Årsplan 2015 med budget Nygatan Strängnäs Fastställd av kommunfullmäktige och reviderad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsplan 2015 med budget 2016-2017. Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.strangnas.se. Fastställd av kommunfullmäktige 2014-12-15 och reviderad 2015-02-23"

Transkript

1 Årsplan 2015 med budget Nygatan Strängnäs Fastställd av kommunfullmäktige och reviderad

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Majoritetsförklaring Organisation, ledning och styrning... 8 Medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden Kommunfullmäktiges mål Befolkningsutveckling Näringsliv och arbete Ekonomisk plan BILAGA 1. Driftbudgetramar per nämnd BILAGA 2. Investeringar BILAGA 3. Exploateringar BILAGA 4. Nämndernas mål

3 Förord Ny tydlig majoritet i möjligheternas kommun Strängnäs kommun är möjligheternas kommun. Nära Storstockholms arbetsmarknad och puls men med historia, kultur och natur inpå knuten i våra fyra unika orter, Strängnäs, Mariefred, Åkers styckebruk och Stallarholmen. Med god tillgång på kommunikationer och tomträtter är målet för inflyttning och tillväxt minst 1 procent. Vi bär på en tung ryggsäck, 2014 prognostiseras kommunens resultat till hela minus 22 miljoner kronor. Vårt främsta mål är att värna välfärdens kärnområden och vi måste utveckla skola och äldreomsorg för att skapa kvalitet och långsiktigt hållbara verksamheter. För att vi ska kunna utveckla vår kommun krävs svåra beslut och våra prioriteringar är kanske inte alltid lätta att förstå för alla. Då blir det extra viktigt med stor öppenhet och tydlighet. Vi kommer inte att under 2015 kunna göra alla de satsningar som vi önskar utan tvingas hantera åtgärder som är viktiga för att inte urholka vår ekonomi ytterligare. Härigenom skapas en bas för långsiktigt ansvar och framtida satsningar. Socialnämndens verksamheter behöver utvecklas och vi ser ett behov av att modernisera och tänka nytt, utan att tumma på kvalitet och långsiktighet. Tvärtom, tillsammans ska vi bli bättre! Medarbetarna ska känna att vi sluter upp bakom dem och invånarna ska uppleva att vår ambition är långsiktigt hållbara trygghetssystem. Kommunens näringsliv består av några större företag och många små egenföretagare. Vi ska se till att företagsklimatet förbättras. Att företag etableras, utvecklas och stannar kvar i kommunen skapar arbetstillfällen och genererar skatteintäkter vilket gör att vi gemensamt bygger en bättre välfärd. Det ska vara positivt att vara företagare i Strängnäs kommun, vi ska förbättra företagsklimatet genom förbättringsprogrammet Topp Med stor ödmjukhet tar vi oss an uppgiften att leda kommunen de kommande åren. Vi tror på vår kommun. Vi är därför redo att slita hårt under de kommande åren för att vi ska nå våra gemensamma mål och göra Strängnäs kommun till en ännu bättre plats en möjligheternas kommun! Jacob Högfeldt (M) Monica Lindell Rylén (S) 3

4 Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman plan- och byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess. 4

5 Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation. Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effektivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare. 5

6 Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål. 6

7 Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och insikt i kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska- miljöjämställdhets- tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). 1 Kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 7

8 Organisation, ledning och styrning Strängnäs kommun bedriver verksamhet i förvaltnings- och bolagsform. Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige, styrelser och nämnder. Kommunfullmäktige Valberedning Kommunrevision Kommunstyrelse Valnämnd Krisledningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Socialnämnd Teknik- och servicenämnd Överförmyndarnämnd gemensam med E-tuna Styrelse SEVAB Strängnäs Energi AB Styrelse Strängnäs Fastighets AB Organisationsskiss Strängnäs kommuns politiska organisation. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan som leder och samordnar planeringen, utvärderingen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar även för vissa övergripande frågor såsom IT-strategi. Kulturnämnden ombildas och byter namn till kultur- och fritidsnämnd och övertar vissa uppgifter från tidigare teknik- och fritidsnämnden. Nämnden ansvarar bland annat för biblioteksverksamhet, fritidsgårdar och inriktning av kommunens fritids- och idrottsanläggningar. Plan- och byggnämnden ombildas och byter namn till samhällsbyggnadsnämnden samt övertar uppgifter från nämnden för hållbart samhälle. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar bland annat för plan- och byggfrågor och miljöfrågor. Teknik- och servicenämnden ombildas från teknik- och fritidsnämnden och är den nämnd som bland annat ansvarar för drift och underhåll av gata och park samt kommunens inre servicetjänster. Barn- och utbildningsnämnden 8

