp
Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg
Läs merSammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning
2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merMax klimatpåverkan år 2014
Rapport oktober 2015 Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR 2014 1 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen
Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merPRESENTATION FÖR BIOGAS NORR
PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs merbiodiesel i kampen mot global uppvärmning
biodiesel i kampen mot global uppvärmning naturliga råvaror på frammarsch Tecknen på klimatförändring är så pass tydliga och så pass många att de som tvivlar på orsak och verkan numera är försvinnande
Läs merBiogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merMotion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket
Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet
Läs merMatavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015
Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften
Läs merFörvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.
Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga Tjänsteutlåtande Dnr 2015-8376 Sida 1 (8) 2015-06-02 Handläggare Per Erik Österlund Telefon: 08-508 28 819 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-06-16
Läs merBiogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01
Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad
Framtiden är vår viktigaste marknad Produktion & Försäljning Raffinering Export Marknad Sverige Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Ca 65
Läs merUndersökning om biodrivmedel och oljebolag
Ulriksdals slott 081211 Undersökning om biodrivmedel och oljebolag Sammanfattning Världsnaturfonden WWF har genomfört en uppföljande undersökning till Gröna Bilisters undersökning bland oljebolag från
Läs merGasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014
Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050
Läs merHållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman
Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merSVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER
Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV
Läs merDen hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson
Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien, ca
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2
Läs merPotentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden
Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi
Läs merFordonsbränslen från skogsråvara. Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara
Fordonsbränslen från skogsråvara Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara Fordonsbränslen från skogsråvara Denna broschyr är i huvudsak baserad på rapporten Fordonsbränslen
Läs merBiogasstrategin och biogasutlysningen
Biogasstrategin och biogasutlysningen Energimyndighetens aktiviteter inom biogasområdet 2010 (och 2011) Kalle Svensson Handläggare Regeringens uppdrag Öka användningen av biogas Ta till vara sektorövergripande
Läs merMiljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)
1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp
Läs merFinns det hållbara drivmedel?
Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola
Läs merHållbara tankar om biogas
Hållbara tankar om biogas Hur många grisar går det på en Mercedes? Idag kan vi fråga :Hur många grisar går det på en MWh Det går åt gödsel från 4 grisplatser för att producera 1 MWh Gödseln från en grisplats
Läs merVad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009
Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merHur klimateffektiv är etanol?
Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merGas i södra Sverige Mattias Hennius
Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon
Läs merGasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet
Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.
Läs merPlastpåsar Myter och sanningar
Plastpåsar Myter och sanningar Ignacy Jakubowicz SP Kemi och Materialteknik Nu är det bara tygkassar och papperspåsar som gäller Plastpåsar bra för miljön! Plast är miljövänlig jämfört med alternativen
Läs merSuksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige
Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer
Läs merBiogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun
Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland
Läs merMilstolpar för en bättre miljö inom transport- och logistikområdet
Milstolpar för en bättre miljö inom transport- och logistikområdet Renova först i Sverige med gasdrivna sopbilar - 1994 45 sopbilar drivs idag med gas Miljötvätthall 1996 (uppgraderad 2007) 15 sopbilar
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merHållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Läs merRP 139/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om punktskatt på flytande bränslen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om punktskatt på flytande bränslen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om
Läs merBiobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU
Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU CO 2 CO 2 Org-C N,P N,P Framtidsscenarier i Uppsalas färdplan Två stora fossil-input i svenskt jordbruk
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merBiogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB
Biogas till tung trafik Hans Johansson FordonsGas Sverige AB FordonsGas Sverige AB Bildades: 1998 Antal anställda: 33 stycken Ägare: Air Liquide 42 CNG-stationer 2 BiGreen (LBG) stationer 4 bussdepåer
Läs merPreem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...
Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten
Läs merOktahamn Vårat koncept Energi
Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark
Läs merMin radio Alla program Alla kanaler Kontakt Nyheter P1 P2 P3 P4 Sport Vetenskap & miljö Kultur Språk Barn Mer Sök kanaler, program och personer Radioföljetongen : 438 dagar, del 13 av 35 20:00 Ekonyheter
Läs merPerstorp BioProducts AB Svensk biodiesel
Perstorp BioProducts AB Svensk biodiesel Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Östersund Lars Lind, VD Perstorp BioProducts AB 2015-01-30 Biodrivmedel just nu - uppförsbacke och motvind Kraftigt
Läs merSortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan
Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och
Läs merGASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas
GASOL Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om gasol Gasolen är en viktig del av energigasutbudet i Sverige. Den används till största delen inom industrin för bland annat värmebehandling
Läs merSkolmaterial om matavfallsinsamling
Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs merHelsingborg - unika förutsättningar
Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010
Läs merDefinition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2008-013575-206 SID 1 (9) 2012-05-09 Handläggare: Lova André Nilsson Telefon: 08-508 28 940 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-05-22 p. 23 Definition
Läs merTeknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion
Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas
Läs merFettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun
Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun 1 SLAMBIL Fettavskiljare och vegetabilisk olja Den här broschyren vänder sig till dig
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Läs merStockholms stads biogasanläggningar
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merKunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar
Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar Avgasemissioner Buller Miljöpåverkan Kostnader Lars Eriksson Göteborg den 20 november 2015 - Avgasemissioner är inte längre något stort problem för stadsbussar.
Läs merLNG och LBG i Sverige - en översikt
LNG och LBG i Sverige - en översikt LNG och LBG för en hållbar energiomställning i Sverige. Onsdagen den 26 mars 2014. Michelle Ekman Mattias Hanson Henrik Dahlsson Översikt Vad är LNG och LBG? Produktegenskaper
Läs merSÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL
SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SAMMANFATTNING Avfallsplan för Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner 2012-2017. TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE AVFALLSHANTERING Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner har en gemensam
Läs merBiogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011
Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,
Läs merVäxande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012
Växande gasmarknad gör Sverige grönare Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders
Läs merVÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas
VÄTGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om vätgas I dag används stora mängder vätgas som råvara inom industrin. I framtiden kan vätgasen även bli en viktig pusselbit i samhällets
Läs merDrivmedelsfakta 2012
Drivmedelsfakta 2012 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Uppgifter om drivmedel i detta faktablad utgör medelvärden för alla svenska drivmedelsbolag och baseras på de utsläppsvärden
Läs merNär oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport
När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport Bakgrund Det svenska jordbruket är helt beroende av traktorn som kraftkälla. År 2007 använde det svenska jordbruket
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian
Läs merGASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI
GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om
Läs merGrunderna kring helmäskning
Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merBiobränslen. s. 118-125
Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs merAvfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012
Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun
Läs merVilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se
Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merEnkelt och bekvämt att sortera hemma! Fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll
Enkelt och bekvämt att sortera hemma! Fastighetsnära insamling av avfall för villahushåll Vårt avfall är en resurs som tas till vara genom återvinning Hej, här är det nya insamlingssystemet för dig i villa!
Läs merKOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar
KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar Denna rapport sammanfattar resultaten från forskningsrapporten Utvärdering av produktionskostnader
Läs merBruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se
Bruksanvisning Gröna Hinken Bokashi kökskompostering Bruksanvisning Rev 2c. Bokashi kökskompost levereras av: ME Gård & Teknik AB Säffle. Reg. Nr. 556216-0167 Webb: E- post: info@bokashi.se Sida 2 Gratulerar!
Läs merNorrmejeriers biogasanläggning i Umeå
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merUppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.
Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria
Läs merDen linjära ekonomins utveckling
Cirkulär ekonomi Maria Långberg Hållbarhetsdirektör SSAB 12 november, 2015 Den linjära ekonomins utveckling Industriella revolutionen möjliggjorde utvinning av råvaror och produktion till låg kostnad I
Läs mer