9 ansvarar för förskola och utbildning. Socialnämnden ansvarar för äldreomsorg, insatser för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknadsåtgärder. Överförmyndarnämnd är gemensam med Eskilstuna kommun från och med årsskiftet. Fastighetsbolaget Strängnäs Fastighets AB (SFAB) äger och förvaltar kommunens verksamhetsfastigheter. Bolaget ska genom sitt dotterbolag, Strängnäs Bostads AB (SBAB), främja bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bostäder. SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) med dotterbolag är kommunens teknikbolag. Bolaget producerar, distribuerar, köper och säljer energi för el, värme, stadsnät, eldistribution och avfallshantering. Tillsammans med Eskilstuna Energi och Miljö AB har SEVAB bildat ett samägt bolag för gemensam drift av anläggningar (Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB, ESEM) samt ett gemensamt elförsäljningsbolag. Årsplanens roll och styrmodell Årsplan 2015 beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå, förutsättningar i vår omvärld och ekonomiska förutsättningar för kommunens verksamheter under de kommande tre åren. För att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning måste det finnas ett tydligt samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Strängnäs definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. Kommunens styrmodell bygger på mål- och resultatstyrning som styrform för att ständigt utveckla en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Det är kommunfullmäktige som anger inriktningen för all kommunalt finansierad verksamhet. För att åstadkomma en balanserad styrning grupperas målen utifrån fyra perspektiv: Samhälle och miljö, Medborgare, Brobygget och Ekonomi. Brobygget är det namn och den symbol vi i Strängnäs kommun valt för att synliggöra och lyfta fram våra värderingar och principer. Under 2015 kommer styrmodellen att vidareutvecklas, tillsammans med att Strängnäs vision 2030 tar form bygger vi systemet som ska hjälpa oss att uppfylla vår vision. I årsplanen beskrivs politikens viljeinriktning under mandatperioden. I nämndens plan sker en återkoppling till kommunfullmäktigemålen och nämndmål sätts utifrån uppdrag och ansvarsområde. Nämndplanen blir till sist en utgångspunkt för verksamheternas egna mål och aktiviteter. Att återrapportera och synliggöra resultat på varje nivå, från verksamhet till nämndnivå, från nämnd till kommunfullmäktigenivå blir en av framgångsfaktorerna i förbättringsarbetet. I grunden ligger vår värdegrund som beskriver vårt förhållningssätt till dem vi är till för och till varandra. Ledorden i värdegrunden är utveckling, respekt, tydlighet och öppenhet. 9

10 Ekonomiskrapport per okt Nov: KF fastställer Årsplan Jan: Budgetdirektiv Årsredovisning Mar Ekonomiskrapport per feb Okt: Nämnden beslutar om mål & budget Apr: Dialog Delårsrapport per aug Sep: Dialog Aug/sep: Nämndens plan arbetas fram. Årsklocka för budget och uppföljning Jun: KF beslut ar om ekonomiska ramar Apr: Nämnden tar budgetförutsättningar Maj: Budgetberedning Ekonomiskrapport per apr Budgetprocessen startar i januari med att kommunstyrelsen beslutar om budgetdirektiv till nämnderna. Övergripande förutsättningar för kommunen presenteras och nämnderna får i uppdrag att återkomma med sina förutsättningar. I april genomförs dialoger utifrån föregående års resultat, nuläge och nya behov och nämnderna beslutar om budgetförutsättningar. Därefter sker politiska prioriteringar utifrån den politiska majoritetens vilja och kommunfullmäktige beslutar om ekonomiska ramar i juni. Nämnderna arbetar fram sin plan och beslutar om den i oktober. Kommunfullmäktige fastställer i november årsplan med övergripande mål och budget för nästkommande år. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. Löpande ekonomiskrapportering om hur verksamheterna går lämnas därutöver till kommunstyrelsen och nämnder för februari, april och oktober. Uppföljningen under innevarande år har fokus på prognostiserade avvikelser såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska. Årsredovisningen är slutprodukten i uppföljningsprocessen och syftar till att beskriva hur verksamheter utvecklas och i vilken omfattning uppställda mål nås. Den är även en avstämning av årsplanen och den långsiktiga styrningen för att nå kommunens vision. Vid befarade negativa avvikelser ska en åtgärdsplan omgående upprättas av förvaltningen. En åtgärdsplan visar hur och när ett negativt resultat ska återställas. Nämnden beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas och rapporterar vidare till kommunstyrelsen. Återkoppling och avstämning av åtgärdernas effekt sker sedan till nämnden och kommunstyrelsen varje månad tills nämnden har en budget i balans. 10

11 Medborgarnas behov i centrum hållbart över tiden Medborgare och brukare ställer allt tydligare och högre krav på stöd och service. Vi behöver bli bättre på att möta upp dessa behov inom flera områden. En förutsättning för att vi ska kunna leva upp till medborgarnas krav på god service av hög kvalitet är att vi ökar kostnadseffektiviteten. Detta är inte bara en fråga på kort sikt utan även en viktigt strategisk fråga. Det är här och nu vi förbereder oss för att långsiktigt svara upp mot vår grundläggande princip Medborgarens behov i centrum, hållbart över tiden. Det är här och nu som vi lägger grunden för att skapa de nödvändiga resurserna till välfärden i framtiden. I Kommunförbundets rapport Kommunala framtider en långtidsutredning om behov och resurser till år 2050 utgick man från att om den offentliga konsumtionen skulle öka i samma takt som BNP, bruttonationalprodukten, skulle resultatet bli en kommunalskatt på 50 procent en bit in på 2040-talet. Andra undersökningar visar på liknande scenarier. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi kom fram till en trolig ökning av kommunalskatten med 42 procent. Professor Anders Klevmark lyfte i sin studie fram en sannolik ökning av kommunalskatten med 24 procent år Det är framför allt två faktorer som kommer ha stark påverkansgrad. 1. Välfärden tar idag mer resurser än någonsin. Kraven och välfärdskostnaderna ökar idag snabbare än skatteunderlaget. Det växande kravet på välfärd kostar ungefär 1 procent per år. 2. Idag försörjer 100 personer i arbetsför ålder 70 personer som är för unga eller för gamla att arbeta. Om tio år ska varje 100 arbetande försörja 80. (DS 6/2014) Vi har gjort framsteg och positiva förflyttningar i vårt utvecklingsarbete. Inom vissa områden är det mer synligt än inom andra. Långsiktigt kommer våra framgångar delvis bero på vår förmåga att synliggöra goda exempel, spridningen av dessa och hur väl vi vågar pröva nytt och utveckla nya arbets- och förhållningssätt. Idag lyfter vi bland annat goda exempel genom Nyhetsbrevet Brobygget och på kommunens intranät. Det har även funnits intresse för vårt utvecklingsarbete från externa intressenter. Ett exempel på detta var när kommunchefen Peter Lundberg under året tilldelades priset som Årets förändringsledare. Priset delades ut på Change Management Forum och instiftats av Swedish Learning Association, Kungliga Tekniska Högskolan och Implement AB. 11

12 Brobygget vår verksamhetsstrategi. En ny modell för exploateringsprojekt har tagit fram som gett mycket positiva effekter när det gäller kostnadskontrollen. Svinnet i skolköken har minskat med över 40 procent, vilket innebär en årlig besparing på kronor. Socialkontoret har uppnått tillräckligt hög andel kvalitetsregistreringar och tilldelats en ekonomisk bonus från socialstyrelsen. Ett stort antal effektiviseringar har genomförts inom olika arbetsprocesser: Andelen genomförandeplaner har ökat inom äldreomsorgen från 76 procent till 90 procent. Andelen e-fakturor har ökat från 22 procent till 46 procent från april till augusti. Andelen upphandlingar med miljökrav ökat från 73 procent till 87 procent. Minskat handläggningstiden inom personalavdelningen 2-3 veckor till 2-3 dagar. Antalet sammanfattningar i daganteckningar inom LSS har ökat från procent på mindre än ett år. Förskolan Grävlingen har minskat antalet dörröppningar vilket frigjort mer tid till barnen. Administrativa arbetstiden för Fronter (skolans läsplattform) har minskat med 80 procent. Inför 2015 kommer utvecklingsavdelningen kraftfullt förflytta resurser som stöd till socialkontorets omställningsprocess. Både i form av att driva och leda utvecklingsfrågor men även coachningsstöd riktat till involverade chefer och medarbetare. En annan prioriterad fråga är att fortsätta utvecklingen av styrmodellen. Vi behöver skapa mer långsiktighet och på ett mer kraftfullt sätt prioritera vår energi på våra kärnverksamheter. Arbetet med ständiga förbättringar kommer gå in i en fas där spridningen och alla medarbetares delaktighet och engagemang säkerställs. Under året kommer målet vara att alla medarbetare på alla nivåer ska leverera minst en genomförd förbättring under året. Totalt minst 2000 genomförda förbättringar under

13 Kommunfullmäktiges mål I årsplan 2015 ligger kommunfullmäktiges övergripande mål fast ytterligare ett år. För att skapa långsiktighet i utvecklingen av kommunalt finansierade välfärdstjänster har arbetet med att ta fram en inriktning i ett längre perspektiv än en mandatperiod påbörjats. En ny vision och styrmodell som kommer lägga grunden för styrning och planering av år 2016 och framåt ska tas fram under våren. Kommunfullmäktiges mål är tio till antalet och grupperade i fyra perspektiv. Samhälle och miljö, Medborgare, Brobygget och Ekonomi. Perspektiven Samhälle och miljö och Medborgare riktar sig utåt till brukare och medborgare samt andra intressenter. Perspektiven ger uttryck för vad Strängnäs kommun vill åstadkomma för att skapa ett hållbart samhälle och en attraktiv kommun. Brobygget och är det namn och den symbol som synliggör kommunens verksamhetsstrategi. Den riktar sig inåt organisationen och är ett viktigt stöd för att åstadkomma ökade värden för brukarna, medborgarna och samhället. Ekonomin är ytterst en förutsättning för i vilken omfattning verksamheten kan utföras och omfattar åtgärder för att säkerställa en ekonomi i balans på kort och på längre sikt. I årsplanen presenteras kommunfullmäktiges mål tillsammans med indikatorer för måluppfyllelse. Bedömningen om en god ekonomisk hushållning i kommunen sker utifrån faktiska resultat och de aktiviteter som verksamheterna åtagit sig att genomföra i syfte att nå målen. Nämndernas prioriterade mål med återkoppling till kommunfullmäktiges mål redovisas i bilaga 4 9. Läs mer om nämndmålen i respektive nämnds styrdokument Mål och budget Samhälle och miljö Kommunfullmäktiges mål 1. Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Befolkningsförändringen under senaste femårsperioden har varit 5,3 procent och det är framför allt inflyttningen som gör att invånarantalet ökar. Bra utbildning, god vård och omsorg, kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter är starka konkurrensfaktorer som bidrar till kommunens attraktivitet. Nybyggnation av verksamhetsfastigheter ska uppfylla krav på kvalitet, miljö- och klimatanpassning samt vara tillgänglig för alla. Grönområden och rekreationsområden ska utvecklas och bli än mer attraktiva. Miljöeffektivt resande ska stimuleras bland annat genom planering för bostadsbyggande i anslutning till tätorter och tågstationer och utbyggnad av gång- och 9 Årsplan 2015 kompletteras med nämndernas mål när besluten är fattade. 13

14 cykelvägar. Strängnäs kommun med sina goda kommunikationer och närheten till Stockholm har relativt lätt att attrahera invånare och dubbelspårsutbyggnaden av järnvägen kommer att göra kommunen än mer attraktiv som bostadsort. Indikatorer för måluppfyllelse Befolkningen ska öka med minst 1 procent, det motsvarar cirka 340 personer. Antal färdigplanerade byggrätter för bostäder i anslutning till tätorter och tågstationer ska vara minst 800 stycken. 200 nya bostäder ska färdigställas. Kommunfullmäktiges mål 2. Företagsklimatet förbättras och förutsättningar för entreprenörskap ska utvecklas. Kommunens agerande ska genomsyras av en positiv attityd till företag och entreprenörskap, ha en god beredskap för företagsetableringar och bra tillgänglighet och service. För fler i arbete genomförs insatser som särskilt riktar sig till ungdomar, personer med utländsk bakgrund och personer som riskerar långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Utifrån ett helhetsperspektiv ska arbetet med arbetsmarknadsåtgärder i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utvecklas vidare. Inom besöksnäringen arbetar kommunen med inriktning på att tillsammans med företag i branschen få nya besökare, framför allt från utlandet. Målet för länet och kommunen är att fördubbla omsättningen inom besöksnäringen till år Handeln är en bransch som delvis tillhör besöksnäringen då shopping i sig är en upplevelse i kombination med restaurangbesök och liknande och att främja dessa aktörer är ytterligare ett prioriterat näringslivsområde. Indikatorer för måluppfyllelse Företagsklimatet enligt Svenskt Näringslivs kommunranking ska årligen förbättras med cirka 50 platser med sikte på topp 50 år Arbetslösheten i kommunen ska minska mer än i förhållande till den takt som finns för hela riket. Omsättningen i besöksnäringen ska öka från 2013 års utfall om 218 miljoner kronor. 14

15 Kommunfullmäktiges mål 3. Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan. Kommunen har stora möjligheter att påverka energiförbrukning, materialåtervinning och källsortering i sina verksamhetslokaler. Utbyggnad av vatten och avlopp i omvandlingsområden fortsätter. Bristfälliga enskilda avloppsanläggningar, i anslutning till sjöar och vattendrag som riskerar att inte uppnå god ekologisk status, ska åtgärdas. Vattenförvaltning ska förstärkas för att förbättra vattenkvalitén i Mälaren och andra sjöar och vattendrag. Genom att öka andelen ekologiska livsmedel och genom att minska matsvinnet bidrar kommunen till att minska sin klimatpåverkan. Miljöstrategin utgör grunden för fortsatta insatser inom miljöområdet. Indikatorer för måluppfyllelse Energiförbrukning i kommunens lokaler ska minska. Andel ekologiska livsmedel ska öka från dagens 27 procent till 30 procent år Kommunen uppfyller det nationella målet och målet enligt måltidspolicyn om att andelen ekologiska livsmedel ska uppnå 25 procent år Antal åtgärdade enskilda avloppsanläggningar ska öka. Kommunen ska klättra i Miljöaktuellts ranking från plats 227 år 2014 till plats 200 år Miljöaktuellts ranking tar tempen på det kommunala miljö- och hållbarhetsarbetet. Medborgare Kommunfullmäktiges mål 4. Barn och unga skall ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. För att barn och unga ska kunna utveckla sin fulla förmåga ska arbetet bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv. Målet kan uppnås genom en ökad samverkan mellan förskola, skola, elevhälsa, socialtjänsten och landstinget. Vid behov ska barn och unga få rätt insatser så tidigt som möjligt. Pedagogiskt, socialt och hälsofrämjande stöd kring barn och deras familjer förväntas bidra till förbättrade kunskapsresultat i skolan. Indikatorer för måluppfyllelse Andel föräldrar som tycker att deras barn får det stöd det behöver i förskolan ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 85 procent. 15

16 Andel elever som tycker att lärarna på skolan hjälper till i skolarbetet när eleverna behöver det ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 85 procent. Andel ungdomar i åldern år som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad utredning eller insats ska öka jämfört med senaste resultat om 63 procent. Kommunfullmäktiges mål 5. Kunskapsnivån höjs genom god kvalitet i hela utbildningskedjan från förskola till högre utbildning. Att förbättra resultaten i grundskolan är en av kommunens viktigaste utmaningar. I förskolan läggs grunden för ett livslångt lärande och verksamheten ska upplevas rolig, trygg och lärorik. Grundskolan och gymnasieskolan ska fokusera på att höja elevernas kunskapsresultat och att ge en god grund för fortsatta studier. Arbetet med mer systematisk uppföljning av studieresultat på individnivå, extra stöd till behövande elever och ett ständigt lärande lärare emellan fortsätter. Indikatorer för måluppfyllelse Andel föräldrar som tycker att förskolan är utvecklande för barnen ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 89 procent. Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 80 procent. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat som publiceras i december. Resultatet 2013 blev 78 procent. Andel elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat som publiceras i december. Resultatet 2013 blev 91 procent. Kommunfullmäktiges mål 6. Tryggheten ökar och hälsan förbättras. Att invånarna känner trygghet är en grundförutsättning för ett fungerande samhälle. Känslan av otrygghet på gator, torg och i boendemiljöer ska förebyggas genom olika insatser som samordnas av kommunen i samarbete med bland annat socialtjänsten, polisen, föreningslivet och föräldrar. Att känna trygghet och arbetsro i skolan skapar förutsättningar för en bra lärmiljö. Att tillgodose behovet av vård och omsorg bidrar till trygghet, välbefinnande och en god hälsa för den enskilde. 16

17 Indikatorer för måluppfyllelse Andel föräldrar som upplever att barnet känner sig tryggt i förskolan ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 96 procent. Andelen elever som känner sig trygga i skolan ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat. Av elever i årskurs 5 känner sig 92 procent trygga i skolan, för elever i årskurs 8 var siffran 88 procent. Brukarnas bedömning om hemtjänst för äldre ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 90 procent. Brukarnas bedömning om särskilt boende för äldre ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat om 78 procent. Kommunfullmäktiges mål 7. Medborgarna ska ges ökade möjligheter till dialog och delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling. Medborgardialogen utvecklas ständigt både via fysiska möten och på digitala arenor. Tjänster som kan utföras via webben utökas successivt. På kommunens hemsida samlas idag ett 50-tal e-tjänster inom olika områden, allt från felanmälan, ansökan om bygglov, lån av e-böcker och lämna e-förslag till politiken. Förskolan och skolan har ett viktigt demokratiuppdrag där det ingår att förmedla kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter samt att förankra grundläggande demokratiska värderingar. Elevernas upplevelse av hur lärarna ger dem stöd och utrymme för inflytande när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll blir därför centrala frågor. Indikatorer för måluppfyllelse Delaktighetsindex ger en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Delaktighetsindex ska vara lika eller bättre än 2014 års index om 39. Informationsgivningen på kommunens webbplats vara lika eller bättre än 2014 års granskning som resulterade i informationsindex 81. Andel elever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ska vara lika eller bättre än 2014 års resultat. Av elever i årskurs 5 upplevde 87 procent att lärarna tog hänsyn till elevernas åsikter, siffran var 59 procent för elever i årskurs 8 och 74 procent för gymnasieelever. 17

Dnr KS/2014:504-0061. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

Dnr KS/2014:504-0061. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF 7:1 Kommunstyrelsen KS 221 Sammanträdesdatum 2014-12-03 6/42 Dnr KS/2014:504-0061 Årsplan 2015 med budget 2016-2017 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Verksamhetsplan Kultur- och fritidsnämnden. Dnr KFN/2015: ,

Verksamhetsplan Kultur- och fritidsnämnden. Dnr KFN/2015: , Verksamhetsplan 2016 Kultur- och fritidsnämnden Dnr KFN/2015:112-0061, 2015-11-05 Innehållsförteckning 1 Förord... 3 2 Nämndens del i majoritetsförklaringen... 4 3 Nämndens ansvarsområde och organisation...

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun

Mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun Mål- och resultatstyrning i Strängnäs kommun November 2016 INNEHÅLL Förord... 3 Mål- och resultatstyrning... 4 Vision... 5 Verksamhetsstrategi... 6 Årshjul... 7 Roller och ansvar... 10 Metoder och verktyg...

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Åtgärdsplan för återställning av 2014 års resultat enligt balanskravet

Åtgärdsplan för återställning av 2014 års resultat enligt balanskravet KF 13:1 KF 13:2 KF 13:3 TJÄNSTEUTLÅTANDE KF 13:4 Ekonomiavdelningen Handläggare Ulrika Krigholm Tel. 0152-292 32 Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:208-042 2015-04-02 1/3 Åtgärdsplan för återställning av 2014

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Årsplan 2013 med budget 2014-2015. Fastställd av kommunfullmäktige den 26 november 2012. Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.strangnas.

Årsplan 2013 med budget 2014-2015. Fastställd av kommunfullmäktige den 26 november 2012. Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.strangnas. Årsplan 2013 med budget 2014-2015 Fastställd av kommunfullmäktige den 26 november 2012 Nygatan 10 645 80 Strängnäs www.strangnas.se Innehållsförteckning Årsplanens roll... 3 Befolkning och arbetsmarknad...

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Näringslivsstrategi Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KS/2015:234-003 Näringslivskontoret 2015-05-18 1/2 KS 12:1 Handläggare Gunilla Malm Tel. 0722-269 125 Kommunstyrelsen Näringslivsstrategi Strängnäs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Allianspartiernas Budgetremiss 2015

Allianspartiernas Budgetremiss 2015 Allianspartiernas Budgetremiss 2015 Vilhelmina kommun Alliansen arbetar för att Vilhelmina kommun ska bli en kommun där allt fler finner det attraktivt att leva och bo. Vilhelmina kommun har stora möjligheter

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Årsplan Kommunstyrelsen. Ekonomiavdelningen STYRDOKUMENT. Dnr KS/2015: , Styrdokument

Årsplan Kommunstyrelsen. Ekonomiavdelningen STYRDOKUMENT. Dnr KS/2015: , Styrdokument STYRDOKUMENT Styrdokument Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 184 Gäller fr o m: 2015-12-01 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:541-0061 Ersätter: - Ansvarig: Ekonomiavdelningen Årsplan

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Kommunfullmäktiges mål

Kommunfullmäktiges mål Bilaga 1 Kommunfullmäktiges mål Kunden i fokus Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god kvalitet Väsbybon ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016

Frågor och svar om Moderaternas budgetförslag för Stockholms stad 2016 Moderaternas kansli PM Sida 1 (5) 2015-10-22 budgetförslag för Stockholms stad Vad är Moderaternas viktigaste prioriteringar i budgeten? Vår budget utgör ett alternativ till den rödgrönrosa majoritetens

Läs mer

ETT STOCKHOLM DÄR ALLA KAN VÄXA

ETT STOCKHOLM DÄR ALLA KAN VÄXA SIDAN 1 ETT STOCKHOLM DÄR ALLA KAN VÄXA Finansborgarrådets förslag 10 oktober 2012 Det ekonomiska läget i Sverige i oktober 2012 Stark ekonomi i Stockholms stad, skattetillväxten mellan 2012-2013 var 6

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera Nya Moderaterna i Norrköping Hela Norrköping ska fungera 2017-2020 Tillsammans kan vi göra mer Moderaterna i Norrköping vill se till hela kommunen och skapa framtidstro för att vi ska vara en fortsatt

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Socialdemokraternas Rambudgetförslag 2014. För Gnosjö kommun

Socialdemokraternas Rambudgetförslag 2014. För Gnosjö kommun Socialdemokraternas Rambudgetförslag 2014 För Gnosjö kommun Politiska prioriteringar för Socialdemokraterna i Gnosjö för Gnosjö Kommun. Det avgörande för att få ordning på ekonomin är att använda våra

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Näringslivsstrategi 2015

Näringslivsstrategi 2015 KF 7:1 KF 7:2 KS 10:1 KF 7:3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KS/2015:234-003 Näringslivskontoret 1/2 Handläggare Gunilla Malm Tel. 0722-269 125 Kommunstyrelsen Näringslivsstrategi 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Vår politiska vilja 2016 2019

Vår politiska vilja 2016 2019 Vår politiska vilja 2016 2019 Enköpings kommuns fem strategiska mål vår politiska vilja för åren 2016 2019 ansluter till Vision 2030 som beslutades 2013. Varje mål har en undermening som förtydligar målet.

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Vaxholm och vägen framåt. Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm

Vaxholm och vägen framåt. Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm Vaxholm och vägen framåt Kommunalt handlingsprogram för moderaterna i Vaxholm Demokrati Moderaterna har tagit initiativ till att se över vår politiska organisation i Vaxholm för att se hur vi på bästa

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2017

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2017 Barn- och utbildningsnämnden 2016-04-06 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Ledningsgruppen BUN/2016:193 Åsa Lundkvist Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Handlingsplan för ekonomi i balans

Handlingsplan för ekonomi i balans 2016-04-27 Handlingsplan för ekonomi i balans Bakgrund Det är befolkningsantalet som styr de intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag som en kommun har till sitt förfogande. Den negativa befolkningsutvecklingen

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-03-30 Anders Nilfjord Sidan 1 av 2 Ekonomichef Dnr 2012/18 BUN. Barn- och ungdomsnämnden Budget 2013 inklusive verksamhetsplan Förslag

Läs mer